Svar på fråga
2009/10:20 Hbt-personers utsatta position i Litauen
Statsrådet
Cecilia Malmström
Ulf
Holm har frågat mig vilka konkreta initiativ jag kommer att ta för att
säkerställa att hbt-personer i Litauen inte diskrimineras och att den berörda
lagändringen i Litauen därmed upphävs.
Yttrandefrihet
och principen om icke-diskriminering är hörnstenar i våra demokratiska
samhällen. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande
identitet eller uttryck står i strid med den grundläggande principen om alla
människors lika värde och rättigheter.
Diskrimineringsförbud
återfinns i alla centrala instrument om mänskliga rättigheter, däribland
Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i Europeiska unionens stadga om
de grundläggande rättigheterna. De övervakningsmekanismer som granskar staters
efterlevnad av konventioner om de mänskliga rättigheterna, inklusive
Europadomstolen, har i olika sammanhang tolkat diskrimineringsförbudet att
också innefatta sexuell läggning.
Den
litauiska lagen om skydd av minderåriga – som bland annat inkluderar ett förbud
av främjande av homosexualitet – antogs av det litauiska parlamentet i juli och
träder i kraft den 1 mars 2010. Det är fortfarande oklart hur den ska tillämpas
i praktiken. Den aktuella lagen samt de ändringsförslag till strafflagen och
förvaltningslagen som nu är under behandling väcker stark oro. Den litauiska
presidenten Dalia Grybauskaite, som är mycket kritisk mot lagen, tillsatte
under sommaren en expertgrupp som under hösten ska föreslå ändringar av lagen.
Sverige
har under många år varit drivande i frågor om hbt-personers åtnjutande av de
mänskliga rättigheterna, inte minst i flera internationella forum, exempelvis
FN, EU, OSSE och Europarådet. Som jag redogjorde för i svar till Hans Linde (v)
(fråga 2009/10:6), har den svenska regeringen i kontakter med företrädare för
Litauen klargjort vår ståndpunkt att en lag som syftar till att förbjuda
främjande av en viss sexuell läggning innebär en kränkning av grundläggande
värderingar som yttrandefrihet och varje människas lika värde. Jag har också i
egenskap av representant för Europeiska unionens råd deltagit i en debatt om
denna fråga vid Europaparlamentets plenarmöte den 16 september.
Inom EU
prioriterar det svenska ordförandeskapet arbetet mot alla former av
diskriminering. Vi arbetar med att förhandla ett förslag till direktiv om
utökad likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Det svenska ordförandeskapet verkar
aktivt för att direktivet ges en så bred tillämpning som möjligt och att det
säkerställer samma nivå av skydd mot diskriminering oavsett
diskrimineringsgrund.
Vi
arrangerar en konferens, Equality Summit, den 16-17 november 2009 där
antidiskrimineringsdirektivet liksom hbt-frågor ska diskuteras.
Inom
ramen för EU-samarbetet är det kommissionen som ansvarar för att övervaka att
medlemsstaterna efterlever sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten. Om
kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla dessa får
kommissionen föra ärendet till EG-domstolen som prövar frågan. Kommissionen har
i samband med den ovannämnda debatten i Europaparlamentet angett att den inte
kommer att tveka att agera om det visar sig att de aktuella litauiska bestämmelserna
tillämpas i strid med gemenskapsrätten.
Jag
vill försäkra Ulf Holm att Sverige även som ordförande i Europeiska unionens
råd följer utvecklingen i denna fråga och kommer att kritisera övergrepp mot
och diskriminering av hbt-personer varhelst det förekommer.