den 17 september

Interpellation

2009/10:8 Införande av moratorium rörande hbt-flyktingar från Irak

av Börje Vestlund (s)

till statsrådet Tobias Billström (m)

När riksdagen beslutade om den nya utlänningslagen bestämdes också att den som förföljs i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning ska beviljas asyl i Sverige enligt Genèvekonventionens bestämmelser. I förarbetena till denna lagändring (prop. 2005/06:6) redovisas vissa viktiga bedömningsgrunder och bland annat betonas att sexuell läggning ska betraktas som en grundläggande egenskap hos individen som det aldrig kan komma i fråga att kräva att han eller hon avstår från. Sexuell läggning är alltså en sådan egenskap som kan definieras som en samhällsgrupp i flyktingbestämmelsens mening. Detta gäller även om en homosexuell person i hemlandet har dolt sin sexuella läggning, eller har levt på ett sätt som minimerat risken för förföljelse.

Vid riksdagsbehandlingen diskuterade socialförsäkringsutskottet i sitt betänkande (2005/06:SfU4) frågor om riskbedömningen för en homosexuell person. Utskottet ansåg att redan det förhållandet att personen levt öppet som homosexuell i Sverige torde kunna innebära en risk för avslöjande och därmed förföljelse i hemlandet, till exempel om det finns personer som av någon anledning vill skada honom eller henne. Dessutom anser utskottet att det inte är rimligt att kräva att en person som levt öppet i Sverige som homosexuell i fortsättning ska dölja sin sexuella läggning för att undgå förföljelse i hemlandet.

Riksdagens uppfattning i fråga om hbt-flyktingar är således klar. Tyvärr har det visat sig att denna syn i praktiken inte har fått genomslag vid bedömningen av enskilda asylärenden. Detta förhållande har blivit särskilt alarmerande efter den senaste tidens rapporter om systematiska avrättningar av hbt-personer i Irak.

Human Rights Watch (HRW) publicerade en rapport den 17 augusti 2009 där man lämnar en omfattande redovisning av övergreppen mot hbt-personer. I rapporten uppges att hundratals homosexuella har mördats i Irak sedan 2004 och att sedan milisgrupper i början av detta år speciellt riktat in sig på homosexuella, eller personer man uppfattar som homosexuella, har ett nittiotal män mördats. Under våren och början av sommaren 2009 är det främst i Bagdad mordkampanjerna mot homosexuella skett, men rapporter har även kommit från Kirkuk, Najaf och Basra.

Morden på homosexuella utförs huvudsakligen av islamistiska miliser som avrättar männen och slänger deras kroppar på sophögar. En läkare som HRW talat med berättar att en av hans kolleger som arbetade på al-Kindi sjukhuset uppgav den 18 april "att fler dödades igår. Fyra kom in med sina könsorgan avlägsnade. Och några kom in, inte döda, men med anus igenklistrade." Några dagar senare fick läkare fler varningar av kolleger om att "kropparna fortsätter att komma in på sjukhuset. En dag var det två, nästa dag fyra. Två eller tre av de döda hade igenklistrade anus. Och det kommer levande människor, många, som har blivit svårt torterade, med brutna ben."

Sett mot denna bakgrund är det fullständigt oacceptabelt att i dagsläget utvisa hbt-personer. Det är både inhumant och omänskligt och strider dessutom mot riksdagens uttalade vilja vid bedömningen av enskilda ärenden där förföljelse på grund av sexuell läggning åberopas. Trots detta fortsätter Migrationsverket att avslå asylansökningar från hbt-personer samtidigt som man överlämnar ärenden till polisen för att de ska verkställa utvisningsbesluten.

Även om regeringen inte kan påverka beslutet i ett enskilt asylärende är det regeringen som har det yttersta ansvaret för att riksdagens beslut respekteras och fullföljs av underlydande myndigheter. Om så inte sker är det regeringens skyldighet att ingripa och inte bara passivt följa utvecklingen.

Då övergreppen mot hbt-personer sker systematiskt och utan att de irakiska myndigheterna förmår hejda dessa är det angeläget att snabbt vidta åtgärder för att garantera att inga hbt-personer utvisas till en säker och kvalfylld död.

Mot den här bakgrunden vill jag fråga:

1. Är statsrådet beredd att ta initiativ till att ett moratorium för avvisningar av hbt-personer införs snarast?

2. Är statsrådet beredd att ta initiativ till att också EU:s medlemsländer stoppar avvisningar av hbt-flyktingar från Irak?

3. Vilka åtgärder på lite längre sikt är statsrådet beredd att initiera för att riksdagens beslut om asyl till personer som förföljs på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet också får genomslag i praktiken?