den 9 april

Fråga

2009/10:711 Utökning i timplanen för idrotts- och hälsoämnet i grundskolan och gymnasieskolan

av Åke Sandström (c)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Vår kropp är byggd för rörelse genom årmiljoner av genetisk utveckling, och fysik aktivitet är en grund för vår arts överlevnad. Ur folkhälsosynpunkt, i ett samhällsekonomiskt perspektiv och för den pedagogiska inlärningsförmågan, är det av största vikt att våra två miljoner barn och ungdomar mellan 6 och 19 år som skolan inrymmer, får en kraftigt utökad tid i timplanen i idrotts- och hälsoämnet genom lagstiftning. Sedan Lgr 93/Lgy 94 har skolans egen profilering och elevens eget val gett möjligheter att förstärka detta. Dock har ett flertal undersökningar visat att detta inte fått någon genomslagskraft i konkurrens med allting annat i att få fler fysiskt aktiva barn och elever i skolan och på fritiden. Våra fritidsvanor och teknisk utveckling har i stället gjort oss människor i västvärlden till en sittande generation med alltmer tid framför tv, video, data, telefoni, i hissar, bilar, lokaltrafik med mera. Barnfetman har ökat närmast epidemiskt, diabetes typ 2 ökar bland unga människor, liksom stress, benskörhet, psykisk ohälsa och ryggbesvär. I alla dessa sjukdomar och många fler är ökad fysisk aktivitet den otvivelaktigt största friskfaktorn. Det finns ett påtagligt stöd hos flera riksdagspartier att man ska utöka skolans idrottstimmar till minst tre timmar per vecka. Finland, England, Norge, Irland, Frankrike med flera har under senare år tagit beslut i sina respektive parlament att lagstifta om fler idrottstimmar i skolan.

Min fråga till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att möta de problem som anges i denna frågeställning – en utveckling som både hotar våra barns inlärningsförmåga och dessutom innebär kraftigt ökande ohälsotal?