den 30 mars

Fråga

2009/10:693 Hushållens skuldsättning

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Hushållen lånar och skuldsätter sig i växande omfattning. I flera mindre stater i Europa har vi kunnat se hur detta får katastrofala konsekvenser när ekonomin som helhet kommer i problem. Det finns givetvis också ett samband mellan en upphaussad privat konsumtion baserad på lån och makroekonomiska problem för nationalstaten.

Enligt uppgift har sedan år 2000 hushållen lånat 800 miljarder kronor med bostäder som säkerhet. Lånen har använts för annat än bostadsinvesteringar. Hushållens upplåning är nu svindlande 2 357 miljarder kronor, varav 1 575 miljarder är bostadslån. Samtidigt amorterar hushållen allt mindre på sina bostadslån.

Bankerna är generösa med lån till hushållen men restriktiva med lån till företagen. En bakgrund till detta är att hushållens bostäder bedöms av bankerna som en mer ”säker” tillgång.

Att upplåningsfesten och värdestegringarna på privatbostäder inte kan hålla i längden torde de flesta vara överens om, men ingen tycks ha viljan att försöka avsluta festen. Hushållen själva, bankerna och fastighetsmäklarna kör på och Riksbanken vågar inte heller höja räntan. Ingen vill vara festförstöraren. Det är inte bra för Sverige, en katastrof kan vänta om hörnet.

Mot bakgrund av det anförda, vilka initiativ avser finansministern att ta för att kyla ned bankernas utlåning till hushållen, i synnerhet den med redan belånade bostäder som säkerhet?