den 1 oktober

Fråga

2009/10:42 Radonfrågan

av Birgitta Eriksson (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Radon är en ädelgas som ingår i en naturligt förekommande sönderfallskedja som utgår från uran-238. Radonet bildas när radium sönderfaller, och ämnet sönderfaller i sin tur till radioaktiva metallatomer, radondöttrar. Radondöttrarna följer med inandningsluften och strålningen som de avger kan skada lunga och luftrör. Radium finns naturligt i marken och gasen som bildas kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon i inomhusluft kan också komma från byggnadsmaterial eller hushållsvatten. Det luktar inte, syns inte och smakar ingenting; det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten uppger att radon ger upphov till ca 500 cancerfall årligen, i huvudsak lungcancer. De allra flesta som drabbas är rökare. Den främsta källan till radon i inomhusluft är hus som står på berggrund av granit. Vissa byggmaterial (så kallad blåbetong, där uranhaltiga mineraler ingår) avger radon, som smittar ned rumsluften. Radon avlägsnas från bostadsutrymmen genom god ventilation. Radonhaltigt dricksvatten förekommer i synnerhet från brunnar. Det kan renas genom luftning utomhus.

En ny studie visar att risken att få lungcancer ökar med 16 procent, var 100:e becquerel. WHO råder därför till att gränsvärdena sänks dramatiskt från 1 000 till 100 becquerel per kubikmeter i bostäder. I Sverige är riktvärdet för när åtgärder mot radon bör sättas in 200 becquerel men Socialstyrelsen uppges nu se över riktvärdena för radon i bostäder. Problemet med sänkta gränsvärden är att det skulle kosta samhället över 25 miljarder att sanera alla bostäder där becquerelnivån överstiger 100.

Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta med anledning av de nya uppgifterna om radonets hälsofarlighet och WHO:s rekommendationer?