Näringslivets självregleringsorgan
– utvecklingen sedan 2003
ISSN
ISBN
Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010
2009/10:RFR12
Förord
Civilutskottet beslutade den 15 december 2009 att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att uppdatera en kartläggning som dåvarande lagutskottet lät genomföra av de självregleringsorgan som har inrättats av näringslivet (2003/04:URD5). Arbetet utgör en del i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering.
Uppdraget har utförts av utvärderaren Gün Sahin vid utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst. I arbetet har även praktikanten Josefin Edström deltagit.
I följande rapport redovisas resultatet av arbetet.
| Stockholm i juni 2010 | |
| Carina Moberg | Inger René |
| Civilutskottets ordförande | Civilutskottets vice ordfö- |
| rande | |
| Monica Hall | |
| T.f. kanslichef |
3
2009/10:RFR12
4
5
2009/10:RFR12
Sammanfattning
Inledning
Riksdagen har genom åren vid ett flertal tillfällen uttalat sig till förmån för ett ökat inslag av egenåtgärder från näringslivets sida på konsumentpolitikens område. På uppdrag av civilutskottet har riksdagens utredningstjänst uppdaterat en tidigare kartläggning av förekomsten av och verksamheten hos s.k. självregleringsorgan som inrättats av näringslivet. Studien har därmed sin utgångspunkt i den kartläggning som dåvarande lagutskottet lät genomföra 2003 (2003/04:URD5). Resultatet av studien redovisas i denna rapport.
Självreglering eller egenåtgärder innebär att marknaden reglerar sig själv utan ingrepp från lagstiftarens sida. Därmed avses åtgärder i systematiserad form som vidtas av ett företag, en bransch eller hela näringslivet och som syftar till att förebygga eller lösa problem i förhållande till konsumenter och andra kunder. Ett led i denna självreglering kan vara att inrätta ett särskilt självregleringsorgan. Med självregleringsorgan avses huvudsakligen ett från staten självständigt och i viss mån från huvudman oberoende organ inrättat för auktoritativ tvistlösning mellan enskilda företag och konsumenter, alternativt ett organ som uttalar sig auktoritativt om olika typer av marknadsföringsåtgärder eller branschetiska frågor.
Iakttagelser
Av studien framgår att självregleringsorganen utgör såväl till namnet (t.ex. kundombudsman, nämnd, ansvarsnämnd, reklamationsnämnd) som till branschtillhörighet, kompetensområde, ärendehantering, sammansättning, budget m.m. en på många sätt heterogen samling organ. I denna studie har 48 självregleringsorgan beskrivits.
När det gäller omfattningen av självregleringsorganen kan det konstateras att den största förändringen sedan 2003 inte avser att organ har tillkommit eller försvunnit, utan handlar om att det har skett flera ombildningar, dvs. självregleringsorgan har ersatts med nya organ som har tagit över de gamla organens verksamhet.
Studien konstaterar vidare att antalet inkomna ärenden har ökat under 2009 jämfört med motsvarande siffra redovisad i kartläggningsstudien 2003. Ök- ningen i antalet inkomna ärenden förklaras främst med att Etiska rådet för betalteletjänster gått från att behandla ca 60 ärenden under 2002 till ca 3 000 ärenden under 2009. Det har främst gällt ärenden om prenumerationstjänster för mobiltelefoni. Andelen utslag som gått i klagandens riktning har också ökat något under 2009. En jämförelse mellan ett tjugotal organ som har angett uppgifter om sin verksamhetskostnad för såväl 2002 som 2009 visar att självregleringsorganens kostnader har ökat med ca 20 % under 2009. Självregleringsorganens sammansättning, branschtillhörighet och handläggningstider är i princip oförändrade sedan 2003 års kartläggning.
6
SAMMANFATTNING 2009/10:RFR12
Information om självregleringsorganen förmedlas på olika sätt. En framträdande informationskanal är organets eller huvudmannens webbplats. I kartläggningsstudien 2003 hade behovet av en lättillgänglig och heltäckande informationskälla uppmärksammats. Ett initiativ till en sådan webbplats kom därefter från Näringslivets delegation för marknadsrätt genom webbplatsen www.klagareklam.se. I samband med inrättandet av Stiftelsen Reklamombudsmannen som bl.a. tog över de uppgifter som tidigare sköttes av Marknadsetiska rådet ersattes webbplatsen med Reklamombudsmannens webbplats www.reklamombudsmannen.org som innehåller information om självregleringsorgan inom olika branscher. Viss begränsad information om näringslivets självregleringsorgan finns även tillgänglig genom statliga myndigheters webbplatser, såsom Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden.
7
2009/10:RFR12
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Riksdagen har genom åren vid ett flertal tillfällen uttalat sig till förmån för ett ökat inslag av egenåtgärder från näringslivets sida på konsumentpolitikens område. Civilutskottet uttalade sig bl.a. i frågan i betänkande 2008/09:CU34 i samband med konsumentfrågor som rörde obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktad till barn samt lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. När det gällde de sista två frågorna hänvisade utskottet bl.a. till ett relativt nyinrättat självregleringsorgan, Stiftelsen Reklamombudsmannen (RO).
Begrepp som självreglering och egenåtgärder introducerades i den svenska konsumentpolitiska debatten under
En vanligt förekommande definition är dock att självreglering innebär åtgärder i systematiserad form som vidtas av ett företag, en bransch eller hela näringslivet och som syftar till att förebygga eller lösa problem i förhållande till konsumenter och andra kunder. Det innebär att marknaden reglerar sig själv utan ingrepp från lagstiftarens sida.
Självreglering avser alltså förhållanden där berörda aktörer i större eller mindre utsträckning själva sköter normbildningen i samverkan och kan bestå av rekommendationer från exempelvis en branschorganisation, en gemensam reglering där myndigheter utformar regler tillsammans med branscher eller näringslivet eller egenåtgärder som är självpåtagna av aktörerna. Som exempel kan nämnas utarbetande av normer eller branschetiska regler, standardavtal (som t.ex. franchising) och produktcertifiering.2 Det kan också innebära att näringsidkaren investerar i ett inarbetat varumärke eller ansluter verksamheten till en butikskedja som har ett gott renommé. Vidare kan självreglering exempelvis innebära att näringsidkaren erbjuder produkten tillsammans med en garanti.3
1Haglind, 2001.
2Ibid.
3SOU 2000:96, s. 7 och SOU 1994:14, s. 110 f.
8
| 1 INLEDNING | 2009/10:RFR12 |
Självregleringsorgan
Begreppet självreglering omfattar också s.k. självregleringsorgan (t.ex. nämnder eller råd) som inrättas av näringslivet. Med självregleringsorgan avses här huvudsakligen ett från staten självständigt och i viss mån från huvudman oberoende organ för auktoritativ tvistlösning mellan enskilda företag och konsumenter alternativt ett organ som uttalar sig auktoritativt om olika typer av marknadsföringsåtgärder eller branschetiska frågor.
Tvisten kan gälla en konsument som är oense med ett företag om exempelvis ett påstått fel i en vara eller tjänst och som parterna inte kan lösa på egen hand. Om tvisten kvarstår efter eventuell kontakt med konsumentvägledare och konsumenten i detta läge inte kan eller vill vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller vill inleda ett tvistemålsförfarande i allmän domstol kan det i många fall finnas en möjlighet att utan kostnad få sin sak prövad av ett självregleringsorgan.
1.2 Syfte och inriktning
Civilutskottet beslutade den 15 december 2009 att ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att uppdatera en studie som dåvarande lagutskottet lät genomföra i syfte att kartlägga förekomsten av och verksamheten hos de självregleringsorgan inrättade av näringslivet (2003/04:URD5). Studien omfattade perioden fram till 2003.
Detta arbete, som har sin utgångspunkt i kartläggningsstudien från 2003, syftar till att uppdatera utvecklingen sedan 2003 och på så sätt undersöka om det har skett några förändringar sedan dess. En fråga som särskild är av intresse är om det har tillkommit eller försvunnit några organ sedan 2003. En annan fråga är om det har skett några förändringar vad avser organens verksamhet, sammansättning, branschtillhörighet, antalet ärenden som organen hanterar, ärendenas handläggningstid, andelen utslag som går i de klagandens favör, verksamhetskostnad m.m. Frågeställningarna studeras utifrån jämförelser med motsvarande siffror för dels 2002, dels 2003 beroende på vilket år uppgifterna om organen i kartläggningsstudien från 2003 avser. En stor del av de siffror som presenteras i den tidigare kartläggningsstudien avser 2002.
1.3 Avgränsningar
En utgångspunkt för studien har varit att välja ut organ som kan vara av direkt betydelse för den enskilda konsumenten eller företagskunder. Oavsett om det är ett organ som hanterar tvister, avger auktoritativa uttalanden om marknadsföringsåtgärder eller branschetiska frågor eller gör uttalanden av rådgivande karaktär är utgångspunkten att organets målgrupp på ett tydligt sätt utgörs av kunder eller konsumenter. Det kan exempelvis röra sig om organ som prövar
9
| 2009/10:RFR12 | 1 INLEDNING |
reklamationer av felaktiga varor alternativt tjänster eller organ som prövar olika typer av otillbörliga marknadsföringsåtgärder.
Vidare förutsätts att organen avgör tvister eller avger auktoritativa uttalanden om marknadsföringsåtgärder eller branschetiska frågor. Utslagen ska i princip vara bindande för det enskilda företaget. Sådan bundenhet kan följa av medlemskap i ett branschförbund. Ibland är sanktioner knutna till bristande efterlevnad av förbundets stadgar etc. I studien ingår även organ vars utslag inte är på detta sätt bindande och organ som gör uttalanden av rådgivande karaktär men med en stark kund- eller konsumentkoppling.4 En förutsättning är då att det finns andra starka incitament för företagen att följa utslagen. Vedertaget bruk inom branschen, risk för att utslag som inte följs ges allmän spridning genom medier etc. kan utgöra sådana pådrivande faktorer.
Organ vars målgrupp inte på ett tydligt sätt utgörs av konsumenter ingår inte i studien. Följaktligen omfattar studien inte exempelvis Svenska Tandsköterskeförbundets etiska nämnd5 och Ombudskostnadsnämnden6.
Den andra utgångspunkten för studien har varit att den ska omfatta näringslivets egna självregleringsorgan. Därmed bortfaller organ som har myndigheter bland sina huvudmän. Även om statliga myndigheter inte är huvudmän åt självregleringsorganen förekommer det att de utser organens ledamöter. För att koncentrera studien mot näringslivets självregleringsorgan görs ytterligare en avgränsning som innebär att organ vars ledamöter till mer än hälften utses av statliga myndigheter inte heller ingår i studien. De organ som har uteslutits på grund av dessa kriterier är Konsumenternas
4I kartläggningen 2003 uteslöts organ som endast ägnade sig åt rådgivning. Till skillnad från den kartläggningen har organ som arbetar med rådgivning tagits med i denna aktuella studie under förutsättningen att de har stark kund- eller konsumentkoppling. Ett sådant organ som inte ingick i kartläggningen 2003 men som ingår i denna studie är Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd.
5Svenska Tandsköterskeförbundets etiska nämnd prövar endast etiska frågor på arbetsplatsen där ett ärende kan inledas av en tandsköterska (Svenska Tandsköterskeförbundet, enkätsvar 2010).
6Ombudskostnadsnämnden har till uppgift att yttra sig i tvister mellan å ena sidan en advokat eller en biträdande jurist hos en advokat och å andra sidan ett försäkringsbolag eller Trafikförsäkringsföreningen angående skäligheten av det belopp för arvode, tidsspillan eller kostnader som advokaten eller den biträdande juristen begär ska betalas från klientens försäkring eller från Trafikförsäkringsföreningen. Nämnden yttrar sig om ett ersättningsanspråk endast på begäran av berörd advokat eller biträdande jurist, Trafikförsäkringsföreningen eller berört försäkringsbolag (Ombudskostnadsnämnden, enkätsvar 2010).
7Konsumenternas
10
| 1 INLEDNING | 2009/10:RFR12 |
1.4 Genomförande
Med utgångspunkt i den kartläggning som riksdagens utredningstjänst genomförde 2003, andra kartläggningar av egenåtgärdsprogram och organ,8 kontakter med branschföreträdare och myndigheter samt sökningar på Internet har en sammanställning tagits fram över självregleringsorgan som uppfyller fastslagna definitioner och avgränsningar.
Under
Enkätfrågorna bygger i princip på samma frågeställningar som i den intervjuundersökning som låg till grund för kartläggningen 2003. I frågeformuläret 2010 fanns dessutom tre tilläggsfrågor, bl.a. en fråga om huruvida organet kände till nyinrättade självregleringsorgan inom branschen i fråga under senare delen av
Totalt kontaktades nära 70 organ inom näringslivet via
Av dessa 56 organ uteslöts vidare ett antal organ som trots sin kund- eller konsumentkoppling inte uppfyllde övriga kriterier, vilka framgår i avsnitt 1.3. Av de 52 organen har fyra organ inte kunnat besvara enkäten.10 Totalt ligger således enkätsvar från 48 självregleringsorgan till grund för denna studie.
8SOU 1994:14, s. 420 f. och SOU 2000:96, bilaga 2.
9De övriga två frågorna avsåg om det fanns någon eventuell övrig intressant information respektive synpunkter om organet i fråga (se bilaga 2).
10Dessa organ (Reklamationsnämnden tillhörande branschorganisationen Smycken och Klockor, ansvarsnämnden vid Fastighetsägarna Göteborg Första regionen, Fastighetsägarna Norrbygdens ansvarsnämnd, kundombudsman på Svensk Fastighetsförmedling) har inte kunnat svara på enkäten på grund av särskilda omständigheter.
11
2009/10:RFR12
2 Riksdagens och EU:s uttalanden om självreglering
2.1 Bakgrund
I den kartläggning av näringslivets självregleringsorgan som lagutskottet lät genomföra 2003 framkom att riksdagen vid ett flertal tillfällen genom åren hade uttalat sig till förmån för ett ökat inslag av egenåtgärder från näringslivets sida på konsumentpolitikens område.11 Kartläggningen visade även att frågan om egenåtgärder förts upp på EU:s agenda. Detta skedde bl.a. genom att Europeiska kommissionen i juni 2003 lade fram ett förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder på grundval av den grönbok om konsumentskydd som lades fram 2001.12
2.1.1 Riksdagens uttalanden om egenåtgärder efter 2003
Sedan den tidigare kartläggningen har frågor som anknyter till näringslivets egenåtgärder uppmärksammats av civilutskottet vid några tillfällen (se vidare avsnitt 2.1.2). Dåvarande lagutskottet (nuvarande civilutskottet) pekade bl.a. i ett betänkande om konsumentfrågor från 2005 på att en omfattande verksamhet inom näringslivet med s.k. egenåtgärder har utvecklats som ett komplement till den konsumenträttsliga lagstiftningen och att många branscher fortlöpande har utvecklat olika program för reklambevakning, reklamationshantering och tvistlösning.13 Lagutskottet uppmärksammade vid flera tillfällen även frågan om näringslivets egenåtgärder i samband med behandlingen av motioner om reklam riktad till barn och könsdiskriminerande reklam.14 Även nuvarande civilutskottet har uppmärksammat frågan, bl.a. i betänkandet 2008/09:CU34, och hänvisat till näringslivets egenåtgärder i samband med behandlingen av motioner om liknande frågor.
2.1.2
På grundval av det förslag till direktiv om otillbörliga affärsmetoder som Europeiska kommissionen lade fram i juni 2003 antog Europaparlamentet och europeiska unionens råd den 11 maj 2005 ett direktiv om otillbörliga affärsmetoder.15 Direktivet, som trädde i kraft den 12 juni 2005, syftar till att bidra till att den inre marknaden fungerar korrekt och att säkerställa en hög konsu-
11Utredningar från riksdagen 2003/04:URD5.
12Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder, KOM(2003) 356 och Grönbok om konsumentskyddet inom EU, KOM(2001) 531.
13Bet. 2004/05:LU8.
14Se bl.a. bet. 2003/04:LU8 och bet. 2004/05:LU8.
15Se art. 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder.
12
2 RIKSDAGENS OCH EU:S UTTALANDEN OM SJÄLVREGLERING 2009/10:RFR12
mentskyddsnivå genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar avseende otillbörliga affärsmetoder som skadar konsumenternas ekonomiska intressen.16 Enligt direktivet skulle medlemsstaterna senast den 12 juni 2007 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet på nationell nivå. Införlivandet av direktivet i den svenska lagstiftningen har skett genom att riksdagen i maj 2008 beslutade anta regeringens förslag till ny marknadsföringslag (SFS 2008:480).17
I november 2008 lade kommissionen fram en grönbok om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter.18 I grönboken har kommissionen identifierat fyra alternativ för åtgärder på
Under de senaste åren har det också förekommit att det i EU:s rättsakter införts bestämmelser om konsumentinformation och prövning utanför domstol. Ett exempel på detta från 2009 är Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte. I direktivet anges att medlemsstaterna ska verka för införande och utveckling av lämpliga och effektiva klagomåls- och prövningsförfaranden utanför domstol för att lösa tvister i de konsumentfrågor som direktivet omfattar. Vidare anges att medlemsstaterna, där så är lämpligt, ska uppmuntra näringsidkare och deras branschorganisationer att informera konsumenterna om eventuella sådana klagomåls och prövningsförfaranden utanför domstol.20
Europeiska kommissionen tar i ett meddelande från 2009 om tillsyn av konsumentregelverket bl.a. upp frågan om utomrättslig tvistlösning. I medde-
16En särskild utredare fick i juni 2005 i uppdrag att lämna förslag till hur direktivet ska genomföras i svensk rätt (se dir. 2005:72). I augusti 2006 avlämnade utredningen betänkandet SOU 2006:76 Otillbörliga affärsmetoder. I utredningen gavs bl.a. några exempel på näringslivets egenåtgärder.
17Prop. 2007/08:115, bet. 2007/08:CU21, rskr. 2007/08:222.
18Grönbok om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter, KOM(2008) 794 slutlig.
19Utlåtande 2008/09:CU22.
20Se art. 14, punkt 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG av den 14 januari 2009 om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte.
13
2009/10:RFR12 2 RIKSDAGENS OCH EU:S UTTALANDEN OM SJÄLVREGLERING
landet anges att Europeiska kommissionen uppmuntrar införande av olika metoder för alternativ tvistlösning och har försökt främja sådana lösningar genom att anta två rekommendationer21 om principer, förfaranden och kvalitetskriterier för organ som erbjuder alternativ tvistlösning.22
I kommissionens arbetsprogram för 2010 anges i en vägledande förteckning över möjliga strategiska och prioriterade initiativ som övervägs för 2010 och därefter att en grönbok kommer att presenteras om användning av alternativ tvistlösning inom EU. I arbetsprogrammet anges att främjande av alternativ tvistlösning kommer att förbättra konsumenternas förtroende för handel över gränserna och den inre marknadens funktion.23
2.1.3 Förtroendekommissionen
Regeringen tillsatte 2002 en kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet (Förtroendekommissionen).24 Förtroendekommissionen överlämnade i mars 2004 betänkandet Näringslivets förtroende.25 I betänkandet analyseras bl.a. fördelar och nackdelar med självreglering i jämförelse med lagreglering. Till de fördelar med självreglering jämfört med lagreglering som lyfts fram hör bl.a. att beslutsgången inom självregleringssystemet i allmänhet är snabbare, att självregering kan utformas så att den sätter upp en högre ambitionsnivå och att självreglering har god förankring bland de berörda. Till de nackdelar som lyfts fram hör bl.a. risk för sämre legitimitet hos allmänheten, svagare reglering och övervakning samt att självreglering kräver yttre tryck för att fungera väl. Förtroendekommissionens slutsats är att lagreglering och självreglering kompletterar varandra och att båda regleringsformerna kan behöva utvecklas för att stödja förtroendet för näringslivet.
21EGT L 115, 17.4.1998 och EGT L 109, 19.4.2001.
22Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillsyn av konsumentregelverket. KOM(2009) 330/4.
23Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. KOM(2010) 135 slutlig. Bryssel den 31.3.2010.
24Dir. 2002:115, Kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet och dir. 2003:115, Tilläggsdirektiv till Förtroendekommissionen (SB 2002:01).
25SOU 2004:47.
14
2009/10:RFR12
3 Resultatet av studien
3.1 Omfattning
I denna studie har 52 självregleringsorgan identifierats och 48 organ har besvarat enkäten. Givet den använda definitionen torde studien, med undantag för självregleringsorgan i bl.a. små försäkringsbolag,26 omfatta flertalet organ som förekommer inom det svenska näringslivet.27 I de fall det finns två organ med samma huvudman, alternativt att det ena organet är ett överprövningsforum åt det andra organet, har vart och ett av dessa räknats som ett eget självregleringsorgan. Tabell 1 visar en sammanställning av vilket år självregleringsorganet etablerades. Tabellen möjliggör även en jämförelse med 2003 års kartläggning.
TABELL 1. ETABLERINGSÅR FÖR SJÄLVREGLERINGSORGANEN INOM NÄRINGS- LIVET, EN JÄMFÖRELSE MELLAN 2010 OCH 2003.
| Tidsperiod | Antal självregleringsorgan | |
| 2010 | 2003 | |
| >1959 | 3 | 4 |
| 4 | 7 | |
| 6 | 9 | |
| 12 | 12 | |
| 8 | 7 | |
| 7 | 6 | |
| 2004– | 8 | . |
| Enkäten ej besvarad | 4 | . |
| Summa | 52 | 45 |
Källa: Enkätundersökning 2010 respektive 2003, riksdagens utredningstjänst.
Efter det första uppföljningstillfället 2003 har nya självregleringsorgan tillkommit, samtidigt som ett antal organ har upphört med sin verksamhet eller ersatts med ett nytt organ. Det ska påpekas att skillnaden i siffror mellan de
26De självregleringsorgan som identifierats såsom uppfyllande de givna definitionerna och avgränsningarna för kartläggningen, men som inte beskrivits närmare, är de regionalt eller lokalt inrättade organ som tillhör dels Länsförsäkringar bestående av 24 lokala, självständiga, och kundägda bolag, dels Folksam. När det gäller Länsförsäkringar finns utöver Länsförsäkringar Stockholm ytterligare fyra bolag som har en kundombudsman. De övriga bolagen har alla en klagomålsansvarig och flera bolag arbetar med en särskild prövningsnämnd. När det gäller Folksam finns ett
27Det kan hända att studien inte har täckt de mycket små självregleringsorgan som inte har information om sin verksamhet på nätet eller i tryckt form.
15
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
olika tidsperioderna fram till 2003 främst beror på de organ som har existerat före 2003 men som i efterhand har ersatts med nya organ. Skillnaderna är även en följd av den något ändrade definitionen av vilka organ som ska ingå i denna studie, jämfört med kartläggningsstudien från 2003 (se avsnitt 1.3).
Det är värt att notera att 28 självregleringsorgan har bildats efter det att riksdagen i mitten av
Studien visar att den största förändringen sedan 2003 inte avser att fler organ har tillkommit eller försvunnit, utan handlar om att det har skett flera ombildningar, dvs. olika självregleringsorgan har ersatts med nya som har tagit över de gamla organens verksamhet.
Nytillkomna organ sedan 2003
Studien visar att det sedan 2003 tillkommit två helt nya organ: Försäkringsförbundets prövningsförfarande beträffande ombuds lämplighet och Försäkringsförbundets nämnd för rättsskyddsfrågor. Båda har, som framgår av namnen, Sveriges Försäkringsförbund som huvudman.
Ersatta organ sedan 2003
Studien visar vidare att vissa organ som fanns med i kartläggningen från 2003 har upphört med sin verksamhet men ersatts med ett nytt organ. Efter 2003 ersattes tio organ med ett nytt. I vissa fall kunde det vara fråga om en ombildning av flera organ till ett enda. De ombildade organen och deras nya benämning framgår av tabell 2.
TABELL 2. ORGAN SOM HAR ERSATT TIDIGARE VERKSAMMA SJÄLVRE-
GLERINGSORGAN SEDAN 2003.
| Nytt organ | Äldre organ vars verksamhet har tagits över | |
| Reklamombudsmannen | Näringslivets etiska råd mot könsdiskrimine- | |
| rande reklam och Marknadsetiska rådet. | ||
| Personförsäkringsnämnden | Livförsäkringens villkorsnämnd och olycks- | |
| falls- och sjukförsäkringsnämnd | ||
| Livsmedelsbranschens gransk- | Bedömningsnämnden för kosthälsainforma- | |
| ningsman | tion | |
| Rådet för marknadsövervakning* | Hälsokostbranschens bedömningsnämnd | |
| Alkoholleverantörernas gransk- | Svenska Bryggareföreningens gransknings- | |
| ningsman | man | |
| Svensk Distanshandels etiska | Svenska Postorderföreningens etiska nämnd | |
| nämnd | Svenska Brandskyddsföretags etik- och | |
| Swesec, Svenska Säkerhetsföre- | ||
| reklamationsnämnd och Sveriges Låssmeds- | ||
| tags etiska råd | ||
| mästares riksförbunds disciplinnämnd | ||
Källa: Enkätundersökning 2010 respektive 2003, riksdagens utredningstjänst. * Rådet för marknadsövervakning bildades 2001 då även Hälsokostbranschens bedömningsnämnd verkade vara ett aktivt organ (2003/04:URD5). Bedömningsnämnden är dock inte ett aktivt organ i dag och har ersatts av Rådet för marknadsövervakning.
16
| 3 RESULTATET AV STUDIEN | 2009/10:RFR12 |
Organ som upphört sedan 2003
Sedan uppföljningstillfället 2003 har tre organ upphört med sin verksamhet. De organ som har lagt ned sin verksamhet är Pressens Textreklamkommitté, Svensk Fastighetsförmedlings ansvarsnämnd och Sveriges Mynthandlares Förenings reklamationsnämnd. Ett argument till nedläggningen av Pressens Textreklamkommitté har angetts vara att den, till skillnad mot Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON), inte är till för allmänheten.28 Som skäl till nedläggningen av Svensk Fastighetsförmedlings ansvarsnämnd har Svensk Fastighetsförmedling angett att det dels finns en väl fungerande tillsyn inom den statliga myndigheten Fastighetsmäklarnämnden, dels att ansvarsnämnden hanterade för få ärenden.29 När det gäller det tredje organet har Sveriges Mynthandlares förening angett att föreningen inte bedriver någon självreglerande verksamhet.30
3.2 Branschtillhörighet
I fråga om branschtillhörighet uppvisas en stor variation när det gäller typ av bransch som inrättat självregleringsorgan: tjänsteproducerande branscher, branscher inom detaljhandeln, tidningsbranschen, läkemedelsbranschen, försäkringsbranschen, fastighetsbranschen, reklam- och marknadsföringsbranschen m.fl.
Bland huvudmännen för självregleringsorganen återfinns såväl små som stora branschförbund samt i några fall flera branschförbund tillsammans. Ett exempel på det sistnämnda är Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd. I ett flertal fall finns ett organ inrättat av en förening, ett förbund eller ett företag, där organet representerar en relativt liten del av branschen i fråga. De självregleringsorgan inom försäkringsbranschen som inte har Försäkringsförbundet som huvudman har enskilda försäkringsbolag som huvudman.
I den aktuella studien kan det konstateras att det i få fall finns organ med ett flertal huvudmän som är övergripande för hela branschen. Ett exempel på ett sådant organ är RO och Etiska nämnden för direktmarknadsföring. RO inrättades den 1 januari 2009 och är en nyhet inom reklam- och marknadsföringsbranschen. Stiftelsen granskar och prövar all marknadskommunikation i alla medier av kommersiell karaktär, således inte politiska eller religiösa budskap.31 RO är näringslivets egenåtgärdskansli som har till uppgift att främja hög etisk standard inom reklam och marknadsföring. RO har bl.a. tagit över de uppgifter som tidigare sköttes av Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam och Marknadsetiska rådet.32
28
29Kundombudsman på Svensk Fastighetsförmedling,
30Sveriges Mynthandlares förening, telefonsamtal den 27 januari 2010.
31RO, enkätsvar 2010.
32I SOU 2008:5 kom utredningen bl.a. fram till att Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam borde fortsätta bedriva sin verksamhet men vidareutveckla sin verksamhet och att Konsumentverket skulle ansvara för frågor om könsdiskrimineran-
17
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
Studien visar att det förekommer självregleringsorgan inom de flesta branscher men att fördelningen av organen inte är jämnt fördelad mellan branscherna. Medan det förekommer ett flertal självregleringsorgan inom vissa branscher (t.ex. fastighets- och försäkringsbranschen33) finns enstaka organ eller saknas det helt inom andra branscher. Som exempel på branscher där förekomsten av självregleringsorgan är svag kan nämnas banksektorn eller elsektorn.34 Det kan i sammanhanget påpekas att det finns organ som arbetar med kundfrågor relaterade till banksektorn och elsektorn, såsom Konsumenternas Bank- och finansbyrå samt Konsumenternas elrådgivningsbyrå. Den statliga representationen i dessa organs styrelser kan emellertid sägas vara relativt hög.35 Såsom det påpekades i avsnitt 1.3 ingår därför dessa organ inte i studien.
3.3 Kompetensområde m.m.
Självregleringsorganens huvudsakliga verksamhet är att pröva klagomål eller tvister mellan en enskild konsument och ett företag som är medlem i det eller de branschförbund som är huvudman eller huvudmän för verksamheten. Några organ prövar också ärenden efter anmälan från myndigheter. Detta gäller bl.a. Swedsecs disciplinnämnd som prövar ärenden efter anmälan från Finansinspektionen, och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation som bl.a. prövar ärenden från Läkemedelsverket. Självregleringsorganen kan även ägna sig åt egeninitierade granskningar. I sin marknadsövervakning granskar exempelvis Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman på eget initiativ 4
Vilka tvisteföremål som kan prövas varierar beroende på organets inriktning. Det kan exempelvis röra sig om marknadsföringsåtgärder, etikfrågor, fel i en vara eller felaktigt utförda tjänster. Organens prövning baseras på lagar, andra författningar och praxis samt branschrekommendationer, etiska riktlinjer och liknande. Prövningsförfarandet är vanligtvis avgränsat till ärenden som rör verksamheten i de företag som är medlemmar i huvudmannens eller huvudmännens organisation. Ett antal organ, varav de flesta behandlar mark-
de reklam. Utredningen föreslog inte inrättandet av en reklamombudsmannaorganisation i näringslivets regi.
33När det gäller den privata försäkringsbranschen har de fem största försäkringsbolagen eller försäkringskoncernerna, exklusive eventuella dotterbolag, någon typ av självregleringsorgan. Dessa bolag har tillsammans 85 % av marknaden för skadeförsäkring och 70 % av livförsäkringsmarknaden. Försäkringsbranschen i Sverige består av 361 försäkringsbolag och ett antal understödsföreningar (Försäkringsförbundets webbplats, www.forsakringsforbundet.com, den 16 mars 2010).
34Statistik över antalet inkomna ärenden till ARN under 2009 visar att kundanmälningar som avser bankrelaterade frågor har fördubblats under 2009 jämfört med 2008. Ärenden som rör elmarknaden kan sägas vara den enskilt största gruppen bland de olika ärendekategorier som ARN hanterar
35Konsumenternas Bank- och finansbyrå (Årsberättelse 2008) och Konsumenternas elrådgivningsbyrå (enkätsvar 2010).
18
| 3 RESULTATET AV STUDIEN | 2009/10:RFR12 |
nadsföringsärenden, prövar samtliga företags verksamhet inom respektive bransch. Bland de organ som har sanktionsmöjligheter kopplade till sitt utslag, såsom uteslutning eller bötfällning, kan detta av föreningsrättsliga skäl endast riktas mot medlemsföretag. I fällande beslut som gäller företag som inte är medlemmar och där företagen inte följer organets utslag skickas ärendet i vissa fall vidare till den berörda myndigheten.
De flesta självregleringsorgan har ingen tidsfrist eller preskriptionstid inom vilken ett ärende ska ha inkommit för att tas upp till prövning. Bland de organ som har en sådan bestämmelse varierar tiden inom vilken ett ärende ska ha inkommit från några månader upp till tre år.36 Som jämförelse kan nämnas att ARN endast tar upp ärenden till prövning där anmälan sker inom sex månader från det att företaget helt eller delvis har avvisat konsumentens krav.
3.4 Sammansättning
Organens sammansättningar är i huvudsak av två slag. Den första och mindre vanligt förekommande typen är ombudsmannainstitut, med en eller flera ombudsmän, som självständigt fattar beslut. Ombudsmannainstitutet förekommer huvudsakligen bland försäkringsbolagens självregleringsorgan och i ett fåtal ytterligare fall. Den andra och således mer frekventa typen är nämnder med ett varierat antal ledamöter som fattar beslut. Andra namn på dessa nämnder är råd, kommitté etc.
När det gäller nämnder är två aspekter av särskilt intresse, nämligen om det finns konsumentrepresentation i organet och om det finns någon ordförande som har domarkompetens eller är lagfaren. Studien visar att konsumentrepresentation saknas i relativt många organ, cirka två tredjedelar. Ut- vecklingen är densamma jämfört med vad som har redovisats i kartläggningen från 2003.
Krav på att ordföranden i nämnderna ska ha domarkompetens eller vara lagfaren förekommer ganska ofta. Det inträffar också att någon med juridisk skolning utses som ordförande trots att ett sådant krav inte uppställs för att någon ska komma i fråga som ordförande. I vissa fall har justitieråd och andra höga domare rekryterats som ordförande i nämnder. Ett uttalat villkor för ordförandeposten kan samtidigt vara att personen inte får vara verksam inom organets specialistområde. Exempel på sådana organ är Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, Fastighetsägarna Sveriges etiska nämnd och ansvarsnämnder samt Etiska nämnden för fondmarknadsföring.
När det gäller övriga ledamöter föreskrivs ofta i stadgar eller instruktioner att en viss typ av fackkunskap eller erfarenhet krävs för att inneha en sådan post.
36 I enkätsvaret från Sveriges Trafikskolors Riksförbunds reklamationsnämnd anges att en tidsgräns på tio år gäller om klagomålet grundas på att trafikskolan handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.
19
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
3.5 Förfarande, utgången i ärendena och efterlevnad av utslagen
Kostnad för kunder eller konsumenter
Prövningen hos självregleringsorganen är, med några undantag, kostnadsfri för kunden eller konsumenten. Bland de organ som tar ut avgifter av kunden eller konsumenten för att pröva ett ärende återfinns Bostadsrättsnämnden, vars ärendeprövning är avgiftsbelagd med för närvarande 1 800 kronor för enskilda och 5 000 kronor för föreningar. Värmepumpbranschens reklamationsnämnd tar ut en anmälningsavgift om 1 500 kronor för konsumenter och 2 400 kronor plus moms för juridiska personer. Anmälningsavgiften återbetalas dock om nämndens utslag går i anmälarens favör. Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd tar ut en avgift på 6 250 kronor när de prövar tvister mellan säljare och köpare, en avgift som har höjts från 2 500 kronor sedan 2003. När en mäklare är motpart är nämndens prövning däremot kostnadsfri. Vid en ärendeprövning i Transportbandsföretagens Riksförbunds garanti- och reklamationsnämnd fördelas de kostnader som uppkommer mellan tvistens båda parter. Det kan tilläggas att avgiften vid ansökan om stämning vid tingsrätten för närvarande uppgår till 450 kronor. En konsument som vill pröva en tvist i ARN kan göra detta utan kostnad.
Handläggning och handläggningstid
Handläggningen hos självregleringsorganen är i samtliga fall skriftlig. Efter att en anmälan kommit in till organet vidtar normalt en skriftväxling med möjligheter till svaromål och genmäle för parterna. I några organ kan det skriftliga förfarandet vid behov kompletteras med muntliga förhandlingar eller möjligheter för de berörda att lämna muntliga upplysningar. Den genomsnittliga handläggningstiden varierar såväl inom organen som mellan organen. Detta beror bl.a. på ärendenas komplexitet, sammanträdesfrekvens samt omständigheter i de enskilda ärendena. Den genomsnittliga handläggningstiden hos organen varierar i normalärenden från en månad upp till sex månader. Inget organ redovisar en handläggningstid som överstiger 12 månader. De organ som prövar marknadsföringsärenden har generellt sett en något kortare handläggningstid än de organ som prövar reklamationsärenden. Jämfört med kartläggningsstudien från 2003 kan det konstateras att det inte har skett någon förändring av det intervall inom vilket handläggningstiden ligger.
Självregleringsorganens handläggningstid kan också jämföras med median- respektive genomsnittslängden för förenklade tvistemål (dvs. mål som rör högst ett halvt basbelopp) i landets tingsrätter. Median- och genomsnittslängden för dessa mål uppgick till 2,3 och 3,1 månader under 2009.37 I ARN var den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som avgörs i nämnden ca 6 månader och av ordförande eller delegerad tjänsteman ca 5 månader 2009.38
37Domstolsverket,
38ARN,
20
| 3 RESULTATET AV STUDIEN | 2009/10:RFR12 |
Antal inkomna ärenden
De ärenden som har inkommit till självregleringsorganen under 2009 uppgår totalt till ca 10 700. Alla organ har inte lämnat exakta uppgifter på antalet inkomna ärenden och siffran får därmed ses som en grov uppskattning. I kartläggningsstudien från 2003 beräknades 7 500 ärenden ha inkommit till eller avgjorts av självregleringsorganen under 2002. En direkt jämförelse mellan dessa uppgifter blir dock missvisande, dels på grund av att fler organ är inkluderade i den aktuella studien, dels på grund av att siffran från 2009 är beräknad utifrån antal inkomna ärenden medan siffran från 2002 är beräknad utifrån antal inkomna eller avgjorda ärenden. Vissa iakttagelser kan i stället göras för utvecklingen i de organ där uppgifter finns för såväl 2002 som 2009. De största förändringarna för ett enskilt organ har skett i Etiska nämnden för direktmarknadsföring, som har gått från att behandla ca 100 till 700 ärenden, och i Etiska rådet för betalteletjänster, som har gått från att behandla ca 60 till 3 000 ärenden. Rådet anger att den övervägande delen av ärenden rör prenumerationstjänster för mobiltelefoni. Ärendeökningen i Etiska rådet för betalteletjänster svarar på egen hand för den totala ärendeuppgången mellan 2002 och 2009. Om organets ärendeuppgång utesluts ur analysen är det totala antalet ärenden som behandlas i näringslivets självregleringsorgan relativt oförändrat. Fördelningen mellan antalet organ som har fler, färre eller ungefär lika många ärenden 2009 jämfört med 2002 är även relativt jämn. Några generella tendenser till att antalet ärenden som behandlas i näringslivets självregleringsorgan har ökat eller minskat kan därmed inte utläsas.
Det totala antalet registrerade ärenden som självregleringsorganen har prövat under 2009 kan också jämföras med antalet förenklade tvistemål som avgjorts i tingsrätten (ca 20 00039) och antalet inkomna ärenden hos ARN (ca 10 70040) under 2009.
Informella ärenden och egeninitierade granskningar
Utöver de ärenden som registreras formellt hos självregleringsorganen tillkommer även ett stort antal ärenden som har kunnat lösas genom olika slag av informella kontakter mellan självregleringsorganet och parterna. Detsamma gäller ärenden av mera klagomålskaraktär som vanligtvis hanteras utan formell registrering. I vissa organ löses majoriteten av de inkomna ärendena informellt genom medling, rådgivning eller liknande. Det kan också nämnas att drygt en femtedel av kartläggningens självregleringsorgan har en verksamhet som i viss mån får anses ha begränsad omfattning, då färre än tio ärenden kom in under 2009.
Andelen utslag som går i de klagandes favör
Andelen utslag där konsumenterna eller kunderna får helt eller delvis rätt varierar mellan 6 och 100 % bland de organ som har lämnat uppgifter om
39Domstolsverket,
40ARN:s webbplats, www.arn.se, den 12 mars 2010.
21
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
detta.41 Något fler än hälften av dessa organ anger att 40 % eller fler av de avgjorda ärendena går till klagandens favör.42 Utifrån kartläggningsstudien från 2003 kan en jämförelse göras mellan de självregleringsorgan där uppgifter om ändringsfrekvensen finns för såväl 2002 som 2009. Totalt är det 24 organ som har ingått i båda studierna och angett uppgifter om ändringsfrekvens. Enligt kartläggningsstudien från 2003 varierade denna andel mellan
En mer exakt beräkning för ändringsfrekvensen i dessa organ går inte att göra utifrån de svar som har kommit in. Även om det är svårt att utifrån enkätsvaren beräkna en genomsnittlig siffra på andelen utslag som går i klagandens favör kan en grov jämförelse göras med ARN:s ändringsfrekvens för sakprövade ärenden som 2009 var 41 %.43
Sanktionsmöjlighet
Självregleringsorganens ärendeprövning mynnar i vissa fall ut i råd eller rekommendationer som inte är bindande, i andra fall är medlemmarna eller företagen bundna av beslutet och det finns olika sanktionsmöjligheter kopplade till utslaget. I de organ som har sanktionsmöjligheter kopplade till ett fällande utslag ser den utdömda sanktionen ut på olika sätt. En sanktionsform utgörs av att företaget varnas eller utesluts ur branschförbundet. En annan sanktionsform består av att organet offentliggör utfallet av sina prövningar. I de fall organets huvudman utfärdar licenser till sina medlemmar kan en fällande dom medföra att den berörda medlemmens licens återkallas. Ytterligare en sanktionsmöjlighet är att företaget åläggs att betala avgift eller böter. Vid konstaterade överträdelser kan exempelvis Rådet för marknadsövervakning ålägga böter på mellan 5 000 och 50 000 kronor. Alkoholleverantörernas granskningsman, Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation kan ta ut en avgift på maximalt 500 000 kronor av sina medlemsföretag. Några organ garanterar att medel betalas ut till kunden i de fall företagen vägrar följa organets beslut.
Överprövningsmöjlighet
Studien visar att det finns några exempel där ett tvåinstansförfarande tillämpas, där ett självregleringsorgan kan överpröva vissa beslut från ett annat självregleringsorgan. I de flesta av dessa fall har huvudmannen respektive huvudmännen upprättat ett överordnat organ som ger kunderna eller konsumenterna möjlighet att överklaga det underordnade organets beslut. Försäkringsbolaget If:s kundpanel ger en överprövningsmöjlighet för kunderna när det gäller vissa beslut av If:s kundombudsman, PO:s beslut kan överklagas till
41Av de totalt 48 organ som svarat på enkäten har 31 organ lämnat uppgifter om hur stor andel av organets utslag som går i de klagandes favör.
4219 organ uppger en ändringsfrekvens på 40 % eller mer.
43ARN:s webbplats, www.arn.se, den 12 mars 2010.
22
| 3 RESULTATET AV STUDIEN | 2009/10:RFR12 |
PON och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation är besvärsinstans för ärenden som prövats av Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman. Fastighetsägarna Sveriges etiska nämnd prövar beslut som överklagats från de regionala fastighetsägareföreningarnas ansvarsnämnder. Ett organ som skiljer sig från de övriga i detta avseende är Alkoholleverantörernas granskningsman, vars beslut överklagas till RO:s Opinionsnämnd. I detta fall har det primära organet och överprövningsorganet olika huvudmän.
Efterlevnad av organens utslag
Enligt uppgifter från många självregleringsorgan är efterlevnaden av organens utslag hög. Ett antal organ anger att företagen hittills alltid har följt deras utslag. Detta gäller bl.a. Etiska rådet för betalteletjänster, försäkringsbolagens kundombudsmän och Svensk Distanshandels etiska nämnd. Några organ som saknar sanktionsmöjligheter gör ingen uppföljning av hur deras utslag eller uttalanden följs och därmed saknas uppgifter om företagens efterlevnad. Något som kan uppmärksammas när det gäller efterlevnad är dock att det bland de organ som har lämnat uppgifter om detta inte verkar finnas någon tydlig skillnad mellan de organ som har sanktionsmöjligheter kopplade till sitt utslag och de organ som endast har en rådgivande funktion. Vilka faktorer som är avgörande för en god efterlevnad har inte studerats närmare i denna kartläggning och kan vara en intressant aspekt att uppmärksamma i ett eventuellt fortsatt utredningsarbete.
Övrig verksamhet
Förutom att pröva tvister och klagomål har vissa organ även annan typ av verksamhet, såsom att ge ut branschrekommendationer, förbättra företagens interna rutiner, vara remissinstans m.m.
3.6 Finansiering
Finansieringsform
Självregleringsorganen finansierar i de flesta fall sin verksamhet via sin huvudman, som normalt är ett eller flera branschförbund. Branschförbunden finansieras i sin tur vanligtvis genom medlemsavgifter. Ett antal finansieringsvarianter återfinns dock bland självregleringsorganen. För de självregleringsorgan som ingår i Sveriges Försäkringsförbund fördelas kostnaden mellan de försäkringsbolag som deltar i verksamheten i förhållande till antalet inkomna ärenden från respektive bolag. Skandias kundombudsman tillämpar en liknande finansieringsform där kostnaderna för kundombudsmannen fördelas ut till berörda enheter i företaget i förhållande till antal inkomna ärenden. I dessa fall får de bolag som står för en större andel ärenden också stå för en större del av finansieringen.
Det finns även exempel på organ där verksamheten bekostas helt eller delvis genom anmälningsavgifter eller böter eller både och som medlemsföretag
23
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
kan dömas till vid konstaterade överträdelser.
RO finansieras på frivillig väg av marknadens aktörer (annonsörer, reklamproducenter och medier). Av de aktörer som väljer att medfinansiera RO sker detta genom en årlig avgift på 0,5 ‰ av finansiärens årliga medieinvestering, dock aldrig mindre än 10 000 kronor per år eller mer än 70 000 kronor per år.
Enskilda organs kostnad
Kostnaden för självregleringsorganens verksamhet varierar stort. Av de organ som har lämnat kostnadsuppgifter för verksamhetsåret 2009 sträcker sig denna mellan 0 och 11 miljoner kronor.44 Disciplinnämnden hos Swedsec uppger den enskilt största kostnaden på 11 miljoner kronor, följt av If:s kundombudsman med 6 miljoner kronor. Ungefär en femtedel av organen redovisar en kostnad för 2009 på över 1 miljon kronor. Två organ uppger att de inte haft någon kostnad under året. Dessa två organ har under 2009 behandlat ett respektive inget ärende.
Total kostnad och kostnadsjämförelse
En lågt räknad skattning av den totala kostnaden för verksamheten hos de 35 självregleringsorganen som redovisat sådana uppgifter visar kostnader på ca 43,7 miljoner kronor för 2009. Här är det värt att notera att kostnaderna för vissa organs ledamöter inte ingår i de lämnade kostnadsuppgifterna då de utför uppdraget inom ramen för sitt ordinarie arbete. Detta gäller bl.a. ledamöterna i Svensk Distanshandels etiska nämnd. I andra organ, exempelvis Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd, utför ledamöterna arbetet i nämnden på ideell basis.
I kartläggningsstudien från 2003 skattades den totala kostnaden för självregleringsorganens verksamhet 2002 till ungefär 27 miljoner kronor. I den aktuella kostnadsberäkningen för 2009 ingår belopp från 15 organ som inte ingick vid kostnadsberäkningen i den tidigare studien från 2003. Detta beror antingen på att de inte ingick i den tidigare studien, eller på att de ingick i studien men vid detta tillfälle inte lämnade några kostnadsuppgifter. Den sammanlagda kostnaden 2009 för de 15 organ som har lämnat kostnadsuppgifter i den aktuella studien och vars kostnadsposter inte inkluderades i den tidigare studien uppgår till ca 18,7 miljoner kronor. Det finns samtidigt organ som inkluderades i studien 2003 och som inte ingår i den aktuella studien. Detta försvårar en direkt kostnadsjämförelse mellan dessa år. I 20 fall finns
44 Av de totalt 48 organ som besvarat enkäten har 35 organ lämnat uppgift om verksamhetens kostnad 2009.
24
| 3 RESULTATET AV STUDIEN | 2009/10:RFR12 |
kostnadsuppgifter för organens verksamhet under både 2002 och 2009. Något fler än hälften av dessa organ har en oförändrad kostnadsbild och av de resterande organen har något fler upplevt en kostnadsökning än en kostnadsminskning. Den enskilt största kostnadsökningen har skett för Värmepumpbranschens reklamationsnämnd vars kostnader har femdubblats (från 100 000 till 500 000 kronor) mellan dessa år.
3.7 Information om självregleringsorganens verksamhet
Självregleringsorganens informationskanaler
Självregleringsorganen lämnar i de flesta fall information om organets verksamhet via organets eller huvudmannens webbplats. Det förekommer också att hänvisningar till organet finns i
Vissa självregleringsorgan kan arrangera utbildningstillfällen för sina medlemmar och kunder för att ge information om sin verksamhet. Det får dessutom antas att information om självregleringsorganen lämnas av berörda myndigheter och konsumentvägledare. Dessutom sprids information om vissa självregleringsorgan via medierapportering, detta har dock inte studerats närmare i kartläggningen.
RO:s webbplats
I sammanhanget kan RO:s webbplats www.reklamombudsmannen.org nämnas. Webbplatsen innehåller information om självregleringsorgan inom olika branscher, dit kunder eller konsumenter kan vända sig om de har ett klagomål som rör marknadsföring eller reklamation.45
I kartläggningsstudien 2003 hade behovet av en lättillgänglig och heltäckande informationskälla uppmärksammats. Ett initiativ till en sådan webbplats kom därefter från Näringslivets delegation för marknadsrätt som bl.a. var huvudman för Marknadsetiska rådet. Webbplatsen hette www.klagareklam.se och innehöll information om ett antal självregleringsorgan. I samband med inrättandet av RO som är näringslivets egenåtgärdskansli och som bl.a. tog över de uppgifter som tidigare sköttes av Marknadsetiska rådet ersattes webbplatsen med RO:s webbplats www.reklamombudsmannen.org.
45 RO:s webbplats, www.reklamombudsmannen.org/lankarkiv.aspx, den 29 mars 2010.
25
| 2009/10:RFR12 | 3 RESULTATET AV STUDIEN |
Information om självregleringsorganen på myndigheters webbplatser
För övrigt finns viss information om självregleringsorganen på statliga myndigheters webbplatser. Ett exempel är Konsumentverket som via sitt verktyg Klagoguiden hänvisar till RO.46 Webbtjänsten Klagoguiden är en webbtjänst för allmänheten och ett samarbete mellan Konsumentverket och ARN. Syftet med tjänsten är att informera allmänheten om deras rättigheter som konsument och vart de kan vända sig för att få en tvist prövad. Ett annat exempel är webbplatsen www.omboende.se som är ett samarbete mellan Konsumentverket och Boverket och som ger snabb information om boendefrågor. Även om det inte finns direkt hänvisning till självregleringsorgan inom bostads- eller fastighetsbranschen kan allmänheten bl.a. hitta information om branschorganisationerna för t.ex. hantverkare.47
46 http://www.konsumentverket.se/Klaga/Klagoguiden/Klagoguiden/, den 21 april
2010.
47 Webbplatsen www.omboende.se och telefonsamtal med Konsumentverket den 13 april.
26
2009/10:RFR12
4. Sammanfattande iakttagelser
Studien visar att det har tillkommit få självregleringsorgan inom näringslivet sedan 2003. Det har dock skett flera ombildningar, dvs. självregleringsorgan har ersatts med nya organ som har tagit över de gamla organens verksamhet.
Självregleringsorgan förekommer inom de flesta branscher. Det kan emellertid noteras att organen inte är jämnt fördelade mellan branscherna. Medan det förekommer ett flertal organ inom vissa branscher, såsom fastighets- och försäkringsbranschen, finns det enstaka eller inga organ inom andra branscher eller sektorer. Som exempel kan nämnas bank- och elsektorn, där det kan tänkas vara vanligt med klagomål från konsumenter.
Självregleringsorganens huvudsakliga verksamhet är att pröva klagomål eller tvister mellan en enskild konsument och ett företag som är medlem i det branschförbund eller de branschförbund som är huvudman eller huvudmän för verksamheten. Det finns även organ som prövar ärenden efter anmälan från en myndighet, samt organ som tar egna initiativ till ärendeprövningar. En tvist kan exempelvis handla om marknadsföringsåtgärder, etikfrågor, fel i en vara eller felaktigt utförda tjänster. Organen baserar sin prövning på lagar, andra författningar och praxis samt branschrekommendationer, etiska riktlinjer och liknande.
Självregleringsorganen är i princip sammansatta på två olika sätt. Det finns dels ombudsmannainstitut med en eller flera ombudsmän som självständigt fattar beslut, dels nämnder eller råd med ett varierat antal ledamöter som fattar beslut. De allra flesta av de undersökta organen är organiserade i nämnder. Inom många organ finns det fastslaget att nämndens ordförande ska ha domarkompetens eller vara lagkunnig. Konsumentrepresentation saknas i relativt många organ, cirka två tredjedelar. Samma förhållande framkom även i kartläggningsstudien från 2003.
Prövningsförfarandet i organen är, med några undantag, kostnadsfritt för kunden alternativt konsumenten. Förfarandet är i samtliga fall skriftligt, men kan i vissa fall kompletteras med muntliga förhandlingar eller möjligheter för de berörda att lämna muntliga upplysningar. En skriftväxling sker normalt innan ärendena avgörs. De flesta organ har en genomsnittlig handläggningstid för ett ärende mellan en och sex månader. En jämförelse med 2002 visar att det inte har skett någon förändring av det intervall inom vilket handläggningstiden ligger.
Under 2009 registrerade självregleringsorganen totalt ca 10 700 inkomna ärenden. Till detta ska läggas ett antal tvister som inte formellt tas upp till prövning genom att medling och liknande metoder har använts av organen för att lösa tvisten mellan parterna, samt organens egeninitierade granskningar. I kartläggningsstudien från 2003 beräknades 7 500 ärenden ha inkommit till eller avgjorts av självregleringsorganen under 2002. Vid en jämförelse mellan de organ där uppgifter om registrerade ärenden finns för såväl 2002 som 2009
27
2009/10:RFR12 4. SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER
kan det noteras att antalet inkomna ärenden har ökat under 2009. Ökningen förklaras främst av utvecklingen i två enskilda organ. Framför allt handlar det om organet Etiska rådet för betalteletjänster, som har gått från att behandla ca 60 under 2002 till 3 000 ärenden under 2009. Rådet anger att den övervägande delen av ärenden rör prenumerationstjänster för mobiltelefoni.
Andelen utslag där konsumenterna eller kunderna får helt eller delvis rätt varierar mellan 6 och 100 %. Ungefär hälften av självregleringsorganen uppger att 40 % eller fler av de avgjorda ärendena går i de klagandes favör. En jämförelse mellan de organ där uppgifter om ändringsfrekvensen finns för såväl 2002 som 2009 tyder på en ökning av andelen ärenden som går i de klagandes favör. På samma sätt som i kartläggningsstudien från 2003 uppger många organ även i denna studie att efterlevnaden av utslagen är hög.
Ärendeprövningen mynnar i vissa fall ut i råd eller rekommendationer som inte är bindande. I andra fall är medlemmarna eller företagen bundna av beslutet och det finns olika sanktionsmöjligheter kopplade till utslaget. Efterlevnaden av utslagen är generellt sett hög bland företagen. Något som kan uppmärksammas är att det inte verkar finnas någon tydlig skillnad i efterlevnad mellan de organ som har sanktionsmöjligheter kopplade till sitt utslag och de organ som endast har en rådgivande funktion.
Självregleringsorganens verksamhet finansieras i de flesta fall av branschförbunden. I några fall bekostar organen verksamheten genom avgifter eller böter som tas ut direkt av företagen. En lågt räknad skattning av den totala kostnaden för verksamheten hos de cirka två tredjedelar av självregleringsorganen som redovisat dessa uppgifter visar kostnader motsvarande över 43,7 miljoner kronor för 2009. En jämförelse med uppgifterna från kartläggningsstudien från 2003 är inte enkelt att göra dels för att det inte är exakt samma organ som ingår i de båda studierna, dels för att det är relativt många organ som inte har lämnat några kostnadsuppgifter. Jämförelsen kan emellertid göras mellan det tjugotal organ som har angett uppgifter om kostnaden för sin verksamhet för såväl 2002 som 2009. Jämförelsen visar att kostnaderna har ökat med ca 20 % under 2009. Även om denna jämförelse inte omfattar alla de studerade självregleringsorganen ger den en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen har gått.
Information om självregleringsorganen förmedlas på olika sätt. En framträdande informationskanal är organets eller huvudmannens webbplats. I kartläggningsstudien 2003 hade behovet av en lättillgänglig och heltäckande informationskälla uppmärksammats. Ett initiativ till en sådan webbplats kom därefter från Näringslivets delegation för marknadsrätt genom webbplatsen www.klagareklam.se och innehöll information om ett antal självregleringsorgan. I samband med inrättandet av RO som bl.a. tog över de uppgifter som tidigare sköttes av Marknadsetiska rådet ersattes webbplatsen med RO:s webbplats www.reklamombudsmannen.org som innehåller information om självregleringsorgan inom olika branscher. Viss begränsad information om näringslivets självregleringsorgan finns även tillgänglig genom statliga myn-
28
4. SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER 2009/10:RFR12
digheters webbplatser, såsom Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden.
.
29
2009/10:RFR12
Referenser
Bernitz, U., Kontraktsrätten, särskilt frågan om standardavtal, Svensk Juristtidning, 2001, s.
Bet. 2003/04:LU8 Konsumentfrågor.
Bet. 2004/05:LU8 Konsumentfrågor.
Bet. 2007/08:CU21 Ny marknadsföringslag m.m.
Bet. 2008/09:CU34 Konsumentfrågor.
Civilutskottets utlåtande 2008/09:CU22 Grönboken om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter.
Dir. 2002:115 Kommission för analys av behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet.
Dir. 2003:15 Tilläggsdirektiv till Förtroendekommissionen (SB 2002:01).
Dir. 2005:72 Genomförande av EG:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder. Domstolsverket, Årsredovisning 2002.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG av den 14 januari 2009 om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte.
Europeiska gemenskapernas kommission: Grönbok om konsumentskyddet inom EU. KOM(2001) 531.
Europeiska gemenskapernas kommission: Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av direktiven 84/450/EEG, 97/7/EG och 98/27/EG (direktiv om otillbörliga affärsmetoder), KOM(2003) 356 slutlig.
Europeiska gemenskapernas kommission: Grönbok om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter, Bryssel den 27.11.2008 KOM(2008) 794 slutlig.
Europeiska gemenskapernas kommission: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillsyn av konsumentregelverket, Bryssel den 18.6.2003 KOM(2009) 330/4.
Europeiska gemenskapernas kommission: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
30
REFERENSER 2009/10:RFR12
samt Regionkommittén, Kommissionens arbetsprogram för 2010, Bryssel den 31.3.2010 KOM(2010) 135 slutlig.
Gippert, L., Lagstiftning eller självreglering i miljörätten, SvJT 3, 2001, s.
Haglind, L., Lagstiftning eller självreglering – Vad tycker lagstiftaren?
Svensk Juristtidning, 2001, s.
Jonsson, L., Marknadsrätten, särskilt regleringen av reklam, Svensk Juristtidning, 2001, s.
Josefsson, C., Lagstiftning eller självreglering? Olika aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör användas, Svensk Juristtidning, 2001, s.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Årsberättelse, 2008.
Mattson, D., Genteknik och försäkringar, Svensk Juristtidning, 2001, s. 309– 313.
Molander, P., Lagstiftning eller självreglering bland rationella aktörer, Svensk Juristtidning, 2001, s.
Näringslivets ad
Peterson, C., Lagstiftning eller självreglering i ett rättshistoriskt perspektiv, Svensk Juristtidning, 2001, s.
Prop. 2007/08:115 Ny marknadsföringslag.
Pålsson,
Smith, E., Noen konstitusjonelle aspekter. Svensk Juristtidning, 2001, s. 272– 279.
SOU 1994:14 Konsumentpolitik i en ny tid, Konsumentpolitiska kommitténs betänkande.
SOU 2000:96 Självreglering inom elektroniska affärer.
SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet.
SOU 2006:76 Otillbörliga affärsmetoder.
SOU 2008:5 Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden.
Utredningar från riksdagen 2003/04:URD5 Näringslivets självregleringsorgan – en uppföljningspromemoria. Lagutskottet.
31
2009/10:RFR12 REFERENSER
Övriga källor
Allmänna reklamationsnämnden,
Fastighetsägarna Göteborg Första regionen,
Konsumenternas
Kundombudsman på Svensk Fastighetsförmedling,
Reklamationsnämnden (branschorganisationen Smycken och Klockor), telefonsamtal den 27 maj 2010.
Stiftelsen Reklamombudsmannen, enkätsvar 2010.
Svenska Tandsköterskeförbundets etiska nämnd, enkätsvar 2010. Sveriges Mynthandlares förening, telefonsamtal den 27 januari 2010. Sveriges Trafikskolors Riksförbunds reklamationsnämnd, enkätsvar 2010.
32
2009/10:RFR12
BILAGA 1
Verksamhetsbeskrivning av de enskilda självregleringsorganen
I denna bilaga redovisas de enskilda självregleringsorganens verksamhet. Redovisningen baseras i princip på enkätsvar från organen. Även uppgifter hämtade från telefonsamtal och organens webbplatser samt i förekommande fall från stadgar eller instruktioner ligger till grund för beskrivningen av organens verksamhet.
33
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Alkoholleverantörernas granskningsman
Bransch
Alkoholdrycksbranschen.
Huvudman/huvudmän
Sprit & Vinleverantörsföreningen och Sveriges Bryggerier.
Etablerad
2005.
Kompetensområde och ärendetyp
Alkoholleverantörernas granskningsman (AGM) ägnar sig åt marknadsbevakning och ärendehantering och prövar informations- och marknadsföringsärenden. Alla kan inleda ett ärende hos granskningsmannen som prövar ett ärende mot lagstiftning på området, branschens egna rekommendationer som rör reklam för alkoholdrycker och alkoholhaltiga lättdrycker samt Konsumentverkets (KO) allmänna råd för marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter.
Sammansättning
AGM ska ha bred erfarenhet av alkoholbranschen och särskilt kunna de lagar och regler som gäller för branschen. Granskningsmannen utses genom ett samstämmigt beslut av de bägge föreningarnas styrelse. En biträdande AGM kan utses om behov föreligger.
Förfarande
Prövningen är kostnadsfri och skriftlig. Även muntlig rådgivning är vanlig. Ett ärende inleds genom att AGM blir uppmärksammad på eller själv konstaterar en felaktig marknadsföring. En skrivelse går därefter ut till företaget, vanligen till den som har marknadsansvaret för drycken i företaget. En kopia av skrivelsen skickas därefter till företagets vd. Företagen har förbundit sig att följa granskningsmannens beslut och AGM kan ålägga en avgift på upp till 500 000 kronor. AGM:s beslut kan därefter överklagas till Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Det finns ingen fastställd tidsfrist eller preskriptionstid inom vilken ett ärende ska ha väckts men äldre överträdelser, t.ex. annonser som är mer än ett år gamla, leder främst till ett påpekande. Upprepade överträdelser ses dock som en försvårande omständighet. Granskningsmannen kan även ge synpunkter på en annons eller kampanj hos företag utanför medlemskretsen. I dessa fall kan granskningsmannen ge råd, men dessa
34
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
har ingen bindande verkan. Den genomsnittliga handläggningstiden av ett ärende är två till tre veckor.
Antal ärenden
Under 2008 kom 32 skriftliga ärenden in varav 21 till AGM:s webbplats och 11 till granskningsmannens
Finansiering
Alkoholleverantörernas granskningsman finansieras genom ett fast arvode som fördelas mellan Sprit & Vinleverantörsföreningen (75 000 kronor) och Sveriges Bryggerier (35 000 kronor).
Information till konsumenterna/företagen
Ett antal gånger varje år anordnas utbildningsdagar för anställda i medlemsföretagen och under 2009 ägde tre utbildningstillfällen rum för medarbetare i medlemsföretagen. Ett utbildningstillfälle anordnades även på engelska för utländska producenter för att öka förståelsen för de marknadsföringsregler för alkoholdrycker som gäller i Sverige. Utöver detta sprids information om granskningsmannens verksamhet genom AGM:s egen webbplats. En informationsbroschyr om AGM:s verksamhet har också framställts under 2009.
Övrigt
En stor del av granskningsmannens verksamhet utgörs av rådgivning i marknadsföringsfrågor. Huvudmännen har självständigt beslutat om att inrätta AGM. Enligt granskningsmannen beror inrättandet på att branschen är angelägen om att göra ”rätt” samt att lag och praxis ger mycket liten vägledning om vad gränsen går för ”påträngande eller uppsökande” marknadsföringsåtgärder. Många frågor som riktas till AGM handlar därför om användande av varumärken, direktreklam, reklam på fordon, reklam på Internet, tävlingar m.m. Inget hinder föreligger att ett företag, trots beslut av AGM, kan bli anmält till KO av en utomstående.
35
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Kontaktinformation
Alkoholleverantörernas granskningsman
Upplandsgatan 64, 113 28 Stockholm
Tfn:
Webbplats: www.alkoholgranskningsmannen.se
36
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Allmänhetens pressombudsman och Pressens
Opinionsnämnd
Bransch
Tidningsbranschen.
Huvudman/huvudmän
Stiftelsen Allmänhetens pressombudsman.48
Etablerad
Pressens Opinionsnämnd (PON) etablerades 1916. Allmänhetens pressombudsman (PO) tillkom 1969.
Kompetensområde och ärendetyp
Pressombudsmannen har till uppgift att råda och bistå enskilda som känner sig förfördelade av publicitet i periodisk skrift och att på eget initiativ eller efter anmälan undersöka avvikelser från god publicistisk sed i periodisk skrift. Ombudsmannen behandlar även anmälningar mot nätpublikationer om det företag som ger ut nättidningen är medlem av Tidningsutgivarna eller Sveriges Tidskrifter. Ombudsmannen har även till uppgift att i förekommande fall lämna allmänheten upplysningar i pressetiska frågor. Det finns även en biträdande pressombudsman.
Endast PON kan klandra en tidning. Vidare kan PON överpröva PO:s avskrivningsbeslut. PO avgör huruvida den ska uppta ett anmält ärende till prövning eller inte. Nämnden kan vidare, även efter påbörjad handläggning, visa ett ärende ifrån sig. Om en tryck- eller yttrandefrihetsrättslig prövning i samma ärende har inletts eller redan ägt rum bör dock nämnden särskilt överväga om en pressetisk prövning är nödvändig, och ska därvid noga beakta att pressetiken inte får utgöra ett hinder för tryck- eller yttrandefrihetens utövning.
Sammansättning
Till PO bör utses en person med särskilda insikter inom området för pressetik. Hänsyn bör även tas till vederbörandes journalistiska erfarenheter. PO utses av ett kollegium bestående av chefsjustitieombudsmannen, ordföranden i Sveriges advokatsamfund samt ordföranden i Pressens samarbetsnämnd. Kriterierna för allmänhetens representanter är att dessa bör ha bred samhällserfarenhet samt vara oberoende.
48 Stiftelsen Allmänhetens pressombudsman grundades av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter.
37
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
PON består av sex företrädare för allmänheten, utsedda av Justitieombudsmannen (JO) och ordföranden i Sveriges advokatsamfund, två representanter från vardera Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter samt ordförande och vice ordförande som är domare. Hos PO arbetar PO, biträdande PO, en handläggare och en sekreterare. PON har en anställd sekreterare.
Förfarande
Den som anser sig illa behandlad eller omskriven på ett felaktigt sätt i en tidningsartikel kan vända sig till PO, som har till uppgift att, utan kostnad, hjälpa den enskilde. PO och PON kan i vissa fall även pröva Internetpubliceringar med anknytning till dagspressen. PO kan ta kontakt med tidningen för att få in en rättelse eller ett bemötande i tidningen eller, i allvarligare fall, dra ärendet inför PON.
En anmälan till PO måste alltid göras skriftligen och sändas in per post. Om anmälan gäller en Internetpublicering, ska utskrift av publiceringen bifogas. Anmälan ska vara PO till handa inom tre månader från den dag då publiceringen skedde.
Det första PO granskar när en anmälan kommit in är om anmälaren är personligen berörd och om anmälan inkommit inom den angivna tiden. Om PO beslutar att utreda saken vidare skickas en kopia på klagomålet till den anmälda tidningen för yttrande. Tidningen ska normalt svara inom två veckor. En kopia på tidningens svar går sedan till anmälaren för kommentar. Varje sådan kommentar tillställs tidningen för kännedom.
När korrespondensen är avslutad gör PO sin bedömning. Om PO bedömer att tidningen har avvikit från god publicistisk sed och tillfogat anmälaren en oacceptabel publicitetsskada, lämnas ärendet vidare till PON för avgörande eftersom PO inte själv kan utfärda klander mot tidningen. I det fall PO bedömer att tidningen inte har tillfogat anmälaren en oacceptabel publicitetsskada avskrivs ärendet. Anmälaren kan då överklaga avskrivningen till PON.
Om PON klandrar en tidning för att ha överträtt de pressetiska reglerna är denna skyldig att utan dröjsmål publicera uttalandet och betala ett slags bötesstraff i form av en expeditionsavgift som varierar mellan 10 000 och 25 000 kronor. Varken PO eller PON kan dock ålägga en tidning att betala skadestånd till den enskilde, utan denne måste i så fall vända sig till allmän domstol.
PO:s handläggningstid för ett ärende beror på varaktigheten av en korrespondens som följer på en anmälan. Vanligen handlar det emellertid om ungefär två månader.
Med mycket få undantag följer klandrade tidningar och tidskrifter PON:s utslag, även om det endast är medlemmarna i någon av de sammanslutningar som står som huvudmän för PO som har förbundit sig att göra det.
38
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Antal ärenden
Under 2009 inkom 331 ärenden till PO, och 283 ärenden avgjordes av PO. PO hänsköt 69 ärenden till PON för prövning, och utöver detta överklagades 45 ärenden från PO till PON. Av de 114 ärenden som inkom till PON ledde 55 till fällande utslag och 56 till friande, medan 3 ärenden avvisades.49
Finansiering
Tidningsutgivarna står för den största delen av PO/PON:s budget. De övriga huvudmännen bidrar med resten, utom den del som kommer från de expeditionsavgifter som klandrade tidningar döms att betala. Tidningar med en upplaga på upp till 10 000 exemplar betalar 10 000 kronor, och tidningar med en upplaga därutöver betalar 25 000 kronor.
Budgeten för PO och PON var ca 4,5 miljoner kronor 2009.50
Information till konsumenterna/företagen
Information ges främst via
Övrigt
Förutom att behandla anmälningar mot tidningar och tidskrifter som anklagas för att ha brutit mot de pressetiska reglerna föreläser PO i dessa frågor vid universitet och andra utbildningsanstalter, för frivilligorganisationer samt på enskilda tidningsredaktioner.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Yrsa Stenius
Kungsholmstorg 5
Box 127 08, 112 94 Stockholm
Tfn:
Fax:
Webbplats: www.po.se
49
50Ibid.
39
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Ansvarsförsäkringens personskadenämnd
Bransch
Försäkringsbranschen.
Huvudman/huvudmän
Sveriges Försäkringsförbund.
Etablerad
1947.
Kompetensområde och ärendetyp
Nämnden ska verka för en enhetlig och skälig personskadereglering inom ramen för lag och gällande försäkringsvillkor inom ansvarsförsäkring eller annan försäkring som inte utgör trafikförsäkring i ärenden där den försäkrade är berättigad till ersättning med anledning av personskada enligt skadeståndsrättsliga grunder. Nämnden prövar ärenden som har väckts av försäkringsbolag, dock inte ärenden som omfattas av Läkemedelsskadenämndens behörighet. Nämndens yttranden är endast rådgivande.
Sammansättning
Nämnden ska bestå av fyra ledamöter och en ordförande. Ordföranden ska vara jurist med domarerfarenhet och sakkunnig i de frågor som faller inom nämndens verksamhet. Två av ledamöterna ska representera de ersättningsberättigades intresse och utses av Konsumentvägledarnas förening. De övriga två ska ha stor erfarenhet av personskadereglering och utses av Försäkringsförbundets styrelse.
Förfarande
Nämndens prövning är skriftlig och kostnadsfri. Vanligtvis är ärendet klart att tas upp till prövning när det inkommer till nämnden. Den genomsnittliga handläggningstiden är 4 månader. Det finns ingen begränsning för inom vilken tid ett ärende ska ha väckts i nämnden för att tas upp till prövning. Efterlevnaden av nämndens beslut är god, men de yttranden som nämnden avger är endast rådgivande. Det finns inga sanktionsmöjligheter kopplade till utslaget.
Antal ärenden
Nämnden tar upp alla ärenden som uppfyller de formella kraven. Under 2009 inkom 190 ärenden samtidigt som 206 ärenden avgjordes. Uppgift saknas för hur stor andel av utslagen som helt eller delvis går i de klagandes favör.
40
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Finansiering
Kostnaderna för nämndens verksamhet under ett kalenderår fördelas mellan de försäkringsbolag som deltar i verksamheten i förhållande till antalet inkomna ärenden från respektive bolag under kalenderåret. Det finns ingen sammanställd uppgift för verksamhetens kostnad för 2009.
Information till konsumenterna/företagen
Konsumenterna informeras om nämndens verksamhet via försäkringsbolagen, eftersom försäkringstagarna inte själva kan inleda ett ärende i nämnden. In- formation om nämndens verksamhet ges även via nämndens och Försäkringsförbundets webbplatser.
Övrigt
Försäkringsbolagen är inte längre skyldiga att inhämta nämndens yttrande då det berörda bolaget och den skadelidande till alla delar är överens i en ersättningsfråga och den skadelidande företräds av en advokat, en biträdande jurist vid en advokatbyrå eller ett annat lämpligt ombud.
Kontaktinformation
Nämndkansliet
Ansvarsförsäkringens personskadenämnd
Box 24067, 104 50 Stockholm
Tfn:
Fax:
Webbplats: www.forsakringsnamnder.se
41
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Bostadsrättsnämnden
Bransch
Bostadsrättsmarknaden.
Huvudman/huvudmän
Stiftelsen Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC).
Etablerad
1989.
Kompetensområde och ärendetyp
Alla bostadsrättsföreningar och alla bostadsrättsinnehavare kan vända sig till nämnden för ett yttrande om tvist uppstått. Nämnden erbjuder möjlighet till en opartisk bedömning i svåra eller kontroversiella frågor inom bostadsrättslagens område. Nämnden är en frivillig skiljenämnd och dess utlåtande är inte bindande. Rådgivning till enskilda förekommer inte.
Sammansättning
Ledamöterna utses av stiftelsens styrelse. Det finns inte några uttalade kompetenskrav för ledamöterna i stadgarna. Enligt fast praxis ska minst en av de tre ledamöterna vara eller ha varit lagfaren domare som även utses till ordförande för nämnden.
Förfarande
Nämndens förfarande är skriftligt, och båda parter får ge sin syn på tvisten. De som vänder sig till Bostadsrättsnämnden för ett utlåtande får betala en avgift. Avgiften är för närvarande 1 800 kronor för enskilda och 5 000 kronor för föreningar. Den uppskattade handläggningstiden för ett ärende är
Antal ärenden
Finansiering
Nämnden finansieras av stiftelsen och avgifter. Den uppskattade kostnaden för 2009 är ca 300 000 kronor.
42
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Information till konsumenterna/företagen
Konsumenterna informeras via SBC:s växel, SBC:s nyhetsblad Din Bostadsrätt, konsumentvägledare och försäkringsbolag.
Kontaktinformation
Bostadsrättsnämnden
Luntmakargatan 46
111 37 Stockholm
Tfn:
Webbplats: www.bostadsrattsnamnden.se
43
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Disciplinnämnden (Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund)
Bransch
Redovisning.
Huvudman/huvudmän
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).
Etablerad
1982.
Kompetensområde och ärendetyp
Disciplinnämnden handlägger ärenden som rör brister i yrkesutövningen, i underlag och i kommunikationen mellan parterna. Prövningen stöder sig på god redovisningssed som grundas på lagar, normgivning, praxis, kompetens och etiska regler. Ett ärende kan inledas hos nämnden av konsultens kunder.
Sammansättning
Disciplinnämnden består av en ordförande och tre medlemmar som utses av kongressen. Ordföranden ska inneha eller ha innehaft en ordinarie domartjänst eller motsvarande juridisk befattning. Övriga ledamöter ska vara erfarna och ha aktivt medlemskap i förbundet. Därutöver ska det finnas två suppleanter, varav en suppleant för ordföranden med samma kompetens som denne. Det finns inga kundrepresentanter i disciplinnämnden.
Förfarande
Förfarandet är skriftligt och kostnadsfritt. Efter att en anmälan har inkommit har nämnden ett möte där man beslutar om ärendet ska tas upp eller inte. Den anmälde får kopia på anmälan samt protokoll från nämndens möte. Därefter får den anmälde några veckor på sig att svara på det han eller hon blivit anmäld för. Den anmäldes svar skickas till anmälaren, och efter några skriftväxlingar fattar nämnden beslut i ärendet. Handläggningstiden för ett ärende är tre månader och uppåt. Förbundets medlemmar har förbundit sig att följa disciplinnämndens beslut, som kan bli en erinran, varning eller uteslutning ur förbundet. Företagen följer nämndens utslag då de annars riskerar att uteslutas ur förbundet. Om företagen inte följer nämndens beslut kan de bli anmälda igen.
44
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Det finns ingen tidsfrist eller preskriptionstid inom vilken ett ärende ska ha väckts i nämnden för att tas upp till prövning.51
Antal ärenden
Under 2009 kom 7 ärenden in till nämnden, och lika många ärenden avgjordes under året. Alla ärenden som uppfyller de formella kraven tas upp till prövning, inga kostnadsfrågor prövas dock. Ungefär hälften av nämndens utslag går helt eller delvis i de klagandes favör.
Finansiering
Nämndens verksamhet finansieras via medlemsavgifterna. Kostnaden för verksamheten för 2009 var 150 000 kronor.
Information till konsumenterna/företagen
Information om disciplinnämndens verksamhet ges genom stadgarna och
SRF:s webbplats.
Kontaktinformation
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, disciplinnämnden
Kontaktperson: Eva Jansson
Box 143, 791 23 Falun
Tfn:
Webbplats: www.srfkonsult.se
51 SRF,
45
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Disciplinnämnden (Swedsec AB)
Bransch
Finansbranschen.
Huvudman/huvudmän
Svenska Fondhandlareföreningen.
Etablerad
2001.
Kompetensområde och ärendetyp
Swedsec AB ansvarar för licensiering av anställda på den svenska värdepappersmarknaden. Swedsec kräver licensiering av vissa anställda (licenshavare) hos de företag som ansluter sig till Swedsec. Licenshavare måste i samband med att licens erhålls åta sig att följa de lagar och föreskrifter som gäller för värdepappersmarknaden, allmänna råd, de regler som branschen tillämpar och god sed på värdepappersmarknaden. Verksamheten syftar till att höja grundkompetensen för anställda på den svenska värdepappersmarknaden och bidra till att höja allmänhetens förtroende för de företag som verkar på denna marknad.
Alla kan vända sig till Swedsec när det gäller frågor om licensiering. Frågor om regelefterlevnad prövas i ett disciplinärt förfarande. Disciplinärenden avgörs av en till Swedsec knuten oberoende disciplinnämnd. Ärenden tas upp av nämnden efter en anmälan av Swedsec. Även Finansinspektionen kan begära nämndens prövning. Ett disciplinärende kan t.ex. handla om regelöverträdelser som rör insiderhandel, kursmanipulation, förskingring, otillåten handel för egen och närståendes räkning, underlåten dokumentation eller affärer utan uppdrag.
Sammansättning
Disciplinnämndens ledamöter utses av Swedsecs styrelse som i sin tur utses av aktieägarna, dvs. Svenska Fondhandlareföreningen. Vid sin prövning av ärenden ska nämnden bestå av minst fem ledamöter. Av dessa ska ordföranden vara lagfaren och ha erfarenhet som domare. Minst två ledamöter ska vara väl insatta i förhållandena på värdepappersmarknaden. Det finns inga konsumentrepresentanter i nämnden.
46
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Förfarande
Prövningen är kostnadsfri, och Swedsec erbjuder dessutom licenshavare ekonomiskt stöd för juridiskt biträde på upp till 100 000 kronor per ärende. Förfarandet är i princip skriftligt. Såväl licenshavaren som Swedsec ska dock ges möjlighet att framföra sina synpunkter muntligt inför nämnden.
Ett typiskt ärende inleds med att ett anslutet företag anmäler licenshavare för regelöverträdelse. Beredning sker hos Swedsec i ett disciplinutskott. Kommunikationsprincipen gäller för beredningsförfarandet. Utskottet beslutar om ärendet ska överlämnas till disciplinnämnden.
Det finns ingen tidsfrist eller preskriptionstid inom vilken ett ärende ska ha väckts för att tas upp till prövning. Handläggningstiden varierar stort beroende på ärendets art och sträcker sig från
Företagen har genom att ställa sig bakom Swedsecs regelverk också förbundit sig att följa dess utslag. När det gäller de anslutna företagen kan Swedsec besluta om vite, t.ex. vid underlåtenhet att följa vissa bestämmelser i Swedsecs regelverk. Disciplinnämnden kan fatta beslut om sanktioner mot licenshavare i form av återkallelse av licens, varning eller erinran. Såvitt känt respekteras regelverket, och företagens efterlevnad av ärendeprövningarnas utslag är god. Disciplinnämndens utslag får omedelbar effekt för licenshavarna.
Antal ärenden
Disciplinnämnden tar upp alla ärenden som överlämnas av disciplinutskottet. Ungefär två tredjedelar av de inkomna ärendena överlämnas till nämnden. Under 2009 inkom 11 disciplinärenden till nämnden och 16 ärenden avgjordes i disciplinnämnden. I princip har i samtliga fall en sanktion meddelats. Den resterande tredjedelen av ärendena har avslutats genom beslut av disciplinutskottet.
Finansiering
Licensieringsprogrammet är självfinansierat genom avgifter. Förutom avgifter för licensieringstest och andra test tas en årsavgift ut om 10 000 kronor per anslutet företag. Kostnaden för verksamheten 2009 var preliminärt 11 miljoner kronor.
Information till konsumenterna/företagen
Information om verksamheten lämnas på Swedsecs webbplats, pressmeddelanden och nyhetsbrev. Vidare offentliggörs alla beslut från disciplinnämnden i anonymiserad form. Swedsec arrangerar därtill seminarier för anslutna företag och licenshavare i aktuella frågor. Swedsecs kansli lämnar muntliga upplysningar om verksamheten.
47
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
Övrigt
Svenska Fondhandlareföreningen är en samarbetsorganisation för företag som driver värdepappersrörelse och har varit verksam i över 100 år. Swedsec har ca 160 anslutna företag. De anslutna företagen är banker, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. Drygt 7 600 anställda har aktiv Swedseclicens och ytterligare 1 500 personer har vilande licens.
Kontaktinformation
Swedsec AB Blasieholmsgatan 5. 111 48 Stockholm Tfn:
48
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
Etiska nämnden för direktmarknadsföring
Bransch
Reklambranschen.
Huvudman/huvudmän
Swedish Direct Marketing Association (Swedma).
Etablerad 1990.
Kompetensområde och ärendetyp
Etiska nämnden för direktmarknadsföring
De regler som är vägledande för
Grundregler för reklam och Regler för säljfrämjande åtgärder.
Sammansättning
Förfarande
Prövningen av ärenden är skriftlig och kostnadsfri. En kund som anser sig oetiskt behandlad av ett företags marknadsföring kan göra en anmälan till
49
| 2009/10:RFR12 | BILAGA 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN |
dess sekreterare. För att
Ärenden som ska behandlas av nämnden bereds av sekreteraren. När en anmälan har kommit nämndens kansli till handa granskar sekreteraren eller en av denna utsedd beredningsjurist om ärendet faller inom nämndens behörighet. Om så är fallet kontaktas det anmälda företaget. Nämnden förklarar vad anmälan gäller, och företaget får möjlighet att yttra sig. I många fall får sedan anmälaren ta del av företagets yttrande för en eventuell kommentar.
När nödvändiga uppgifter och material samlats in fattar nämnden eller, i enklare fall där det finns en utarbetad praxis, ordföranden och sekreteraren beslut. Besluten offentliggörs genom ett uttalande. I ca 90 % av fallen bifalls anmälan. Företagen har inte förbundit sig att följa nämndens utslag, och nämnden har inga sanktionsmöjligheter att tillgå. Efterlevnaden av nämndens beslut bedöms vara god. Den genomsnittliga handläggningstiden är några månader.
Antal ärenden
Antalet ärenden har ökat väsentligt på senare år. År 2009 inkom 728 ärenden. Motsvarande antal för 2008 var 371. Under 2009 avgjordes 646 ärenden, varav ca 37 % avgjordes helt eller delvis i de klagandes favör. Alla ärenden som faller inom nämndens kompetensområde prövas.
Finansiering
Swedma och Föreningen
Uppgifter saknas om kostnader för verksamheten för 2009.
Information till konsumenterna/företagen
Allmänheten får kännedom om nämndens verksamhet främst via DM- nämndens webbplats och i de fall nämndens uttalanden nämns i medierna.
Övrigt
50
| VERKSAMHETSBESKRIVNING AV DE ENSKILDA SJÄLVREGLERINGSORGANEN BILAGA 1 | 2009/10:RFR12 |
redningar. Reklamombudsmannens kompetensområde överlappar till viss del
Swedma ger ut riktlinjer och rekommendationer om bl.a. behandling av personuppgifter, god sed för mobil marknadsföring och god sed vid direkt marknadsföring som inte begärts.
Kontaktinformation
Box 5185, 102 44 Stockholm
Tfn:
Fax:
Webbplats: