den 21 maj

Interpellation

2009/10:452 En fristående och oberoende Alfakassa

av Staffan Danielsson (c)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

A-kassan borde självfallet vara allmän och omfatta alla som står till arbetsmarknadens förfogande.

Det är orimligt och upprörande att de människor som vill ha arbete men som inte erhåller det också därmed utestängs från att erhålla ersättning från a-kassan, som till huvuddelen finansieras med skattemedel.

Om detta interpellerar jag i en särskild interpellation.

En annan orimlighet vad gäller arbetslöshetsförsäkringen är arbetslöshetskassornas sammankoppling med politiserade fackförbund. Ett antal fackförbund är fortfarande starkt politiserade, genom en tydlig koppling till och som stora bidragsgivare till Socialdemokraterna.

Dessa bedriver sedan länge en massiv politisk s-propaganda i sina medlemstidningar, på sina möten och genom sina ombudsmän och förtroendevalda.

I mitt hemlän Östergötland har det framkommit att fackförbundet Kommunal regelmässigt deltar i Socialdemokraternas kommunmöten. På central nivå sitter ledande fackföreningsledare i Socialdemokraternas högsta organ. Förtroendevalda och ombudsmän i dessa fackförbund är regelmässigt sympatisörer nästan enbart till socialistiska partier, medan den som ger uttryck för borgerliga sympatier endast undantagsvis erhåller ett uppdrag.

Detta är enligt min uppfattning en orimlig ordning. Särskilt stötande är det att dessa fackförbund administrerar arbetslöshetsersättningen också till de medlemmar som man dagligen skäller ut, pengar som till huvuddelen kommer från allmänna skattemedel.

För att nödtorftigt visa på en viss valfrihet har Alfakassan tillskapats i slutet av 1990-talet av den dåvarande s-regeringen. Alfakassan sägs vara fristående från fackförbunden eller ”statlig”.

Jo, pyttsan! Den är varken fristående eller statlig. Det är Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, som är huvudman för Alfakassan och tillsätter styrelse.

Nyligen har ordförandeskapet i SO växlat från IF Metall till Handelsanställdas förbund. Motivationen hos andra a-kassor för att erbjuda en konkurrenskraftig fristående a-kassa till sina egna a-kassor är rimligen låg. Ju bättre man lyckas med detta, desto fler av de egna medlemmarna kan givetvis befaras gå över till Alfakassan.

Det är därför inte rätt mot vare sig Alfakassan eller mot alla de a-kassor som i dag äger Alfakassan att detta starka samband finns.

Hur sköts då ”den fristående” Alfakassan? Hur väl lyckas ordföranden i Handelsanställdas förbund i sitt uppdrag?

Ja, det beror på vilket målet är. Är målet att Alfakassan ska ha en av de högsta medlemsavgifterna och mycket längre kötider än de allra flesta a-kassor, då har man lyckats mycket väl.

Är målet att generaldirektören för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Ann-Marie Qvarfort, ska uttala att den arbetslöse ju i stället kan bli medlem i någon av övriga a-kassor?

Generaldirektör Qvarfort uttalar sig på följande sätt i en SVT-intervju den 4 november 2009:

”Reporter: Avgiften till Alfakassan, för den som stått utanför, har höjts (under det sista kvartalet) från 17 kronor per dag – det vill säga 374 kronor för den som är arbetslös en månad, till 22 kronor – det blir alltså 484 kronor på en månad.

– Du kan ansöka om medlemskap i en branschkassa även om du är arbetslös i dag, det kunde du inte tidigare. Och då kan du komma ner i lägre avgifter, säger Anne-Marie Qvarfort.

Då är avgiften mellan 90 och 150 kronor i månaden.”

Ett alternativ som bör prövas är att Alfakassan ägs och drivs av staten genom till exempel Arbetsförmedlingen eller annan huvudman.

Jag vill mot denna bakgrund fråga arbetsmarknadsministern:

1. Är arbetsmarknadsministern beredd att ta initiativ till att göra Alfakassan oberoende och fristående från övriga a-kassor, till exempel genom ett statligt huvudmannaskap?

2. Avser arbetsmarknadsministern att vidta åtgärder för att säkerställa att Alfakassans avgiftsnivå och utbetalningstid ska ligga i nivå med de bästa a-kassorna?