den 2 februari

Fråga

2009/10:465 Reglerna för särläkemedel

av Camilla Lindberg (fp)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Regelverket för godkännande av läkemedel som så kallade särläkemedel är omfattande och kräver bland annat beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Med tanke på de inblandade medicinska bedömningarna och ekonomiska intressena är det förklarligt, men det finns tillfällen då det drabbar enskilda.

Läkemedlet Kuvan är ett nyligen uppmärksammat sådant tillfälle, där omkring en tredjedel av de som drabbats av det sällsynta tillståndet fenylketonuri kan äta vanlig mat i stället för specialkost, med hjälp av medicinen. Medicinen är dock dyr och det är enbart en mindre del av patientgruppen som har fått en ordentlig och varaktig förbättring, enligt gjorda studier.

På grund av att TLV är förhindrade att förhandla om priset med läkemedelsföretaget, har de beslutat att avslå ansökan om högkostnadsskydd till det pris som företaget föreslagit. Detta gör att de som hade haft nytta av medicinen nu i praktiken förhindras att skaffa den eller får lita till att deras landsting använder undantagsbestämmelser. Det är olyckligt att tillståndsförfarande är så beroende av tillverkarens ansökningar, där patienternas behov kan komma i kläm.

Min fråga är därför om socialministern avser att vidta några åtgärder för att ändra regelverket så att patientgrupper inte riskerar att drabbas i liknande situationer, till exempel genom att vidga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets mandat att förhandla om priser på läkemedel.