den 28 april

Fråga

2009/10:765 Sluten ungdomsvård

av Lena Olsson (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Lagen om sluten ungdomsvård var ett viktigt steg för att förbättra påföljdssystemet för unga lagöverträdare. I en nyutkommen rapport från Statens institutionsstyrelse redovisas dock en oroväckande hög återfallsfrekvens bland dem som genomgått sluten ungdomsvård och man pekar på en rad faktorer som detta skulle kunna bero på. Till att börja med har tiden för sluten ungdomsvård blivit längre än de fängelsestraff som utdömdes för målgruppen innan reformen, vilket inte var riksdagens intention. Meningen var att inlåsningstiden skulle bli kortare än tidigare, bland annat eftersom man inte har den möjlighet till villkorlig frigivning som finns vid fängelsestraff. Den risk för återfall som institutionaliseringen innebär kan därmed öka. Vidare pekar man på att man har för små möjligheter att bevilja permissioner och att genomföra en gradvis utslussning till ett liv i frihet med lämpliga åtgärder för att få bort den unge från den brottsliga banan. Enligt min mening är det orimligt att den slutna ungdomsvården i dessa delar har sämre möjligheter att arbeta brottsförebyggande än vad man har inom kriminalvården, och justitieministern bör därför agera.

Min fråga till justitieministern är:

Avser justitieministern att vidta åtgärder för att reformera den slutna ungdomsvården?