den 6 maj

Fråga

2009/10:792 Åtgärder kring bostadsuppskov och pensionssparavdrag

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Riksrevisionen presenterade i mars 2009 en granskning av regeringens redovisning av dels uppskov med beskattning av vinst i samband med försäljning och köp av en permanentbostad, dels avdrag för pensionssparande. Skatteuppskoven av bostadsuppskovet och pensionssparavdraget sammantagna uppgår till ca 600–700 miljarder kronor. Med dagens skattesatser innebär detta utestående skatter på omkring 170–200 miljarder kronor. Skatteuppskoven har även uppvisat en betydligt snabbare tillväxttakt än den statliga utlåningen. Detta gäller särskilt bostadsuppskoven som ökat med över 600 procent sedan år 2000. De stora beloppen innebär att staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om skatteuppskoven inte återförs till beskattning.

Trots de risker och problem som är förknippade med långa, icke tidsbestämda skatteuppskov finns det enligt Riksrevisionen få regler kring hur skatteuppskov bör hanteras i den statliga budgetprocessen. Det finns också väldigt lite information och kunskap kring skatteuppskovens effektivitet och hur de egentligen påverkar de offentliga finanserna. Riksrevisionen menade att redovisningen av hur utestående skatteuppskov värderas och hur de ska bedömas i ett längre perspektiv bör förbättras, bland annat i årsredovisningen för staten och i skatteutgiftsredovisningen. Vidare borde regeringen följa utvecklingen av skatteuppskoven mot bakgrund av den större geografiska utvidgning av rätten till uppskov som EU-medlemskapet fört med sig. Riksrevisionen efterlyste även en löpande utvärdering av skatteuppskovens måluppfyllelse som bör ställas mot alternativa åtgärder för att uppnå samma mål.

På vilka punkter har finansministern följt Riksrevisionens rekommendationer kring uppskovens redovisning, uppföljning och utvärdering?