den 21 maj

Interpellation

2009/10:481 Snedrekryteringen till högre studier

av Mikael Damberg (s)

till statsrådet Tobias Krantz (fp)

Den sociala snedrekryteringen till högskolan är fortsatt hög. Fortfarande kommer var fjärde ny student från ett arbetarhem, vilket kan jämföras med att cirka en tredjedel av alla ungdomar i studentåldern beräknas ha arbetarbakgrund enligt Högskoleverkets definitioner. På utbildningar till arkitekt, jurist, tandläkare, psykolog och konstnär har cirka en av tio av studenterna arbetarbakgrund. Bland läkarstudenterna är motsvarande siffra 8 procent.

Skillnaderna är också stora mellan kommuner. Geografiskt avstånd till högskola, näringsstruktur och social sammansättning i kommunerna visar mycket tydligt hur troligt det är att en ung människa går vidare till högskola.

Den tidigare socialdemokratiska regeringens målmedvetna satsning på flera högskoleplatser och nya universitet och högskolor i hela landet innebar att flera människor som traditionellt sett inte har studerat vidare kunde göra det. Men det finns fortfarande ett tydligt samband mellan social bakgrund och benägenhet att söka till högskolan.

Under den borgerliga regeringen har flera förändringar genomförts eller beslutats som kan antas ge bäring på den sociala snedrekryteringen och arbetet mot densamma: nedläggningen av NSHU, borttagandet av 25:4-regeln och införandet av åttaårsregeln för åberopbara betyg, borttagandet av den grundläggande behörigheten på flera gymnasieprogram och nedskärningarna inom komvux för att nämna några.

Det är lätt att uppfatta detta som att regeringen inte ser den sociala snedrekryteringen till högre utbildning som ett problem. Stämmer detta så vore det allvarligt, både för högskolan och för samhället. Enligt Högskoleverket minskade den sociala snedrekryteringen något under åren 2000–2006. Därefter saknas – för vår kännedom – jämförbara uppgifter.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsministern:

Vad gör ministern för bedömning av hur den sociala snedrekryteringen påverkats och kommer att påverkas av de reformer regeringen har genomfört och som beslutats?