den 3 mars

Interpellation

2009/10:274 Nationella kriterier för skriftliga omdömen

av Mats Pertoft (mp)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Sommaren 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i samtliga årskurser i grundskolan. Miljöpartiet krävde då att Skolverket skulle ta fram nationella kriterier samt att omdömena inte fick vara betygsliknande. Utbildningsminister Björklund vägrade.

Nu visar Skolverkets utvärdering att lärarna behöver kriterier och att omdömena är alltför betygsliknande.

Skolverkets egna rapportslutsatser beskriver situationen väl:

”Föreliggande utvärdering visar att ett år efter införandet av skriftliga omdömen i grundskolan finns det stora variationer i hur skolorna tillämpar dessa nya bestämmelser. Utvärderingen visar på svårigheter som behöver övervinnas för att individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen ska fungera som de är tänkta att göra.

De skriftliga omdömena utgör ofta ett separat dokument med avsaknad av anknytning till de mål och insatser som i utvecklingsplanen utpekas för elevens fortsatta utveckling.

Kunskapsomdömena i dokumentationen har inte alltid en grund i läroplanens och kursplanernas mål. I dessa omdömen framträder inte tydligt vilket kunnande eleven har utvecklat. Omdömena är ofta sammanvävda med beskrivningar om elevens personlighetsegenskaper eller beteende och attityder till skolarbete, vilket ger otydlig informationen om de förmågor och kunskapskvaliteter som eleven utvecklar. Dokumentationen från skolorna visar även stor variation i antal ämnen som bedöms. I genomsnitt bedöms fem ämnen i åk 1 och elva i åk 9. Strikta kunskapsrelaterade omdömen är ett utvecklingsområde som skolan behöver prioritera framöver och fortsätta utveckla i sitt arbete med kunskapsbedömningar.

Den skriftliga bedömningen om elevernas övriga utveckling saknar ofta anknytning till läroplanens mål. I dessa omdömen framträder ännu tydligare bedömningsutsagor som berör elevernas beteende under lektionerna och attityder till skolarbete. Lärarens bilder av den ideala eleven påverkar bedömningen. Elevens ansvar, flit, ordning och uppförande blir därmed framträdande i bedömningen. Läraren beskriver i mindre utsträckning hur eleverna utvecklas enligt läroplanens mål beträffande t.ex. elevinflytande och delaktighet, kunskap om demokratins principer eller förmåga att göra och uttrycka etiska ställningstaganden. Skolorna medger svårigheter med att formulera skriftliga bedömningar om elevernas övriga eller sociala utveckling. Många skolor kommenterar att utformningen för dessa omdömen omprövas.

I elevens framåtsyftande planer framträder en svag professionell närvaro av skolans insatser och framåtsyftande mål som kan stödja eleven i sin fortsatta kunskapsutveckling. Utifrån ett professionsperspektiv saknas utmaningar i form av framskrivna kunskaper och kvaliteter som sträcker sig längre än vad eleven kan överblicka. I detta avseende framstår individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen som mer summativa avstämningar av elevernas kunskaper istället för att användas i ett formativt, dvs. lärande syfte.

De slutsatser som kan dras utifrån utvärderingen är att det finns brister i skolans förmåga att

- formulera strikta mål och kunskapsrelaterade omdömen

- kunna visa vägen om hur en önskad utveckling ska se ut

- visa på vilka insatser behövs för att stödja elevens fortsatta utveckling.”

Med anledning av de brister som Skolverkets rapport tydligt pekar på är det uppenbart att det behövs nationella kriterier för att stödja lärarens arbete med att utveckla adekvata skriftliga omdömen.

I Skolverkets eget material beskriver man förhållandet mellan skriftliga omdömen och nationella kriterier och riktlinjer på följande vis: ”Det är omöjligt att ha en nationell utformning. Skriftliga omdömen är inte ett verktyg för att skapa likvärdighet. De är till för att planera den lokala undervisningen utifrån elevernas behov. Hur undervisningen läggs upp varierar ju både inom och mellan skolor.”

Utifrån denna beskrivning och resultatet av Skolverkets uppföljning är min fråga till utbildningsministern följande:

Är utbildningsministern beredd att ge Skolverket i uppdrag att ta fram nationella kriterier för skriftliga omdömen?