den 24 juni

Fråga

2009/10:943 Bunge flygfält

av Kenneth Johansson (c)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Under andra världskriget ansåg Kungliga Flygförvaltningen det vara behov av ett flygfält på norra Gotland. Därför exproprierades ett antal gårdar på det som nu är Bunge flygfält.

I samband med den löstes gårdarna in, men samma förvaltning lovade att när fastigheten Bunge Flygfält bildades skulle inteckning göras för en väg runt flygfältet. Detta finns inskrivet i ett protokoll 1938 mellan Bunge sockenmän och Flygförvaltningen. Denna inteckning gjordes aldrig. Utifrån den aspekten är exproprieringen inte fullföljd! Vägen skulle ge tidigare markägare på flygfältet tillgång till sina marker, vilket de annars inte skulle ha fått.

Försvaret skötte en väg runt fältet under många år. Men när flygfältet såldes av Fortifikationsverket till en privatperson uppdagades att Flygförvaltningen inte gjort vad man lovat. Denne privatperson lägger, enligt uppgift, restriktioner på användandet av vägen. Det innebär hårddraget att uttag av skog ska ske per helikopter eller per båt.

Försvarsstaben anser sig inte behöva ta något ansvar och jurister på Fortifikationsverket säger att ärendet är preskriberat. Då avtalet skrevs var förtroendet för svenska staten stort och man litade på att skrivna avtal hölls. Nu 70 år senare upptäcks att så inte var fallet. En möjlighet att lösa detta vore att någon statlig instans bekostade ett tvångsservitut för vägen i fråga.

Min fråga till försvarsministern:

Vad avser försvarsministern att göra för att svenska staten ska leva upp till fullgångna avtal även om de är drygt 70 år gamla?