den
21 april
Interpellation
2009/10:334
Pris- och konkurrensneutrala Öresundsförbindelser
av Ann Arleklo (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Sveriges och Danmarks regeringar ingick under 1991
ett avtal om en fast förbindelse över Öresund, Öresundsbron. Avtalet slår fast
att Öresundskonsortiet ska fastställa vägtrafikantavgifterna på bron. Men
enligt ett tilläggsprotokoll till avtalet ska nivån på färjetaxorna på
Helsingborg–Helsingör-leden utgöra utgångspunkt när
vägtrafikantavgifterna på bron fastställs. Avsikten med detta tilläggsprotokoll
är att det ska råda pris- och konkurrensneutralitet mellan de båda
förbindelserna över Öresund. Förändringar av bestämmelser i tilläggsavtalet
måste godkännas av riksdagen och Folketinget.
Sedan 2006 tillämpar emellertid Öresundskonsortiet
en ny prislista för vägtrafiken på Öresundsbron som är en tydlig avvikelse från
de tidigare tillämpade prislistorna. Framför allt gäller avvikelsen
vägtrafikantavgiften för större lastbilar.
Öresundskonsortiets lägsta pris för större
lastbilar är 40 procent lägre än rederiernas lägsta priser på färjeförbindelsen
Helsingborg–Helsingör. Detta innebär att den pris- och
konkurrensneutralitet som tilläggsprotokollet till avtalet mellan Sveriges och
Danmarks regeringar slår fast sedan tre till fyra år tillbaka åsidosätts.
De lägre broavgifterna för större lastbilar lockar
alltmer av lastbilstrafiken att välja broöverfarten framför färjeförbindelsen.
Det kommer dels att leda till en ohållbart högre belastning på motorvägen
mellan Helsingborg och Malmö samt senare stora flaskhalsproblem på
Öresundsbron. Dels leder det till minskande marknadsandelar för
färjeförbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör. Redan har ett rederi
tvingats lägga ned verksamheten och två andra rederier har fusionerats för att
få lönsamhet i färjetrafiken.
Det är av största vikt att betrakta de två
förbindelserna över Öresund som en infrastrukturell helhet för hela Skåne. Det
finns också en betydande säkerhetspolitisk aspekt på att utifrån pris- och
konkurrensneutraliteten värna om Helsingborg–Helsingör-förbindelsens
underlag och lönsamhet. När Öresundsbron stängs på grund av riskfyllda
väderleksförhållanden eller på grund av att en olycka skett på bron som hindrar
framkomligheten måste Helsingborg–Helsingör-förbindelsen finnas som en
tillgänglig, säker och väl utbyggd alternativ överfart.
Mina frågor till statsrådet är därför:
Har statsrådet sett till att det gjorts eller
kommer att göras beräkningar av var gränsen går för prissättningen av
broavgifterna utan att konkurrensneutraliteten mellan Öresundsbron och
färjetrafiken Helsingborg–Helsingör åsidosätts?
Är det statsrådets avsikt att Sveriges och Danmarks
regeringar och dess folkvalda församlingar, riksdagen och Folketinget, ska ha
det yttersta ansvaret för det avtal inklusive tilläggsprotokoll som ingicks
1991?