den 16 september

Interpellation

2009/10:2 Bilprotektionismens hot mot svensk fordonsindustri och EU:s inre marknad

av Carl B Hamilton (fp)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Sverige bör inte vara tyst utan i likhet med Belgien, Spanien och Storbritannien gentemot den tyska regeringens subventioner och stöd – Opel! – slå vakt om den egna bilindustrins lika konkurrens- och produktionsmöjligheter i Europa och i världen. Sverige och EU bör stå upp mot USA:s nya bilprotektionism, bland annat med WTO-reglernas stöd. Den långsiktiga trenden är att bilproduktionen i Europa och Nordamerika minskar, sannolikt med cirka en tredjedel. En del läggs ned. Annan flyttar till Asien.

Svensk bilindustris överlevnad handlar kortsiktigt om hur olika företag hanterar konkursjuridik och ägarförändringar. I grunden gäller dock att bilproduktion lokaliserad till Sverige måste få konkurrera på lika villkor om bilkundernas gunst, inklusive kunderna i USA, Tyskland och Frankrike. Sverige med sin mycket exportinriktade bilindustri kan exempelvis aldrig hävda sig om Europa- och världsmarknaden urartar till en konkurrens mellan stora länders statskassor. Sverige måste därför kraftfullt motarbeta de tysk-franska försöken att underminera den fria konkurrensen på EU:s inre marknad. EU:s konkurrensregler måste hävdas även när ett sådant svenskt agerande kommer i konflikt med stora länders politik, som i dag Tyskland och Frankrike. ”Den tyska staten skjuter till lån på sammanlagt 4,5 miljarder euro. Pengarna ska uteslutande investeras i New Opels tyska fabriker” skrev SvD (den 11 september, s. 11). De tyska subventionerna till tyska Opel medförde snabbt att ”Belgium accused Berlin of reverting to protectionism. Didier Reynders, Belgium’s finance minister, said he wanted the European Commission to investigate state aid given by Germany to Magna International, the lead investor. Mr Reynders’s comments came after GM confirmed that the Canadian supplier group would wind down production at Opel’s plant in Antwerp [Belgium] but keep all four German plants open. A complaint by Belgium, if supported by evidence of protectionism, could be a trigger for the Commission’s competition officials to begin an investigation. Kris Peeters, head of the Flemish regional authority, will discuss the matter on Monday [14/9] with Gunter Verheugen, European Union industry commissioner” (Financial Times den 12 september, s. 9, kursivering tillagd).

Innebörden är att den belgiska och flamländska regeringen inte stillatigande avser att finna sig i att den tyska regeringen med sina subventioner skjuter över hela nedläggnings- och anpassningsbördan på Belgien och anställda där.

Dock ”[u]nder EU rules, aid cannot be made subject to non-commercial conditions dictating, for example, the location of investments or plants or where restructuring takes place. Magna plans to cut about 10,000 jobs across Europe. Germany, due to provide the bulk of €4.5bn ($6.5bn) of loans and guarantees to finance the deal, extracted concessions from Magna and Sberbank, … not to close any plants there [in Germany]” (Financial Times den 12 september, kursivering tillagd). Inte heller den spanska regeringen avser att stillatigande finna sig i att den tyska regeringen med sina subventioner skjuter över nedläggnings- och anpassningsbördan på Spanien och anställda där. ”Elena Salgado, Spain’s economy minister and deputy prime minister, said any plan for Opel must recognize that its plant in Zaragoza was GM’s most productive in Europe. Magna [however] plans to shift some production to Eisenach, Germany. … The UK is expected to be asked to put up about €400m [in subsidies]. A UK official said London would likely contribute if asked but the amount would depend on the final plan. The official criticized the way the sale process had emerged. ’This has been distorted by politics … and the German government has been absolutely adamant to get Magna’, he said” (Financial Times den 12 september).

Gentemot USA bör Sverige – inte minst som EU-ordförande – hävda WTO:s regler om likabehandling av inhemsk produktion och import, framför allt gentemot Obamaregeringens massiva statsstöd till Chrysler och GM. Statsstödet, det vill säga diskriminering till förmån för Amerikatillverkade bilar, får för Volvo och Saab samma effekt som en amerikansk tull på deras USA-export. Angela Merkels stöd till Opel fungerar som en tysk tull. Likartad effekt har de franska stöden. Statsstödet till amerikansk bilindustri går till Amerikaägd bilproduktion lokaliserad i USA. Det innebär att det blir svårare för andra länders bilproducenter att sälja bilar och bilkomponenter i USA. Stöd från Obama till bilindustrin är också till nackdel för (ännu) osubventionerade inhemska Ford. Subventionerna till Chrysler och GM kan i värsta fall få som konsekvens att även Ford drivs till konkursens brant, och med dominoeffekt att statligt stöd även ges till Ford. Ett företag som Volvo PV skadas sålunda dels på sin direktexport och sin lokala USA-produktion av statsstöden till konkurrenterna GM och Chrysler, dels genom att dessa stöd försvagar Volvos osubventionerade ägare, Ford. (Skadan gäller för övrigt naturligtvis inte bara Ford, utan all icke-subventionerad bilproduktion i USA.) Den stora faran för Europa är om EU:s inre marknad de facto upphör för bilar. Den tyska regeringens subventionerade lån och garantier är oacceptabla för dem av oss som vill skydda och bevara EU:s kronjuvel: den inre marknaden.

EU-kommissionen och andra EU-länder måste protestera mot de tyska stöden. Inte minst små länder som Sverige och Belgien har allt att vinna på att en stark kommission upprätthåller EU:s förbud mot statsstöd. Vad värre är, svävande över de akuta bilproblemen vilar hotet om att subventionskriget
övergår till ett permanent tillstånd av handelskrig med nya, högre och mer permanenta gränshinder beträffande fordonsindustrins produkter: biltullar, bilkvoter, minimiprisregler för importerade bilar (och bildelar), och – inte minst – direkta påtryckningar från stora länder mot mindre länder – Sverige! – och deras företag att de ska bromsa sin bilexport. Handelshinder beträffande färdiga bilar sprider sig lätt till bilindustrins underleverantörer. Att tufft bromsa dessa hot måste stå i fokus för Sveriges närings- och handelspolitik, inte minst under EU-ordförandeskapet.

Mina frågor till statsrådet är följande:

Vilka åtgärder på EU-nivå avser näringsministern, tillika ordförande i EU:s konkurrensråd, att vidta för att likt bland annat Belgiens och Spaniens regeringar skydda den egna bilindustrin mot effekterna av just den tyska regeringens subventioner och stöd av Opel och andra tyska biltillverkare?

Vilka åtgärder på den globala nivån – genom bland annat WTO – avser näringsministern att vidta för att skydda svensk fordonsindustri mot andra länders – särskilt USA:s – protektionism i nya och gamla former?

Vilka åtgärder i sin egenskap av ordförande i EU:s konkurrensråd avser näringsministern att vidta och aktualisera för att stävja alla former av ny protektionism i alla medlemsländerna på fordonsindustrins område?