Fråga
2009/10:849
Sojaproduktionens negativa miljöeffekter
av Jacob Johnson
(v)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Sverige importerar 385 000 ton sojaprodukter
från Brasilien varje år vilket främst används till foder. Sedan 2002 har savannyta
lika stor som England odlats upp i Brasilien.
I Brasilien är sojaodling och boskapsuppfödning de
två viktigaste orsakerna till avskogningen. 75 procent av landets utsläpp
kommer från avskogning och förändrad markanvändning. En annan negativ faktor är
den massiva användningen av bekämpningsmedel. Då GMO-soja tål mer
bekämpningsmedel har mängden bekämpningsmedel ökat från 32 miljoner kilo per år
till drygt 100 miljoner kilo per år. Bristande information, utbildning och
skyddsutrustning är en stor hälsofara för arbetarna på sojaplantagen. Följden
är en dryg tredubbling av antalet cancerfall i områden med hög sojaproduktion.
I många fall har lantarbetarna så dåliga löner och arbetsvillkor att det
strider mot FN-organisationens International Labour Organisations (ILO)
konventioner. Sojaproduktionen tränger undan ursprungsbefolkningen och därmed
deras rätt till försörjning och kultur.
Enligt den rapport om sojaproduktion gjord av
Swedwatch 2010 Mer kött och soja –
mindre regnskog har svenska företag genom att köpa soja från Brasilien
bidragit till de negativa effekterna som uppstår till följd av den storskaliga
sojaproduktionen i Brasilien.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga
jordbruksministern:
Vad avser jordbruksministern att göra för att
svenska företag inte skall bidra till den negativa miljöbelastningen till följd
av sojaproduktionen i främst Latinamerika?