den 2 december
Fråga
2009/10:269 Kadmium i livsmedel
av Wiwi-Anne
Johansson (v)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Kadmium
klassas som en mycket giftig tungmetall som finns naturligt i jorden samt
tillförs marken genom luften, från avloppsslam och via handelsgödsel. Halterna
av kadmium i matjord har ökat med mer än 30 procent sedan 1990-talet. Människan
tar upp kadmium främst genom sitt matintag. Baslivsmedel såsom potatis,
grönsaker och rotfrukter är livsmedel som har ett relativt högt innehåll av
tungmetallen. I och med att halveringstiden på kadmium är tiotals år ökar
mängden i kroppen successivt med åldern.
Nya
forskningsresultat visar att kadmium är farligare än man tidigare trott. Det
europeiska livsmedelsverket Efsa har sänkt de rekommenderade gränsvärdena för
kadmium i maten med två tredjedelar. 5–10 procent av Sveriges befolkning äter
så mycket kadmium att det i längden kan resultera i njurskador, benskörhet och
eventuellt cancer. För mycket kadmium kan leda till hormonförändringar och fosterskador.
För att
minska hälsoriskerna måste tillförseln av kadmium sålunda bli mindre. Genom att
reducera användningen av handelsgödsel med höga halter av kadmium, minskas
mängden kadmium i matjorden. Därför har Sverige haft en skatt på kadmium. Denna
skatt har nu slopats då regeringen avskaffat skatten på handelsgödsel.
Med
anledning av detta vill jag fråga jordbruksministern:
Vad
avser jordbruksministern att göra för att kompensera
för den eventuellt ökade användningen av handelsgödsel med höga kadmiumhalter
och för att följa de nya rekommendationerna från Efsa?