den 6 maj

Interpellation

2009/10:359 En långsam och ständigt pågående etnisk rensning

av Amineh Kakabaveh (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Ett ständig etnisk rensning har pågått i Palestina i flera decennier. Människor berövas sina bostäder och hem. De trakasseras, kränks och fördrivs av israelisk militär och bosättare. Muren har stängt ute och isolerat tusentals människor, inte minst skolbarn som tvingas att gå igenom flera stängsel och kontroller för att kunna gå i skolan i sitt eget område i olika delar av Västbanken. Flera av dessa kontroller är på intet sätt militärt eller ur säkerhetssynpunkt motiverade. De har endast kommit till för att göra livet odrägligt för den palestinska befolkningen.

Under mitt studiebesök i Ramallah, Nablus, Betlehem, Jerusalem och Hebron har jag hört många redogörelser om den palestinska befolkningens villkor av människor som jag mött. I Sheikh Jarah, en stadsdel i östra Jerusalem som faktiskt tillhör palestinierna, träffade jag och mina medresenärer familjen Hannounas och även andra familjer, som bott på gatan i åtta månader. Israel har fördrivet dem från deras bostäder och ockuperat deras hus. Sharina, 21 år och dotter i en av dessa familjer, bor tillsammans med föräldrarna och fem syskon i ett tält på grannens tomt. Därifrån kan hon och hennes familj bevittna israeliska bosättare flytta in i och ta över deras hus. Bosättarnas barn leker på den tomt som inte är deras. Sharina, hennes småsyskon och ytterligare ett fyrtiotal barn i området har blivit hemlösa och kan bara stå vid sidan om och bevittna hur de bestjäls på sin egendom.

Det finns anledning att fråga sig hur man, när man utsätts för så grova trakasserier och en så grov diskriminering, ska kunna förebygga hat och våld. Årskull efter årskull av barn och ungdomar har vuxit upp under svåra traumatiska förhållanden. Det torde bli alltmer omöjligt att förhindra ett ökat våld – i synnerhet som omvärlden, såväl EU som USA, blundar för den rättsvidriga ockupationsmaktens förbrytelser när det gäller folkrätt och mänskliga rättigheter. När vi talar etnisk rensning föreställer vi oss massakrerna och massgravarna i Kosovo eller Srebrenica. Etnisk rensning behöver dock inte ta det öppna folkmordets former. Det som pågår i Palestina är också etnisk rensning. Man driver bort den palestinska befolkningen från deras egna områden. Man provocerar till våld som man sedan möter med överlägset övervåld. Unga palestinier drivs in i islamisk fundamentalism eller uppgivenhet och ser ingen annan möjlighet än att till sist lämna landet. Vad som äger rum är skapandet av en apartheidstat kombinerad med en långsamt pågående etnisk rensning, samtidigt som konflikten mellan israeler och palestinier skärps och bristen på fred och säkerhet i Mellanöstern ökar.

USA är Israels främsta bundsförvant. Under president Bushs tid bedrevs en direkt antipalestinsk politik. I dag torde förutsättningarna vara något annorlunda. Men för att en förändring ska kunna ske måste omvärlden utanför USA göra klart för den amerikanska statsledningen att det oreserverade amerikanska stödet till Israels olagliga och brutala ockupation, inte leder till fred utan till social och politisk oro inte bara i Israel och Palestina utan i hela Mellanöstern.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till ministern:

1. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att till den nya statsledningen i USA framhålla farorna med den israeliska statens aggressiva ockupationspolitik?

2. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att den etniska rensning – som tar sig uttryck i vräkningar, husrivningar och andra metoder som gör livet outhärdligt för palestinier – ska stoppas?