den 28 april

Interpellation

2009/10:345 Privatiseringen av Apoteket och konsekvenser för äldre

av Alf Eriksson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

De fyra stora pensionärsorganisationerna som tillsammans representerar över 620 000 medlemmar var starkt kritiska till Apotekets privatisering. Deras farhågor tycks olyckligt nog nu infrias.

Många äldre har receptbelagda mediciner och oftast mer än en. Att veta att de kan få ut dessa i närområdet och utan problem är viktigt för de äldres känsla av trygghet. De som har lite längre avstånd och måste resa eller skicka bud för att få sina mediciner är i ännu större behov av att uthämtningen kan ske utan bekymmer.

Våra äldre eller deras bud ska inte mötas av besked om att medicinen inte finns tillgänglig för tillfället eller frågor om de kan tänka sig att ta en annan medicin i stället om de inte tycker sig kunna vänta.

För äldre har apoteksservicen försämrats. Tidigare kunde du bli hänvisad till ett annat närliggande apotek om en medicin var slut. När Apoteket brutits upp i fem olika konkurrerande kedjor så finns kanske inte något annat närliggande apotek i samma kedja. Apotekskedjorna har ingen gemensam, central information om sortiment och lager.

Förvisso gäller samma sortimentsregler nu som tidigare, det vill säga apoteken har en skyldighet att tillhandahålla alla förordnade läkemedel snarast möjligt, dock högst inom 24 timmar under helgfri måndag till och med fredag. De kan också erbjuda ett snarlikt läkemedel men styrs i sortimentet då av vilka avtal respektive apoteksbolag har med olika läkemedelsföretag.

För en äldre människa eller den som är bud är det otryggt att de ställs inför valet att vänta 24 timmar eller att ta ett snarlikt men okänt läkemedel.

Äldre bör slippa ångesten att ta ställning till en för dem okänd utbytesmedicin.

Min fråga till socialministern är:

Hur avser socialministern att hantera den för många äldre viktiga frågan om att de inte kan få alla sina mediciner från ett apotek eller i närområdet?