den 23 september

Fråga

2009/10:26 Lettland, Riksgälden och riksdagens insyn

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Budgetpropositionen inrymmer intresseväckande information om Sveriges relation till Lettland. Finansministern skriver: ”Efter långvariga förhandlingar träffades under juni–juli 2009 överenskommelser med EU och IMF om ett förstärkt åtgärdsprogram. Utöver vad som överenskommits tidigare ingick följande åtgärder i det nya programmet: ytterligare lönesänkningar i den offentliga sektorn, strukturella reformer, främst inom sjukvård och utbildning, ytterligare minskningar av offentliga konsumtions- och investeringsutgifter, och sänkt grundavdrag för inkomstskatt.”

I medierna har det mer i klartext tydliggjorts vad det här innebär, nämligen stängning av sjukhus och andra offentliga välfärdsinrättningar, att pensionärer, de som kan, säljer bär på marknaden för att klara försörjningen et cetera. Den lettiska regeringen uppges ”ha gjort stora framsteg” när det gäller att skapa en bred politisk uppslutning bakom reformprogrammet. Den tilläggsbudget som ligger till grund för det senaste åtgärdspaketet har förankrats hos samtliga regeringspartier. Med andra ord har sparpaketet knappt kunnat sväljas av regeringspartierna i Lettland och oppositionen står helt utanför processen.

Regeringen avser att under hösten 2009 inleda förhandlingar med Lettland om de närmare villkoren för krediten. Riksgäldskontoret ska sköta förhandlingarna och regeringen avser vidare under våren 2010 att återkomma till riksdagen med information om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. Var finns riksdagens insyn under processen?

Avser finansministern att ge riksdagen insyn under förhandlingsprocessen så att Sveriges folkvalda kan ha synpunkter på den politik som berör Lettlands folk och regering?