den 18 mars

Fråga

2009/10:659 Tillsynen av penningtvätt

av Birgitta Eriksson (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

EU:s penningtvättsdirektiv blev svensk lag i mars 2009. Länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö får ansvar för att företag i en rad branscher rapporterar misstänkta transaktioner över 150 000 kronor.

Inte mindre än 4 000 företag i hela landet omfattas av de tre länsstyrelsernas tillsyn, enligt Finansinspektionens (FI) uppgifter. Länsstyrelserna ska dock inte bedriva någon operativ tillsyn utan ge ”mer av information, se till att de här företagen vet hur de ska agera”, enligt FI.

Exempelvis omfattas tusen firmor som handlar med ädelstenar och 150 antikvitetshandlare av lagen. Varken dessa två eller flera andra tillsynspliktiga branscher har dock rapporterat om någon penningtvätt. Att det skulle vara så väl ställt med laglydigheten förefaller högst osannolikt, inte minst med tanke på den grova, organiserade brottslighetens tillväxt och intresse av penningtvätt. Växlingskontoren är en bransch där problemet finns hos de små, privata firmorna. En uppgift är att det här skulle tvättas pengar för upp till en halv miljard kronor årligen.

Tillsynen måste bli reell och inte bara handla om information. Som det nu är förefaller samhället blunda för vad som faktiskt sker.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att länsstyrelserna ska utreda och kontrollera den verkliga omfattningen av penningtvätten i Sverige samt utöva en reell tillsyn?