den 16 september

Interpellation

2009/10:4 Skatt på råtallolja

av Raimo Pärssinen (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Råtallolja är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa enligt sulfatprocessen. Den kan användas som bränsle och största tillverkaren i Sverige är Arizona Chemical AB (före detta Bergvik Kemi AB) i Sandarne utanför Söderhamn. Arizona Chemical är för övrigt världens största förädlare av råtallolja. Globalt omsätter Arizona Chemical drygt 7 miljarder kronor, har 1 100 anställda och finns representerade på nio olika fabriker i Europa och USA.

Arizona Chemical AB har sedan början av 1930 raffinerat råtallolja till olika typer av kemiska insatsvaror för användning i hundratals olika vardagliga och viktiga produkter. Företaget levererar i dag kemiska produkter utvunna ur tallolja för användning i rengöringsmedel, kosmetika, vägmarkeringsfärger, tryckfärger, lim och i en lång rad andra områden. Vidare används råtalloljebaserade produkter i dag i bränsleadditiv för att få motorer att fungera bättre och renare.

I en departementsutredning föreslås att skatten på råtallolja som också kan användas som uppvärmningsbränsle ska slopas från och med den 1 januari 2010. Råtalloljan fick en särskild energiskatt år 1999 för att göra den olönsam att elda upp. Råtallolja är alltså en restprodukt från skogsindustrin. Dessa omfattas inte av reglerna i EU:s energiskattedirektiv som således inte lägger hinder i vägen för en nationell beskattning av sådant bränsle.

Att använda just råtallolja av miljöskäl som biobränsle är oklokt då den redan används som en miljövänlig insatsvara i andra produkter. Det finns också andra biobränslealternativ än råtallolja att använda och frågan är vilka kemiska produkter som i stället behöver användas om råtalloljan dras undan från sin nuvarande marknad.

Arizona Chemicals i Sandarne är till 90 procent beroende av inhemsk råvara. Priset på denna kommer att stiga om skatten avskaffas. En hel industriell verksamhet och ca 300 arbetstillfällen i Sandarne riskerar att försvinna. Gävleborgs län tillhör de län som i Arbetsförmedlingens månadsstatistik oftast har högst arbetslöshet. De på Arbetsförmedlingen registrerade arbetssökande i Gävleborg uppgick i augusti till 5,4 procent och deltagandet i program med aktivitetsstöd till 3,5 procent. Reellt är arbetslösheten ännu högre. Motsvarande siffror för ett år sedan var 3,3 respektive 1,8 procent.

Bortfallet av en hel industriell verksamhet och ett stort antal arbetstillfällen har också samhällsekonomiska konsekvenser, i synnerhet i en region med problematisk arbetsmarknad i övrigt.

Avser finansministern att föreslå att skatten på råtallolja avskaffas?

Har finansministern beräknat de samlade samhälleliga konsekvenserna av att avskaffa skatten?