den 22 februari
Interpellation
2009/10:266 Situationen för dem som lämnat
sjukförsäkringen
av Gunvor G
Ericson (mp)
till
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Nu
har Försäkringskassan kommit med statistik för januari månad. Nedanstående
uppgifter är hämtade från dessa data. Vid årsskiftet hade ca 14 300
personer slut på dagar i sjukförsäkringen, de hade då varit sjukskrivna i minst
två och ett halvt år eller så upphörde deras tidsbegränsade sjukersättning, allt
enligt regeringens stupstockmodell i den nya sjukförsäkringen.
10 400
personer är nu inskrivna på Arbetsförmedlingen och deltar i den nya
arbetslivsintroduktionen, 1 400 deltar i annan åtgärd.
Arbetsförmedlingen
angav i ett pressmeddelande den 8 februari det totala antalet personer som
deltar i arbetslivsintroduktion till 12 776. Där ingår även personer som nått
sin maximala tid i sjukförsäkringen senare än vid årsskiftet.
I
januari betalade Försäkringskassan ut aktivitetsstöd till ca 11 500
personer som hade slut på dagar i sjukförsäkringen. De hade tidigare haft
förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning.
Även om
den första utbetalningen av aktivitetsstöd är preliminär så är det fakta för
januari månad. Att det är preliminärt är främst på grund av att de underlag som
krävs (bland annat från a-kassan) för att fastställa den slutliga ersättningen
för den enskilde individen inte är klara. I väntan på det görs en utbetalning
på så kallad lägsta nivå, 223 kronor per dag. När alla handlingar finns i
ärendet fastställs den slutliga ersättningen och tilläggsutbetalning görs.
Uppgifter
för januari visar att ca 3 200 personer fick mer eller samma summa som
tidigare utbetalning från sjukförsäkringen. Ca 8 300 personer fick mindre
ersättning.
Det är
människor som döljer sig bakom dessa siffror, människor som ska betala hyran
varje månad, människor som ska köpa mat, människor som kanske också har barn
som vill kunna leka som andra barn.
Ett
exempel på hur hårt regeringens politik slår är en person som var studerande,
men blev sjuk. Han är en av alla dem som fått tidsbegränsad sjukersättning på
garantinivå à 8 500 kronor per månad plus bostadstillägg för personer med
sjukersättning på 4 000 kronor. Nu mister han båda dessa ersättningar. Han
kommer i stället bara att få lägsta ersättning på 3 500 kronor efter skatt
– en minskning på ca 7 000 kronor per månad efter skatt. Detta sker eftersom
han inte hunnit jobba så mycket bredvid sina studier att han kan uppfylla något
arbetsvillkor och få rätt till a-kasseersättning. Det är mycket tuffa villkor
för en person som redan har det ekonomiskt kärvt.
Han
trodde på arbetsmarknadsminister Littorins löften om, som han uppfattade det,
att alla ska få mer som jobbat något. Denna person fick sluta sin praktikplats
för att gå över i den nya introduktionsåtgärden hos Arbetsförmedlingen (AF).
Efter ett möte på AF händer ingenting och en månad har gått av ”kursen”. Det
ges ingen daglig verksamhet eller praktik.
Försäkringskassan
skriver på sin hemsida:
”Den
bedömning som gjorts i Försäkringskassans senaste prognos för sjukförsäkringen
är att sammanlagt omkring 30 000 personer, som i dag har tidsbegränsad
sjukersättning, kommer att bli av med denna ersättning under 2010.”
Det är
nästan lika många människor som det bor i en mellanstor svensk kommun, till
exempel Katrineholm som jag kommer ifrån, där det bor 32 000 invånare.
Den
sjukskrivne studenten som jag nämner ovan, ska han nu leva på sin partner eller
gå till socialen? Från socialen får han inget när han har en partner eller om
han äger sin bostad. Så ser verkligheten ut.
Det
allra bästa vore självklart om han kunde bli frisk och kunna komma tillbaka
till arbetsmarknaden igen. Men på vilket sätt bidrar oro och ekonomisk press
till snabbare tillfrisknande?
Arbetsmarknadsminister
Sven- Otto Littorin sade före jul i ett Eko-inslag:
”Majoriteten
av dem som nu lämnar sjukförsäkringen och går över och får den här
introduktionen på Arbetsförmedlingen. De kommer faktiskt att få lite mer i
plånboken än man hade när man var sjukskriven.”
Vilket
underlag bygger det påståendet på? Vilka beräkningar ligger bakom uttalandet
från ministern om att majoriteten kommer att få lite mer i plånboken?
I
januari kan vi konstatera att 72 procent fick mindre ersättning utbetalt än
tidigare utbetalning från sjukförsäkringen. Även om utbetalningen är preliminär
och kan komma att justeras senare så ska ju räkningarna betalas även i januari.
För alla de människor som haft garantiersättning i sjukförsäkringen blir det en
sänkning av ersättningen. Det kalkylerade regeringen med redan i höstas.
Under
2010 kommer stora grupper att sluta få ersättning från sjukförsäkringen som en
direkt effekt av de nya regelverken. Det rör sig både om personer med förlängd
sjukpenning vars dagar tar slut och personer med tidsbegränsad sjukersättning
enligt övergångsreglerna vars 18 månader tagit slut (de 30 000 som nämns
ovan). Försäkringskassan beräknar att sammanlagt omkring 50 000 personer
ur dessa båda grupper slutar få ersättning under 2010.
Mina
frågor till ministern är:
Vilka
initiativ kommer arbetsmarknadsministern att ta för att säkerställa att
majoriteten av dem som lämnar sjukförsäkringen och går över till den här
introduktionen på Arbetsförmedlingen kommer att få
lite mer i plånboken än man hade när man var sjukskriven?
Vilka
åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att de 50 000 som
lämnat sjukförsäkringen ska ges verkliga möjligheter till rehabilitering och
verkliga chanser till jobb?