den 26 februari

Fråga

2009/10:583 Krisberedskapen och längre perioder av extremt väder

av Ameer Sachet (s)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Kanske har den senaste tidens vinterväder visat på en viss brist i den svenska krisberedskapen. I den svenska krisberedskapen diskuteras snabba och kortvariga väderskiften som problem. Ibland, menar man inom krisberedskapen, slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor. Till naturolyckor i Sverige räknas översvämning, ras och skred, stormar, orkaner, snöoväder och häftig åska. Extremt väder och naturolyckor i olika former får ofta stora konsekvenser och kan även innebära risker för människor.

Bristen är att klimatförändringarna kan leda till längre perioder av extremt väder som ändå inte är naturolyckor. Det kan bli långa perioder av mycket snö och kyla som lamslår kollektivtrafiken och orsakar stora produktionsbortfall då människor inte kommer fram till sina arbeten. Vi kan ju också mycket väl få en sommarperiod av långvarig mycket hög värme eller stadigvarande regnande som skapar stora påfrestningar på människor, grödor, byggnader och kommunikationer. Tågkaoset har också visat på behovet av tydligare stöd till enskilda myndigheter och samhällsföretag i att hantera kriser.

Avser försvarsministern att stärka såväl riskanalyser för längre perioder av extremt väder som själva beredskapen att hantera dem hos enskilda myndigheter och samhällsföretag?