Interpellation
2009/10:141 Förbifart Stockholm och kollektivtrafiken
av Karin
Svensson Smith (mp)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
Inför
Köpenhamnsmötet står världens ledare inför en avgörande utmaning. Det gäller
att hitta metoder för att på ett snabbt och effektivt sätt minska utsläppen av
växthusgaser. En nyckelfråga är ifall den rika delen av världen axlar sitt
ansvar att gå före i omställningen, och på så sätt visa omvärlden att det går
att ställa om energislösande och fossilberoende transportsystem till att bli
klimatsmarta och effektiva.
Just nu
pågår åtgärdsplaneringen för trafikplanen 2010–2021. Här finns en möjlighet att
styra om investeringar till att bli en del av klimatlösningen, i stället för
motsatsen. Att lägga 28 miljarder kronor, som Förbifart Stockholm beräknas
kosta, på en sexfilig motorväg som inte leder oss ett enda steg närmare en
lösning på klimatfrågan är i detta perspektiv obegripligt. Med anledning av
detta vill jag ställa ett antal frågor till Åsa Torstensson angående Förbifart
Stockholms koppling till kollektivtrafiken.
Torstensson
påstår att Förbifart Stockholm underlättar för kollektivtrafiken. Jag har inte
hittat något underlag som stöder påståendet.
Inget
av de sex körfälten på Förbifart Stockholm kommer att avsättas för busstrafik i
till exempel rusningstid. Busstrafiken kommer alltså att stå i samma köer som
bilarna. Busstrafikens restider blir dessutom avsevärt längre eftersom
Förbifart Stockholm inte dimensionerats efter busstrafik. Det kan innebära 20–25
minuters längre resa kollektivt jämfört med bilen. SL beräknar ca 1 000
bussresenärer på Förbifart Stockholm i rusningstrafik år 2030, jämfört med
15 000 biltrafikanter, alltså en bråkdel av resenärerna kommer att åka
kollektivt på motorvägen.
Med Stockholmsöverenskommelsen
kommer andelen kollektivtrafikresenärer att minska. Den blygsamma ökningen av
resenärer i kollektivtrafiken äts upp av en kraftig ökning av resenärer med
bil. Det är helt fel väg att gå. För att nå klimat- och andra miljömål krävs att
andelen kollektivtrafikresenärer ökar, medan andelen som reser med bil minskar.
Detta är ett faktum som statsrådet inte tycks vilja kännas vid. Vi kan inte se
att Förbifart Stockholm är en bra lösning för kollektivtrafiken. Det är tydligt
att syftet i första hand är att underlätta för och öka biltrafiken.
Just nu
pågår fördubblingskampanjen som drivs av ett antal branschorganisationer i
kollektivtrafiken, med syfte att fördubbla kollektivtrafiken till 2020. Jag
undrar om statsrådet delar denna målsättning om en fördubbling av
kollektivtrafiken.
Frågor
till statsrådet:
1. Vilket underlag har statsrådet för att påstå
att Förbifart Stockholm underlättar för kollektivtrafiken?
2. Delar statsrådet de olika
branschorganisationernas mål om att fördubbla kollektivtrafikens andel av
persontransporterna till 2020?
3. Kan statsrådet för sitt agerande hänvisa till
trafikforskare eller branschorganisationer som anfört att Förbifart Stockholm
är en bra åtgärd för kollektivtrafiken?