den 17 september

Interpellation

2009/10:9 Tvåårsregeln i utlänningslagen

av Amineh Kakabaveh (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Sedan årtionden har många människor upprörts över att utländska kvinnor som misshandlats av sin man under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd oftast blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet innan två år passerat. Många kvinnor har sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel från mannens sida, eftersom en utvisning skulle leda till fruktansvärda konsekvenser för dem i hemlandet. En rapport från Roks, Täckmantel:äktenskap – Kvinnojourernas erfarenhet av fru-import, 2009, visar att kvinnojourerna har kontakt med kvinnor som gift sig med svenska män som sedan utsatt dem för våld från ett flertal regioner och länder i världen. De kvinnor som söker skydd på jourerna har vanligtvis beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd. Vissa av kvinnorna befinner sig i en situation där deras uppehållstillstånd måste förlängas för att de ska få stanna i Sverige. Under 2008 kom kvinnojourerna i kontakt med sammanlagt 515 kvinnor varav 99 hade fått barn med sin svenska man och 92 hade barn sedan tidigare. Rapporten visar att situationen för dessa kvinnor och barn är ohållbar, trots den lagändring som gjordes år 2000. De kvinnor som jourerna möter har ofta beviljats ett tillfälligt uppehållstillstånd som antingen gäller eller har gått ut. Det innebär att vissa av kvinnorna vistas ”illegalt” i Sverige. Detta begränsar starkt deras möjligheter att få hjälp och stöd från samhället. Kvinnornas ytterst svåra situation blir ofta värre på grund av språksvårigheter och okunskap om vilka rättigheter de har. Nödvändigheter som mat, läkarvård och medicin blir ofta ett jättestort problem att ordna. En kvinna som nyligen anlänt till Sverige och saknar annan anknytning än mannen är extra utlämnad. Om hon dessutom utsätts för hans våld befinner hon sig i en hopplös situation: att lämna mannen är inte möjligt eftersom hon riskerar att bli utvisad. Samtidigt kan hon inte återvända till sitt ursprungsland där hon kanske riskerar förföljelse och stigmatisering som frånskild.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kvinnor som ännu inte beviljats permanent uppehållstillstånd och som misshandlats av sin partner får stanna i Sverige om de så önskar?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kvinnor som ännu inte beviljats permanent uppehållstillstånd och som misshandlats av sin partner får nödvändigt skydd och stöd?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barnen till de kvinnor som ännu inte beviljats permanent uppehållstillstånd och som misshandlats av sin partner får stanna i Sverige om modern så önskar?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barnen till kvinnor som ännu inte beviljats permanent uppehållstillstånd och som misshandlats av sin partner får nödvändigt skydd och stöd?