den 25 november

Interpellation

2009/10:133 Förtroendet för näringsministern

av Peter Hultqvist (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Under 2008 skrev Vattenfall ett avtal om fullt skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland. Näringsminister Maud Olofsson säger sig ha fått kännedom om avtalet först ett år senare.

I Vattenfalls ägardirektiv markeras vikten av att företaget spelar en ledande roll för ”en ekologiskt och ekonomiskt uthållig energiförsörjning”. Noterbart är att Vattenfall genom sitt engagemang i Nuon (Nederländerna/Belgien) under innevarande mandatperiod bidragit till betydande koldioxidutsläpp. Det kan knappast sägas stämma överens med ambitionen om en hållbar ekologisk energiförsörjning.

De avbrutna planerna på att sälja Vattenfalls elnät är ännu ett exempel på hur företaget riskerat att drivas in i dramatiska förändringar av de grundläggande förutsättningarna för hela verksamheten. Vid en försäljning hade Vattenfall blivit mycket känsligt för upp- och nedgångar när det gäller elpriserna. En sådan affär är att betrakta som ett högriskprojekt.

Att som ansvarig minister först dels inte tidigt reagera kraftfullt mot en utveckling av detta slag, dels försätta sig i en position där för bolaget viktiga principiella händelser bortförklaras med att kännedom saknas vittnar om bristande intresse, engagemang och förmåga.

Mina frågor till statsministern är:

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta i förhållande till näringsministern med anledning av händelseutvecklingen kring det statliga bolaget Vattenfall?

Har statsministern fortsatt förtroende för näringsministern?