L 97/72 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 300/2008

av den 11 mars 2008

om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), mot bakgrund av den gemensamma text som godkänts av förlikningskommittén den 16 januari 2008, och

av följande skäl:

(1)IsyfteattskyddapersonerochgodsinomEuropeiskaunionen bör olagliga handlingar riktade mot civila luftfartyg som äventyrar skyddet av den civila luftfarten förhindras genom införandet av gemensamma skyddsregler för den civilaluftfarten.Dettamålböruppnåsgenomfastställande av gemensamma regler och gemensamma grundläggande standarderförluftfartsskyddsamtavmekanismerförövervakning av att kraven efterlevs.

(4)Innehållet i förordning (EG) nr 2320/2002 bör ses över mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits, och själva förordningen bör upphävas och ersättas med den här förordningen, som förenklar, harmoniserar och förtydligar gällande regler och förbättrar säkerheten.

(5)Eftersom det behövs större flexibilitet vid antagandet av säkerhetsrelaterade åtgärder och säkerhetsförfaranden för att kunna ta hänsyn till nya riskbedömningar och att möjliggöraattnyteknikinförs,bördennaförordninginnehålla de grundläggande principerna för vad som behöver göras förattskyddadencivilaluftfartenmotolagligahandlingar utan att därför omfatta närmare tekniska och procedurrelaterade detaljföreskrifter för hur dessa principer ska genomföras.

(6)Denna förordning bör tillämpas på flygplatser med civil luftfart belägna på en medlemsstats territorium, på operatörersomtillhandahållertjänstervidsådanaflygplatseroch påverksamhetsutövaresomtillhandahållervaroroch/eller tjänster till eller via sådana flygplatser.

(2)Förskyddetavdencivilaluftfarteniallmänhetärdetönskvärt att lägga grunden för en gemensam tolkning av bilaga 17 till Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944.

(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr2320/2002avden16december2002ominförandeav gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten (3) antogs till följd av händelserna den 11 september 2001 i Förentastaterna.Detbehövsengemensamstrategivadgäller skyddet av den civila luftfarten med beaktande av de effektivastesättenatterbjudabiståndefterterroristdådsom har stor inverkan på transportområdet.

(1) EUT C 185, 8.8.2006, s. 17.

(2) Europaparlamentetsyttrandeavgivetden15juni2006(EUTC300E, 9.12.2006,s.463),rådetsgemensammaståndpunktavden11december 2006 (EUT C 70 E, 27.3.2007, s. 21) och Europaparlamentets ståndpunktavden25april2007(ännuejoffentliggjordiEUT),Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2008 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 mars 2008.

(3) EGTL355,30.12.2002,s.1.Förordningenändradgenomförordning (EG) nr 849/2004 (EUT L 158, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, s. 3).

(7)Utan att det påverkar tillämpningen av konventionen om brottochvissaandrahandlingarbegångnaombordpåluftfartyg, Tokyo 1963, konventionen för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg, Haag 1970, och konventionenförbekämpandeavbrottmotdencivilaluftfartens säkerhet, Montreal 1971, bör denna förordning även omfatta säkerhetsrelaterade åtgärder som ska gälla ombord eller under flygning med luftfartyg som tillhör EG-lufttrafikföretag.

(8)Varje medlemsstat har fortfarande behörighet att besluta om att använda säkerhetsvakter ombord under flygningar med luftfartyg som är registrerade i den medlemsstaten ochlufttrafikföretagmedlicenssomutfärdatsavdemsamt även att, i enlighet med punkt 4.7.7 i bilaga 17 till Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart och enligt villkoren i den konventionen, garantera att dessa säkerhetsvakter är statligt anställd personal som speciellt valts ut och utbildats med hänsyn till den säkerhet och de säkerhetsaspekter som krävs ombord ett luftfartyg.

9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/73
       

(9)Olika typer av civil luftfart omfattas inte nödvändigtvis av samma grad av hot. När de gemensamma grundläggande standardernaförluftfartsskyddfastställsbörhänsyntastill luftfartygets storlek samt till flygningarnas art och/eller frekvens vid flygplatserna, så att det blir möjligt att bevilja undantag.

(10)Medlemsstaterna bör också ges möjlighet att på grundval avenriskbedömningtillämpasträngareåtgärderändesom fastställs i denna förordning.

(11)Ett tredjeland kan kräva tillämpning av åtgärder som skiljer sig från åtgärderna enligt denna förordning i fråga om flygningar från en flygplats i en medlemsstat till eller över det berörda tredjelandet. Utan att det påverkar eventuella bilateralaavtalivilkagemenskapenärpart,bördockkommissionengesmöjlighetattgranskadeåtgärdersombegärs av tredjelandet.

(12)Ävenomdetinomenochsammamedlemsstatkanfinnas två eller fler organ som ansvarar för luftfartsskydd, bör varje medlemsstat utse en enda myndighet med ansvar för samordning och övervakning av genomförandet av säkerhetsstandarder.

(13)Varjemedlemsstatbörutarbetaettnationelltsäkerhetsprogram för civil luftfart, i syfte att definiera ansvarsfördelningen när det gäller genomförandet av gemensamma grundläggande standarder för luftfartsskydd samt att beskriva vilka åtgärder som krävs av operatörer och andra verksamhetsutövareidettaavseende.Vidarebörvarjeflygplatsoperatör, lufttrafikföretag och verksamhetsutövare som genomför standarder för luftfartsskydd utarbeta, tilllämpaochunderhållaettsäkerhetsprogramienlighetbåde med denna förordning och med det nationella säkerhetsprogram för civil luftfart som är tillämpligt.

(14)Förattövervakaefterlevnadenavdennaförordningochdet nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart bör varje medlemsstatutarbetaochsäkerställagenomförandetavett nationellt program för kontroll av nivån och kvaliteten på luftfartsskyddet.

(15)Isyfteattövervakamedlemsstaternastillämpningavdenna förordning, men också för att lämna rekommendationer om förbättring av luftfartsskyddet, bör kommissionen utföra inspektioner, även oanmälda sådana.

(16)Som en allmän regel bör kommissionen offentliggöra åtgärder som direkt påverkar passagerarna. Genomförandeakter som fastställer gemensamma åtgärder och förfaranden för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna för luftfartsskydd i vilka det finns känslig säkerhetsinformation bör tillsammans med kommissionens inspektionsrapporter och svaren från de berörda myndigheterna betraktas som ”sekretessbelagda EU-uppgifter” i den mening som avses i kommissionens beslut2001/844/EG,EKSG,Euratomavden29november 2001 om ändring av de interna stadgarna (1). Dessa uppgifter bör inte offentliggöras, och bör endast vara tillgängliga för sådana operatörer och verksamhetsutövare som har legitimt intresse av dem.

(1) EGT L 317, 3.12.2001, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2006/548/EG, Euratom (EUT L 215, 5.8.2006, s. 38).

(17)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2).

(18)Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta allmänna åtgärder för att ändra icke väsentliga delar av de gemensamma grundläggande standarderna genom att komplettera dem, fastställa kriterier i syfte att möjliggöra för medlemsstaterna att göra undantag från de gemensamma grundläggande standarderna och anta alternativa säkerhetsåtgärder samt anta specifikationer för det nationella programmet för kvalitetskontroll. Eftersom de åtgärderna har allmän räckvidd och är avsedda att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(19)När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpadetskyndsammaförfarandetiartikel5a.6ibeslut 1999/468/EG för antagande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten.

(20)Målet är att eftersträva att säkerhetsåtgärder endast behö- verutförasengång(”one-stopsecurity”)förallaflygningar inom Europeiska unionen.

(21)Vidare bör det inte vara nödvändigt att ytterligare en gång säkerhetskontrollera passagerare eller deras bagage, när de anländermedflygningarfråntredjeländersomharstandarder för luftfartsskydd, vilka motsvarar de som fastställs i denna förordning. Utan att det påverkar varje medlemsstatsrättatttillämpasträngareåtgärderellergemenskapens ellermedlemsstaternasrespektivebehörighet,börkommissionens beslut, och vid behov de avtal mellan gemenskapen och tredjeländer i vilka det erkänns att de säkerhetsstandarder som tillämpas i tredjelandet motsvarar de gemensamma standarderna, därför stödjas eftersom de främjar att säkerhetsåtgärder endast behöver utföras en gång.

(22)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av bestämmelsernaomflygsäkerhet,inbegripetdemomtransportav farligt gods.

(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

L 97/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

(23)Sanktionerbörföreskrivasvidöverträdelseravbestämmelserna i denna förordning. Dessa sanktioner, som kan vara av civilrättslig eller administrativ karaktär, bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

(24)Ministeruttalandet om Gibraltars flygplats, som man enades om i Córdoba den 18 september 2006 under det första ministermötet i forumet för dialog om Gibraltar, kommer att ersätta den gemensamma förklaring om Gibraltars flygplats som gjordes i London den 2 december 1987,ochfullöverensstämmelsemeddetuttalandetkommerattbetraktassomöverensstämmelsemedförklaringen från 1987.

(25)Eftersommålenfördennaförordning,nämligenattskydda

dencivilaluftfartenmotolagligahandlingarochattutgöra en grund för en gemensam tolkning av bilaga 17 till Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaternaochdedärför,pågrundavdennaförordningsomfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning fastställs gemensamma regler för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar som äventyrar skyddet av den civila luftfarten.

Denutgörocksåengrundförengemensamtolkningavbilaga17 till Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart.

2.De syften som anges i punkt 1 ska uppnås genom

a)fastställande av gemensamma regler och gemensamma grundläggande standarder för luftfartsskydd,

b)mekanismer för övervakning av att reglerna efterlevs.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på följande:

a)Alla flygplatser eller delar av flygplatser som är belägna i en medlemsstat och som inte uteslutande används för militära ändamål.

b)Alla operatörer, inklusive lufttrafikföretag, som tillhandahåller tjänster på de i led a avsedda flygplatserna.

c)Alla verksamhetsutövare som tillämpar standarder för luftfartsskydd och har verksamhet inom eller utanför flygplatsens område och tillhandahåller varor och/eller tjänster till eller via de i led a avsedda flygplatserna.

2. Tillämpningen av denna förordning på flygplatsen i Gibraltar ska inte anses påverka Konungariket Spaniens och Förenade kungariketsrättsligaståndpunkteritvistenomsuveränitetenöver det territorium där flygplatsen är belägen.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.civilluftfart:alllufttrafikutfördavcivilaluftfartygmedundantagavlufttrafikutfördavstatsluftfartygenligtartikel3iChicagokonventionen angående internationell civil luftfart.

2.luftfartsskydd:enkombinationavåtgärderochpersonellaoch materiella resurser som syftar till att skydda den civila luftfartenmotolagligahandlingarsomäventyrarskyddetavden civila luftfarten.

3.operatör: en person, en organisation eller ett företag som deltar i eller erbjuder sig att utföra en lufttranssport.

4.lufttrafikföretag: ett lufttransportföretag med giltig operativ licens eller motsvarande.

5.EG-lufttrafikföretag:ettlufttrafikföretagmedengiltigoperativ licens utfärdad av en medlemsstat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (1).

6.verksamhetsutövare: en annan person, organisation eller ett annat företag än en operatör.

7.förbjudna föremål: vapen, sprängämnen eller andra farliga anordningar, föremål eller ämnen som kan användas för att begåenolaglighandlingsomäventyrarskyddetavdencivila luftfarten.

8.säkerhetskontroll: utnyttjande av tekniska eller andra metoder avsedda för att identifiera och/eller upptäcka förbjudna föremål.

(1) EGT L 240, 24.8.1992, s. 1.

9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/75
       

9.säkerhetsåtgärd:tillämpningavåtgärdersomkanförhindraatt förbjudna föremål införs.

10.tillträdeskontroll: tillämpning av åtgärder som kan förhindra att obehöriga personer och/eller obehöriga fordon får tillträde.

11.flygsida: rörelseområdet på en flygplats, angränsande mark och byggnader eller delar av dessa, till vilket tillträde är begränsat.

12.landsida: de delar av en flygplats, angränsande mark och byggnader eller delar av dessa som inte är flygsida.

13.behörighetsområde:del avenflygplatsflygsidadärförutomatt tillträdet är begränsat också andra säkerhetsstandarder tillämpas.

14.avgränsat område:ettområdesomgenomtillträdeskontrollär avskiljt antingen från behörighetsområden eller, om det avgränsadeområdetisigsjälvtärettbehörighetsområde,från andra behörighetsområden på flygplatsen.

24.post:försändelseravbrevochandraföremål,utomlufttrafikföretagens post, som lämnats in av och är avsedda för leverans till postoperatör i enlighet med regler utfärdade av Världspostföreningen.

25.frakt: allt gods avsedd att transporteras med ett luftfartyg utom bagage, post, lufttrafikföretagens post, lufttrafikföretagens materiel och förnödenheter för användning ombord.

26.säkerhetsgodkänd speditör: ett lufttrafikföretag, ett ombud, ett fraktföretag eller någon annan verksamhetsutövare som ombesörjer säkerhetsåtgärder för frakt eller post.

27.känd avsändare: en avsändare av frakt eller post för egen räkning vars förfaranden uppfyller gemensamma säkerhetsregler och säkerhetsstandarder i tillräcklig grad för att frakten eller posten ska få transporteras på alla typer av luftfartyg.

28.kontoavsändare: en avsändare av frakt eller post för egen räkning vars förfaranden uppfyller gemensamma säkerhetsregler och säkerhetsstandarder i tillräcklig grad för att frakten ska få transporteras på fraktluftfartyg eller posten på

15.säkerhetsprövning:dokumenteradkontrollavenpersonsiden- postluftfartyg. titet,inbegripetetteventuelltkriminelltförflutet,somingåri

bedömningen av en persons lämplighet för obeledsagat tillträde till behörighetsområden.

29.säkerhetsinspektion av luftfartyg: en inspektion av de områden inne i luftfartyget som passagerarna kan ha haft tillträde till

16.transfererande passagerare, bagage, frakt eller post: passagerare, bagage, frakt eller post som avreser eller avsänds med ett annat luftfartyg än det med vilket de anlände.

17.transiterande passagerare, bagage, frakt eller post: passagerare, bagage,fraktellerpostsomavreserelleravsändsmedsamma luftfartyg som de anlände med.

18.potentiellt störande passagerare: en person som antingen ska utvisas, avvisas eller som är lagligen frihetsberövad.

19.kabinbagage: bagage som är avsett att transporteras i luftfartygets kabin.

20.lastrumsbagage: bagage som är avsett att transporteras i luftfartygets lastrum.

21.beledsagatlastrumsbagage:bagagesomtransporterasilastrummet på ett luftfartyg, och som checkats in inför en flygning av en passagerare som reser med samma flygning.

22.lufttrafikföretagens post: försändelser vars avsändare och mottagare båda är ett lufttrafikföretag.

23.lufttrafikföretagens materiel: materiel vars avsändare och mottagarebådaärettlufttrafikföretagellermaterielsomanvänds av ett lufttrafikföretag.

samteninspektionavlastrummetförattupptäckaförbjudna föremål och olagliga handlingar riktade mot luftfartyget.

30.säkerhetsundersökning av luftfartyg: en undersökning inuti luftfartyget och de utrymmen på utsidan som går att nå för att upptäcka förbjudna föremål och olagliga handlingar vilka äventyrar luftfartygets säkerhet.

31.säkerhetsvakt ombord: en person som är anställd av en stat för attmedföljaettluftfartygsomtillhörettlufttrafikföretagmed licensidenstaten,isyfteattskyddaluftfartygetochpersoner ombord mot olagliga handlingar som äventyrar säkerheten under flygningen.

Artikel 4

Gemensamma grundläggande standarder

1. Degemensammagrundläggandestandardernaförskyddav civil luftfart mot olagliga handlingar som äventyrar skyddet av den civila luftfarten ska vara de som fastställs i bilagan.

Ytterligaregemensammagrundläggandestandardersominteförutsetts vid ikraftträdandet av denna förordning bör läggas till i bilagan i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

L 97/76 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

2. Allmänna åtgärder, avsedda att ändra icke väsentliga delar avdegemensammagrundläggandestandardernaipunkt1genom att komplettera dem, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.

Dessa allmänna åtgärder ska gälla

a)tillåtna metoder för säkerhetskontroller,

b)kategorier av föremål som kan förbjudas,

c)grunderna, vid tillträdeskontroll, för att bevilja tillträde till flygsida och behörighetsområden,

d)tillåtna metoder för inspektion av fordon, säkerhetsinspektioner och säkerhetsundersökningar av luftfartyg,

e)kriterier för att erkänna likvärdigheten av säkerhetsstandarder i tredjeländer,

f)villkor för säkerhetskontroll av eller andra säkerhetsåtgärder för frakt och post samt förfarandena för godkännande eller utnämning av säkerhetsgodkända speditörer, kända avsändare och kontoavsändare,

g)villkor för säkerhetskontroll av eller andra säkerhetsåtgärder förlufttrafikföretagenspostochlufttrafikföretagensmateriel,

h)villkor för säkerhetskontroll av eller andra säkerhetsåtgärder för förnödenheter för användning ombord och varuleveranser till flygplatsen samt förfarandena för att godkänna eller utsesäkerhetsgodkändaleverantörerochkändaleverantörer,

i)kriterier för att definiera känsliga delar av behörighetsområden,

j)kriterier för rekrytering och utbildning av personal,

k)villkorförtillämpningavsärskildasäkerhetsförfarandeneller undantag från säkerhetsåtgärder,

l)allaallmännaåtgärder,avseddaattändraickeväsentligadelar av de gemensamma grundläggande standarder som avses i punkt1genomattkompletteradem,vilkainteförutsettsvid ikraftträdandet av denna förordning.

När det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 19.4.

3. Detaljerade bestämmelser för genomförandet av de gemensamma grundläggande standarderna i punkt 1 och de allmänna åtgärderna i punkt 2 ska fastställas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

Dessa ska innefatta

a)krav och förfaranden för säkerhetskontroll,

b)en förteckning över förbjudna föremål,

c)krav och förfaranden för tillträdeskontroll,

d)krav och förfaranden för fordonsinpektioner, säkerhetsinspektioner och säkerhetsundersökningar av luftfartyg,

e)beslut om att erkänna likvärdigheten av säkerhetsstandarder i tredjeländer,

f)vad beträffar frakt och post, förfaranden för godkännande ellerutseendeavsäkerhetsgodkändaspeditörer,kändaavsändareochkontoavsändare,samtfördeförpliktelsersomdessa ska ha,

g)villkorochförfarandenförsäkerhetsåtgärderförlufttrafikföretagens post och lufttrafikföretagens materiel,

h)när det gäller förnödenheter för användning ombord eller varuleveranser till flygplatsen, förfaranden för godkännande eller utseende av säkerhetsgodkända leverantörer och kända leverantörer, samt för de förpliktelser som dessa ska ha,

i)definition av känsliga delar av behörighetsområden,

j)rekrytering och utbildning av personal,

k)särskilda säkerhetsförfaranden eller undantag från säkerhetsåtgärder,

l)tekniska specifikationer och förfaranden för godkännande och användning av säkerhetsutrustning, och

m)krav och förfaranden avseende potentiellt störande passagerare.

4. Kommissionen ska, genom att ändra denna förordning genomettbeslutienlighetmeddetföreskrivandeförfarandemed kontrollsomavsesiartikel19.3,fastställakriterierisyfteattmöjliggöra för medlemsstaterna att göra undantag från de gemensammagrundläggandestandardernaipunkt1ochattpågrundval avenlokalriskbedömningantaalternativasäkerhetsåtgärdersom ger en tillfredsställande skyddsnivå. Denna typ av alternativa åtgärder ska vara motiverade av skäl som rör luftfartygets storlek eller flygningarnas art, omfattning eller frekvens eller av annan relevant verksamhet.

Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen använda det skyndsamma förfarande som avses i artikel 19.4.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana åtgärder.

9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/77
       

5. Medlemsstaterna ska se till att de gemensamma grundläggande standarderna i punkt 1 tillämpas på deras territorium. Om en medlemsstat har skäl att tro att nivån på luftfartsskyddet har äventyrats genomen brist i säkerhetenska den se till attlämpliga och omedelbara åtgärder vidtas för att rätta till bristen och säkerställa fortsatt skydd av den civila luftfarten.

Artikel 5

Kostnader för luftfartsskyddet

Om inte annat följer av de relevanta bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen,fårvarjemedlemsstatbeslutaundervilkaförhållanden och i vilken omfattning kostnaderna för de säkerhetsrelaterade åtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning för att skydda den civila luftfarten från olagliga handlingar bör åläggas staten, flygplatserna, lufttrafikföretagen, andra verksamhetsutövare eller användarna. I förekommande fall och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen får medlemsstaterna tillsammans med användarna bidra till kostnaderna för de strängare säkerhetsrelaterade åtgärder som vidtas enligt denna förordning. I den mån det är praktiskt möjligt ska alla avgifter elleröverföringaravkostnaderförluftfartsskyddetståidirektförhållande till kostnaderna för att tillhandahålla de aktuella säkerhetstjänsterna och ska vara avsedda att enbart täcka relevanta kostnader.

Artikel 6

Strängare åtgärder som tillämpas av medlemsstaterna

1.Medlemsstaterna får tillämpa strängare åtgärder än de gemensamma grundläggande standarderna i artikel 4. När de gör detta ska det ske på grundval av en riskbedömning och vara förenligt med gemenskapslagstiftningen. Dessa åtgärder ska vara relevanta,objektiva,ickediskriminerandeochståiproportiontill den risk som avses.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana åtgärder så snart som möjligt efter tillämpningen. När kommissionen har mottagit sådan information ska den vidarebefordra den till de andra medlemsstaterna.

3.Medlemsstaterna behöver inte underrätta kommissionen om de berörda åtgärderna begränsas till en viss flygning på ett visst datum.

Artikel 7

Säkerhetsåtgärder som begärs av tredjeländer

1. Utan att det påverkar tillämpningen av eventuella bilaterala avtal som gemenskapen är part i ska en medlemsstat underrätta kommissionen om åtgärder som begärs av ett tredjeland i samband med flygningar från en flygplats i en medlemsstat till eller över tredjelandet, om dessa åtgärder skiljer sig från de gemensamma grundläggande standarderna i artikel 4.

2.Kommissionenskapådenberördamedlemsstatensbegäran eller på eget initiativ granska tillämpningen av alla åtgärder som meddelasenligtpunkt1ochfår,ienlighetmeddetföreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2, utarbeta ett lämpligt svar till det berörda tredjelandet.

3.Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om

a)den berörda medlemsstaten tillämpar de aktuella åtgärderna i enlighet med artikel 6, eller

b)tredjelandets begäran begränsas till en viss flygning på ett visst datum.

Artikel 8

Samarbete med Internationella civila luftfartsorganisationen

Utanattdetpåverkartillämpningenavartikel300ifördraget,får kommissioneningåettsamförståndsavtalomtillsynermedInternationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för att undvika dubblerad övervakning av medlemsstaterna efterlevnad av bilaga17tillChicagokonventionenominternationellcivilluftfart.

Artikel 9

Berörd myndighet

När det är två eller fler organ som är engagerade i civilluftfartsskyddet i en medlemsstat, ska den medlemsstaten utse en enda myndighet (nedan kallad den berörda myndigheten) som ska ha ansvaret för att samordna och övervaka genomförandet av de gemensamma grundläggande standarderna i artikel 4.

Artikel 10

Nationellt säkerhetsprogram för civil luftfart

1. Varje medlemsstat ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett nationellt säkerhetsprogram för civil luftfart.

I programmet ska ansvaret för genomförandet av de gemensammagrundläggandestandardernaiartikel4fastställas,ochdet ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska genomföras av operatörer och verksamhetsutövare i detta syfte.

2. Den berörda myndigheten ska se till att operatörer och verksamhetsutövare som den bedömer har ett legitimt intresse ochbehovfårtillgångtillenskriftligutgåvaavlämpligaavsnittav det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

L 97/78 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

Artikel 11

Nationellt program för verksamhetskontroll

1. Varje medlemsstat ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett nationellt program för verksamhetskontroll.

Programmet ska göra det möjligt för medlemsstaten att kontrollera kvaliteten på luftfartsskyddet på det civila området i syfte att övervaka efterlevnaden av denna förordning och av medlemsstatens nationella säkerhetsprogram för den civila luftfarten.

2. Specifikationerna för det nationella programmet för verksamhetskontroll ska antas genom tillägg av en bilaga till denna förordning i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 19.3.

Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen använda det skyndsamma förfarande som avses i artikel 19.4.

Programmetskagöradetmöjligtattsnabbtupptäckaochåtgärda brister. Det ska också innehålla bestämmelser om att alla de flygplatser, operatörer och verksamhetsutövare med ansvar för genomförandetavstandardernaförluftfartsskyddetidenberörda medlemsstaten regelbundet ska övervakas av den berörda myndigheten eller under överinseende av denna.

Artikel 12

Säkerhetsprogram för flygplatser

1. Varje flygplatsoperatör ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett säkerhetsprogram för flygplatsen i fråga.

Programmet ska innehålla en beskrivning av de metoder och förfaranden som flygplatsoperatören ska tillämpa för att uppfylla kraven såväl i denna förordning som i det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart i den medlemsstat där flygplatsen är belägen.

Programmet ska innehålla bestämmelser om intern kvalitetskontrollmedenbeskrivningavhurflygplatsoperatörenskaövervaka att dessa metoder och förfaranden efterlevs.

2. Säkerhetsprogrammet för flygplatsen ska lämnas in till den berördamyndigheten,somvidbehovfårvidtaytterligareåtgärder.

Artikel 13

Säkerhetsprogram för lufttrafikföretag

1. Varje lufttrafikföretag ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett eget säkerhetsprogram.

Programmet ska innehålla en beskrivning av de metoder och förfaranden som lufttrafikföretaget ska tillämpa för att uppfylla kraven såväl i denna förordning som i det nationella säkerhetsprogrammetförcivilluftfartidenmedlemsstatfrånvilkendettill- handahåller tjänster.

Programmet ska innehålla bestämmelser om intern kvalitetskontroll med en beskrivning av hur lufttrafikföretaget ska övervaka att dessa metoder och förfaranden efterlevs.

2.Säkerhetsprogrammetförlufttrafikföretagetskapåbegäran lämnas in till den berörda myndigheten, som vid behov får vidta ytterligare åtgärder.

3.Om ett säkerhetsprogram för ett EG-lufttrafikföretag har godkänts av den berörda myndigheten i den medlemsstat som utfärdat den operativa licensen, ska lufttrafikföretaget i alla medlemsstater anses ha uppfyllt kraven i punkt 1. Detta ska inte påverka en medlemsstats rätt att av ett lufttrafikföretag begära närmare uppgifter om genomförandet av

a)desäkerhetsåtgärdersommedlemsstatentillämparenligtartikel 6, och/eller

b)lokalaförfarandensomgällerviddeflygplatsersombetjänas.

Artikel 14

Säkerhetsprogram för verksamhetsutövare

1. Varje verksamhetsutövare som enligt det nationella säkerhetsprogram för civil luftfart som avses i artikel 10 är skyldig att tillämpa standarder för luftfartsskydd ska utarbeta, tillämpa och upprätthålla ett säkerhetsprogram.

Programmet ska innehålla en beskrivning av de metoder och förfarandensomverksamhetsutövarenskatillämpaförsinverksam- het i en medlemsstat för att där följa det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

Programmet ska innehålla bestämmelser om intern kvalitetskontroll med en beskrivning av hur verksamhetsutövaren själv ska övervaka att dessa metoder och förfaranden efterlevs.

2. På begäran ska säkerhetsprogrammet för verksamhetsutövaresomtillämparstandarderförluftfartsskyddlämnasintillden berördamyndigheten,somvidbehovfårvidtaytterligareåtgärder.

Artikel 15

Kommissionens inspektioner

1. Kommissionen ska i samarbete med den berörda myndigheten i den berörda medlemsstaten utföra inspektioner, inklusive inspektioner av flygplatser, operatörer och verksamhetsutövare somtillämparstandarderförluftfartsskydd,förattövervakamedlemsstaternas tillämpning av denna förordning och vid behov lämnarekommendationeromförbättringavluftfartsskyddet.Den berörda myndigheten ska i detta syfte skriftligen informera kommissionenomallaflygplatsermedcivilluftfartpådessterritorium som inte omfattas av artikel 4.4.

Förfaranden för genomförandet av kommissionens inspektioner ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/79
       

2.Kommissionens inspektioner av flygplatser, operatörer och verksamhetsutövare som tillämpar standarder för luftfartsskydd skaskeoanmälda.Kommissionenskaigodtidföreeninspektion underrätta den berörda medlemsstaten därom.

3.Kommissionens inspektionsrapporter ska delges den berörda myndigheten i den medlemsstat som berörs, vilken i sitt svar ska ange vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda konstaterade brister.

Rapporten och den berörda myndighetens svar ska sedan delges den berörda myndigheten i de övriga medlemsstaterna.

Artikel 16

Årlig rapport

Kommissionen ska varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna om hur denna förordning tillämpats och hur den förbättrar luftfartsskyddet.

Artikel 17

Den rådgivande gruppen för berörda parter

Utan att det inverkar på den roll som innehas av den kommitté som avses i artikel 19, ska kommissionen inrätta en rådgivande grupp om luftfartsskydd för berörda parter bestående av europeiska representantorganisationer som är verksamma på luftfartsskyddsområdet eller som direkt berörs av det området. Gruppen ska endast ha en rådgivande roll gentemot kommissionen. Den kommitté som avses i artikel 19 ska hålla den rådgivande gruppen för berörda parter informerad under hela den föreskrivande processen.

Artikel 18

Spridning av information

Som en allmän regel ska kommissionen offentliggöra åtgärder som direkt påverkar passagerarna. Följande dokument ska emellertid betraktas som ”sekretessbelagd EU-information” i den mening som avses i beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom:

a)Åtgärder och förfaranden enligt artiklarna 4.3, 4.4, 6.1 och 7.1, om de innehåller känslig säkerhetsinformation.

b)Kommissionens inspektionsrapporter och svaren från de berörda myndigheterna enligt artikel 15.3.

Artikel 19

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.Närdethänvisastilldennapunktskaartikel5a.1,5a.2,5a.4 och5a.6ochartikel7ibeslut1999/468/EGtillämpas,medbeaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 20

Avtal mellan gemenskapen och tredjeland

Vidbehovochiöverensstämmelsemedgemenskapslagstiftningen

skulleavtal,enligtvilkadesäkerhetsstandardersomtillämpasiett

tredjelanderkännssomlikvärdigamedgemenskapensstandarder, kunna förutses i luftfartsavtal mellan gemenskapen och ett tredjeland i enlighet med artikel 300 i fördraget, för att främja målet att säkerhetsåtgärder endast behöver utföras en gång (”one-stop security”) för alla flygningar mellan Europeiska unionen och tredjeländer.

Artikel 21

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta nödvändigaåtgärderförattsetillattdegenomförs.Sanktionernaskavara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Artikel 22

Kommissionens rapport om finansiering

Kommissionen kommer senast den 31 december 2008 att rapportera om principerna för finansieringen av kostnaderna för de säkerhetsrelaterade åtgärderna för civil luftfart. I rapporten kommer man att överväga vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att avgifterna för luftfartsskyddet uteslutande används föratttäckakostnadernaförluftfartsskyddetochförattförbättra insynen i sådana avgifter. I rapporten kommer man även att behandla de principer som krävs för att trygga att konkurrensen intesnedvridsmellanflygplatserochmellanlufttrafikföretagsamt olika metoder för att säkerställa konsumentskyddet avseende en rättvisfördelningavkostnadernaförluftfartsskyddetmellanskattebetalare och användare. Kommissionens rapport kommer, om så är lämpligt, att åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 23

Upphävande

Förordning (EG) nr 2320/2002 upphör härmed att gälla.

L 97/80 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

Artikel 24

Ikraftträdande

1. Dennaförordningträderikraftdentjugondedagenefterdet att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Denskatillämpasfrånochmeddendagsomangesidetilllämpningsbestämmelsersomantasienlighetmeddeförfaranden som avses i artikel 4.2 och 4.3, men senast 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

3.Genom undantag från punkt 2 ska artiklarna 4.2, 4.3, 4.4, 8,11.2,15.1andrastycket,17,19och22tillämpasfrånochmed den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 mars 2008.  
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
H.-G. PÖTTERING J. LENARCIC
Ordförande Ordförande
     
9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/81
       

BILAGA

GEMENSAMMA GRUNDLÄGGANDE STANDARDER FÖR ATT SKYDDA DEN CIVILA LUFTFARTEN MOT

OLAGLIGA HANDLINGAR (ARTIKEL 4)

1.SÄKERHETEN PÅ FLYGPLATSER

1.1Krav vid planeringen av flygplatser

1.När nya flygplatsanläggningar utformas och byggs eller när redan befintliga flygplatsanläggningar ändras ska full hänsyn tas till de krav för genomförande av de gemensamma grundläggande standarder som anges i denna bilaga och dess genomförandeakter.

2.På flygplatserna ska följande områden upprättas:

a)Landsida.

b)Flygsida.

c)Behörighetsområden.

d)Känsliga delar av behörighetsområden.

1.2Tillträdeskontroll

1.Tillträdet till flygsidan ska vara begränsat i syfte att förhindra att obehöriga personer och fordon kommer in på dessa områden.

2.Tillträdet till behörighetsområdena ska kontrolleras i syfte att säkerställa att inga obehöriga personer eller fordon kommer in på dessa områden.

3.Personer och fordon får endast beviljas tillträde till flygsida och behörighetsområden om de uppfyller de föreskrivna säkerhetsvillkoren.

4.Personer, inbegripet flygbesättningsmedlemmar, ska med tillfredsställande resultat ha genomgått en säkerhetsprövning innan antingen ett identitetskort för besättningsmedlemmar eller ett behörighetskort med tillstånd för obeledsagat tillträde till behörighetsområden utfärdas till dem.

1.3Säkerhetskontroll av andra personer än passagerare och medförda föremål

1.Andra personer än passagerare ska, tillsammans med de föremål de medför, vid tillträde till behörighetsområden kontinuerligt och slumpmässigt säkerhetskontrolleras i avsikt att förhindra att förbjudna föremål förs in på dessa områden.

2.Alla andra personer än passagerare ska, tillsammans med föremål de medför, vid tillträde till känsliga delar av behörighetsområden säkerhetskontrolleras i avsikt att förhindra att förbjudna föremål förs in på dessa områden.

1.4Inspektion av fordon

Fordon ska vid inpassering till behörighetsområden inspekteras i avsikt att förhindra att förbjudna föremål förs in på dessa områden.

1.5Övervakning, patrullering och andra fysiska kontroller

Övervakning, patrullering och andra fysiska kontroller ska vidtas på flygplatser och, vid behov, i angränsande områden till vilka allmänheten har tillträde, så att det blir möjligt att upptäcka personer som uppträder misstänkt och sårbarheter som skulle kunna utnyttjas för att begå olagliga handlingar samt att hindra personer från att begå sådana handlingar.

L 97/82 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

2.AVGRÄNSADE OMRÅDEN PÅ FLYGPLATSERNA

För att säkerställa att de säkerhetsstandarder som tillämpas på luftfartyg, passagerare, bagage, frakt och post inte äventyras, ska luftfartyg som står parkerade i avgränsade områden på flygplatser och som omfattas av alternativa åtgärder i enlighet med artikel 4.4 hållas åtskilda från luftfartyg som till fullo omfattas av de gemensamma grundläggande standarderna.

3.SÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR LUFTFARTYG

1. Ett luftfartyg ska före avgång genomgå en säkerhetsinspektion eller säkerhetsundersökning med syftet att säkerställa att det inte finns några förbjudna föremål ombord. Ett luftfartyg får vid transitering underkastas andra lämpliga åtgärder.

2. Varje luftfartyg ska skyddas från obehörig åtkomst.

4.PASSAGERARE OCH KABINBAGAGE

4.1Säkerhetskontroll av passagerare och kabinbagage

1.Alla passagerare som påbörjar en resa, transfererar eller transiterar ska tillsammans med sitt kabinbagage genomgå säkerhetskontroll så att förbjudna föremål hindras från att föras in på behörighetsområden eller ombord på ett luftfartyg.

2.Transferpassagerare och deras kabinbagage får undantas från säkerhetskontroll förutsatt att

a)de anländer från en medlemsstat, såvida inte kommissionen eller den medlemsstaten har tillhandahållit information om att dessa passagerare och deras kabinbagage inte kan anses ha genomgått säkerhetskontroll som uppfyller de gemensamma grundläggande standarderna, eller att

b)de anländer från ett tredjeland vars tillämpade säkerhetsstandarder anses vara likvärdiga med de gemensamma grundläggande standarderna i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

3.Transitpassagerare och deras kabinbagage får undantas från säkerhetskontroll förutsatt att

a)de stannar ombord på luftfartyget, eller att

b)de inte blandas med andra säkerhetskontrollerade avresande passagerare än dem som går ombord på samma luftfartyg, eller att

c)de ankommer från en medlemsstat, såvida inte kommissionen eller den medlemsstaten har tillhandahållit information om att dessa passagerare och deras kabinbagage inte kan anses ha genomgått säkerhetskontroll som uppfyller de gemensamma grundläggande standarderna, eller att

d)de ankommer från ett tredjeland vars tillämpade säkerhetsstandarder anses vara likvärdiga med de gemensamma grundläggande standarderna i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

4.2Skydd av passagerare och kabinbagage

1.Passagerare och deras kabinbagage ska skyddas från obehörig åtkomst från den plats där de genomgår säkerhetskontroll fram till dess att det luftfartyg med vilket de ska resa avgår.

2.Avresande passagerare som genomgått säkerhetskontroll får inte blandas med ankommande passagerare, såvida inte

a)passagerarna ankommer från en medlemsstat, förutsatt att kommissionen eller den medlemsstaten inte har tillhandahållit information om att dessa passagerare och deras kabinbagage inte kan anses ha genomgått en säkerhetskontroll som uppfyller de gemensamma grundläggande standarderna, eller

b)passagerarna ankommer från ett tredjeland vars tillämpade säkerhetsstandarder anses vara likvärdiga med de gemensamma grundläggande standarderna i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

9.4.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 97/83
       

4.3Potentiellt störande passagerare

Det ska vidtas lämpliga säkerhetsåtgärder före avgång i fråga om potentiellt störande passagerare.

5.LASTRUMSBAGAGE

5.1Säkerhetskontroll av lastrumsbagage

1.Allt lastrumsbagage ska säkerhetskontrolleras innan det lastas ombord på ett luftfartyg i syfte att förhindra att förbjudna föremål förs in på behörighetsområden och ombord på luftfartyg.

2.Transferbagage får undantas från säkerhetskontroll förutsatt att

a)det ankommer från en medlemsstat, såvida inte kommissionen eller den medlemsstaten har tillhandahållit information om att detta lastrumsbagage inte kan anses ha genomgått en säkerhetskontroll som uppfyller de gemensamma grundläggande standarderna, eller att

b)det ankommer från ett tredjeland vars tillämpade säkerhetsstandarder anses vara likvärdiga med de gemensamma grundläggande standarderna i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 19.2.

3.Transiterande lastrumsbagage får undantas från säkerhetskontroll om det stannar ombord på luftfartyget.

5.2Skydd av lastrumsbagage

Lastrumsbagage som ska transporteras på ett luftfartyg ska skyddas mot obehörig åtkomst från och med den plats där det genomgår säkerhetskontroll eller tas om hand av lufttrafikföretaget, beroende på vilket som inträffar först, fram till dess att det luftfartyg med vilket det ska transporteras avgår.

5.3Bagagets anknytning till passagerare

1.Varje enskilt lastrumsbagage ska identifieras som beledsagat eller obeledsagat bagage.

2.Obeledsagat lastrumsbagage får inte transporteras, såvida inte det berörda bagaget skilts från passageraren på grund av omständigheter utanför dennes kontroll eller har genomgått lämpliga säkerhetsåtgärder.

6.FRAKT OCH POST

6.1Säkerhetsåtgärder för frakt och post

1.All frakt och post ska genomgå säkerhetsåtgärder innan det lastas på ett luftfartyg. Ett lufttrafikföretag får inte acceptera frakt eller post för transport på ett luftfartyg om inte lufttrafikföretaget självt har genomfört sådan kontroll eller en säkerhetsgodkänd speditör, en känd avsändare eller en kontoavsändare har bekräftat och redovisat uppgifter om att frakten eller posten genomgått säkerhetsåtgärder.

2.För transfererande frakt och post får alternativa säkerhetsåtgärder vidtas i enlighet med föreskrifterna i en genomförandeakt.

3.Transiterande frakt och post som stannar ombord på luftfartyget får undantas från säkerhetsåtgärder.

6.2Skydd av frakt och post

1.Frakt och post som ska transporteras ombord på ett luftfartyg ska skyddas mot obehörig åtkomst från det ögonblick då säkerhetsåtgärder vidtas fram till dess att det luftfartyg med vilket de ska transporteras avgår.

2.Frakt och post som efter säkerhetsåtgärder inte på ett tillfredsställande sätt skyddas mot obehörig åtkomst ska säkerhetskontrolleras.

L 97/84 SV Europeiska unionens officiella tidning 9.4.2008
       

7.LUFTTRAFIKFÖRETAGENS POST OCH MATERIEL

Lufttrafikföretagens post och materiel ska genomgå säkerhetsåtgärder och sedan skyddas fram till dess att de lastas på luftfartyget, i syfte att förhindra att förbjudna föremål förs ombord på luftfartyget.

8.FÖRNÖDENHETER OMBORD

Förnödenheter ombord, inklusive catering, som är avsedda att transporteras eller användas ombord på luftfartyget ska genomgå säkerhetsåtgärder och sedan skyddas fram till dess att de lastas på luftfartyget, i syfte att förhindra att förbjudna föremål förs ombord på luftfartyget.

9.VARULEVERANSER TILL FLYGPLATSEN

Varuleveranser som är avsedda för försäljning eller användning inom flygplatsernas behörighetsområden, inklusive varuleveranser till butiker för skattefri försäljning och till restauranger, ska genomgå säkerhetsåtgärder i syfte att förhindra att förbjudna föremål förs in till dessa områden.

10.SÄKERHETSÅTGÄRDER UNDER FLYGNING

1.Utan att det påverkar tillämpliga flygsäkerhetsregler

a)ska obehöriga personer hindras från att komma in i cockpit under flygning,

b)ska potentiellt störande passagerare omfattas av lämpliga säkerhetsrelaterade åtgärder under flygning.

2.Lämpliga säkerhetsåtgärder, t.ex. utbildning av cockpit- och kabinpersonal, ska vidtas för att förhindra olagliga handlingar under flygning.

3.Vapen, med undantag av vapen som transporteras i lastrummet, får inte transporteras ombord på ett luftfartyg, såvida inte de föreskrivna säkerhetsvillkoren i enlighet med nationell lagstiftning har uppfyllts och de berörda staterna har beviljat tillstånd för detta.

4.Punkt 3 ska även gälla säkerhetsvakter ombord om de bär vapen.

11.REKRYTERING OCH UTBILDNING AV PERSONAL

1.Personer som genomför eller ansvarar för genomförandet av säkerhetskontroll, tillträdeskontroll eller andra säkerhetsåtgärder ska rekryteras, utbildas och vid behov certifieras för att säkerställa att de är lämpliga för anställning och har den kompetens som krävs för att utföra de uppgifter de tilldelas.

2.Andra personer än passagerare som behöver ha tillträde till behörighetsområden ska genomgå utbildning i luftfartsskydd innan vare sig behörighetskort eller besättningsidentitetskort får utfärdas.

3.Sådan utbildning som avses i punkterna 1 och 2 ska ske initialt och återkommande.

4.Instruktörer som deltar i utbildning av sådana personer som avses i punkterna 1 och 2 ska ha erforderlig kompetens.

12.SÄKERHETSUTRUSTNING

Den utrustning som används för säkerhetskontroll, tillträdeskontroll eller andra säkerhetsåtgärder ska överensstämma med fastställda specifikationer och kunna utföra säkerhetsåtgärderna i fråga.