Interpellation
2009/10:143 Djurskydd inom grisuppfödningen
av Wiwi-Anne
Johansson (v)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
I
dagarna har vi fått ta del av information om hur grisar hos svenska grisbönder
vanvårdats på ett sätt som strider mot den svenska lagstiftningen. En anledning
till att en sådan här form av vanvård har kunnat förekomma är den bristande
tillsynen och kontrollen.
Regeringen,
med jordbruksministern i spetsen, brukar ofta påtala att ”Sverige är och ska
vara ett av världens bästa länder vad gäller djurskydd”. Jordbruksministern har
även uttalat (Dagens Nyheter den 16 augusti 2009) att ”Sverige på det stora
hela är framme där vi bör vara gällande djurskyddet”. Det finns således en
uppfattning om att vi i Sverige har just världens bästa djurskydd.
Dock
kan det påtalas att Sverige, till skillnad från bland annat Österrike,
Kroatien, Storbritannien, och Bosnien och Hercegovina, inte har förbud mot
pälsfarmning. Sverige tillåter även kastrering av grisar utan att veterinär
anlitas eller att bedövning används – något som är förbjudet i till exempel
Norge och Schweiz. Sexuellt utnyttjande av djur är förbjudet i bland annat
Norge, Schweiz, Österrike och Belgien, dock inte i Sverige. Även gällande
lagstiftningen om övergivna och förvildade djur ligger Sverige långt efter
många av sina Europeiska grannar. När det gäller djurskyddskontroller
rapporterade 90 procent av Sveriges kommuner, som tidigare hade ansvaret för
djurskyddskontrollen, att de inte följt de rekommenderade kontrollintervallen.
Nu har ansvaret flyttats från kommunerna till länsstyrelserna, ett beslut som
Vänsterpartiet gav stöd till. Men tyvärr åtföljdes inte denna centralisering av
tillräckliga medel till länsstyrelserna för att kunna anställa tillräckligt
antal inspektörer varför denna centralisering lett till ännu sämre möjligheter
att sköta inspektionsarbetet. Även EU-kommissionens veterinära myndighet, FVO
(Food and Veterinary Office), som regelbundet utför djurskyddsinspektioner i
medlemsländerna har anmärkningar på Sveriges bristande kontroller. Grisbönderna
i Skåne har till exempel inte haft ett enda oanmält besök under året.
Anledningen är färre inspektörer som inte hinner utföra jobbet.
Just nu
pågår en av regeringen tillsatt utredning av djurskyddslagstiftningen som ska
syfta till att uppnå minst samma djurskyddsnivå som i dag. Dock förespråkas
”enklare och mer flexibla regler” vilket riskerar att leda till försämrat
djurskydd i och med de tolkningsmöjligheter som ett regelverk med flexibla
regler öppnar för.
Med
anledning av detta vill jag fråga jordbruksministern:
1. Vad avser jordbruksministern att göra för att i
framtiden minimera riskerna för sådan här typ av vanvård?
2. Avser jordbruksministern att verka för ökade
resurser till länsstyrelserna för att möjliggöra effektiva kontroller?
3. Hur avser jordbruksministern att ett förenklat
regelverk ska kombineras med ett effektivt och fungerande djurskydd?