Interpellation
2009/10:63 Pensionärsskatten och jämställdheten
av Laila
Bjurling (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Före
2010 års budget visade beräkningar att 57 procent av regeringens samlade
skattesänkningar gått till män och 43 procent till kvinnor. Den rikaste
tiondelen av befolkningen som då hade tjänat mest på regeringens politik bestod
till 76 procent av män. De har fått 23 procent av skattesänkningarna och haft
en exceptionellt god inkomstutveckling. Föga talar för att regeringens
skatteförändringar i budgeten för 2010 ändrat på detta faktum. I sin
proposition Ett
ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag skriver regeringen att det
fjärde steget i förvärvsavdraget statistiskt beräknas fördelas så att 56
procent går till män och 44 procent till kvinnor.
Sverige
har 1,7 miljoner ålderspensionärer varav ca 55 procent är kvinnor. Till detta
kommer en halv miljon förtidspensionärer vars majoritet också utgörs av
kvinnor.
Pensionärer
får genom statsrådets politik en högre skatt, en pensionärsskatt. Det är
uppenbart att denna särskilt drabbar kvinnor. De pensionärer som är kvinnor har
också i genomsnitt en lägre inkomst än de män som är pensionärer varför den
extra beskattningen blir särskilt tung att bära. Förvisso kommer det förhöjda
grundavdraget att öka kvinnors nettoinkomster mer än mäns men skillnaderna
utifrån förvärvsavdraget lär kvarstå.
Därför
frågar jag nu finansministern:
1. Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter
har finansministern valt en skattepolitik, som enligt vad ovan anförts,
särskilt gynnar män?
2. Vilka initiativ avser finansministern att ta
för att minska den ekonomiska klyftan mellan förvärvsarbetande och pensionärer?