den 28 april

Interpellation

2009/10:344 Sidas fortsatta arbete med hbt-frågor inom biståndet

av Börje Vestlund (s)

till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

Homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt) världen över lever ofta under mycket svåra förhållanden. Stigma, diskriminering och människorättsbrott mot hbt-personer resulterar i kringskurna möjligheter för dem att ta sig ur fattigdom, påverka sina levnadsförhållanden samt att ta del av och påverka samhällsutvecklingen i stort.

År 2006 antog Sida en handlingsplan för sitt arbete med sexuell läggning och könsidentitet inom utvecklingssamarbetet. Planen, som sträckte sig över 2007 och 2009 har nu utvärderats och betydande brister i handlingsplanens genomförande samt resultat har kunnat konstateras. Utvärderingen aktualiserar frågan vilken plats hbt-personers rättigheter har i praktiken inom svenskt utvecklingssamarbete och i vilken mån Sverige genom Sida står upp för en av de mest marginaliserade och utsatta grupperna i våra samarbetsländer.

Det övergripande målet för Sidas handlingsplan inom hbt-området var att möjliggöra för hbt-personer att förbättra sina levnadsvillkor i de länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Planen hade två delmål med totalt elva aktiviteter för åren 2007–2009. Det första delmålet är: Insatser i fält har lett till förbättringar för hbt-personer genom att Sida har verkat för att hbt-frågor och hbt-perspektiv inkluderas i samarbetsstrategier. Det andra delmålet är: En grund har lagts till effektivare hbt-insatser genom medvetandehöjning, lärande och förankring inom Sida.

Utvärderingen av handlingsplanen visar att denna har inneburit att hbt-personers rättigheter har lyfts inom Sida och flera aktiviteter har genomförts i enlighet med planen. Exempelvis har hbt-frågor lyfts i landstrategier och i dialog mer än tidigare och finansieringen av insatser som inkluderar hbt-perspektiv eller fokuserar på hbt-personers rättigheter har ökat även om graden av finansiering fortfarande är låg jämfört med andra områden.

Samtidigt konstateras i utvärderingen att mycket arbete kvarstår för att handlingsplanens mål ska uppnås. Framstegen hittills beror enligt utvärderingen av en mycket liten grupp engagerade personer som har drivit frågan med kraftigt begränsade personella resurser och ofta utan tillräckligt stöd uppifrån. Exempelvis har handlingsplanen, till skillnad från många andra planer inom Sida, ej antagits på högsta ledningsnivå utan endast på avdelningsnivå vilket kan tolkas som att Sidas högsta ledning ej uppfattar att den har fått tydliga direktiv från den politiska ledningen om att prioritera frågan med bristande legitimitet för frågan samt begränsade resultat som följd. Hbt-personers rättigheter ses, enligt utvärderingen, som en sidofråga, fortsatt dåligt förankrad inom organisationen, och de flesta landteam upplever ej att hbt-personers rättigheter är en prioriterad fråga trots att detta är en av de mest utsatta grupperna inom flera av Sveriges samarbetsländer. Hbt-ansvaret på policynivå på Sida har flyttats sex gånger på tre år, vilket tydliggör områdets låga prioritering inom Sida samt bristen på långsiktighet vad gäller rekrytering av personer med intresse för och kunskap inom området.

Mänskliga rättigheter för hbt-personer sägs vara en tydlig del av Sidas retorik men får en mindre plats i konkreta initiativ i praktiken på landnivå där kontakten med rättighetsbärarna många gånger har varit minimal enligt utvärderingen. En slutsats av utvärderingen är att en förlängd och preciserad handlingsplan krävs för att slutföra det som påbörjats och nå konkreta resultat även på längre sikt. I regleringsbrevet till Sida anges att Sida senast den 30 juni ska redovisa hur myndigheten avser att arbeta med hbt-personers villkor och rättigheter i utvecklingssamarbetet med utgångspunkt i slutsatserna och rekommendationerna från utvärderingen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga:

Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Sida följer rekommendationerna i utvärderingen av dess hbt-arbete?

Hur kommer statsrådet att gå till väga för att se till att hbt-personers rättigheter, särskilda behov och villkor inom biståndet får en högre prioritet och förankring inom Sidas ledning?