den
23 april
Interpellation
2009/10:339
Inriktningen på skattepolitiken
av Lennart Axelsson
(s)
till finansminister Anders Borg (m)
Det dominerande regeringspartiet har genom sin
partiledare utställt tre skattelöften inför nästa valperiod. Det handlar om fortsatt
sänkt inkomstskatt, sänkt skatt för pensionärer och höjd brytpunkt i
statsskatten. Fredrik Reinfeldt ville dock inte utlova att gapet mellan
pensionärer och löntagare helt skulle tas bort. Den tredje skattesänkningen,
den som handlade om att höja brytpunkten för dem som betalar statsskatt, skulle
innebära att brytpunkten höjdes från dagens 31 500 kronor i månaden.
Regeringen ärvde 70 miljarder kronor i överskott.
Det har nu förbytts i ett underskott om 70 miljarder. Den generella välfärden
har fått stå tillbaka, i stället har sänkt skatt på stora förmögenheter och
höga inkomster prioriterats. Klyftorna har vuxit.
Tidigare har Moderaterna, Centerpartiet och
regeringspartiernas gemensamma arbetsgrupper ställt ut skattesänkningslöften
som kostar 92,2 miljarder kronor och skulle ge den tiondel med störst inkomster
lika mycket som 80 procent av svenska folket tillsammans.
Det är nu möjligt att Fredrik Reinfeldt inte bryr
sig om vad olika arbetsgrupper har sagt och det vore i så fall också ett besked
som skulle skapa mer klarhet om vilka order statsrådet följer.
Det är inte bra när skatter sänks på lånade pengar.
Under den borgerliga regeringsperioden har skatterna sänkts med närmare 100
miljarder kronor. Samtidigt har sysselsättningsgraden minskat med över 100 000
jobb.
Regeringens ekonomiska politik bygger på idén att
jobb skapas genom låga löner där ”reservationslönerna” pressas ned. Det är denna idé som ligger bakom exempelvis det så
kallade förvärvsavdraget. Men politiken har inte gett ökad sysselsättning.
Tvärtom visar ekonomiska prognoser att arbetslösheten riskerar att bita sig
fast på höga nivåer.
Trots att de ofinansierade skattesänkningarna inte
gett jobb så planerar alltså de partier som bestämmer statsrådets ekonomiska
politik mer av samma medicin.
Mina frågor till finansministern är:
Vilken inriktning har finansministern för en
framtida skattepolitik, ska den följa statsministerns besked eller de olika
arbetsgruppernas?
Avser finansministern att föreslå fler
skattesänkningar och hur avses finansieringen i så fall ske?