Kontroll av produkter med dubbla användningsområden

Europeiska unionens officiella tidning

1. Beläggningsprocess (1) (*)

2. Substrat

3. Resultat av ytbeläggning

Regeringens proposition 2009/10:205

Kontroll av produkter med dubbla	Prop.
användningsområden	2009/10:205

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2010

Mats Odell

Ewa Björling

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett antal lagändringar som föranleds av det finns
en ny EU-förordning, som trädde i kraft den 27 augusti 2009, vilken
reglerar handel med produkter med dubbla användningsområden. Med
sådana produkter avses produkter, inbegripet programvara och teknik,
som kan användas för både civila och militära ändamål samt alla varor
som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något
sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.
Den nya EU-förordningens bestämmelser om export och överföring
inom EU av produkter med dubbla användningsområden är i sak
oförändrade i jämförelse med den äldre EU-förordning som den ersätter.
Den nya EU-förordningen omfattar dock även kontroll när det gäller för-
medling och transitering av sådana produkter.
I lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd-
ningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen) föreslås ändringar till
följd av att den nya EU-förordningen har ett annat namn och en annan
artikelnumrering än den äldre EU-förordningen. Vissa ändringar ger
regeringen möjlighet att genom bemyndigande utnyttja några av de sär-
skilda bemyndiganden som finns i EU-förordningen. Vissa ändringar rör
verkställandet av EU-förordningen. Vidare föreslås bestämmelser om
straffansvar för den som bryter mot EU-förordningens bestämmelser
eller bestämmelser som föreslås i PDA-lagen. Det föreslås i PDA-lagen
vidare en bestämmelse om vitesföreläggande för den som bryter mot en
bestämmelse om underrättelseskyldighet i EU-förordningen. Det föreslås
även en ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.
I propositionen föreslås också vissa ändringar i lagar som ligger under
Utrikesdepartementets ansvarsområde till följd av dels en ny EU-
förordning om tullbefrielse, dels Lissabonfördragets ikraftträdande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.	1
	1

Prop. 2009/10:205

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut.................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om
		kontroll av produkter med dubbla
		användningsområden och av tekniskt bistånd....................	6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott ......................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om

straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m. ...........

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m. ..................................................................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om

	vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. ........	19
2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om
	konsulärt ekonomiskt bistånd...........................................	20

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om

	tjänster på den inre marknaden ........................................		21
3 Ärendet och dess beredning............................................................			23
4 Bakgrund och gällande rätt.............................................................			24
4.1	Allmänt	............................................................................	24
4.2	Den nya EU-förordningen................................................		24
4.3	Vissa begrepp...................................................................		25
	4.3.1	Massförstörelsevapen ......................................	25
	4.3.2	Produkter med dubbla
	.......................................	användningsområden	25
	4.3.3 ...................................................	Krigsmateriel	26

4.4Internationella överenskommelser m.m. rörande

nedrustning och icke-spridning av
massförstörelsevapen .......................................................		26
4.4.1	Internationella överenskommelser ..................	26
4.4.2	FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) .....	30
4.4.3	Internationella exportkontrollregimer .............	32

4.4.4EU:s strategi mot spridning av

		massförstörelsevapen ......................................	35
4.5	Utveckling av lagstiftning om exportkontroll ..................		35
	4.5.1	Svensk lagstiftning..........................................	35
	4.5.2	EU-rätten.........................................................	36
4.6	Gällande rätt.....................................................................		38
	4.6.1	Rådets förordning (EG) nr 1334/2000.............	38

4.6.2Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla

			användningsområden och av tekniskt
			bistånd ............................................................	40
5	Överväganden och förslag..............................................................			42
	5.1	Verkställande av EU-förordningen..................................		42
	5.2	EU-förordningens benämning och artikelnumrering.......		43
	5.3	Tillämpningsområde och definitioner..............................		44
	5.4	Räckvidden av tillståndsplikt och förbud ........................		45
		5.4.1	Export47
		5.4.2	Förmedlingstjänster ........................................	53
		5.4.3	Transitering ....................................................	58
	5.5	Exporttillstånd och tillstånd till förmedlingstjänster .......		67
		5.5.1	Exporttillstånd ................................................	68
		5.5.2	Tillstånd till förmedlingstjänster.....................	71
		5.5.3	Samrådsförfarande..........................................	72
		5.5.4	Bedömningsgrunder vid
			tillståndsprövning ...........................................	73
		5.5.5	Informationsskyldighet m.m...........................	73
		5.5.6	Formen för utfärdande av tillstånd .................	77

5.6Uppdatering av förteckningen över produkter med

	dubbla användningsområden ...........................................		77
5.7	Tullförfaranden................................................................		79
5.8	Administrativt samarbete.................................................		79
5.9	Kontrollåtgärder ..............................................................		80
5.10	Övriga bestämmelser och internationellt samarbete........		83
	5.10.1	Överföring ......................................................	85
	5.10.2	Samordningsgrupp..........................................	88
	5.10.3	Sanktionsbestämmelser ..................................	88
	5.10.4	Medlemsstaternas skyldighet att
		informera kommissionen m.m......................	101
5.11	Överklagande.................................................................		101
5.12	Behöriga myndigheter ...................................................		104

5.13Lagförslag till följd av en ny EU-förordning om

		tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande ......	105
6	Ikraftträdande m.m.......................................................................		108
7	Konsekvenser...............................................................................		110
	7.1	Konsekvenser för det allmänna .....................................	110
	7.2	Konsekvenser för företagen...........................................	112
8	Författningskommentar................................................................		114

8.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och av tekniskt bistånd ...............

114

8.2Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott....................................................

123

8.3Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om

straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m..........

124

8.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m.................................................................

125

8.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om

vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.......

126

Prop. 2009/10:205

8.6Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om

konsulärt ekonomiskt bistånd.........................................

126

8.7Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om

	tjänster på den inre marknaden ......................................	127
Bilaga 1 Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009
	om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll
	av export, överföring, förmedling och transitering av
	produkter med dubbla användningsområden
	(omarbetning) .....................................................................	129
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorians förslag.........................		400
Bilaga 3	Promemorians lagförslag....................................................	402
Lagtext..................................................................................................		402
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av
	produkter med dubbla användningsområden och av
	tekniskt bistånd ..............................................................	402
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för
	terroristbrott ...................................................................	410
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser .......................................		411
Bilaga 5 Lagförslag till följd av ny EU-förordning om
	tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande............	412
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om straff i
	vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m......................	412
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet
	m.m. ...............................................................................	413
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa
	tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. ...............	416
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt
	ekonomiskt bistånd ........................................................	418
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på
	den inre marknaden........................................................	419
Bilaga 6	Lagrådsremissens lagförslag...............................................	421
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av
	produkter med dubbla användningsområden och av
	tekniskt bistånd ..............................................................	421
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för
	terroristbrott ...................................................................	429
Bilaga 7	Lagrådets yttrande ..............................................................	430
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2010 .........		431
Rättsdatablad ........................................................................................		432

Prop. 2009/10:205

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2009/10:205

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,

3.lag om ändring i lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.,

4.lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,

5.lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.,

6.lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt bistånd,

7.lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre mark- naden.

Prop. 2009/10:205

2 Lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att 1–7, 9, 11, 15–19, 21, 22 och 25 §§ samt rubriken närmast före 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 4 a–4 d §§, 18 a § och 24 a § samt närmast före 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.
Lagen	innehåller	komplet-	Lagen	innehåller	komplet-
terande	bestämmelser	till rådets	terande	bestämmelser	till rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 av			förordning (EG) nr 428/2009 av
den 22 juni 2000 om upprättande			den 5 maj 2009 om upprättande av
av en	gemenskapsordning för		en gemenskapsordning för kontroll
kontroll av export av produkter			av export, överföring,		förmedling
och teknik med dubbla an-			och transitering av produkter med
vändningsområden1.			dubbla användningsområden (om-
			arbetning)2.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
					2 §
Med	produkter			med	dubbla	Med	produkter		med	dubbla
användningsområden,					export,	användningsområden,				export,
exportör		och	exportdeklaration			exportör, förmedlare, förmedlings-
avses i denna lag detsamma som i						tjänster och transitering avses i
artikel 2 i rådets förordning (EG)						denna lag detsamma som i artikel
nr 1334/2000.						2 i rådets förordning (EG) nr
						428/2009.
Med	militära		produkter		3 §		militära	produkter
					enligt	Med				enligt
artikel	4.2	och	4.3	i rådets för-		artikel	4.2 och	4.3	i rådets för-

1EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex 32000R1334).

2EUT L 134, 29.5.2009, s. 1 (Celex 32009R0428).

ordning (EG) nr 1334/2000 avses i	ordning (EG) nr 428/2009 avses i Prop. 2009/10:205
denna lag de produkter som enligt	denna lag de produkter som enligt
1 § lagen (1992:1300) om krigs-	1 § lagen (1992:1300) om krigs-
materiel utgör krigsmateriel.	materiel utgör krigsmateriel.

Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.

Tillstånd			Tillstånd och förbud
		4 §	Frågor om tillstånd och förbud
Frågor om tillstånd enligt rådets			Frågor om tillstånd och förbud
förordning (EG) nr 1334/2000,			enligt rådets förordning (EG) nr
denna lag eller föreskrifter som			428/2009, denna lag eller före-
har meddelats med stöd av lagen			skrifter som har meddelats med
prövas av	Inspektionen	för	stöd av lagen prövas av Inspek-
strategiska	produkter eller	den	tionen för strategiska produkter
myndighet som regeringen be-			eller den myndighet som reger-
stämmer.			ingen bestämmer.
En myndighet skall med eget			En myndighet ska med eget
yttrande lämna över ett ärende till			yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet			regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse		eller	har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt.			annars är av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.

Export, överföring, förmedling och transitering

4 a §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela före- skrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

4 b §

Regeringen	får	meddela
föreskrifter om att en produkt med
dubbla användningsområden som
avses i artikel 5.2 i rådets
förordning (EG) nr 428/2009 får
omfattas av krav på tillstånd till
förmedlingstjänster enligt artikel			7

5.1 i samma förordning.

4 c §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela före- skrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning.

4 d §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.

Export och överföring

5 § Regeringen får meddela före- skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden skall omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

Regeringen får meddela före- skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som komplet- terar bestämmelserna om export- tillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 3.3 första stycket i bilaga II till samma förordning.

	7 §
Regeringen eller den myndighet		Regeringen får meddela före-
som regeringen	bestämmer får	skrifter om krav på sådant tillstånd
meddela föreskrifter om krav på		till överföring som avses i artikel
tillstånd till överföring som avses i		22.2 i rådets förordning (EG) nr
artikel 21.2 a i	rådets förordning	428/2009.

Prop. 2009/10:205

11 § Tillstånd till export eller

överföring enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

(EG) nr 1334/2000.
		9 §	Tekniskt bistånd får inte lämnas
Tekniskt bistånd får inte lämnas
utanför	Europeiska	gemenskapen	utanför	Europeiska	unionen om
om det är avsett att användas i			det är avsett att användas i
samband med utveckling, produk-			samband med utveckling, produk-
tion, hantering, bruk, underhåll,			tion, hantering, bruk, underhåll,
lagring,	detektion,	identifiering	lagring,	detektion,	identifiering
eller spridning av kemiska eller			eller spridning av kemiska eller
biologiska vapen eller av kärn-			biologiska vapen eller av kärn-
vapen eller andra kärnladdningar			vapen eller andra kärnladdningar
eller i samband med utveckling,			eller i samband med utveckling,
produktion, underhåll eller lagring			produktion, underhåll eller lagring
av missiler som är i stånd att bära			av missiler som är i stånd att bära
sådana vapen.			sådana vapen.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet.

Tillstånd till export, förmed- lingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om till- ståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.

15	§
Tillsyn över efterlevnaden av	Tillsyn över efterlevnaden av
bestämmelserna i rådets förord-	bestämmelserna i rådets förord-
ning (EG) nr 1334/2000, denna lag	ning (EG) nr 428/2009, denna lag
eller föreskrifter som har med-	eller föreskrifter som har med-
delats med stöd av lagen skall	delats med stöd av lagen ska
utövas av Inspektionen för strateg-	utövas av Inspektionen för strateg-
iska produkter eller den myndighet	iska produkter eller den myndighet
som regeringen bestämmer (till-	som regeringen bestämmer (till-
synsmyndigheten).	synsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att

på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kont- roll av den som för överföring inom Europeiska gemenskapen eller för export tar befattning med

Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kont- roll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export tar

Prop. 2009/10:205

produkter	med	dubbla	an-	befattning	med	produkter	med
vändningsområden		eller av	den	dubbla användningsområden eller
som ger tekniskt bistånd. Med				av den som tillhandahåller för-
handling	förstås	framställning i		medlingstjänster		när det	gäller
skrift eller bild samt upptagning				sådana produkter eller av den som
som kan läsas, avlyssnas eller på				ger tekniskt bistånd. Med handling
annat sätt uppfattas endast med				förstås framställning i skrift eller
tekniska hjälpmedel.				bild samt upptagning som kan
				läsas, avlyssnas eller på annat sätt
				uppfattas	endast	med tekniska
				hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte

utrymme som utgör någons bostad.
Polismyndigheten	skall	lämna		Polismyndigheten ska lämna den
den hjälp som behövs för att				hjälp som behövs för att tillsynen
tillsynen skall kunna genomföras.				ska kunna genomföras. Tillsyns-
Tillsynsmyndigheten	får	begära		myndigheten får begära hjälp även
hjälp även av andra statliga				av andra statliga myndigheter för
myndigheter för sin tillsyn.				sin tillsyn.
			17	§
Den som enligt artikel 16.2 eller				Den som enligt artikel 20.3 eller
21.5 i rådets förordning (EG) nr				22.8 i rådets förordning (EG) nr
1334/2000 är skyldig att bevara				428/2009 är skyldig att bevara och
och på begäran av tillsyns-				på begäran av tillsynsmyndigheten
myndigheten visa upp handlingar				visa upp handlingar ska bevara
skall bevara dessa i fem år eller				dessa i fem år eller den längre tid
den längre tid som för vissa				som för vissa uppgifter eller hand-
uppgifter eller handlingar kan vara				lingar kan vara föreskriven i lag
föreskriven i lag eller annan för-				eller annan författning.
fattning.
			18	§
Den som uppsåtligen utan tillstånd
1. exporterar produkter			med	1.	exporterar	produkter	med
dubbla användningsområden			som	dubbla användningsområden			som
avses i artiklarna 3, 4.1–4.3 och				avses i artikel 3.1 i rådets
5.1 i rådets förordning (EG) nr				förordning (EG) nr 428/2009 eller
1334/2000, eller				i artiklarna 4.1–4.4 i samma
				förordning och för vilka tillstånds-
				krav har inträtt eller i föreskrift
				som har meddelats med stöd av 4
2. överför produkter med dubbla				a § första stycket eller 5 §,
				2. överför produkter med dubbla
användningsområden som avses i				användningsområden som avses i
artikel 21 i samma förordning,				artikel 22.1 i samma förordning
				eller i föreskrift som har med-
				delats med stöd av 7 §, eller
				3.	tillhandahåller		för-
				medlingstjänster		för produkter

Prop. 2009/10:205

				med dubbla användningsområden
				som avses i artikel 5.1 i samma
				förordning och för vilka tillstånds-
				krav har inträtt eller i föreskrift
				som har meddelats med stöd av 4 c
				§ första stycket,
döms till böter eller fängelse i högst två år.
Vad som föreskrivs i första				Vad som föreskrivs i första
stycket gäller också den som				stycket gäller också den som
uppsåtligen genom sådan elek-				uppsåtligen genom sådan elek-
tronisk överföring som avses i				tronisk överföring som avses i
artikel 2 b iii i rådets förordning				artikel 2.2 iii i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 utan tillstånd				(EG) nr 428/2009 utan tillstånd
1.	exporterar	programvara	eller	1.	exporterar	programvara	eller
teknik som avses i artiklarna 3,				teknik som avses i artikel 3.1 i
4.1–4.3 och 5.1 i samma				samma förordning eller			i
förordning, eller				artiklarna 4.1–4.4 i samma
				förordning och för vilka tillstånds-
				krav har inträtt eller i föreskrift
				som har meddelats med stöd av 4
				a § första stycket eller 5 §,
2.	överför	programvara	eller	2.	överför	programvara	eller
teknik som avses i artikel 21 i				teknik som avses i artikel 22.1 i
samma förordning.				samma förordning eller i föreskrift
				som har meddelats med stöd av 7
				§, eller
				3.	tillhandahåller		för-
				medlingstjänster för programvara
				eller teknik som avses i artikel 5.1

i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet	Vid bedömningen av om brottet
är grovt skall det särskilt beaktas	är grovt ska det särskilt beaktas
om gärningen ingått som ett led i	om gärningen ingått som ett led i
en brottslighet som utövats syste-	en brottslighet som utövats syste-
matiskt eller i större omfattning,	matiskt eller i större omfattning,
eller om gärningen inneburit en	eller om gärningen inneburit en
allvarlig kränkning av ett be-	allvarlig kränkning av ett be-
tydande samhällsintresse.	tydande samhällsintresse.

18 a §

Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år.

Prop. 2009/10:205

19 § Den som av grov oaktsamhet

begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

21 § För försök till brott enligt 18 §

första eller andra stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats syste- matiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett be- tydande samhällsintresse.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, för- beredelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

22 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en			1. lämnar oriktiga uppgifter i en
ansökan om tillstånd eller i någon			ansökan om tillstånd eller i någon
annan handling som är av			annan handling som är av
betydelse för prövningen av ett			betydelse för prövningen av ett
ärende enligt rådets	förordning		ärende enligt rådets	förordning
(EG) nr 1334/2000 eller denna lag			(EG) nr 428/2009 eller denna lag
eller i en deklaration som avses i			eller i en deklaration som avses i
12 eller 13 §,			12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor			2. åsidosätter krav eller villkor
som har meddelats med stöd av			som har meddelats med stöd av
artikel 6.2 i samma förordning			artikel 9.2 i samma förordning
eller bryter mot kontroll- eller			eller bryter mot kontroll- eller
ordningsföreskrifter	som	har	ordningsföreskrifter	som	har
meddelats med stöd av denna lag,			meddelats med stöd av denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning,

Prop. 2009/10:205

4. åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 21.7 i samma förordning, eller

5. bryter mot artikel 16.2 eller

21.5 i samma förordning eller mot

17 §.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

4.åsidosätter sin under- rättelseskyldighet enligt artikel 5.1

isamma förordning,

5.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket,

6.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket,

7.åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller

8.bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

24 a §

Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan under- rättelse som avses i del 3.1 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 428/2009 får den myndig- het som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgifts- skyldige att fullgöra sin skyldighet.

			25	§3
Beslut av en annan myndighet				Beslut av en annan myndighet
än regeringen att återkalla ett				än regeringen att återkalla ett
tillstånd får överklagas hos allmän				tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.		Detsamma		förvaltningsdomstol.		Detsamma
gäller en myndighets beslut enligt				gäller en myndighets beslut enligt
12 § första stycket, 14, 16 och 24				12 § första stycket, 14, 16, 24 och
§§.				24 a §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra	förvaltningsbeslut		enligt	Andra	förvaltningsbeslut		enligt
rådets	förordning	(EG)	nr	rådets	förordning	(EG)	nr
1334/2000 eller enligt denna lag				428/2009 eller enligt denna lag får
får inte överklagas.				inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

3 Senaste lydelse 2008:887.

Prop. 2009/10:205

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om		Prop. 2009/10:205
	straff för terroristbrott
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3 §

Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:

1.mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,

2.dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,

3.grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,

4.människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,

5.olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,

6.grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,

7.mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,

8.allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,

9.sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken,

10.kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,

11.flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,

12.spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken,

13.olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,

14.uppsåtligt vapenbrott, 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67),

15.brott enligt 21 § tredje stycket lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

16.uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och

kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar

och substanser till sådant material,				17. brott enligt 18, 18 a och 20
17. brott enligt 18 och 20 §§
lagen (2000:1064) om kontroll av				§§ lagen (2000:1064) om kontroll
produkter	med	dubbla	an-	av produkter med dubbla an-
vändningsområden och av tekniskt				vändningsområden och av tekniskt
bistånd, som avser sådana produk-				bistånd, som avser sådana produk-
ter eller sådant tekniskt bistånd				ter eller sådant tekniskt bistånd
som kan användas för att				som kan användas för att
framställa kärnladdningar, biolog-				framställa kärnladdningar, biolog-
iska eller kemiska vapen,				iska eller kemiska vapen,

18.smuggling och grov smuggling, 3 och 5 §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 14– 17,

19.olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om				Prop. 2009/10:205
	straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1962:120) om straff i vissa fall för
oriktigt ursprungsintyg m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	1 §4	Den som i ursprungsintyg eller
Den som i ursprungsintyg eller
annan handling, som åberopas till		annan handling, som åberopas till
bevis för vinnande av förmåns-		bevis för vinnande av förmåns-
behandling enligt handelsöverens-		behandling enligt handelsöverens-
kommelser som Europeiska gem-		kommelser	som	Europeiska
enskaperna (EG) har ingått eller		unionen (EU) har ingått eller
enligt EG:s rättsakter, uppsåtligen		enligt EU:s rättsakter, uppsåtligen
lämnat oriktig uppgift ägnad att		lämnat oriktig uppgift ägnad att
leda till förmånsbehandling, döms		leda till förmånsbehandling, döms
till böter eller fängelse i högst ett		till böter eller fängelse i högst ett
år. Till samma straff döms den		år. Till samma straff döms den
som i samband med ansökan om		som i samband med ansökan om
ursprungsintyg uppsåtligen lämnat		ursprungsintyg uppsåtligen lämnat
oriktig uppgift ägnad att leda till		oriktig uppgift ägnad att leda till
förmånsbehandling samt den som		förmånsbehandling samt den som
tillhandahållit en åberopad hand-		tillhandahållit en åberopad hand-
ling med vetskap om att den		ling med vetskap om att den
innehåller	sådan oriktig uppgift.	innehåller	sådan oriktig uppgift.
Är brottet att anse som grovt döms		Är brottet att anse som grovt döms
till fängelse i högst två år.		till fängelse i högst två år.
Begår någon av grov oaktsamhet gärning som avses i första stycket,
döms till böter.

Är brott som avses i denna paragraf att anse som ringa, döms ej till ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

4 Senaste lydelse 1995:469.

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om										Prop. 2009/10:205
	tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 och 9–10 §§ lagen (1994:1547) om tullfrihet
m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					1 §5	Bestämmelser om frihet från tull
Bestämmelser om frihet från tull
i vissa fall finns i rådets förordning						i vissa fall finns i rådets förordning
(EEG) nr 918/83 av den 28 mars						(EG) nr 1186/2009 av den 16
1983 om upprättandet av ett						november		2009		om upprättandet
gemenskapssystem				för	tull-	av ett gemenskapssystem för tull-
befrielse.	Bestämmelser				om	befrielse (kodifierad version)6. Be-
upphävande		av	importtullar		på	stämmelser		om		upphävande	av
vissa vapen och militär utrustning						importtullar på vissa vapen och
finns i rådets förordning (EG) nr						militär utrustning finns i rådets
150/2003 av den 21 januari 2003						förordning (EG) nr 150/2003 av
om upphävande av importtullar på						den 21 januari 2003 om upphäv-
vissa vapen och militär utrustning.						ande av importtullar på vissa
Bestämmelser		om		tullförmåner		vapen och militär utrustning. Be-
finns även i handelsöverenskom-						stämmelser om tullförmåner finns
melser som Europeiska gemen-						även	i handelsöverenskommelser
skaperna (EG) har ingått. Be-						som Europeiska unionen (EU) har
stämmelser om			ursprung		som	ingått. Bestämmelser om ursprung
medför	förmånsbehandling				för	som	medför		förmånsbehandling
varor finns i rådets förordning						för varor finns i rådets förordning
(EEG) nr 2913/92 av den 12						(EEG) nr 2913/92 av den 12
oktober 1992 om inrättandet av en						oktober 1992 om inrättandet av en
tullkodex	för	gemenskapen			och	tullkodex för			gemenskapen		och
kommissionens förordning (EEG)						kommissionens förordning (EEG)
nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om						nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om
tillämpningsföreskrifter för rådets						tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 om						förordning (EEG) nr 2913/92 om
inrättandet av en tullkodex för						inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen.						gemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

–rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

–rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

5Senaste lydelse 2003:454.

6EUT L 324, 10.12.2009, s. 23, Celex 32009R1186.

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller Prop. 2009/10:205 subventionerad import finns i

–rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen av textila produkter från vissa tredje länder som inte täcks av bilaterala avtal, protokoll eller andra arrangemang eller av särskilda gemenskapsregler om import,

–rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen, och

–rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för import från vissa tredje länder.

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

9 §7

Den som

tillverkar, importerar,

Den som

tillverkar, importerar,

exporterar eller i övrigt handlar

med varor är liksom ett ombud, en

handelssammanslutning

och

handelssammanslutning

och en

handelsorganisation

skyldig

att,

handelsorganisation

skyldig

att,

enligt föreskrifter

som

meddelas

enligt föreskrifter

som

meddelas

av regeringen,

lämna

uppgifter

av regeringen,

lämna

uppgifter

som behövs för att uppfylla upp-

giftsskyldigheten

enligt EG:s

giftsskyldigheten

enligt

EU:s

bestämmelser

skydd

mot

bestämmelser

skydd

mot

dumpad

eller

subventionerad

dumpad

eller

subventionerad

import. Detta gäller även i fråga

om uppgiftsskyldighet enligt EG:s

om uppgiftsskyldighet enligt EU:s

bestämmelser om annan mark-

nadsstörande import

än

dumpad

nadsstörande import

än

dumpad

eller subventionerad import.

För kontroll av uppgiftsskyldighet enligt första stycket får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, den som är uppgiftsskyldig föreläggas att för granskning tillhandahålla räkenskaper, anteckningar


och andra handlingar som rör verksamheten.
Avser		ett föreläggande			enligt	Avser		ett föreläggande			enligt
andra	stycket		räkenskaper		som	andra	stycket		räkenskaper		som
förs med hjälp av automatisk						förs med hjälp av automatisk
databehandling,			skall	dessa på		databehandling,			ska	dessa på
begäran		tillhandahållas		i utskrift		begäran		tillhandahållas		i utskrift
eller på medium för automatisk						eller på medium för automatisk
databehandling.			Vid tillämpning			databehandling.			Vid tillämpning
av	bestämmelserna			i	denna	av	bestämmelserna			i	denna
paragraf är även bestämmelserna i						paragraf är även bestämmelserna i
6 kap. 28–38 §§ tullagen						6 kap. 28–38 §§ tullagen
(2000:1281) tillämpliga.						(2000:1281) tillämpliga.

7 Senaste lydelse 2000:1294.

10 § Regeringen får meddela föreskrifter

1.till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EG:s institutioner, och

2.till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverens- kommelser som EG har ingått.

1.till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EU:s institutioner, och

2.till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverens- kommelser som EU har ingått.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om		Prop. 2009/10:205
	vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden
med ekonomisk verkan, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	5 §
Regeringen, eller den myndighet		Regeringen, eller den myndighet
som	regeringen bestämmer, får	som regeringen bestämmer,	får
meddela föreskrifter till utfyllnad		meddela föreskrifter till utfyllnad
av gemenskapsrätten på områden		av unionsrätten på områden enligt
enligt 1 §.		1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om		Prop. 2009/10:205
	konsulärt ekonomiskt bistånd
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt
bistånd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		5 §
Utländska medborgare som på grund av egen eller närståendes
anställning eller etablering som egenföretagare i Sverige kan härleda
rättigheter i fråga om sociala förmåner från
1. EG-rätten,		1. unionsrätten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller

3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer,

skall när det gäller rätt till				ska när det gäller rätt till
konsulärt	ekonomiskt		bistånd	konsulärt	ekonomiskt		bistånd
jämställas med svenska med-				jämställas med svenska med-
borgare under de		förutsättningar		borgare under de		förutsättningar
som anges i föreskrifter av				som anges i föreskrifter av
regeringen	eller	den	myndighet	regeringen	eller	den	myndighet
som regeringen bestämmer.				som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

Härigenom föreslås att 3, 4, 13 och 14 §§ lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 §
Avviker en bestämmelse i en	Avviker en bestämmelse i en
annan författning från denna lag	annan författning från denna lag
ska den bestämmelsen ha före-	ska den bestämmelsen ha före-
träde, om den har sin grund i	träde, om den har sin grund i
gemenskapsrätten.	unionsrätten.
4 §
I denna lag avses med
behörig myndighet: en statlig eller kommunal myndighet eller ett annat
organ som har till uppgift att pröva frågor om tillträde till och utövande
av tjänsteverksamhet eller kontrollera sådan verksamhet,
etablering: en tjänsteleverantörs faktiska utövande av en ekonomisk
verksamhet under en obegränsad tid och genom en stabil infrastruktur
varifrån näringsverksamhet för att tillhandahålla tjänster faktiskt bedrivs,
etableringsmedlemsstat: det land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) inom vars territorium en tjänsteleverantör är
etablerad,
reglerat yrke: yrke som enligt lag eller förordning kräver en bestämd
yrkeskvalifikation för att få utövas eller ger den som har en bestämd
yrkeskvalifikation rätt att använda en viss yrkestitel,
tjänst: prestation som utförs mot ekonomisk ersättning och som inte
utgör vara, kapital eller person,
tjänsteleverantör: fysisk person som är medborgare i ett land inom
EES eller juridisk person som är etablerad i ett land inom EES och vilken
i sin näringsverksamhet erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, och
tjänstemottagare: fysisk person	tjänstemottagare: fysisk person
som är medborgare i ett land inom	som är medborgare i ett land inom
EES eller som genom gemen-	EES eller som genom unionsrätten
skapsrätten har motsvarande rätt-	har motsvarande rättigheter eller
igheter eller juridisk person som är	juridisk person som är etablerad i
etablerad i ett land inom EES och	ett land inom EES och som
som använder eller avser att	använder eller avser att använda
använda en tjänst.	en tjänst.
13	§
Om det inte är möjligt att	Om det inte är möjligt att
tillmötesgå en begäran om bistånd	tillmötesgå en begäran om bistånd
eller om en myndighet i ett annat	eller om en myndighet i ett annat
land inom EES inte lämnar begärt	land inom EES inte lämnar begärt	21

bistånd, ska den behöriga myndig- heten i Sverige lämna information om detta till den behöriga myndig- heten i det andra landet och till Europeiska gemenskapernas kom- mission.

14 § En behörig myndighet i Sverige

ska underrätta behöriga myndig- heter i andra länder inom EES och Europeiska gemenskapernas kom- mission om tjänsteverksamhet som kan medföra allvarlig skada på människors hälsa eller säkerhet eller på miljön.

bistånd, ska den behöriga myndig- heten i Sverige lämna information om detta till den behöriga myndig- heten i det andra landet och till Europeiska kommissionen.

En behörig myndighet i Sverige ska underrätta behöriga myndig- heter i andra länder inom EES och Europeiska kommissionen om tjänsteverksamhet som kan med- föra allvarlig skada på människors hälsa eller säkerhet eller på miljön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

3 Ärendet och dess beredning

Europeiska unionens stats- och regeringschefer antog i juni 2003 en handlingsplan om icke-spridning av massförstörelsevapen (handlings- planen från Thessaloniki). Denna handlingsplan kompletterades med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003 (EU:s strategi mot mass- förstörelsevapen).

Den 28 april 2004 antog Förenta nationernas säkerhetsråd resolution 1540. Resolutionen är det första internationella instrumentet som integrerat och övergripande behandlar massförstörelsevapen, bärare av sådana vapen och produkter med koppling till dessa. Med stöd av FN- stadgans artikel VII fastställer resolutionen genom beslut bindande skyldigheter för alla stater i syfte att förhindra och avhålla icke-statliga aktörer från att få tillgång till massförstörelsevapen och material med koppling till sådana vapen. Staterna ska därför bl.a. ska införa kontroller av förmedling och transitering av sådan materiel.

Delvis i syfte att uppfylla kraven som ställdes i dessa instrument lade Europeiska kommissionen den 18 december 2006 fram ett förslag till ändring och omarbetning av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (KOM[2006] 829 slutlig).

Rådet antog den 5 maj 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användnings- områden (omarbetning), se bilaga 1.

Inom Utrikesdepartementet har utarbetats en departementspromemoria, Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2009:59). Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. En förteckning över remissinstanser finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UF/2009/80294/NIS).

I propositionen har ytterligare sex lagförslag tillkommit, se bilaga 5. Förslagen rör följdändringar av enkel beskaffenhet till dels en ny EU- förordning om tullbefrielse, dels Lissabonfördragets ikraftträdande. En remissbehandling av dessa förslag har därför bedömts som obehövlig. Förslaget om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. som rör ändringar till följd av en ny EU-förordning om tullfrihet har dock beretts under hand med Tullverket.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 februari 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Vissa redaktion-

ella ändringar har därefter gjorts i lagtexten.

Lagförslagen som finns i bilaga 5 är av sådan enkel beskaffenhet att Prop. 2009/10:205 Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

4 Bakgrund och gällande rätt

4.1Allmänt

Kontrollen av export av produkter och teknik med dubbla använd- ningsområden spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa spridning av massförstörelsevapen. Exportkontrollen är till för att förhindra att varor och teknik som annars används i fredligt syfte når stater som kan använda dem för spridningsprogram eller organisationer som kan använda dem för terroristverksamhet eller militära syften.

De produkter och den teknik som har dubbla användningsområden spänner över en rad olika områden, t.ex. kemiska och biologiska produkter, kärnteknik, optik, laserteknik och material som används inom flygelektronik samt viss programvara.

Produkter med dubbla användningsområden omfattas av den gemen- samma handelspolitiken enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som före Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 motsvarades av artikel 133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Bestämmelser om export och överföring av sådana produkter finns i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Denna EU-förordning kompletteras i svensk rätt av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen) samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Den gällande rätten beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.6 i detta kapitel.

I syfte att underlätta läsningen av denna proposition beskrivs i detta kapitel också bakgrunden till den nuvarande kontrollen av produkter med dubbla användningsområden (avsnitt 4.3–4.5), bl.a. exportkontroll- regimerna, vad som avses med massförstörelsevapen och vad det finns för relevanta internationella överenskommelser avseende nedrustning och icke-spridning.

4.2	Den nya EU-förordningen
Den 18 december 2006 lade Europeiska gemenskapernas kommission
fram ett förslag till ändring och omarbetning av rådets förordning (EG)
nr 1334/2000 (KOM[2006] 829 slutlig). Syftet var att stärka och förbättra
EU-ordningen för exportkontroll av produkter och teknik med dubbla
användningsområden samt att bestämmelserna skulle bli tydligare och att
regelverket	för genomförandet av kontrollerna skulle bli lättare att	24

tillämpa för exportörer inom EU. Enligt kommissionen skulle förslaget Prop. 2009/10:205 också leda till att EU skulle uppfylla kraven enligt Förenta nationernas

(FN) säkerhetsråds resolution 1540 samt den handlingsplan som EU:s stats- och regeringschefer godkände i Thessaloniki i juni 2003 (se avsnitt 4.4.2 och 4.4.4).

Efter förhandlingar mellan medlemsstaterna och kommissionen i råds- arbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden (Working Party on Dual Use Goods, WPDU) antog rådet den 5 maj 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).

Enligt artikel 28 i den nya EU-förordningen träder den i kraft 90 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ett sådant offentliggörande skedde den 29 maj 2009, varför EU- förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009.

Det bör anmärkas att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Av övergångsbestämmelserna till Lissabonfördraget följer att rätts- akter som har antagits före ikraftträdandet av fördraget ska bestå så länge de inte upphävs, ogiltigförklaras eller ändras med tillämpning av EU- fördragen (protokoll om övergångsbestämmelser, EUT C 306, 17.12.2007, s. 159) Den nya EU-förordningen påverkas alltså inte av Lissabonfördragets ikraftträdande.

4.3Vissa begrepp

4.3.1Massförstörelsevapen

Det finns inte någon legaldefinition av vad som avses med mass- förstörelsevapen. Vanligen avses med detta begrepp dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel (se skr. 2008/09:114 s. 27). I modern terminologi anses ibland också radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. Med radiologiska vapen avses stridsmedel som utsätter mål för joniserande strålning, dock utan att som kärnvapen utlösa en kärnexplosion. Som samlingsbegrepp för kärnvapen och radiologiska vapen används ibland begreppet nukleära stridsmedel.

I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

4.3.2Produkter med dubbla användningsområden

Med produkter med dubbla användningsområden avses, enligt defini- tionen i rådets förordning (EG) nr 428/2009 (definitionen är oförändrad i jämförelse med den äldre EU-förordningen), produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål samt alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller

andra kärnladdningar.

Exempel på produkter med dubbla användningsområden som kan Prop. 2009/10:205 användas i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, under-

håll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av kärnvapen eller andra kärnladdningar är centrifuger, höghastighetskameror, induktions- ugnar, kompositer, maråldrat stål, masspektrometrar, pulsgeneratorer, röntgenblixtar, tryckmätare, tändaggregat och vakuumpumpar (Spridning av massförstörelsevapen, en rapport om arbetet med att förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, Säkerhetspolisen, 2003, s. 5).

Exempel på produkter med dubbla användningsområden som kan användas i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, under- håll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av kemiska vapen är blandningskärl, centrifuger, elevatorer, kondensatorer, kopplingar, kylare, prekursorer, pumpar, reaktorer och värmeväxlare (a.a., s. 5).

Exempel på produkter med dubbla användningsområden som kan användas i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av biologiska vapen är bakteriestammar, centrifuger, fermentorer, filter, kvarnar, pressar, pumpar, spraytorkar, tankar och tillväxtmedia (a.a., s. 5).

Exempel på produkter med dubbla användningsområden som kan användas i samband med utveckling, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära massförstörelsevapen är accelero- meter, al-legeringar, aluminiumpulver, gyro, isostatpress, kompositer, maråldrat stål, målsökare, oxidatorer och verktygsmaskiner (a.a., s. 5).

4.3.3Krigsmateriel

Med krigsmateriel avses, enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel, vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. I bilagan till förord- ningen (1992:1303) om krigsmateriel anges i en förteckning vad som är krigsmateriel. Av förteckningen framgår bl.a. att kärnladdningar samt radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel samt robotar (missiler) och raketer anses vara krigsmateriel (KS 6).

4.4Internationella överenskommelser m.m. rörande nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen

4.4.1 Internationella överenskommelser

Sverige har i sin politik på nedrustningsområdet sedan lång tid tillbaka
lagt stor vikt vid internationella avtal om begränsning och eliminering av
massförstörelsevapen.
Sverige är folkrättsligt bundet av fem internationella överens-
kommelser avseende begränsning och eliminering av massförstörelse-
vapen enligt följande.	26
	26

– 1963 års fördrag mellan Amerikas Förenta Stater, De Socialistiska Prop. 2009/10:205 Rådsrepublikernas Union och Storbritannien om förbud mot

kärnvapenprov i atmosfären, i yttre rymden och under vatten (i kraft den 10 oktober 1963, SÖ 1963:63, prop. 1963:183, UU 8, rskr. 358),

–1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke- spridningsfördraget, NPT, i kraft den 5 mars 1970, SÖ 1970:12, prop. 1969:164, UU 24, rskr. 374),

–1971 års fördrag om förbud mot placering av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbottnen och i dennas underlag (i kraft den 18 maj 1972, SÖ 1972:18, prop. 1971:83, UU 16, rskr. 301),

–1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (1972 års konvention om totalförbud mot B-vapen, i kraft den 26 mars 1975, SÖ 1976:18, prop. 1975/76:43, bet. 1975/76:UU6, rskr. 81), och

–1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen, i kraft den 29 april 1997, SÖ 1993:28, prop. 1992/93:181, bet. 1992/93:UU30, rskr. 409).

Därutöver har Sverige undertecknat och ratificerat 1996 års fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (prop. 1997/98:174, bet. 1998/99:UU4, rskr. 1998/99:25) men detta har ännu inte trätt i kraft.

Dessutom finns en konvention som indirekt rör icke-spridning av massförstörelsevapen genom att den reglerar skydd mot stöld, rån eller annat tillgrepp av kärnämne eller hot därom vid kärnämnetransport, nämligen konventionen om fysiskt skydd av kärnämne (undertecknad och ratificerad av den svenska regeringen den 19 juni 1980, SÖ 1985:24,

ikraft den 8 februari 1987).

Därtill har inom Förenta nationerna utarbetats en internationell konvention om bekämpande av nukleär terrorism (New York, april 2005, i kraft den 7 juli 2007). Konventionen är undertecknad av Sverige den 14 september 2005. En särskild utredare har getts i uppdrag att överväga vilka lagändringar som en svensk ratificering av konventionen skulle kräva.

Det bör i detta sammanhang också nämnas att Sverige är folkrättsligt bundet av en internationell överenskommelse som rör förbud mot användning av vissa massförstörelsevapen i krig, nämligen 1925 års protokoll rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och av bakteriologiska stridsmedel (1925 års Genèveprotokoll, i kraft för Sverige den 25 april 1930, SÖ 1930:27, prop. 1930:21, KU 3, rskr. 25). 1925 års Genèveprotokoll torde för övrigt ge uttryck för allmän folkrätt (internationell sedvanerätt).

Kärnvapen

Kärnvapen utnyttjar en explosiv frigörelse av energi genom reaktioner med atomkärnor.

Ett av syftena bakom 1963 års fördrag mellan Amerikas Förenta Stater, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union och Storbritannien om förbud

mot kärnvapenprov i atmosfären, i yttre rymden och under vatten var att

av miljöhänsyn åstadkomma ett slut på förorenandet av människans Prop. 2009/10:205 omgivning genom radioaktiva ämnen. Fördragets räckvidd är begränsat,

eftersom kärnexplosioner under jorden inte omfattas annat än i den mån sådana explosioner medför radioaktivt spill utanför den stats område under vars kontroll eller jurisdiktion sprängningen företas. Frankrike och Kina har inte anslutit sig till fördraget.

I 1968 års icke-spridningsfördrag uttalar fördragsparterna sin avsikt att vid snarast möjliga tidpunkt uppnå ett stopp för kärnvapenkapprust- ningen och att vidta effektiva åtgärder för att uppnå kärnvapenned- rustning. Kärnvapenstaterna Förenta Staterna, Ryssland, Storbritannien, Kina och Frankrike får inte till någon som helst mottagare överlåta kärnvapen eller andra kärnladdningar eller den direkta eller indirekta kontrollen över sådana vapen eller laddningar och inte heller på något sätt uppmuntra, bistå eller förmå någon icke-kärnvapenstat att tillverka eller på annat sätt förvärva eller tillverka kärnvapenladdningar.

Icke-kärnvapenstaterna åtar sig enligt fördraget att inte motta kärn- vapen eller andra kärnladdningar eller kontrollen över sådana vapen eller laddningar. Vidare åtar de sig att inte tillverka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar samt att inte söka eller motta bistånd för tillverkning av kärnvapen.

Icke-spridningsfördraget anger att Internationella atomenergiorganet (IAEA) ska vara internationellt kontrollorgan för stater som är anslutna till fördraget när det gäller den fredliga kärnenergins fortsatta icke- militära användning.

Icke-spridningsfördraget behandlar alltså kärnvapen och kärnvapen- laddningar samt utrustning och teknologi som är av betydelse för fram- ställning, hantering, bearbetning eller användning av kärnämne. Vapen- bärare behandlas däremot inte i fördraget. Fördraget förbjuder inte heller militär icke-explosiv användning av klyvbart material.

Enligt 1996 års fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, som alltså ännu inte har trätt i kraft, åtar sig parterna att inte utföra någon kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning samt att förbjuda och förhindra varje sådan kärnsprängning på varje plats under sin jurisdiktion eller kontroll. Fördraget innehåller ett kontrollsystem med bl.a. ett internationellt övervakningssystem och inspektioner på plats.

Biologiska vapen

Bakteriologiska vapen och toxinvapen ingår i dag i kategorin B-vapen (biologiska stridsmedel). Sådana vapen är baserade på sjukdoms- framkallande egenskaper hos patogena mikroorganismer. De utgörs av levande organismer eller smittsamt material som härrör från levande organismer. Biologiska vapen är avsedda att vålla sjukdom eller död bland människor, djur eller växter.

1925 års Genèveprotokoll innebär att sådana vapen är humanitär- rättsligt reglerade genom ett användningsförbud i krig medan 1972 års konvention om totalförbud mot B-vapen innebär att sådana vapen är nedrustningsrättsligt reglerade.

I 1972 års konvention om totalförbud mot B-vapen förbinder sig parterna att inte utveckla, framställa, lagra eller på annat sätt förvärva eller inneha vare sig mikrobiella eller andra biologiska medel eller toxiner av sådana typer eller i sådana mängder som inte har något berättigande för profylaktiska ändamål, skyddsändamål eller andra fred- liga ändamål.

Konventionen förbjuder också utveckling och produktion av vapen och utrustning avsedd för fientlig spridning av biologiska medel eller toxiner.

De fördragsslutande parterna förbinder sig dels att inte överlåta eller på något sätt hjälpa, uppmuntra eller förmå någon stat, grupp av stater eller internationella organisationer att tillverka eller på annat sätt förvärva något som omfattas av konventionen, dels att i sin nationella lagstiftning förbjuda och på annat sätt förhindra utveckling, framställning, lagring, förvärv eller innehav av sådana medel, toxiner, vapen eller utspridnings- anordningar som omfattas av konventionen.

1972 års konvention om totalförbud mot B-vapen innehåller inte några kontrollbestämmelser och ger i realiteten små möjligheter att beivra konventionsbrott. Vid konventionens tillkomst framstod biologiska stridsmedel som militärt föga användbara. Den tekniska utvecklingen, bl.a. av genteknik, har dock sedan dess varit sådan att konventionen i dag framstår som ett viktigt nedrustningsavtal. Emellertid anses konven- tionens avsaknad av kontrollbestämmelser i dag som alltmer allvarlig. På det internationella planet har försök gjorts för att införliva kontroll- bestämmelser i konventionen men hittills har detta inte lett till någon ändring av eller något tillägg till konventionen.

Kemiska vapen

Kemiska stridsmedel (C-vapen) är baserade på vissa kemiska ämnens giftiga egenskaper. Det kan vara fråga om gaser eller fasta ämnen som kan komma in i den mänskliga organismen genom inandning eller beröring. Senapsgas skadar hud och ögon. Nervgaser är fosforföreningar i form av vätskor som snabbt förångas och påverkar andningsorganen och andra vitala kroppsfunktioner.

På motsvarande sätt som för biologiska vapen är kemiska vapen humanitärrättsligt reglerade genom ett användningsförbud i krig enligt 1925 års Genèveprotokoll och nedrustningsrättsligt reglerade genom FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen saknar motstycke som ett heltäckande och kontrollerbart multilateralt nedrustningsavtal. Kon- ventionen förbjuder tillverkning, anskaffande, innehav, överföring och användning av kemiska vapen, samt innehåller regler om inspektioner på plats i de stater som har anslutit sig till konventionen. Genom konven- tionen har en internationell kontrollorganisation skapats för kon- ventionens efterlevnad. Kontroller kan göras vid förstöring av kemiska vapen, vid produktionsanläggningar för sådana vapen, rutinmässigt i relevant kemisk industri eller vid misstankar om brott mot konventionen.

Konventionen innehåller också listor på kemikalier och deras utgångsämnen som är föremål för verifikationsåtgärder från den inter- nationella kontrollorganisationen vad avser den kemiska industrin. Vissa

Prop. 2009/10:205

kemikalier och deras utgångsämnen är produkter med dubbla Prop. 2009/10:205 användningsområden och dessa har införlivats i bilaga I till rådets

förordning (EG) nr 1334/2000 (och omfattas även av bilaga I till den nya EU-förordningen).

Konventionens bestämmelser omfattar således möjligheten till inspektion vid misstanke om brott mot något av de förbud som kon- ventionen innehåller samt en rutinmässig verksamhet med inspektioner av sådana anläggningar som de anslutna staterna är skyldiga att anmäla (deklarera) därför att de producerar vissa kemikalier. Den i Haag i Nederländerna baserade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har bl.a. till uppgift att genomföra inspektionerna. Kon- ventionens parter är skyldiga att ta emot de inspektioner som OPCW anmäler. Konventionen ger också stater möjlighet att begära att OPCW genomför en "inspektion på uppfordran" ("challenge inspection") i en stat som är misstänkt att bryta mot konventionen. Härutöver kan en stat enligt konventionen acceptera frivilliga inspektioner för att klarlägga och lösa frågor som har gett upphov till tvivel om konventionens efterlevnad.

År 2007 deklarerades ungefär 40 anläggningar i Sverige i enlighet med OPCW:s riktlinjer. Av dessa är ungefär 30 inspekterbara enligt OPCW:s riktlinjer och kan alltså vara föremål för rutininspektioner. Normalt genomförs rutininspektioner vid någon anläggning i Sverige en till tre gånger per år.

Vapenbärare som är i stånd att bära massförstörelsevapen

Det finns ingen internationell överenskommelse som vare sig ned- rustningsrättsligt eller humanitärrättsligt reglerar vapenbärare som kan bära massförstörelsevapen.

Emellertid finns från år 2002 en internationell uppförandekod mot ballistisk missilspridning, International Code of Conduct against Ballistic Missile Proliferation (i eng. kortform kallad ”The Hague Code of Conduct on Missiles”). I dagsläget har mer än 100 stater, bl.a. Sverige, undertecknat koden. Uppförandekoden är ett politiskt åtagande för Sverige men den är inte folkrättsligt bindande och saknar även veri- fikationsbestämmelser, vilket gör att det är mycket svårt att kontrollera om en stat följer kodens regler.

För att främja uppförandekodens utveckling och tillämpning antog Europeiska unionens råd den 18 december 2008 rådets beslut 2008/974/GUSP till stöd för Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen.

4.4.2	FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004)
Den 28 april 2004 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1540.
Resolutionen är det första internationella instrumentet som integrerat och
övergripande behandlar massförstörelsevapen, bärare av sådana vapen
och produkter med koppling till dessa.
I ingressen till resolutionen konstateras att spridningen av kärnvapen,
kemiska och biologiska vapen samt deras vapenbärare utgör ett hot mot		30

internationell fred och säkerhet och att alla medlemsstater måste uppfylla sina skyldigheter vad gäller vapenkontroll och nedrustning samt för- hindra alla former av spridning av samtliga typer av massförstörelse- vapen.

Med stöd av FN-stadgans artikel VII fastställer resolutionen genom beslut bindande skyldigheter för alla stater i syfte att förhindra och avhålla icke-statliga aktörer från att få tillgång till massförstörelsevapen och material med koppling till sådana vapen. Resolutionen innehåller också rekommendationer som inte är bindande för staterna. I resolu- tionen uppmanas staterna att lägga fram en rapport för den kommitté som säkerhetsrådet inrättat genom resolutionen om åtgärder de vidtagit eller ämnar vidta för att genomföra denna.

I resolutionen beslutas i punkten 1 att alla stater ska avstå från att på något sätt lämna bistånd till icke-statliga aktörers försök att utveckla, få tillgång till, producera, äga, transportera, överföra eller använda kärn- vapen, kemiska eller biologiska vapen och deras vapenbärare.

I punkten 2 beslutas att alla stater, i enlighet med sina nationella förfaranden, ska införa lämpliga och effektiva lagar som förbjuder icke- statliga aktörer att tillverka, få tillgång till, äga, utveckla, transportera, överföra eller använda kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen och deras vapenbärare. Detta gäller särskilt för terroriständamål men också för försök att engagera sig i sådana aktiviteter, att delta i dessa som med- gärningsman eller att på annat sätt hjälpa eller finansiera dessa.

I punkten 3 beslutas att alla stater ska vidta och genomdriva effektiva åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra sprid- ningen av kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen och deras vapen- bärare, bl.a. genom att införa lämpliga kontroller av produkter med koppling till dessa. För detta ändamål ska staterna:

a)utveckla och upprätthålla lämpliga, effektiva åtgärder för att kunna redovisa för och säkerställa sådana vapen och produkter när det gäller tillverkning, användning, lagring och transport,

b)utveckla och upprätthålla lämpliga, effektiva åtgärder för fysiskt skydd,

c)utveckla och upprätthålla lämpliga, effektiva gränskontroller samt lag och ordning när det gäller ansträngningar att upptäcka, avhålla, förhindra och bekämpa, vid behov även genom internationellt samarbete, olaglig handel och förmedling när det gäller sådana vapen och produkter genom staternas rättsvårdande myndigheter och i enlighet med deras nationella lagar samt i enlighet med folkrätten, och

d)få till stånd, utveckla, granska och upprätthålla lämpliga, effektiva nationella kontroller avseende export och omlastning av sådana vapen och produkter, inklusive lämpliga lagar och bestämmelser som gör det möjligt att kontrollera export, transitering, omlastning och återexport samt kontroller av tillhandahållna medel och tjänster i samband med sådan export och omlastning, t.ex. finansierings- och transport- verksamhet som bidrar till spridning samt att införa kontroller av slutanvändare; samt att införa och tillämpa lämpliga straffrättsliga eller administrativa sanktioner för överträdelser av lagar och bestämmelser om exportkontroll.

Prop. 2009/10:205

4.4.3Internationella exportkontrollregimer

I syfte att underlätta det internationella samarbetet när det gäller icke- spridning av massförstörelsevapen, vapenbärare av massförstörelse- vapen, krigsmateriel (i form av konventionella vapen) och produkter med dubbla användningsområden finns fem internationella exportkontroll- regimer. Ungefär 40 länder ingår i varje regim. Sverige är deltagande i samtliga regimer. I regimerna identifieras varor och teknologier som kan missbrukas för framställning av massförstörelsevapen och deras vapen- bärare, konventionella vapen eller produkter med dubbla användnings- områden och vars utförsel bör kontrolleras. Verksamheten i regimerna omfattar också utbyte av information om spridningsrisker och kontakter med tredje land för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Exportkontrollregimerna har inte sin grund i några internationella överenskommelser som är folkrättsligt bindande. Grunden för samarbetet är i stället en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av mass- förstörelsevapen m.m. genom införlivande av regimernas riktlinjer för export av material, produkter, utrustning och teknologi samt förteckning- ar av sådana i den nationella lagstiftningen, vilket möjliggör exportkont- roll av sådana varor och teknologier som har identifierats som strategiska produkter.

Beslut om kontroll av massförstörelsevapen, deras vapenbärare, krigsmateriel (i form av konventionella vapen) och produkter med dubbla användningsområden fattas i samförstånd inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna.

Europeiska unionen är i enlighet med artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 (artikel 11 i den äldre EU-förordningen) skyldig att tillämpa sådana beslut när det gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden. I artikel 15 föreskrivs att förteckningarna över produkter med dubbla användningsområden i bilaga I och IV till EU- förordningen ska uppdateras i enlighet med de relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som varje medlemsstat har godtagit som medlem i de internationella icke-spridningssystemen och överens- kommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag.

Alla EU-medlemsstater har emellertid ännu inte upptagits som medlemmar i dessa exportkontrollordningar, särskilt i Missilteknologi- regimen (Missile Technology Control Regime, MTCR) och i Wassenaar- arrangemanget (Wassenaar Arrangement, WA). Denna skiljaktiga status i de internationella exportkontrollregimerna leder till att medlemsstaterna i EU inte får samma tillgång till viktig information, t.ex. om ur säkerhets- synpunkt känsliga slutanvändare. Därigenom försvagas såväl EU:s exportkontrollordning som de internationella exportkontrollregimer i vilka inte alla EU-medlemsstater deltar.

För de deltagande stater i regimerna som samtidigt är medlemsstater i EU innebär detta att den största delen av produkterna regleras gemensamt när det gäller export genom rådets förordning (EG) nr 428/2009. Export av krigsmateriel, dvs. såväl massförstörelsevapen som konventionella vapen, regleras dock enligt nationella regler.

Två viktiga begrepp när det gäller samarbetet i de internationella exportkontrollregimerna är information om avslag och konsultationer.

Prop. 2009/10:205

En medlem i en regim som har nekat ett utförseltillstånd för en specifik Prop. 2009/10:205 transaktion med hänvisning till regimens målsättningar förväntas

informera de övriga medlemmarna om sitt beslut. De övriga förväntas då konsultera den stat som utfärdade detta avslag om de i sin tur avser besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Detta konsultationsförfarande brukar benämnas som principen om no undercut och syftar till att förhindra att ett annat land beviljar utförseltillstånd för samma produkt.

Terroristattackerna i New York och Washington den 11 september
2001 och risken för att terrorister får tillgång till massförstörelsevapen
genom export har i hög grad bidragit till att samarbetet inom de multi-
laterala exportkontrollregimerna efter den 11 september 2001 också
kommit att inriktas på terroristhotet. Ett första steg har varit att ut-
tryckligen slå fast i regimernas grunddokument att ett av syftena med
verksamheten just är att förhindra spridning av produkter med dubbla
användningsområden till terrorister. En annan åtgärd är att det
informationsutbyte som äger rum inom regimerna även inriktas på
spridningsriskerna till icke-statliga aktörer, som kan finnas i alla länder.
Missilteknologiregimen
Som en följd av att ingen av de internationella överenskommelser som
angetts i avsnitt 3.4.1 behandlar vapenbärare som är i stånd att bära
massförstörelsevapen tillkännagav ett antal stater år 1987 att man, var för
sig, beslutat anta en ny politik för begränsning av missiler och missil-
teknologi, den så kallade Missilteknologiregimen, Missile Technology
Control Regime (MTCR).
Regimen omfattar kontroll av såväl missilsystem och vapenbärare som
komponenter och teknologi som är av vital betydelse för att kunna
konstruera sådana system. Syftet med regimen är att begränsa riskerna
för insats av kärnvapen samt kemiska och biologiska vapen på långa
avstånd genom kontroll av utförsel av nyckelutrustning och teknologi
avsedd för luftburna och ballistiska vapenbärare.
Regimen har 34 deltagande stater. Flera EU-länder (Cypern, Estland,
Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovakien och Slovenien) är
emellertid ännu inte deltagande stater. Alla beslut inom regimen fattas
med konsensus.
De deltagande staterna agerar i överensstämmelse med utarbetade
riktlinjer för exportkontroll av känslig utrustning, liksom för överföring
av teknologi (Guidelines for Sensitive Missile Relevant Transfers). En
bilaga till riktlinjerna innehåller en förteckning över missilsystem,
komponenter och teknologi som omfattas av kontrollregimen (Equipment
and Technology Annex).
Australiengruppen
I avvaktan på att arbetet med en internationell konvention om förbud mot
kemiska vapen skulle färdigställas (vilket skedde 1993, se avsnitt 3.4.1.3)
bildades 1985 Australiengruppen (the Australia Group) av ett antal
västländer på initiativ av Australien. Regimens verksamhet syftar till att	33
	33

harmonisera de deltagande staternas exportkontroll för att förhindra Prop. 2009/10:205 spridning av kemiska och biologiska vapen.

Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemi-
kalier och kemisk tillverkningsutrustning. 1990 beslutades dock att utöka
gruppens kontrollistor till att omfatta även mikroorganismer, toxiner och
viss tillverkningsutrustning för biologiska stridmedel.
Numera har Australiengruppen ungefär 40 deltagande stater. Samtliga
medlemsstater i EU deltar. Även Europeiska kommissionen deltar i
regimen.
Nuclear Suppliers Group
Nuclear Suppliers Group (NSG) består av ett antal länder som till-
handahåller nukleära produkter och nukleär teknologi. Regimen bildades
i London 1975–76 och därför kallades den från början också ”London-
klubben”. Bakgrunden var den kärnsprängning som Indien genomförde
1974 och som visade på de risker som fanns med fredlig användning av
nukleär teknologi.
Regimens arbete avser att bidra till icke-spridningen av kärnvapen
genom att medlemsstaterna införlivar de av NSG utarbetade riktlinjerna
(de s.k. ”Londonriktlinjerna”) för export av sådana produkter, utrustning
och teknologier som dels kan användas för framställning av kärnämnen
för vapenbruk, dels produkter, utrustning och teknologier med dubbla
användningsområden som kan användas i samband med kärnvapen.
Samtliga medlemsstater i EU deltar i NSG. Europeiska kommissionen
har observatörsstatus.
Zanggerkommittén
Zanggerkommittén (the Zangger Committee) bildades 1974. Den be-
handlar frågor om exportkontroll när det gäller icke-spridningsfördraget.
Regimen har fokuserat sitt arbete på att utarbeta förteckningar på vad
som anses vara utrustning och material enligt artikel III.2 i icke-
spridningsfördraget. Artikeln föreskriver att varje stat som är
fördragspart förbinder sig att inte tillhandahålla a) atområbränsle eller
särskilt klyvbart material, eller b) utrustning eller material som har
särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning
eller framställning av särskilt klyvbart material till någon icke-
kärnvapenstat för fredliga ändamål med mindre atområbränslet eller det
särskilt klyvbara materialet underkastas den kontroll som erfordras enligt
denna artikel. Sådan kontroll utövas enligt artikel III.4 i icke-
spridningsfördraget av IAEA.
Genom att uttolka vad som menas med utrustning och material enligt
artikel III.2 medverkar Zanggerkommittén till att förhindra att sådana
produkter sprids till användning för kärnvapen eller andra kärn-
laddningar. Utrustningen och materialen anges i kommitténs kontrollista,
som kontinuerligt uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen.
22 av EU:s medlemsstater deltar i Zanggerkommittén (samtliga utom
Cypern, Estland, Lettland, Litauen och Malta). Europeiska kommis-
sionen har observatörsstatus.	34
	34

Wassenaararrangemanget		Prop. 2009/10:205
Wassenaararrangemanget (the Wassenaar Regime) bildades 1996 som en
efterträdare till det multilaterala exportkontrollsamarbete som tidigare
hade bedrivits inom ramen för ”Coordinating Committee on Multilateral
Export Controls (COCOM).
Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och
internationell säkerhet och stabilitet genom att främja transparens och ett
ansvarsfullt agerande rörande överföringar av konventionella vapen och
produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika
destabiliserande ansamlingar. Wassenaararrangemanget baserar sin verk-
samhet på föresatsen att handel med de varor som återfinns på kontrol-
listorna ska vara tillåten men att den måste ske under kontrollerade
former.
Wassenaararrangemanget har en bredare produktinriktning än övriga
exportkontrollregimer. Två kontrollistor är fogade till regimens grund-
dokument: ”Munitions List”, omfattande konventionell krigsmateriel,
samt ”List of Dual-Use Goods and Technologies”, omfattande produkter
och teknologi med civila och militära användningsområden som inte
återfinns på övriga regimers kontrollistor.
4.4.4	EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen

Den 12 december 2003 antog Europeiska rådet EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (rådets dok. 15708/03 av den 10 december 2003).

I denna strategi utpekas spridningen av massförstörelsevapen som potentiellt det största hotet mot EU:s säkerhet och framhålls bl.a. att genom EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen vidtas åt- gärder för att förbättra kontrollen av export.

Genom strategin fastställs en färdplan för omedelbara och framtida åtgärder i kampen mot spridning av massförstörelsevapen. I kapitel III i strategin föreskrivs att EU måste använda alla sina instrument för att förebygga, avskräcka, stoppa och om möjligt avveckla spridnings- program som inger oro på global nivå. I samma kapitel, punkt 30 A 4 (s. 10–11) konstateras det särskilt att detta måste uppnås genom att man bl.a. främjar en ytterligare förstärkning av exportkontrollen när det gäller immateriell överföring av teknik med dubbla användningsområden samt effektiva åtgärder i frågor om förmedlingsverksamhet och omlastning.

4.5Utveckling av lagstiftning om exportkontroll

4.5.1Svensk lagstiftning

År 1991 beslutade riksdagen lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av
vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. (prop.
1990/91:97,	bet. 1990/91:UU13, rskr. 1990/91:227). Syftet med in-
förandet av	lagen var att minska spridningen av produkter som kan
användas för framställning av massförstörelsevapen. Som närmare skäl		35

till varför en ny lag borde införas anfördes (prop. 1990/91:97 s. 5–6) att Prop. 2009/10:205 Sverige sedan lång tid tillbaka haft lagstiftning som reglerar utförsel av

krigsmateriel. Också kärnteknikområdet hade sedan länge varit reglerat i svensk lagstiftning. I den mån produkter som kan användas i mass- förstörelsesyfte var klassificerade som krigsmateriel eller föll under kärntekniklagstiftningen omfattades utförsel och teknologiöverföring av sådana produkter av bestämmelserna i dessa regleringar. Krigsmateriel- lagstiftningen omfattade emellertid endast sådan materiel som är ut- formad för militär användning och det ansågs därför angeläget att reglera utförseln även av sådana produkter och teknologi som, utöver beskaffen- heten att kunna användas i massförstörelsesyfte eller vid tillverkning av massförstörelsevapen, även hade civila användningsområden.

Lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. ändrade sedermera namn till lagen om strategiska produkter (prop. 1993/94:176, bet. 1993/94:UU24, rskr. 1993/94:336).

Till följd av Sveriges inträde i Europeiska unionen 1995 ändrades lagen om strategiska produkter på så sätt att en anpassning skedde till Europeiska gemenskapens bestämmelser (prop. 1994/95:159, bet. 1994/95:UU18, rskr. 1994/95:342).

1998 infördes en ny lag (1998:397) om strategiska produkter. Anledningen till detta var till viss del att bättre försöka anpassa lag- stiftningen till EG:s regelsystem (prop. 1997/98:68, bet. 1997/98:UU19, rskr. 1997/98:262).

Lagen om strategiska produkter ersattes år 2001 med lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Anledningen till detta var i huvudsak antagandet av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upp- rättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Den nya EU-förordningen innebar att utrymmet för och behovet av nationell särreglering minskade, vilket i sin tur förde med sig omfattande ändringar i den svenska lagstiftningen på området.

4.5.2EU-rätten

Rådets förordning (EG) nr 3381 av den 19 december 1994 om upp- rättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden trädde i kraft den 31 december 1994. Fram till dess hade handeln med vissa varor med dubbla användningsområden kontrollerats av medlemsstaterna. Förordningen innehöll de materiella bestämmelserna om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden. Förordningen var direkt tillämplig i medlems- staterna och i alla delar bindande.

Rådets förordning (EG) nr 3381/94 innehöll inte någon gemensam förteckning över produkter med dubbla användningsområden eller destinationer. En sådan förteckning var däremot föremål för en gemen- sam åtgärd i enlighet med dåvarande artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen genom rådets beslut 94/942/GUSP av den 19 decem-

ber 1994. Den gemensamma åtgärden var inte direkt tillämplig i med- lemsstaterna, utan nationella åtgärder krävdes för genomförande.

EU-domstolen meddelade den 17 oktober 1995 två domar i målen ”Werner” (mål C-70/94, REG 1995 I-03189) och ”Leifer” (mål C-83/94, REG 1995 I-03231), varigenom den fastställde att gemenskapen har exklusiv behörighet i fråga om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Enligt EU-domstolen medförde varken produkt- ernas särskilda art eller det faktum att kontrollåtgärderna vidtogs med hänsyn till utrikespolitiska intressen eller säkerhetsintressen att artikel 133 i EG-fördraget (som efter Lissabonfördragets ikraftträdande mot- svaras av artikel 207 i EUF-fördraget), som behandlar den gemensamma handelspolitiken, inte skulle vara tillämplig. Domstolen förklarade att bestämmelser om restriktioner för exporten till tredje land av varor med dubbla användningsområden omfattas av tillämpningsområdet för artikel 133 (f.d. artikel 113) i EG-fördraget och att gemenskapen har exklusiv behörighet på området, vilket följaktligen innebär att medlemsstaterna saknar behörighet, utom i de fall då gemenskapen har lämnat ett särskilt bemyndigande (mål C-83/94, punkt 13).

Kommissionen lade den 15 maj 1998 fram ett förslag till en ny förordning beträffande exportkontroll av varor och teknik med dubbla användningsområden. Anledningen till detta var att kommissionen ansåg att gemenskapsordningen för kontroll av sådana varor för export till tredje land inte fungerade på ett tillfredsställande sätt, utan att ordningen måste förenklas och stärkas så att EU fick en effektiv och hanterbar exportkontrollordning som stödde politiken för icke-spridning av mass- förstörelsevapen utan att snedvrida konkurrensen mellan europeiska aktörer. Förslaget ledde fram till att rådet den 22 juni 2000 antog förordningen (EG) nr 1334/2000, som trädde i kraft den 28 september 2000.

En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd

Tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1334/2000 (den äldre EU-förordningen) omfattar inte tekniskt bistånd som står i samband med militär slutanvändning (detta omfattas inte heller av den nya EU- förordningen). Mot denna bakgrund beslutade rådet om en gemensam åtgärd 2000/401/GUSP som reglerar kontroll av visst tekniskt bistånd som inte täcktes av den äldre EU-förordningen. Den rättsliga grunden för den gemensamma åtgärden var artikel 14 i det dåvarande Unions- fördraget och den har sålunda antagits inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom den andra pelaren.

De tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar faller utanför den rättsliga grunden för EU-förordningen, artikel 133 i EG-fördraget (artikel 207 i EUF-fördraget). EU saknade kompetens att inom den första pelaren reglera de tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar. Den gemensamma åtgärden reglerar tekniskt bistånd som ges utanför EU. Detta innebär att den gemensamma åtgärden, till skillnad från vad som gäller för den nya EU-förordningen enligt dess artikel 7 (artikel 3.3 i den äldre EU-förordningen), även är tillämplig när fysiska personer förflyttar sig över gränser mellan länder. Åtgärden omfattar enbart tekniskt bistånd

Prop. 2009/10:205

som har samband med viss slags militär slutanvändning och utgör ett Prop. 2009/10:205 komplement till den reglering som finns i artikel 4 i EU-förordningen.

Enligt artikel 2 i den gemensamma åtgärden ska tekniskt bistånd underkastas kontroll om biståndet är avsett för, eller givaren är medveten om att det är avsett för, att bidra till tillverkning, hantering eller spridning av massförstörelsevapen. Artikel 4 i den gemensamma åtgärden anger vissa fall när ett sådant tekniskt bistånd inte ska kontrolleras. Ett undan- tag gäller tillhandahållande av bistånd i länder som återfinns i bilaga II till EU-förordningen. Det finns vidare undantag som innebär att uppgifter som är ”allmänt tillgängliga” eller som utgör ”grundläggande veten- skaplig forskning” inte ska kontrolleras. Slutligen undantas från kontrollen tekniskt bistånd som har muntlig form och som inte hänför sig till produkter som ska kontrolleras av ett eller flera internationella exportkontrollsystem, exportkontrollorgan eller traktater.

Kontrollen av tekniskt bistånd kan utövas genom antingen ett förbud eller ett tillståndsförfarande. I artikel 3 anges att medlemsstaterna ska överväga tillämpning av kontroll även i andra fall när det tekniska biståndet har samband med militär slutanvändning. Artikel 3 ger möjlig- het att i ett andra steg, genom en ny gemensam åtgärd, reglera kontroll av annat tekniskt bistånd, i enlighet med regleringen i artikel 4 i den nya förordningen. Artikel 5 innehåller medlemsstaternas egentliga åtaganden enligt den gemensamma åtgärden. Medlemsstaterna åtar sig att lägga fram lämpliga förslag, dels för att genomföra den gemensamma åtgärden genom att fastställa kontrollbestämmelser, dels för att fastställa de sanktioner som ska tillgripas på nationell nivå.

4.6Gällande rätt

4.6.1Rådets förordning (EG) nr 1334/2000

I artikel 27 första stycket i rådets förordning (EG) nr 428/2009 föreskrivs att rådets förordning (EG) nr 1334/2000 ska upphöra att gälla med verkan den 27 augusti 2009. Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 är därmed inte längre gällande rätt men i detta avsnitt redogörs ändå för förordningens innehåll.

Definitioner

I artikel 2 i EU-förordningen definieras begreppen produkter med dubbla användningsområden, export, exportör och exportdeklaration.

Tillstånd och räckvidd

Enligt artikel 3.1 krävs tillstånd för export av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I.

I artikel 3.2 föreskrivs att, i enlighet med artikel 4 eller 5, kan det även

krävas tillstånd för export till alla eller vissa destinationer av vissa

produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

EU-förordningen är enligt artikel 3.3 inte tillämplig på tillhanda- hållande av tjänster eller överföring av teknik om tillhandahållandet eller överföringen förutsätter att fysiska personer förflyttar sig över gränser mellan länder. Förordningen är enligt artikel 3.4 inte heller tillämplig på produkter med dubbla användningsområden som endast passerar gemen- skapens territorium, det vill säga produkter som inte hänförs till någon annan godkänd tullbehandling än förfarandet för extern transitering eller som endast placeras i en frizon eller ett frilager och för vilka inga uppgifter behöver noteras i en godkänd lagerbokföring.

Generalklausulen

Artikel 4 innehåller den s.k. generalklausulen (eng. catch-all clause). Denna innebär att om vissa förutsättningar är uppfyllda krävs tillstånd för export även för produkter som inte förtecknas i bilaga I.

Enligt artikel 4.1 krävs tillstånd för export av sådana produkter om exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i den med- lemsstat där han är etablerad om att de ifrågavarande produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användning i samband med utveckling, produktion m.m. av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion m.m. av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

Enligt artikel 4.2 krävs tillstånd för export av sådana produkter om landet som köper dem eller bestämmelselandet är föremål för ett vapen- embargo som har beslutats i en gemensam ståndpunkt eller en gemensam åtgärd som har antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller ett vapenembargo som har beslutats i en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd och om exportören har informerats av de myndigheter som avses i artikel 4.1 om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning.

Enligt artikel 4.3 krävs tillstånd också för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har underrättats av de myndigheter som avses i artikel 4.1 om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda att användas som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära förteckningen och som har export- erats från medlemsstatens territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt medlemsstatens nationella lagstiftning.

I artikel 4.4 föreskrivs att om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som han avser att exportera och som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i artiklarna 4.1–4.3 ska han underrätta de myndigheter som avses i punkt 1, som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

Enligt artikel 4.5 får en medlemsstat anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla an- vändningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan tänkas vara, i sin

Prop. 2009/10:205

helhet eller delvis, avsedda för någon av de användningar som anges i Prop. 2009/10:205 artikel 4.1.

Tillstånd i övrigt

Enligt artikel 5 i förordningen kan en medlemsstat förbjuda export av produkter som annars är tillåten eller göra en sådan export tillstånds- pliktig på grund av skäl som rör nationell säkerhet eller med hänsyn till mänskliga rättigheter.

Generellt gemenskapstillstånd

I artikel 6 föreskrivs ett generellt gemenskapstillstånd till export av vissa produkter till vissa tredje länder som finns uppräknade i bilaga II till förordningen. Gemenskapstillståndet syftar till att omsätta den faktiska samstämmighet som råder mellan medlemsstaterna beträffande export till vissa länder till ett harmoniserat gemenskapstillstånd.

Uppdatering av produktlistorna

Enligt artikel 11 i förordningen beslutas produktförteckningarna inom ramen för första pelaren med stöd av artikel 133 i EG-fördraget. Bilagorna uppdateras av rådet i enlighet med de relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som varje medlemsstat godtagit som medlem i de internationella icke-spridningsarrangemangen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag

Handel inom gemenskapen

Förordningen innebär att nästan alla ännu tillståndskrav för handel inom gemenskapen har avskaffats. Tillstånd krävs dock enligt artikel 21.1 för vissa produkter som förtecknas i bilaga IV till förordningen. Vidare får en medlemsstat enligt artikel 21.2 under vissa förhållanden kräva tillstånd till överföring av produkter med dubbla användningsområden, om operatören vet att den slutliga destinationen för produkterna ligger utanför gemenskapen.

Informationsutbyte

Artiklarna 4.6, 4.7, 9.2, 9.3 och 15 i förordningen föreskriver informa- tionsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna i fråga om känslig export, både vad gäller förtecknade produkter och transaktioner som omfattas av generalklausulen i artikel 4.

4.6.2Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt

förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med	Prop. 2009/10:205
dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd (PDA-lagen) innehåller kompletterande bestämmelser
till rådets förordning (EG) nr 1334/2000.
Lagen innehåller också vissa bestämmelser som inte är kompletterande
till EU-förordningen, såsom bestämmelser om tekniskt bistånd, bestäm-
melser om avgifter och deklaration till Inspektionen för strategiska
produkter samt vissa bestämmelser om införsel av kemiska prekursorer,
deklarationer, uppgiftskontroll och vite som infördes vid införlivandet i
svensk rätt av Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling,
produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras
förstöring.
Med produkter med dubbla användningsområden avses i lagen det-
samma som i artikel 2 i EU-förordningen.
Med tekniskt bistånd avses i lagen allt tekniskt stöd som har samband
med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll
eller någon annan tekniskt tjänst och som kan anta sådana former som
utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.
Frågor om tillstånd enligt EU-förordningen, PDA-lagen eller före-
skrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för
strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. I
förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd föreskrivs i 6 § att ansökan om tillstånd enligt
EU-förordningen, lagen eller föreskrifter som meddelas genom för-
ordningen ska ges in till Inspektionen för strategiska produkter. Ansökan
om tillstånd till export eller till överföring inom Europeiska gemen-
skapen av kärnämnen och material m.m. som finns i bilaga I till EU-
förordningen och som tillhör kategori 0 ska dock ges in till Strål-
säkerhetsmyndigheten.
Enligt lagen ska tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i EU-
förordningen, lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndig-
het som regeringen bestämmer. Enligt 15 § förordningen om kontroll av
produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
utövas tillsyn av Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller kärnämnen
och material m.m. som finns i bilaga I till EU-förordningen och som
tillhör kategori 0. I andra fall utövas tillsynen av Inspektionen för
strategiska produkter.
Lagen innehåller också straffbestämmelser. Innehållet i dessa beskrivs
i avsnitt 5.10.3. Lagen innehåller vidare bestämmelser om förverkande
(avsnitt 5.10.3) och överklagande (se avsnitt 5.11).

Prop. 2009/10:205

5 Överväganden och förslag

5.1Verkställande av EU-förordningen

EU-förordningar är, i enlighet med artikel 288 andra stycket i EUF- fördraget (som före Lissabonfördragets ikraftträdande motsvarades av artikel 249 andra stycket i EG-fördraget), till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater. De ska tillämpas av domstolar och myndigheter i medlemsstaterna som direkt gällande rätt och kan åberopas av enskilda. En EU-förordning får inte inkorporeras eller transformeras till nationell rätt. Det förekommer dock att EU-förordningar innehåller bestämmelser av direktivliknande karaktär som innebär en uppmaning till medlemsstaterna att anta nationella bestämmelser avseende en viss fråga.

Existensen av en EU-förordning inom ett visst område markerar normalt att medlemsstaterna ska undvika egen lagstiftning inom området med hänsyn till principen om gemenskapsrättens företräde och spärr- verkan (se EU-domstolens dom i mål 106/77 Amministrazione delle Finanze dello Stato v. Simmenthal S.p.A., ECR 1978 p. 629, para. 17). Såvida inte ett bemyndigande till medlemsstaterna ges i EU-förordningen får EU-förordningen inte fyllas ut eller kompletteras med mer detaljerade materiella regler inom samma område. En medlemsstat får vidare inte utfärda föreskrifter om hur en EU-förordning ska tolkas. En EU- förordning hindrar dock inte att en medlemsstat inför regler av verk- ställande karaktär. Exempelvis kan det behövas nationella regler om vilken myndighet som ska svara för tillämpningen. Även andra admini- strativa och processuella regler får införas. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att det finns nationella bestämmelser som gör att en EU- förordning kan tillämpas i praktiken och får genomslag.

De ändringar i nationella bestämmelser som föreslås i denna proposition är följdändringar som bör göras på grund av att den nya EU- förordningen har en annan benämning, ett annat nummer och delvis en annan artikelnumrering än rådets förordning (EG) nr 1334/2000, ändring- ar av verkställande karaktär, införande av nya bestämmelser till följd av bemyndiganden i EU-förordningen samt införande av nya bestämmelser om sanktioner för den som bryter mot vad EU-förordningen föreskriver eller bestämmelser som föreslås i PDA-lagen. När det gäller frågan om sanktioner för dem som bryter mot vad EU-förordningen föreskriver finns det en särskild bestämmelse i EU-förordningen som anger att medlemsstaterna ska vidta åtgärder (artikel 24).

I detta kapitel görs en genomgång av samtliga artiklar i den nya EU- förordningen för att utröna om de föranleder kompletterande nationell lagstiftning.

5.2

EU-förordningens benämning och artikelnumrering

Prop. 2009/10:205

Regeringens förslag: Den nya EU-förordningen benämns rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (om- arbetning). Hänvisningar i lagen (2000:1064) om kontroll av produkt- er med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd till den äldre EU-förordningen, rådets förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden, ska ändras så att hänvisningar i stället görs till den nya EU-förordningen. Sådana hänvisningsändringar ska göras i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 15, 17, 18, 22 och 25 §§ den nämnda lagen.

Till följd av att flera artiklar i den nya EU-förordningen byter artikelnummer i jämförelse med den äldre EU-förordningen ska ändringar göras i 5, 6, 7, 17, 18 och 22 §§ samma lag på så sätt att de hänvisningar till särskilda artiklar i den äldre EU-förordningen som görs i dessa paragrafer i huvudsak ändras till motsvarande artiklar i den nya EU-förordningen.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar

förslagen utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Till skillnad från den äldre EU- förordningen omfattar den nya EU-förordningen även viss kontroll när det gäller förmedling och transitering av produkter med dubbla an- vändningsområden. Detta har lett till att EU-förordningens benämning har ändrats. Överföring omfattas i och för sig även av den äldre EU- förordningen men begreppet har numera också tagits in i den nya EU- förordningens benämning.

Ordet ”teknik” har tagits bort från den nya EU-förordningens benämning. I sak har dock inte något ändrats i detta avseende eftersom teknik fortfarande omfattas av kontroll i EU-förordningen (artikel 2.2 iii). Definitionen av teknik har dock förtydligats (se avsnitt 4.4.1 i denna proposition).

Till största delen är den nya EU-förordningen endast en omarbetning av den äldre EU-förordningen. De flesta artiklar som finns i den äldre EU-förordningen förblir oförändrade, eller i stort sett oförändrade, i sak. Till följd av omarbetningen av EU-förordningen byter dock många artiklar nummerordning i den nya EU-förordningen i jämförelse med den äldre EU-förordningen. Den ändrade artikelnumreringen mellan den nya och den äldre EU-förordningen framgår av bilaga VI i den nya EU- förordningen. Till följd härav bör ändringar göras i 5, 6, 7, 17, 18 och 22 §§ PDA-lagen på så sätt att de hänvisningar till särskilda artiklar i den äldre EU-förordningen som görs i dessa paragrafer i huvudsak ändras till motsvarande artiklar i den nya EU-förordningen. I 18 § första stycket 1 PDA-lagen ersätts en hänvisning till artikel 5.1 i den äldre EU- förordningen (artikel 8.1 i den nya EU-förordningen) dock av en

hänvisning till 5 § samma lag. Skälet till denna ändring framgår i avsnitt Prop. 2009/10:205 5.3.10.

Samtliga hänvisningar i PDA-lagen till den äldre EU-förordningen bör ändras så att hänvisning i stället görs till den nya EU-förordningen. Detta innebär att ändringar bör göras i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 15, 17, 18, 22 och 25 §§ den nämnda lagen.

När det gäller verkan av artikel 27 tredje stycket (en s.k. trolleri- bestämmelse) i EU-förordningen, se kapitel 6 i denna proposition.

5.3	Tillämpningsområde och definitioner

Regeringens förslag: Bestämmelserna i kapitel I i den nya EU-
förordningen kräver kompletterande svensk lagstiftning på så sätt att
de definitioner som anges i artikel 2 i EU-förordningen och som också
används i PDA-lagen ska anges i 2 § i lagen. Av paragrafen ska det
framgå att definitionen av begreppen som används i lagen är desamma
som i EU-förordningen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar
förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag
Första kapitlet i den nya EU-förordningen innehåller bestämmelser om
den nya förordningens tillämpningsområde samt definitioner.
Artikel 1
I artikel 1 i den nya EU-förordningen anges att en gemenskapsordning
upprättas för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering
av produkter med dubbla användningsområden. Artikeln kräver inte
någon kompletterande nationell lagstiftning.
Artikel 2
Artikel 2 i den nya EU-förordningen innehåller, i likhet med artikel 2 i
den äldre EU-förordningen, de definitioner som används i förordningen. I
artikel 2 den nya EU-förordningen har emellertid antalet definitioner
utökats från att i den äldre EU-förordningen endast omfatta begreppen
produkter med dubbla användningsområden, export, exportör och export-
deklaration till att även omfatta begreppen förmedlare, förmedlingstjänst,
transitering, individuellt exporttillstånd, gemenskapens generella export-
tillstånd, globalt exporttillstånd, nationellt generellt exporttillstånd,
Europeiska unionens tullområde och icke-gemenskapsprodukter med
dubbla användningsområden.
Det är inte möjligt att i nationell lag definiera uttryck som används i
rådets förordningar, eftersom dessa i alla delar är bindande och direkt
tillämpliga i varje medlemsstat. Värdet kan därför i och för sig ifråga-		44

sättas av att i 2 § PDA-lagen upprepa samtliga de begrepp som är Prop. 2009/10:205 definierade i EU-förordningen och ange att med dessa begrepp avses

detsamma som i förordningen, särskilt när vissa av dessa begrepp, utöver i 2 § i lagen, inte används i lagen. Av de fyra begrepp som i dag anges i 2 § är det endast produkter med dubbla användningsområden och export som sedermera anges i andra paragrafer i lagen.

För att det inte ska råda något tvivel om att de begrepp som särskilt anges och definieras i artikel 2 i EU-förordningen och som även används i PDA-lagen är desamma bör dock denna paragraf finnas kvar. Den bör dock förändras på så sätt att endast de begrepp som verkligen används eller föreslås användas i PDA-lagen bör anges i 2 §. Detta betyder att det i den nämnda paragrafen bör anges att med produkter med dubbla an- vändningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i lagen detsamma som i EU-förordningen.

När det gäller definitionen av export, se avsnitt 5.4.1 i denna proposition.

5.4Räckvidden av tillståndsplikt och förbud

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillståndspliktens räckvidd
i kapitel II i den nya EU-förordningen ska, när det gäller export,
kompletteras i PDA-lagen på så sätt att en bestämmelse införs som
föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt
med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till
export enligt artikel 4.5 i EU-förordningen samt att regeringen får
meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som
avses i artikel 4.5 i samma förordning.
När det gäller	förmedlingstjänster ska en kompletterande bestäm-
melse införas i samma lag som föreskriver att regeringen får meddela
föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som
avses i artikel 5.2 i EU-förordningen får omfattas av krav på tillstånd
för förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning.
Vidare ska, när det gäller förmedlingstjänster, i samma lag införas
en kompletterande bestämmelse till EU-förordningen på så sätt att
regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla
användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd för förmedling
enligt i artikel 5.3 i EU-förordningen samt att regeringen får meddela
föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i
artikel 5.3 i samma förordning.
När det gäller bestämmelserna om förbud mot transitering i den nya
EU-förordningen ska dessa kompletteras i samma lag genom att en
bestämmelse införs som föreskriver att regeringen får meddela
föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som
avses i artikel 6.3 i EU-förordningen får omfattas av förbud mot
transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.
4 § första stycket i samma lag ska ändras på så sätt att det anges att
Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som
regeringen bestämmer prövar frågor om tillstånd och förbud enligt den
nya EU-förordningen, lagen eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen.		45

Regeringens bedömning: Det finns i nuläget inget behov för Sverige att utnyttja det särskilda bemyndigande som finns i artikel 6.2 i EU-förordningen.

De kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningens exportbestämmelser som redan finns i 3 § första stycket och 5 § samma lag bör i sak behållas oförändrade.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan erinran.

Sveriges Exportkontrollförening, Ericsson AB och Svenskt Näringsliv har framfört att de önskar få tillfälle att lämna synpunkter på eventuella kommande förslag till föreskrifter till följd av de föreslagna norm- givningsbemyndigandena.

Rikspolisstyrelsen anser att de föreslagna bestämmelserna i 4 a–4 d §§ i lagförslaget bör kunna anges i olika poster i en gemensam paragraf.

Säkerhetspolisen anser att det eventuellt bör övervägas om begreppet ”in- och utförsel av varor” i 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen verkligen omfattar överföring av teknik och programvara.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Räckvidden av tillståndsplikten regleras i kapitel II i EU-förordningen (artiklarna 3–8). I den nya förordningen införs även en möjlighet att för- bjuda transitering (artikel 6.1).

I den nya EU-förordningen behålls tekniken att förteckna de produkter som omfattas av krav på tillstånd samtidigt som förordningen innehåller generalklausuler om tillståndsplikt för vissa produkter som inte låter sig definieras i förväg.

Artikel 7 i den nya EU-förordningen motsvarar artikel 3.3. i den äldre EU-förordningen. Artikel 7 innehåller en begränsning av räckvidden och föreskriver att EU-förordningen inte är tillämplig på tillhandahållande av tjänster eller överföring av teknik om tillhandahållandet eller överföring- en förutsätter att personer förflyttar sig över gränser mellan länder. Be- gränsningen är hänförlig till valet av rättslig grund för EU-förordningen (artikel 207 i EUF-fördraget [artikel 133 i EG-fördraget], jfr EU- domstolens yttrande 1/94 [1994] ECR I-5267). Som angetts i avsnitt 4.5.3 och 4.6.2 täcker dock bestämmelserna om teknisk bistånd i PDA- lagen det förhållandet att personer förflyttar sig över gränser mellan länder.

Remissinstansernas synpunkter

För det fall regeringen anser att de normgivningsbemyndiganden som föreslås i avsnitt 5.4 bör utnyttjas genom föreskrifter kommer sådana inte

Prop. 2009/10:205

att införas utan att det normala beredningskravet enligt 7 kap. 2 §		Prop. 2009/10:205
regeringsformen uppfylls. I paragrafen föreskrivs att vid beredningen av
regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas
från berörda myndigheter samt att i den omfattning som behövs ska till-
fälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. Detta innebär
att, för det fall regeringen genom förordning vill besluta sådana före-
skrifter, berörda företrädare för näringslivet i den mån detta behövs kan
komma att ha möjlighet att lämna synpunkter på sådana föreskrifter.
Rikspolisstyrelsen anser att de föreslagna bestämmelserna i 4 a–4 d §§ i
lagförslaget bör kunna anges i olika poster i en gemensam paragraf.
I enlighet med den nu gällande strukturen i PDA-lagen, där norm-
givningsbemyndigandena i 5–7 §§ är angivna i olika paragrafer och
dessutom i en nummerordning som korrelerar till artiklarnas nummer-
ordning i EU-förordningen, anser regeringen att de föreslagna be-
stämmelserna i 4 a–4 d §§ PDA-lagen bör anges i olika paragrafer.
Säkerhetspolisens synpunkt att det eventuellt bör övervägas om
begreppet ”in- och utförsel av varor” i 8 kap. 7 § första stycket 3
regeringsformen verkligen omfattar överföring av teknik och program-
vara behandlas i avsnitt 5.4.1 under rubriken ”artikel 4.5”.
5.4.1	Export
Bestämmelserna om export i den nya EU-förordningen motsvarar de
bestämmelser som finns i den äldre EU-förordningen. Frågorna om be-
tydelsen av förtydligandet av definitionen av export avseende program-
vara och teknik samt ett eventuellt utnyttjande av det särskilda be-
myndigandet i artikel 4.5 i EU-förordningen utvecklas särskilt under
rubrikerna ”definitioner” och ”artikel 4.5” nedan.
De kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningens
exportbestämmelser som redan finns i 3 § första stycket och 5 § PDA-
lagen bör i sak behållas oförändrade.
Definitioner
Begreppen export och exportör definieras i artiklarna 2.2 och 2.3 i EU-
förordningen.
Begreppet export innebär: i) ett exportförfarande i den mening som av-
ses i artikel 161 i förordning (EEG) nr 2913/92 (gemenskapens tull-
kodex), ii) återexport i den mening som avses i artikel 182 i gemenskap-
ens tullkodex, med undantag för produkter som transiteras och iii) över-
föring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier, in-
klusive telefax, telefon, e-post eller andra elektroniska medel, till en
destination utanför Europeiska gemenskapen; detta inbegriper att
programvaran och tekniken görs tillgänglig i elektronisk form till jurid-
iska och fysiska personer och partnerskap utanför gemenskapen. Export
omfattar också muntlig överföring av teknik när tekniken beskrivs i
telefon.
Definitionen av export har, när det gäller överföring av programvara
eller teknik, ändrats i den nya EU-förordningen i jämförelse med den		47

äldre EU-förordningen. En jämförelse mellan artikel 2.b iii i den äldre	Prop. 2009/10:205
EU-förordningen och artikel 2.2 iii i den nya EU-förordningen kan göras
genom att kursivera de delar av artikeltexten i artikel 2.2. iii som har
ändrats genom tillägg i den nya EU-förordningen. Artikel 2.2 iii i den
nya EU-förordningen föreskriver således att export ska innebära över-
föring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier,
inklusive telefax, telefon, e-post eller andra elektroniska medel, till en
destination utanför Europeiska gemenskapen; detta inbegriper att
programvaran och tekniken görs tillgänglig i elektronisk form till jurid-
iska och fysiska personer och partnerskap utanför gemenskapen. Export
omfattar också muntlig överföring av teknik när tekniken beskrivs i
telefon.
Definitionen av vad överföring av programvara eller teknik innebär har
således förtydligats i den nya EU-förordningen. Förtydligandet motsvarar
dock den tolkning och tillämpning av den äldre definitionen som
Inspektionen för strategiska produkter redan i dag gör. Detta föranleder
därför inga kompletterande bestämmelser i nationell lagstiftning. Nu-
varande straffbestämmelse i 18 § andra stycket 1 PDA-lagen bör inte
ändras, se vidare avsnitt 5.10.3.
Med exportör avses varje fysisk eller juridisk person eller partnerskap:
i) på vars vägnar en exportdeklaration upprättas, dvs. den person som vid
tidpunkten för deklarationens godkännande har ett avtal med mottagaren
i tredjeland och som har befogenhet att besluta om att föra ut produkten
ur gemenskapens tullområde. Om inget exportavtal har ingåtts eller om
kontraktsinnehavaren inte agerar för egen räkning ska exportören vara
den person som har befogenheten att besluta om att föra ut produkten ur
gemenskapens tullområde, ii) som beslutar att överföra eller göra
tillgänglig programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier
inklusive telefax, telefon, e-post eller andra elektroniska medel till en
destination utanför gemenskapen. När förfoganderätten över produkterna
med dubbla användningsområden innehas av en person som är etablerad
utanför gemenskapen enligt det avtal på vilket exporten grundas, ska den
avtalsslutande part som är etablerad i gemenskapen anses vara exportör.
Artiklarna 3.1–3.2
Artiklarna 3.1 och 3.2 i den nya EU-förordningen motsvarar artiklarna
3.1 och 3.2 i den äldre EU-förordningen.
Artiklarna 4.1–4.4 och 4.6–4.8
Artiklarna 4.1–4.4 och 4.6–4.8 i den nya EU-förordningen motsvarar
artiklarna 4.1–4.4 och 4.6–4.8 i den äldre EU-förordningen.
Artikel 4.5
Artikel 4.5 i den nya EU-förordningen motsvarar artikel 4.5 i den äldre
EU-förordningen.
Artikel 4.5 föreskriver att en medlemsstat får anta eller behålla nation-
ell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla	48

användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan tänkas vara, i sin helhet eller delvis, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen.

Frågan är om Sverige bör utnyttja detta särskilda bemyndigande. Frågan måste besvaras mot bakgrund av om det finns behov av ett sådant tillståndskrav som föreskrivs i artikeln.

I samband med att ändringar föreslogs i den svenska lagstiftningen till följd av antagandet av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 anförde den dåvarande regeringen att det inte fanns skäl att införa en nationell bestämmelse om sådant tillståndskrav (se prop. 2000/2001:9 s. 29). Någon sådan bestämmelse infördes därför inte (bet. 2000/01:UU3, rskr. 2000/01:49).

Sverige har i dag en god kontroll över exportörer som exporterar produkter med dubbla användningsområden som är förtecknade i bilaga I till den äldre EU-förordningen. Med hänsyn till att det i den nya EU- förordningen ställs krav på att exportörer som använder gemenskapens generella exporttillstånd ska underrätta de behöriga myndigheterna om sin första användning av gemenskapens generella exporttillstånd senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum (del 3.1 i bilaga II till EU-förordningen, se mer om detta i avsnitt 5.5.1) kan det antas att Sveriges kontroll över sådana exportörer framdeles kommer att bli ännu bättre.

När det gäller s.k. icke-listade produkter, dvs. produkter som inte är förtecknade i bilaga I till EU-förordningen och för vilka generalklausulen i artikel 4 i EU-förordningen kan bli aktuell att använda, är situationen emellertid delvis en annan. Det finns två olika slags förutsättningar genom vilka det kan bli aktuellt att kräva tillstånd för export av sådana produkter. Den första förutsättningen, som återfinns i artikel 4.1, 4.2 och 4.3, kräver att exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad. Enligt artikel 4.1 krävs det att han har informerats om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av massförstörelsevapen. Enligt artikel 4.2 ska han ha blivit informerad om att produkterna kan vara avsedda för militär slutanvändning i sådana länder som är föremål för vissa internationella sanktioner. Enligt artikel 4.3 ska han ha blivit informerad om att produkterna kan vara avsedda att användas som delar och komponenter till krigsmateriel som har export- erats från medlemsstatens territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt medlemsstatens nationella lagstiftning.

För tillämpning av detta tillståndskrav är de behöriga myndigheterna beroende av god underrättelseinformation. Sådan information kan in- hämtas från behöriga myndigheter i andra medlemsstater i EU eller från andra stater, från informationsutbyte i exportkontrollregimerna eller från svenska underrättelsemyndigheter.

Den andra förutsättningen, som finns i artikel 4.4 i EU-förordningen, är uppbyggd på ett annat sätt än den första genom att den inte innehåller ett tillståndskrav som inträder efter information från en behörig myndighet, utan i stället anger att om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I, helt eller

Prop. 2009/10:205

delvis, är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, 4.2 och 4.3 ska han underrätta den behöriga myndigheten som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

Artikel 4.4. i EU-förordningen innebär att exportören bör iaktta viss vaksamhet i sina affärskontakter. Något utökat eller aktivt undersök- ningskrav ställs emellertid inte på exportören. Vid osäkerhet om vad reglerna innebär kan exportören ta kontakt med Inspektionen för strate- giska produkter.

Det bör i detta sammanhang nämnas att flera andra medlemsstater har valt att utnyttja det särskilda bemyndigande som finns i artikel 4.5 i EU- förordningen. År 2003 hade följande medlemsstater valt att utnyttja detta: Danmark, Finland, Grekland, Spanien, Luxemburg, Nederländer- na, Storbritannien och Österrike (enligt uppgift från Lovforslag nr: L 180 folketinget 2002–03 från det danska Oekonomi- og ehrversministeriet, s. 8). I Finland har det särskilda bemyndigandet i artikel 4.5 i EU- förordningen utnyttjats genom att 4 § 4 mom. i den finska lagen om kontroll av produkter med dubbel användning har följande lydelse. ”Om exportören känner till eller har skäl att misstänka att en produkt helt eller delvis är avsedd för något av de syften som nämns i 1–3 mom., ska exportören underrätta handels- och industriministeriet, som beslutar om exporttillstånd är nödvändigt”. En straffbestämmelse är kopplad till underrättelseskyldigheten genom 9 § 2 mom. samma finska lag som har följande lydelse: ”Den som av oaktsamhet bryter mot anmälnings- skyldigheten enligt 4 § 4 mom. ska för försummelse av exportkontroll- anmälan om produkter med dubbel användning dömas till böter eller fängelse i högst sex månader”.

I samband med att Danmark införde bestämmelser i sin nationella lagstiftning som utnyttjade det särskilda bemyndigandet i artikel 4.5 uttalades i propositionen (a.a., s. 4) att omständigheter som kan peka på att en exportör bör misstänka och därmed underrätta den behöriga mynd- igheten t.ex. kan vara att en kund erbjuder ett särskilt fördelaktigt kontrakt eller att det förekommer ovanliga betalningsvillkor, att det upp- kommer en diskussion med kunden angående omdestinering eller att kraven när det gäller orderstorlek, emballage, leveransrutt eller lever- ansplats är ovanliga, att kunden inte vill utfärda ett slutanvändarintyg eller att kunden vill ha en produktanpassning som inte stämmer överens med produktens normala användning, design eller bransch.

Inspektionen för strategiska produkter använder i regel general- klausulen i artikel 4 i EU-förordningen vid 10–20 tillfällen per år. Detta sker i stort sett alltid till följd av att inspektionen får under- rättelseinformation som i sin tur leder till att inspektionen underrättar exportören om att det krävs tillstånd till export av de aktuella produkterna. I syfte att få en ännu bättre kontroll över s.k. icke-listade produkter med dubbla användningsområden har inspektionen till Utrikesdepartementet framfört ett önskemål om att Sverige bör utnyttja det bemyndigande som finns i artikel 4.5.

Det finns, utöver skälet att erhålla en bättre kontroll över export av icke-listade produkter med dubbla användningsområden, även andra skäl som talar för att Sverige numera bör utnyttja det särskilda bemyndigande som finns i artikel 4.5. Flera av de medlemsstater i EU som vi i exportkontrollsammanhang traditionellt arbetar närmast har redan infört

Prop. 2009/10:205

sådana bestämmelser. Dessutom föreslås i denna proposition (av skäl som framgår i avsnitt 5.4.2) att Sverige bör utnyttja det liknande sär- skilda bemyndigande som finns i artikel 5.3 i EU-förordningen och som avser förmedlare. Det är lämpligt att samma krav på underrättelse- skyldighet till den behöriga myndigheten gäller såväl för exportörer som för förmedlare.

Med hänsyn till det anförda bör Sverige således utnyttja det särskilda bemyndigandet i artikel 4.5. Av samma skäl som framgår i avsnitt 5.4.2 bör detta ske genom att regeringen efter riksdagens bemyndigande får meddela föreskrifter om krav på tillstånd som avses i artikel 4.5 i EU- förordningen samt om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i samma artikel.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen meddelas föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden genom lag. De bestämmelser som regeringen föreslås få bemyndigande att meddela föreskrifter om enligt ovan, nämligen om tillståndskrav samt underrättelseskyldighet, kommer att innebära åligganden för enskilda exportörer och är därmed sådana be- stämmelser som faller under 8 kap. 3 § regeringsformen, vilket gör att föreskrifter därom ska meddelas genom lag.

Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen kan emellertid regeringen utan hinder av bl.a. 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser bl.a. annat ”in- och utförsel av varor” eller ”näringsverksamhet”. Begreppet ”näringsverksamhet” omfattar bl.a. för- medlingsverksamhet (se SOU 1972:15 s. 161).

Som Säkerhetspolisen har framfört kan det ifrågasättas om begreppet ”in- och utförsel av varor” i 8 kap. 7 § första stycket 3 RF verkligen omfattar överföring av teknik och programvara. I förarbetena till lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) framgår att med varor förstås i den lagen i princip materiella ting, men att tillämpningen får ske med utgångspunkt i de införsel- och utförselbestämmelser som sanktioneras genom lagen (prop. 1999/2000:124 s. 104 f.). Ett av skälen till att det i PDA-lagen infördes särskilda förverkandebestämmelser i stället för att låta smugglingslagens förverkandebestämmelser omfatta även brott enligt PDA-lagen var att smugglingslagens bestämmelser omfattade ”varor”, vilket var ett snävare begrepp än uttrycket ”produkter”, som omfattade även programvara och teknik (prop. 2000/01:9 s. 36). Regeringen gör bedömningen att överföringen av teknik i många fall torde vara att hänföra till begreppet närings- verksamhet i 8 kap. 7 § första stycket 3 RF när överföringen inte kan knytas till ett visst materiellt objekt, t.ex. när överföringen sker muntligen inom ramen för en konsultverksamhet eller liknande. När en programvara inte kan knytas till ett materiellt objekt kan den immateriella tillgång som programvaran utgör enligt regeringens mening hänföras endera till begreppet ”varor” eller till uttrycket ”andra tillgångar” i punkten 3. Under alla förhållanden hör regleringen till det ekonomiska lagstiftningsområde som omfattas av 8 kap. 7 § första stycket 3 RF. Det finns med andra ord stöd enligt den punkten för delegation av normgivningskompetens på det aktuella området.

Prop. 2009/10:205

Mot bakgrund av det anförda bör i PDA-lagen införas en paragraf som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt i artikel 4.5 i EU-förordningen samt att regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

Räckvidden av ett sådant bemyndigande från riksdagen till regeringen skulle innebära att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter som i stora delar motsvarar vad som föreskrivs i artikel 4.4 i EU- förordningen men som dock skiljer sig åt från artikel 4.4 på så sätt att det inte krävs att exportören ”känner till” att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU- förordningen. Det räcker i stället med att exportören ”har anledning att misstänka” sådan användning. Till skillnad från artikel 4.4 omfattas inte heller sådana användningar som avses i artiklarna 4.2 och 4.3 av tillståndskravet i artikel 4.5.

Genom förordning skulle regeringen med stöd av ett sådant bemyndigande således kunna föreskriva att om en exportör har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I och som han eller hon avser att exportera är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen, ska han eller hon underrätta de behöriga myndig- heterna som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd till exporten.

För det fall en sådan bestämmelse skulle införas kan en exportör ta de omständigheter som anfördes i det ovan nämnda danska lagstiftnings- ärendet som utgångspunkt för när det kan finnas skäl att misstänka och därmed underrätta den behöriga myndigheten. Därutöver har Säkerhets- polisen i en informationsbroschyr (Vad är det du exporterar och till vem?, Säkerhetspolisen 2008) angett omständigheter som upplyser om när en exportör bör vara särskilt observant. Sådana omständigheter är om företaget får beställningar som är orimligt stora eller små i relation till syftet eller till den påstådda mottagaren, där kvaliteten på produkten är högre än vad som behövs för det syfte som uppges eller för den påstådda mottagaren, där beställaren eller mottagarens kontaktuppgifter inte verkar stämma eller är identiska med kontaktuppgifter på andra beställningar, där konstiga eller orimligt dyra transporter används, där betalnings- formen avviker från normala rutiner, där beställaren har en uppenbar okunskap om produkten eller affärsområdet eller som innehåller stavfel eller formuleringar som inte är normala för den här typen av handlingar.

Ett införande av en sådan bestämmelse skulle innebära att exportören bör iaktta en större vaksamhet i sina affärskontakter än vad som krävs enligt artikel 4.4 i EU-förordningen. Något aktivt undersökningskrav skulle emellertid inte heller i detta fall ställas på exportören. Vid tvek- samheter bör kontakt alltid tas med Inspektionen för strategiska produkter, Strålsäkerhetsmyndigheten eller Säkerhetspolisen.

När det gäller frågan om en sanktionsbestämmelse för den som bryter mot tillståndskrav eller underrättelseskyldighet, se avsnitt 5.10.3.

Prop. 2009/10:205

Artiklarna 8.1–8.4		Prop. 2009/10:205
Artiklarna 8.1–8.4 i den nya EU-förordningen motsvarar artiklarna 5.1–
5.4 i den äldre EU-förordningen.
Artikel 5.1 i den äldre EU-förordningen, som föreskriver att en
medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till de
mänskliga rättigheterna får förbjuda eller kräva tillstånd för export av
produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga
I till EU-förordningen, föranledde att 5 § PDA-lagen infördes (se prop.
2000/01:9 s. 29–30). 5 § föreskriver att regeringen får meddela före-
skrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas
av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i rådets förordning (EG)
nr 1334/2000.
Utöver att hänvisning bör ske till artikel 8.1 i stället för artikel 5.1 samt
att EU-förordningens nummer bör ändras till 428/2009 bör någon
ändring av 5 § PDA-lagen inte ske.
Emellertid bör, av tydlighetsskäl, en ändring ske i 18 § första stycket 1
och andra stycket 1 PDA-lagen som är den straffbestämmelse som är
knuten till artikel 5.1 i den äldre EU-förordningen (se mer om detta i
avsnitt 5.10.3).
5.4.2	Förmedlingstjänster
Bakgrund
Som framgått i avsnitt 4.4.2 föreskriver FN:s säkerhetsråds resolution
1540 (2004) att alla stater ska vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i
syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärn-
vapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, inbegripet
genom att införa lämpliga kontroller av materiel med koppling till dessa,
och att de därför bland annat ska införa kontroller av förmedling.
Genom den nya EU-förordningen införs kontroller när det gäller till-
handahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla an-
vändningsområden.
I dag finns ingen generell reglering i Sverige när det gäller kontroll av
förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användnings-
områden. Vare sig rådets förordning (EG) nr 1334/2000 eller lagen om
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd omfattar nämligen kontroll av förmedlingstjänster. Inom ramen
för internationella sanktioner gentemot vissa länder eller grupper finns
dock reglering när det gäller kontroll av förmedlingstjänster avseende
produkter med dubbla användningsområden. I nuläget råder förbud eller
tillståndsplikt för tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende vissa
produkter med dubbla användningsområden gentemot Iran genom rådets
förordning (EG) nr 423/2007 av den 19 april 2007 om restriktiva åtgärder
mot Iran (EUT L 103, 20.4.2007, s. 1, Celex 32007R0423).
Fram till år 2001 hade Sverige dock en generell reglering när det gäller
kontroll av förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla an-
vändningsområden. 12 § i den upphävda lagen (1998:397) om strategiska
produkter, som den 1 januari 2001 ersattes av den nuvarande PDA-lagen,		53

föreskrev att produkter (med dubbla användningsområden) som finns i	Prop. 2009/10:205
utlandet inte här i landet får tillhandahållas åt någon i utlandet utan
tillstånd, om produkterna inte får föras ut från Sverige eller exporteras
utan tillstånd enligt lagen om strategiska produkter eller enligt rådets
förordning (EG) nr 3381/94. Vidare föreskrevs i 12 § andra stycket i
samma lag att svenska myndigheter, svenska företag eller den som är
bosatt eller stadigvarande vistas här inte heller i utlandet får
tillhandahålla sådana produkter utan tillstånd. Med tillhandahållande
avsågs enligt 3 § lagen om strategiska produkter försäljning, upplåtelse,
utbjudande mot ersättning, lån, gåva eller förmedling.
Bestämmelsen om tillhandahållande infördes i den svenska lag-
stiftningen för att förhindra att framställningen av kemiska stridsmedel
främjades genom vissa andra förfaranden än utförsel av utrustning eller
kemiska substanser från Sverige. För att ytterligare förhindra fram-
ställningen och utvecklingen av kärnladdningar samt biologiska och
kemiska vapen utvidgades den senare till att avse alla produkter som
omfattades av lagen om strategiska produkter. Den ursprungliga
bestämmelsen tillkom innan Sverige blev medlem i EU.
I samband med lagstiftningsärendet då lagen om strategiska produkter
ersattes av PDA-lagen uttalade den dåvarande regeringen att bestäm-
melsen om tillståndskrav till tillhandahållande av produkter med dubbla
användningsområden var mycket svår att kontrollera och inte alls
tillämpades i praktiken. Enligt den dåvarande regeringens bedömning
kunde det därför starkt ifrågasättas om den verkligen fyllde någon
praktisk funktion. Med hänsyn härtill ansåg regeringen att det inte fanns
någon anledning att behålla bestämmelsen varför den borde avskaffas (se
prop. 2000/01 s. 46). Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.
2000/01:UU3, rskr. 2000/01:49).
EU-förordningens bestämmelser om förmedlingstjänster och
förmedlare
Definitioner
Begreppen förmedlingstjänster och förmedlare definieras i artiklarna 2.5
och 2.6 i EU-förordningen.
Med förmedlare avses varje fysisk eller juridisk person eller partner-
skap som är bosatt eller etablerad i en medlemsstat i Europeiska gemen-
skapen och som tillhandahåller tjänster som definieras i artikel 2.5 i EU-
förordningen från Europeiska gemenskapen till ett tredjelands territor-
ium.
Med förmedlingstjänster avses förhandling eller organisering av trans-
aktioner för inköp, försäljning eller leverans av produkter med dubbla
användningsområden från ett tredjeland till något annat tredjeland eller
försäljning eller inköp av produkter med dubbla användningsområden
som befinner sig i tredjeländer för överföring till något annat tredjeland. I
EU-förordningen undantas endast tillhandahållande av stödtjänster från
definitionen av förmedlingstjänster. Med stödtjänster avses transport,
finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring samt allmän reklam
eller säljfrämjande åtgärder.	54

Artikel 5.1	Prop. 2009/10:205
Artikel 5.1 reglerar tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlings-
tjänster avseende produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga I till EU-förordningen.
Det bör i detta sammanhang nämnas att tillståndskravet för tillhanda-
hållande av förmedlingstjänster när det gäller produkter med dubbla
användningsområden som förtecknas i bilaga I till EU-förordningen är
lågt ställt i jämförelse med tillståndskravet för export av sådana
produkter. Artikel 3 i EU-förordningen föreskriver att tillstånd till export
ska krävas för produkter med dubbla användningsområden som för-
tecknas i bilaga I till EU-förordningen medan artikel 5.1 anger två olika
förutsättningar som ska vara uppfyllda innan tillståndskrav föreligger för
produkter som förtecknas i bilaga I.
Enligt den första förutsättningen i artikel 5.1 ska tillstånd krävas om
förmedlaren har informerats av de behöriga myndigheterna i den med-
lemsstat där han är bosatt eller etablerad om att de aktuella produkterna
helt eller delvis är eller kan vara avsedda för någon av de användningar
som anges i artikel 4.1.
För tillämpning av detta tillståndskrav är den behöriga myndigheten
beroende av god underrättelseinformation. Sådan information kan
inhämtas från behöriga myndigheter i andra medlemsstater i EU eller
från andra stater, från informationsutbyte i exportkontrollregimerna eller
från svenska underrättelsemyndigheter.
Den andra förutsättningen är uppbyggd på ett annat sätt än den första
genom att den inte innehåller ett tillståndskrav som inträder efter
information från en behörig myndighet, utan i stället anger att om en
förmedlare känner till att de produkter med dubbla användningsområden
som förtecknas i bilaga I, för vilka han planerar förmedlingstjänster, helt
eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel
4.1. ska han underrätta den behöriga myndigheten som ska besluta om
det är lämpligt att förmedlingstjänsterna omfattas av tillstånd.
Artikel 5.1 är direkt tillämplig i medlemsstaterna. För att artikeln ska
kunna tillämpas i medlemsstaterna krävs dock nationella bestämmelser
av verkställande karaktär avseende vilken nationell myndighet som ska
pröva tillståndsfrågan.
4 § första stycket lagen om kontroll av produkter med dubbla an-
vändningsområden och av tekniskt bistånd föreskriver att frågor om
tillstånd enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen
för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.
I paragrafen anges inte särskilt vilka slags tillstånd som avses. Med
hänsyn härtill krävs i detta avseende ingen ändring av 4 § första stycket
den nämnda lagen.
När det gäller överklagande av beslut om tillståndsfrågor, se avsnitt
5.11.
När det gäller frågan om en sanktionsbestämmelse för den som bryter
mot tillståndskrav eller underrättelseskyldighet som föreskrivs i artikeln,
se avsnitt 5.10.3.
	55

Artikel 5.2	Prop. 2009/10:205
Artikel 5.2 i den nya EU-förordningen föreskriver att en medlemsstat får
utvidga tillämpningen av artikel 5.1 i EU-förordningen till produkter med
dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen, för
användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen samt till
produkter med dubbla användningsområden för militära slutanvänd-
ningar och bestämmelseorter som anges i artikel 4.2 i EU-förordningen.
Denna möjlighet för en medlemsstat att utvidga tillämpningsområdet
för tillståndskravet när det gäller tillhandahållande av förmedlingstjänster
avseende produkter med dubbla användningsområden bör utnyttjas.
Skälet till detta är att de behöriga myndigheterna kan ha fått under-
rättelseinformation om, eller förmedlaren kan ha fått kännedom om, att
produkterna, för vilka det planeras förmedlingstjänster, är avsedda för
användningar som avses i artikel 4.1 i EU-förordningen, dvs. för ut-
veckling, produktion etc. av massförstörelsevapen eller för användningar
som avses i artikel 4.2, även om produkterna i fråga är inte förtecknade i
bilaga I till EU-förordningen. Den tekniska utvecklingen på mass-
förstörelseområdet är nämligen så snabb, att det är svårt att förutse vilka
produkter eller vilket material som kan komma att användas för bl.a.
produktion av massförstörelsevapen. Enligt Säkerhetspolisen är det också
en tydlig trend att de länder som har en ambition att utveckla
massförstörelsevapen har blivit skickligare på att uppgradera produkter
med dubbla användningsområden som inte omfattas av exportkontroll-
förteckningar till att bli funktionella i framställningen av massförstörelse-
vapen (Spridning av massförstörelsevapen, en rapport om arbetet med att
förebygga och uppdaga spridning av massförstörelsevapen och bärare av
sådana vapen, Säkerhetspolisen, 2003, s. 22).
Bestämmelsen bör utformas på så sätt att regeringen får meddela
föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som
avses i artikel 5.2 i EU-förordningen får omfattas av krav på tillstånd
enligt artikel 5.1 i samma förordning.
Artikel 5.3
Artikel 5.3 i den nya EU-förordningen föreskriver att en medlemsstat får
anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för förmedling
av produkter med dubbla användningsområden om förmedlaren har
anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för
någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen.
Vid förhandlingarna angående den nya EU-förordningen i råds-
arbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden, WPDU,
verkade Sverige inledningsvis för ett införande i EU-förordningen av ett
särskilt bemyndigande med vidare möjligheter för nationell särreglering
än det som återfinns i artikel 5.3. Under förhandlingarnas gång fick
emellertid Sverige inte gehör för denna uppfattning och i stället
utarbetades det särskilda bemyndigande som återfinns i artikel 5.3.
Artikel 5.3 bedöms dock tillfredsställande kunna täcka Sveriges behov
av kontroll när det gäller tillhandahållande av förmedlingstjänster. Med
hänsyn till att Sverige sedan den 1 januari 2001 inte har haft någon
reglering när det gäller kontroll av förmedlingstjänster avseende produkt-	56

er med dubbla användningsområden är det dock svårt att veta hur många svenska företag eller svenska medborgare eller personer som är bosatta här som ägnar sig åt förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användningsområden. Ännu svårare är det att veta hur många av dessa som förmedlar produkter med dubbla användningsområden för användningar som avses i artikel 4.1 i EU-förordningen, dvs. för utveck- ling, produktion etc. av massförstörelsevapen. Det finns indikationer som tyder på att Sverige ibland har använts som bas för sådan förmedlings- verksamhet, bl.a. ombads under 2008 en utländsk medborgare att lämna Sverige för att ha ägnat sig åt verksamhet som var oförenlig med hans officiella åtaganden som representant för ett annat land. Mannen hade ägnat sig åt att förmedla produkter som skulle kunna användas i samband med utveckling av massförstörelsevapen (Säkerhetspolisen 2008, s. 29). Det är dock svårt att uttala sig om huruvida Sverige är en omfattande bas för förmedlingsverksamhet av produkter med dubbla användnings- områden som är avsedda att användas i samband med utveckling, produktion etc. av massförstörelsevapen.

I syfte att uppnå erforderlig kontroll över tillhandahållandet av för- medlingstjänster när det gäller produkter med dubbla användnings- områden för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen bör Sverige dock utnyttja det särskilda bemyndigande som finns i artikel 5.3 i EU-förordningen.

Av flera skäl bör detta ske genom att regeringen efter riksdagens bemyndigande får meddela föreskrifter om krav på tillstånd som avses i artikel 5.3 i EU-förordningen samt om underrättelseskyldighet för för- medlare som avses i samma artikel. Det första skälet till detta är att det nationella behovet av att utnyttja det särskilda bemyndigandet i artikel 5.3 i EU-förordningen kan ändras relativt snabbt. De behöriga myndig- heterna kan i ett visst läge anse att kontrollen över förmedlingstjänster är så pass tillfredsställande att det inte finns något behov av att utnyttja det särskilda bemyndigandet i artikel 5.3 i EU-förordningen. Samtidigt kan det omvända förhållandet också inträffa, dvs. att Sverige inte har ut- nyttjat det särskilda bemyndigandet i artikel 5.3 i EU-förordningen men att de behöriga myndigheterna anser att ett sådant utnyttjande, i vart fall under en viss tidsperiod, är nödvändigt för att uppnå tillfredsställande kontroll över tillhandahållandet av förmedlingstjänster i Sverige. Vid sådana förhållanden vore det tidskrävande och omständligt att vid upp- repade tillfällen ändra PDA-lagen från att omfatta nationella bestäm- melser med tillhörande sanktionsbestämmelser (se avsnitt 5.10.3) som täcker det särskilda bemyndigandet i artikel 5.3 i EU-förordningen till att inte omfatta sådana bestämmelser eller vice versa. Det andra skälet till varför regeringen bör erhålla ovan nämnda bemyndigande från riksdagen är att ett sådant bättre skulle korrespondera med den nuvarande ut- formningen av PDA-lagen, där liknande bestämmelser med bemyndig- anden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav återfinns i 5 och 7 §§.

Mot bakgrund av det anförda bör det när det gäller förmedlingstjänster i PDA-lagen införas en paragraf som innehåller kompletterande bestäm- melser till det särskilda bemyndigande som ges i artikel 5.3 i EU- förordningen. Paragrafen bör utformas på så sätt att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden

Prop. 2009/10:205

ska omfattas av krav på tillstånd för förmedling som avses i artikel 5.3 i Prop. 2009/10:205 EU-förordningen samt att regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma

förordning.

Räckvidden av ett sådant bemyndigande från riksdagen till regeringen skulle innebära att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter som i stora delar motsvarar vad som föreskrivs i andra meningen i artikel 5.1 i EU-förordningen men som dock skiljer sig åt från artikel 5.1 på så sätt att det inte krävs att förmedlaren ”känner till” att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen. Det räcker i stället med att förmedlaren ”har anledning att misstänka” sådan användning. Vidare får ett sådant tillståndskrav även omfatta produkter som inte är förtecknade i bilaga I till EU- förordningen.

Genom förordning skulle regeringen med stöd av ett sådant be- myndigande således kunna föreskriva att om en förmedlare har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden, för vilken han eller hon planerar förmedlingstjänster, är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen, ska han eller hon underrätta de behöriga myndigheterna som ska besluta om det är lämpligt att dessa förmedlingstjänster omfattas av tillstånd.

För det fall en sådan bestämmelse skulle införas kan en förmedlare ta de omständigheter som anförts i avsnitt 5.4.1 som utgångspunkt för när det kan finnas skäl att misstänka och därmed underrätta den behöriga myndigheten.

När det gäller frågan om en sanktionsbestämmelse för den som bryter mot tillståndskrav eller underrättelseskyldighet, se avsnitt 5.10.3.

Artikel 5.4

Artikel 5.4 föreskriver att bestämmelserna i artiklarna 8.2, 8.3 och 8.4 ska tillämpas på de nationella åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Detta innebär att medlemsstaterna till kommissionen ska anmäla varje nationell åtgärd som vidtagits enligt artikel 5.2 och 5.3 samt de exakta skälen till åtgärden. Medlemsstaterna ska även anmäla varje ändring som vidtas. Artikel 5.4 behöver inte kompletteras på nationell nivå.

5.4.3Transitering

Bakgrund

Som framgått i avsnitt 4.4.2 föreskriver FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) att alla stater ska vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärn- vapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, inbegripet genom att införa lämpliga kontroller av materiel med koppling till dessa, och att de därför bland annat ska införa kontroller av transitering.

Genom den nya EU-förordningen införs viss kontroll när det gäller Prop. 2009/10:205 transitering av produkter med dubbla användningsområden. I skäl 16 i

den nya EU-förordningens ingress anges att förordningen omfattar produkter som endast passerar genom gemenskapens tullområde, dvs. sådana produkter som inte är föremål för någon annan godkänd tull- behandling än förfarandet för extern transitering eller som endast placeras i en frizon eller ett frilager och för vilka inga uppgifter behöver noteras i en godkänd lagerbokföring. Vidare anges i skäl 16 att till följd av detta bör en möjlighet införas för medlemsstaterna att i enskilda fall förbjuda en transitering av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden om medlemsstaterna har rimlig anledning att anta, genom underrättelseinformation eller information från andra källor, att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för spridning av massförstörelsevapen eller deras vapenbärare.

Transitering av varor är en del av tullagstiftningen. Denna utgörs
numera till stor del av olika EU-förordningar, främst den s.k. tullkodexen
och den s.k. tillämpningskodexen, dvs. rådets förordning (EEG) nr
2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen respektive kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av
den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG)
nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (Celex
31992R2913 respektive Celex 31993R2454). Dessa EU-förordningar
kompletteras av ett flertal svenska författningar. Den centrala svenska
lagen är tullagen (2000:1281; TL).
År 2008 antogs en ny tullkodex, Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en
tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) [Celex
32008R0450]. Den nya tullkodexen trädde i kraft den 24 juni 2008 och
kommer att tillämpas från och med olika datum beroende på vilka
bestämmelser som berörs. Vissa särskilt angivna bestämmelser kommer
att tillämpas från och med det nämnda datumet medan alla andra
bestämmelser kommer att tillämpas när vissa genomförandebestäm-
melser är tillämpliga, tidigast från och med den 24 juni 2009 och senast
från och med den 24 juni 2013.
Gällande rätt
Eftersom den nya tullkodexen ännu inte har börjat tillämpas i alla delar
redogörs i detta avsnitt för de förfaranden som tillämpas enligt 1992 års
tullkodex.
Förfaranden före godkänd tullbehandling
Bestämmelserna i tullagstiftningen innebär att den som för in varor till
gemenskapens tullområde utan dröjsmål ska befordra dessa via den rutt
som Tullverket har angett – den s.k. tullvägen – och enligt Tullverkets
anvisningar (artikel 38 i tullkodexen). Bestämmelser om "tullvägen"
finns bl.a. i avdelning III i tullkodexen och 2 kap. Tullverkets föreskrifter
och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning;
TO), dvs. Tullverkets föreskrifter m.m. för tillämpning av tullagen och	59
	59

tullförordningen (2000:1306; TF). Varorna ska fr.o.m. införseln vara underkastade tullövervakning under den tid som behövs för att fastställa deras tullstatus och, i fråga om icke-gemenskapsvaror, till dess deras tullstatus förändras eller de förs in i en frizon eller i ett frilager eller återexporteras eller förstörs (artikel 37 i tullkodexen). Med tullstatus menas en varas status som gemenskapsvara eller icke-gemenskapsvara. Genom tullförfarandet övergång till fri omsättning ändras varornas tull- status från icke-gemenskapsvaror till gemenskapsvaror. Därigenom kan importören fritt förfoga över varorna.

Gemenskapsvaror är sammanfattningsvis varor som har sitt ursprung i EG:s tullområde eller som efter import dit har övergått till fri omsättning inom tullområdet.

När varorna anländer till ett tullkontor eller till någon annan plats som anvisats eller godkänts av Tullverket ska de uppvisas för tullen av den person som förde in dem till EU:s tullområde eller i förekommande fall av den person som åtagit sig ansvaret för befordran av varorna efter in- förseln (artikel 40 i tullkodexen). Med uppvisande av varorna menas att en anmälan i föreskriven form ska göras till Tullverket om att varorna har anlänt till tullkontoret eller någon annan plats som har angetts eller godkänts av Tullverket (jfr artikel 4.19 i tullkodexen). En sådan anmälan kan avse "godkänd tullbehandling". Vad som åsyftas med detta begrepp redovisas nedan.

Varor som har visats upp för Tullverket men som inte hänförts till en godkänd tullbehandling benämns "varor i tillfällig förvaring" (artikel 50 i tullkodexen). Sådana varor måste läggas upp och förvaras på ett s.k. tillfälligt lager (artikel 51 i tullkodexen och 3 kap. 7 § TL). Som namnet antyder rör det sig om korttidsförvaring i avvaktan på att varorna hänförs till godkänd tullbehandling (jfr artiklarna 50 och 53 i tullkodexen och 3 kap. 6–11 §§ TL). Den som under sådana förhållanden uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lägger upp varan på tillfälligt lager gör sig skyldig till tullförseelse enligt 10 kap. 1 § TL. Tillfälliga lager är underkastade Tull- verkets övervakning och kontroll (3 kap. 10 § TL). Bestämmelserna om uppläggning på tillfälligt lager gäller dock inte varor som förs in med post eller järnväg eller som kommer in i frizon (jfr 14 och 15 kap. TO).

Så snart de införda varorna uppvisats för en tullmyndighet ska en "summarisk deklaration" lämnas (artikel 43 i tullkodexen). Tullverket kan här medge en frist till första arbetsdagen efter uppvisandet.

I 4 kap. 5 § TO föreskrivs att en vara anses upplagd på ett tillfälligt lager när en summarisk deklaration, i vilken varan finns upptagen, tagits emot av lagerhavaren och varan förts in på lagret. Av 4 kap. 25 § TO framgår att lagerhavaren får lämna ut en vara från ett tillfälligt lager när han fått Tullverkets tillstånd till det.

Om varorna i samband med ankomsten anges till en godkänd tull- behandling behöver någon summarisk deklaration normalt inte lämnas (jfr artikel 45 i tullkodexen).

Godkänd tullbehandling

Med godkänd tullbehandling förstås i artikel 4.15 tullkodexen att varor a) hänförs till ett tullförfarande, b) förs till en frizon eller ett frilager, c)

Prop. 2009/10:205

återexporteras från EU:s tullområde, d) förstörs eller e) överlåts till Prop. 2009/10:205 statskassan.

Med tullförfaranden förstås i artikel 4.16 tullkodexen a) övergång till fri omsättning, b) transitering, c) lagring i tullager, d) aktiv förädling, e) bearbetning under tullkontroll, f) temporär import, g) passiv förädling och h) export.

Alla varor som ska hänföras till ett tullförfarande ska omfattas av en deklaration för förfarandet i fråga (artikel 59.1 i tullkodexen).

Särskilt om tullförfarandet transitering

Att transitera varor innebär, förenklat uttryckt, att sända varor under tullövervakning. Gemenskapsvaror som har deklarerats för ett förfarande för transitering ska vara föremål för tullövervakning från mottagandet av tulldeklaration till den tidpunkt då varorna lämnar EU:s tullområde, för- störs eller tulldeklarationen ogiltigförklaras (artikel 59.2 i tullkodexen).

Varorna ska stå under Tullverkets övervakning från det att transporten startat till dess att den avslutats på föreskrivet sätt och det avsändande tullkontoret fått bekräftelse på att varorna har ankommit till bestäm- melseorten. Transiteringen sker med tillämpning av olika procedurer. Till varje procedur finns bestämmelser om att varan ska åtföljas av vissa dokument (exempelvis s.k. T1- eller T2-dokument) och att varorna ska transporteras på visst sätt (exempelvis viss väg, visst transportmedel eller i ett förseglat utrymme).

S.k. extern gemenskapstransitering (T1-proceduren) medger befordran från en plats till en annan inom EU:s tullområde av

– icke-gemenskapsvaror utan att dessa varor beläggs med importtullar eller andra avgifter eller blir föremål för handelspolitiska åtgärder,

– gemenskapsvaror som är föremål för en gemenskapsåtgärd som för- utsätter export av varorna till tredje land och för vilka tullformaliteterna för denna export har uppfyllts (artikel 91 i tullkodexen).

Genom det externa transiteringsförfarandet kan en vara tas in till EU:s tullområde exempelvis via Italien där ett s.k. T1-dokument (jfr artikel 341 i tillämpningskodexen) utfärdas. Varan transporteras därefter från Italien till Sverige via Schweiz (tredje land) och Tyskland. I samband med ankomsten till Sverige läggs varan upp på tillfälligt lager eller hänförs till godkänd tullbehandling. Det svenska tullkontoret återsänder härefter ett kvitterat exemplar av dokumentet till avgångstullkontoret i Italien som därefter avslutar transiteringen. En vara som omfattas av lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införsel- reglerade varor, m.m. får utan hinder av införselförbud eller villkor transiteras genom det svenska tullområdet eller mellan orter inom detta enligt vad som gäller för extern transitering.

S.k. intern gemenskapstransitering (T2-proceduren) medger att gemenskapsvaror befordras från en punkt till en annan inom EU:s tullområde genom ett tredje lands territorium utan att varorna förlorar sin status som gemenskapsvaror (artikel 163.1 i tullkodexen). Förfarandet förutsätter att det finns ett internationellt avtal som möjliggör det. Som exempel kan nämnas att en gemenskapsvara ska transporteras från Italien

till Sverige via Schweiz. För att tullkontoret i Sverige ska kunna betrakta

varan som en gemenskapsvara, trots att den lämnat EU:s tullområde Prop. 2009/10:205 (införseln i Schweiz), måste varan åtföljas av ett s.k. T2-dokument (jfr

artikel 381.1 i tillämpningskodexen) som utfärdats i Italien.

Såväl intern som extern transitering kan enligt nämnda artiklar i tullkodexen ske även med hjälp av dokument som utfärdats i enlighet med vissa angivna konventioner.

Med s.k. inrikes transitering avses transitering av tullgods från ett avgångstullkontor till ett bestämmelsetullkontor, som båda ligger inom det svenska tullområdet (jfr 7 kap. 43, 44 och 47 §§ TO).

Godkänd tullbehandling

Hit hör fem fall, nämligen dels att en vara förs till en frizon eller ett frilager, dels att en vara återexporteras från EU:s tullområde, dels att en vara förstörs, dels att en vara överlåts till statskassan.

Frizoner och frilager behandlas i tullkodexen som ett enhetligt institut. I artikel 166 i tullkodexen anges att de är antingen delar av EU:s tullområde eller lokaler belägna inom detta område vilka är avskilda från resten av det. Den väsentliga skillnaden är alltså att frizoner är inhägnade områden medan frilager utgörs av byggnader eller lokaler (jfr artikel 167.3 i tullkodexen). Av artikel 166 framgår följande om frizonernas och frilagrens funktioner beträffande varor som finns där.

– Icke-gemenskapsvaror anses inte befinna sig inom EU:s tullområde ifråga om importtullar och handelspolitiska importåtgärder. Det förut- sätter dock att varorna inte har övergått till fri omsättning, hänförs till ett annat tullförfarande än sådan övergång eller används eller förbrukas på andra villkor än de som medgetts i tullagstiftningen.

– Gemenskapsvaror ska omfattas av sådana åtgärder som vanligen är knutna till exporten av varor, om gemenskapslagstiftningen innehåller särskilda bestämmelser om att så ska vara på grund av att varorna är upplagda i en frizon eller i ett frilager.

Sådana varor som omfattas av lagen (1973:980) om transport, för- varing och förstöring av införselreglerade varor, m.m. får utan hinder av införselförbud eller villkor förvaras i frizon eller frilager.

När varor förs in i en frizon eller ett frilager behöver de i allmänhet inte visas upp för tullmyndigheterna och inte heller krävs att en tull- deklaration ges in annat än i vissa undantagsfall (artikel 170 i tullkodexen). Det finns inte någon begränsning av den tid icke- gemenskapsvaror får förvaras i ett frilager eller i en frizon (artikel 171 i tullkodexen). Den som för in varorna är emellertid skyldig att till tullmyndigheten överlämna en kopia av det transportdokument som åtföljer varorna eller att hålla dokumentet tillgängligt hos de personer som dessa myndigheter utser (artikel 168.4 i tullkodexen). Med transportdokument avses här varje dokument som rör transporten, såsom fraktsedlar, följesedlar etc., och som innehåller alla uppgifter som behövs för att identifiera varorna (artikel 812 i tillämpningskodexen).

Tillstånd att inrätta frizoner eller frilager meddelas av regeringen. De ska övervakas av tullmyndigheterna som också får kontrollera personer, transportmedel och varor som förs in i eller ut ur en frizon eller ett

frilager (artikel 168 i tullkodexen; jfr 4 kap. 17 § TL).

En icke-gemenskapsvara kan återexporteras från EU:s tullområde. Vid Prop. 2009/10:205 återexport tillämpas, om inget annat föreskrivits, de regler som gäller för

export (artikel 182.2 i tullkodexen). Det innebär bl.a. att tulldeklaration ska fyllas i och lämnas på samma sätt som vid export. Förfarandet återexport används bl.a. då ett tullförfarande med ekonomisk verkan avslutas genom att den aktuella varan förs ut ur gemenskapen. För icke- gemenskapsvaror som förvaras på tillfälligt lager utgör tulldeklaration för tullförfarandet transitering också en anmälan om återexport. Enligt 1973 års lag får en vara, som omfattas av tillämpningsområdet för den lagen, återutföras utan hinder av införselförbud eller införselvillkor.

Enligt tullkodexen får en icke-gemenskapsvara förstöras i vissa fall efter föreskriven anmälan till tullmyndigheterna eller på initiativ av dessa (jfr artiklarna 182.3 resp. 56; jfr SOU 1999:54 s. 152 f). Vad som föreskrivs i 1973 års lag gäller även sådana varor som förstörs under kontroll av Tullverket eller annan som verket godkänner.

Med överlåtelse till statskassan avses en civilrättslig överlåtelse från den som inför en vara till Tullverket. Detta kan vara ett alternativ för exempelvis den som infört en införselförbjuden vara och inte vill dra på sig kostnader för att återutföra den.

EU-förordningens bestämmelser om transitering

Definitioner

Begreppen transitering, gemenskapens tullområde och icke- gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden definieras i artiklarna 2.7, 2.12 och 2.13 i EU-förordningen.

Med transitering avses en transport av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom gemen- skapens tullområde för leverans till en destination utanför gemenskapen.

Med gemenskapens tullområde avses det område som anges i artikel 3 i gemenskapens tullkodex.

Med icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden avses produkter som har status som icke-gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.8 i gemenskapens tullkodex.

Artikel 6.1

I artikel 6.1 föreskrivs att transitering av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till EU- förordningen får förbjudas av de behöriga myndigheterna i den medlems- stat där transiteringen äger rum om produkterna helt eller delvis är eller kan tänkas vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1 i EU- förordningen. När medlemsstaterna fattar beslut om ett sådant förbud, ska de beakta de skyldigheter och åtaganden som de har godkänt som parter i internationella fördrag eller som medlemmar i internationella icke-spridningssystem.

Artikel 6.1 riktar sig direkt till de behöriga myndigheterna i medlems-

staterna. För de behöriga myndigheterna är således artikel 6.1 direkt

tillämplig. För att artikeln ska kunna tillämpas i medlemsstaterna krävs Prop. 2009/10:205 dock nationella bestämmelser av verkställande karaktär avseende vilken

nationell myndighet som ska pröva förbudsfrågan.

4 § första stycket PDA-lagen föreskriver att frågor om tillstånd enligt
rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska
produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Paragrafen
bör kompletteras på så sätt att det anges att frågor om tillstånd och förbud
enligt den nya EU-förordningen prövas av Inspektionen för strategiska
produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.
När det gäller frågan om en sanktionsbestämmelse för den som bryter
mot ett förbud mot transitering, se avsnitt 5.10.3.
När det gäller överklagande av beslut om förbud mot transitering, se
avsnitt 5.11.
Artikel 6.2
I artikel 6.2 föreskrivs att innan beslut fattas om huruvida en transitering
ska förbjudas får en medlemsstat föreskriva att de behöriga myndig-
heterna i enskilda fall får införa tillståndskrav för den specifika transit-
eringen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i
bilaga I till EU-förordningen, om produkterna helt eller delvis är eller
kan tänkas vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-
förordningen.
Artikel 6.2 innehåller således ett bemyndigande för Sverige att införa
nationella bestämmelser med det innehåll som föreskrivs i denna artikel.
Frågan om Sverige bör införa en sådan kompletterande nationell
bestämmelse måste besvaras mot bakgrund av om det finns behov av
detta.
Såvitt kan bedömas i nuläget synes det inte finnas något behov av att
utnyttja bemyndigandet i artikel 6.2 i EU-förordningen. De behöriga
myndigheterna torde ha tillgång till den information som behövs för att
kunna fatta beslut om att en transitering ska förbjudas utan att ett
tillståndsförfarande införs.
Artikel 6.3
I artikel 6.3 föreskrivs att medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av
artikel 6.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas
upp i förteckningen, för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-
förordningen och till produkter med dubbla användningsområden för
militära slutanvändningar och bestämmelseländer som anges i artikel 4.2
i EU-förordningen.
Artikel 6.3 innehåller ett särskilt bemyndigande för Sverige att införa
kompletterande nationella bestämmelser med det innehåll som föreskrivs
i artikeln. När det gäller frågan om Sverige bör införa en sådan nationell
bestämmelse måste denna besvaras mot bakgrund av om det finns behov
av detta.
I samband med förhandlingarna om den nya EU-förordningen i råds-
arbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden (WPDU)	64
	64

har underhandssynpunkter i denna fråga inhämtats från Inspektionen för Prop. 2009/10:205 strategiska produkter, Tullverket och Säkerhetspolisen. Där har man gjort

bedömningen att Sverige bör utnyttja detta bemyndigande. De under- rättelser som förväntas ligga till grund för ett beslut om att låta inspektera en icke-gemenskapsprodukt med dubbla användningsområden som är föremål för transitering i syfte att bedöma om den bör förbjudas förväntas inte alltid innehålla så pass detaljerad information att det av den går att avgöra huruvida berörda produkter med dubbla användnings- områden är förtecknade i bilaga I till EU-förordningen eller inte. Att avgöra detta kan vara en grannlaga och tidskrävande uppgift. Mot denna bakgrund bör transiteringen kunna förbjudas även i de fall som de aktuella produkterna med dubbla användningsoråden inte är förtecknade i bilaga I till EU-förordningen, om de är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen eller om de är eller kan vara avsedda för militära slutanvändningar och bestämmelse- länder som anges i artikel 4.2 i EU-förordningen.

Mot bakgrund av det anförda bör, när det gäller transitering, i PDA- lagen införas en paragraf som innehåller kompletterande bestämmelser till det särskilda bemyndigande som ges i artikel 6.3 i EU-förordningen. Paragrafen bör utformas på så sätt att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i EU-förordningen får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.

Artikel 6.4

Artikel 6.4 föreskriver att bestämmelserna i artiklarna 8.2, 8.3 och 8.4 ska tillämpas på de nationella åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Detta innebär att medlemsstaterna till kommissionen ska anmäla varje nationell åtgärd som vidtagits enligt artiklarna 6.2 och 6.3 samt de exakta skälen till åtgärden. Medlemsstaterna ska även anmäla varje ändring som vidtas. Artikel 6.4 behöver inte kompletteras på nationell nivå.

Produkt vars transitering har förbjudits

Den nya EU-förordningen anger inte vad som ska äga rum med en icke- gemenskapsprodukt med dubbla användningsområden efter det att en transitering har förbjudits av en medlemsstat.

Enligt den nya tullkodexen är, till skillnad från vad som gäller enligt den äldre tullkodexen (rådets förordning [EEG] nr 2913/92), huvudregeln att en summarisk införseldeklaration inges till det behöriga tullkontoret innan varorna förs in i gemenskapens tullområde (artikel 87.2). Detta innebär att den behöriga myndigheten kan besluta om ett förbud mot transitering redan innan en icke-gemenskapsprodukt med dubbla an- vändningsområden har förts in i Europeiska unionen. I dessa fall uppstår inte frågan vad som ska hända med produkten i fråga, eftersom denna fortfarande befinner sig utanför unionen.

Innan den nya tullkodexen har börjat tillämpas fullt ut och även därefter kan det emellertid vara på så sätt att produkten har förts in i och befinner sig i EU när beslutet om förbud mot transitering fattas.

Enligt artikel 50 i gemenskapens tullkodex har alla varor som förs in i EU:s tullområde statusen av "varor i tillfällig förvaring" till dess att de hänförts till en godkänd tullbehandling. Tillfällig förvaring sker i Sverige på s.k. tillfälliga lager. Enligt vad som sägs i 4 kap. 9 § tullagen får Tullverket även lägga upp sådana varor på tullager. En vara som finns på dessa typer av lager förvaras av innehavaren av lagret under Tullverkets övervakning och med ansvar gentemot Tullverket.

Enligt det existerande regelverket finns möjlighet att sälja eller förstöra varor som uppvisats för tullen eller att de överlåts till staten. Bestäm- melser om detta finns i artiklarna 56 och 182 i gemenskapens tullkodex, 4 kap. 19–22 §§ tullagen, 42 och 43 §§ i tullförordningen samt lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Bestämmelsen om förstöring i artikel 56 i tullkodexen kan enligt sin ordalydelse bara tillämpas om omständligheterna så kräver. Vad som därmed avses har inte klarlagts närmare i EU-rätten. Artikeln har däremot kompletterats av 4 kap. 19 och 20 §§ tullagen, som anger att varor får förstöras, om de inte kan säljas och det finns en risk för att varorna förstörs eller minskar väsentligt i värde, eller kostnaden för förvaringen av varorna är orimligt hög. Artikel 182 i gemenskapens tullkodex ger ytterligare möjligheter att återexportera, förstöra eller till staten överlåta varor. För användning av dessa möjligheter krävs dock medgivande till åtgärden eftersom artikeln riktar sig till enskilda. Artikeln ger alltså enskilda rätt att begära de uppräknade åtgärderna. Bestämmelser som kompletterar artikeln finns bl.a. i 4 kap. 22 § tullagen och 42 och 43 §§ tullförordningen. Slutligen finns bestämmelser om förstöring i lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Som rubriken antyder gäller den endast vid införsel till Sverige.

Den nya EU-förordningen innehåller inte några bestämmelser som innebär förbud mot att, genom återexport till den som befinner sig i tredje land, lämna tillbaka icke-gemenskapsprodukten med dubbla an- vändningsområden till exportören eller leverantören. Som angetts ovan krävs för detta att den enskilde har begärt att så ska ske. Enligt artikel 2.2 ii i den nya EU-förordningen innefattar begreppet export även återexport enligt artikel 182 i gemenskapens tullkodex, dock inte för produkter som befinner sig i transitering. I de fall där exportören eller leverantören inte misstänks för något brott och befinner sig i tredje land bör därför varan kunna lämnas tillbaka till exportören eller leverantören utan tillstånds- krav för export. Även för det fall exportören eller leverantören befinner sig i en annan medlemsstat i EU bör, för det fall denne inte misstänks för något brott eller för det fall tillstånd till överföring inte krävs enligt artikel 21 och bilaga IV till den nya EU-förordningen, produkten kunna lämnas tillbaka till denne utan tillståndskrav. Båda dessa förfaranden kräver dock att den enskilde begär att så ska ske. När det gäller kostnader för en sådan transport ska dessa betalas av den enskilde.

Först om det av någon anledning inte visar sig vara möjligt att återlämna varan till exportören eller leverantören bör möjligheterna

Prop. 2009/10:205

utnyttjas att sälja eller förstöra varor som uppvisats för tullen eller att de Prop. 2009/10:205 överlåts till staten.

5.5Exporttillstånd och tillstånd till förmedlingstjänster

Regeringens förslag: Bestämmelser införs i PDA-lagen om att regeringen får meddela föreskrifter för att komplettera bestäm- melserna om exporttillstånd i del 3.3 första stycket i bilaga II till EU- förordningen.

Bestämmelser införs i PDA-lagen som föreskriver att, utöver till- stånd till export eller till överföring, tillstånd till förmedlingstjänster enligt den nya EU-förordningen får återkallas om en tillståndshavare har åsidosatt en föreskrift i EU-förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av EU-förordningen eller lagen eller om det finns andra särskilda skäl.

Regeringens bedömning: Kapitel III i den nya EU-förordningen kräver i övrigt inte någon kompletterande reglering i den svenska lagstiftningen.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.

GE Healthcare Bio-Sciences AB anser, till skillnad från vad som föreslås i promemorian, att det i författning bör fastställas tidsfrister inom vilka Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndig- heten bör behandla tillståndsansökningar.

Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten har tillstyrkt promemorians förslag att tidsfrister vid behandling av tillståndsansökningar i första hand bör behandlas i praxis. Strålsäkerhets- myndigheten har, som ytterligare argument utöver de som angavs i promemorian för att inte i författning införa bestämda tidsfrister, anfört att det i ärenden om export av kärntekniskt material m.m. kan krävas att Sverige inhämtar försäkran från mottagande stats regering och att den tid som det tar att få en sådan försäkran står utanför myndighetens kontroll.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Kapitel III i EU-förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. olika former av exporttillstånd, tillstånd till förmedlingstjänster, samråds- förfarande mellan medlemsstaterna vid ansökan om vissa exporttillstånd, vad medlemsstaterna ska beakta vid tillståndsprövning samt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och med kommissionen (artiklarna 9–14).

5.5.1 Exporttillstånd Prop. 2009/10:205

Artikel 9

Artikel 9 i den nya EU-förordningen motsvarar i stora delar artikel 6 i den äldre EU-förordningen.

Artikel 9.1
Genom artikel 9.1, som i stora delar motsvarar artikel 6.1 i den äldre EU-
förordningen, inrättas ett generellt gemenskapstillstånd. Det generella
gemenskapstillståndet avser export av vissa i bilaga II till EU-
förordningen angivna produkter med dubbla användningsområden till
vissa angivna länder, nämligen Australien, Förenta staterna, Japan,
Kanada, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Det generella tillståndet är
giltigt i hela EU.
I förhållande till artikel 6.1 och bilaga II till den äldre EU-förordningen
har artikel 9.1 och bilaga II till den nya EU-förordningen ändrats på så
sätt att kraven och villkoren för användningen av det generella tillståndet
har skärpts. I del 3.1 i bilaga II till EU-förordningen anges ett nytt krav
som ställs på exportörerna, nämligen att exportörer som använder
gemenskapens generella exporttillstånd (EU 001) ska underrätta de be-
höriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin
första användning av gemenskapens generella exporttillstånd senast 30
dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.
Bestämmelsen i del 3.1 i bilaga II till EU-förordningen är direkt till-
ämplig och behöver inte kompletteras på nationell nivå.
När det gäller behovet av en sanktionsbestämmelse för den som bryter
mot underrättelseskyldigheten, se avsnitt 5.10.3.
I del 3.3 första stycket i bilaga II till EU-förordningen föreskrivs att
medlemsstaterna ska fastställa rapporteringskraven i samband med an-
vändningen av gemenskapens generella exporttillstånd samt de ytterlig-
are upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan
kräva om produkter som exporteras enligt detta tillstånd. Bestämmelsen,
som delvis motsvaras av del 3.4 i bilaga II till den äldre EU-
förordningen, innebär en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa
rapporteringskrav samt ytterligare upplysningar. För att Sverige ska
kunna uppfylla denna skyldighet bör det i PDA-lagen finnas en bestäm-
melse som föreskriver att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna
om exporttillstånd i del 3.3 första stycket i bilaga II till EU-förordningen.
En sådan bestämmelse kan lämpligen inarbetas i 6 § PDA-lagen.
I del 3.3 andra stycket i bilaga II till EU-förordningen föreskrivs att en
medlemsstat får kräva att exportörer som är etablerade i den medlems-
staten registrerar sig före den första användningen av gemenskapens
generella exporttillstånd. Registreringen ska vara automatisk och er-
kännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och
under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.
Bestämmelsen innebär inte någon skyldighet för medlemsstaterna att
införa ett sådant krav på registrering för exportörer.	68
	68

Den underrättelseskyldighet för exportörer som använder gemen- Prop. 2009/10:205 skapens generella exporttillstånd som föreskrivs i del 3.1 i bilaga II till

EU-förordningen och som beskrivits ovan bedöms tillfredsställande kunna täcka Sveriges behov av kontroll när det gäller vilka exportörer som utnyttjar gemenskapens generella tillstånd. Något behov av att låta exportörerna därutöver registrera sig före den första användningen av ett sådant tillstånd bedöms därför inte föreligga. Någon kompletterande svensk lagstiftning till följd av bestämmelsen i del 3.3 andra stycket i bilaga II till EU-förordningen behövs därmed inte.

Det bör i detta sammanhang nämnas att kommissionen den 16 december 2008 (KOM[2008] 854 slutlig) lade fram ett förslag till ändring av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 genom att föreslå att gemenskapens generella exporttillstånd ska inrättas för export avseende ett utökat antal produkter med dubbla användningsområden till ett utökat antal länder. Förslaget är nu föremål för förhandling inom råds- arbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden (WPDU).

Artikel 9.2

Genom artikel 9.2, som i stora delar motsvarar artikel 6.2 i den äldre EU- förordningen, har medlemsstaterna möjligheter att besluta om nationella exporttillstånd i form av ett individuellt, globalt eller generellt tillstånd.

Artikel 9.2 tredje stycket i den nya EU-förordningen är något förändrad i förhållande till artikel 6.2 tredje stycket i den äldre EU-förordningen på så sätt att det numera anges att exportören ska förse de behöriga myndig- heterna med all relevant information, särskilt om slutanvändaren, be- stämmelselandet och den exporterade produktens slutanvändning. Detta motsvarar i huvudsak vad som föreskrivs i artikel 9.1 i den äldre EU- förordningen. Liksom i artikel 6.2 tredje stycket i den äldre EU- förordningen föreskrivs i artikel 9.2 tredje stycket i den nya förordningen att tillståndet vid behov får omfattas av krav på slutanvändarintyg.

En kompletterande bestämmelse till artikel 6.2 i den äldre EU- förordningen finns i 6 § PDA-lagen som föreskriver att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 6.2. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen meddelat bestämmelser om individu- ellt, globalt och generellt tillstånd i 3 och 4 §§ förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Inspektionen för strategiska produkter har i sin tur meddelat föreskrifter om generellt exporttillstånd (Tullverkets för- fattningssamling [2000:24]).

6 § PDA-lagen bör således ändras på så sätt att artikel 6.2 byts ut mot artikel 9.2.

När det gäller sanktionsbestämmelse för den som åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i EU-förordningen, se avsnitt 5.10.3.

Artikel 9.3	Prop. 2009/10:205
Artikel 9.3 är ny och föreskriver att medlemsstaterna ska behandla
ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som
ska fastställas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.
Inspektionen för strategiska produkter är en myndighet som för
närvarande har en väl fungerande handläggning när det gäller tillstånds-
prövning. Eftersom varje tillstånd har olika utgångspunkter har emeller-
tid inspektionen gjort bedömningen att det är svårt att sätta en bestämd
tidsgräns för behandlingen av en tillståndsansökan. Ibland kan ansökan
vara ofullständig och kräva kompletterande information eller slut-
användarintyget kan vara felaktigt, etc. I normala fall har inspektionen
dock en ambition att försöka behandla en ansökan inom två veckor från
inkomstdatum. Även Strålsäkerhetsmyndigheten är en myndighet som
för närvarande har en väl fungerande handläggning när det gäller till-
ståndsprövning.
GE Healthcare Bio-Sciences AB anser, till skillnad från vad som
föreslås i promemorian, att det i författning bör fastställas tidsfrister inom
vilka Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhets-
myndigheten bör behandla tillståndsansökningar.
Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten
har tillstyrkt promemorians förslag att tidsfrister vid behandling av
tillståndsansökningar i första hand bör behandlas i praxis. Strålsäkerhets-
myndigheten har, som ytterligare argument utöver de som angavs i
promemorian för att inte i författning införa bestämda tidsfrister, anfört
att det i ärenden om export av kärntekniskt material m.m. kan krävas att
Sverige inhämtar försäkran från mottagande stats regering och att den tid
som det tar att få en sådan försäkran står utanför myndighetens kontroll.
Med hänsyn till de skäl som anförts anser regeringen att tidsfristerna
som föreskrivs i artikel 9.3 är något som i första hand som bör behandlas
i praxis. För det fall behov skulle uppstå av att i föreskriftsform reglera
tidsfristerna bör regeringen emellertid genom förordning kunna meddela
sådana med stöd av den s.k. restkompetensen enligt 8 kap. 13 § första
stycket 2 regeringsformen.
Artikel 9.4
Artikel 9.4 a respektive artikel 9.4 c i den nya EU-förordningen
motsvarar artikel 6.3 respektive artikel 6.4 i den äldre EU-förordningen.
Dessa artiklar kräver inte någon kompletterande nationell lagstiftning.
Artikel 9.4 b är ny och föreskriver att nationella generella export-
tillstånd ska definieras i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.
De får användas av alla exportörer som är etablerade eller bosatta i den
medlemsstat som utfärdar dessa tillstånd, om de uppfyller de krav som
fastställs i denna förordning och i den kompletterande nationella lag-
stiftningen. De ska utfärdas i enlighet med vad som anges i bilaga IIIc.
De ska utfärdas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.
Medlemsstaterna ska omedelbart meddela kommissionen alla nationella
generella exporttillstånd som utfärdas eller ändras. Kommissionen ska
offentliggöra dessa meddelanden i C-serien av Europeiska unionens
officiella tidning.	70

Som angetts ovan har regeringen med stöd av det bemyndigande som Prop. 2009/10:205 finns i 6 § PDA-lagen meddelat bestämmelser om individuellt, globalt

och generellt tillstånd i 3 och 4 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Inspektionen för strategiska produkter har i sin tur meddelat föreskrifter om nationellt generellt exporttillstånd (Tullverkets författningssamling [2000:24]). Innehållet i 6 § PDA-lagen medför att de krav som ställs på medlems- staterna i artikel 9.4 b i EU-förordningen kan uppfyllas.

Artikel 9.5

Artikel 9.5 i EU-förordningen, som motsvarar artikel 6.5 i den äldre EU- förordningen, föreskriver att medlemsstaterna i sin respektive nationella lagstiftning ska behålla eller införa möjligheten att bevilja ett globalt exporttillstånd.

Som angetts ovan har regeringen med stöd av bemyndigandet i 6 § PDA-lagen meddelat bestämmelser om globalt tillstånd i 3 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Därmed uppfylls det obligatoriska krav som ställs på medlemsstaterna enligt artikel 9.5 i EU-förordningen.

Artikel 9.6

Artikel 9.6 motsvarar artikel 6.6 i den äldre EU-förordningen.

En ny bestämmelse har införts i artikel 9.6 b som föreskriver att medlemsstaterna ska förse kommissionen med en förteckning över de myndigheter som har befogenhet att besluta om att förbjuda transitering av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden i enlig- het med EU-förordningen.

Artikeln kräver inte någon kompletterande nationell lagstiftning.

5.5.2Tillstånd till förmedlingstjänster

Artikel 10

Artikel 10 rör tillstånd till förmedlingstjänster och är ny i förhållande till den äldre EU-förordningen.

Artikel 10.1

Artikel 10.1 föreskriver att tillstånd till förmedlingstjänster i enlighet med EU-förordningen ska beviljas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förmedlaren är bosatt eller etablerad. Dessa tillstånd ska beviljas för en bestämd kvantitet specifika produkter som flyttas mellan två eller flera tredjeländer. Var produkterna befinner sig i ursprungs- tredjelandet, slutanvändaren och dennes exakta belägenhet ska anges tydligt. Tillstånden ska vara giltiga i hela Europeiska gemenskapen.

Bestämmelsen kräver kompletterande nationella bestämmelser av Prop. 2009/10:205 verkställande karaktär på så sätt att en behörig myndighet måste utses att

pröva dessa tillstånd, se avsnitt 5.12 och kapitel 6.

Artikel 10.2

Artikel 10.2 föreskriver att förmedlarna ska förse de behöriga myndig- heterna med all relevant information som krävs för ansökan om tillstånd till förmedlingstjänster i enlighet med denna förordning, särskilt upp- gifter om var produkterna med dubbla användningsområden befinner sig i ursprungstredjelandet, en tydlig beskrivning av produkterna och uppgift om de berörda kvantiteterna, tredje parter som är involverade i trans- aktionen, bestämmelsetredjelandet, slutanvändaren i det landet och exakt var denne befinner sig.

Artikel 10.2 är direkt tillämplig och kräver inga kompletterande nation- ella bestämmelser när det gäller vilka krav som ställs på förmedlaren i informationshänseende till den behöriga myndigheten.

Artikel 10.3

Artikel 10.3 föreskriver att medlemsstaterna ska behandla ansökningar om tillstånd till förmedlingstjänster inom en tidsfrist som ska fastställas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

Liksom anförts i avsnitt 5.5.1 i kommentaren till artikel 9.3 är tids- fristerna som föreskrivs i artikel 10.3 något som i första hand bör behandlas i praxis. För det fall behov skulle uppstå av att i föreskrifts- form reglera tidsfristerna bör regeringen emellertid genom förordning kunna meddela sådana med stöd av den s.k. restkompetensen enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen.

Artikel 10.4

Artikel 10.4 föreskriver att medlemsstaterna ska förse kommissionen med en förteckning över de myndigheter som bemyndigats att bevilja tillstånd för förmedlingstjänster i enlighet med denna förordning. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över dessa myndigheter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10.4 kräver inte någon kompletterande nationell lagstiftning.

5.5.3Samrådsförfarande

Artikel 11

Artikel 11 i den nya EU-förordningen motsvarar artikel 7 i den äldre EU- förordningen.

Medlemsstaterna har genom förfarandet i artikel 11.1 och 11.2 i vissa fall möjlighet att förhindra export från en annan medlemsstat till tredje

land. Detta sker genom ett samråd mellan myndigheten i den

medlemsstat till vilken ansökan om tillstånd till export görs och Prop. 2009/10:205 myndigheten i den medlemsstat där produkten befinner sig eller kommer

att befinna sig. Detta förfarande kan också användas för att återkalla eller ändra ett redan beviljat tillstånd.

Samrådsförfarandet innebär att en medlemsstat har en vetorätt mot export för en produkt som befinner sig i en annan medlemsstat eftersom den konsulterade medlemsstatens invändningar då är bindande för den andra medlemsstaten.

Bestämmelserna i artikel 11 är uttömmande och kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

5.5.4Bedömningsgrunder vid tillståndsprövning

Artikel 12

Artikel 12.1 i den nya EU-förordningen motsvarar artikel 8 i den äldre EU-förordningen.

Artikel 12.1 föreskriver att vid beslut om beviljande av ett individuellt eller globalt exporttillstånd eller beviljande av tillstånd till förmedlings- tjänster enligt denna förordning ska medlemsstaterna beakta alla relevanta aspekter a) inbegripet de förpliktelser och åtaganden de har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke- spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag, b) sina för- pliktelser enligt de sanktioner som införts genom en gemensam ståndpunkt eller gemensam åtgärd som antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution från FN:s säkerhets- råd, c) nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegripet de som täcks av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fast- ställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99), och d) den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

Artikel 12.2, som är ny i förhållande till den äldre EU-förordningen, föreskriver att när medlemsstaterna bedömer en ansökan om ett globalt exporttillstånd ska de utöver kriterierna i punkt 1 även beakta huruvida exportören tillämpar proportionella och tillräckliga åtgärder och förfaranden i syfte att se till att bestämmelserna och målen i denna förordning och de krav och villkor som gäller för tillståndet iakttas.

Artikel 12 kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

5.5.5Informationsskyldighet m.m.

Artikel 13

Artiklarna 13.1 och 13.5 i den nya EU-förordningen motsvarar artiklarna 9.2 och 9.3 i den äldre EU-förordningen. Artiklarna 13.2–13.4 och 13.6– 13.7 är nya.

Artiklarna 13.1, 13.2 och 13.4	Prop. 2009/10:205
Enligt artikel 13.1 får en exportkontrollerande myndighet i enlighet med
förordningen återkalla, tillfälligt upphäva eller ändra ett exporttillstånd
som den en gång beviljat. Vid varje sådan åtgärd följer en informations-
plikt gentemot andra medlemsstaters exportkontrollerande myndigheter
samt kommissionen.
I artikel 13.2 föreskrivs att de behöriga myndigheterna i medlems-
staterna ska se över avslag på tillstånd som anmälts enligt punkt 1 inom
tre år efter det att de har anmälts och återkalla, ändra eller förlänga dem.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska så snart som möjligt
anmäla resultatet av översynen till de behöriga myndigheterna i de övriga
medlemsstaterna och till kommissionen. Avslag som inte återkallas ska
fortsätta att gälla.
Enligt artikel 13.4 tillämpas artikel 13.1 och 13.2 också på tillstånd till
förmedlingstjänster.
11 § PDA-lagen föreskriver att ett tillstånd till export eller till över-
föring får återkallas om en tillståndshavare har åsidosatt en föreskrift i
EU-förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av EU-
förordningen eller lagen eller om det finns andra särskilda skäl.
11 § PDA-lagen bör ändras på så sätt att, utöver tillstånd till export
eller till överföring, även tillstånd till förmedlingstjänster enligt den nya
EU-förordningen får återkallas under de förutsättningar som anges i
paragrafen.
Artiklarna 13.3 och 13.5–13.7
Enligt artikel 13.3 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna
utan dröjsmål till medlemsstaterna och kommissionen anmäla beslut om
att förbjuda en transitering av produkter med dubbla användnings-
områden som förtecknas i bilaga I, vilket fattats i enlighet med artikel 6.
Dessa anmälningar ska innehålla all relevant information, inbegripet
produktens klassificering, dess tekniska parametrar, bestämmelseland
och slutanvändare
I artikel 13.5 föreskrivs att innan en behörig myndighet i en medlems-
stat, som fattar beslut i enlighet med EU-förordningen, beviljar ett
tillstånd för export eller förmedlingstjänster eller beslutar om en trans-
itering, ska de undersöka alla giltiga beslut om avslag eller beslut om att
förbjuda en transitering av produkter med dubbla användningsområden
som förtecknas i bilaga I, vilka fattats i enlighet med EU-förordningen,
för att ta reda på om ett tillstånd eller en transitering har avslagits av de
behöriga myndigheterna i en eller flera medlemsstater för en i allt
väsentligt identisk transaktion. Den ska först samråda med de behöriga
myndigheterna i den eller de medlemsstater som utfärdade dessa avslag
eller beslut om att förbjuda transitering enligt punkterna 1 och 3.
I artikel 13.5 återfinns ett samrådsförfarande som innebär att innan en
medlemsstat beviljar exporttillstånd, tillstånd till förmedlingstjänst eller
beslut om att förbjuda en transitering, till en i allt väsentligt identisk
transaktion, som en annan medlemsstat under de tre föregående åren
vägrat ge tillstånd till, ska medlemsstaten samråda med den medlemsstat
som vägrat tillstånd. Om medlemsstaten efter samråd likväl beviljar ett	74

tillstånd eller tillåter en transitering, ska medlemsstaten meddela de andra Prop. 2009/10:205 medlemsstaterna och kommissionen om sitt beslut samt även lämna

information för att förklara beslutet.

Artikel 13.6 föreskriver att alla anmälningar som krävs enligt denna artikel ska göras via säkra elektroniska medel, inbegripet ett säkert system som får upprättas i enlighet med artikel 19.4 medan artikel 13.7 föreskriver att all information som utbyts i enlighet med bestämmelserna i denna artikel ska överensstämma med bestämmelserna i artikel 19.3, 19.4 och 19.6 om informationens konfidentiella karaktär.

Uppgifter från svenska myndigheter till andra medlemsstaters myndigheter eller till kommissionen

De uppgifter som de svenska behöriga myndigheterna, Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten, inhämtar inom ramen för sitt uppdrag under EU-förordningen och som sedermera kan bli föremål för informationsutbyte enligt artikel 13 i samma förordning faller i huvudsak under 30 kap. 23 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) [nedan kallad OSL].

Av 30 kap. 23 § första stycket 1 OSL jämförd med 9 § första stycket 1 offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkt 19 i bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen framgår – såvitt nu är i fråga – att sekretess gäller i statliga myndigheters verksamhet som består i tillståndsgivning och tillsyn enligt PDA-lagen för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings- resultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs.

Vissa uppgifter som Inspektionen för strategiska produkter eller Strålsäkerhetsmyndigheten inhämtar enligt EU-förordningen och som sedermera kan bli föremål för informationsutbyte enligt artikel 13 i samma förordning kan även falla under 15 kap. 1 § OSL, den s.k. utrikessekretessen. Paragrafen föreskriver att sekretess gäller för uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

Enligt 8 kap. 3 § samma lag får en uppgift som omfattas av sekretess inte röjas för utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation annat än om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.

En föreskrift om uppgiftsskyldighet i en EU-förordning är att jämställa med en föreskrift i lag eller förordning enligt 8 kap. 3 § OSL (jfr prop. 1999/2000:126 s. 160 och 283, prop. 2006/07:110 s. 49 samt prop. 2007/08:21 s. 25). Något behov av att i svensk lag eller förordning införa någon särskild föreskrift med anledning av den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i EU-förordningen finns således inte.

Utlämnande till allmänheten av uppgifter som inhämtats enligt EU- förordningen

För det fall det i Sverige blir aktuellt att till allmänheten lämna ut upp- gifter som inhämtats från andra medlemsstaters behöriga myndigheter eller från kommissionen i enlighet med det informationsutbyte som föreskrivs i EU-förordningen kan det bli aktuellt att hävda sekretess enligt den s.k. utrikessekretessen eller enligt 30 kap. 23 § första stycket eller 30 kap. 24 § första stycket OSL.

Sekretessen enligt 30 kap. 23 § första stycket den nämnda lagen gäller med ett rakt skaderekvisit, dvs. presumtionen är att uppgifterna är offentliga. Utgångspunkten är visserligen att svenska myndigheter har att tillämpa svenska lagregler så att de krav som kan utläsas av unionsrätten kan tillgodoses. Det kan emellertid inträffa att uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden som omfattas av sekretess i den stat som gjort uppgifterna tillgängliga för svenska myndigheter enligt EU- förordningen, vid en sekretessprövning enligt 30 kap. 23 § första stycket och bestämmelser i sekretessförordningen bedöms vara offentliga.

Sekretessen enligt 30 kap. 24 § första stycket samma lag är däremot absolut, dvs. någon skadeprövning görs inte utan uppgifterna omfattas av sekretess i den utsträckning den utlämnande staten upprätthåller sådan med stöd av en EU-förordning eller ett EU-direktiv. Detta innebär att sekretessen enligt denna paragraf normalt sett är starkare än enligt 30 kap. 23 § första stycket. 7 kap. 3 § OSL föreskriver att om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att uppgiften inte är sekretess- belagd enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde, om inte annat anges i denna lag. Om en uppgift omfattas av regleringen i både 30 kap. 23 § första stycket och 30 kap. 24 § första stycket den nämnda lagen ska således sekretessprövning ske enligt båda. Om resultatet av en sådan prövning blir att uppgiften är hemlig enligt 30 kap. 24 § första stycket och offentlig enligt 30 kap. 23 § första stycket så blir 7 kap. 3 § OSL tillämplig, med effekten att hemligheten får gälla (Lenberg, Geijer och Tansjö, Offentlighets- och sekretesslagen – En kommentar, s. 7:3:1).

30 kap. 24 § första stycket förutsätter dock för sin tillämpning att den aktuella rättsakten innehåller en klausul om att uppgifterna inte får lämnas vidare i det aktuella fallet.

Artikel 19.3 i EU-förordningen föreskriver att rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlems- staternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1, Celex 31997R0515), särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidentiella karaktär, ska gälla i tillämpliga delar utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i EU- förordningen. I rådets förordning (EG) nr 515/97 är artikel 45.1 av särskilt intresse, eftersom den rör frågan om uppgifters konfidentiella karaktär. Den nämnda artikeln föreskriver bl.a. att alla upplysningar som överlämnas, oavsett form, ska vara konfidentiella, omfattas av sekretes- skydd och åtnjuta det skydd som ges samma slag av upplysningar enligt

Prop. 2009/10:205

såväl nationell lagstiftning i den medlemsstat som mottagit upp- Prop. 2009/10:205 lysningarna, som motsvarande bestämmelser som gäller för gemen-

skapens organ.

Med hänsyn till de hänvisningar till rådets förordning (EG) nr 515/97 som görs i artikel 19.3 i EU-förordningen ska de bestämmelser om upp- gifters konfidentiella karaktär som anges i rådets förordning (EG) nr 515/97 gälla i tillämpliga delar, vilket innebär att upplysningar som överlämnas enligt artikel 13 i EU-förordningen ska vara konfidentiella och omfattas av sekretesskydd och ska åtnjuta det skydd som ges samma slag av upplysningar enligt nationell lagstiftning i den stat som mottagit uppgifterna. Artikel 13 jämförd med artikel 19.3 i EU-förordningen bör därmed anses utgöra en sekretessklausul i den bemärkelse som avses i 30 kap. 24 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen.

I den mån uppgifter som omfattas av artikel 13 och 19.3 i EU- förordningen lämnas till svenska myndigheter omfattas uppgifterna således av sekretess enligt 30 kap. 24 § första stycket OSL om förut- sättningarna i övrigt enligt denna bestämmelse är uppfyllda.

5.5.6Formen för utfärdande av tillstånd

Artikel 14

I artikel 14.1 i den nya EU-förordningen, som delvis motsvarar artikel 10 i den äldre EU-förordningen, regleras formen för utfärdande av de individuella och globala exporttillstånden samt tillstånd till förmedlings- tjänster. I den nya EU-förordningens bilagor IIIa och IIIb finns mallar på de formulär som ska användas vid utfärdandet av de olika tillstånden. I artikel 14.2 föreskrivs att på exportörernas begäran ska globala export- tillstånd som innehåller kvantitativa begränsningar delas upp.

Bestämmelserna kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

5.6	Uppdatering av förteckningen över produkter med
	dubbla användningsområden

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel IV i den nya EU-
förordningen föranleder inte någon kompletterande svensk lag-
stiftning.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar
förslagen utan invändningar.
GE Healthcare Bio-Sciences AB har anfört att för att uppfylla Sveriges
åtagande enligt Wassenaararrangemanget och för att underlätta för
svenska exportörer bör det Statement of Understanding – medical
equipment (NF [96] DG PL/WP1), avseende utrustning avsedd för
medicinsk slutanvändning, som har utarbetats inom Wassenaar-
arrangemanget införlivas i svensk lagstiftning. Företaget anser också att
det vore av värde om Sverige kunde verka för att detta Statement of		77

Understanding införlivas i den nya EU-förordningens förteckning över Prop. 2009/10:205 produkter med dubbla användningsområden.

Skälen för regeringens bedömning

Artikel 15

Artikel 15 den nya EU-förordningen motsvarar artikel 11 i den äldre EU- förordningen.

Artikel 15.1 föreskriver att förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga I till EU-förordningen ska uppdateras i enlighet med de relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som medlemsstaterna har godtagit som medlemmar i de inter- nationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om export- kontroll eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag.

Artikel 15.2 föreskriver att bilaga IV, som är en underavdelning av bilaga I, ska uppdateras med beaktande av artikel 30 i EG-fördraget, dvs. medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säker- het.

GE Healthcare Bio-Sciences AB har framfört synpunkten att för att uppfylla Sveriges åtagande enligt Wassenaararrangemanget och för att underlätta för svenska exportörer bör det Statement of Understanding – medical equipment (NF [96] DG PL/WP1), avseende utrustning avsedd för medicinsk slutanvändning, som har utarbetats inom Wassenaar- arrangemanget införlivas i svensk lagstiftning.

Som har anförts i avsnitt 4.5.2 har Europeiska unionen (före Lissabon- fördragets ikraftträdande Europeiska gemenskapen) exklusiv behörighet i fråga om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden, vilket innebär att medlemsstaterna saknar behörighet, utom i de fall då unionen har lämnat ett särskilt bemyndigande. Ett sådant särskilt bemyndigande finns i artikel 8.1 i den nya EU-förordningen (artikel 5.1 i den äldre EU-förordningen). Detta bemyndigande ger medlemsstaterna möjlighet att med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till de mänskliga rättigheterna förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till EU-förordningen. De skäl som GE Healthcare Bio-Sciences AB har anfört för att Sverige bör införa egen lagstiftning om att de produkter som anges i det nämnda Statement of Understanding ska omfattas av svensk exportkontroll är dock inte tillämpliga i förhållande till artikel 8.1. Sverige saknar således möjlighet att på egen hand införliva Statement of Understanding i svensk lagstiftning.

Det enda sättet att införliva Statement of Understanding i svensk lagstiftning torde vara att denna, i den mån utrustningen omfattar produkter med dubbla användningsområden, införlivas i den nya EU- förordningens förteckning över produkter med dubbla användnings- områden i bilaga I till EU-förordningen. Regeringen har noterat GE Healthcare Bio-Sciences AB:s synpunkt och kan komma att undersöka frågan i särskild ordning.

Artikel 15 föranleder inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

5.7

Tullförfaranden

Prop. 2009/10:205

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel V i den nya EU- förordningen föranleder inte någon kompletterande svensk lag- stiftning.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar

förslagen utan invändningar.

Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelserna om tull- förfaranden i artiklarna 16–18 i den nya EU-förordningen överens- stämmer med artiklarna 12–14 i den äldre EU-förordningen.

Bestämmelserna föranleder inte någon kompletterande svensk lag- stiftning.

5.8	Administrativt samarbete

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel VI i den nya EU-
förordningen föranleder inte någon kompletterande svensk lag-
stiftning.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar
förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens bedömning
Artikel 19
Artikel 19.1 i den nya EU-förordningen överensstämmer med artikel 15.1
i den äldre EU-förordningen. Artiklarna 19.2 och 19.3 i den nya EU-
förordningen motsvarar artiklarna 15.2 och 15.3 i den äldre EU-
förordningen. Artiklarna 19.4–19.6 är nya.
Artikel 19.2 föreskriver att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åt-
gärder för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan
de behöriga myndigheterna, i syfte att öka effektiviteten av gemenskaps-
ordningen för kontroll av export. Denna information får omfatta upp-
gifter om exportörer som genom nationella sanktioner fråntagits rätten att
använda nationella generella exporttillstånd eller gemenskapens generella
exporttillstånd och uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som
deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och, om sådana uppgifter är
tillgängliga, om transportvägar.
Innehållet i artikel 19.3 har återgetts i avsnitt 5.5.5.
Vad som anförts i avsnitt 5.5.5 om svenska myndigheters uppgifts-
skyldighet m.m. äger tillämpning även när det gäller artiklarna 19.2 och
19.3. Någon kompletterande svensk lagstiftning krävs inte.
Artikel 19.4 föreskriver att ett säkert och krypterat system för in-
formationsutbyte mellan medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommis-		79

sionen, får upprättas av kommissionen i samråd med den samordnings- Prop. 2009/10:205 grupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats

enligt artikel 23.

Det pågår för närvarande ett arbete för att upprätta ett sådant system inom den samordningsgrupp som har inrättats i enlighet med artikel 18 i den äldre EU-förordningen (artikel 23 i den nya EU-förordningen). Artikel 19.4 föranleder inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 19.5 föreskriver att de medlemsstater där exportörerna och förmedlarna är bosatta eller etablerade, ska ansvara för att tillhandahålla vägledning till dessa. Kommissionen och rådet får också tillhandahålla vägledning och/eller rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i denna förordning.

Sådan vägledning tillhandahålls i dag genom berörda behöriga myndigheters, Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhets- myndigheten, försorg. Det sker på olika sätt, t.ex. genom information som anges på myndigheternas hemsidor eller genom att den enskilde ringer till myndigheterna för att få upplysningar. Artikel 19.5 föranleder inte någon kompletterande nationell lagstiftning.

I artikel 19.6 föreskrivs att behandlingen av personuppgifter ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EG-direktivet om personuppgifter, EGT L 281, 23.11.1995, s.31, Celex 395L0046) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen be- handlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1, Celex 32001R0045).

EG-direktivet om personuppgifter har i Sverige genomförts genom bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). (Se prop. 1997/98:44, bet 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180 samt prop. 2005/06:173, bet. 2005/06:KU37, rskr. 2005/06:254). De behöriga svenska myndigheterna ska således se till att de, när det gäller behandling av personuppgifter enligt EU-förordningen, följer vad som föreskrivs i personuppgiftslagen. Någon övrig kompletterande nationell lagstiftning krävs inte för att uppfylla de krav som ställs i artikel 19.6.

5.9Kontrollåtgärder

Regeringens förslag: Bestämmelser ska införas i PDA-lagen om att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för transitering tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter.

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kapitel VII i den nya EU-förordningen föranleder i övrigt inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med Prop. 2009/10:205 regeringens.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Artikel 20

Artikel 20.1 i den nya EU-förordningen, som motsvarar artikel 16.1 i den äldre EU-förordningen, föreskriver att exportörer av produkter med dubbla användningsområden ska föra detaljerade register eller förteck- ningar över sin export i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis i respektive medlemsstat. Sådana register eller förteckningar ska särskilt innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifika- tioner och transportdokument och andra leveransdokument som är till- räckligt detaljerade för att man ska kunna utläsa beskrivningen av produkterna med dubbla användningsområden, kvantiteten produkter med dubbla användningsområden, exportörens respektive mottagarens namn och adress och slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.

Artikel 20.2 är ny och föreskriver att förmedlare i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis i respektive medlemsstat ska föra register eller förteckningar över förmedlingstjänster som ligger inom tillämpningsområdet för artikel 5, så att de på begäran kan styrka beskrivningen av de varor med dubbla användningsområden som varit föremål för förmedlingstjänster, under vilken period produkterna varit föremål för sådana tjänster, deras bestämmelseort och vilka länder som är berörda av de förmedlingstjänsterna.

Artiklarna 20.1 och 20.2 är direkt tillämpliga i medlemsstaterna på så sätt att de föreskriver att exportörerna respektive förmedlarna ska föra detaljerade register eller förteckningar över sin export eller förmedlings- tjänster samt vad sådana register eller förteckningar ska innehålla. Sådana register eller förteckningar ska föras i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis. Någon gällande nationell lagstiftning som anger på vilket sätt ett sådant register eller en sådan förteckning över exporten eller förmedlingstjänsterna ska föras finns inte i Sverige. Inte heller finns någon, från svenska myndigheters sida, utarbetad praxis över hur ett sådant register eller en sådan förteckning över exporten eller förmedlingstjänsterna ska föras.

Regler om bokföringsskyldighet för juridiska och fysiska personer, som bl.a. innefattar löpande bokföring och verifikationer samt arkivering av räkenskapsinformation, finns i bokföringslagen (1999:1078) och det är sannolikt på så sätt att vissa uppgifter som ska registreras eller för- tecknas enligt artikel 20.1 eller 20.2 i EU-förordningen, är sådana som innefattas i begreppet verifikation enligt bokföringslagen och som där- med omfattas av den lagens bestämmelser om verifikationer och arkiv- ering av räkenskapsinformation. Artikel 20.1 har emellertid hittills inte bedömts kräva någon särskild kompletterande nationell lagstiftning när

det gäller på vilket sätt registret eller förteckningen ska föras. Huvud-

saken är ju att exportörerna eller förmedlarna ser till att de kommersiella Prop. 2009/10:205 dokument etc. som avses i artiklarna 20.1 och 20.2 på något sätt finns

tillgängliga för kontroll. Något behov av särskild kompletterande svensk lagstiftning bedöms därför i nuläget inte finnas.

Artikel 20.3 i den nya EU-förordningen motsvarar artikel 16.2 i den äldre EU-förordningen och föreskriver att de register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst tre år från utgången av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjänsterna tillhandahölls. De ska på begäran framläggas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad eller där förmedlaren är etablerad eller bosatt.

En liknande bestämmelse finns i artikel 21.5 i den äldre EU- förordningen som föreskriver att dokument och underlag rörande över- föringar inom gemenskapen av de produkter med dubbla användnings- områden som förtecknas i bilaga I ska arkiveras i minst tre år från utgången av det kalenderår då överföringen utfördes och ska på begäran uppvisas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vilken dessa produkter överfördes. Artikel 21.5 överensstämmer med artikel 22.8 i den nya EU-förordningen.

Artikel 16.2 och 21.5 i den äldre EU-förordningen kompletteras i svensk lagstiftning genom 17 § PDA-lagen som föreskriver att den som enligt artikel 16.2 eller 21.5 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp hand- lingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan för- fattning.

Anledningen till att tidsperioden för bevarande av handlingar enligt 17 § PDA-lagen är satt till fem år i stället för minst tre år som föreskrivs i artikel 16.2 och 21.5 i den äldre EU-förordningen är att tiden för åtals- preskription för brott av normal svårighetsgrad enligt 18 § första stycket och 18 § andra stycket PDA-lagen är fem år och att bevarandetiden därför bör vara densamma (prop. 1994/95:159 s. 24).

Artikel 20.3 föranleder inte någon kompletterande svensk lagstiftning utöver vad som redan föreskrivs i 17 § PDA-lagen. En hänvisnings- ändring bör dock göras i 17 § samma lag till följd av att artiklarna 16.2 och 21.5 i den äldre EU-förordningen har ändrat nummer till 20.3 och 22.8 i den nya EU-förordningen.

Artikel 21

Artikel 21 i den nya EU-förordningen motsvarar i huvudsak artikel 17 i den äldre EU-förordningen.

Artikel 21 föreskriver att för att säkerställa en korrekt tillämpning av EU-förordningen ska varje medlemsstat vidta de åtgärder som är nöd- vändiga för att göra det möjligt för dess behöriga myndigheter att inhämta information om varje order eller transaktion som inbegriper produkter med dubbla användningsområden och fastställa att export- kontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vilket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler som tillhör personer som berörs av en export-

transaktion eller förmedlare som tillhandahåller förmedlingstjänster Prop. 2009/10:205 under de omständigheter som anges i artikel 5.

I jämförelse med artikel 17 i den äldre EU-förordningen har ett tillägg gjorts i artikel 21 om att även förmedlare som tillhandahåller förmed- lingstjänster som anges i artikel 5 omfattas av artikelns bestämmelser.

Artikel 17 i den äldre EU-förordningen har i svensk lagstiftning kompletterats av bestämmelserna om tillsyn i 15 och 16 §§ PDA-lagen.

I 16 § första stycket första meningen den nämnda lagen föreskrivs att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom EG eller för export tar befattning med produkter med dubbla användnings- områden eller av den som ger tekniskt bistånd. Paragrafen bör komplet- teras på så sätt att det i första stycket första meningen anges att (föreslagna ändringar är kursiverade) tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska gemenskapen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla användnings- områden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd.

5.10Övriga bestämmelser och internationellt samarbete

Regeringens förslag: Nuvarande straffbestämmelser i PDA-lagen ska i huvudsak behållas oförändrade. Dock ska följande ändringar göras.

Hänvisningsändringar ska göras i 18 och 22 §§ den nämnda lagen på så sätt att hänvisningar till artiklarna 2 b iii, 3, 6.2, 16.2, 21, 21.5 och 21.7 i den äldre EU-förordningen ändras till artiklarna 2.2 iii, 3.1, 9.2, 20.3, 22.1, 22.8 och 22.10 i den nya EU-förordningen.

Straffbestämmelserna i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 samma lag ska ändras så att hänvisning inte längre sker direkt till artikel 5.1 i den äldre EU-förordningen (artikel 8.1 i den nya EU- förordningen) utan till 5 § samma lag.

Straffbestämmelserna i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 samma lag ska också ändras på så sätt att artikel 4.4 i EU- förordningen uttryckligen anges som en artikel som omfattas av det kriminaliserade området.

Straffbestämmelserna i 18 § första stycket 2 och 18 § andra stycket 2 samma lag ska vidare ändras så att hänvisning, utöver till artikel 22.1 i EU-förordningen, även görs till 7 § samma lag.

Straffbestämmelserna i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 samma lag ska ändras så att det uttryckligen framgår att tillstånds- krav ska ha inträtt för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden eller programvara och teknik som avses i artiklarna 4.1–4.4 i EU-förordningen.

Nya straffbestämmelser ska införas i den nämnda lagen.

Den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket den nämnda lagen döms till böter eller fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i EU-förordningen utan tillstånd exporterar program- vara eller teknik som avses i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller förmedlings- tjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt eller föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket den nämnda lagen döms till böter eller fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i EU-förordningen utan tillstånd tillhandahåller för- medlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt eller föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

För försök till de ovan angivna brotten döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Om de ovan angivna brotten är grova döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslig- het som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhälls- intresse. För försök, förberedelse och stämpling till grovt brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning enligt de brott som anges ovan döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i EU-förordningen döms till böter eller fängelse i högst två år. För försök till sådant brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslig- het som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhälls- intresse. För försök, förberedelse och stämpling till grovt brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i EU-förordningen döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i EU-förordningen eller den som åsidosätter under- rättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket eller 4 c § andra stycket PDA-lagen. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

3 § 17 lagen om straff för terroristbrott ska ändras på så sätt att även 18 a § lagen om kontroll av produkter med dubbla användnings-

Prop. 2009/10:205

områden och av tekniskt bistånd anges som en gärning som utgör		Prop. 2009/10:205
terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § och 3 § 17 lagen
om straff för terroristbrott.
7 § PDA-lagen ska ändras på så sätt att endast regeringen får
bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till
överföring som avses i artikel 22.2 i EU-förordningen.
Det ska i PDA-lagen införas en ny bestämmelse som föreskriver att
om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan under-
rättelse som avses i del 3.1 i bilaga II till EU-förordningen får den
myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den
uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Regeringens bedömning: Nuvarande förverkandebestämmelser i
23 § den nämnda lagen bör behållas oförändrade.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten tillstyrker promemorians förslag eller
lämnar förslagen utan invändningar.
Göteborgs tingsrätt har föreslagit att hänvisningarna i 18 § till
artiklarna 4.4 och 5.1 i EU-förordningen bör förtydligas. Eftersom till-
ståndskrav för de produkter som avses i artiklarna 4.4 och 5.1 inte
uppkommer förrän vissa i artiklarna angivna förutsättningar är uppfyllda
borde straffbestämmelsen förtydligas i detta avseende. Detta skulle
kunna göras genom att lägga till ”och för vilka tillståndskrav har inträtt
enligt samma artikel/artiklar” efter hänvisningen till förordning (EG) nr
428/2009 i 18 § första stycket 1 och 3, samt andra stycket 1 och 3.
Förtydligandet skulle då även omfatta hänvisningen till artiklarna 4.1–4.3
som i och för sig inte är föremål för förslag i detta lagstiftningsärende.
Även de produkter som avses med sistnämnda artiklar innehåller
emellertid särskilda förutsättningar för att tillståndskrav ska inträda.
Rikspolisstyrelsen anser att lagförslaget i 22 § 4–6 i PDA-lagen bör
kunna anges i en gemensam punkt.
Inspektionen för strategiska produkter har hänvisat till de förhand-
lingar som pågår inom rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla an-
vändningsområden avseende kommissionens förslag till nya generella
exporttillstånd (se avsnitt 5.5.1). Dessa kommer troligen att innehålla
krav på sådan underrättelseskyldighet som nu gäller enligt del 3.1 i
bilaga II till den nya EU-förordningen. Inspektionen undrar om det redan
nu går att få detta förhållande återspeglat i den föreslagna vites-
bestämmelsen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
5.10.1	Överföring
Artikel 22

Artikel 22 i den nya EU-förordningen rör överföring inom EU av
produkter med dubbla användningsområden. Artikel 22 motsvarar artikel	85
	85

21 i den äldre EU-förordningen. I sak är artikel 22 oförändrad i för- hållande till artikel 21 men en viss omnumrering av artikelns punkter har skett varför artikel 22 omfattar tio punkter medan artikel 21 omfattade sju punkter.

Utöver vissa hänvisningsändringar i 7, 17, 18 och 22 §§ PDA-lagen till följd av ny artikelnumrering i den nya EU-förordningen föranleder artikel 22 följande kompletterande ändring i den svenska lagstiftningen.

Bemyndigande samt hänvisning i straffbestämmelse bör ändras

7 § PDA-lagen föreskriver att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Artikel 21.2 a i den äldre EU-förordningen motsvaras av artikel 22.2 i den nya EU-förordningen. Artikel 22.2 föreskriver att en medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav för överföring av andra produkter med dubbla användningsområden från sitt territorium till en annan medlems- stat i sådana fall då vid tidpunkten för överföringen operatören vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför gemenskapen, det i den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras krävs till- stånd i enlighet med artiklarna 3, 4 eller 8 för export av dessa produkter till den slutdestinationen och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd och produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bearbetning enligt definitionen i artikel 24 i gemenskapens tullkodex i den medlemsstat till vilken de ska överföras.

Artikel 22.2 innehåller således ett särskilt bemyndigande för medlems- staterna att, om vissa förutsättningar är uppfyllda, föreskriva om till- ståndskrav för överföring av produkter med dubbla användnings- områden. Artikel 22.2 är således en handlingsregel som riktar sig direkt till medlemsstaterna, inte direkt till enskilda, och Sverige har utnyttjat detta särskilda bemyndigande genom 7 § PDA-lagen.

I 4 § förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd föreskrivs att Inspektionen för strategiska produkter får meddela föreskrifter om krav på tillstånd till sådan överföring inom Europeiska gemenskapen som avses i artikel 21.2 i den äldre EU-förordningen.

I 18 § första stycket 2 PDA-lagen finns en straffbestämmelse som föreskriver att den som uppsåtligen utan tillstånd överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 21 i samma förordning döms till böter eller fängelse i högst två år. I 18 § andra stycket 2 samma lag finns en motsvarande straffbestämmelse för den som uppsåtligen utan tillstånd överför programvara eller teknik som avses i artikel 21.

Den nämnda straffbestämmelsen anger i och för sig inte att den som uppsåtligen utan tillstånd överför produkter med dubbla användnings- områden som avses i 7 § PDA-lagen ska dömas till böter eller fängelse i högst två år. De produkter med dubbla användningsområden som kan bli aktuella att kräva tillstånd för enligt 7 § PDA-lagen är dock förvisso sådana som avses i artikel 21. Den som uppsåtligen utan tillstånd överför

Prop. 2009/10:205

produkter med dubbla användningsområden som avses i 7 § PDA-lagen torde därför även uppsåtligen utan tillstånd överföra produkter med dubbla användningsområden, inbegripet programvara och teknik, som avses i artikel 21 i den äldre EU-förordningen och därför omfattas av den nämnda straffbestämmelsen.

Av tydlighetsskäl bör dock den nämnda straffbestämmelsen ändras så att det uttryckligen även anges att den som uppsåtligen utan tillstånd överför produkter med dubbla användningsområden som avses i före- skrift som har meddelats med stöd av 7 § PDA-lagen ska dömas till böter eller fängelse i högst två år samt att den som uppsåtligen utan tillstånd genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i EU- förordningen överför programvara eller teknik som avses i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § PDA-lagen ska dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Som angetts ovan innehåller 7 § PDA-lagen, utöver ett normgivnings- bemyndigande till regeringen, även ett medgivande för regeringen att överlåta rätten att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 a i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 till den myndighet som regeringen bestämmer.

Den föreslagna straffbestämmelsen i 18 § är utformad som ett s.k. blankettstraffbud. Härmed avses en bestämmelse som föreskriver straff för överträdelser av en föreskrift på lägre konstitutionell nivå. Förut- sättningarna för straffbarhet ges alltså inte i själva straffstadgandet utan i föreskrifter på lägre nivå. 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen föreskriver att regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning får meddela föreskrifter om bl.a. in- eller utförsel av varor eller närings- verksamhet. Enligt 8 kap. 7 § andra stycket regeringsformen kan delega- tion av normgivningsmakt till regeringen inte medföra en rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Däremot kan regeringen, enligt samma bestämmelse, bemyndigas att fylla ut innehållet i blankettstraffstadganden som föreskriver annan rättsverkan än böter. Detta kallas för blankettstraffbud.

Högsta domstolen uttalade år 2005 (NJA 2005 s. 33) att det får anses att regeringsformen inte tillåter att förvaltningsmyndigheter och kommuner fyller ut blankettstraffstadganden med fängelse i straffskalan på ett sådant sätt att den gärning som härigenom straffbeläggs anges helt eller i det väsentliga i deras föreskrifter.

Mot denna bakgrund bör 7 § PDA-lagen ändras på så sätt att endast regeringen får meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 22.2 i den nya EU-förordningen. Blankettstraff- stadgandet i 18 § första stycket 2 och andra stycket 2, som föreskriver annan rättsverkan av brott än böter, kommer därmed att fyllas ut enbart av föreskrifter meddelade av regeringen. Någon konflikt kommer därför inte att uppstå i förhållande till bestämmelserna om blankettstraff- stadganden i regeringsformen.

Prop. 2009/10:205

5.10.2

Samordningsgrupp

Prop. 2009/10:205

Artikel 23

Artikel 23 i den nya EU-förordningen motsvarar i huvudsak artikel 18 i den äldre EU-förordningen.

Enligt artikel 23 ska det även i fortsättningen upprättas en sam- ordningsgrupp för frågor om tillämpningen av förordningen.

Artikel 23 kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

5.10.3	Sanktionsbestämmelser
Artikel 24
Artikel 24 i den nya EU-förordningen, som motsvarar artikel 19 i den
äldre EU-förordningen, föreskriver att varje medlemsstat ska vidta
lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga
bestämmelser i EU-förordningen. Den ska särskilt fastställa sanktioner
vid överträdelser av bestämmelserna i EU-förordningen eller av de
bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa sanktioner ska vara
effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 24 har sin grund i att EU-domstolen vid flera tillfällen uttalat
att när det i unionslagstiftningen inte uttryckligen föreskrivs någon
sanktion för överträdelser av bestämmelserna däri, eller det i detta
hänseende hänvisas till nationella bestämmelser är medlemsstaterna, i
enlighet med fast rättspraxis (se t.ex. punkt 20 i mål C-36/94, Siesse
REG 1995 I-3573), enligt artikel 10 i EG-fördraget (som efter Lissabon-
fördragets ikraftträdande motsvaras av artikel 4.3 i EUF-fördraget)
skyldiga att vidta alla åtgärder som är ägnade att säkerställa unionsrättens
tillämplighet och verkan. För detta ändamål ska medlemsstaterna, som
dock har ett utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller valet av
sanktioner, ombesörja att överträdelser av unionsrätten beivras enligt
regler motsvarande de materiella och processuella regler som gäller för
liknande art och svårhetsgrad enligt nationell rätt. Sanktionerna ska dock
under alla omständigheter vara effektiva, stå i rimlig proportion till
överträdelsen samt vara avskräckande (se punkt 19 i mål C 213/99, de
Andrade REG I-11083).
Den nya EU-förordningen lämnar öppet om sanktionerna ska vara
straffrättsliga eller av annat slag, t.ex. administrativa. Den anger inte
heller om annat än uppsåtliga överträdelser behöver beivras eller om det
man inom straffrätten kallar osjälvständiga brottsformer, dvs. försök,
förberedelse, stämpling och medverkan, bör medföra någon påföljd.
Övriga medlemsstaters sanktionsbestämmelser
Kommissionen har genomfört en undersökning av hur medlemsstaterna
har genomfört artikel 19 i den äldre EU-förordningen (DS6/2005 Rev. 3
och DS 37/4/2005 Rev. 4 av den 11 maj 2006; se Anna Wetter,
Enforcing European Union Law on Exports of Dual-Use Goods, Oxford		88

University Press, 2009). Av undersökningen kan utläsas att samtliga Prop. 2009/10:205 medlemsstater (Bulgarien och Rumänien var inte medlemmar i EU när

undersökningen genomfördes) har infört straffrättsliga sanktioner för allvarliga överträdelser av den äldre EU-förordningens tillståndskrav. Maxstraffet i de olika medlemsstaterna för överträdelse av bestäm- melserna i EU-förordningen varierar avsevärt, från ett år (Irland och Luxemburg) till femton år (Tyskland) och ända upp till 30 år i Frankrike om överträdelsen hotar statens grundläggande intressen. 15 av de 22 medlemsstater som svarar på frågan uppger att de har infört straffrättsliga bestämmelser som täcker oaktsamhetsbrott (bl.a. Sverige, vars straff- bestämmelser avseende tillståndskrav enligt EU-förordningen omfattar grov oaktsamhet medan straffbestämmelserna avseende bristande uppgifts- och underrättelseskyldighet enligt EU-förordningen omfattar oaktsamhet) medan övriga 7 medlemsstaters straffrättsliga bestämmelser endast omfattar uppsåtliga brott. 17 av de 22 medlemsstater som svarar på frågan uppger vidare att de, utöver straffrättsliga sanktioner, även har infört administrativa sanktioner av olika slag medan 5 medlemsstater (däribland Sverige) uppger att de inte har infört sådana sanktioner.

Gällande straffbestämmelser

Gällande straffbestämmelser för överträdelser av bestämmelser i EU- förordningen återfinns i 18, 19, 21 och 22 §§ PDA-lagen.

18 § första stycket den nämnda lagen föreskriver att den som upp- såtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användnings- områden som avses i artiklarna 3, 4.1–4.3 och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 eller överför produkter med dubbla användnings- områden som avses i artikel 21 i samma förordning, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2 b iii i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd exporterar programvara eller teknik som avses i artiklarna 3, 4.1–4.3 och 5.1 i samma förordning, eller överför programvara eller teknik som avses i artikel 21 i samma förordning.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhälls- intresse.

19 § den nämnda lagen föreskriver att den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

21 § den nämnda lagen föreskriver att för försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

22 § den nämnda lagen föreskriver att till böter eller fängelse i högst Prop. 2009/10:205 sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar

oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §, åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 6.2 i samma förordning eller bryter mot kontroll- eller ordningsföreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, åsido- sätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning, åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 21.7 i samma förordning, eller bryter mot artikel 16.2 eller 21.5 i samma förordning eller mot 17 §. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Gällande straffbestämmelser bör i huvudsak inte ändras

Med hänsyn till att bestämmelserna om tillståndskrav för export och överföring med tillhörande uppgifts- och underrättelseskyldigheter m.m. är oförändrade i den nya EU-förordningen i jämförelse med den äldre EU-förordningen bör också nuvarande straffbestämmelser i PDA-lagen i huvudsak behållas oförändrade. Följande ändringar bör dock göras.

Hänvisningsändringar bör göras i 18 och 22 §§ den nämnda lagen på så
sätt att den äldre EU-förordningens nummer byts ut mot den nya EU-
förordningens nummer samt att hänvisningar till artiklarna 2 b iii, 3, 6.2,
16.2, 21, 21.5 och 21.7 i den äldre EU-förordningen ändras till artiklarna
2.2 iii, 3.1, 9.2, 20.3, 22.1, 22.8 och 22.10 i den nya EU-förordningen.
För att det inte ska råda något tvivel om att tillståndskravet för export i
artikel 4.4 i den nya EU-förordningen (oförändrat artikelnummer i jäm-
förelse med den äldre EU-förordningen) omfattas av det kriminaliserade
området bör denna artikel av tydlighetsskäl uttryckligen anges i straff-
bestämmelsen i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 PDA-
lagen. Se mer om detta nedan under rubriken ”En straffbestämmelse bör
hänvisa till artikel 4.4 i EU-förordningen”.
Utformningen av vissa gällande straffbestämmelser bör av tydlighets-
skäl ändras. En sådan ändring har redogjorts för i avsnitt 5.10.1. En
annan sådan ändring redogörs för under rubrik ”En straffbestämmelse
bör ha tydligare hänvisning”.
En straffbestämmelse bör hänvisa till artikel 4.4 i EU-förordningen
Som angetts under rubriken ”Gällande straffbestämmelser” föreskriver
18 § första stycket 1 PDA-lagen att den som uppsåtligen utan tillstånd
exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses bl.a. i
artiklarna 4.1–4.3 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 döms till böter
eller fängelse i högst två år. 18 § andra stycket 2 samma lag föreskriver
att den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i
artikel 2 b iii i samma förordning utan tillstånd exporterar programvara
eller teknik som avses i bl.a. artiklarna 4.1–4.3 i samma förordning döms
till böter eller fängelse i högst två år.
Som har beskrivits i avsnitt 5.3.1 under rubriken ”artikel 4.5” skiljer
sig tillståndskraven enligt artiklarna 4.1–4.3 från tillståndskravet enligt	90
	90

artikel 4.4 på så sätt att de förra artiklarna, för att tillståndskravet ska inträda, kräver att exportören har informerats av de behöriga myndig- heten i den medlemsstat där han är etablerad att produkterna i fråga är eller kan vara avsedda för viss användning. Artikel 4.4 anger i stället att om en exportör känner till att de produkter med dubbla användnings- områden som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis, är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, 4.2 och 4.3 ska han underrätta den behöriga myndigheten som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

Att det är fråga om olika slags tillståndskrav mellan å ena sidan artiklarna 4.1–4.3 och å andra sidan artikel 4.4 (och artikel 4.5) framgår också av artikel 4.6 i EU-förordningen (oförändrad i förhållande till den äldre EU-förordningen) som föreskriver att en medlemsstat som enligt artikel 4.1–4.5 beslutar att export av en produkt med dubbla an- vändningsområden som inte förtecknas i bilaga I ska omfattas av ett tillståndskrav vid ska behov informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

Något skäl till varför artikel 4.4 i den äldre EU-förordningen inte har tagits med i den uppräkning av artiklar som sker i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 PDA-lagen framgår inte av förarbetena till paragrafen (prop. 2000/01:9). Förmodligen gjordes den, i och för sig rimliga men inte särskilt tydliga, lagtekniska tolkningen att tillstånds- kravet enligt artikel 4.4 omfattades av den nämnda straffbestämmelsen, eftersom artikel 4.4 innehåller en hänvisning till produkter med dubbla användningsområden som är avsedda för någon av de användningar som anges i artiklarna 4.1–4.3, och sådana produkter omfattas ju av den nämnda straffbestämmelsen.

För att det emellertid inte ska råda något tvivel om att tillståndskravet för export av produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 4.4 i den nya EU-förordningen omfattas av det kriminaliserade området bör denna artikel av tydlighetsskäl uttryckligen anges i straff- bestämmelsen i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 PDA- lagen.

En straffbestämmelse bör ha tydligare hänvisning

Som framgått i avsnitt 5.4.1 föreskriver artikel 5.1 i den äldre EU- förordningen (som motsvaras av artikel 8.1 i den nya EU-förordningen; ingen förändring i sak) att en medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till de mänskliga rättigheterna får förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till EU-förordningen. En kompletterande be- stämmelse till denna artikel finns i 5 § PDA-lagen som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i den äldre EU-förordningen döms enligt 18 § första stycket 1 PDA-lagen till böter eller fängelse i högst två år. Den som uppsåtligen genom sådan överföring som avses i

Prop. 2009/10:205

artikel 2 b iii i den äldre EU-förordningen utan tillstånd exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 döms enligt 18 § andra stycket 1 PDA-lagen till böter eller fängelse i högst två år.

Artikel 5.1 innehåller ett särskilt bemyndigande till medlemsstaterna, dvs. en handlingsregel för medlemsstaterna, som dessa kan välja att ut- nyttja eller att inte utnyttja. Det är således ingen bestämmelse som inne- håller några förpliktelser som riktar sig direkt till enskilda. Först om medlemsstaterna väljer att aktivt utnyttja det särskilda bemyndigandet i artikel 5.1, genom att föreskriva att vissa produkter med dubbla använd- ningsområden ska omfattas av tillståndskrav, föreligger en förpliktelse som enskilda har att följa.

Det kan mot bakgrund av detta ifrågasättas om det lagtekniskt är korrekt att i en straffbestämmelse, som riktar sig till enskilda, hänvisa till en artikel i en EU-förordning som inte innehåller en förpliktelse som riktar sig till enskilda, utan till medlemsstaterna.

Det korrekta torde i stället vara att i straffbestämmelsen hänvisa till den bestämmelse i svensk lag, 5 § PDA-lagen, som gör det möjligt för Sverige att utnyttja det särskilda bemyndigandet i EU-förordningen. Först om Sverige föreskriver om tillståndskrav enligt den nämnda para- grafen föreligger nämligen förpliktelser som enskilda i det avseendet har att följa.

Under alla omständigheter bör av tydlighetsskäl hänvisning i straff- bestämmelsen ske till den svenska lagbestämmelse som innehåller det aktuella normgivningsbemyndigandet, dvs. 5 § PDA-lagen.

Av dessa skäl bör de hänvisningar som i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 PDA-lagen görs till artikel 5.1 i den äldre EU- förordningen inte bytas ut mot det ändrade artikelnumret 8.1 i den nya EU-förordningen, utan i stället bytas ut mot orden ”föreskrift som har meddelats med stöd av 5 §”.

Kontroll av överföring av programvara och teknik

Som angetts i avsnitt 5.4.1 har definitionen av export när det gäller vad överföring av programvara eller teknik innebär förtydligats i den nya EU- förordningen (artikel 2.2 iii). Detta får dock ses just som ett förtydligande i förhållande till den definition som finns i den äldre EU-förordningen (artikel 2.b iii) och innebär inte i sig att det kriminaliserade området har utökats. Nuvarande straffbestämmelse i 18 § andra stycket PDA-lagen bör därför i sak inte ändras till följd av den ändrade definitionen.

En fråga som bör tas upp i detta sammanhang är hur straff- bestämmelsen i 18 § andra stycket förhåller sig till om överföringen av programvaran eller tekniken åtnjuter grundlagsskydd, för det fall över- föringen sker genom ett grundlagsskyddat medium. Ett exempel är om sådan överföring sker genom en manual eller beskrivning som omfattas av grundlagsskyddet för skrifter enligt 1 kap. 5 § tryckfrihetsförord- ningen (TF). Ett annat exempel är om en sådan överföring sker på Internet genom att någon med utgivningsbevis lämnar sådan överföring av programvara eller teknik ur en databas via sin hemsida enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I sådana fall kan straffbestämmelsen i 18 § andra stycket den nämnda lagen inte tillämpas (jfr prop. 2006/07:4

Prop. 2009/10:205

s. 21). En sådan gärning skulle sannolikt inte heller kunna bedömas som yttrandefrihetsbrott eller tryckfrihetsbrott enligt 5 kap. 1 § YGL eller 7 kap. 4 och 5 §§ TF.

Konsekvenserna av detta problem bör dock i praktiken minskas av- sevärt av det faktum att sådan teknik och programvara som är allmänt tillgänglig i princip inte omfattas av kontroll enligt den nya EU- förordningen (och inte heller omfattades av kontroll genom den äldre EU-förordningen).

Av de allmänna anmärkningarna rörande teknik och programvara till bilaga I till EU-förordningen framgår nämligen att kontroll av överföring av teknik inte gäller allmänt tillgänglig information, grundforskning eller det minimum av information som behövs för patentansökningar. Kontrollen gäller inte heller sådan teknik som utgör ett nödvändigt mini- mum för installation, drift, underhåll och reparation av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats. Kontroll av överföring av kärnteknik gäller inte allmänt tillgänglig information eller vetenskaplig grundforskning. Programvara som beskrivs i kategori- erna 0–9 i bilaga I till EU-förordningen omfattas inte av kontroll om den är allmänt tillgänglig eller om den i regel är tillgänglig för allmänheten genom att den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner över disk, via postorderförsäljning, på elektronisk väg eller via telefonförsäljning, och den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren.

Generellt sett torde det också vara på så sätt att en exportör eller en förmedlare av kommersiella skäl är mycket försiktig med att låta kontrollerad teknologi eller programvara bli fritt tillgänglig för allmän- heten på t.ex. sin hemsida, eftersom detta skulle innebära att potentiella kunder eller konkurrenter utan kostnad skulle kunna få tillgång till teknologin eller programvaran.

Nya straffbestämmelser för brott mot tillståndskrav eller förbud

Som framgått omfattar den nya EU-förordningen, till skillnad från den äldre EU-förordningen, tillståndskrav för tillhandahållande av förmed- lingstjänster samt en möjlighet att besluta om förbud mot transitering. Dessutom föreslås i denna proposition (avsnitt 5.4.1) att Sverige bör utnyttja det särskilda bemyndigande för export som återfinns i artikel 4.5 i EU-förordningen.

Eftersom överträdelser av de nuvarande tillståndskraven för export och överföring (samt förbud mot tekniskt bistånd, se 20 § PDA-lagen) beivras med straffrättsliga påföljder talar mycket för att även över- trädelser av tillståndskravet för tillhandahållande av förmedlingstjänster samt förbudet mot transitering ska beivras straffrättsligt. Att statens reaktion mot överträdelser av de olika tillståndskraven eller förbuden i EU-förordningen bör vara koherent kan motiveras med att tillstånds- kravet för tillhandahållande av förmedlingstjänster och förbudet mot transitering är kopplade till samma produkter, dvs. produkter med dubbla användningsområden, som omfattas av tillståndskraven för export och överföring. Med hänsyn till den potentiella förstörelsebringande verkan som produkterna kan bidra till genom användning vid utveckling,

Prop. 2009/10:205

produktion etc. av massförstörelsevapen är överträdelser av EU- förordningens bestämmelser om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster eller förbud mot transitering gärningar av sådant allvar att straffsanktioner krävs.

Eftersom överträdelse av tillståndskrav för all annan export enligt EU- förordningen är kriminaliserad enligt 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 den nämnda lagen bör även överträdelse av tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 4.5 i EU-förordningen kriminaliseras.

När det gäller frågan vilken straffskala som bör gälla görs bedömning- en att straffskalan, såväl vid brott av normalgraden som vid grovt brott, bör följa den som gäller för den som enligt 18 § den nämnda lagen uppsåtligen utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden, nämligen böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år.

Straffskalan bör även följa den som gäller för den som enligt 19 § den nämnda lagen av grov oaktsamhet utan tillstånd exporterar eller överför sådana produkter, nämligen böter eller fängelse i högst två år. En gärning som begås av grov oaktsamhet bör inte medföra ansvar om den är ringa.

De omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är att anse som grovt bör vara desamma som anges i 18 § fjärde stycket och 20 § den nämnda lagen, nämligen att det särskilt ska beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränk- ning av ett betydande samhällsintresse.

De osjälvständiga brottsformerna försök, förberedelse och stämpling bör kriminaliseras på samma sätt som föreskrivs i 21 § den nämnda lagen. För försök till brott av normalgraden avseende överträdelser av tillståndskravet för tillhandahållande av förmedlingstjänster eller förbud mot transitering bör således dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. För försök, förberedelse och stämpling till grovt brott avseende samma gärningar bör dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Som framgått i avsnitt 5.4.1 föreslås att det i 4 a § första stycket samma lag införs en paragraf som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 4.5 i EU-förordningen.

I 18 § första stycket 1 PDA-lagen bör därför föreskrivas att den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användnings- områden som avses i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket samma lag döms till böter eller fängelse i högst två år.

I 18 § andra stycket 1 bör föreskrivas att den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i EU-förordningen utan tillstånd exporterar programvara eller teknik som avses i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket samma lag döms till böter eller fängelse i högst två år.

Som angetts i avsnitt 5.4.2 är artikel 5.1 i EU-förordningen direkt tillämplig i Sverige medan artikel 5.3 för sin tillämpning förutsätter att regeringen utnyttjar det bemyndigande som föreslås i 4 c § första stycket PDA-lagen.

I 18 § första stycket bör i en ny punkt 3 föreskrivas att den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller förmedlingstjänster för produk-

Prop. 2009/10:205

ter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i EU- förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt eller föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

I 18 § andra stycket bör i en ny punkt 3 föreskrivas att den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i EU-förordningen utan tillstånd tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt eller föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Det bör nämnas att artikel 5.1 är uttömmande på så sätt att tillstånd endast kan krävas på det sätt som föreskrivs i artikeln, dvs. antingen genom information från den behöriga myndigheten till förmedlaren eller genom att den behöriga myndigheten kräver tillstånd efter att en förmedlare som känner till användningen har underrättat myndigheten.

Om en förmedlingstjänst, i ett fall där ett tillstånd till förmedlings- tjänster inte redan finns, genomförs trots att förmedlaren känner till att en produkt med dubbla användningsområden är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen, men för- medlaren trots detta inte underrättar den behöriga myndigheten eller om den behöriga myndigheten inte har informerat förmedlaren enligt artikel 5.1 första meningen i EU-förordningen, riskerar förmedlaren således inte att dömas för att utan tillstånd uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ha tillhandahållit förmedlingstjänster för produkter med dubbla använd- ningsområden som avses i artikel 5.1. Förutsättningarna enligt den nämnda artikeln är nämligen i så fall inte helt uppfyllda. Däremot skulle en förmedlare i ett sådant fall kunna dömas för att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, ha åsidosatt sin underrättelseskyldighet (se nedan under rubriken ”Nya straffbestämmelser för åsidosättande av underrättelse- skyldighet”).

Även artikel 4.4 är uttömmande på så sätt att tillstånd endast kan krävas på det sätt som föreskrivs i artikeln, dvs. genom att den behöriga myndigheten kräver tillstånd efter att en exportör som känner till användningen har underrättat myndigheten. Samma förutsättningar för lagföring torde gälla som angetts ovan beträffande artikel 5.1.

Göteborgs tingsrätt har föreslagit att hänvisningarna i 18 § till artiklarna 4.4 och 5.1 i EU-förordningen bör förtydligas samt har anfört följande. Eftersom tillståndskrav för de produkter som avses i artiklarna 4.4 och 5.1 inte uppkommer förrän vissa i artiklarna angivna förut- sättningar är uppfyllda borde straffbestämmelsen förtydligas i detta avseende. Detta skulle kunna göras genom att lägga till ”och för vilka tillståndskrav har inträtt enligt samma artikel/artiklar” efter hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 428/2009 i 18 § första stycket 1 och 3, samt andra stycket 1 och 3. Förtydligandet skulle då även omfatta hän- visningen till artiklarna 4.1–4.3 som i och för sig inte är föremål för förslag i detta lagstiftningsärende. Även de produkter som avses med sistnämnda artiklar innehåller emellertid särskilda förutsättningar för att tillståndskrav ska inträda.

Regeringen delar Göteborgs tingsrätts bedömning. Lagtexten i 18 § första stycket 1 och 3 samt andra stycket 1 och 3 bör därför ändras så att detta förhållande uttryckligen framgår. I paragrafen bör därvid dock

Prop. 2009/10:205

anpassning ske till att artikel 3.1 i EU-förordningen inte innehåller någon särskild förutsättning för att tillståndskrav ska inträda för en exportör.

Genom att föreskriva på föreslaget sätt i 18 § första och andra styckena omfattas de straffbelagda gärningarna även av bestämmelserna om grovt brott i 18 § tredje och fjärde styckena. Några ändringar till följd av den nya straffbestämmelsen krävs därför inte i 18 § tredje och fjärde stycket.

Som framgått i avsnitt 5.4.3 är artikel 6.1 i EU-förordningen – som gäller förbud mot transitering – direkt tillämplig i medlemsstaterna.

En ny straffbestämmelse, 18 a §, bör införas i den nämnda lagen. I paragrafens första stycke bör föreskrivas att den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i EU- förordningen döms till böter eller fängelse i högst två år. I paragrafens andra stycke bör föreskrivas att om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år medan det i tredje stycket bör föreskrivas att vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inne- burit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.

Genom att i 19 § den nämnda lagen föreskriva att den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år kommer de gärningar som har behandlats ovan att omfattas av 19 §.

Genom att i 21 § föreskriva att för försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken kommer de gärningar som har behandlats ovan, beroende av om brottet är av normalgraden eller grovt, att omfattas av de osjälvständiga brottsformer som anges i 21 §.

Ändring i lagen om straff för terroristbrott

Lagen (2003:148) om straff för terroristbrott innehåller bestämmelser för genomförande av Europeiska unionens rambeslut om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002/475/RIF).

2 § samma lag föreskriver att för terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att 1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, 2. otill- börligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller 3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år. Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brotts- balken, gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff.

3 § samma lag anger de gärningar som utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i lagen. I 3 § 17 anges brott enligt 18 och 20 §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd-

Prop. 2009/10:205

ningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladd- ningar, biologiska eller kemiska vapen.

Den utökade kriminalisering som föreslås under den föregående rubriken i detta avsnitt kan få konsekvenser också för det kriminaliserade området när det gäller lagen om straff för terroristbrott. Denna fråga får avgöras mot bakgrund av hur de nya brotten i PDA-lagen förhåller sig till det nämnda rambeslutet.

Straffbestämmelserna i 18 § PDA-lagen om export och överföring av produkter med dubbla användningsområden omfattas redan av tillämp- ningsområdet för lagen om straff för terroristbrott. Det brott mot till- ståndskrav som gäller export enligt artikel 4.5 i EU-förordningen och som har föranlett den i föregående avsnitt redovisade ändringen i 18 § första stycket 1 och 18 § andra stycket 1 PDA-lagen bör därför också anses omfattas av rambeslutet enligt de förutsättningar som anges i 2 § och 3 § 17 lagen om straff för terroristbrott.

Frågan är om rambeslutet omfattar brott mot tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende sådana produkter med dubbla användnings- områden som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen samt brott mot förbud mot transitering när det gäller sådana produkter.

Artikel 1.1 a–i i rambeslutet föreskriver vilka handlingar som, enligt brottsbeskrivningen i nationell rätt, ska betraktas som terroristbrott. Bland de handlingar som, om vissa angivna rekvisit är uppfyllda, ska betraktas som terroristbrott anges i artikel 1.1 f) tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen eller kärnvapen, av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling.

Tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende sådana produkter med dubbla användningsområden som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen bör anses ingå i begreppet ”tillhandahållande” av kärnladdningar, kemiska eller biolog- iska vapen enligt artikel 1.1 f) i rambeslutet. Vidare bör förbud mot transitering avseende sådana produkter med dubbla användningsområden som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen anses ingå i begreppet ”transport” av kärnladdningar, kemiska eller biologiska vapen enligt artikel 1.1 f) i rambeslutet.

Dessa nya kriminaliserade områden bör därför också omfattas av det kriminaliserade området när det gäller lagen om straff för terroristbrott.

Den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen eller föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket PDA-lagen döms enligt 18 § första stycket 3 den nämnda lagen till böter eller fängelse i högst två år.

18 § PDA-lagen är redan angiven i 3 § 17 lagen om straff för terrorist- brott som en paragraf enligt vilken en gärning kan utgöra terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § lagen om straff för terroristbrott. Någon ändring behöver därför i det avseendet inte göras i 3 § 17 lagen om straff för terroristbrott.

I en ny paragraf, 18 a § PDA-lagen, föreslås att brott mot ett förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i EU-förordningen kriminaliseras.

Prop. 2009/10:205

3 § 17 lagen om straff för terroristbrott bör således ändras på så sätt att även 18 a § PDA-lagen anges som en paragraf enligt vilken en gärning kan utgöra terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § lagen om straff för terroristbrott.

Nya straffbestämmelser för åsidosättande av underrättelseskyldighet

Som framgått i avsnitt 5.4.2 innehåller artikel 5.1 i den nya EU- förordningen en underrättelseskyldighet för en förmedlare som känner till att de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, för vilka han planerar förmedlingstjänster, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1.

Som framgått i samma avsnitt föreslås i denna proposition (4 c § PDA- lagen) att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till för- medling som avses i artikel 5.3 i EU-förordningen samt att regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i den artikeln. Hur en sådan bestämmelse skulle kunna se ut på förordningsnivå har beskrivits i samma avsnitt.

Som framgått i avsnitt 5.4.1 föreslås i denna proposition också (4 a § den nämnda lagen) att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i EU-förordningen samt att reger- ingen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i den artikeln. Hur en sådan bestämmelse skulle kunna se ut på förordningsnivå har beskrivits i samma avsnitt.

En liknande underrättelseskyldighet återfinns i artikel 4.4 i den äldre EU-förordningen (samma artikelnummer i den nya EU-förordningen). Åsidosättande av underrättelseskyldigheten är kriminaliserad genom 22 § första stycket 3 PDA-lagen som föreskriver att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i EU-förordningen döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Med hänsyn till att det kan vara svårt för de behöriga myndigheterna att erhålla kvalificerad underrättelseinformation om att vissa produkter med dubbla användningsområden, för vilka en förmedlare planerar förmedlingstjänster, helt eller delvis är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 krävs därutöver att förmedlaren iakttar vaksamhet vid sina kontakter med andra affärsmän i samband med en sådan affär. För att EU-förordningen ska kunna tillämpas i praktiken är det därför av yttersta vikt att en förmedlare som känner till eller, om regeringen har föreskrivit om detta, har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen underrättar den behöriga myndigheten om detta. Den behöriga myndig- heten får sedan avgöra om det krävs tillstånd i det aktuella fallet. Det beskrivna gäller även för en exportör som avser att exportera s.k. icke- listade produkter med dubbla användningsområden.

Om den behöriga myndigheten anser att det inte krävs något tillstånd i det aktuella fallet får exporten eller förmedlingstjänsten genomföras utan något krav på tillstånd och utan att exportören eller förmedlaren riskerar

Prop. 2009/10:205

att lagföras enligt de i denna lagrådsremiss föreslagna bestämmelserna i 18 § första stycket 1 eller 3, 18 § andra stycket 1 eller 3 eller 19 § den nämnda lagen. Om den behöriga myndigheten i ett sådant fall däremot anser att det krävs tillstånd för exporten eller tillhandahållandet av förmedlingstjänsten men exportören eller förmedlaren ändå genomför exporten eller förmedlingstjänsten utan tillstånd riskerar dock exportören eller förmedlaren att lagföras enligt de nämnda paragraferna.

Om en export eller en förmedlingstjänst genomförs trots att exportören eller förmedlaren känner till eller, för det fall regeringen har föreskrivit om detta, har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen men exportören eller förmedlaren trots detta inte underrättar den behöriga myndigheten kan detta, med hänsyn till den potentiella förstörelsebringande verkan som produkterna kan bidra till genom användning vid utveckling, produktion etc. av massförstörelsevapen, leda till påtaglig fara eller skada.

Mot denna bakgrund bör åsidosättande av underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i EU-förordningen eller åsidosättande av underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av föreslagna 4 a § andra stycket eller 4 c § andra stycket den nämnda lagen kriminaliseras om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. Straffskalan bör vara densamma som enligt 22 § första stycket 3 den nämnda lagen gäller för åsido- sättande av underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i EU-förordningen, nämligen böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa bör den inte medföra ansvar.

22 § den nämnda lagen bör därför kompletteras på så sätt att det föreskrivs att till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i EU-förordningen eller den som åsidosätter under- rättelseskyldighet som har meddelats med stöd av 4 a § andra stycket eller 4 c § andra stycket den nämnda lagen.

Rikspolisstyrelsen anser att lagförslaget i 22 § första stycket 4–6 i PDA-lagen bör kunna anges i en gemensam punkt.

I enlighet med den nu gällande strukturen i 22 § första stycket PDA- lagen, där punkterna 2–4 innehåller bestämmelser om straff vid åsido- sättande av en enskild artikel i den äldre EU-förordningen och dessutom i en nummerordning som korrelerar till artiklarnas nummerordning i EU- förordningen, anser regeringen att de i detta avsnitt föreslagna bestäm- melserna i 22 § första stycket 4–6 bör anges i olika punkter.

Ny sanktionsbestämmelse för viss informationsplikt behövs inte

När det gäller de krav som finns i bl.a. artiklarna 9.2 och 10.2 i EU- förordningen och som föreskriver att exportörerna och förmedlarna ska förse de behöriga myndigheterna med all relevant information som krävs för ansökan om tillstånd görs bedömningen att straffbestämmelsen i 22 § första stycket 1 PDA-lagen är tillräcklig för att uppfylla kravet på att det ska finnas sanktioner mot den som i detta avseende bryter mot en be- stämmelse i EU-förordningen.

Prop. 2009/10:205

Den nämnda paragrafen föreskriver att den som uppsåtligen eller av Prop. 2009/10:205 oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i

någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt EU-förordningen döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

En ny vitesbestämmelse

Som angetts i avsnitt 5.5.1 föreskrivs i del 3.1 i bilaga II till EU- förordningen att exportörer som använder gemenskapens generella exporttillstånd (EU 001) ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av gemen- skapens generella exporttillstånd senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.

Bestämmelsen i del 3.1 i bilaga II är ny och kräver för sin efterlevnad något slags sanktion. Riksdagen har tidigare uttalat att kriminalisering som en metod för att söka hindra överträdelse av olika normer i samhäll- et bör användas med försiktighet (bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40).

För det fall en exportör underlåter att i rätt tid underrätta de behöriga myndigheterna om sin första användning av gemenskapens generella exporttillstånd synes vite vara en lämplig sanktion. Ett väl avvägt vite utgör ett effektivt påtryckningsmedel.

Det bör därför i PDA-lagen införas en ny paragraf, 24 a §, som föreskriver att om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse som avses i del 3.1 i bilaga II till EU-förordningen får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Inspektionen för strategiska produkter har hänvisat till de för- handlingar som pågår inom rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden avseende kommissionens förslag till nya generella exporttillstånd (se avsnitt 5.5.1). Inspektionen anför att dessa troligen kommer att innehålla krav på sådan underrättelseskyldighet som nu gäller enligt del 3.1 i bilaga II till den nya EU-förordningen. Inspektionen undrar om det redan nu går att få detta förhållande återspeglat i den föreslagna vitesbestämmelsen.

Regeringen anser att nödvändigheten och lämpligheten av eventuella vitesbestämmelser till följd av föreslagna ändringar i den nya EU- förordningen avseende gemenskapens generella exporttillstånd får be- dömas när de föreslagna ändringarna har beslutats av EU:s institutioner.

Förverkandebestämmelser

Bestämmelser om förverkande finns i 23 § PDA-lagen.

Dessa bestämmelser bör inte ändras i anledning av den nya EU- förordningen.

100

5.10.4	Medlemsstaternas skyldighet att informera kommissionen Prop. 2009/10:205
	m.m.

Artikel 25

Artikel 25 motsvarar artikel 20 i den äldre EU-förordningen.

Artikeln behandlar medlemsstaternas skyldigheter att informera kom- missionen och kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 26

Artikel 26 överensstämmer med artikel 22 i den äldre EU-förordningen. Artikeln föreskriver att EU-förordningen inte påverkar tillämpningen av artikel 296 i EG-fördraget (som efter Lissabonfördragets ikraftträdande motsvaras av artikel 346 i EUF-fördraget) eller Fördraget om upprätt- andet av Europeiska atomenergigemenskapen. Artikeln kräver inte någon kompletterande svensk lagstiftning.

Artikel 27 och 28

Artikel 27 och 28 motsvarar i stor del artikel 23 och 24 i den äldre EU- förordningen.

Se vidare om artikel 27 och 28 i kapitel 6.

5.11	Överklagande

Regeringens förslag: Beslut om vitesföreläggande enligt den före-
slagna 24 a § PDA-lagen ska kunna överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till
kammarrätten.
Beslut av annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd
till förmedlingstjänst ska kunna överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammar-
rätten.
Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om över-
klagande i lagen om kontroll av produkter med dubbla användnings-
områden och av tekniskt bistånd bör i sak behållas oförändrade.
Beslut om tillstånd till export av produkter med dubbla använd-
ningsområden som föreskrivs enligt 4 a § första stycket PDA-lagen,
tillhandahållande av förmedlingstjänster när det gäller sådana produkt-
er eller beslut om förbud mot transitering av sådana produkter bör inte
kunna överklagas.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar
förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning		101

Gällande rätt	Prop. 2009/10:205
25 § PDA-lagen föreskriver att beslut av en annan myndighet än
regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 §
första stycket, 14, 16 och 24 §§. Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 eller enligt lagen får inte överklagas.
Av de paragrafer som det hänvisas till i 25 § är endast 16 § av
verkställande karaktär till den äldre EU-förordningen.
Beslut om tillstånd eller förbud bör inte kunna överklagas
Som angetts i avsnitt 5.5.4 har bedömningsgrunderna när det gäller
beslut om tillstånd till export eller överföring inte ändrats i den nya EU-
förordningen i jämförelse med den äldre EU-förordningen. Bedömnings-
grunderna bygger på utrikes- säkerhets- eller försvarspolitiska intressen
och det görs inte någon avvägning mellan dessa intressen och enskildas
intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet.
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna avvisade i ett beslut
den 27 juni 2000 ett klagomål mot att ett beslut av Inspektionen för strat-
egiska produkter enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel att vägra till-
handahållandetillstånd inte får överklagas till domstol (mål nr 35178/97).
Enligt Europadomstolen innebär tillståndsprövningens karaktär, där i
princip endast säkerhetspolitiska och utrikespolitiska faktorer beaktas
och ingen hänsyn alls tas till omständigheter som rör den enskilde och
dennes eventuella behov av tillstånd, att någon civil rättighet i den
mening som avses i artikel 6 inte kan anses föreligga.
I samband med införandet av PDA-lagen diskuterade Lagrådet i sitt
yttrande huruvida ett beslut om vägrat exporttillstånd skulle kunna över-
prövas av domstol (se prop. 2000/01:9 s. 39 och 291–293). Vid sin
genomgång analyserade Lagrådet bland annat Europadomstolens nyss
nämnda beslut. Lagrådet uttryckte stöd för att beslut om vägrat tillstånd
enligt den nämnda lagen inte bör kunna överklagas. Riksdagen och den
dåvarande regeringen instämde i detta (a.a., bet. 2000/01:UU3, rskr.
2000/01:49).
Med hänsyn härtill bör nuvarande bestämmelser om överklagande i
den nämnda lagen i sak behållas oförändrade.
Med hänsyn till att bedömningsgrunderna i artikel 12 i EU-
förordningen även gäller tillstånd till förmedlingstjänster bör av ovan-
nämnda skäl inte heller sådana beslut kunna överklagas. Av samma skäl
bör inte heller beslut om tillstånd till export som har föreskrivits enligt
den föreslagna 4 a § första stycket PDA-lagen kunna överklagas.
När det gäller frågan vilka bedömningsgrunder som ska användas av
de behöriga myndigheterna avseende beslut om förbud mot transitering
anges i artikel 6.1 att transiteringar får förbjudas om produkterna helt
eller delvis är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel
4.1 samt att när medlemsstaterna fattar beslut om ett sådant förbud, ska
de beakta de skyldigheter och åtaganden som de har godkänt som parter i
internationella fördrag, eller som medlemmar i internationella icke-
spridningssystem.	102

Med hänsyn till detta kommer bedömningsgrunderna när det gäller Prop. 2009/10:205 förbud mot transitering, liksom tillståndsprövningen enligt EU-

förordningen, således att bygga på utrikes- säkerhets- eller försvars- politiska intressen och det kommer inte att göras någon avvägning mellan dessa intressen och enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet. Med hänsyn härtill bör inte heller beslut om förbud mot transitering kunna överklagas.

Beslut om återkallelse av tillstånd

Lagrådet invände i det nämnda lagstiftningsärendet dock mot att reger- ingens beslut om att återkalla tillstånd inte skulle kunna prövas av domstol. Enligt Lagrådet tydde allt på att frågan om återkallelse av ett tillstånd enligt lagen angår en civil rättighet enligt artikel 6 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen). Lagrådet föreslog därför en ändring av lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (rättsprövningslagen) för att möjliggöra att regeringens återkallelsebeslut skulle kunna klandras vid allmän förvaltningsdomstol. Riksdagen och den dåvarande regeringen beslutade därför att den dåvarande rättsprövningslagen skulle ändras så att regeringens beslut om återkallelse av tillstånd skulle kunna under- kastas domstolsprövning.

Numera finns en ny rättsprövningslag, lagen (2006:304) om rätts- prövning av vissa regeringsbeslut, som inte uttryckligen anger vilka regeringsbeslut som får underkastas domstolsprövning. I stället anges i 1 § den nämnda lagen att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. I enlighet med vad Lagrådet tidigare påpekat torde det innebära att regeringens beslut att återkalla ett tillstånd kan prövas enligt bestämmelserna i lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.

Ett beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett till- stånd bör även fortsättningsvis få överklagas hos allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammar- rätten.

Även beslut av annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd till förmedlingstjänst bör, i likhet med vad som gäller för tillstånd till export eller till överföring, få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.

Beslut om vitesföreläggande bör kunna överklagas

Beslut om vitesföreläggande enligt den föreslagna 24 a § PDA-lagen kommer, till skillnad från de ovan redovisade besluten om tillstånd och förbud, att ha sådan karaktär av rättstillämpning att det bör kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.

103

5.12	Behöriga myndigheter	Prop. 2009/10:205

Regeringens bedömning: Strålsäkerhetsmyndigheten bör pröva
frågor om tillstånd till tillhandahållande av förmedlingstjänster enligt
EU-förordningen samt utöva tillsyn över förmedlare som avses i
samma förordning när det gäller kärnämnen eller material m.m. som
finns i bilaga I till EU-förordningen och som tillhör kategori 0.
I alla andra fall är det en sak för Inspektionen för strategiska
produkter att pröva frågor om tillstånd till tillhandahållande av för-
medlingstjänster enligt EU-förordningen samt utöva tillsyn över
förmedlare som avses i samma förordning.
Beslut om förbud mot transitering enligt EU-förordningen bör tills
vidare prövas av Inspektionen för strategiska produkter.
Strålsäkerhetsmyndigheten bör dock pröva beslut om förbud mot
transitering enligt EU-förordningen när det gäller kärnämnen eller
material m.m. som finns i bilaga I till EU-förordningen och som tillhör
kategori 0.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar
förslagen utan invändningar.
Skälen för regeringens bedömning
Förmedlingstjänster och förmedlare
Som anförts i avsnitt 4.6.2 fördelas i dag tillståndsprövningen och till-
synen avseende export och överföring av produkter med dubbla använd-
ningsområden enligt EU-förordningen på Inspektionen för strategiska
produkter eller Strålsäkerhetsmyndigheten beroende på vilka produkter
som berörs.
Denna fördelning mellan myndigheterna bör bestå samt gälla även
avseende tillståndsprövning för tillhandahållande av förmedlingstjänster
enligt EU-förordningen och tillsyn över förmedlare som avses i samma
förordning.
Transitering
Inspektionen för strategiska produkter har till Utrikesdepartementet
upplyst att inspektionen i och för sig inte motsätter sig att inspektionen
ska pröva frågor om beslut om förbud mot tranistering men har framfört
att det bör övervägas om Tullverket i stället bör pröva sådana frågor.
Transitering av varor är en del av tullagstiftningen, vilket i och för sig
talar för att Tullverket skulle kunna pröva frågor om förbud mot transit-
ering av produkter med dubbla användningsområden.
Som anförts i avsnitt 5.11 föreskrivs emellertid i artikel 6.1 i EU-
förordningen att transiteringar får förbjudas om produkterna helt eller
delvis är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1
samt att när medlemsstaterna fattar beslut om ett sådant förbud, ska de
beakta de skyldigheter och åtaganden som de har godkänt som parter i		104

internationella fördrag, eller som medlemmar i internationella icke- Prop. 2009/10:205 spridningssystem.

Bedömningsgrunderna när det gäller förbud mot transitering kommer således, liksom tillståndsprövningen enligt EU-förordningen, att bygga på utrikes- säkerhets- eller försvarspolitiska intressen och det kommer inte att göras någon avvägning mellan dessa intressen och enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet.

Inspektionen för strategiska produkter har en upparbetad kompetens att mot bakgrund av dessa bedömningsgrunder avgöra frågor om förbud mot transitering. Med hänsyn härtill bör tills vidare Inspektionen för strate- giska produkter pröva sådana frågor.

Strålsäkerhetsmyndigheten bör dock pröva beslut om förbud mot transitering enligt EU-förordningen när det gäller kärnämnen eller material m.m. som finns i bilaga I till EU-förordningen och som tillhör kategori 0.

5.13	Lagförslag till följd av en ny EU-förordning om
	tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska
ändras så att beteckningen på den nya EU-förordningen om tull-
befrielse förs in i den svenska rättsordningen.
De konsekvensändringar som föranleds av Lissabonfördraget
genomförs i de lagar som ligger inom Utrikesdepartementets ansvars-
område.
Skälen för regeringens förslag
Ny EU-förordning om tullbefrielse
Rådet har den 16 november 2009 antagit en ny EU-förordning om upp-
rättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version)
som ska ersätta rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983
om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse.
Därför bör lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ändras på så sätt att
den nya EU-förordningen anges i 1 § i stället för den äldre EU-
förordningen så att det står klart vilken EU-förordning som ska tillämpas
på tullfrihetsområdet.
I december 2008 överlämnade Europeiska kommissionen ett förslag
gällande kodifiering av rådets förordning om upprättandet av ett
gemenskapssystem för tullbefrielse till rådet.
Rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upp-
rättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse har ändrats ett flertal
gånger på ett väsentligt sätt och avsikten med förslaget var att genom en
officiell kodifiering uppnå en klar och begriplig lagstiftning.
Kodifiering är ett instrument för att förenkla och uppdatera befintlig
unionslagstiftning och minska dess omfång. Genom att ge läsaren en
enda rättsakt i stället för en eller flera grundrättsakter och ändringarna av		105

dessa bidrar kodifieringen till att göra unionslagstiftningen mer an- vändarvänlig.

På grundval av slutsatserna från Europeiska rådet i Edinburgh 1992 slöt Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 20 december 1994 ett interinstitutionellt avtal om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter. I november 2001 inledde kommis- sionen ett omfattande program för kodifiering av gemenskapens hela sekundärlagstiftning. Sedan dess ingår kodifiering som en av åtgärderna i de politiska programmen för att förenkla och förbättra lagstiftningen. Den utgör en del av det "rullande förenklingsprogram" som lades fram för första gången i november 2005 och som regelbundet uppdateras.

Officiell kodifiering innebär att bestämmelserna i en eller flera rätts- akter och deras respektive ändringar förs samman i en ny rättsligt bindande akt som upphäver de rättsakter som den ersätter utan att inne- hållet i bestämmelserna ändras. En kodifiering görs normalt när en grundläggande rättsakt har ändrats tio gånger.

Den nya förordningen om tullbefrielse (kodifierad version) ersätter således de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen (rådets förordning (EEG) nr 918/83 och tillhörande ändringar). Vilka dessa rättsakter är framgår av bilaga V till den kodifierade förordningen. Kom- missionens förslag följer de kodifierade texterna vad beträffar innehållet i sak och begränsar sig därmed till att föra samman texterna, vilket innebär att de ändringar som krävs till följd av kodifieringen endast är av formell karaktär.

En inledande diskussion av arbetet med kodifieringen skedde i en expertgrupp (tullkodexkommitténs sektion för tullbefrielse) den 27 maj 2008 där kommissionen informerade medlemsländerna om att en kodi- fiering av förordning (EEG) 918/83 skulle ske och distribuerade ett första utkast till förslag. Kommissionens förslag har sedan behandlats i råds- arbetsgruppen för kodifiering av lagstiftningen vid flera möten under våren och sommaren 2009. Europaparlamentet lämnade sitt yttrande den 24 mars 2009 och godkände kommissionens förslag utan att föreslå några ändringar. Rådet fattade beslut att anta förordningen den 16 november 2009.

Gemenskapens system för tullbefrielser rör beviljandet av befrielser från sådana import- eller exporttullar som normalt skulle ha tagits ut för de berörda varorna. Ett av syftena med systemet är att undanröja skill- nader i de olika medlemsländerna inom EU i fråga om föremål, räckvidd och tillämpningsvillkor för befrielser.

I förordningen anges de fall då, på grund av särskilda förhållanden, befrielse från import- eller exporttullar och åtgärder som antagits på grundval av artikel 207 i EUF-fördraget ska beviljas när varor övergår till fri omsättning eller exporteras från gemenskapens tullområde.

Eftersom kodifieringen inte får ändra den befintliga lagstiftningen i sak har inga innehållsmässiga ändringar gjorts vid kodifieringen. Däremot har bl.a. vissa redaktionella ändringar gjorts, t.ex. har artiklarna i för- ordningen numrerats om, hänvisningar till annan lagstiftning uppdaterats, och vissa KN-nummer (KN, den Kombinerade Nomenklaturen, är EU:s legala tulltaxa som beskriver varan på dess åttasiffriga nivå och där tullsatsen för varan anges) och varubeskrivningar i bilagorna I–IV till förordningen uppdaterats för att ta hänsyn till lydelsen i bilaga I till

Prop. 2009/10:205

106

rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistik- Prop. 2009/10:205 nomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, ändrad genom

kommissionens förordning (EG) nr 1031/2008.

Parallellt med kodifieringen har en rättelse av den svenska språk- versionen gjorts. Synpunkterna på den svenska språkversionen har be- aktats och införts i den kodifierade förordningen.

Lagändringar till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Europeiska gemenskapen upphör i och med Lissabonfördraget. I svenska lagar bör därför begreppet Europeiska gemenskapen ersättas med Europeiska unionen. I några lagar hänvisas till Europeiska gemenskaperna, vilket avser Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Europeiska atomenergigemenskapen upphör inte genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget. I de fall Europeiska gemenskaperna avser ett geografiskt område bör detta ändras till Europeiska unionen, eftersom unionens geografiska räckvidd sammanfaller med atomenergi- gemenskapens. När det gäller övriga situationer bör i varje enskilt fall bedömas om begreppet Europeiska gemenskaperna bör ändras till Europeiska unionen eller till Europeiska unionen och/eller Europeiska atomenergigemenskapen. Dessa bedömningar redovisas närmare i för- fattningskommentaren.

Europeiska gemenskapernas kommission byter genom Lissabon- fördraget namn till Europeiska kommissionen. De lagar som omnämner Europeiska gemenskapernas kommission bör därför ändras i enlighet med detta.

I flera lagar används begreppen gemenskapsrätten och EG:s rättsakter. Dessa begrepp bör i enlighet med terminologin i Lissabonfördraget ändras till unionsrätten respektive EU:s rättsakter. Likaså bör begreppen EG-rättsliga bestämmelser och EG-bestämmelser ändras till unions- rättsliga bestämmelser respektive EU-bestämmelser.

Europeiska gemenskapens och den gamla Europeiska unionens regelverk som är i kraft vid det Lissabonfördragets ikraftträdande bibehålls. Hänvisningar i svenska lagar till namngivna förordningar, direktiv etc. bör således inte ändras till följd av Lissabonfördraget. Detsamma gäller hänvisningar till namngivna avtal som EG ingått med tredje part. Sådana ändringar får i stället göras då sekundärrätten eller avtalen i förekommande fall ändras.

De konsekvensändringar som föranleds av Lissabonfördraget bör genomföras i de lagar som ligger inom Utrikesdepartementets ansvars- område. En inventering har gett vid handen att ändringar därvid bör göras i lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m., lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m., lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd samt lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden.

107

Prop. 2009/10:205

6 Ikraftträdande m.m.

Regeringens förslag: Ändringarna i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt i lagen om straff för terroristbrott ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Även de lagändringar som föreslås till följd av en ny EU-förordning om tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande i lagen om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m., lagen om tullfrihet m.m., lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m., lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd samt lagen om tjänster på den inre marknaden ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Regeringens bedömning: Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd bör inte innehålla någon övergångsbestämmelse i anledning av den nya EU- förordningen.

De lagändringar som föreslås till följd av en ny EU-förordning om tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande i lagen om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m., lagen om tullfrihet m.m., lagen om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m., lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd samt lagen om tjänster på den inre marknaden bör inte innehålla några övergångsbestämmelser.

Ändringar i PDA-lagen och lagen om straff för terroristbrott

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar förslagen utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ikraftträdande

Med hänsyn till att EU-förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 (jfr artikel 28 i EU-förordningen) är det önskvärt att de lagändringar som nu föreslås träder i kraft så snart som lagstiftningsprocessen medger. Mot den bakgrunden och med hänsyn till den tid som de olika leden i lag- stiftningsprocessen kan väntas ta framstår den 1 juli 2010 som en lämplig tidpunkt för ikraftträdande.

108

Övergångsbestämmelser	Prop. 2009/10:205
I andra stycket av artikel 27 i EU-förordningen föreskrivs att de an-
sökningar om exporttillstånd som lämnas in innan förordningen träder i
kraft ska fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i för-
ordning (EG) nr 1334/2000. Med hänsyn härtill behöver PDA-lagen inte
innehålla någon övergångsbestämmelse i anledning av den nya EU-
förordningen (jfr prop. 2000/01:9 s. 38 och 293).
Hänvisningsartikel
I artikel 27 tredje stycket i EU-förordningen föreskrivs att hänvisningar
till den upphävda EU-förordningen ska anses som hänvisningar till den
nya EU-förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i
bilaga VI.
Det torde stå klart att artikel 27 tredje stycket är bindande och direkt
tillämplig gentemot andra rättsakter som har beslutats av EU:s
institutioner, såsom andra EU-förordningar och EU-direktiv.
Med hänsyn till att de olika leden i den svenska lagstiftningsprocessen
inte medger att de i denna proposition föreslagna lagändringarna träder i
kraft förrän flera månader efter den nya EU-förordningens ikraftträdande
uppkommer frågan vilken bindande verkan artikel 27 tredje stycket (som
är en s.k. trolleribestämmelse) i den nya EU-förordningen har gentemot
svenska författningar i vilka det finns bestämmelser som hänvisar till den
äldre EU-förordningen. En inventering har gett vid handen att sådana
hänvisningar i lag endast finns i PDA-lagen. Denna fråga överlämnas åt
rättstillämpningen.
I svenska förordningar fanns tidigare sådana hänvisningar i för-
ordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd samt i förordningen (2008:889) om finansiering
av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Ändringar i
dessa författningar har trätt i kraft den 15 december 2009 (jfr prop.
1999/2000:126 s. 135 f. och 272). Ändringarna innebär att hänvisningar
till den äldre EU-förordningen har bytts ut till den nya EU-förordningen
samt att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhets-
myndigheten anges som behöriga myndigheter att pröva frågor om
tillstånd och förbud enligt den nya EU-förordningen.

Ändringar till följd av en ny EU-förordning om tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande

Skälen för regeringens förslag och bedömning

EU-förordningen om tullbefrielse

EU-förordningen om tullbefrielse trädde i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 10 december 2009. Enligt artikel 134 i EU-förordningen ska den

tillämpas från och med den 1 januari 2010.

109

Lagen om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. bör träda i Prop. 2009/10:205 kraft så snart det är möjligt. Regeringen gör bedömningen att lagen kan

träda i kraft den 1 juli 2010.

Det saknas behov av övergångsbestämmelser.

Ändringar till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Det är därför önskvärt att de konsekvensändringar med anledning av Lissabon- fördraget som föreslås i denna proposition träder i kraft så snart som möjligt. Mot den bakgrunden framstår den 1 juli 2010 som en lämplig tidpunkt för ikraftträdande.

Det saknas behov av övergångsbestämmelser.

7 Konsekvenser

7.1Konsekvenser för det allmänna

Regeringens bedömning: Den nya EU-förordningen och de i denna proposition föreslagna bestämmelserna medför en mer heltäckande reglering av områden som tidigare inte täcktes av den äldre EU- förordningen eller av svensk lagstiftning.

Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndig- heten kommer att påföras nya uppgifter. Dessa uppgifter bedöms dock ha så liten omfattning att de inte medför några ekonomiska konse- kvenser.

De nya bestämmelserna bedöms inte heller i övrigt få några ekonomiska konsekvenser.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar

förslagen utan invändningar.

Rikspolisstyrelsen har anfört att det mot bakgrund av den osäkerhet som råder om förväntat antal tillståndsärenden samt tillsynens omfattning är viktigt att, såsom promemorian föreslår, en utvärdering görs en tid efter EU-förordningens och de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande. En sådan utvärdering bör även omfatta konsekvenserna för polisen.

Säkerhetspolisen har framfört samma synpunkt som Rikspolisstyrelsen och att en sådan utvärdering även bör omfatta konsekvenserna för Säkerhetspolisen. Därutöver har Säkerhetspolisen anfört att myndigheten sedan den 1 december 2009 inte längre har rätt att inrikta signal- spaningsverksamhet. Denna förändring kommer överlag att medföra negativa effekter för främst Säkerhetspolisens brottsförebyggande arbete men även för det brottsutredande arbetet. Mer specifikt kommer den att innebära att arbetet med kontroll av export m.m. av produkter med

dubbla användningsområden försvåras. Säkerhetspolisen kommer t.ex.

110

inte att kunna bistå behöriga myndigheter, Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten, med underrättelseinformation i samma utsträckning som tidigare.

Skälen för regeringens bedömning: Den nya EU-förordningen och de i denna proposition föreslagna bestämmelserna medför en mer hel- täckande reglering av områden som tidigare inte täcktes av den äldre EU- förordningen eller svensk lagstiftning.

För tillsynsmyndigheterna Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten innebär detta att tillsynsområdena ökar i motsvarande mån. Som framgått i avsnitt 5.4.2 finns i dag ingen kontroll över företag som tillhandahåller förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användningsområden. Det är därför inte möjligt att i nuläget ha en uppfattning om hur många företag som ägnar sig åt sådan verk- samhet och inte heller möjligt att i detalj uttala sig om hur många ansökningar om tillstånd till tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende sådana produkter som kommer att komma in till myndigheterna eller hur mycket tillsyn som kommer att behöva utövas i form av inspektioner m.m.

I jämförelse med antalet ansökningar om tillstånd till export eller till överföring inom EU görs dock bedömningen att det kommer att röra sig om väsentligt färre ansökningar när det gäller tillstånd till tillhanda- hållande av förmedlingstjänster än för de nämnda tillståndsansökning- arna.

När det gäller antalet beslut om förbud mot transitering görs bedömningen att det kan komma att röra sig om några eller något enstaka beslut per år.

Även om Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhets- myndigheten således påförs nya arbetsuppgifter görs ändå i nuläget bedömningen att dessa kommer att ha en så liten omfattning att de inte medför några ekonomiska konsekvenser.

Det är i dag mycket ovanligt att förundersökningar inleds för misstanke om brott mot bestämmelserna i PDA-lagen och ännu ovanligare att åtal väcks för sådana brott. Även om det i denna proposition föreslås att det kriminaliserade området ska utökas görs därför bedömningen att eventuella kostnader för polismyndigheterna, Tullverket, Åklagar- myndigheten och de allmänna domstolarna ryms inom ramen för dessa myndigheters anslag.

Återkallelse av myndighets beslut om tillstånd till förmedlingstjänst samt föreläggande vid vite får enligt förslagen i denna lagrådsremiss överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Bedömningen görs att de kostnader som är förenade med de ärenden som kommer att gå vidare till de allmänna förvaltningsdomstolarna med anledning av dessa ändringar ryms inom ramen för domstolarnas anslag.

Såsom flera remissinstanser har påpekat kan emellertid frågan om konsekvenser för Inspektionen för strategiska produkter, Strålsäkerhets- myndigheten och andra myndigheter komma att behöva utvärderas en tid efter EU-förordningens och de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande.

Säkerhetspolisen har anfört att myndigheten sedan den 1 december 2009 inte längre har rätt att inrikta signalspaningsverksamhet, vilket överlag kommer att medföra negativa effekter för främst Säkerhets- polisens brottsförebyggande arbete men även för det brottsutredande

Prop. 2009/10:205

111

arbetet. Mer specifikt kommer detta enligt Säkerhetspolisen att innebära Prop. 2009/10:205 att arbetet med kontroll av export m.m. av produkter med dubbla använd-

ningsområden försvåras. Säkerhetspolisen anför att den t.ex. inte kommer att kunna bistå behöriga myndigheter, Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten, med underrättelseinformation i samma utsträckning som tidigare.

Frågan om Säkerhetspolisens rätt till inriktning av signalspanings- verksamhet har varit föremål för utredning genom SOU 2009:66, Signalspaning för polisiära behov. Frågan bereds inom Regerings- kansliet.

7.2Konsekvenser för företagen

Regeringens bedömning: Förslagen medför inte några omfattande konsekvenser för företagen.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tillstyrker promemorians förslag eller lämnar

förslagen utan invändningar.

Som framförts i avsnitt 5.4 har Sveriges Exportkontrollförening,

Ericsson AB och Svenskt Näringsliv har framfört att de önskar få tillfälle att lämna synpunkter på eventuella kommande förslag till föreskrifter till följd av de föreslagna normgivningsbemyndigandena.

Skälen för regeringens bedömning

Innan kommissionen lade fram förslaget till en ny EU-förordning genom- fördes en omfattande konsekvensanalys (dokumentet finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/comm/trade/issues/sectoral/industry/dualuse/pr23020 6_en.htm) och ett uttalat syfte med kommissionens förslag var att begränsa regelverkets bördor för EU:s exportörer och se till att de inte får konkurrensnackdelar gentemot exportörer från tredje länder. Den största delen av detta förenklingsarbete var att införa nya generella gemenskaps- exporttillstånd. Som angetts i avsnitt 5.5.1 har kommissionen under 2008 lagt fram ett sådant förslag, vilket numera förhandlas inom rådsarbets- gruppen för produkter med dubbla användningsområden (WPDU).

Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten kommer enligt förslagen i denna lagrådsremiss att vara tillsynsmyndig- heter för företag som tillhandahåller förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användningsområden och för företag som för transitering tar befattning med sådana produkter.

Enligt 12 § PDA-lagen får Inspektionen för strategiska produkter ta ut en avgift för tillsyn enligt lagen. Närmare bestämmelser om tillsyns- avgifter finns i förordningen (2008:889) om finansiering av verksam- heten vid Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 10 § den nämnda förordningen ska inspektionen ta ut en årlig avgift av den som tillverkar eller säljer produkter med dubbla användningsområden som omfattas av

112

inspektionens tillsyn. Storleken på avgiften regleras i 11 och 12 §§ Prop. 2009/10:205 förordningen. Avgiftssystemet är utformat så att avgifterna står i rimlig

proportion till de kostnader som den avgiftsskyldige åsamkar inspek- tionen.

Ett avgiftsuttag förutsätter att den som ska betala avgift också rent faktiskt under den tid som avgiftsskyldigheten omfattar har varit föremål för en direkt åtgärd (tillsyn eller tillståndsprövning) från myndighetens sida (se prop. 2007/08:166 s. 19).

Som framgått finns i dag ingen kontroll över företag som tillhanda- håller förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användnings- områden. Det är därför inte möjligt att i nuläget ha en uppfattning om hur många företag som ägnar sig åt sådan verksamhet. För det fall inspek- tionen anser att företag som ägnar sig åt sådan verksamhet under en viss tidsperiod är föremål för direkta tillsynsåtgärder eller tillståndsprövning bör dessa företag också betala avgifter till inspektionen. I vissa fall kan det säkert vara på så sätt att sådana företag redan betalar avgift till inspektionen för det fall de, förutom att tillhandahålla förmedlingstjänster avseende produkter med dubbla användningsområden, även tillverkar eller säljer sådana produkter.

I den mån inspektionen beslutar om avgifter uppstår därför kostnader för företagen.

Övriga konsekvenser

För det fall regeringen utnyttjar de bemyndiganden som föreslås i avsnitt 5.4 kan detta eventuellt komma att medföra konsekvenser för företagen.

Som angetts i avsnitt 5.4 skulle ett införande av vissa av dessa be- stämmelser innebära att exportören och förmedlaren bör iaktta en större vaksamhet i sina affärskontakter än vad som i dag krävs enligt artikel 4.4 och 5.1 i den nya EU-förordningen. Något aktivt undersökningskrav skulle emellertid inte heller i detta fall ställas på exportören eller för- medlaren.

För det fall regeringen utnyttjar bemyndigandena genom föreskrifter bör särskilt de administrativa konsekvenserna för berörd del av närings- livet beaktas och förslagen bör utformas så att företagens administrativa kostnader hålls så låga som möjligt.

Som framförts i avsnitt 5.4 har Sveriges Exportkontrollförening,

Ericsson AB och Svenskt Näringsliv framfört att de önskar få tillfälle att lämna synpunkter på eventuella kommande förslag till föreskrifter till följd av de föreslagna normgivningsbemyndigandena.

Som angetts i avsnitt 5.4 kommer, för det fall regeringen anser att de bemyndiganden som föreslås bör utnyttjas genom föreskrifter, sådana inte att införas utan att det normala beredningskravet enligt 7 kap. 2 § regeringsformen uppfylls. I paragrafen föreskrivs att vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter samt att i den omfattning som behövs ska tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. Detta inne- bär att, för det fall regeringen genom förordning vill besluta sådana före-

113

skrifter, berörda företrädare för näringslivet i den mån detta behövs kan	Prop. 2009/10:205
komma att ha möjlighet att lämna synpunkter på sådana föreskrifter.

8 Författningskommentar

8.1Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2, motsvarar i huvudsak den nuvarande 1 §.

Andra stycket har dock ändrats på så sätt att hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden har tagits bort. I stället anges att lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).

2 § Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

I paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.3, anges att med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmed- lingstjänster och transitering avses i lagen detsamma som i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Paragrafen motsvarar till viss del den nuvarande 2 §. Begrepp som i och för sig definieras i artikel 2 i den nya EU-förordningen men som sedermera inte används i lagen har emellertid tagits bort. I stället har i paragrafen endast medtagits begrepp som definieras i artikel 2 i den nya EU-förordningen och som också används i lagen. Genom paragrafen fastslås att med de uppräknande begreppen avses i lagen detsamma som i den nya EU-förordningen.

114

3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr Prop. 2009/10:205 428/2009 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om

krigsmateriel utgör krigsmateriel.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2, motsvarar den nuvarande 3 §.

Första stycket ändras på så sätt att hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 1334/2000 har tagits bort. I stället anges hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.

En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.4.3, motsvarar i huvudsak den nuvarande 4 §.

I första stycket har ett tillägg gjorts om att Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer, utöver att pröva frågor om tillstånd, prövar frågor om förbud enligt den nya EU- förordningen. De frågor om förbud som blir aktuella att pröva enligt den nya EU-förordningen är förbud mot transitering enligt artikel 6.1.

Första stycket har också ändrats på så sätt att hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 1334/2000 har tagits bort. I stället anges hän- visningen till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

I andra stycket görs en språklig justering.

4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.4.1

Första stycket innehåller ett bemyndigande som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla använd- ningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i EU-förordningen.

Räckvidden av bemyndigandet innebär att en produkt med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till EU-förordningen, en s.k. icke-listad produkt, får omfattas av krav på tillstånd om exportören har anledning att misstänka att produkten är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i samma förordning.

115

I andra stycket finns ett bemyndigande som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

Räckvidden av bemyndigandet i första och andra styckena innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav som i stora delar motsvarar vad som föreskrivs i artikel 4.4 i EU- förordningen men som dock skiljer sig från artikel 4.4 på så sätt att det inte krävs att exportören ”känner till” att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU- förordningen. Det räcker i stället med att exportören ”har anledning att misstänka” sådan användning. Till skillnad från artikel 4.4 omfattas inte heller sådana användningar som avses i artiklarna 4.2 och 4.3 av tillståndskravet i artikel 4.5.

Genom förordning kan regeringen med stöd av ett sådant bemyndigande således föreskriva att om en exportör har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I och som han avser att exportera är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU- förordningen, han eller hon ska underrätta de behöriga myndigheterna som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd till exporten.

4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd för förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning.

Paragrafen, som är ny och har behandlats i avsnitt 5.4.2, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i EU- förordningen får omfattas av krav på tillstånd för förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i EU-förordningen.

Paragrafen innebär att regeringen ges ett bemyndigande att genom förordning utvidga tillämpningen av artikel 5.1 till att, utöver sådana produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till EU-förordningen, omfatta produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen, för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen samt till produkter med dubbla användnings- områden för militära slutanvändningar och bestämmelseorter som anges i artikel 4.2 i EU-förordningen.

4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning.

Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 5.4.2.

Första stycket innehåller ett bemyndigande som innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användnings- områden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i EU-förordningen.

Prop. 2009/10:205

116

Räckvidden av bemyndigandet innebär att samtliga produkter med Prop. 2009/10:205 dubbla användningsområden, dvs. även sådana som inte förtecknas i

bilaga I till EU-förordningen, får omfattas av krav på tillstånd om för- medlaren har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU- förordningen.

I andra stycket finns ett bemyndigande som föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i EU-förordningen.

Räckvidden av bemyndigandet i första och andra styckena innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav som i stora delar motsvarar vad som föreskrivs i andra meningen i artikel 5.1 i EU-förordningen men som dock skiljer sig från andra meningen på så sätt att det inte krävs att förmedlaren ”känner till” att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen. Det räcker i stället med att förmedlaren ”har anledning att misstänka” sådan användning.

Genom förordning kan regeringen med stöd av den här paragrafen således föreskriva att om en förmedlare har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden, för vilken han eller hon planerar förmedlingstjänster, är eller kan vara avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen, ska han eller hon underrätta de behöriga myndigheterna som ska besluta om det är lämpligt att dessa förmedlingstjänster omfattas av tillstånd.

4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.

Paragrafen, som är ny och som har behandlats i avsnitt 5.4.3, föreskriver att regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i EU-förordningen får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.

Paragrafen innebär att regeringen ges ett bemyndigande att genom förordning utvidga tillämpningen av artikel 6.1 till att, utöver sådana produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till EU-förordningen, omfatta produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen, för användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen och till produkter med dubbla användnings- områden för militära slutanvändningar och bestämmelseländer som anges i artikel 4.2 i EU-förordningen.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.4.1, motsvarar den nuvarande 5 §.

117

En hänvisningsändring har gjorts till följd av att artikel 5.1 i den äldre Prop. 2009/10:205 EU-förordningen har ändrat artikel till artikel 8.1 i den nya EU-

förordningen.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 3.3 första stycket i bilaga II till samma förordning.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.5.1, motsvarar till viss del den nuvarande 6 §.

En hänvisningsändring har gjorts till följd av att artikel 6.2 i den äldre
EU-förordningen har ändrat artikel till artikel 9.2 i den nya EU-
förordningen.
I del 3.3 första stycket i bilaga II till EU-förordningen föreskrivs att
medlemsstaterna ska fastställa rapporteringskrav i samband med använd-
ningen av gemenskapens generella exporttillstånd samt meddela de
ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker
kan kräva om produkter som exporteras enligt detta tillstånd.
Bestämmelsen, som delvis motsvaras av del 3.4 i bilaga II till den äldre
EU-förordningen, innebär en skyldighet för medlemsstaterna att fastställa
rapporteringskrav samt ytterligare upplysningar. För att Sverige ska
kunna uppfylla denna skyldighet föreskrivs det i denna paragraf att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i del
3.3 första stycket i bilaga II till EU-förordningen.
7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring
som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2 och 5.10.1, motsvarar i
huvudsak den nuvarande 7 §.
En hänvisningsändring har gjorts till följd av att artikel 21.2 a i den
äldre EU-förordningen betecknas artikel 22.2 i den nya EU-förordningen.
Paragrafen har ändrats på så sätt att det bemyndigande som tidigare
fanns för den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-
skrifter om krav på tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 har
tagits bort. I stället är det endast regeringen som får meddela sådana
föreskrifter. Skälet till denna ändring har behandlats i avsnitt 5.10.1.
9 § Tekniskt bistånd får inte lämnas utanför Europeiska unionen om det är avsett
att användas i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll,
lagring, detektion, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen
eller av kärnvapen eller andra kärnladdningar eller i samband med utveckling,
produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana
vapen.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet.
Paragrafen motsvarar den nuvarande 9 §
I första stycket har en ändring gjorts till följd av Lissabonfördragets
ikraftträdande, varför begreppet ”Europeiska gemenskapen” har bytts ut
mot ”Europeiska unionen”.	118
	118

Prop. 2009/10:205

11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av för- ordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5, motsvarar i huvudsak den nuvarande 11 §.

Paragrafens första stycke har ändrats på så sätt att ett tillägg gjorts som
innebär att även tillstånd till förmedlingstjänster enligt rådets förordning
(EG) nr 428/2009 kan återkallas under de förutsättningar som anges i
paragrafen.
Dessutom har hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 1334/2000
tagits bort. I stället anges hänvisning till rådets förordning (EG) nr
428/2009.
15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr
428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska
utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som
regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).
Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.2, motsvarar den nuvarande 15
§.
Första stycket ändras på så sätt att hänvisningen till rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 har tagits bort. I stället anges hänvisning till rådets
förordning (EG) nr 428/2009.
16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska
unionen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla
användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det
gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd. Med handling
förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas
eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i
första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör
någons bostad.
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna
genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga
myndigheter för sin tillsyn.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.9, motsvarar i huvudsak den
nuvarande 16 §.
Första stycket har ändrats på så sätt att tillsynsmyndigheterna har rätt
att använda de befogenheter som anges i paragrafen även mot den som
för transitering tar befattning med produkter med dubbla användnings-
områden eller mot den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det
gäller sådana produkter. En ändring har gjorts till följd av Lissabon-
fördragets ikraftträdande, varför begreppet ”Europeiska gemenskapen”
har bytts ut mot ”Europeiska unionen”.
I tredje stycket görs en språklig justering.	119
	119

Prop. 2009/10:205

17 § Den som enligt artikel 20.3 eller 22.8 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller hand- lingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.9, motsvarar den nuvarande 17 §.

I paragrafen har en hänvisningsändring gjorts på så sätt att artiklarna 16.2 och 21.5 i rådets förordning 1334/2000 har bytts ut mot de mot- svarande artiklarna 20.3 och 22.8 i den nya EU-förordningen. Vidare har hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 1334/2000 tagits bort. I stället anges hänvisning till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd

1.exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel

3.1i rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller i artiklarna 4.1–4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,

2.överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller

3.tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användnings- områden som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket,

döms till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd

1.exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1–4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,

2.överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller

3.tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.

Paragrafen, vars innehåll har behandlats i avsnitt 5.10.1 och 5.10.3, motsvarar till viss del den nuvarande 18 §.

Första stycket, punkten 1 motsvarar till viss del nuvarande 18 § första stycket 1 PDA-lagen.

Artiklarna 4.1–4.4 i EU-förordningen är uttömmande på så sätt att tillstånd endast kan krävas på det sätt som föreskrivs i artiklarna. Enligt artiklarna 4.1–4.3 kan tillstånd endast krävas genom information från den behöriga myndigheten till exportören om att tillstånd krävs och enligt artikel 4.4 kan tillstånd endast krävas genom att den behöriga myndig-

120

heten kräver tillstånd efter det att en exportör som känner till användningen har underrättat myndigheten.

Om en export, i ett fall där ett exporttillstånd inte redan finns, genomförs trots att exportören känner till att en produkt med dubbla användningsområden är avsedd för någon av de användningar som anges i artiklarna 4.1–4.4 i EU-förordningen, men exportören trots detta inte underrättar den behöriga myndigheten enligt artikel 4.4 eller om den behöriga myndigheten inte har informerat förmedlaren om krav på tillstånd enligt artiklarna 4.1–4.3, riskerar exportören således inte att dömas för att utan tillstånd uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ha exporterat produkter med dubbla användningsområden som avses i artiklarna 4.1–4.4. Förutsättningarna för tillståndskrav enligt dessa artiklar är nämligen i så fall inte helt uppfyllda. Däremot skulle en exportör i ett sådant fall kunna dömas enligt 22 § första stycket 3 PDA- lagen för att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, ha åsidosatt sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i EU-förordningen.

I lagtexten tydliggörs detta förhållande genom att det uttryckligen anges att den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artiklarna 4.1–4.4 i EU- förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt döms till böter eller fängelse i högst två år.

Första stycket, punkten 2 motsvarar i huvudsak nuvarande 18 § första stycket 2 PDA-lagen.

Första stycket, punkten 3 är ny.

Artikel 5.1 i EU-förordningen är uttömmande på så sätt att tillstånd endast kan krävas på det sätt som föreskrivs i artikeln, dvs. antingen genom information från den behöriga myndigheten till förmedlaren om att tillstånd krävs eller genom att den behöriga myndigheten kräver tillstånd efter det att en förmedlare som känner till användningen har underrättat myndigheten.

Om en förmedlingstjänst, i ett fall där ett tillstånd inte redan finns, genomförs trots att förmedlaren känner till att en produkt med dubbla användningsområden är avsedd för någon av de användningar som anges i artikel 4.1 i EU-förordningen, men förmedlaren trots detta inte under- rättar den behöriga myndigheten eller om den behöriga myndigheten inte har informerat förmedlaren enligt artikel 5.1 första meningen i EU- förordningen, riskerar förmedlaren således inte att dömas för att utan till- stånd uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ha tillhandahållit förmed- lingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1. Förutsättningarna enligt den nämnda artikeln är nämligen i så fall inte helt uppfyllda. Däremot skulle en förmedlare i ett sådant fall kunna dömas enligt 22 § första stycket 4 för att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, ha åsidosatt sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1.

I lagtexten tydliggörs detta förhållande genom att det uttryckligen anges att den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller förmedlings- tjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i EU-förordningen och för vilka tillståndskrav har inträtt döms till böter eller fängelse i högst två år.

Andra stycket, punkten 1 motsvarar till viss del nuvarande 18 § andra stycket 1 PDA-lagen. Vad som har anförts i kommentaren till första stycket punkten 1 gäller även för den här punkten.

Prop. 2009/10:205

121

Andra stycket, punkten 2 motsvarar i huvudsak nuvarande 18 § andra stycket 2 PDA-lagen.

Andra stycket, punkten 3 är ny. Vad som har anförts i kommentaren till första stycket punkten 1 gäller även för den här punkten.

I fjärde stycket görs en språklig justering.

18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Paragrafen är ny.

Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 5.10.3.

19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Paragrafen motsvarar till viss del den nuvarande 19 §.

Första stycket har behandlats i avsnitt 5.10.3. Se även kommentaren till 18 §.

I andra stycket görs en språklig justering.

21 § För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Paragrafen motsvarar till viss del den nuvarande 21 §.

Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 5.10.3.

22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §,

2.åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning eller bryter mot kontroll- eller ordningsföreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag,

3.åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning,

4.åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning,

5.åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket,

6.åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket,

7.åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning,

eller

Prop. 2009/10:205

122

8. bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §.	Prop. 2009/10:205
Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
Paragrafen motsvarar till viss del den nuvarande 22 §.
Första stycket, punkten 1 ändras på så sätt att hänvisningen till rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 har tagits bort. I stället anges hänvisning
till rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Punkten 2 har behandlats i avsnitt 5.10.3. Hänvisningen till artikel 6.2 i
den äldre EU-förordningen byts ut mot artikel 9.2 i den nya EU-
förordningen.
Punkten 3 är oförändrad. Se även kommentaren till 18 §.
Punkten 4 är ny och har behandlats i avsnitt 5.10.3. Se även
kommentaren till 18 §.
Punkten 5 är ny och har behandlats i avsnitt 5.10.3.
Punkten 6 är ny och har behandlats i avsnitt 5.10.3.
Punkten 7 har behandlats i avsnitt 5.10.3. Hänvisningen till artikel 21.7
i den äldre EU-förordningen byts ut mot artikel 22.10 i den nya EU-
förordningen.
Punkten 8 har behandlats i avsnitt 5.10.3. Hänvisningen till artiklarna
16.2 och 21.5 i den äldre EU-förordningen byts ut mot artiklarna 20.3
och 22.8 i den nya EU-förordningen.
I andra stycket görs en språklig justering.
24 a § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse
som avses i del 3.1 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 428/2009 får den
myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den
uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Paragrafen är ny.
Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 5.10.3.
25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets
beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller enligt
denna lag får inte överklagas.
Paragrafen motsvarar i huvudsak den nuvarande 25 §.
Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 5.11.

8.2Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott

3 § Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:

1.mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,

2.dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,

3.grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,

4.människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,

123

5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,

Prop. 2009/10:205

6.grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,

7.mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,

8.allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,

9.sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken,

10.kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,

11.flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,

12.spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken,

13.olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,

14.uppsåtligt vapenbrott, 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67),

15.brott enligt 21 § tredje stycket lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

16.uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material,

17.brott enligt 18, 18 a och 20 §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen,

18.smuggling och grov smuggling, 3 och 5 §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 14–17,

19.olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.

Paragrafen motsvarar i huvudsak den nuvarande 3 §.

Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 5.10.3.

8.3Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

1 § Den som i ursprungsintyg eller annan handling, som åberopas till bevis för vinnande av förmånsbehandling enligt handelsöverenskommelser som Europeiska unionen (EU) har ingått eller enligt EU:s rättsakter, uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad att leda till förmånsbehandling, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den som i samband med ansökan om ursprungsintyg uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad att leda till förmånsbehandling samt den som tillhandahållit en åberopad handling med vetskap om att den innehåller sådan oriktig uppgift. Är brottet att anse som grovt döms till fängelse i högst två år.

Begår någon av grov oaktsamhet gärning som avses i första stycket, döms till böter.

Är brott som avses i denna paragraf att anse som ringa, döms ej till ansvar.

I första stycket görs ändringar till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att ordet ”gemenskaperna” byts ut mot ”unionen” samt ”EG:s” och ”EG” mot ”EU:s” och ”EU”.

Europeiska atomenergigemenskapen torde inte kunna ingå handels- överenskommelser. Europeiska gemenskaperna har därför ersatts endast med Europeiska unionen (se vidare avsnitt 5.13).

124

8.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om	Prop. 2009/10:205
	tullfrihet m.m.

1 § Bestämmelser om frihet från tull i vissa fall finns i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version). Bestämmelser om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning finns i rådets förordning (EG) nr 150/2003 av den 21 januari 2003 om upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning. Bestämmelser om tullförmåner finns även i handelsöverenskommelser som Europeiska unionen (EU) har ingått. Bestämmelser om ursprung som medför förmånsbehandling för varor finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

–rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

–rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import finns i

import,

–rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen, och

–rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för import från vissa tredje länder.

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

Genom ändringen i första stycket införs det nya numret på EU:s tull- frihetsförordning i den svenska lagen om tullfrihet m.m. En ändring görs också till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, varför begreppet ”Europeiska gemenskaperna” byts ut mot ”Europeiska unionen”.

Europeiska atomenergigemenskapen torde inte kunna ingå handels- överenskommelser. Europeiska gemenskaperna har därför ersatts endast med Europeiska unionen (se vidare avsnitt 5.13).

9 § Den som tillverkar, importerar, exporterar eller i övrigt handlar med varor är liksom ett ombud, en handelssammanslutning och en handelsorganisation skyldig att, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, lämna uppgifter som behövs för att uppfylla uppgiftsskyldigheten enligt EU:s bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import. Detta gäller även i fråga om uppgiftsskyldighet enligt EU:s bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller subventionerad import.

För kontroll av uppgiftsskyldighet enligt första stycket får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, den som är uppgiftsskyldig föreläggas att för

125

granskning tillhandahålla räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som Prop. 2009/10:205 rör verksamheten.

Avser ett föreläggande enligt andra stycket räkenskaper som förs med hjälp av automatisk databehandling, ska dessa på begäran tillhandahållas i utskrift eller på medium för automatisk databehandling. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf är även bestämmelserna i 6 kap. 28–38 §§ tullagen (2000:1281) tillämpliga.

I första stycket görs ändringar till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att ordet ”EG:s” byts ut mot ”EU:s”.

I tredje stycket görs en språklig justering.

10 § Regeringen får meddela föreskrifter

1.till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EU:s institutioner, och

2.till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverenskommelser som EU har ingått.

I paragrafen görs ändringar till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande genom att ordet ”EG:s” byts ut mot ”EU:s” och ”EG” mot ”EU”.

Europeiska atomenergigemenskapen torde inte kunna ingå handels- överenskommelser. I punkten 2 ersätts därför ”EG” (vilket torde syfta på Europeiska gemenskaperna, jfr kommentaren till 1 §) endast med ”EU” (Europeiska unionen) [se vidare avsnitt 5.13].

8.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

5 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter till utfyllnad av unionsrätten på områden enligt 1 §.

I paragrafen görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att ordet ”gemenskapsrätten” byts ut mot ”unionsrätten”.

8.6Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

5 § Utländska medborgare som på grund av egen eller närståendes anställning eller etablering som egenföretagare i Sverige kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från

1.unionsrätten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller

3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer,

ska när det gäller rätt till konsulärt ekonomiskt bistånd jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

I punkten 1 görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande genom att ordet ”EG-rätten” byts ut mot ”unionsrätten”. I punkten 3 byts

inte ordet ”gemenskapen” ut mot ”unionen” eftersom hänvisning sker till

126

ett ännu gällande namngivet avtal som EG ingått med tredje part (se Prop. 2009/10:205 avsnitt 5.13). I paragrafen görs vidare en språklig justering genom att

ordet ”skall” byts ut mot ”ska”.

8.7Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

3 § Avviker en bestämmelse i en annan författning från denna lag ska den bestämmelsen ha företräde, om den har sin grund i unionsrätten.

I paragrafen görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att ordet ”gemenskapsrätten” byts ut mot ”unionsrätten”.

4 § I denna lag avses med

behörig myndighet: en statlig eller kommunal myndighet eller ett annat organ som har till uppgift att pröva frågor om tillträde till och utövande av tjänsteverksamhet eller kontrollera sådan verksamhet,

etablering: en tjänsteleverantörs faktiska utövande av en ekonomisk verksamhet under en obegränsad tid och genom en stabil infrastruktur varifrån näringsverksamhet för att tillhandahålla tjänster faktiskt bedrivs,

etableringsmedlemsstat: det land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inom vars territorium en tjänsteleverantör är etablerad,

reglerat yrke: yrke som enligt lag eller förordning kräver en bestämd yrkes- kvalifikation för att få utövas eller ger den som har en bestämd yrkeskvalifikation rätt att använda en viss yrkestitel,

tjänst: prestation som utförs mot ekonomisk ersättning och som inte utgör vara, kapital eller person,

tjänsteleverantör: fysisk person som är medborgare i ett land inom EES eller juridisk person som är etablerad i ett land inom EES och vilken i sin näringsverksamhet erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, och

tjänstemottagare: fysisk person som är medborgare i ett land inom EES eller som genom unionsrätten har motsvarande rättigheter eller juridisk person som är etablerad i ett land inom EES och som använder eller avser att använda en tjänst.

I paragrafen görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att ordet ”gemenskapsrätten” byts ut mot ”unionsrätten”.

13 § Om det inte är möjligt att tillmötesgå en begäran om bistånd eller om en myndighet i ett annat land inom EES inte lämnar begärt bistånd, ska den behöriga myndigheten i Sverige lämna information om detta till den behöriga myndigheten i det andra landet och till Europeiska kommissionen.

I paragrafen görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att begreppet ”Europeiska gemenskapernas kommis- sion” ändras till ”Europeiska kommissionen”.

14 § En behörig myndighet i Sverige ska underrätta behöriga myndigheter i andra länder inom EES och Europeiska kommissionen om tjänsteverksamhet som kan medföra allvarlig skada på människors hälsa eller säkerhet eller på miljön.

127

I paragrafen görs en ändring till följd av Lissabonfördragets ikraft- trädande genom att begreppet ”Europeiska gemenskapernas kommis- sion” ändras till ”Europeiska kommissionen”.

Prop. 2009/10:205

128

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning)

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/1

(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)

FÖRORDNINGAR

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009

om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden

(omarbetning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användnings områden (1) har ändrats flera gånger på väsentliga punk ter. Eftersom ytterligare ändringar ska göras bör det av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Produkter med dubbla användningsområden (inbegripet programvara och teknik) bör omfattas av en effektiv kon troll vid export från Europeiska gemenskapen.

(3)Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är nödvän digt för att säkerställa att medlemsstaternas internationella förpliktelser och ansvar, särskilt vad gäller icke-spridning samt Europeiska unionens (EU) internationella förpliktel ser och ansvar, uppfylls.

(4)Ett gemensamt kontrollsystem och en harmoniserad poli tik för tillämpning och övervakning i alla medlemsstater är en förutsättning för att skapa fri rörlighet inom gemenska pen för produkter med dubbla användningsområden.

(5)Ansvaret för att fatta beslut om individuella, globala eller nationella generella exporttillstånd, om tillstånd för för medlingstjänster, om transitering av icke- gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden eller om tillstånd för överföring inom gemenskapen av produkter med dubbla användningsområden som förteck nas i bilaga IV ligger hos de nationella myndigheterna. Nationella bestämmelser och beslut som rör export av pro dukter med dubbla användningsområden måste antas inom ramen för den gemensamma handelspolitiken och i synnerhet rådets förordning (EEG) nr 2603/69 av den 20 december 1969 om upprättandet av gemensamma exportregler (2).

(6)Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll måste stämma överens med de skyldigheter och åtaganden som medlemsstaterna har god tagit som medlemmar i de relevanta internationella icke- spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta inter nationella fördrag.

(7)Gemensamma förteckningar över produkter med dubbla användningsområden, destinationer och riktlinjer är väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll.

(8)Överföring av programvara och teknik med hjälp av elek troniska medier, telefax eller telefon till destinationer utan för gemenskapen bör också kontrolleras.

(9)Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt frågor som gäller återexport och slutanvändning.

				129
(1) EGT L 159, 30.6.2000, s. 1.		(2) EGT L 324, 27.12.1969, s. 25.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/2	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

(10)Den 22 september 1998 undertecknade företrädare för medlemsstaterna och Europeiska kommissionen tilläggs protokoll till respektive avtal om säkerhetskontroll mellan medlemsstaterna, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet, vilka bland andra åtgärder ålägger medlemsstaterna att tillhandahålla uppgif ter om särskild utrustning och icke-nukleärt material.

(11)Gemenskapen har antagit en samling tullbestämmelser som återfinns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1) (nedan kallad tullkodex), och i kommissio nens förordning (EEG) nr 2454/93 (2) om genomförande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 i vilka bland annat fastställs bestämmelser om export och återexport av varor. Ingenting i denna förordning inskränker eventuella bemyn diganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med gemenskapens tullkodex och dess tillämpningsföreskrifter.

(12)I enlighet med och inom ramen för artikel 30 i fördraget och i avvaktan på en högre harmoniseringsgrad förbehål ler medlemsstaterna sig rätten att genomföra kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla användnings områden inom gemenskapen i syfte att skydda allmän ord ning eller säkerhet. Om dessa kontroller har samband med effektiviteten i kontrollerna av export från gemenskapen, bör de regelbundet ses över av rådet.

(13)För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förord ning bör varje medlemsstat vidta åtgärder som ger de behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.

(14)EU:s stats- och regeringschefer antog i juni 2003 en hand lingsplan om icke-spridning av massförstörelsevapen (handlingsplanen från Thessaloniki). Denna handlingsplan kompletterades med EU:s strategi mot spridning av mass förstörelsevapen som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003 (EU:s strategi mot massförstörelseva pen). I enlighet med kapitel III i dennastrategi mot sprid ning av massförestörelsevapen måste Europeiska unionen använda alla sina instrument för att förebygga, avskräcka, stoppa och om möjligt eliminera spridningsprogram som inger oro på global nivå. I punkt 30.A.4 i det kapitlet hän visas det särskilt till att stärka politik och praxis för exportkontroll.

(15)Enligt Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540, som antogs den 28 april 2004, ska alla stater vidta och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärnvapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, inbe gripet genom att införa lämpliga kontroller av material

(1) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. (2) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

med koppling till dessa, och att de därför bland annat ska införa kontroller av transitering och förmedling. Material som är kopplade till dessa vapen är material, utrustning och teknik som omfattas av tillämpliga multilaterala för drag och överenskommelser, eller som tas upp i nationella kontrollförteckningar, och som kan användas för att utforma, utveckla, producera eller använda kärnvapen och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa.

(16)Denna förordning omfattar produkter som endast passe rar genom gemenskapens territorium, dvs. sådan produk ter som inte hänförs till någon annan godkänd tullbehandling eller användning än förfarandet för extern transitering eller som endast placeras i en frizon eller ett frilager och för vilka inga uppgifter behöver noteras i en godkänd lagerbokföring. Det bör därför fastställas en möj lighet för medlemsstaternas myndigheter att från fall till fall förbjuda transitering av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden, om de har rimliga skäl att på grundval av underrättelser eller andra källor miss tänka att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för spridning av massförstörelsevapen eller bärare av dessa.

(17)Det bör också införas kontroller av tillhandahållandet av förmedlingstjänster när förmedlaren har informerats av de behöriga nationella myndigheterna eller har kännedom om att dessa tjänster kan leda till produktion eller leverans av massförstörelsevapen i ett tredjeland.

(18)Det är önskvärt att enhetlig och konsekvent tillämpning av kontrollerna uppnås i hela EU, för att kunna främja säker heten i EU och internationellt samt för att få lika villkor för exportörerna i EU. Det är därför lämpligt att, i enlighet med rekommendationerna i handlingsplanen från Thessa loniki och uppmaningarna i EU:s strategi mot massförstö relsevapen, öka omfattningen av samråden mellan medlemsstaterna innan ett exporttillstånd beviljas. En av fördelarna med detta tillvägagångssätt skulle till exempel vara en garanti för att en medlemsstats väsentliga säker hetsintressen inte hotas av export från en annan medlems stat. Större konvergens när det gäller villkoren för genomförandet av nationella kontroller av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i denna förordning och harmonisering av villkoren för användning av de olika typer av tillstånd som får beviljas enligt denna förordning, skulle medföra en mer enhetlig och konse kvent tillämpning av kontrollerna. En förbättring av defi nitionen av immateriella överföringar av teknik, så att den även omfattar tillgängliggörande av teknik som är under kastad kontroll till personer som befinner sig utanför EU, skulle bidra till insatserna för att främja säkerheten. Ytter ligare anpassning av bestämmelserna om utbyte av känslig information mellan medlemsstaterna till bestämmelserna i internationella exportkontrollsystem, särskilt genom att möjligheten att införa säkra elektroniska system för utbyte av information mellan medlemsstaterna föreskrivs, skulle också bidra till detta.

130

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/3

(19)Varje medlemsstat bör själv fastställa tillämpliga effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid överträdel ser av bestämmelserna i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Genom denna förordning upprättas en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.

Artikel 2

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.produkter med dubbla användningsområden: produkter, inbegri pet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål, samt alla varor som kan använ das både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.

2.export: ska innebära

i)ett exportförfarande i den mening som avses i arti kel 161 i förordning (EEG) nr 2913/92 (gemenskapens tullkodex),

ii)återexport i den mening som avses i artikel 182 i gemen skapens tullkodex, med undantag för produkter som transiteras och

iii)överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier, inklusive telefax, telefon, e-post eller andra elektroniska medel, till en destination utan för Europeiska gemenskapen; detta inbegriper att pro gramvaran och tekniken görs tillgänglig i elektronisk form till juridiska och fysiska personer och partnerskap utanför gemenskapen. Export omfattar också muntlig överföring av teknik när tekniken beskrivs i telefon.

3.exportör: varje fysisk eller juridisk person eller partnerskap

i)på vars vägnar en exportdeklaration upprättas, dvs. den person som vid tidpunkten för deklarationens godkän nande har ett avtal med mottagaren i tredjeland och som har befogenhet att besluta om att föra ut produkten ur gemenskapens tullområde. Om inget exportavtal har ingåtts eller om kontraktsinnehavaren inte agerar för egen räkning ska exportören vara den person som har

befogenheten att besluta om att föra ut produkten ur gemenskapens tullområde,

ii)som beslutar att överföra eller göra tillgänglig program vara eller teknik med hjälp av elektroniska medier inklu sive telefax, telefon, e-post eller andra elektroniska medel till en destination utanför gemenskapen.

När förfoganderätten över produkterna med dubbla använd ningsområden innehas av en person som är etablerad utan för gemenskapen enligt det avtal på vilket exporten grundas, ska den avtalsslutande part som är etablerad i gemenskapen anses vara exportör.

4.exportdeklaration: den handling genom vilken en person i före skriven form och på föreskrivet sätt begär att få hänföra pro dukter med dubbla användningsområden till ett exportförfarande.

5.förmedlingstjänster:

—förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av produkter med dubbla användningsområden från ett tredjeland till något annat tredjeland, eller

—försäljning eller inköp av produkter med dubbla använd ningsområden som befinner sig i tredjeländer för över föring till något annat tredjeland.

I denna förordning undantas endast tillhandahållande av stödtjänster från denna definition. Med stödtjänster avses transport, finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring samt allmän reklam eller säljfrämjande åtgärder.

6.förmedlare: varje fysisk eller juridisk person eller partnerskap som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen och som tillhandahåller tjänster verksamhet som definieras i punkt 5 från till ett tredjelands territorium.

7.transitering: transport av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom gemenskapens tullområde för leverans till en destina tion utanför gemenskapen.

8.individuellt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en slutanvändare eller mottagare i ett tredjeland och som omfattar en eller flera produkter med dubbla användningsområden.

9.gemenskapens generella exporttillstånd: ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller villkoren för användning av detta tillstånd enligt bilaga II.

131

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/4	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

10.globalt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkt med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare och/eller i ett eller flera angivna tredjeländer.

11.nationellt generellt exporttillstånd: ett export tillstånd som bevil jas i enlighet med artikel 9.2 och definieras genom nationell lagstiftning i enlighet med artikel 9 i denna förordning och bilaga IIIc till denna förordning.

12.Europeiska unionens tullområde: det område som avses i arti kel 3 i gemenskapens tullkodex.

13.icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden: pro dukter som har status som icke-gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.8 i gemenskapens tullkodex.

KAPITEL II

RÄCKVIDD

Artikel 3

1.Tillstånd ska krävas för export av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I.

2.I enlighet med artikel 4 eller 8 kan det även krävas tillstånd för export till alla eller vissa destinationer av vissa produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

Artikel 4

1.Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportö ren har informerats av de behöriga myndigheterna i den med lemsstat där han är etablerad om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detek tion, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

2.Tillstånd ska också krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om landet som köper dem eller bestämmelselandet är föremål för ett vapenembargo som har beslutats i en gemensam ståndpunkt eller en gemensam åtgärd som har antagits av rådet eller genom ett beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eller ett vapenembargo som har beslutats i en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd och om expor tören har informerats av de myndigheter som avses i punkt 1 om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda

för militär slutanvändning. I denna punkt avses med militär slutanvändning

a)införlivande med militära produkter som ingår i medlemssta ternas militära förteckning,

b)användning av tillverknings-, provnings- eller analysutrust ning och komponenter till sådan utrustning för att utveckla, tillverka eller underhålla militära produkter som ingår i ovan nämnda förteckning,

c)användning av icke-färdigtillverkade produkter i en anlägg ning för att tillverka militära produkter som ingår i ovan nämnda förteckning.

3.Tillstånd ska också krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har underrättats av de myndigheter som avses i punkt 1 om att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda att användas som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära för teckningen och som har exporterats från medlemsstatens territo rium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd enligt medlemsstatens nationella lagstiftning.

4.Om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som han avser att exportera och som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska han under rätta de myndigheter som avses i punkt 1, som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

5.En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla använd ningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna är eller kan tänkas vara, i sin helhet eller delvis, avsedda för någon av de användningar som anges i punkt 1.

6.En medlemsstat som enligt punkterna 1–5 beslutar att export av en produkt med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I ska omfattas av ett tillståndskrav ska vid behov informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen. De övriga medlemsstaterna ska på vederbörligt sätt beakta denna information och ska informera sina tullförvaltningar och andra relevanta nationella myndigheter.

7.Bestämmelserna i artikel 13.1, 13.2 och 13.5–13.7 ska gälla för fall som rör produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

8.Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 11 i förordning (EEG) nr 2603/69.

132

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/5

Artikel 5

1.Tillstånd ska krävas för förmedlingstjänster som avser pro dukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I om förmedlaren har informerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han är bosatt eller etablerad om att produk terna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Om en förmedlare känner till att de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, för vilka han planerar förmedlingstjäns ter, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, ska han underrätta de behöriga myndigheterna som ska fatta beslut om huruvida det är lämpligt att dessa förmed lingstjänster omfattas av tillstånd.

2.En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen för användningar som anges i artikel 4.1 samt till produkter med dubbla användningsområden för militära slutan vändningar och bestämmelseländer som anges i artikel 4.2.

3.En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för förmedling av produkter med dubbla användningsområden, om förmedlaren har anledning att miss tänka att produkterna är eller kan vara avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1.

4.Bestämmelserna i artikel 8.2, 8.3 och 8.4 ska tillämpas på de nationella åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

4. Bestämmelserna i artikel 8.2, 8.3 och 8.4 ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Artikel 7

Denna förordning är inte tillämplig på tillhandahållande av tjäns ter eller överföring av teknik om tillhandahållandet eller överfö ringen förutsätter att personer förflyttar sig över gränser mellan länder.

Artikel 8

1.En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerhe ten eller till de mänskliga rättigheterna förbjuda eller kräva till stånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 omedelbart efter det att den vidtagits och ange de exakta skälen till åtgärden.

3.Medlemsstaterna ska också till kommissionen omedelbart anmäla varje ändring av åtgärder som vidtagits enligt punkt 1.

4.Kommissionen ska offentliggöra de åtgärder som anmälts till den enligt punkterna 2 och 3 i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

1.Transitering av icke-gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I får förbjudas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där transiteringen äger rum, om produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1. När medlems staterna fattar beslut om ett sådant förbud, ska de beakta de skyl digheter och åtaganden som de har godkänt som parter i internationella fördrag, eller som medlemmar i internationella icke-spridningssystem.

2.Innan beslut fattas om huruvida en transitering ska förbju das får en medlemsstat föreskriva att de behöriga myndigheterna i enskilda fall får införa tillståndskrav för den specifika transite ringen av produkter med dubbla användningsområden som för tecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användningar som anges i artikel 4.1.

3.En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen, för användningar som anges i artikel 4.1 och till produkter med dubbla användningsområden för militära slutan vändningar och bestämmelseländer som anges i artikel 4.2.

KAPITEL III

EXPORTTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR

FÖRMEDLINGSTJÄNSTER

Artikel 9

1.Gemenskapens generella exporttillstånd för viss export enligt bilaga II inrättas genom denna förordning.

2.För all annan export som kräver tillstånd enligt denna för ordning ska ett sådant tillstånd beviljas av de behöriga myndig heterna i den medlemsstat där exportören är etablerad. Med förbehåll för begränsningen i punkt 4 kan tillståndet vara ett indi viduellt, ett globalt eller ett generellt tillstånd.

Alla tillstånd ska gälla i hela gemenskapen.

Exportörerna ska förse de behöriga myndigheterna med all rele vant information som krävs för deras ansökningar om individu ellt och globalt exporttillstånd, så att de nationella behöriga myndigheterna får fullständig information, särskilt om slutanvän daren, bestämmelselandet och den exporterade produktens slut användning. Tillståndet får vid behov omfattas av krav på slutanvändarintyg.

133

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/6	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3.Medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som ska fastställas i enlig het med nationell lagstiftning eller praxis.

4.Nationella generella exporttillstånd ska

a)inte omfatta produkter som förtecknas i del 2 i bilaga II,

b)definieras i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. De får användas av alla exportörer som är etablerade eller bosatta i den medlemsstat som utfärdar dessa tillstånd, om de upp fyller de krav som fastställs i denna förordning och i den kompletterande nationella lagstiftningen. De ska utfärdas i enlighet med vad som anges i bilaga IIIc. De ska utfärdas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

Medlemsstaterna ska omedelbart meddela kommissionen alla nationella generella exporttillstånd som utfärdas eller ändras. Kommissionen ska offentliggöra dessa meddelanden i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

c)inte användas om exportören har informerats av sina myn digheter att produkterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för sådan användning som avses i artikel 4.1 och 4.3 eller i artikel 4.2 i ett land som är föremål för ett vapenembargo i enlighet med en gemensam ståndpunkt eller gemensam åtgärd som antagits av rådet eller ett beslut av OSSE eller ett vapenembargo som införts genom en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd eller om exportören känner till att produkterna är avsedda för ovan nämnda användning.

5.Medlemsstaterna ska i sin respektive nationella lagstiftning behålla eller införa möjligheten att bevilja ett globalt exporttillstånd.

6.Medlemsstaterna ska förse kommissionen med en förteck ning över de myndigheter som har befogenhet att

a)bevilja exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden,

b)besluta om att förbjuda transitering av icke- gemenskapsprodukter med dubbla användningsområden i enlighet med denna förordning,

Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över dessa myn digheter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10

1. Tillstånd för förmedlingstjänster i enlighet med denna för ordning ska beviljas av de behöriga myndigheterna i den med lemsstat där förmedlaren är bosatt eller etablerad. Dessa tillstånd ska beviljas för en bestämd kvantitet specifika produkter som flyt tas mellan två eller flera tredjeländer. Var produkterna befinner sig

i ursprungstredjelandet, slutanvändaren och dennes exakta belä genhet ska anges tydligt. Tillstånden ska vara giltiga i hela Euro peiska gemenskapen.

2.Förmedlarna ska förse de behöriga myndigheterna med all relevant information som krävs för ansökan om tillstånd för för medlingstjänster i enlighet med denna förordning, särskilt upp gifter om var produkterna med dubbla användningsområden befinner sig i ursprungstredjelandet, en tydlig beskrivning av pro dukterna och uppgift om de berörda kvantiteterna, tredje parter som är involverade i transaktionen, bestämmelsetredjelandet, slut användaren i det landet och exakt var denne befinner sig.

3.Medlemsstaterna ska behandla ansökningar om tillstånd för förmedlingstjänster inom en tidsfrist som ska fastställas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

4.Medlemsstaterna ska förse kommissionen med en förteck ning över de myndigheter som bemyndigats att bevilja tillstånd för förmedlingstjänster i enlighet med denna förordning. Kom missionen ska offentliggöra förteckningen över dessa myndighe ter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

1. Om produkter med dubbla användningsområden, för vilka en ansökan om individuellt tillstånd har lämnats in för export till en destination som inte förtecknas i bilaga II eller till alla destina tioner när det är fråga om de produkter med dubbla användnings områden som förtecknas i bilaga IV, befinner sig i eller kommer att befinna sig i en eller flera medlemsstater andra än den där ansökan har lämnats in, ska detta anges i ansökan. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om tillstånd har lämnats in ska omedelbart samråda med de behöriga myndighe terna i den eller de berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant information. Den eller de medlemsstater som konsulte ras ska inom tio arbetsdagar framföra eventuella invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka ska vara bindande för den medlemsstat där ansökan har lämnats in.

Om inga invändningar har tagits emot inom tio arbetsdagar ska den eller de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha några invändningar.

I undantagsfall får varje konsulterad medlemsstat begära en för längning av tiodagarsperioden. En sådan förlängning får emeller tid inte överskrida 30 arbetsdagar.

2. Om en export kan strida mot en medlemsstats grundläg gande säkerhetsintressen, får den staten begära att en annan med lemsstat inte beviljar ett exporttillstånd eller, om tillstånd redan har beviljats, att det återkallas, tillfälligt upphävs eller ändras. Den medlemsstat som tar emot en sådan begäran ska omedelbart inleda samråd av icke-bindande natur med den begärande med lemsstaten, vilket ska avslutas inom tio arbetsdagar. Om den anmodade medlemsstaten beslutar att bevilja tillstånd ska den anmäla detta till kommissionen och övriga medlemsstater med hjälp av det elektroniska system som nämns i artikel 13.6.

134

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/7

Artikel 12

1. Vid beslut om beviljande av ett individuellt eller globalt exporttillstånd eller beviljande av tillstånd till förmedlingstjänster enligt denna förordning ska medlemsstaterna beakta alla relevanta aspekter inbegripet

a)de förpliktelser och åtaganden de har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke- spridningssystemen och överenskommelserna om export kontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag,

b)sina förpliktelser enligt de sanktioner som införts genom en gemensam ståndpunkt eller gemensam åtgärd som antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bin dande resolution från FN:s säkerhetsråd,

c)nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegri

pet de som täcks av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (1),

d)den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

2. När medlemsstaterna bedömer en ansökan om ett globalt exporttillstånd ska de utöver kriterierna i punkt 1även beakta huruvida exportören tillämpar proportionella och tillräckliga åtgärder och förfaranden i syfte att se till att bestämmelserna och målen i denna förordning och de krav och villkor som gäller för tillståndet iakttas.

Artikel 13

1.De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna får i enlig het med denna förordning vägra att bevilja exporttillstånd och får återkalla, tillfälligt upphäva eller ändra ett exporttillstånd som de en gång har beviljat. När de vägrar, återkallar, tillfälligt upphäver eller avsevärt begränsar ett export tillstånd eller när de har beslu tat att avsedd export inte ska tillåtas, ska de behöriga myndighe terna anmäla detta till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen och delge dem relevant informa tion. Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat tillfälligt har upphävt ett exporttillstånd ska den slutliga bedömningen överlämnas till medlemsstaterna och kommissionen när perioden för det tillfälliga upphävandet löper ut.

2.De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska se över avslag på tillstånd som anmälts enligt punkt 1 inom tre år efter det att de har anmälts och återkalla, ändra eller förlänga dem. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska så snart som möj ligt anmäla resultatet av översynen till de behöriga myndigheterna

(1) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

i de övriga medlemsstaterna och till kommissionen. Avslag som inte återkallas ska fortsätta att gälla.

3.De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska utan dröjsmål till medlemsstaterna och kommissionen anmäla beslut om att förbjuda en transitering av produkter med dubbla använd ningsområden som förtecknas i bilaga I, vilket fattats i enlighet med artikel 6. Dessa anmälningar ska innehålla all relevant infor mation, inbegripet produktens klassificering, dess tekniska para metrar, bestämmelseland och slutanvändare.

4.Punkterna 1 och 2 ska också tillämpas på tillstånd till förmedlingstjänster.

5.Innan en behörig myndighet i en medlemsstat, som fattar beslut i enlighet med denna förordning, beviljar ett tillstånd för export eller förmedlingstjänster eller beslutar om en transitering, ska de undersöka alla giltiga beslut om avslag eller beslut om att förbjuda en transitering av produkter med dubbla användnings områden som förtecknas i bilaga I, vilka fattats i enlighet med denna förordning, för att ta reda på om ett tillstånd eller en transi tering har avslagits av de behöriga myndigheterna i en eller flera medlemsstater för en i allt väsentligt identisk transaktion (vilket innebär en produkt med i allt väsentligt identiska parametrar eller tekniska egenskaper för samma slutanvändare eller mottagare). Den ska först samråda med de behöriga myndigheterna i den eller de medlemsstater som utfärdade dessa avslag eller beslut om att förbjuda transitering enligt punkterna 1 och 3. Om den behöriga myndigheten i medlemsstaten efter dessa samråd beslutar att bevilja ett tillstånd eller tillåta en transitering, ska den meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kom missionen och lämna all relevant information för att förklara beslutet.

6.Alla anmälningar som krävs enligt denna artikel ska göras via säkra elektroniska medel, inbegripet ett säkert system som får upprättas i enlighet med artikel 19.4.

7.All information som utbyts i enlighet med bestämmelserna i denna artikel ska överensstämma med bestämmelserna i arti kel 19.3, 19.4 och 19.6 om informationens konfidentiella karaktär.

Artikel 14

1.Alla individuella och globala exporttillstånd och tillstånd för förmedlingstjänster ska utfärdas skriftligen eller via elektroniska medel på formulär som minst innehåller alla de uppgifter och i den ordning som anges i förlagorna i bilagorna IIIa och IIIb.

2.På exportörernas begäran ska globala exporttillstånd som innehåller kvantitativa begränsningar delas upp.

135

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/8	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

KAPITEL IV

UPPDATERING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER PRODUKTER

MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Artikel 15

frigöras. Den medlemsstat som beviljade tillståndet ska meddela de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

Artikel 17

1.Förteckningen över produkter med dubbla användningsom råden i bilaga I ska uppdateras i enlighet med de relevanta skyl digheter och åtaganden samt ändringar av dessa som medlemsstaterna har godtagit som medlemmar i de internatio nella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internatio nella fördrag.

2.Bilaga IV, som är en underavdelning av bilaga I, ska uppda teras med beaktande av artikel 30 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, dvs. medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säkerhet.

KAPITEL V

TULLFÖRFARANDEN

Artikel 16

1.Vid fullgörandet av formaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden vid det tullkontor som ansva rar för handläggningen av exportdeklarationen ska exportören framlägga bevis för att nödvändigt exporttillstånd har erhållits.

2.Exportören får anmodas att av varje dokument som fram läggs som bevis tillhandahålla en översättning till ett officiellt språk i den medlemsstat där exportdeklarationen uppvisas.

3.En medlemsstat får även, utan att det påverkar befogenhe ter som den tilldelats i kraft av och i enlighet med gemenskapens tullkodex, för en period som inte överstiger de perioder som avses i punkt 4 avbryta förfarandet för export från dess territorium eller, vid behov, på annat sätt förhindra att de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I och som omfattas av ett giltigt exporttillstånd lämnar gemenskapen via dess territo rium, om den har anledning att misstänka att

a)relevant information inte beaktades när tillståndet beviljades, eller

b)omständigheterna har ändrats väsentligt sedan tillståndet beviljades.

4. I det fall som avses i punkt 3 ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som beviljade exporttillståndet omedelbart konsulteras så att de kan vidta åtgärder enligt artikel 13.1. Om sådana behöriga myndigheter beslutar att låta tillståndet fortsätta att gälla ska de svara inom tio arbetsdagar, som på deras begäran kan förlängas till 30 arbetsdagar under särskilda omständigheter. I sådant fall eller om svar inte erhålls inom tio eller trettio dagar ska produkterna med dubbla användningsområden omedelbart

1.Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden endast får fullgö ras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål.

2.De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 ska informera kommissionen om de tullkontor som bemyndigats. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Bestämmelserna i artikel 843 samt 912a–912g i förordning (EEG) nr 2454/93 ska tillämpas på de restriktioner som gäller för export, återexport och utförsel från tullområdet av produkter med dubbla användningsområden för vilka exporttillstånd krävs enligt denna förordning.

KAPITEL VI

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 19

1.I samarbete med kommissionen ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna, särskilt för att undanröja risken för att eventuella skillnader vid tillämp ningen av exportkontroller av produkter med dubbla använd ningsområden leder till omläggning av handeln, vilket skulle kunna skapa svårigheter för en eller flera medlemsstater.

2.Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna, i syfte att öka effektiviteten av gemen skapsordningen för kontroll av export. Denna information får omfatta

a)uppgifter om exportörer som genom nationella sanktioner fråntagits rätten att använda nationella generella exporttill stånd eller gemenskapens generella exporttillstånd,

b)uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och, om sådana uppgif ter är tillgängliga, om transportvägar.

136

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/9

3.Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myn digheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslag stiftningen (1), särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidenti ella karaktär, ska gälla i tillämpliga delar utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i den här förordningen.

4.Ett säkert och krypterat system för informationsutbyte mel lan medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, får upprättas av kommissionen i samråd med den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats enligt artikel 23.

5.De medlemsstater där exportörerna och förmedlarna är bosatta eller etablerade, ska ansvara för att tillhandahålla vägled ning till dessa. Kommissionen och rådet får också tillhandahålla vägledning och/eller rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i denna förordning.

6.Behandlingen av personuppgifter ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda perso ner med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemen skapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörlig heten för sådana uppgifter (3).

KAPITEL VII

KONTROLLÅTGÄRDER

Artikel 20

1. Exportörer av produkter med dubbla användningsområden ska föra detaljerade register eller förteckningar över sin export i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis i respek tive medlemsstat. Sådana register eller förteckningar ska särskilt innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifika tioner och transportdokument och andra leveransdokument som är tillräckligt detaljerade för att man ska kunna utläsa

a)beskrivningen av produkterna med dubbla användningsområden,

b)kvantiteten produkter med dubbla användningsområden,

c)exportörens respektive mottagarens namn och adress,

d)slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.

(1) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

(2) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. (3) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

2.I enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis i respektive medlemsstat ska förmedlare föra register eller förteck ningar över förmedlingstjänster som ligger inom tillämpningsom rådet för artikel 5, så att de på begäran kan styrka beskrivningen av de varor med dubbla användningsområden som varit föremål för förmedlingstjänster, under vilken period produkterna varit föremål för sådana tjänster, deras bestämmelseort och vilka län der som är berörda av de förmedlingstjänsterna.

3.De register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst tre år från utgången av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjäns terna tillhandahölls. De ska på begäran framläggas för de behö riga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad eller där förmedlaren är etablerad eller bosatt.

Artikel 21

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning ska varje medlemsstat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för dess behöriga myndigheter att

a)inhämta information om varje order eller transaktion som inbegriper produkter med dubbla användningsområden,

b)fastställa att exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vil ket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler som till hör personer som berörs av en exporttransaktion eller förmedlare som tillhandahåller förmedlingstjänster under de omständigheter som anges i artikel 5.

KAPITEL VIII

ÖVRIGA BESTÄMMELSER OCH INTERNATIONELLT

SAMARBETE

Artikel 22

1.Tillstånd ska krävas för överföring inom gemenskapen av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV. Produkter som förtecknas i del 2 av bilaga IV får inte omfattas av ett generellt tillstånd.

2.En medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav för överfö ring av andra produkter med dubbla användningsområden från sitt territorium till en annan medlemsstat i sådana fall då vid tid punkten för överföringen

—operatören vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför gemenskapen,

—det i den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras krävs tillstånd i enlighet med artiklarna 3, 4 eller 8 för export av dessa produkter till den slutdestinationen och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd,

137

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/10	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

—produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bear betning enligt definitionen i artikel 24 i gemenskapens tull kodex i den medlemsstat till vilken de ska överföras.

3.Ansökan om tillstånd för överföring ska lämnas in i den medlemsstat från vilken produkterna med dubbla användnings områden ska överföras.

4.I sådana fall då den därpå följande exporten av produkter med dubbla användningsområden redan har godkänts av den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras, genom de samrådsförfaranden som avses i artikel 11, ska tillstånd för över föring omedelbart utfärdas till aktören, om inte omständigheterna har förändrats väsentligt.

5.En medlemsstat som antar en lagstiftning som föreskriver ett sådant krav ska informera kommissionen och de övriga med lemsstaterna om de åtgärder den har vidtagit. Kommissionen ska offentliggöra denna information i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

6.De åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får inte innebära kontroller vid gemenskapens inre gränser, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som til lämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela gemenskapens territorium.

7.Tillämpningen av de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får aldrig leda till att överföring från en medlemsstat till en annan underkastas mer restriktiva villkor än export av samma produk ter till tredjeländer.

8.Dokument och underlag rörande överföringar inom gemen skapen av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I ska arkiveras i minst tre år från utgången av det kalenderår då överföringen utfördes och ska på begäran upp visas för de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vil ken dessa produkter överfördes.

9.En medlemsstat får, för varje överföring inom gemenskapen från den medlemsstaten av produkter som förtecknas i bilaga I, kategori 5, del 2, men som inte finns förtecknade i bilaga IV, genom nationell lagstiftning kräva att ytterligare uppgifter om dessa produkter ska tillhandahållas behöriga myndigheter i den medlemsstaten.

10.I de relevanta kommersiella dokument som avser överfö ring inom gemenskapen av produkter med dubbla användnings områden som förtecknas i bilaga I ska det tydligt anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från gemenskapen. Relevanta kommersiella dokument ska särskilt omfatta alla för säljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor eller leveransavier.

Artikel 23

1. En samordningsgrupp för produkter med dubbla använd ningsområden, med en företrädare för kommissionen som ord förande ska inrättas. Varje medlemsstat ska utse en företrädare till samordningsgruppen.

Gruppen ska granska alla frågor som avser tillämpningen av denna förordning, vilka kan tas upp antingen av ordföranden eller av en medlemsstats företrädare.

2. Ordföranden för samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden eller samordningsgruppen ska, när den anser det nödvändigt, konsultera de exportörer, förmedlare och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning.

Artikel 24

Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i denna förord ning. Den ska särskilt fastställa påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 25

Varje medlemsstat ska informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas för genomförandet av denna för ordning, inbegripet de åtgärder som avses i artikel 24. Kommis sionen ska vidarebefordra dessa uppgifter till övriga medlemsstater.

Vart tredje år ska kommissionen se över tillämpningen av den här förordningen och lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen, vilken kan innehålla ändringsförslag. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla relevanta upp gifter som den behöver för att utarbeta denna rapport.

Artikel 26

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av

—artikel 296 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

—fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen.

138

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/11

Artikel 27

Förordning (EG) nr 1334/2000 ska upphöra att gälla med verkan från den 27 augusti 2009.

De ansökningar om exporttillstånd som lämnas in före den 27 augusti 2009 ska dock fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 1334/2000.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hän visningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jäm förelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 28

Denna förordning träder i kraft 90 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2009.

På rådets vägnar

M. KALOUSEK

Ordförande

139

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/12	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

BILAGA I

Förteckning som det hänvisas till i artikel 3 i denna förordning

FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Med denna förteckning genomförs internationella överenskommelser om kontroll av produkter med dubbla användnings områden, bl.a. Wassenaar-arrangemanget, Missile Technology Control Regime (MTCR), Nuclear Suppliers’ Group (NSG), dvs. gruppen av länder som levererar kärnmaterial, Australiengruppen och konventionen om kemiska vapen.

INNEHÅLL

Anmärkningar

Definitioner

Akronymer och förkortningar

Kategori 0	Kärnmaterial, anläggningar och utrustning
Kategori 1	Särskilda material och tillhörande utrustning
Kategori 2	Materialbearbetning
Kategori 3	Elektronik
Kategori 4	Datorer
Kategori 5	Telekommunikation och ″informationssäkerhet″
Kategori 6	Sensorer och lasrar
Kategori 7	Navigation och avionik
Kategori 8	Marint
Kategori 9	Rymd och framdrivning

140

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/13

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR TILL BILAGA I

1.För kontroll av varor som är konstruerade eller modifierade för militär användning, se relevant förteckning (relevanta förteckningar) för kontroll av militära varor som upprätthålls av de enskilda medlemsstaterna. Hänvisningarna i denna bilaga med anmärkningen ″SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN″ är till samma förteckning.

2.Syftet med kontrollerna i denna bilaga ska inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda kontroll (inklusive anläggning) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll, när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

Anm.: Vid bedömning huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrolle rade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel av de varor som anskaffas.

3.Varor som anges i denna bilaga inbegriper både nya och begagnade varor.

ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNIK (Nuclear Technology Note – NTN)

(Denna anmärkning avser kategori 0, avsnitt E.)

″Teknik″ som har direkt samband med varor som finns upptagna under kategori 0 ska kontrolleras enligt bestämmelserna för kategori 0.

″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor som omfattas av kontroll, omfattas av kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte omfattas av kontroll.

Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ″teknik″ som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av varan.

Kontroll av överföring av ″teknik″ gäller inte ″allmänt tillgänglig″ information eller ″vetenskaplig grundforskning″.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE TEKNIK (General Technology Note – GTN)

(Denna anmärkning avser kategorierna 1–9 i avsnitt E.)

Export av ″teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor som kontrolleras i katego rierna 1–9, kontrolleras i den ordning som föreskrivs i kategorierna 1–9.

Kontrollen gäller inte sådan ″teknik″ som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) och repa ration av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats.

Anm.: Denna anmärkning medger inte export av ″teknik″ som omfattas av avsnitten 1E002.e, 1E002.f, 8E002.a och 8E002.b.

Kontroll av överföring av ″teknik″ gäller inte ″allmänt tillgänglig″ information, ″grundforskning″ eller det minimum av infor mation som behövs för patentansökningar.

141

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/14	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE PROGRAMVARA (General Software Note – GSN) (Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategorierna 0–9 i avsnitt D.)

Den ″programvara″ som beskrivs i kategorierna 0–9 omfattas inte av kontroll om den

a)i regel är tillgänglig för allmänheten genom att

1.den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner

a)över disk,

b)via postorderförsäljning,

c)på elektronisk väg, eller

d)via telefonförsäljning, och

2.den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren, eller

Anm.: Punkt a i Allmän anmärkning rörande programvara tar inte bort kontrollen av ″programvara″ som omfattas av kategori 5

–del 2 (″Informationssäkerhet″).

b)är ″allmänt tillgänglig″.

REDAKTIONELL PRAXIS I EUROPEISKA UNIONENS OFFICIELLA TIDNING

I enlighet med bestämmelserna i punkt 101 på sidan 86 i Publikationshandboken (1997 års upplaga) ska, i texter som offent liggörs i Europeiska unionens officiella tidning

—kommatecken användas som decimaltecken,

—större tal skrivas i grupper om tre, med mellanrum.

142

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/15

DEFINITION AV TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA

Definitioner av termer mellan ’enkla citattecken’ ges i en teknisk anm. till den berörda produkten.

Definitioner av termer mellan ″dubbla citationstecken″ är följande:

Anm.: Hänvisningar till kategorier ges inom parentes efter den definierade termen.

″Agens för kravallhantering″ (1) är ämnen som, när de används under förväntade förhållanden i samband med kravallhan tering, hos människor snabbt framkallar sensorisk irritation eller funktionsnedsättande fysiska effekter som försvinner efter en kort period sedan exponeringen avbrutits.

Teknisk anm.:

Tårgas ingår i ″agens för kravallhantering″.

″Aktiva bildelement (pixel)″ (6 8). Aktiva bildelement är det minsta (ensamma) element i en halvledarmatris som har en foto elektrisk överföringsfunktion när den utsätts för ljusstrålning (elektromagnetisk strålning).

″Aktiva flygstyrsystem″ (7). Aktiva flygstyrsystem är system som verkar för att förhindra oönskade rörelser hos ″luftfartyg″ eller missiler genom att autonomt bearbeta utsignaler från flera sensorer och sedan åstadkomma nödvändiga förebyggande kommandon för att utöva automatisk styrning.

″Alla tillgängliga kompensationer″ (2) innebär sedan hänsyn tagits till alla rimliga åtgärder som tillverkaren har till sitt för fogande för att minska alla systematiska felmarginaler för den särskilda modell av verktygsmaskin som avses.

″Allmänt tillgänglig″ (GTN NTN GSN). Här avses att en ″teknik″ eller ″programvara″ har gjorts allmänt tillgänglig utan res triktioner för dess vidare spridning. (Upphovsrättsliga inskränkningar innebär inte att ″teknik″ eller ″programvara″ inte är ″allmänt tillgänglig″.)

″Anpassad för användning i krig″ (1). Härmed avses alla modifikationer eller urval (såsom en annan renhet, hållbarhetstid, virulens, spridningsegenskaper eller motståndskraft mot UV-strålning) som framtagits för att öka effektiviteten i fråga om att döda människor och djur, skada utrustningar, skördar eller miljön.

″Användartillgänglig programmeringsmöjlighet″ (6) avser möjligheten för en användare att sätta in, modifiera eller ersätta program på annat sätt än

a)en fysisk förändring i kopplingar eller tråddragningar, eller

b)inställning av funktionskontrollerna inklusive införandet av nya parametrar.

″Användning″ (GTN NTN Alla) avser drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, över syn och renovering.

″APP″ (4) är detsamma som ″justerad topprestanda″.

″Asymmetrisk algoritm″ (5) är en krypteringsalgoritm där olika nycklar av matematisk typ används för kryptering och dekryptering.

Anm.: Ett vanligt användningsområde för ″asymmetriska algoritmer″ är nyckelhantering.

″Automatisk målsökning″ (6). Härmed avses en processteknik som automatiskt bestämmer och som utmatning lämnar ett extrapolerat värde av målets mest sannolika position i realtid.

″Avstämbar″ (6) är en lasers förmåga att producera en kontinuerlig utgångssignal vid alla våglängder över ett område av flera laserövergångar. En linjevalbar laser kan producera diskreta våglängder inom en laserövergång och betraktas icke som ″avstämbar″.

″Axialkast″ (camming) (2) är huvudspindelns axiella kast under ett varv mätt i ett plan vinkelrätt mot spindelns fästdorn, i en punkt nära fästdornets periferi. (Referens ISO 230/1 1986 punkt 5.63.)

143

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Bandspridningsteknik″ (5). Med bandspridningsteknik avses teknik där innehållet i en relativt smal kommunikationskanal sprids ut över ett mycket bredare frekvensspektrum.

″Beräkningselement″ (″CE″) (Computing element) (4). Detta är den minsta beräkningsenhet som kan ge ett aritmetiskt eller logiskt resultat.

″Bildbehandling″ (4) är bearbetning av externt upphämtade informationsbärande bilder med hjälp av algoritmer som tids kompression, filtrering, extraktion, urval, korrelation, byte eller transformering mellan områden (t.ex. Fast Fourier-trans form eller Walsh-transform). Det innefattar inte algoritmer som endast innehåller linjär- eller rotationsändringar av en enkel bild som translation, utdrag, registrering eller falsk färgsättning.

″Blandad″ (1). Härmed avses en blandning av termoplastiska fibrer och förstärkningsfibrer med avsikt att åstadkomma en fiberförstärkt matrisblandning i en total fiberblandning.

″CE″ är detsamma som ″beräkningselement″.

″CEP″ (Troligt cirkulärt fel) (7) är ett mått på noggrannhet; radien av den cirkel med centrum i målet i vilken på ett specifi cerat avstånd 50 % av angivelserna pekar.

″Cirkulationsstyrda, antivridmomentstyrda eller cirkulationsstyrda riktningskontrollsystem″ (7) är system som använder luft som blåses över aerodynamiska ytor för att öka eller styra de krafter som genereras av ytorna.

″Civila luftfartyg″ (1 7 9) är sådana ″luftfartyg″ som angivits i listor över flygduglighetscertifiering som utges av civila luft fartsmyndigheter för att civilt flyga på inrikes eller utrikes leder för civilt, privat eller affärsmässigt bruk.

Anm.: Se även ″luftfartyg″.

″CW-laser″ (6) är en ″laser″ som producerar en nominellt konstant utgångsenergi under mer än 0,25 sekunder.

″Databaserade referensnavigerings- (Data-Based Referenced Navigation- ″DBRN″) (7) system″ avser system som utnyttjar olika källor av tidigare uppmätta geokarteringsdata som integreras för att ge exakt navigeringsinformation under dynamiska för hållanden. Datakällor inbegriper batymetriska kartor, stjärnkartor, gravimetriska kartor, magnetkartor eller digitala, tredi mensionella terrängkartor.

″Deformerbara speglar″ (6) (även kända som anpassningsbara optiska speglar)

Härmed avses speglar som har

a)en enda kontinuerlig optisk reflekterande yta som kan deformeras dynamiskt genom att individuella vrid- eller tryck krafter appliceras för att kompensera för distortioner i den optiska vågformen som infaller mot spegeln, eller

b)flera optiska reflekterande element som individuellt och dynamiskt kan flyttas om genom påverkan av vrid- eller tryck krafter för att kompensera för distortioner i den optiska vågform som infaller mot spegeln.

″Deltagande stat″ (7 9). Med deltagande stat avses en stat som deltar i Wassenaar-arrangemanget. (Se www.wassenaar.org)

″Detektormatriser″ (6) är ett en- eller tvådimensionellt plant lager, eller en kombination av plana lager, av individuella detek torelement, med eller utan avläsningselektronik, som arbetar i det fokala planet.

144

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/17

Anm.: Avsikten är inte att inkludera en stack med enstaka detektorelement eller detektorer med två, tre eller fyra element, såvida inte tidsfördröjning och integration genomförs i elementet.

″Diffusionsbondning″ (1 2 9) är en molekylär förening i fast fas av minst två separata metaller i ett stycke som har en gemen sam styrka som är lika med det svagaste materialets.

″Digital dator″ (4 5) är utrustning som genom att anta en eller flera diskreta variabler, kan utföra allt det följande:

a)Ta emot data.

b)Lagra data eller instruktioner i fasta eller föränderliga (skrivbara) minnesenheter.

c)Bearbeta data med hjälp av lagrade sekvenser av instruktioner som kan förändras, och

d)Mata ut data.

Anm.: Förändring av en lagrad sekvens av instruktioner omfattar utbyte av en fast minnesenhet, men inte en fysisk förändring av tråd dragning eller interna kopplingar.

″Digital överföringshastighet″ (5) är den totala bithastigheten av den information som överförs direkt på varje typ av medium.

Anm.: Se även ″total digital överföringshastighet″.

″Digitalt flygövervakningssystem för att optimera flygdata″ (7) avser ett system som automatiskt styr ″luftfartygets″ flygva riabler och bana för att uppnå uppdragets mål även om realtidsförändringar uppstår beroende på omständigheter eller andra ″luftfartyg″.

″Direktverkande hydraulisk pressning″ (2) är en formförändringsprocess som använder en vätskefylld flexibel blåsa i direkt kontakt med arbetsstycket.

″Drev″ (1) är en bunt av ″enfibertrådar″, vanligtvis nästan parallella.

″Drifthastighet″ (gyro) (7) är den komponent av ett gyros utsignal som är funktionellt oberoende av gyrots rotation. Det uttrycks som en vinkelhastighet (IEEE STD 528–2001).

″Dynamic adaptive routing″ (5) är ett system som automatiskt dirigerar om trafik baserat på avkänning och utvärdering av nätets kondition.

Anm.: Detta innefattar inte trafikdirigering enligt i förväg fastlagd information.

″Dynamiska signalanalysatorer″ (3) är ″signalanalysatorer″ som använder digital samplings- och transformationsteknik för att ge ett Fourierspektrum av den givna vågformen inklusive amplitud- och fasinformation.

Anm.: Se även ″signalanalysatorer″.

″Effektbandbredd″ (3 5 7). Effektbandbredd, ibland även benämnt 3-dB gränser, är den bandbredd inom vilken utgångsef fekten förblir konstant, inom 3 dB, utan justering av andra påverkbara parametrar.

″Effektiva gram″ (0 1) av ″särskilt klyvbart material″ är

a)för plutoniumisotoper och uran-233, isotopvikten i gram,

b)för uran som anrikats 1 % eller mer med avseende på isotopen uran-235, massan av uran i gram multiplicerad med kvadraten på dess anrikning uttryckt som ett decimalviktbråk,

145

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/18	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

c) för uran anrikat under 1 % med avseende på isotopen uran-235, massan av uran i gram multiplicerad med 0,0001.

″Ekvivalent täthet″ (6) är massan (vikten) hos en optisk enhet per enhet optisk yta projicerad på den optiska ytan.

″Elektronisk sammansättning″ (2 3 4 5) är ett antal elektroniska komponenter (dvs. ’kretselement’, ’diskreta komponenter’, integrerade kretsar, etc.) som kopplats samman för att utföra en eller flera specificerade funktioner och är utbytbara i sin helhet och i allmänhet även kan tas isär.

Anm. 1: ’Kretselement’ är en enkel aktiv eller passiv funktionsdel av en elektronisk krets, t.ex. en diod, en transistor, ett motstånd, en kondensator.

Anm. 2: ’Diskret komponent’: Ett separat inkapslat ’kretselement’ med sina egna externa anslutningar.

″Enfibertrådar″ (1) eller fibertrådar är den minsta beståndsdelen av en fiber, vanligtvis flera mikrometer i diameter.

″Erfordras″ (GTN 1–9) avser när det används i samband med ″teknik″ endast den del av ″tekniken″ som är särskilt ansvarig för att uppnå eller erbjuda den omfattade utförandenivån, karaktäristiken eller funktionen. Sådan ″teknik″ som ″erfordras″ kan delas av olika varor.

″Expertsystem″ (7) är system som kan lämna ett resultat när en datamängd får bearbetas av regler som lagrats oberoende av ″programmet″, och som kan utföra något av följande:

a)Automatiskt förändra en ″källkod″ som användaren matar in;

b)Lämna kunskap relaterad till en art av problem i ett skenbart naturligt språk; eller

c)Samla kunskap som erfordras för dess utveckling (symbolisk träning).

″FADEC″ (7 9) är detsamma som ″full authority digital engine control″.

″Fast″ (5) Med fast menas att kodnings- eller kompressionsalgoritmen inte kan ta emot externa parametrar (t.ex. krypto- eller nyckelvariabler) och inte kan ändras av användaren.

″Fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning″ (5 6) är en antenn runt vilken strålning bildas (lob) med hjälp av fasstyr ning, t.ex. kan strålningsriktningen styras av komplexa magnetiseringskoefficienter för de strålande elementen och strål ningsriktningen kan förändras i såväl asimut som elevation, eller bådadera, genom att en elektrisk signal läggs på, både vid mottagning och sändning.

″Feltolerans″ (4) Med feltoleranta datorer avses en dator eller ett datorsystem som efter ett hård- eller programvarufel, utan mänskligt ingripande kan fortsätta att arbeta, på en given servicenivå som ger: kontinuerlig verksamhet, integritet av data och återhämtning av arbetet vid en fastställd tid.

″Fibrer eller fiberliknande material″ (0 1 2 8) omfattar

a)kontinuerliga ″enfibertrådar″,

b)kontinuerliga ″garn″ och ″väv″,

c)″tejp″, duk, mattor och band,

d)hackade fibrer, cellull, rayonull och sammanhängande fiberfiltar,

146

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/19

e)tunna trådar (whiskers), antingen mono- eller polykristallina av valfri längd,

f)aromatisk polyamidmassa.

″Finfördelning″ (1) är en process där ett material sönderdelas till partiklar genom krossning eller malning.

″Frekvenssyntesutrustning″ (3) är varje typ av frekvensgivare eller signalgenerator, oavsett vilken teknik som används, som kan avge ett flertal samtidiga eller alternativa utfrekvenser, från en eller flera utgångar, som styrs, kontrolleras och ordnas av ett färre antal standard- eller masterfrekvenser.

″Full Authority Digital Engine Control″ (″FADEC″) (7 9) är ett elektroniskt reglersystem för gasturbin- eller kombinations motor som utnyttjar en digital dator för att reglera de variabler som krävs för att reglera motorns utgående drivkraft eller axeleffekt under motorns hela driftområde från början av bränsledoseringen till bränslets frånkoppling.

″III/V-föreningar″ (3 6) är polykristallinska, binära eller komplexa monokristallinska produkter som består av beståndsdelar ur grupperna IIIA och VA i Mendelejevs periodiska system (t.ex. galliumarsenid, galliumaluminiumarsenid, indiumfosfid).

″Förformade kolfibrer″ (1). Härmed avses ett ordnat arrangemang av fibrer med eller utan ytbehandling som är avsedda att utgöra ett ramverk för en del innan ″matrisen″ tillsätts för att bilda en ″komposit″.

″Garn″ (1) är en bunt av tvinnade ’kardeler’.

Anm.: ’Kardel’ är en bunt av ″enfibertrådar″ (typiskt mer än 200) som arrangerats i stort sett parallellt.

″Gasfinfördelning″ (1) är en process som reducerar en smält ström av metallegering till droppar med en diameter på 500 μm eller mindre genom att den utsätts för gasström med högt tryck.

″Genomsnittlig utgångseffekt″ (6) är den totala ″laser″utgångsenergin i joule dividerad med ″laserlängden″ i sekunder.

″Geografiskt åtskilda″ (6) innebär att varje avläsningsstation har ett avstånd av minst 1 500 m i alla riktningar till andra sta tioner. Mobila stationer betraktas alltid som ″geografiskt åtskilda″.

″Grundforskning″ (GTN och NTN) är experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fun damentala principer eller observerbara fakta och inte är direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.

″Grundstabilitet″ (accelerometer) (7) är genomsnittet under en angiven tidsperiod av accelerometerns utsignal, mätt vid angivna driftsförhållanden som inte har någon korrelation till ingångsacceleration eller rotation. ″Grundstabilitet″ uttrycks i g eller i meter per sekundkvadrat (g eller m/s2). (IEEE STD 528–2001) (μg = 1 × 10–6 g).

″Grundstabilitet″ (gyro) (7) är genomsnittet under en angiven tidsperiod av gyrots utsignal, mätt vid angivna driftsförhål landen som inte har någon korrelation till ingångsacceleration eller rotation. ″Grundstabilitet″ uttrycks vanligen i grader per timme (grader/h). (IEEE STD 528–2001).

″Hoppfrekvensteknik″ (5) är en typ av ″spritt spektrum″ där sändningsfrekvensen för en enkel kommunikationskanal bringas att förändras genom en slumpmässig eller pseudo-slumpmässig sekvens av diskreta steg.

″Huvudbeståndsdel″ (4) är när det tillämpas i kategori 4 en ″huvudbeståndsdel″ om dess ersättningskostnad utgör mer än 35 % av det totala värdet av det system där den utgör en beståndsdel. Beståndsdelens värde är det pris som tillverkaren, eller systemanpassaren, har betalat för beståndsdelen. Totalvärdet är det normala internationella försäljningspriset till oberoende parter vid platsen för tillverkning eller samlastning.

″Huvudminne″ (4) är en dators primärminne för lagring av data eller instruktioner för snabb åtkomst av en centralproces sor. Det består av en digital dators internminne och varje till detta minne hierarkiskt anslutet minne, såsom cache-minne eller icke-sekventiellt åtkomligt utvidgat minne.

147

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Hybriddator″ (4) är en utrustning som kan utföra allt följande:

a)Ta emot data.

b)Bearbeta data som finns i såväl analog som digital form; och

c)Avge data.

″Immuntoxin″ (1) är ett konjugat av en cellspecifik monoklonal antikropp och ett ″toxin″ eller ″toxinkomponent″, som selek tivt påverkar sjuka celler.

″Induktionsmagnetometer″ (6) är en enda givare som känner av en enkel magnetfältsgradient och tillhörande elektronik vars utsignal är ett mått på den magnetiska fältgradienten.

″Informationssäkerhet″ (4 5) är alla organ och funktioner som säkerställer att information eller kommunikation hålls åtkom lig, konfidentiell eller bevarar sin integritet, med undantag för de organ och funktioner som är avsedda att skydda mot funk tionsfel. Detta inkluderar ″kryptografi″, ″kryptoanalys″, skydd mot röjande strålning samt datorsäkerhet.

Anm.: Med ″kryptoanalys″ avses analys av ett kryptografiskt system eller dess in- eller utgångar för att utvinna konfidentiella variabler eller känsliga data, inklusive klartext.

″Inre foder″ (9) är lämpat för limförbindelsen mellan det fasta bränslet och huset eller isoleringsinsatsen. Fodret är vanligen en vätskepolymerbaserad dispersion av svårsmält eller isolerande material, t.ex. kolfylld hydroxylterminerad polybutadien (HTPB) eller annan polymer med tillsatta härdare, som sprutas eller gjuts över insidan av huset.

″Instrumenterad räckvidd″ (6) är det specificerade entydiga avbildningsområdet för en radar.

″Inställningstid″ (3) är den tid som en utgångssignal behöver för att nå inom en halv bit av det slutliga värdet vid växling mellan två nivåer i en omvandlare.

″Integrerad hybridkrets″ (3) är varje kombination av en eller flera integrerade kretsar, eller integrerad krets med kretselement eller diskreta komponenter som kopplats samman för att utföra (en) specifik(a) funktion(er) och som har alla följande egenskaper:

a)Innehåller åtminstone en okapslad enhet;

b)Är sammankopplad med en metod som är typisk för produktion av integrerade kretsar;

c)Är utbytbar som en enhet; och

d)Kan normalt inte tas isär.

Anm. 1: Kretselement är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektronisk krets, såsom en diod, en transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

Anm. 2: Diskreta komponenter är separat kapslade kretselement med egna anslutningar.

″Integrerade kretsar av filmtyp″ (3) är en grupp av kretselement med metalliska förbindelser som skapats genom utfällning av tjock- eller tunnfilm på ett isolerande ″substrat″.

Anm.: Kretselement är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektrisk krets, såsom en diod, en transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

″Integrerade multikretsar″ (3). Härmed avses två eller fler ″monolitiska integrerade kretsar″ som bondats till ett gemensamt substrat.

148

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/21

″Isolerade levande kulturer″ (1) innefattar levande kulturer i vilande form och i torkade preparat.

″Isolering″ (9) anbringas på komponenterna till en raketmotor, dvs. hus, munstycke, inlopp, tillslutningar, och omfattar här dade eller halvhärdade gummiduksblock innehållande ett isolerande eller eldfast material. Den kan också ingå som ett dämpningselement.

″Isostatiska pressar″ (2) är utrustning, som har förmågan att genom olika medier (gasformigt, flytande, fasta partiklar osv.) trycksätta ett slutet hålrum för att skapa likformigt tryck i alla riktningar mot ett arbetsstycke eller material i hålrummet.

″Justerad topprestanda″ (4) är en justerad topphastighet vid vilken ″digitala datorer″ utför 64-bitars eller större flyttalsaddi tioner och flyttalsmultiplikationer, och den i uttrycks i vägda teraflops (WT), i enheter om 1012 justerade flyttalsoperationer per sekund.

Anm.: Se kategori 4, teknisk anm.

″Kemisk blandning″ (1) är en fast, flytande eller gasformig produkt som består av två eller fler komponenter som inte rea gerar tillsammans under de förhållanden under vilka blandningen lagras.

″Kemisk laser″ (6) är en laser i vilken de exciterade nivåerna alstras genom energin från en kemisk reaktion.

″Kompensationssystem″ (6) består av den primära skalärsensorn och en eller flera referenssensorer (t.ex. vektormagnetome trar) tillsammans med programvara som gör det möjligt att minska plattformens stelkroppsrotationsbuller.

″Komposit″ (1 2 6 8 9) är en ″matris″ och en eller flera tillsatsstrukturer som består av partiklar, tunna trådar, fibrer eller någon kombination av dessa, som ingår av ett eller flera specifika skäl.

″Konturstyrning″ (2) innebär att två eller flera numeriskt styrda rörelser arbetar i enlighet med instruktioner som specificerar nästa erforderliga position och de erforderliga matningshastigheterna till den positionen. Dessa matningshastigheter varie ras i förhållande till varandra så att den önskade konturen generas (ref. ISO/DIS 2806 1980).

″Kritisk temperatur″ (1 3 6) (ibland kallad övergångstemperatur) för ett specifikt ″supraledande″ material är den temperatur då materialet upphör att ha någon resistans mot elektrisk likström.

″Kryptografi″ (5) är verksamhet som innefattar principer, medel och metoder för att transformera data så att dess informa tionsinnehåll kan döljas, förhindra oupptäckt förändring därav eller förhindra obehörig användning. ″Kryptografi″, är begrän sad till transformering av information genom att använda en eller flera ″hemliga parametrar″ (t.ex. kryptovariabler) eller tillhörande kryptonycklar.

Anm.: ″Hemliga parametrar″: en konstant eller nyckel som undanhålls utomstående eller endast delas inom en grupp.

″Kvantkryptografi″ (5) är en samling metoder för att upprätta en gemensam nyckel för ″kryptografi″ genom att mäta ett fysi kaliskt systems kvantmekaniska egenskaper (inklusive de fysikaliska egenskaper som uttryckligen styrs av kvantoptik, kvant fältteori eller kvantelektrodynamik).

″Källkod″ (eller källspråk) (4 6 7 9) är ett lättillgängligt uttryck för en eller flera processer som kan omvandlas av ett pro grammeringssystem till en för utrustningen exekverbar form (″objektkod″ (eller objektspråk)).

″Kärnreaktor″ (0) är en fullständig reaktor som kan upprätthålla en kontrollerad självunderhållande kedjereaktion av kärn klyvningar. En ″kärnreaktor″ omfattar alla föremål som är placerade i eller i direkt anslutning till reaktorkärlet, utrustningen som kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innesluts, kommer i direkt kontakt med eller styr primärkylmedlet i reaktorhärden.

″Laser″ (0 2 3 5 6 7 8 9) En laser är en sammansättning av komponenter som producerar ett i såväl tiden som rummet kohe rent ljus som är förstärkt med hjälp av stimulerad strålningsemission.

Anm.: Se också:

″Kemiska lasrar″

″Q-switchade lasrar″

149

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Super-High-Power-Lasers″

″Transferlasrar″.

″Laserlängd″ (6) är den tid under vilken en ″laser″ sänder ut ″laser″strålning, vilken för en ″pulsad laser″ motsvarar den tid under vilken en enstaka puls eller serier av på varandra följande pulser sänds ut.

″Linjäritet″ (2) (mäts vanligen i termer av icke-linjäritet) är den maximala avvikelsen för den faktiska karaktäristiken (med elvärdet av övre och undre avläsningar), positiva eller negativa, från en rät linje som placerats så att den utjämnar och mini merar de maximala avvikelserna.

″Lokalt nät″ (4 5) är ett datakommunikationssystem som har alla följande egenskaper:

a)Tillåter ett godtyckligt antal oberoende ″dataenheter″ att kommunicera direkt med varandra, och

b)Är begränsade till en geografisk area av rimlig storlek (t.ex. en kontorsbyggnad, en fabrik, ett universitetsområde, ett förråd).

Anm.: ″Dataenhet″: En utrustning som kan sända eller ta emot sekvenser med digital information.

″Luftfartyg″ (1 7 9) är luftburna farkoster med fasta vingar, svängande vingar, roterande vingar (helikoptrar), tippande roto rer eller tippande vingar.

Anm.: Se även ″civila luftfartyg″.

″Lättare än luft-farkoster″ (9) är ballonger och luftfartyg som använder varmluft eller andra gaser som är lättare än den omgi vande luften, t.ex. helium eller väte, som lyftkraft.

″Magnetiska gradiometrar″ (6) är instrument som kan detektera variationen i rummet av magnetfält som härrör från källor utanför instrumentet. De består av flera ″magnetometrar″ och tillhörande elektronik vars utsignal ger ett mått på magnetfältsgradienten.

Anm.: Se även ″Induktionsmagnetometrar″.

″Magnetometrar″ (6) är instrument som är avsedda att detektera magnetfält från källor utanför instrumentet. Instrumentet består av ett enda element som känner av magnetfält samt tillhörande elektronik vars utsignal ger ett mått på magnetfältet.

″Manipulatorer″ (2) är griparmar, ’aktiva verktygsenheter’ och andra verktyg som fästs i änden av en robots manipulatorarm.

Anm.: En ’aktiv verktygsenhet’ är en enhet som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett arbetsstycke.

″Material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″ (0) kan vara koppar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller en legering innehållande 60 viktprocent eller mer nickel och UF6-resistenta fullständigt fluorerade polymerer, beroende på separationsprocessen.

″Matris″ (1 2 8 9) är en huvudsakligen kontinuerlig struktur som till stor del fyller upp utrymmet mellan partiklar, kristal liska trådar eller fibrer.

″Mekanisk legering″ (1) är en legeringsprocess som är resultatet av sammanfogning, sönderdelning och ny sammanfogning av grundämnen och metallpulver genom mekanisk stöt. Icke metalliska partiklar kan tillföras legeringen genom att lämpligt pulver tillsätts.

″Mikrodator-mikrokrets″ (3) är en ″monolitisk integrerad krets″ eller ″integrerad multikrets″ som innehåller en aritmetisk logisk enhet (ALU) som kan utföra allmänna instruktioner från ett internt minne på data som är lagrade i det interna minnet.

Anm.: Det interna minnet kan utökas genom ett extern minne.

150

			Prop. 2009/10:205
			Bilaga 1
29.5.2009		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/23
29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/23

″Mikroprocessor-mikrokrets″ (3) är en ″monolitisk integrerad krets″ eller en ″integrerad multikrets″ som innehåller en arit metisk logisk enhet (ALU) som kan utföra en serie av allmänna instruktioner från ett externt minne.

Anm. 1: ″Mikroprocessor-mikrokretsen″ innehåller normalt inte något integrerat minne åtkomligt för användaren, även om minne som finns på chipet kan användas för att utföra dess logiska operationer.

Anm. 2: Detta omfattar även satser av chip som är konstruerade för att arbeta tillsammans för att fungera som en ″mikroprocessor-mikrokrets″.

″Mikroorganismer″ (1 2) avser bakterier, virus, mycoplasma, rickettsier, chlamydia eller svampbildningar, oavsett om de är naturliga, förbättrade eller modifierade, antingen som ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material som avsiktligt inympats eller kontaminerats med sådana kulturer.

″Missiler″ (1 3 6 7 9) är kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg som kan bära en last på minst 500 kg nyttolast en sträcka av minst 300 km.

″Monolitisk integrerad krets″ (3) är en kombination av passiva eller aktiva ″kretselement″ eller både och som

a)har formats med hjälp av diffusionsprocesser, implantationsprocesser eller utfällningsprocesser i eller på ett enda stycke halvledande material, ett så kallat chip,

b)kan betraktas som odelbart sammankopplade, och

c)utför en eller flera kretsfunktioner.

Anm.: ″Kretselement″ är en ensam aktiv eller passiv funktionell del av en elektronisk krets, såsom en diod, en transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

″Monospektrala bildsensorer″ (6) kan samla in bilddata från ett diskret spektralband.

″Multispektrala bildsensorer″ (6) kan samtidigt eller i serie ta emot bilddata från två eller flera diskreta spektralband. Senso rer som har mer än 20 spektralband kallas ibland för hyperspektrala bildsensorer.

″Målindikering″ (6) är bearbetad och korrigerad (förening av radarmåldata med flygplansposition) och uppdaterad flygplans positionsrapport till flygtrafikövervakningscentrets controllers.

″Mätosäkerhet″ (2) är den karakteristiska parameter som anger inom vilket område runt utgångsvärdet, som det korrekta värdet av den mätbara variabeln ligger med en konfidensnivå på 95 %. Det innefattar de okorrigerade systemavvikelserna, den okorrigerade dödgången och de slumpvisa avvikelserna. (Referens ISO-10360–2 eller VDI/VDE 2617.)

″Naturligt uran″ (0) är uran som innehåller samma blandning av isotoper som förekommer i naturen.

″Neural dator″ (4) är en dataenhet som är konstruerad eller modifierad för att efterlikna en neurons eller neuronsamlings beteende, dvs. en beräkningsanordning som kännetecknas av förmågan hos dess maskinvara att modulera vikten och anta let förbindelser till ett flertal beräkningskomponenter baserat på tidigare data.

″Noggrannhet″ (2 6) som vanligen mäts som onoggrannhet är ett angivet värdes största avvikelse, positiv eller negativ, från en godtagen standard eller sant värde.

″Numerisk styrning″ (2). Automatisk styrning av en process som utförs av en enhet som använder numeriska data, som nor malt införs efterhand som operationen fortskrider (Referens ISO 2382.)

″Obemannat luftfartyg″ (″UAV″) (9) är ett luftfartyg som kan inleda flygning och upprätthålla kontrollerad flygning och navi gation utan någon mänsklig närvaro ombord.

″Objektkod″ (9) är en maskinexekverbar form av ett praktiskt uttryck för en eller flera processer (″källkod″ (källspråk)) som har omvandlats av ett programmeringssystem.

151

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Optimering av flygbanan″ (7) är en procedur som minimerar avvikelser från en fyrdimensionell (rum och tid) önskad bana på grundval av maximering av prestanda eller effektivitet med avseende på uppdragsuppgifter.

″Optisk avkännargrupp för flygplansstyrning″ (Flight control optical sensor array) (7) är ett nät av fördelade optiska sensorer med ″laser″-strålar som ska åstadkomma realtidflygplansstyrningsdata för bearbetning ombord.

″Optisk dator″ (4) är en dator som är konstruerad eller modifierad för att använda ljus för att representera data och vars beräknande logikelement är baserade på direkt kopplade optiska enheter.

″Optisk förstärkning″ (5) är i optisk kommunikation en förstärkningsteknik som för in en förstärkning av optiska signaler som har alstrats av en separat optisk källa utan omvandling till elektriska signaler, dvs. genom att använda optiska halvle darförstärkare eller ljusalstrande ljusledarförstärkare.

″Optisk integrerad krets″ (3) är en ″monolitisk integrerad krets″ eller en ″integrerad hybridkrets″ som innehåller en eller flera delar som är avsedda att fungera som en fotosensor eller fotoemitter eller att utföra en eller flera optiska eller elektrooptiska funktioner.

″Optisk koppling″ (5) är dirigering eller omkoppling av signaler i optisk form utan omvandling till elektriska signaler.

″Personligt intelligent kort″ (5) är ett intelligent kort eller en elektroniskt läsbar personlig handling (t.ex. ett elektroniskt pass) som innehåller en mikrokrets som har programmerats för en särskild användning och inte av användaren kan programme ras om för någon annan användning.

″Personligt nät″ (5) är ett datakommunikationssystem som har båda följande egenskaper:

a)Tillåter ett godtyckligt antal oberoende eller sammankopplade ’dataenheter’ att kommunicera direkt med varandra.

b)Är begränsat till kommunikation mellan enheter i en enskild persons eller enhetskontrollants omedelbara närhet (t.ex. ett enskilt rum, ett kontor eller ett motorfordon).

Teknisk anm.:

’Dataenhet’: En utrustning som kan sända eller ta emot sekvenser med digital information.

″Plaskavkylning″ (1) är en process för ″snabb stelning″ av en smält metallström som träffar ett nedkylt block som bildar en flingliknande produkt.

Anm.: ″Snabb stelning″: Stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

″Primär flygplansstyrning″ (7) är en stabilitets- eller manövreringsstyrning för ″luftfartyg″ som använder kraft/moment- generatorer, dvs. aerodynamiska styrytor eller dragkraftsvektorisering.

″Produktion″ (GTN NTN alla) är alla produktionsskeden, t.ex. konstruktion, produktionsutveckling, tillverkning, integrering, sammansättning (montering), inspektion, provning och kvalitetssäkring.

″Produktionshjälpmedel″ (7 9) är utrustning och särskilt utvecklad programvara för denna som integrerats i installationer eller för en eller flera ″produktions″-faser.

″Produktionsutrustning″ (1 7 9) avser verktygsuppsättningar, mallar, jiggar, dornar, formar, gängskärningsverktyg, fixturer, uppriktningsanordningar, testutrustning, annat maskineri och därtill hörande komponenter och begränsat till att omfatta sådant som är speciellt konstruerat eller modifierat för ″utveckling″ eller för en eller flera ″produktions″-faser.

152

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/25

″Program″ (2 6) är en sekvens av instruktioner avsedd för utförande av en process i, eller omvandlad till, sådan form som är exekverbar för en elektronisk dator.

″Programvara″ (GSN alla) är en samling av ett eller flera ″program″ eller ’mikroprogram’ som är lagrade i ett konkret uttrycksmedium.

Anm.: ″Mikroprogram″ är en sekvens elementära instruktioner som är lagrade i ett särskilt minne och vars exekvering initieras när dess referensinstruktion införs i ett instruktionsregister.

″Pulsad laser″ (6) är en ″laser″ som har en ″pulslängd″ som är högst 0,25 sekunder.

″Pulskompression″ (6) är kodning och behandling av en radarsignalpuls av lång varaktighet till kort varaktighet under beva rande av fördelarna med hög pulsenergi.

″Q-switchade lasrar″ (6) är en ″laser″ i vilken energin lagras i populationsinversionen eller i den optiska resonatorn och där efter emitteras i en puls.

″Radarhoppfrekvensteknik″ (6) är en teknik som slumpmässigt ändrar bärfrekvensen i en pulserad radarsändare mellan pul ser eller grupper av pulser med ett värde som är lika med eller större än pulsens bandbredd.

″Radialkast″ (run-out) (2) är radiell förskjutning på ett varv på huvudspindeln mätt i ett plan som är vinkelrätt mot spindel axeln i en punkt på den yttre eller inre roterande yta som ska provas (ref. ISO 230/1–1986 punkt 5.61).

″Realtidsbandbredd″ (3) för ″dynamiska signalanalysatorer″ är det största frekvensområde som analysatorn kan avge till dis play eller massminne utan att förorsaka diskontinuitet i analysen av indata. Vid analysatorer med mer än en kanal ska den kanalkonfiguration som ger den största ″realtidsbandbredden″ användas till beräkningen.

″Realtidsbearbetning″ (6 7) är ett datorsystems bearbetning av data som åstadkommer en erforderlig servicenivå som en funk tion av de disponibla resurserna inom en garanterad svarstid oberoende av belastningen av systemet då det stimuleras av en yttre händelse.

″Relativ bandbredd″ (3 5) är ″effektbandbredden″ dividerad med mittfrekvensen uttryckt i procent.

″Repeterbarhet″ (7) är graden av överensstämmelse mellan upprepade mätningar av samma variabel under samma operativa betingelser när förändringar i villkor eller icke-operativa perioder förekommer mellan mätningarna (referens: IEEE STD 528–2001 (1 sigma standardavvikelse)).

″Robot″ (2 8) är en manipuleringsmekanism som kan vara av banstyrnings- eller punktstyrningstypen, som eventuellt bru kar sensorer och som har alla följande egenskaper:

a)Den är multifunktionell.

b)Den är kapabel att placera eller orientera material, delar, verktyg eller speciella komponenter med variabla rörelser i tredimensionellt rum.

c)Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta stegmotorer.

d)Den har även ″användartillgänglig programmerbarhet″ med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp av en elektro nisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmedling.

Anm.: Ovanstående definition omfattar inte följande anordningar:

1.Manipulationsmekanismer som bara kan styras manuellt eller med fjärrstyrning.

2.Mekanismer med fast-sekvens-manipulering som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörel sernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är inte variabla eller utbytbara på mekaniskt, elektroniskt eller elektriskt sätt.

153

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3.Mekaniskt styrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta men justerbara stoppanord ningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är variabla inom det fasta pro grammönstret. Variationer eller modifikationer av programmönstret (t.ex. ändringar av stift eller utbyte av kammar) längs en eller flera rörelseaxlar kan endast göras genom mekaniska operationer.

4.Icke servostyrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är variabelt, men sekvensen genomförs endast vid binära sig naler från mekanisk fixerade elektriska binära anordningar eller justerbara stoppanordningar.

5.Staplingskranar som är definierade som kartesiska koordinatmanipuleringssystem som är tillverkade som en integrerad del av ett lodrätt system av lagringsbehållare och konstruerade för att komma åt innehållet i dessa behållare för lagring eller hämtning.

″Rotationsfinfördelning″ (1) är en process för reducering av en ström eller en behållare av smält metall till droppar med en diameter av högst 500 μm med hjälp av centrifugalkraft.

″Rymdfarkost″ (7 9) är aktiva och passiva satelliter och rymdsonder.

″Rymdkvalificerade″ (3 6) är produkter som är konstruerade, tillverkade och provade i syfte att motsvara de speciella elek triska, mekaniska eller miljömässiga kraven vid uppsändande och placering på höga höjder av satelliter eller farkoster som arbetar på en höjd av minst 100 km.

″Sammankopplade radarsensorer″ (6) är två eller flera radarsensorer som är sammankopplade när de ömsesidigt utbyter data i realtid.

″SHPL″ är detsamma som ″super high power laser″.

″Signalanalysatorer″ (3) är anordningar som kan mäta och visa grundläggande egenskaper hos signalkomponenter för enskilda frekvenser i flerfrekvenssignaler.

″Signalbehandling″ (3 4 5 6). Härmed avses den bearbetning av externt erhållna informationsbärande signaler med hjälp av algoritmer såsom tidskompression, filtrering, extraktion, selektering, korrelation, konvolution eller transformationer mellan områden (t.ex. Fast Fourier-transform eller Walsh-transform).

″Signalering på en gemensam kanal″ (Common channel signalling) (5) är en signaleringsmetod där en enda kanal mellan väx larna med hjälp av etiketterade meddelanden förmedlar signalinformation, som avser ett flertal kretsar eller anrop och annan information, t.ex. för nätadministration.

″Skalfaktor″ (gyro eller accelerometer) (7) är kvoten mellan en ändring i utgången och en ändring i ingången som är avsedd att mätas. Skalfaktorn uttrycks vanligen som lutningen på en rät linje som kan anpassas enligt metoden om minsta kvadra ten på ingångs-utgångsdata genom att variera insignalen cykliskt över hela ingångsområdet.

″Skivor″ (″substrate blanks″) (6) är monolitiska föreningar med dimensioner lämpliga för framställning av optiska element såsom speglar eller optiska fönster.

″Slumpmässig vinkeldrift″ (7) är det över tiden ackumulerade vinkelfel som beror på vitt brus i vinkelhastighet (IEEE STD 528–2001).

″Smältbar″ (1) är förmåga att tvärbindas eller polymeriseras ytterligare (härdas) genom användning av värme, strålning, kata lysatorer osv., eller förmåga att smältas utan pyrolys (förkolning).

″Smältspinning″ (1) är en process för ″snabb stelning″ av en smält ström av metall som får rinna ut över ett kylt roterande block så att en fling-, band- eller stavliknande produkt bildas.

Anm.: ″Snabb stelning″: Stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

154

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/27

″Smältutdragning″ (1) är en process för ″snabb stelning″ och utdragning av en bandliknande legeringsprodukt genom att ett kort segment av ett roterande kylt block förs ner i det smälta metallegeringsbadet.

Anm.: ″Snabb stelning″: Stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.

″Specifika modulen″ (0 1 9) är Youngs modul i pascal (N/m2) dividerat med specifika vikten i N/m3 mätt vid (296 ± 2) K ((23 ± 2) °C) och en relativ fuktighet av (50 ± 5) %.

″Specifika draghållfastheten″ (0 1 9) är draghållfastheten i N/m2 (Pa) dividerat med specifika vikten i N/m3 mätt vid (296 ± 2) K ((23 ± 2) °C) och en relativ fuktighet av (50 ± 5) %.

″Spridning av frekvensspektrumet″ (6) är varje modulationsteknik för spridning av energi som härrör från en signal med rela tivt smalt frekvensband över ett mycket större frekvensband genom användning av slumpmässig eller pseudo-slumpmässig kodning.

″Sprängämnen″ (1) är fasta, flytande eller gasformiga ämnen eller blandningar av ämnen som, när de används som primärt sprängämne, booster eller huvudladdning i stridsspetsar, sprängladdningar eller annan användning, är avsedda att detonera.

″Stabilitet″ (7) är standardavvikelsen (1 sigma) av variationen av en bestämd parameter från dess kalibrerade värde mätt under stabila temperaturförhållanden. Den kan uttryckas som en funktion av tiden.

″Stater som (inte) är parter i konventionen om kemiska vapen″ (1) är de stater för vilka konventionen om förbud mot utveck ling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen (inte) har trätt i kraft (se www.opcw.org).

″Styrenhet för kommunikationskanal″ (4). Härmed avses det fysiska gränssnitt som styr flödet av synkron eller asynkron digi tal information. Den är sammansatt av komponenter som kan vara integrerade i en dator eller telekommunikationsutrust ning för att medge kommunikationsaccess.

″Styrenhet för åtkomst till nätverk″ (4) är ett fysiskt gränssnitt till en distribuerande nätverksväxel. Det använder ett vanligt medium som genomgående arbetar med samma ″digitala överföringshastighet″ och använder någon form av avgränsning (t.ex. staffet [token] eller bärvågsavkänning [carrier sense]) för överföringen. Oberoende av andra kan den välja ut ett data paket eller en datagrupp (t.ex. IEEE 802) som är adresserat till den. Den är en sammansättning som kan integreras i en dator eller telekommunikationsutrustning för att möjliggöra åtkomst till nätet.

″Styrsystem″ (7) är system som integrerar processen av mätning och beräkning av en farkosts position och hastighet (dvs. navigation) med att beräkna och överföra order till farkostens flygkontrollsystem för att korrigera banan.

″Substrat″ (3) är en tunn platta av basmaterialet med eller utan anslutningsmönster och på vilket eller i vilket ″diskreta kom ponenter″ eller integrerade kretsar eller både och kan vara placerade.

Anm. 1: ″Diskret komponent″: Ett separat inkapslat ″kretselement″ med sina egna externa anslutningar.

Anm. 2: ″Kretselement″ är en enkel aktiv eller passiv funktionsdel av en elektronisk krets såsom en diod, en transistor, ett motstånd, en kondensator osv.

″Superlegeringar″ (2 9) är nickel-, kobolt- eller järnbaserade legeringar som har en hållfasthet överlägsen alla legeringar i serien AISI 300 vid temperaturer över 922 K (649 °C) under svåra omgivnings- och arbetsförhållanden.

″Supraledande″ (1 3 6 8). Supraledare är material, t.ex. metaller, legeringar eller blandningar, som kan förlora all elektrisk resistans. Detta innebär att de kan uppnå oändlig elektrisk ledningsförmåga och överföra mycket stora strömmar utan joulsk upphettning.

Anm.: Den ″supraledande″ effekten hos ett material karakteriseras individuellt av en ″kritisk temperatur″, ett kritiskt magnetfält som är en funktion av temperaturen, samt av en kritisk strömtäthet som emellertid är beroende av både det magnetiska fältet och temperaturen.

″Super-High-Power Laser″ (6). Med Super-High-Power Laser (SHPL) avses en ″laser″ som kan leverera (totalt eller någon del av) en utgångsenergi som överstiger 1 kJ inom 50 ms, eller har en genomsnittlig eller kontinuerlig utgångseffekt som över stiger 20 kW.

155

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Superplastisk bearbetning″ (1 2) är en deformationsprocess där värme tillsätts vid bearbetningen av metaller som normalt karakteriseras av låga töjningsvärden (mindre än 20 %) i förhållande till brottgränsen vid rumstemperatur, som den bestäms med konventionella töjningstester. Genom uppvärmningen vid deformationsprocessen får materialet en töjningsförmåga som ökar till minst det dubbla.

″Symmetrisk algoritm″ (5) är en krypteringsalgoritm där identiskt samma nyckel används för både kryptering och dekryptering.

Anm.: Ett vanligt användningsområde för ″symmetriska algoritmer″ är datasekretess.

″Systoliska kedjor, datorer för″ (4). Dator för systoliska kedjor är en dator där flödet och förändringen av data är dynamiskt styrbara av användaren.

″Särskilt klyvbart material″ (0) är plutonium-239, uran-233, ″uran anrikat med avseende på isotoperna 235 eller 233″ samt varje material som innehåller de föregående.

″Tejp″ (1) är ett material konstruerat av flätade eller i samma riktning lagda ″enfibertrådar″, ’kardeler’, ″väv″ar, ″drev″ eller ″garn″ men vanligtvis förimpregnerat med harts.

Anm.: ’Kardel’ är en bunt av enfibertrådar (typiskt mer än 200), som har arrangerats i stort sett parallellt.

″Teknik″ (GTN NTN Alla) avser specifik information som är nödvändig för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor. Informationen kan ha formen ’teknisk assistans’ eller ’tekniska uppgifter’.

Anm. 1: ’Teknisk assistans’ kan avse instruktioner, färdigheter, träning, arbetsmetoder och konsulttjänster och kan innebära överförande av ″tekniska uppgifter″.

Anm. 2: ’Tekniska uppgifter’ kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruktio ner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller ROM-minnen.

″Tid för att byta frekvens″ (3 5). Med tiden för att byta frekvens avses den maximala tid (dvs. fördröjning) som det tar för en signal när den skiftas från en frekvens till en annan, att nå:

a)En frekvens som ligger inom 100 Hz från den nya frekvensen, eller

b)En utgångseffekt som ligger inom 1 dB från den nya nivån.

″Tidigare separerade″ (0 1) avser användningen av varje process vars avsikt är att öka koncentrationen av en kontrollerad isotop.

″Tidskonstant″ (6) är den tid det tar från det en sammansättning nås av ett ljus till dess strömökningen når värdet (1–1/e) gånger slutvärdet (dvs. 63 % av det slutliga värdet).

″Tilldelad genom ITU″ (3 5) innebär tilldelning av frekvensband i enlighet med den nuvarande upplagan av ITU:s radioreg lemente för primära, tillåtna och sekundära tjänster.

Anm.: Ytterligare och alternativa tilldelningar är inte inkluderade.

″Tipp- och vridbara arbetsbord″ (Compound rotary tables) (2). Arbetsbord vars yta kan tippas och vridas runt två icke-paral lella axlar som kan styras samtidigt och därmed medge kurvlinjestyrning.

″Tippbara spindlar″ (2) är verktygshållande spindlar som under bearbetningsprocessen ändrar sin centrumlinje i förhållande till andra axlar.

″Toppeffekt″ (6) är den högsta effekten som uppnås under ″laserlängden″.

156

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/29

″Total digital överföringshastighet″ (5). Med total digital överföringshastighet avses det antal bitar, inklusive adress- och över vakningsbitar, som per tidsenhet passerar mellan korresponderande delar i ett digitalt transmissionssystem.

Anm.: Se även ″digital överföringshastighet″.

″Totala strömtätheten″ (3) är det totala antalet amperevarv i en spole (t.ex. summan av antalet varv multiplicerat med maxi mala strömmen som går genom varje varv) dividerat med spolens tvärsektion (inbegripet de supraledande trådarna, metall matrisen i vilken de supraledande trådarna är inbäddade, kapslingsmaterial, alla kylkanaler osv.).

″Toxiner″ (1 2). Härmed avses toxiner i form av avsiktligt isolerade preparat eller blandningar, oavsett hur de producerats, andra än toxiner som förekommer som främmande ämnen i andra material såsom patologiska preparat, råvaror, livsmedel eller frökapslar av ″mikroorganismer″.

″Toxinkomponent″ (1) är en strukturellt och funktionsmässigt diskret komponent av hela ″toxinet″.

″Transferlasrar″ (6) Med transferlasrar avses ″lasrar″ i vilka de exciterande aktiva ämnena exciteras genom att energi överförs vid kollisionen mellan lasrande och icke lasrande atomer eller molekyler.

″Tryckgivare″ (2) är givare som omvandlar tryckmätningar till en elektrisk signal.

″Typisk grindfördröjningstid″ (3). Härmed avses den tidsfördröjning som motsvarar den tidsfördröjning som uppstår i en grind som har typisk uppbyggnad och används i en ″monolitisk integrerad krets″. För en ″familj″ av ″monolitiska integre rade kretsar″ kan detta specificeras antingen som tidsfördröjningen för en typisk grind inom den givna ″familjen″ eller som typisk fördröjningstid per grind inom den givna ″familjen″.

Anm. 1: ″Typisk grindfördröjningstid″ får inte förväxlas med fördröjningstiden mellan in- och utgång hos en komplex ″monolitisk inte grerad kret″s.

Anm. 2: En ″familj″ utgörs av alla integrerade kretsar för vilka följande tillämpas till fullo när det gäller tillverkningsmetod och speci fikationer, utom deras respektive funktioner:

a)Gemensam utformning av maskin- och programvara.

b)Gemensam ritning och processteknik.

c)Gemensamma typiska egenskaper.

″Upplösning″ (2). Härmed avses det minsta tillägget i en mätenhet, i digitala instrument avses den minst signifikanta biten (ref. ANSI B-89.1.12).

″Uran anrikat i isotoperna 235 eller 233″ (0). Härmed avses uran som innehåller isotoperna 235 eller 233, eller båda, i en sådan mängd att förhållandet mellan summan av dessa isotoper och isotop 238 är större än det förhållande mellan iso top 235 och isotop 238 som förekommer i naturen (isotopförhållandet 0,71 %).

″Utarmat uran″ (0) är sådant uran som utarmats med avseende på isotop 235 under de värden som uppträder i naturen.

″Uteffektsanpassning″ (7). Härmed avses ett system där man genom att styra effekten alltid kan använda minsta möjliga sig nal för att från en luftfarkost bestämma höjdläget.

″Utveckling″ (GTN NTN alla) är alla faser före serieproduktion såsom: konstruktion, konstruktionsforskning, konstruktionsa nalys, konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner, konstruktionsuppgif ter, datadesign, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, fastställande av design och integrering, layouter.

157

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

″Vaccin″ (1) avser en medicinsk produkt i en farmaceutisk blandning för vilken tillsynsmyndigheterna i antingen tillverk ningslandet eller användningslandet har beviljat licens eller gett tillstånd för marknadsföring eller kliniska test, och vars ända mål är att stimulera ett immunologiskt skydd mot sjukdomar hos de människor eller djur som produkten administreras till.

″Vakuumfinfördelning″ (1). En process som reducerar en smält ström av metall till droppar med en diameter på 500 μm eller mindre genom hastig sönderdelning av en gas som utsätts för vakuum.

″Varaktighet hos pulsen″ (6). Varaktigheten hos en laserpuls är varaktigheten mätt under den tid som pulsen ligger över halva intensiteten [″Full Width Half Intensy″].

″Varm isostatisk förtätning″ (2). Härmed avses en process där man trycksätter ett gjutgods vid temperaturer som överskrider 375 K (102 °C) i ett slutet hålrum med hjälp av olika medier (gas, vätska, massiva partiklar osv.) för att skapa lika tryck i alla riktningar i avsikt att reducera eller eliminera antalet håligheter i gjutgodset.

″Vingprofil med variabel geometri″ (7). Härmed avses klaffar på bakkanten, eller lister på framkanten eller upphöjda fram kanter som kan styras under flygning.

″Vinkelavvikelse från en position″ (2). Med vinkelavvikelse från en position menas den maximala differensen mellan den aktu ella positionen och den ursprungliga positionen som ett arbetsstycke har efter att det förflyttats från sin ursprungliga posi tion och sedan återförts. (Referens VDI/VDE 2617 Draft: ″Rotary tables on coordinate measuring machines″.)

″Väv″ (1) är en bunt (typiskt 12–120) av nästan parallella ’kardeler’.

Anm.: ’Kardel’ är en bunt av ″enfibertrådar″ (vanligen fler än 200) som arrangerats i stort sett parallellt.

158

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning	L 134/31
29.5.2009		SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/31

			AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA
	En akronym eller en förkortning, när den används som en definierad term, återfinns under ″Definition av termer som
	används i denna bilaga″.

	Akronym eller			Betydelse
		förkortning		Betydelse
		förkortning

	ABEC			Annular Bearing Engineers Committee
	AGMA			American Gear Manufacturers’ Association
	AHRS			Attitude and Heading Reference Systems
	AISI			American Iron and Steel Institute
	ALU			aritmetisk logikenhet
	ANSI			American National Standards Institute
	ASTM			American Society for Testing and Materials
	ATC			flygtrafikledning
	AVLIS			Atomic vapour laser isotope separation (isotopseparation med ″laser″ tillämpad på atomär
				ånga)
	CAD			computer-aided-design (datorstödd konstruktion)
	CAS			Chemical Abstracts Service
	CCITT			Comité Consultatif International Télégraphique et Téléphonique (Internationella rådgivande
				telegraf- och telefonkommittén)
	CDU			control and display unit (kontroll- och indikatorenhet)
	CEP			circular error probable
	CNTD			controlled nucleation thermal deposition
	CRISLA			Chemical reaction by isotope selective laser activation (kemisk reaktion genom isotopselektiv
				laseraktivering)
	CVD			kemisk förångningsdeposition
	CW			kemisk krigföring
	CW (för laser)			continuous wave
	DME			Distance Measuring Equipment (avståndsmätningsradar)
	DS			directionally solidified
	EB-PVD			electron beam physical vapour deposition (fysisk förångningsdeposition med elektronstråle)
	EBU			European Broadcasting Union (Europeiska radio- och TV-företagens samarbetsorganisation)
	ECM			electro-chemical machining (elektrokemisk bearbetning)
	ECR			electron cyclotron resonance (elektroncyklotronresonans)
	EDM			electrical discharge machines (elektriska urladdningsmaskiner)
	EEPROMS			electrically erasable programmable read only memory (elektriskt raderbart programmerbart
				read-only minne)
	EIA			Electronic Industries Association
	EMC			electromagnetic compatibility (elektromagnetisk kompatibilitet)
	ETSI			European Telecommunications Standards Institute (Europeiska institutet för telestandarder)
	FFT			Fast Fourier Transform (Fast Fourier-transformation)
	GLONASS			global navigation satellite system
	GPS			global positioning system (GPS-lokaliseringssystemet)
	HBT			hetero-bipolar transistors
	HDDR			high density digital recording (″high density″ digital inspelning)
	HEMT			high electron mobility transistors (transistorer med hög elektronmobilitet)
	ICAO			International Civil Aviation Organisation (Internationella civila luftfartsorganisationen)
	IEC			International Electro-technical Commission (Internationella elektrotekniska kommissionen)
	IEEE			Institute of Electrical and Electronic Engineers
	IFOV			instantanous-field-of-view
	ILS			instrument landing system (instrumentlandningssystem)
	IRIG			inter-range instrumentation group

159

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/32			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/32		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009


	Akronym eller		Betydelse
		förkortning	Betydelse
		förkortning

	ISA		internationell standardatmosfär
	ISAR		inverse synthetic aperture radar
	ISO		International Organization for Standardization (Internationella standardiseringsorganisationen)
	ITU		International Telecommunication Union (Internationella teleunionen)
	JIS		japansk industristandard
	JT		Joule-Thomson
	LIDAR		light detection and ranging
	LRU		line replaceable unit
	MAC		message authentication code
	Mach		förhållandet mellan ett föremåls och ljudets hastighet (efter Ernst Mach)
	MLIS		Molecular laser isotopic separation (isotopseparation med ″laser″ tillämpad på gasmolekyler)
	MLS		mikrovågslandningssystem
	MOCVD		metal organic chemical vapour deposition (metall-organisk kemisk förångningsdeposition)
	MRI		magnetic resonance imaging
	MTBF		mean-time-between-failures
	Mtops		million theoretical operations per second (miljoner teoretiska operationer per sekund)
	MTTF		mean-time-to-failure
	NBC		Nuclear, Biological and Chemical (nukleära, biologiska och kemiska)
	NDT		non-destructive test (icke-förstörande prov)
	PAR		precision approach radar (precisionsinflygningsradar)
	PIN		personal identification number (personidentifikationsnummer)
	ppm		parts per million (delar per miljon)
	PSD		power spectral density
	QAM		quadrature-amplitude-modulation (kvadraturamplitudmodulering)
	RF		radiofrekvens
	SACMA		Suppliers of Advanced Composite Materials Association
	SAR		synthetic aperture radar
	SC		single crystal (enkristall)
	SLAR		sidelooking airborne radar
	SMPTE		Society of Motion Picture and Television Engineers
	SRA		shop replaceable assembly
	SRAM		static random-access memory
	SRM		SACMA Recommended Methods (av SACMA rekommenderade metoder)
	SSB		single sideband (enkelt sidband)
	SSR		secondary surveillance radar (sekundär övervakningsradar)
	TCSEC		trusted computer system evaluation criteria
	TIR		total indicated reading (totalt indikatorutslag)
	UV		ultraviolett
	UTS		ultimate tensile strength (draghållfasthet)
	VOR		very high frequency omni-directional range
	YAG		yttrium/aluminium garnet (yttrium/aluminium-granat)

160

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/33

KATEGORI 0

KÄRNMATERIAL, ANLÄGGNINGAR OCH UTRUSTNING

161

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

162

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/35

0A		System, utrustning och komponenter
0A001		″Kärnreaktorer″ och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för sådana
		enligt följande:
		a)	″Kärnreaktorer″.
		b)	Metallkärl eller större fabrikstillverkade delar till sådana, inklusive reaktortankens lock för ett reaktor
			tryckkärl, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta härden hos en ″kärnreaktor″.
		c)	Hanteringsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in eller avlägsna bränsle
			i en ″kärnreaktor″.
		d)	Styrstavar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyvningsprocessen i en ″kärn
			reaktor″, tillhörande stöd- och upphängningsanordningar samt drivdon och styrrör för stavarna.
		e) Tryckrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta bränsleelement och pri
			märkylmedel i en ″kärnreaktor″ vid ett drifttryck som överstiger 5,1 MPa.
		f)	Zirkoniummetall och -legeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, i vilka andelen hafnium i för
			hållande till zirkonium är mindre än 1:500 per viktenhet och som är särskilt konstruerade eller iord
			ningställda för att användas i en ″kärnreaktor″.
		g)	Kylmedelpumpar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att pumpa runt primärkylmedel
			i en ″kärnreaktor″.
		h)	’Kärnreaktors interna delar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en ″kärn
			reaktor″, inklusive bottenplatta för härden, bränslekanaler (bränsleboxar), termiska skärmar, bafflar, härd
			galler samt diffusorplåtar.
			Anm.: I avsnitt 0A001.h betyder ’kärnreaktors interna delar’ varje större konstruktion inuti ett reaktorkärl som
			fyller en eller flera funktioner, som att bära upp härden, upprätthålla härdens geometri, rikta primärkyl
			medlets flöde, utgöra strålskärmar för reaktorkärlet och leda härdinstrumentering på plats.
		i)	Värmeväxlare (ånggeneratorer) som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i pri
			märkylkretsen i en ″kärnreaktor″.
		j)	Instrument för detektering och mätning av neutroner, särskilt konstruerade eller iordningställda för att
			bestämma neutronflödesnivåerna inuti härden i en ″kärnreaktor″.

163

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/36	SV			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

0B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
0B001		Anläggning för separation av isotoper ur ″naturligt uran″, ″utarmat uran″ och ″särskilt klyvbart material″ och
		utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande:
		a)	Anläggning som är särskilt konstruerad för separation av isotoper ur ″naturligt uran″, ″utarmat uran″ och
			″särskilt klyvbart material″ enligt följande:
			1.	Anläggning för separation med gascentrifug.
			2.	Anläggning för separation med gasdiffusion.
			3.	Anläggning för separation med aerodynamisk process.
			4.	Anläggning för separation med kemisk utbytesprocess.
			5.	Anläggning för separation med jonbytesprocess.
			6.	Anläggning för isotopseparation med ″laser″ tillämpat på atomär ånga (AVLIS).
			7.	Anläggning för isotopseparation med ″laser″ tillämpat på gasmolekyler (MLIS).
			8.	Anläggning för separation med plasmaprocess.
			9.	Anläggning för separation med elektromagnetisk process.
		b)	Gascentrifuger, hopsatta delar och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för
			separation med gascentrifuger enligt följande:
			Anm.: I avsnitt 0B001.b betyder ’material med hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’ något av följande:
				a) Maråldrat stål som kan ges en brottgräns på 2 050 MPa eller mer.
				b) Aluminiumlegeringar som kan ges en brottgräns på 460 MPa eller mer.
				c) ″Fibrer eller fiberliknande material″ med en ″specifik modul″ större än 3,18 × 106 m och en ″specifik
				draghållfasthet″ större än 76, × 103 m.
			1.	Gascentrifuger.
			2.	Kompletta rotorenheter.
			3.	Rotorrör med en väggtjocklek av 12 mm eller mindre med en diameter mellan 75 mm och 400 mm
				tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
			4.	Ringar eller bälgar med en väggtjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan 75 mm
				och 400 mm som är avsedda att lokalt förstärka rotorröret eller för att förena ett antal sådana rör
				och är tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
			5.	Mellanväggar (bafflar) med en diameter mellan 75 mm och 400 mm avsedda att monteras inne
				i centrifugens rotorrör, tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
			6.	Topp- eller bottenplattor med en diameter mellan 75 mm och 400 mm avsedda att passa till
				ändarna av rotorröret och tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin
				densitet’.
			7.	Magnetiskt upphängda lager bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett lagerhus
				tillverkat eller skyddat av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″, och som inne
				håller ett dämpande medium där magneten är kopplad till en polkärna eller en annan magnet som
				är monterad på rotorns topplatta.
			8.	Särskilt iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålenhet monterad på en dämpare.

164

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/37

0B001		b) (forts.)
	9.		Molekylpumpar bestående av cylindrar med invändigt maskinbearbetade eller utpressade spiralfor
			made spår och maskinbearbetade innerytor.
	10.		Ringformade statorer för elektriska motorer till flerfasiga växelströmshysteres-(eller reluktans-
			)motorer för synkron drift i vakuum i frekvensområdet 600 till 2 000 Hz och i effektområ
			det 50 till 1 000 VA (Voltampere).

11.Centrifugbehållare som ska innesluta gascentrifugens rotor och som består av en styv cylinder med väggtjockleken upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar. Cylindern ska vara tillverkad eller skyddad av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

12.Uttagsrör med upp till 12 mm innerdiameter, för avtappning av UF6-gas från centrifugens rotorrör enligt pitotrörsprincipen, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

13.Frekvensomvandlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att mata motorstatorn vid anrikning med gascentrifuger och som har alla följande egenskaper samt därför särskilt konstru erade komponenter:

a)Flerfasig utgång inom frekvensområdet 600 Hz till 2 000 Hz.

b)Frekvenskontroll bättre än 0,1 %.

c)Harmonisk distorsion mindre än 2 %.

d)Verkningsgrad bättre än 80 %.

14.Bälgventiler, med en diameter mellan 10 och 160 mm, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

c)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med gas diffusion, enligt följande:

1.Membran för gasdiffusion, tillverkade av porösa metalliska, polymera eller keramiska ″material som

är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″ med en porstorlek mellan 10 och 100 nm, en tjocklek på 5 mm eller mindre och, om i form av rör, med en diameter som är 25 mm eller mindre.

2.Behållare för gasdiffusorer tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

3.Kompressorer (axial-, centrifugal- och deplacementkompressorer) eller blåsmaskiner med en sug

kapacitet för UF6 på 1 m3/min eller mer, och ett utloppstryck upp till 666,7 kPa, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

4.Axeltätningar för kompressorer eller blåsmaskiner som omfattas av avsnitt 0B001.c.3 och som är konstruerade så att inläckningen av buffertgas är mindre än 1 000 cm3/min.

5.Värmeväxlare tillverkade av aluminium, koppar, nickel eller legeringar som innehåller mer än 60 procent nickel, eller kombinationer av dessa metaller i form av pläterade rör och som är kon struerade för att arbeta vid ett tryck lägre än det atmosfäriska med en läckhastighet som begränsar tryckhöjningen till mindre än 10 Pa/h när tryckskillnaden uppgår till 100 kPa.

6.Bälgventiler, med en diameter mellan 40 och 1 500 mm, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

d)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med aero dynamisk process, enligt följande:

1.Separationsmunstycken, dysor, som består av slitsformade böjda kanaler vars krökningsradie är

mindre än 1 mm, och som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, och som i munstycket har en knivsegg som delar gasflödet genom munstycket i två strömmar.

2.Strömningsdrivna cylindriska eller koniska rör med tangentiellt inlopp (vortexrör) vilka är tillver

kade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″, med en diameter mellan 0,5 cm och 4 cm och ett förhållande mellan längd och diameter på 20:1 eller mindre och med ett eller flera tangentiella inlopp.

165

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/38		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	0B001		d) (forts.)

3.Kompressorer (axial-, centrifugal- eller deplacementkompressorer) eller blåsmaskiner med en sug kapacitet av 2 m3/min eller mer, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot kor rosion orsakad av UF6″, och till kompressorerna hörande axeltätningar.

4.Värmeväxlare tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

5.Behållare, avsedda att innesluta vortexrör eller separationsmunstycken, tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

6.Bälgventiler, med en diameter mellan 40 och 1 500 mm, som är tillverkade eller skyddade av ″mate rial som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

7.Processystem för att separera UF6 (uranhexafluorid) från bärgasen (väte eller helium) så att innehål let av UF6 blir 1 ppm eller mindre, innefattande följande:

a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperatu ren 153 K (– 120 °C) eller lägre.

b)Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C) eller lägre.

c)Separationsmunstycken eller vortexrör för separation av UF6 (uranhexafluorid) från bärgasen.

d)Kylfällor för UF6 (uranhexafluorid) som kan arbeta vid temperaturen 253 K (– 20 °C) eller lägre.

e)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med kemisk utbytesprocess, enligt följande:

1.Vätske-vätskepulskolonner med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 sekunder eller mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade med lämpliga plastmaterial såsom fluorkarbonpolymerer eller glas).

2.Vätske-vätskecentrifugalkontaktorer med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 sek under eller mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyd dade med lämpliga plastmaterial såsom fluorkarbonpolymerer eller glas).

3.Elektrokemiska reduktionsceller som är resistenta mot koncentrerade saltsyrelösningar, för reduk tion av uran från ett valenstal till ett annat valenstal.

4.Matningsutrustning för elektrokemiska reduktionsceller, avsedd att överföra U+4 från det organiska flödet och för vilken de delar som kommer i kontakt med flödet är tillverkade av eller skyddade med lämpligt material (t.ex. glas, fluorkarbonpolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och hartsimpreg nerad grafit).

5.System för att producera lösningar av uranklorid med hög renhet, bestående av utrustning för upp lösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att reducera U+6 eller U+4 till U+3.

6.Uranoxidationssystem för oxidation av U+3 till U+4.

f)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med jon bytesprocess, enligt följande:

1.Snabbreagerande jonbytarmassor, som film eller porösa makronätverk, i vilka de aktiva kemiska utbytesgrupperna är begränsade till ytbeläggningen på en inaktiv porös bärarkropp, samt andra kompositstrukturer i lämplig form, inklusive partiklar och fibrer, med en diameter som är 0,2 mm eller mindre, resistenta mot koncentrerad saltsyra och gjorda för att ha en utbyteshalveringstid som

är mindre än 10 sekunder och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C).

2.Jonbyteskolonner (cylindriska) med en diameter som är större än 1 000 mm, tillverkade av eller skyddade med material som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. titan eller fluorkarbonp laster) och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C) och vid tryck över 0,7 MPa.

166

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning	L 134/39
29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/39

0B001		f)	(forts.)
			3.	Återströmningssystem för jonbyte (kemiska eller elektrokemiska oxidations- eller reduktionssys
				tem) för regenerering av kemiska reducerande eller oxiderande ämnen som använts i anriknings
				kaskader som utnyttjar jonbyte.
		g)	Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för isotopseparation med
			″laser″ tillämpad på atomär ånga (AVLIS), enligt följande:
			1.	Högeffektselektronstrålekanoner som arbetar i band eller med svep och som kan leverera mer effekt
				än 2,5 kW/cm och som är avsedda att användas för att förånga uran.
			2.	System för hantering av flytande metall avsedda för uran eller uranlegeringar i smält form, bestå
				ende av deglar som är tillverkade av eller skyddade med lämpligt korrosions- och värmebeständigt
				material (t.ex. tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med oxider av andra sällsynta jordar
				tsmetaller eller blandningar av sådana) samt kylutrustning för deglarna.
				ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2A225.
			3.	System för att uppsamla slutprodukt och restfraktion tillverkade av eller fodrade med material som
				är resistent mot värmen och korrosionen från förångad uranmetall eller flytande uran, t.ex. yttri
				umoxidbelagd grafit eller tantal.
			4.	Behållare för separatormodul (cylindriska eller rektangulära behållare) som ska användas för att
				innesluta källan som producerar uranmetallånga, elektronstrålekanonen och uppsamlare av slut
				produkt och restfraktion.
			5.	″Lasrar″ eller ″laser″-system för separation av uranisotoper som är frekvensstabiliserade för drift över
				långa tidsperioder.
				ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A005 OCH 6A205.
		h)	Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för isotopseparation med
			″laser″ tillämpad på gasmolekyler (MLIS) eller kemisk reaktion genom isotopselektiv laseraktivering
			(CRISLA), enligt följande:
			1.	Expansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningen av UF6 och bär
				gasen till 150 K (– 123 °C) eller lägre och är tillverkade av ″material som är resistenta mot korro
				sion orsakad av UF6″.
			2.	Uppsamlare för uranpentafluorid (UF5) bestående av filter, uppsamlare av impakt- (anslags-) eller
				cyklontyp, eller kombinationer av dessa typer, och som är tillverkade av ″material som är resistenta
				mot korrosion orsakad av UF5/UF6″.
			3.	Kompressorer som är tillverkade eller skyddade av ″material som är resistenta mot korrosion orsa
				kad av UF6″ samt axeltätningar för sådana kompressorer.
			4.	Utrustning för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas).
			5.	Processystem för att separera UF6 från bärgasen (t.ex. kväve eller argon), innefattande följande:
				a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta	vid temperaturer
				på 153 K (– 120 °C) eller lägre.

b)Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre.

c)Kylfällor för UF6 som kan arbeta vid temperaturer på 253 K (– 20 °C) eller lägre.

6.″Lasrar″ eller ″laser″-system för separation av uranisotoper som är frekvensstabiliserade för drift över långa tidsperioder.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A005 OCH 6A205.

i)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med plas maprocess, enligt följande:

1.Mikrovågskällor och antenner som kan producera eller accelerera joner och som har en utgångs frekvens som är högre än 30 GHz, och en utgångseffekt (medeleffekt) som är större än 50 kW.

167

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/40		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	0B001		i) (forts.)

2.Jonexcitationsspolar för radiofrekvenser över 100 kHz och som kan arbeta med mer än 40 kW medeleffekt.

3.System för att generera uranplasma.

4.System för hantering av flytande metall avsedda för uran eller uranlegeringar i smält form, bestå ende av deglar som är tillverkade eller skyddade av lämpligt korrosions- och värmebeständigt mate rial (t.ex. tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med oxider av andra sällsynta jordartsmetaller eller blandningar av sådana), samt kylutrustning för deglarna.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2A225.

5.Uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av eller skyddade med material som är resi stent mot värmen och korrosionen från uranånga. Skyddande material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.

6.Cylindriska behållare för separatormodul avsedda att innesluta uranplasmakällan, radiofrekvens drivspolen samt uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. rostfritt stål).

j)Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med elek tromagnetisk process, enligt följande:

1.Jonkällor, enkla eller multipla, som består av en förångningskälla, joniserare och strålaccelerator vilka är tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit, rostfritt stål eller koppar) och som kan leverera en jonstråleström som är 50 mA eller mer.

2.Jonkollektorer för uppsamling av anrikade eller utarmade uranjonstrålar och som består av två eller flera slitsar och fickor och är gjorda av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit eller rostfritt stål).

3.Vakuumbehållare för elektromagnetiska uranseparatorer tillverkade av icke-magnetiskt material (t.ex. rostfritt stål) och konstruerade för att arbeta vid ett tryck som är 0,1 Pa eller lägre.

4.Magnetpolskor med en diameter större än 2 m.

5.Högspänningsaggregat för jonkällor som har alla följande egenskaper:

a)Gjorda för kontinuerlig drift.

b)Utspänning 20 kV eller högre.

c)Utström 1 A eller mer.

d)Spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 h.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A227.

6.Kraftaggregat för magneter (högeffekt, likström) som har alla följande egenskaper:

a)Möjlighet att kontinuerligt lämna en utström som är 500 A eller mer samtidigt som utspän ningen är 100 V eller högre.

b)Ström- eller spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 h.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A226.

0B002 Särskilt konstruerade eller iordningställda hjälpsystem, utrustning och komponenter, enligt följande, för iso topseparationsanläggningar som omfattas av avsnitt 0B001 och som är tillverkade av eller skyddade med ″material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6″.

a)Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.

168

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/41

0B002 (forts.)

b)Desublimeringsutrustning eller kylfällor som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen och för vidaretransport efter upphettning.

c)Stationer för slutprodukt och restfraktion vilka används för att överföra UF6 till behållare.

d)Kondenserings- eller solidifieringsstationer som används för att avlägsna UF6 från anrikningsprocessen genom att komprimera, kyla och överföra UF6 till flytande eller fast form.

e)Rörsystem och grenrör som är särskilt avsedda för transport av UF6 inom kaskader som utnyttjar gas diffusion, centrifuger eller aerodynamiska processer.

f)1. Samlings- och förgreningsrör för vakuum som tillåter en sugkapacitet på minst 5 m3/min, eller

2.vakuumpumpar som är speciellt konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär.

g)UF6-masspektrometrar/jonkällor som är särskilt konstruerade eller iordningställda för on-line-prover på matarflöde, slutprodukt eller restfraktion från UF6-gasflöden och som har alla följande egenskaper:

1.Upplösning lika med en massenhet för massor större än 320 amu.

2.Jonkälla tillverkad av eller fodrad med kromnickellegering (NiCr) eller monel eller som är nickelpläterad.

3.Jonkälla med indirekt upphettning (electron bombardment).

4.Uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

0B003 Anläggning för konvertering av uran och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta, enligt följande:

a)System för konvertering av uranmalmkoncentrat till UO3.

b)System för konvertering av UO3 till UF6.

c)System för konvertering av UO3 till UO2.

d)System för konvertering av UO2 till UF4.

e)System för konvertering av UF4 till UF6.

f)System för konvertering av UF4 till uranmetall.

g)System för konvertering av UF6 till UO2.

h)System för konvertering av UF6 till UF4.

i)System för konvertering av UO2 till UCl4.

0B004 Anläggning för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför, enligt följande:

a)Anläggning för produktion av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar enligt följande:

1.Anläggning för vatten-vätesulfidutbyte.

2.Anläggning för ammoniak-väteutbyte.

b)Utrustning och komponenter enligt följande:

1.Kolonner för vatten-vätesulfidutbyte som är tillverkade av finkornstål (t.ex. ASTM A516) med en diameter mellan 6 och 9 m och som kan arbeta vid tryck som är lika med eller högre än 2 MPa och med en korrosionsmån på 6 mm eller mer.

169

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/42		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	0B004		b) (forts.)

2.Enstegs centrifugalfläktar eller -kompressorer med låg tryckhöjd (dvs. 0,2 MPa) för cirkulation av

vätesulfidgas (dvs. gas som innehåller mer än 70 % H2S) med en drivningskapacitet lika med eller större än 56 m3/sekund vid tryck lika med eller högre än 1,8 MPa insugningstryck och utrustade med tätningar som är konstruerade för att användas i våt H2S-miljö.

3.Kolonner för ammoniak-väteutbyte vars höjd är lika med eller mer än 35 m och med en diameter mellan 1,5 och 2,5 m och som kan arbeta vid tryck högre än 15 MPa.

4.Inre delar till utbyteskolonnerna, inklusive stegkontaktorer, och stegpumpar, inklusive sådana som är dränkbara, som används för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

5.Ammoniakkrackers med ett drifttryck lika med eller högre än 3 MPa för produktion av tungt vat ten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

6.Analysatorer för absorption i det infraröda området som under drift kan analysera förhållandet mel lan väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är lika med eller högre än 90 %.

7.Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

8.Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta, avsedda för uppgradering av tungt vatten till en deuteriumkoncentration motsvarande reaktorkvalitet.

0B005 Anläggning som är särskilt konstruerad för tillverkning av bränsleelement för ″kärnreaktorer″ och utrustning särskilt konstruerad eller iordningställd härför.

Anm.: En anläggning för tillverkning av bränsleelement för ″kärnreaktorer″ omfattar utrustning som

a)i produktionsprocessen normalt kommer i direkt kontakt med eller direkt behandlar eller styr flödet av kärnämne,

b)förseglar kapslingen av kärnämne,

c)kontrollerar att kapsling eller försegling är oskadd, eller

d)kontrollerar ytbehandlingen av det förseglade bränslet.

0B006 Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ″kärnreaktor″ och utrustning och komponen ter särskilt konstruerade eller iordningställda härför.

Anm.: Avsnitt 0B006 innefattar följande:

a)Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ″kärnreaktor″ samt utrustning och kom ponenter som normalt kommer i direkt kontakt med och direkt kontrollerar det bestrålade bränslet och huvudflödena av kärnämne och klyvningsprodukter.

b)Maskiner för att hugga, klippa eller skära bränsleelement, dvs. fjärrmanövrerad utrustning för att skära, hugga, riva eller klippa bestrålade bränsleelement, knippen eller stavar från ″kärnreaktor″.

c)Upplösningskar, kriticitetssäkra behållare (t.ex. med liten diameter, ringformade eller skivformade) som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas för upplösning av bestrålat ″kärnreaktor″bränsle, och kan tåla varm, starkt korrosiv vätska och fyllas och hanteras genom fjärrmanövrering.

d)Utrustning för motströms vätskeextraktion och jonbytesutrustning som är särskilt konstruerade eller iord ningställda för att användas i en anläggning för upparbetning av bestrålat ″naturligt uran″, ″utarmat uran″ eller ″särskilt klyvbart material″.

170

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/43

0B006 (forts.)

e)Lagringstankar som är särskilt konstruerade för att vara kriticitetssäkra och resistenta mot salpetersyras kor rosiva verkan.

Anm.: En lagringstank kan ha följande egenskaper:

1.Väggar eller en inre uppbyggnad med en borekvivalent (beräknad för alla beståndsdelar enligt definition i anmärkningen till avsnitt 0C004) på minst 2 %.

2.En maximal diameter på 175 mm för ett cylindriskt kärl, eller

3.en maximal bredd på 75 mm för antingen en skiv- eller ringformad behållare.

f)Processövervakningsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att övervaka eller styra upparbetningen av bestrålat ″naturligt uran″, ″utarmat uran″ eller ″särskilt klyvbart material″.

0B007 Anläggning för konvertering av plutonium och utrustning särskilt konstruerad eller iordningställd härför, enligt följande:

a)System för konvertering av plutoniumnitrat till plutoniumoxid.

b)System för produktion av plutoniummetall.

171

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

0C Material

0C001 ″Naturligt uran″ eller ″utarmat uran″ eller torium i form av metall, legeringar, kemiska föreningar eller kon centrat och varje annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.

Anm.: Avsnitt 0C001 omfattar inte följande:

a) Fyra gram eller mindre av ″naturligt uran″ eller ″utarmat uran″, när det ingår i sensorkomponenter

i instrument.

b)″Utarmat uran″ speciellt framställt för följande civila icke-nukleära tillämpningar:

1.Skärmning.

2.Emballering.

3.Ballast med en massa som inte är större än 100 kg.

4.Motvikter med en massa som inte är större än 100 kg.

c)Legeringar innehållande mindre än 5 % torium.

d)Keramiska produkter innehållande torium vilka har framställts för icke-nukleär användning.

0C002 ″Särskilt klyvbart material″.

Anm.: Avsnitt 0C002 omfattar inte mängder om fyra ″effektiva gram″ eller mindre när materialet ingår i sensorkom ponenter i instrument.

0C003 Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och andra deuteriumföreningar samt blandningar och lösningar som innehåller deuterium i vilka isotopförhållandet deuterium-väte överstiger 1:5 000.

0C004 Grafit, kärnteknisk kvalitet, som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon ’borekvivalenter’ och en densitet som är större än 1,5 g/cm3.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C107.

Anm. 1: Avsnitt 0C004 omfattar inte följande:

a)Grafitprodukter med en massa som är mindre än 1 kg, utom de som är särskilt avsedda eller preparerade för användning i en kärnreaktor.

b)Grafitpulver.

Anm. 2: I avsnitt 0C004 definieras ’borekvivalent’ (BE) som summan av BEz för föroreningar (utom BEkol eftersom kol inte betraktas som en förorening) inklusive bor, där

BEz (ppm) = CF × koncentrationen av element Z i ppm

där CF är omvandlingsfaktorn = sZ×AB

sB×AZ

och sB och sz är de termiska neutroninfångningstvärsnitten (i barn) för naturligt förekommande bor respektive element Z, och AB och Az är atommassan hos naturligt förekommande bor respektive element Z.

0C005 Speciellt förberedda föreningar eller pulver avsedda för tillverkning av gasdiffusionsmembran som är resi stenta mot korrosion orsakad av UF6 (t.ex. nickel eller legering innehållande 60 viktprocent eller mer nickel, aluminiumoxid och fullständigt fluorerade polymerer) och som har en renhet på 99,9 viktprocent eller bättre och en genomsnittlig partikelstorlek som är mindre än 10 µm mätt enligt American Society for Testing and Materials (ASTM) B 330 standard och en hög grad av likformighet i partikelstorleken.

172

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/45

0D Programvara

0D001 ″Programvara″ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor som omfattas av denna kategori.

173

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/46			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/46		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	0E		Teknik
	0E001		″Teknik″ enligt anmärkning rörande kärnteknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor som
			omfattas av denna kategori.

174

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/47

KATEGORI 1

SÄRSKILDA MATERIAL OCH TILLHÖRANDE UTRUSTNING

175

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

176

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/49

	1A		System, utrustning och komponenter

1A001 Komponenter tillverkade av fluorerade blandningar, enligt följande:

a)Packningar, tätningar, tätningsmaterial eller bränsletankar, speciellt konstruerade för ″luftfartyg″ eller rymdfarkoster, tillverkade till mer än 50 viktprocent av något material som omfattas av avsnitt 1C009.b eller 1C009.c.

b)Piezoelektriska polymerer och sampolymerer, tillverkade av vinylidenfluoridmaterial, som omfattas av avsnitt 1C009.a i form av

1.blad eller film, och

2.med en tjocklek på över 200 μm.

c)Packningar, tätningar, ventilsäten, tankar eller membran med båda följande egenskaper:

1.Tillverkade av fluorelastomerer som innehåller åtminstone en vinyletergrupp.

2.Speciellt konstruerade för användning i ″luftfartyg″, rymdfarkoster eller ’missiler’.

Anm.: I avsnitt 1A001.c avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg.

1A002 ″Kompositer″ eller laminat med något av följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1A202, 9A010 OCH 9A110.

a)Bestående av en organisk ″matris″ och material som omfattas av avsnitt 1C010.c, 1C010.d eller 1C010.e, eller

b)Bestående av en metall- eller kol-″matris″ och något av följande:

1.″Fibrer eller fiberliknande material″ av kol med följande egenskaper:

a)en ″specifik modul″ överstigande 10,15 x 106 m, och

b)en ″specifik draghållfasthet″ som överstiger 17,7 x 104 m, eller

2.Material som omfattas av avsnitt 1C010.c.

Anm. 1: Avsnitt 1A002 omfattar inte kompositstrukturer eller laminat tillverkade av epoxyhartsimpregnerade ″fibrer eller fiberliknande material″ av kol, som ska användas för reparation av ″civila luftfartyg″ eller dess laminat förutsatt att storleken inte överstiger 100 cm x 100 cm.

Anm. 2: Avsnitt 1A002 omfattar inte färdiga detaljer eller halvfabrikat som är speciellt konstruerade för följande helt civila tillämpningar:

a)Sportutrustning.

b)Bilindustrin.

c)Verktygsmaskinindustrin.

d)Medicinska tillämpningar.

Anm. 3: Avsnitt 1A002.b.1 omfattar inte färdiga detaljer eller halvfabrikat som innehåller sammanvävda fibertrådar av högst två dimensioner och som är speciellt konstruerade för följande tillämpningar:

a)Värmebehandlingsugnar för härdning av metaller.

b)Produktionsutrustning för kiselkulor.

1A003 Föremål av icke-″smältbara″ aromatiska polyimider i form av film, blad eller band med någon av följande egenskaper:

a)En tjocklek som överstiger 0,254 mm, eller

b)är belagd eller laminerad med kol, grafit, metall eller magnetiskt material.

Anm.: Avsnitt 1A003 omfattar inte produktion av kopparbelagda eller kopparlaminerade filmer avsedda för produktion av elektroniska mönsterkort.

ANM.: För alla former av ″smältbara″ aromatiska polyimider, se avsnitt 1C008.a.3.

177

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1A004 Utrustning och komponenter för skydd och detektering, som inte omfattas av den militära förteckningen, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 2B351 OCH 2B352.

a)Gasmasker, filterbehållare och saneringsutrustning till dessa, konstruerade eller modifierade för försvar mot något av följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:

1.Biologiska agens ″anpassade för användning i krig″.

2.Radioaktiva material ″anpassade för användning i krig″.

3.Kemiska stridsmedel (CW), eller

4.″Agens för kravallhantering″, bland annat

a)alpha-brombensenacetonitril (brombensylcyanid) (CA) (CAS 5798–79–8),

b)[(2-klorofenyl) metylen] propandinitril, (o-klorbensalmalononitril) (CS) (CAS 2698–41–1),

c)2-klor-1-fenyletanon, fenylacylklorid (omega-kloracetofenon) (CN) (CAS 532–27–4),

d)dibens-(b, f)-1,4-oxazepin (CR) (CAS 257–07–8),

e)10-klor-5,10-dihydrofenarsazin, (fenarsazinklorid), (adamsit), (DM) (CAS 578–94–9),

f)n-nonanoylmorfolin, (MPA) (CAS 5299–64–9).

b)Skyddsdräkter, handskar och skor, speciellt konstruerade eller modifierade för att skydda mot något av följande:

1.Biologiska agens ″anpassade för användning i krig″.

2.Radioaktiva material ″anpassade för användning i krig″, eller

3.Kemiska stridsmedel (CW).

c)Nukleära, biologiska och kemiska (ABC-)detekteringssystem, speciellt konstruerade eller modifierade för detektering eller identifiering av något av följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:

1.Biologiska agens ″anpassade för användning i krig″.

2.Radioaktiva material ″anpassade för användning i krig″, eller

3.Kemiska stridsmedel (CW).

d)Elektronisk utrustning som är konstruerad för automatisk detektering eller identifiering av förekomsten av restmängder av ″sprängämnen″ och som utnyttjar ’spårdetektion’ stekniker (t.ex. akustiska ytvågor, spektrometri för jonrörlighet, spektrometri för differentiell rörlighet, masspektrometri).

Teknisk anm.: ’Spårdetektion’ definieras som förmågan att detektera mindre än 1 ppm ånga eller 1 mg fast eller fly tande ämne.

Anm. 1: Avsnitt 1A004.d omfattar inte kontrollutrustning som är speciellt konstruerad för laboratorieanvändning.

Anm. 2: Avsnitt 1A004.d omfattar inte säkerhetsbågar som passeras utan att vidröras.

Anm.: Avsnitt 1A004 omfattar inte följande:

a)Personliga dosimetrar för mätning av strålning.

b)Utrustning som genom konstruktion eller funktion är begränsade till att skydda för olyckor inom bostads områden och civil industri, t.ex. gruvor, stenbrott, jordbruk, läkemedelsindustrin, för medicinskt och vete rinärt bruk, miljöskydd, avfallshantering eller livsmedelsindustrin.

178

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/51

1A004 (forts.)

Tekniska anm.:

1.Avsnitt 1A004 omfattar utrustning och komponenter som har identifierats, framgångsrikt testats i enlighet med nationella standarder eller på annat sätt visats vara effektiva för detektering av eller försvar mot radioaktiva mate rial ″anpassade för användning i krig″, biologiska agens ″anpassade för användning i krig″, kemiska stridsmedel, ’simulatorer’ eller ″agens för kravallhantering″, även om sådan utrustning eller sådana komponenter används inom civil industri, t.ex. gruvor, stenbrott, jordbruk, läkemedelsindustrin, för medicinskt och veterinärt bruk, miljöskydd, avfallshantering eller livsmedelsindustrin.

2.En ’simulator’ är ett ämne eller material som används i stället för en toxisk agens (kemisk eller biologisk) i samband med utbildning, forskning, testning eller utvärdering.

1A005 Skyddsvästar och därtill speciellt konstruerade delar, andra än sådana som tillverkats enligt militära standar der och specifikationer eller ekvivalenter till dessa vad avser prestationsförmåga.

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

ANM.: För ″fibrer eller fiberliknande material″ som används för tillverkning av skyddsvästar, se avsnitt 1C010.

Anm. 1: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar eller skyddskläder när de används eller medföres för användarens eget bruk.

Anm. 2: Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade endast för frontalskydd från splitter och tryck vågor från icke militära explosiva produkter.

1A006 Utrustning, speciellt konstruerad eller modifierad för desarmering av improviserade sprängladdningar, enligt följande, och speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till sådan utrustning:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

a)Fjärrstyrda fordon.

b)’Desarmeringsanordningar’.

Teknisk anm.:

’Desarmeringsanordningar’ är anordningar som är speciellt konstruerade för att förhindra att en sprängladdning utlöses, genom att skjuta ut en vätskeprojektil, en fast projektil eller en brytbar projektil.

Anm.: Avsnitt 1A006 omfattar inte sådan utrustning som åtföljer dess operatör.

1A007 Utrustning och anordningar, speciellt konstruerade för att på elektrisk väg initiera tändning av sprängladd ningar och anordningar som innehåller energetiska material, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN SAMT AVSNITTEN 3A229 OCH 3A232.

a)Tändaggregat avsedda att initiera tändning av sprängkapslar som specificeras i avsnitt 1A007.b.

b)Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande:

1.Exploderande brygga (EB).

2.Exploderande tråd (EBW).

3.’Slapper’.

4.Exploderande folie (EFI).

Tekniska anm.:

1.Ordet tändare eller tändanordning används ibland i stället för sprängkapsel.

179

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1A007 (forts.)

2.De sprängkapslar som avses i avsnitt 1A007.b utnyttjar alla en liten elektriskt ledare (brygga, tråd eller folie) som förångas explosivt när en kortvarig elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. I sprängkapslar som inte är av typ ’slapper’ startar den exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande högexplosivt spräng ämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en ’slapper’-tändare driver den explosiva förångningen av den elektriska ledaren en tunn skiva eller en ’slapper’ över ett luftgap mot ett sprängämne som vid anslaget initierar en kemisk detonation. I vissa konstruktioner drivs ’slapper’-tändaren av en magnetisk kraft. Termen exploderande folie detonator refererar antingen till en exploderande brygga eller en sprängkapsel av typ ’slapper’.

1A008 Sprängladdningar, anordningar och komponenter enligt följande:

a)’Formade sprängladdningar’ med båda följande egenskaper:

1.Nettosprängämnesmängden (NEQ) överstiger 90 g.

2.Höljets yttre diameter är minst 75 mm.

b)Linjära formade skärsprängladdningar (cutting charges) med båda följande egenskaper, och speciellt kon struerade komponenter till dessa:

1.En sprängladdning som överstiger 40 g/m.

2.En bredd på minst 10 mm.

c)Snabbstubin med en sprängladdning i den inre delen som överstiger 64 g/m.

d)Andra skärsprängladdningar än de som anges i avsnitt 1A008.b och avskiljningsverktyg med en netto sprängämnesmängd (NEQ) som överstiger 3,5 kg.

Teknisk anm.:

’Formade sprängladdningar’ är sprängladdningar som formats för att målinrikta verkan av explosionen.

1A102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

1A202 Kompositmaterial, andra än de som omfattas av avsnitt 1A002, i form av rör och som har båda följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A010 OCH 9A110.

a)En inre diameter mellan 75 mm och 400 mm och

b) tillverkade av ″fibrer eller fiberliknande material″ som omfattas av avsnitt 1C010.a, 1C010.b. eller 1C210.a eller av förimpregnerat material av kol som omfattas av avsnitt 1C210.c.

1A225 Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller iordningställda för att befrämja väteisotoputbyte mel lan väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.

1A226 Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda följande egenskaper:

a)Tillverkade av fosforbronsnät som är kemiskt behandlade för att förbättra vätbarheten och

b)utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation.

1A227 Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper och särskilt utformade ramar för sådana fönster:

a)En ’inaktiv area’ större än 0,09 m2.

b)En densitet större än 3 g/cm3; och

c)En tjocklek av 100 mm eller mer.

Teknisk anm.:

I avsnitt 1A227 avses med ’inaktiv area’ den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta strålningsnivån vid tillämpningen.

180

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning	L 134/53
29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/53

1B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
1B001		Utrustning för produktion av fibrer, impregnerade mattor för formar eller ″kompositer″ som omfattas av
		avsnitt 1A002 eller 1C010, enligt följande, samt speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till sådan
		utrustning.
		ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1B101 OCH 1B201.
		a)	Lindningsmaskiner i vilka rörelserna för positionering, omslag och lindning av fibrerna är samordnade
			och programmerade i minst tre axlar och speciellt konstruerade för tillverkning av ″kompositer″ eller
			laminat som består av ″fibrer eller fiberliknande″ material.
		b)	Maskiner för påläggning av band eller blånor i vilka påläggning av band, blånor eller väv kan samordnas
			och programmeras i minst två axlar och som är speciellt konstruerade för tillverkning av kroppar för
			luftfarkoster eller ’missiler’ i ″komposit″material.
			Anm.: Med ’missil’ avses i avsnitt 1B001.b kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg.
		c)	Vävstolar, som kan väva i flera riktningar och med flera dimensioner, inbegripet adapters och modifie
			ringsutrustning där fibrer kan vävas, flätas eller tvinnas tillsammans till ″komposit″-material.
			Teknisk anm.:
			I avsnitt 1B001.c inkluderas stickas i tekniken tvinnas.
			Anm.: Avsnitt 1B001.c omfattar inte vävstolar som inte har modifierats för ovan nämnda typer av slutanvändning.
		d)	Utrustning speciellt konstruerad eller anpassad för produktion av armeringsfibrer enligt följande:
			1.	Utrustning för omvandling av polymeriska fibrer (t.ex. polyakrylonnitril, rayon, beck eller polykar
				bosilan) till kol- eller kiselkarbidfibrer, innefattande specialutrustning för att töja fibrerna under
				upphettning.
			2. Utrustning för kemisk förångningsdeposition av grundämnen eller föreningar på upphettade tråd
				formade substrat för att tillverka kiselkarbidfibrer.
			3.	Utrustning för våtspinning av eldfast keramik (t.ex. aluminiumoxid).
			4. Utrustning för omvandling av aluminium som innehåller fiberämnen till aluminiumfibrer genom
				värmebehandling.
		e) Utrustning för att producera förimpregnerade mattor som omfattas av avsnitt 1C010.e			genom
			varmsmältning.
		f)	Ickeförstörande inspektionsutrustning som är särskilt konstruerad för ″komposit″material enligt följande:
			1. Röntgentomografisystem för upptäckt av fel tredimensionellt.
			2.	Numeriskt styrda ultraljudstestmaskiner i vilka rörelserna för positionering av sändare eller motta
				gare samtidigt är samordnade och programmerade i minst fyra axlar för att följa de tredimensio
				nella konturerna av den komponent som inspekteras.

1B002 Utrustning för att producera metallegeringar, metallegeringar i pulverform eller legeringar speciellt konstru erade för att undvika föroreningar och speciellt konstruerade för att användas inom en av de processer som omfattas av avsnitt 1C002.c.2.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1B102.

181

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1B003 Verktyg, formar, kokiller eller fixturer för ″superplastisk bearbetning″ eller ″diffusionsbondning″ av titan, alu minium eller legeringar av dessa, speciellt konstruerade för tillverkning av någon av följande produkter:

a)Kroppar för flygplan eller rymdfarkoster.

b)Motorer för ″luftfartyg″ eller rymdfarkoster.

c)Speciellt konstruerade komponenter för kroppar som anges i avsnitt 1B003.a eller för motorer som anges i avsnitt 1B003.b.

1B101	Utrustning, annan än sådan som omfattas av avsnitt 1B001, för ″produktion″ av strukturella kompositer enligt
	följande, liksom särskilt utformade komponenter och tillbehör därtill.
	ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1B201.
	Anm.: Exempel på komponenter och tillbehör som omfattas av avsnitt 1B101 är formar, gjutkärnor, matriser, fixturer
			och verktyg för pressning, härdning, gjutning, sintring eller bindning av förformar till kompositstrukturer, lami
			nat och produkter därav.
	a)	Maskiner för trådlindning eller fiberlindning vilka är utformade för att tillverka kompositstrukturer eller
		laminat från fibrer eller fiberliknande material där rörelserna för att placera, vira och linda fibrer sam
		ordnas och programmeras i tre eller flera axlar, samt samordnings- och programstyrning härför.
	b)	Bandläggningsmaskiner, utformade för tillverkning av flygplansskrov och ″missil″-konstruktioner i kom
		positmaterial, där rörelserna för att placera och lägga band och ark är samordnade och programmerade
		i två eller flera axlar.
	c)	Utrustning som konstruerats eller modifierats för ″produktion″ av ″fibrer eller fiberliknande material″
		enligt följande:
		1.	Utrustning för omformning av polymerfibrer (som polyakrylnitril, rayon eller polykarbosilan) inklu
			sive speciella åtgärder för att sträcka fibrerna under upphettning.
		2. Utrustning för ångutfällning av ämnen eller föreningar på upphettat fibersubstrat.
		3.	Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (t.ex. aluminiumoxid).
	d)	Utrustning utformad eller modifierad för särskild fiberytbehandling eller för produktion av förimpreg
		nerade mattor och förformer som omfattas av avsnitt 9C110.
		Anm.: Avsnitt 1B101.d innehåller bl.a. rullar, sträckare, ytbeläggningsutrustningar, skärmaskiner och stansar.
1B102	Utrustning för ″produktion″ av metallpulver, annan än den som omfattas av avsnitt 1B002, och komponen
	ter enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1B115.b.

a)Utrustning för ″produktion″ av metallpulver som kan användas för att i en kontrollerad omgivning ″pro ducera″ sfäriska eller finfördelade material som omfattas av avsnitten 1C011.a, 1C011.b, 1C111.a.1, 1C111.a.2 eller militära förteckningen.

b) Komponenter som konstruerats särskilt för sådan ″produktionsutrustning″ som omfattas av avsnitt 1B002 eller 1B102.a.

Anm.: Avsnitt 1B102 omfattar följande:

a)Plasmageneratorer (bågstråle med hög frekvens) som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning.

b)Electroburst-utrustning som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt metallpulver där pro cessen sker i en argon-vatten-omgivning.

c)Utrustning som kan användas för att ″producera″ sfäriskt aluminiumpulver genom att pulvrisera en smälta i ett inert medium (t.ex. kväve).

182

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/55

1B115 Utrustning, annan än den som omfattas av avsnitt 1B002 eller 1B102, för produktion av drivmedel eller beståndsdelar i dessa, enligt följande, samt tillhörande särskilt konstruerade komponenter:

a)″Produktionsutrustning″ för ″produktion″, hantering eller acceptanstest av flytande drivmedel eller beståndsdelar i dessa som omfattas av avsnitten 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller militära förteckningen.

b)″Produktionsutrustning″ för ″produktion″, hantering, blandning, härdning, gjutning, pressning, maskin behandling, strängpressning eller acceptanstest av fasta drivmedel eller beståndsdelar i dessa som omfat tas av avsnitten 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller militära förteckningen.

Anm.: Avsnitt 1B115.b omfattar inte satsblandare, kontinuerliga blandare och luftstrålekvarnar. Dessa omfattas av avsnitten 1B117, 1B118 och 1B119.

Anm. 1: För utrustning speciellt konstruerad för produktion av militära artiklar, se militära förteckningen.

Anm. 2: Avsnitt 1B115 omfattar inte kontrollutrustning för ″produktion″, hantering och acceptanstest av borkarbid.

1B116 Speciellt konstruerade munstycken för att producera pyrolytiskt erhållet material på en form, dorn eller annat underlag från gaser vilka sönderdelas vid temperaturer från 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) vid ett tryck av 130 Pa till 20 kPa.

1B117 Satsblandare som ger möjlighet till såväl blandning under vakuum vid tryck från 0 till 13,326 kPa som till temperaturstyrning av blandningskammaren och som har alla följande egenskaper, samt därför särskilt kon struerade komponenter:

a)En total volymmässig kapacitet av minst 110 liter och

b)åtminstone en blandande/knådande axel excentriskt monterad.

1B118 Kontinuerliga blandare som ger möjlighet till såväl blandning under vakuum vid tryck från 0 till 13,326 kPa som till temperaturstyrning av blandningskammaren och som har någon av följande egenskaper, samt därför särskilt konstruerade komponenter:

a)Två eller flera blandande/knådande axlar eller

b)en enda roterande axel med en oscillerande rörelse och vars axel och blandningskammares insida är för sedda med knådande stift/kuggar.

1B119 Luftstrålekvarnar som kan användas för att krossa eller mala ämnen som omfattas av avsnitten 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller militära förteckningen, samt därför särskilt konstruerade komponenter.

1B201 Lindningsmaskiner för fibrer, andra än de som omfattas av avsnitt 1B001 eller 1B101, och tillhörande utrust ning, enligt följande:

a)Lindningsmaskiner för fibrer som har samtliga följande egenskaper:

1.Samordnade och programmerade för positionering, omslagning och lindning av fibrer i två eller flera axlar.

2.Speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och laminat utgående från ″fibrer och fiber liknande material″ och

3.i stånd att linda cylindriska rotorer med en diameter mellan 75 mm och 400 mm och med en längd av 600 mm eller mer.

b)Styrutrustning för samordning och programmering för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt 1B201.a.

c)Precisionsdorn för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt 1B201.a.

183

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1B225 Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.

1B226 Elektromagnetiska isotopseparatorer utformade för, eller utrustade med, en eller flera jonkällor, som kan pro ducera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anm.: Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som

a)kan anrika stabila isotoper,

b)har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de ligger utan för magnetfältet.

1B227 Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes i vilka syntesgaserna (kväve och väte) avlägsnas från en hög tryckskolonn för utbyte av ammoniak/väte och där den syntetiserade ammoniaken återförs till kolonnen.

1B228 Kolonner för kryogen destillering av väte, som har samtliga följande egenskaper:

a)Utformade för drift vid en inre temperatur av 35 K (– 238 °C) eller lägre.

b)Utformade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.

c)Tillverkade av antingen

1.rostfritt stål ur 300-serien med låg svavelhalt och med en austenitisk ASTM-kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), eller

2.likvärdiga material som är både kryo- och H2-kompatibla, och

d)Har en inre diameter av 1 m eller mer och en effektiv längd av 5 m eller mer.

1B229 Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid och ’inre kontaktanordningar’ enligt följande:

Anm.: För kolonner som är speciellt utformade eller förberedda för produktion av tungt vatten, se avsnitt 0B004.

a)Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid som har samtliga följande egenskaper:

1.Ett arbetstryck på 2 MPa eller högre.

2.Tillverkade av kolstål med en austenitisk ASTM- kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsva rande standard), och

3.En diameter av 1,8 m eller mer.

b) Sådana ’inre kontaktanordningar’ för utbyteskolonnerna för vatten-vätesulfid som anges i avsnitt 1B229 a.

Teknisk anm.:

De ’inre kontaktanordningarna’ i kolonnerna består av segmenterade bottnar med en effektiv diameter av 1,8 m eller mer efter montering, är utformade för att underlätta motströmskontakt och är tillverkade av rostfritt stål med en kolhalt av mindre än eller lika med 0,03 %. De kan utgöras av silbottnar, ventilbottnar, klockbottnar eller turbogrid-bottnar.

1B230 Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak (KNH2/NH3) och som har alla följande egenskaper:

a)Lufttäta (dvs. hermetiskt tillslutna).

b)En pumpkapacitet större än 8,5 m3/h, och

c)någon av följande egenskaper:

1.	avsedda	för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller	mer)	med	ett	arbetstryck mel
	lan 1,5 och 60 MPa, eller
2.	avsedda	för utspädda lösningar av kaliumamid (mindre	än	1 %)	med	ett arbetstryck
	mellan 20 och 60 MPa.

184

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/57

1B231 Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa enligt följande:

a)Anordningar eller anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av tritium.

b)Utrustning för tritiumanläggningar enligt följande:

1.Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K ( en värmebortledningskapacitet som är större än 150 W.

2.Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhydrider som medium för lag ring eller rening.

1B232 Expansionsturbiner eller expansionsturbindrivna kompressorer med båda följande egenskaper:

a)Konstruerade för drift med en utgående temperatur lika med eller lägre än 35 K (

b)Utformade för en vätgasgenomströmning lika med

1B233 Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper och utrustning för dessa enligt följande:

a)Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper.

b)Utrustning för separation av litiumisotoper enligt följande:

1.Packade vätske-vätske-utbyteskolonner speciellt konstruerade för litiumamalgam.

2.Kvicksilver- eller litiumamalgampumpar.

3.Elektrolysceller för litiumamalgam.

4.Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.

185

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C Material

Teknisk anm.:

Metaller och legeringar:

Om inte annat uttryckligen anges avses med orden ’metaller’ och ’legeringar’ i avsnitten 1C001–1C012 råmaterial och halvfabrikat enligt följande:

Råmaterial:

Anoder, kulor, stavar (inkl. stavar med nockar och trådartade stavar), billetter, block, valsämnen, briketter, kakor, katoder, kristaller, kuber, tärningar, korn, granulat, tackor, klumpar, pellets, tackjärn, pulver, rondeller, hagel, plattor, stångbitar, svamp, stänger.

Halvfabrikat (vare sig de är belagda, pläterade, borrade, stansade eller ej):

a)Förarbetade eller bearbetade material som tillverkats genom valsning, dragning, strängpressning, smidning, stöt strängpressning, pressning, ådring, finfördelning eller slipning, t.ex. vinklar, kanaler, cirklar, skivor, stoft, flingor, folier och blad, smiden, plattor, pulver, pressningar och stansningar, ribbor, ringar, stavar (inklusive släta svetstrå dar, valstrådar och vridna trådar) sektioner, modeller, ark, strimlor, tuber och rör (inkl. runda och fyrkantiga rör och rör med håligheter), dragen eller strängsprutad tråd.

b)Gjutet material som tillverkats genom gjutning i sand, dynor, metall, gips eller andra gjutformar, inklusive hög trycksgjutning, sintrade formar och formar tillverkade genom pulvermetallografi.

Kontrollen ska inte omintetgöras genom export av former som inte är upptagna i listan och som påstås vara färdiga pro dukter men som i verkligheten är ett råmaterial eller halvfabrikat.

1C001 Material speciellt konstruerat för att kunna absorbera elektromagnetiska vågor samt elektriskt ledande poly merer enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C101.

a)Material som kan absorbera frekvenser överstigande 2 x 108 Hz men mindre än 3 x 1012 Hz.

Anm. 1: Avsnitt 1C001.a omfattar inte följande:

a)Hårabsorbenter som konstruerats av naturliga eller syntetiska fibrer och som belagts med icke- magnetiskt material för att absorbera strålning.

b)Absorbenter som inte har några magnetiska förluster och vars infallsyta inte är plan i formen, inne fattande pyramider, koner, kilformade eller i utförande med vindlingar på ytan.

c)Plana absorbenter som

1.är tillverkade av

a)skumplastmaterial (böjligt eller fast) med kolinnehåll eller organiska material, inbegri pet föreningar så att materialets reflektionsförmåga uppgår till mer än 5 % av motsva

rande för metall, över en bandbredd som överstiger ± 15 % av mittfrekvensen av den infallande energin, och som dessutom inte kan motstå högre temperaturer än 450 K (177 °C), eller

b)keramiska material som ger mer än 20 % eko jämfört med metall över en bandbredd som är ± 15 % av mittfrekvensen av den infallande energin och som dessutom inte kan motstå temperaturer som överstiger 800 K (527 °C),

Teknisk anm.:

Testplattor för att mäta absorptionen enligt avsnitt 1C001.a. Anm. 1.c.1 ska vara en kva drat med minst 5 våglängders sida (våglängden för mittfrekvensen) som placerats i ett från det strålande elementet avlägset fält.

2.har en draghållfasthet som är mindre än 7 × 106 N/m2, och

3.en tryckhållfasthet som är mindre än 14 × 106 N/m2.

186

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/59
29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/59

1C001		a) Anm. 1: (forts.)
		d) Plana absorbenter tillverkade av sintrad ferrit, med
	1.		ett densitetstal som överstiger 4,4, och
	2.		en högsta arbetstemperatur på 548 K (275 °C).

Anm. 2: Ingenting i anmärkning 1 till avsnitt 1C001.a friger magnetiska material som förorsakar absorption när de blandas i färg.

b)Material som kan absorbera frekvenser som överstiger 1,5 x 1014 Hz men mindre än 3,7 x 1014 Hz och som inte är genomsläppliga för synligt ljus.

c)Verkligt ledande polymeriska material med en ’elektrisk ledningsförmåga’ som överstiger 10 000 S/m (Siemens per meter) eller en ’ytresistivitet’ på mindre än 100 ohm/kvadrat som är baserade på någon av följande polymerer:

1.Polyanilin.

2.Polypyrol.

3.Polytiofen.

4.Polyfenylenvinylen, eller

5.Polytienylenvinylen.

Teknisk anm.:

’Ledningsförmåga’ och ’ytresistivitet’ ska mätas enligt ASTM D-257 eller nationella motsvarigheter.

1C002 Metallegeringar, pulver av metallegeringar samt legerat material enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C202.

Anm.: Avsnitt 1C002 omfattar inte metallegeringar, pulver av metallegeringar eller legerade material för beläggning av substrat.

Teknisk anm.:

1.Metallegeringar i avsnitt 1C002 är sådana som innehåller ett högre viktprocenttal av den angivna metallen än av något annat grundämne.

2.’Spänningsbrottslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-139 eller motsvarande nationell standard.

3.Den ’lågcykliska utmattningslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-606 ’Recommended Prac tice for Constant- Amplitude Low-Cycle Fatigue Testing’ eller motsvarande nationell standard. Testningen ska ske

axiellt med ett genomsnittligt tryckförhållande lika med 1 och en tryckkoncentrationsfaktor (Kt) lika med 1. Det genomsnittliga trycket definieras som maximalt tryck minus minimalt tryck dividerat med maximalt tryck.

a)Aluminider enligt följande:

1.Nickelaluminid som innehåller 15 viktprocent eller mer aluminium, högst 38 viktprocent alumi nium och åtminstone en tillsatslegering.

2.Titanaluminid som innehåller 10 viktprocent eller mer aluminium och åtminstone en tillsatslegering.

b)Metallegeringar, enligt följande, tillverkade av material som omfattas av avsnitt 1C002.c.

1.Nickellegeringar med

a)en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 923 K (650 °C) och en drag spänning på 676 MPa, eller

b)en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 823 K (550 °C) och en maximal spänning på 1 095 MPa.

187

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/60			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/60		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	1C002		b) (forts.)

2.Nioblegeringar med

a)en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 1 073 K (800 °C) och drag spänning på 400 MPa, eller

b)en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 973 K (700 °C) och en maximal spänning på 700 MPa.

3.Titanlegeringar med

a)en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 723 K (450 °C) och en drag spänning på 200 MPa, eller

b)en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 723 K (450 °C) och en maximal spänning på 400 MPa.

4.Aluminiumlegeringar med

a)en draghållfasthet på 240 MPa eller mer vid 473 K (200 °C), eller

b)en draghållfasthet på 415 MPa eller mer vid 298 K (25 °C).

5.Magnesiumlegeringar med

a)en draghållfasthet på 345 MPa eller mer, och

b)en korrosionshastighet som är mindre än 1 mm/år i 3 % natriumkloridlösning. Mätningen ska ske enligt ASTM-standard G-31 eller motsvarande nationell standard.

c)Metallegeringar i pulverform eller speciella material som har alla följande egenskaper:

1.De är tillverkade av någon av följande sammansättningar:

Teknisk anm.:

X = ett eller flera legeringsgrundämnen.

a)Nickellegeringar (Ni-Al-X, Ni-X-Al) godkända för tillverkning av delar till turbinmotorer, dvs.

med mindre än tre icke metalliska partiklar (som tillförts under tillverkningsprocessen) med en storlek större än 100 μm per 109 legeringspartiklar.

b)Nioblegeringar (Nb-Al-X eller Nb-X-Al, Nb-Si-X eller Nb-X-Si, Nb-Ti-X eller Nb-X-Ti).

c)Titanlegeringar (Ti-Al-X eller Ti-X-Al).

d)Aluminiumlegeringar (Al-Mg-X eller Al-X-Mg, Al-Zn-X eller Al-X-Zn, Al-Fe-X eller Al-X-Fe), eller

e)Magnesiumlegeringar (Mg-Al-X eller Mg-X-Al).

2.De är tillverkade i en kontrollerad omgivning genom någon av följande processer:

a)″Vakuumfinfördelning″.

b)″Gasfinfördelning″.

c)″Rotationsfinfördelning″.

d)″Plaskavkylning″.

e)″Smältspinning″ och ″finfördelning″.

f)″Smältutdragning″ och ″finfördelning″.

g)″Mekanisk legering″.

3.De kan bilda sådana material som omfattas av avsnitt 1C002.a. eller 1C002.b.

188

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/61

1C002 (forts.)

d)Legerade material som har alla följande egenskaper:

1.De är tillverkade av någon av sammansättningarna i avsnitt 1C002.c.1.

2.De finns i form av icke finfördelade flingor, band eller tunna stavar.

3.De har tillverkats i kontrollerad miljö genom någon av följande processer:

a)″Plaskavkylning″.

b)″Smältspinning″.

c)″Smältutdragning″.

1C003 Magnetiska metaller av alla typer och former som har någon av följande egenskaper:

a)Den relativa begynnelsepermeabiliteten är 120 000 eller mer och tjockleken 0,05 mm eller mindre.

Teknisk anm.:

Mätning av den relativa begynnelsepermeabiliteten ska ske på helt utglödgat material.

b)Magnetostriktiva legeringar med

1.en mättad magnetostriktion som är mer än 5 × 10–4, eller

2.en magnetomekanisk kopplingsfaktor (k) som är mer än 0,8, eller

c)Amorfa eller ’nanokristallina’ legeringar i remsor med alla följande egenskaper:

1.Legeringar som innehåller minst 75 viktprocent av järn, nickel eller kobolt.

2.Legeringar som har en mättad magnetisk induktion (Bs) som är minst 1,6 T, och

3.något av följande

a)remsor vars tjocklek är 0,02 mm eller mindre, eller

b)där den elektriska resistiviteten är minst 2 × 10–4 ohm cm.

Teknisk anm.:

’Nanokristallina’ materiel i avsnitt 1C003.c är sådana material som har en kristallkornsstorlek som är 50 nm eller mindre när de bestäms med hjälp av röntgen-diffraktion.

1C004 Urantitanlegeringar eller volframlegeringar med en ″matris″ av järn, koppar eller nickel som bas, och med alla följande egenskaper:

a)Densiteten överstiger 17,5 g/cm3.

b)Elasticitetsgränsen överstiger 880 MPa.

c)Brottgränsen överstiger 1 270 MPa.

d)Töjningen överstiger 8 %.

1C005 ″Supraledande″ ledare i ″komposit″material i längder på mer än 100 m eller med en vikt som överstiger 100 g enligt följande:

a)″Supraledande″ ″komposit″ledare som innehåller minst en ’fibertråd’ av niob-titan och med båda föl jande egenskaper:

1.Inlagd i en ″matris″ av annat material än koppar eller kopparbaserad ″matris″, och

2.Med en tvärsnittsarea som är mindre än 0,28 × 10–4 mm2 (6 µm i diameter för en cirkulär ’fibertråd’).

189

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/62	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C005 (forts.)

b)″Supraledande″ ″komposit″ledare som består av en eller flera ″supraledande″ ’fibertrådar’ av annat mate rial än niob-titan och med båda följande egenskaper:

1.En ″kritisk temperatur″ utan magnetfält som är högre än 9,85 K (– 263,31 oC), och

2.Kvarstår i sitt ″supraledande″ tillstånd vid temperaturen 4,2 K (– 268,96 oC) då den utsätts för ett

magnetfält som är riktat vinkelrätt mot ledarens längdaxel och motsvarar en magnetisk induktion på 12 T med en kritisk strömtäthet som överstiger 1 750 A/mm2 på ledarens hela tvärsnittsarea.

c)″Supraledande″ ″komposit″ledare som består av en eller flera ″supraledande″ ’fibertrådar’ som förblir ″supraledande″ vid en temperatur som överstiger 115 K (– 158,16 °C).

Teknisk anm.:

För avsnitt 1C005 gäller att ’fibertrådar’ kan vara i tråd-, cylinder-, film- eller bandform.

1C006 Vätskor och smörjmedel enligt följande:

a)Hydrauloljor som innehåller som huvudkomponent något av följande:

1.Syntetiska ’kiselkolväteoljor’ med alla följande egenskaper:

Teknisk anm.:

Med ’kiselkolväteolja’ avses i avsnitt 1C006.a.1 en olja som uteslutande innehåller kisel, väte och kol.

a)En ’flampunkt’ som överstiger 477 K (204 °C),

b)en ’flytpunkt’ vid 239 K (– 34 °C) eller lägre,

c)ett ’viskositetsindex’ på minst 75, och

d)en ’termisk stabilitet’ vid 616 K (343 °C), eller

2.’Klor-fluor-kolföreningar’ som har alla följande egenskaper:

Teknisk anm.:

Med ’klor-fluor-kolföreningar’ avses i avsnitt 1C006.a.2 en olja som uteslutande innehåller klor, fluor och kol.

a)Saknar ’flampunkt’,

b)en ’gasantändningstemperatur’ som överstiger 977 K (704 °C),

c)en flytpunkt vid 219 K (– 54 °C) eller lägre,

d)ett ’viskositetsindex’ på minst 80, och

e)en kokpunkt vid 473 K (200 °C) eller högre.

b)Smörjmedel vars huvudkomponent är något av följande:

1.Fenylen- eller alkylfenylenetrar eller tioetrar eller blandningar därav, som innehåller mer än två etrar eller tioeterfunktioner eller blandningar härav.

2.Fluorinerad kiselvätska med kinematisk viskositet som är mindre än 5 000 mm2/s (5 000 centis toke) mätt vid 298 K (25 °C).

190

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/63

1C006 (forts.)

c)Dämpnings- eller flotationsvätskor vars renhet är bättre än 99,8 % och som innehåller mindre än 25 par tiklar som är 200 μm eller större per 100 ml. Vätskan ska till minst 85 % bestå av något av följande:

1.Dibromtetrafluoretan.

2.Polyklortrifluoretylen (endast oljiga och vaxiga varianter), eller

3.Polybromtrifluoretylen.

d)Kylvätskor för elektronik tillverkat av fluorkarboner som har alla följande egenskaper:

1.Till minst 85 viktprocent består av något av följande ämnen eller blandningar därav:

a)Monomera former av perfluorpolyalkyletertriasiner eller perfluoralifatiketrar.

b)Perfluoralkylaminer.

c)Perfluorcykloalkaner.

d)Perfluoralkaner.

2.Densiteten vid 298 K (25 °C) är 1,5 g/ml eller mer.

3.Är i flytande form vid 273 K (0 °C), och

4.Innehåller 60 viktprocent eller mer av fluor.

Teknisk anm.:

För avsnitt 1C006 gäller följande:

1.’Flampunkten’ ska bestämmas med hjälp av Cleveland Open Cup Method som beskrivs i ASTM D-92 eller mot svarande nationell standard.

2.’Flytpunkten’ ska bestämmas enligt ASTM D-97 eller motsvarande nationell standard.

3.’Viskositetsindex’ ska bestämmas enligt den metod som beskrivs i ASTM D-2270 eller motsvarande nationell standard.

4.’Termisk stabilitet’ bestäms genom följande testprocedur eller motsvarande nationell standard:

20 ml av vätskan som ska testas placeras i en 46 ml typ 317 kammare av rostfritt stål som innehåller en kula med 12,5 mm diameter tillverkad av verktygsstål M-10, 52 100 stål samt marinbrons (60 % Cu, 39 % Zn och 0, 75 % Sn).

Kammaren fylls sedan med kvävgas, förseglas vid rumstemperatur och temperaturen ökas sedan till 644 ± 6 K (371 ± 6 °C) och behålls vid denna temperatur i 6 timmar.

Provet ska betraktas som termiskt stabilt om efter ovanstående behandling alla följande villkor är uppfyllda:

a)Viktförlusten hos varje kula är mindre än 10 mg/mm2 av kulans yta.

b)Förändringen i viskositeten i förhållande till den ursprungliga, bestämd vid 311 K (38 °C), är mindre än 25 %.

c)Det totala syra- eller bastalet är mindre än 0,40.

5.’Gasantändningstemperaturen’ ska mätas enligt den metod som beskrivs i ASTM E-659 eller motsvarande natio nell standard.

191

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/64	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C007 Keramiska basmaterial, keramiska material som inte är ″kompositer″, keramiska ″matris″-″komposit″-material och utgångsmaterial, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C107.

a)Basmaterial av enkla eller komplexa titanborider där den metalliska föroreningen (exklusive avsiktliga till satser) är mindre än 5 000 ppm, och den genomsnittliga partikelstorleken är lika med eller mindre än 5 μm och högst 10 % av partiklarna är större 10 μm.

b)Keramiska material som inte är ″kompositer″, i form av råmaterial eller halvfabrikat, och som är sam mansatta av titanborider med en densitet som är 98 % eller mer av den teoretiska densiteten

Anm.: Avsnitt 1C007.b omfattar inte slipmedel.

c)Keramik-keramik-″komposit″-material med en glas- eller oxid-″matris″ som är förstärkt med fibrer som har alla följande egenskaper:

1.De är tillverkade av något av följande material:

a)Si-N,

b)Si-C,

c)Si-Al-O–N eller

d)Si-O–N och

2.De har en ″specifik draghållfasthet″ som överstiger 12,7 x 103 m.

d)Keramik-keramik-″komposit″-material, med eller utan en kontinuerlig metallstruktur, som innehåller par tiklar eller strukturer av något fibröst eller kristalltrådsliknande material när ″matrisen″ bildas av karbi der eller nitrider av kisel, zirkonium eller bor.

e)Utgångsmaterial (dvs. speciella polymeriska eller metallorganiska material) för att producera material som omfattas av avsnitt 1C007.c enligt följande:

1.Polydiorganosilaner (för att producera kiselkarbid).

2.Polysilazaner (för att producera kiselnitrid).

3.Polykarbosilazaner (för att tillverka keramer som innehåller kisel-, kol- och kvävekomponenter).

f)Keramik-keramik-″komposit″-material med en ″matris″ av glas eller oxid förstärkt med kontinuerliga fib rer av någon av följande sammansättningar:

1.Al2O3 eller

2.Si-C–N.

Anm.: Avsnitt 1C007.f omfattar inte ″kompositer″ som innehåller fibrer med sammansättningar vars draghåll fasthet är mindre än 700 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) eller vars dragkryphållfasthet är större än 1 % krypning vid en belastning av 100 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) i 100 timmar.

1C008 Icke fluorhaltiga polymerer enligt följande:

a)1. Bismaleimider.

2.Aromatiska polyamidimider.

3.Aromatiska polyimider.

192

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV				Europeiska unionens officiella tidning	L 134/65

1C008		a)	(forts.)
			4. Aromatiska polyeterimider som har en glasningstemperatur (Tg) som är högre än 513 K (240 °C).
			Anm: Avsnitt 1C008.a omfattar ämnen i flytande eller fast ″smältbar″ form, inklusive harts, pulver, korn, film,
				blad och band.
			ANM.: För icke-″smältbara″ aromatiska polyimider i form av film, blad eller band, se avsnitt 1A003.
		b)	Termoplastiska flytande kristallpolymerer som har en värmebeständighetstemperatur som är högre än
			523 K (250 °C), mätt enligt ISO 75–2 (2004), metod A, eller motsvarande nationella standard, med en
			belastning av 1,80 N/mm2 och som är sammansatta av
			1.	något av följande:
				a) fenylen, bifenylen eller naftalen, eller
				b) metyl, tertiär butyl eller fenylsubstituterad bifenylen eller naftalen, och
			2.	något av följande:
				a)	terftalsyra,
				b)	6-hydroxy-2-naftoesyra eller
				c)	4-hydroxybensoesyra.
		c)	Används inte.
		d)	Polyarylenketoner.
		e)	Polyarylensulfider, där arylengruppen är bifenylen, trifenylen eller kombinationer av dessa.
		f)	Polybifenylenetersulfon som har en ’glasningstemperatur (Tg)’ som är högre än 513 K (240 °C).

Teknisk anm.:

’Glasningstemperaturen (Tg)’ ska i avsnitt 1C008 bestämmas med den metod som beskrivs i ISO 11357–2 (1999) eller nationella motsvarigheter.

1C009 Icke bearbetade fluorföreningar enligt följande:

a)Sampolymerer av vinylidenfluorid som har 75 % eller mer av betakristallinsk struktur utan att det är utdraget.

b)Fluorinerade polyimider som innehåller 10 viktprocent eller mer av bundet fluor.

c)Fluorinerade fosfazenelastomerer som innehåller mer än 30 viktprocent bundet fluor.

1C010 ″Fibrer eller fiberliknande material″ som kan användas i organiska ″matriser″, metall-″matriser″ eller kol- ″matriser″, ″kompositer″ eller laminat, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1C210 och 9C110.

a)Organiska ″fibrer eller fiberliknande material″ med båda följande egenskaper:

1.En ″specifik modul″ som överstiger 12,7 x 106 m, och

2.en ″specifik draghållfasthet″ som överstiger 23,5 x 104 m.

Anm.: Avsnitt 1C010.a omfattar inte polyetylen.

193

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/66	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C010 (forts.)

b)″Fibrer eller fiberliknande material″ av kolföreningar med båda följande egenskaper:

1.En ″specifik modul″ som överstiger 12,7 x 106 m, och

2.en ″specifik draghållfasthet″ som överstiger 23,5 x 104 m.

Anm.: Avsnitt 1C010.b omfattar inte material tillverkat av ″fibrer eller fiberliknande material″ som ska använ das för reparation av ″civila luftfartyg″ eller dess laminat där storleken på de enskilda skivorna inte överstiger 100 cm x 100 cm.

Teknisk anm.:

Egenskaperna hos material som beskrivs i avsnitt 1C010.b ska fastställas med hjälp av de rekommenderade meto derna (SACMA) SRM 12–17, ISO 10618 (2004) 10.2.1 metod A eller motsvarande nationella tester, och base ras på genomsnittet i ett parti.

c)Oorganiska ″fibrer eller fiberliknande material″ med samtliga följande egenskaper: 1. En ″specifik modul″ som överstiger 2,54 x 106 m, och

2. en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller förångningstemperatur som överstiger 1 922 K (1 649 °C) i en inert miljö.

Anm.: Avsnitt 1C010.c omfattar inte följande:

a)Icke kontinuerliga flerfasiga polykristallinska aluminiumfibrer i form av avhuggna fibrer eller oregel

bundna mattor som innehåller 3 viktprocent eller mer av kvarts och som har en ″specifik modul″ som är mindre än 10 x 106 m.

b)Fibrer av molybden eller molybdenlegeringar.

c)Fibrer av bor.

d)Icke kontinuerliga keramiska fibrer med en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller förångnings temperatur som är lägre än 2 043 K (1 770 °C) i en inert miljö.

d)″Fibrer eller fiberliknande material″

1.sammansatta av något av följande ämnen:

a)polyeterimider som omfattas av avsnitt 1C008.a eller

b)material som omfattas av avsnitten 1C008.b-1C008.f eller

2.sammansatta av material som omfattas av avsnitten 1C010.d.1.a eller 1C010d.1.b och ″blandad″ med andra fibrer som omfattas av avsnitten 1C010.a, 1C1010.b. eller 1C010.c.

e)Harts- eller beckimpregnerade fibrer (förimpregnerade), metall eller kolbelagda fibrer (förformade) eller ″förformade kolfibrer″ som

1.är tillverkade av ″fibrer eller fiberliknande material″ som omfattas av avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c,

2.är tillverkade av organiska eller kol-″fibrer eller fiberliknande material″ och som har samtliga föl jande egenskaper:

a)En ″specifik draghållfasthet″ som överstiger 17,7 x 104 m,

b)en ″specifik modul″ som överstiger 10,15 x 106 m,

c)inte specificeras i avsnitt 1C010.a eller 1C010.b, och där

194

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/67

1C010		e)	2. (forts.)
			d) materialet är impregnerat med material som omfattas av avsnitt 1C008 eller 1C009.b, som har
			en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 383 K (110 °C) eller med fenol- eller epoxyhart
			ser som har en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 418 K (145 °C).
			Anm.: Avsnitt 1C010.e omfattar inte följande:
			a) Epoxyhartsimpregnerade ″fibrer eller fiberliknande material″ av kol (förimpregnerade) som ska använ
			das för reparation av ″civila luftfartyg″ eller dess laminat där storleken på de enskilda skivorna inte
			överstiger 100 cm x 100 cm.
			b) Förimpregnerade mattor som är impregnerade med fenol- eller epoxyharts som har en ’glasningstem
			peratur (Tg)’ som är lägre än 433 K (160 °C) och en härdningstemperatur som är lägre än
			’glasningstemperaturen’.
			Teknisk anm.:
			’Glasningstemperaturen (Tg)’ ska i avsnitt 1C010.e bestämmas med den metod som beskrivs i ASTM D 3418 med
			användning av den torra metoden. ’Glasningstemperaturen (Tg)’ för fenol- och epoxyhartserna ska bestämmas
			genom den metod som beskrivs i ASTM D 4065 vid en frekvens av 1 Hz och en upphettningshastighet på 2 K
			(°C) per minut och med användning av den torra metoden.
1C011		Metaller och föreningar enligt följande:
		Anm.: Se även militära förteckningen samt avsnitt 1C111.
		a)	Metaller som har en partikelstorlek som är mindre än 60 µm, oberoende av om de är sfäriska, finförde
			lade, sfäroida, i form av flagor eller pulver, och som är tillverkade av material som består till 99 % eller
			mer av zirkonium, magnesium eller legeringar av dessa.
			Teknisk anm.:
			Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium.
			Anm.: Metallerna eller legeringarna som anges i avsnitt 1C011.a omfattas vare sig metallerna eller legeringarna
			är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium eller ej.
		b)	Bor eller borkarbid som har en renhet som är 85 % eller högre och som har en partikelstorlek som är
			60 µm eller mindre.
			Anm.: Metallerna eller legeringarna som anges i avsnitt 1C011.b omfattas antingen metallerna eller legering
			arna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium eller ej.
		c)	Guanidinnitrat.
		d)	Nitroguanidin (NQ) (CAS 556–88–7).
1C012		Material enligt följande:
		Teknisk anm.:
		Dessa material används framför allt för nukleära värmekällor.
		a)	Plutonium i alla former som är isotopprovade till att innehålla mer är 50 viktprocent plutonium-238.
			Anm.: Avsnitt 1C012.a omfattar inte följande:
			a) Skeppningar som innehåller 1 g plutonium eller mindre.
			b) Skeppningar med 3 ″effektiva gram″ eller mindre när den är innesluten i en avkännande kropp i ett
			instrument.
		b)	″Tidigare separerat″ neptunium-237 i alla former.
			Anm.: Avsnitt 1C012.b omfattar inte skeppningar som innehåller 1 g neptunium-237 eller mindre.

195

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/68	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C101 Material och apparater för att minska sannolikheten för upptäckt genom radarreflexioner, ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer, andra än de som omfattas av avsnitt 1C001, och som kan användas för ’missiler’, ″missil″delsystem eller obemannade luftfartyg som omfattas av avsnitt 9A012.

Anm. 1: Avsnitt 1C101 omfattar följande:

a)Strukturella material och beläggningar särskilt utformade för att minska radarreflexionen.

b)Beläggningar, inklusive färger, särskilt utformade för att minska eller väl avpassa reflexion eller utstrål ning i mikrovågs-, infraröd- eller ultraviolettområdet av det elektromagnetiska spektrumet.

Anm. 2: Avsnitt 1C101 omfattar inte beläggningar när de används för värmereglering av satelliter.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 1C101 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

1C102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-material konstruerade för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

1C107 Grafit och keramiska material, andra än de som omfattas av avsnitt 1C007, enligt följande:

a)Finkorniga grafiter med en bulkdensitet på minst 1,72 g/cm3, uppmätt vid 288 K (15 °C), och med en kornstorlek på högst 100 µm, som kan användas för raketdysor och för nosspetsar till farkoster för åter inträde i jordatmosfären, och som kan maskinbearbetas till någon av följande produkter:

1.Cylindrar med en diameter på minst 120 mm och en längd på minst 50 mm.

2.Rör med en innerdiameter på minst 65 mm, en väggtjocklek på minst 25 mm och en längd på minst 50 mm, eller

3.Block vars dimensioner är minst 120 mm x 120 mm x 50 mm.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 0C004.

b)Pyrolytiska eller trådförstärkta grafiter för användning i raketdysor och för nosspetsar till farkoster för återinträde i jordatmosfären, som kan användas i ″missiler″ och rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 0C004.

c)Keramiska kompositmaterial (dielektricitetskonstant mindre än 6 vid alla frekvenser från 100 MHz till 100 GHz) för användning i radomer, som kan användas i ″missiler″ och rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

d)Bulkbearbetbar förstärkt obränd kiselkarbidkeram för användning i nosspetsar, som kan användas i ″mis siler″ och rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

e)Förstärkta keramiska kompositmaterial av kiselkarbid för användning i nosspetsar, farkoster för återin träde i jordatmosfären och dysklaffar, som kan användas i ″missiler″ och rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

1C111 Drivmedel och kemikalier som ingår i dessa, andra än de som omfattas av avsnitt 1C011, enligt följande:

a)Framdrivningssubstanser:

1.Sfäriskt aluminiumpulver, andra än de som anges i militära förteckningen, med partiklar av enhet ligt tvärsnitt på mindre än 200 µm och ett aluminiuminnehåll av 97 viktprocent eller mer, om minst 10 % av den totala vikten består av partiklar som är mindre än 63 μm enligt ISO 2591:1988 eller motsvarande nationell standard.

Teknisk anm.:

En partikelstorlek av 63 μm (ISO R-565) motsvarar 250 mesh (Tyler) eller 230 mesh (ASTM-standard E-11).

196

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/69

1C111		a) (forts.)
		2. Metalliska bränslen, andra än de som anges i militära förteckningen, med partikelstorlekar mindre
		än 60 µm, antingen sfäriska, finfördelade, sfäroida, flingade eller malda, innehållande 97 viktpro
		cent eller mer av något av följande ämnen:
		a)	Zirkonium,
		b)	beryllium,
		c)	magnesium, eller
		d)	legeringar av metaller specificerade i punkterna a–c ovan.

Teknisk anm.:

Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium.

3.Oxiderande ämnen som kan användas i raketmotorer för flytande bränsle enligt följande:

a)Dikvävetrioxid (CAS 10544–73–7).

b)Kvävedioxid (CAS 10102–44–0)/dikvävetetraoxid (CAS 10544–72–6).

c)Dikvävepentoxid (CAS 10102–03–1).

d)Blandade kväveoxider (MON).

Teknisk anm.:

Blandade kväveoxider (MON) är lösningar av kväveoxid (NO) i dikvävetetraoxid/kvävedioxid

N2O4/NO2) som kan användas i missilsystem. Det finns en rad sammansättningar som kan betecknas som MONi eller MONij, där i och j är heltal som anger procentandelen kväveoxid i blandningen (t.ex. MON3 innehåller 3 % kväveoxid, MON25 25 % kväveoxid. En övre gräns är MON40, 40 viktprocent).

e)SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR Inhibitorförsedd rödrykande salpetersyra (IRFNA).

f)SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN OCH AVSNITT 1C238 FÖR Föreningar samman satta av fluor och en eller flera andra halogener, syre eller kväve.

4.Hydrazinderivat enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

a)Trimetylhydrazin (CAS 1741–01–1).

b)Tetrametylhydrazin (CAS 6415–12–9).

c)N.N. diallylhydrazin.

d)Allylhydrazin (CAS 7422–78–8).

e)Etyldihydrazin.

f)Monometylhydrazindinitrat.

g)Asymmetriskt dimetylhydrazinnitrat.

h)Hydrazinazid (CAS 14546–44–2).

197

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/70		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	1C111		a) 4. (forts.)

i)Dimetylhydrazinazid.

j)Hydrazindinitrat.

k)Diimido-oxalsyredihydrazin.

l)2-hydroxyetylhydrazinnitrat (HEHN).

m)Se militära förteckningen för hydrazinperklorat.

n)Hydrazindiperklorat.

o)Metylhydrazinnitrat (MHN).

p)Dietylhydrazinnitrat (DEHN).

q)3,6-dihydrazintetrazinnitrat (1,4-dihydrazinnitrat) (DHTN).

b)Polymeriska substanser:

1.Karboxyterminerad polybutadien (inklusive karboxylterminerad polybutadien) (CTPB).

2.Hydroxyterminerad polybutadien (inklusive hydroxylterminerad polybutadien) (HTPB), andra än de som anges i militära förteckningen.

3.Polybutadienakrylsyra (PBAA).

4.Polybutadienakrylnitril (PBAN).

5.Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG).

Teknisk anm.:

Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG) är en segementsampolymer av poly-1,4-butandiol och polyety lenglykol (PEG).

c)Andra drivmedelstillsatser och agens:

1.SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR Karboraner, dekaboraner, pentaboraner och deri vat därav.

2.Trietylenglykoldinitrat (TEGDN) (CAS 111–22–8).

3.2-nitrodifenylamin (CAS 119–75–5).

4.Trimetyletantrinitrat (TMETN) (CAS 3032–55–1.

5.Dietylenglykoldinitrat (DEGDN) (CAS 693–21–0).

6.Ferrocenderivat enligt följande:

a)Se militära förteckningen för katocen.

b)Etylferrocen (CAS 1273–89–8).

c)Propylferrocen.

d)Se militära förteckningen för n-butyl-ferrocen.

e)Pentylferrocen (CAS 1274–00–6).

198

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/71

1C111		c) 6. (forts.)
		f)	Dicyklopentyferrocen.
		g)	Dicyklohexylferrocen.
		h)	Dietylferrocen.
		i)	Dipropylferrocen.
		j)	Dibutylferrocen (CAS 1274–08–4).
		k)	Dihexylferrocen (CAS 93894–59–8).
		l)	Acetylferrocener.
		m)	Se militära förteckningen för ferrocenkarboxylsyror.
		n)	Se militära förteckningen för butacen.
		o)	Andra ferrocenderivat som kan användas för att ändra förbränningshastigheten för raketdriv
			medel, andra än de som omfattas av militära förteckningen.

7.4,5 diazidometyl-2-metyl-1,2,3-triazol (iso-DAMTR) som inte omfattas av militära förteckningen.

Anm.: För drivmedel och kemikalier som ingår i dessa och som inte omfattas av avsnitt 1C111, se militära förteckningen.

1C116 Maråldrat stål med en draghållfasthet av 1 500 MPa eller högre mätt vid 293 K (20 °C), i form av skivor, plå tar eller rör med en material- eller plåttjocklek som är lika med eller mindre än 5 mm.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C216.

Tekn. anm.:

Maråldrat stål är järnlegeringar som vanligen kännetecknas av hög nickelhalt och mycket låg kolhalt samt användning av ersättande ämnen eller fällningar för att uppnå ökad hållfasthet och åldringshärdning.

1C117 Volfram, molybden och legeringar av dessa metaller, i form av enhetliga sfäriska eller finfördelade partiklar med 500 µm diameter eller mindre med en renhet av 97 % eller högre, för tillverkning av komponenter till raketmotorer som kan användas i ″missiler″ och rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondra keter som omfattas av avsnitt 9A104 (dvs. värmesköldar, dyssubstrat, dyshalsar och ytor på strålstyrningskomponenter).

1C118 Titanstabiliserat duplex rostfritt stål (Ti-DSS) enligt följande:

a)Med samtliga följande egenskaper:

1.Innehåller 17,0–23,0 viktprocent krom och 4,5–7,0 viktprocent nickel.

2.Innehåller mer än 0,10 viktprocent titan, och

3.Har en ferritisk-austenitisk mikrostruktur (också kallad tvåfasig mikrostruktur) där minst 10 volym procent är austenit (enligt ASTM E-1181–87 eller motsvarande nationell standard), och

b)Med någon av följande former:

1.Tackor eller stavar med en storlek av minst 100 mm i varje dimension.

2.Plåtar med en bredd av minst 600 mm och en tjocklek av högst 3 mm, eller

3.Rör med en ytterdiameter av minst 600 mm och en materialtjocklek av högst 3 mm.

199

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/72	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C202 Legeringar, andra än de som omfattas av avsnitten 1C002.b.3 eller 1C002.b.4, enligt följande:

a)Aluminiumlegeringar med båda följande egenskaper:

1.’I stånd till’ en draghållfasthet av 460 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och

2.föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer än 75 mm.

b)Titanlegeringar med båda följande egenskaper:

1.’I stånd till’ en draghållfasthet av 900 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och

2.föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer än 75 mm.

Teknisk anm.:

Uttrycket legeringar ’i stånd till’ omfattar legeringar före eller efter värmebehandling.

1C210 ’Fibrer eller fiberliknande material’ eller prepregs, andra än sådana som omfattas av avsnitt 1C010.a, b eller e, enligt följande:

a)’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller aramid med någon av följande egenskaper:

1.Har en ″specifik modul″ av 12,7 x 106 m eller större, eller

2.en ″specifik draghållfasthet″ av 235 x 103 m eller större.

Anm.: Avsnitt 1C210.a omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ av aramid som har 0,25 viktprocent eller mer av en esterbaserad ytmodifierare för fibrer.

b)’Fibrer eller fiberliknande material’ av glas som har båda följande egenskaper:

1.En ″specifik modul″ av 3,18 x 106 m eller större och

2.en ″specifik draghållfasthet″ av 76,2 x 103 m eller större.

c)Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ″garner″, ″väv″, ″drev″ eller ″tejp″ med en bredd som inte över stiger 15 mm (prepregs) tillverkad av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller glas och som omfat tas av avsnitt 1C210.a eller b.

Teknisk anm.:

Hartsen bildar kompositens matris.

Anm.: ’Fibrer eller fiberliknande material’ i avsnitt 1C210. är begränsade till kontinuerliga ″enfibertrådar″, ″garn″, ″väv″, ″drev″ och ″tejp″.

1C216 Maråldrat stål som inte omfattas av avsnitt 1C116 och ’i stånd till’ en draghållfasthet av 2 050 MPa eller mer vid 293 K (20 °C).

Anm.: Avsnitt 1C216 omfattar inte former i vilka inga linjära dimensioner överstiger 75 mm.

Teknisk anm.:

Uttrycket maråldrat stål ’i stånd till’ omfattar maråldrat stål både före och efter värmebehandling.

1C225 Bor, som anrikats med avseende på bor-10-isotopen (10B) till större halt än den naturliga halten av denna iso top enligt följande: Elementärt bor, föreningar, blandningar som innehåller bor, produkter som innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående.

Anm.: I avsnitt 1C225 inbegrips i blandningar som innehåller bor även boranrikade material.

200

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/73

1C225 (forts.)

Teknisk anm.:

Den naturliga isotophalten för bor-10 är ungefär 18,5 viktprocent (20 atomprocent).

1C226 Volfram, volframkarbid och legeringar som innehåller mer än 90 viktprocent volfram och som har båda föl jande egenskaper:

a)I former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mel lan 100 mm och 300 mm, och

b)en massa större än 20 kg.

Anm.: Avsnitt 1C226 omfattar inte delar som särskilt utformats som vikter eller som kollimatorer för gammastrålning.

1C227 Kalcium med båda följande egenskaper:

a)Innehåller mindre än 1 000 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av metalliska orenheter andra än mag nesium, och

b)innehåller mindre än 10 delar per miljon (ppm)i vikt räknat av bor.

1C228 Magnesium med båda följande egenskaper:

a)Innehåller mindre än 200 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av metalliska orenheter andra än kalcium, och

b)innehåller mindre än 10 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av bor.

1C229 Vismut med båda följande egenskaper:

a)En renhetsgrad av 99,99 viktprocent eller högre, och

b)innehåller mindre än 10 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av silver.

1C230 Berylliummetall, legeringar som innehåller mer än 50 viktprocent beryllium, berylliumföreningar, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C230 omfattar inte följande:

a)Metallfönster för röntgenapparater eller för apparater för borrhålsloggning.

b)Oxidprodukter, färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt utformade för elektroniska komponentdelar eller som bärarmaterial för elektroniska kretsar.

c)Beryl (berylliumsilikat och aluminiumsilikat) i form av smaragder eller akvamariner.

1C231 Hafniummetall, legeringar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, hafniumföreningar som innehål ler mer än 60 viktprocent hafnium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.

1C232 Helium-3 (3He), blandningar som innehåller helium-3 och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C232 omfattar inte en produkt eller apparatur som innehåller mindre än 1 g helium-3.

1C233 Litium anrikat med avseende på isotopen litium-6 (6Li) till en halt som överskrider den naturliga isotophalten och produkter eller apparatur som innehåller anrikat litium enligt följande: elementärt litium, legeringar, för eningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens.

Teknisk anm.:

Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent).

201

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/74	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C234 Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt föl jande: metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C234 omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm.

1C235 Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C235 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 x 103 GBq (40 Ci) tritium.

1C236 Alfastrålande radionuklider med en halveringstid för alfasönderfall lika med eller längre än 10 dagar men kor tare än 200 år i följande former:

a)Grundform.

b)Föreningar med en total alfaaktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer.

c)Blandningar med en total alfaaktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer.

d)Produkter eller apparatur som innehåller något av det föregående.

Anm.: Avsnitt 1C236 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 3,7 GBq (100 mCi) alfaaktivitet.

1C237 Radium-226 (226Ra), radium-226-legeringar, radium-226-föreningar, blandningar innehållande radium-226, produkter av dessa och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anm.: Avsnitt 1C237 omfattar inte följande:

a)Medicinska applikatorer.

b)Produkter eller apparatur som innehåller mindre än 0,37 GBq (10 mCi) av radium-226.

1C238 Klortrifluorid (ClF3).

1C239 Sprängämnen, andra än de som omfattas av militära förteckningen, eller ämnen eller blandningar av ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en kristalldensitet större än 1,8 g/cm3 och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.

1C240 Nickelpulver och porös nickelmetall som inte omfattas av avsnitt 0C005, enligt följande:

a)Nickelpulver med båda följande egenskaper:

1.En nickelrenhet på 99,0 viktprocent eller mer, och

2.en partikelstorlek som i medeltal är mindre än 10 µm mätt enligt ASTM B330 standard.

b)Porös nickelmetall som framställts av material som omfattas av avsnitt 1C240.a.

Anm.: Avsnitt 1C240 omfattar inte följande:

a)Fiberliknande nickelpulver.

b)Enkla porösa nickelskivor med en yta på 1 000 cm2 per skiva eller mindre. Teknisk anm.:

Avsnitt 1C240.b avser porösa metaller som formats genom komprimering och sintring av materialen i avsnitt 1C240.a för att skapa ett metallmaterial med fina porer som är internt förbundna genom hela strukturen.

202

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/75

1C350 Kemikalier som kan användas som prekursorer för giftiga kemiska agens, enligt följande, och ″kemiska bland ningar″ som innehåller en eller flera av dessa:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN OCH AVSNITT 1C450.

1.Tiodiglykol (111–48–8)

2.Fosforoxiklorid (10025–87–3)

3.Dimetylmetylfosfonat (756–79–6)

4.SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR Metylfosfonyldifluorid (676–99–3)

5.Metylfosfonyldiklorid (676–97–1)

6.Dimetylfosfit (DMP) (868–85–9)

7.Fosfortriklorid (7719–12–2)

8.Trimetylfosfit (TMP) (121–45–9)

9.Tionylklorid (7719–09–7)

10.3-Hydroxi-1-metylpiperidin (3554–74–3)

11.N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetylklorid (96–79–7)

12.N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetantiol (5842–07–9)

13.3-Kinuklidinol (1619–34–7)

14.Kaliumfluorid (7789–23–3)

15.2-Kloretanol (107–07–3)

16.Dimetylamin (124–40–3)

17.Dietyletylfosfonat (78–38–6)

18.Dietyl-N,N-dimetylfosforamidat (2404–03–7)

19.Dietylfosfit (762–04–9)

20.Dimetylaminhydroklorid (506–59–2)

21.Etyldiklorfosfin (1498–40–4)

22.Etylfosfonyldiklorid (1066–50–8)

23.SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR Etylfosfonyldifluorid (753–98–0)

24.Fluorväte (7664–39–3)

25.Metylbensilat (76–89–1)

26.Metyldiklorfosfin (676–83–5)

27.N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetanol (96–80–0)

203

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/76	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C350 (forts.)

28.Pinakolylalkohol (464–07–3)

29.SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR O-etyl-2-diisopropylaminoetyl-metylfosfonit (QL) (57856–11–8)

30.Trietylfosfit (122–52–1)

31.Arseniktriklorid (7784–34–1)

32.Bensilsyra (76–93–7)

33.Dietylmetylfosfonit (15715–41–0)

34.Dimetyletylfosfonat (6163–75–3)

35.Etyldifluorfosfin (430–78–4)

36.Metyldifluorfosfin (753–59–3)

37.3-Kinuklidinon (3731–38–2)

38.Fosforpentaklorid (10026–13–8)

39.Pinakolon (75–97–8)

40.Kaliumcyanid (151–50–8)

41.Kaliumvätefluorid (7789–29–9)

42.Ammoniumvätefluorid eller ammoniumbifluorid (1341–49–7)

43.Natriumfluorid (7681–49–4)

44.Natriumvätefluorid (1333–83–1)

45.Natriumcyanid (143–33–9)

46.Trietanolamin (102–71–6)

47.Fosforpentasulfid (1314–80–3)

48.Diisopropylamin (108–18–9)

49.Dietylaminoetanol (100–37–8)

50.Natriumsulfid (1313–82–2)

51.Svavelmonoklorid (10025–67–9)

52.Svaveldiklorid (10545–99–0)

53.Trietanolaminhydroklorid (637–39–8)

54.N,N-Diisopropyl-(Beta)-aminoetylkloridhydroklorid (4261–68–1)

55.Metylfosfonsyra (993–13–5)

56.Dietylmetylfosfonat (683–08–9)

57.N,N-Dimetylfosforamidodiklorid (677–43–0)

204

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/77

1C350 (forts.)

58.Triisopropylfosfit (116–17–6)

59.Etyldietanolamin (139–87–7)

60.O, O-Dietylfosfortioat (2465–65–8)

61.O, O-Dietylfosforditioat (298–06–6)

62.Natriumhexafluorosilikat (16893–85–9)

63.Metyltiofosfonyldiklorid (676–98–2)

Anm. 1: För export till ″stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C350 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56, 57 och 63 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 10 viktprocent av blandningen.

Anm. 2: För export till ″stater som är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C350 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under 1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56, 57 och 63 i vilka ingen individuellt speci ficerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 3: Avsnitt 1C350 omfattar inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under 1C350.2, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 16, 19, 20, 24, 25, 30, 37–53 och 58–62 i vilka ingen indivi duellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 4: Avsnitt 1C350 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för detaljhandels försäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

1C351 Humana patogener, zoonoser och ″toxiner″, enligt följande:

a)Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande:

1.Chikungunya-virus

2.Kongo-Krim hemorragisk febervirus

3.Denguefebervirus

4.Östlig hästencefalitvirus

5.Ebolavirus

6.Hantaan-virus

7.Junin-virus

8.Lassa-febervirus

9.Lymfocitär koriomengit-virus

10.Machupo-virus

11.Marburg-virus

12.Monkey pox-virus

13.Rift Valley febervirus

205

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/78		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	1C351		a) (forts.)

14.Fästingburen encefalitvirus (TBE) (Rysk sommar-vår-encefalitvirus)

15.Smittkoppsvirus

16.Venezuelansk hästencefalit-virus

17.Västlig hästencefalit-virus

18.White pox

19.Gula febern-virus

20.Japansk encefalitvirus

21.Kyasanur Forest-virus

22.Louping ill-virus

23.Murray Valley-encefalitvirus

24.Omsk hemorragiskt febervirus

25.Oropouche-virus

26.Powassan-virus

27.Rocio-virus

28.St Louis-encefalitvirus

29.Hendravirus (Equint morbillivirus)

30.Sydamerikansk hemorragisk feber (Sabia, Flexal, Guanarito)

31.Lung- och njursyndrom – hemorragiskt febervirus (Seoul, Dobrava, Puumala, Sin Nombre)

32.Nipahvirus

b)Rikettsier, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande:

1.Coxiella burnetii

2.Bartonella quintana (Rochalimaea quintana, Rickettsia quintana)

3.Rickettsia prowasecki

4.Rickettsia rickettsii

c)Bakterier, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana kulturer, enligt följande:

1.Bacillus anthracis

2.Brucella abortus

3.Brucella melitensis

4.Brucella suis

206

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/79

1C351		c)	(forts.)
			5.	Chlamydia psittaci
			6.	Clostridium botulinum
			7.	Francisella tularensis
			8.	Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei)
			9.	Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei)
			10.	Salmonella typhi
			11.	Shigella dysenteriae
			12.	Vibrio cholerae
			13.	Yersinia pestis
			14.	Toxinproducerande typer av Clostridium perfringens epsilon
			15.	Enterohemorragisk Escherichia coli, serotyp O157 och andra verotoxinproducerande serotyper
		d)	″Toxiner″ och ″toxinkomponenter″, enligt följande:
			1.	Botulinus-toxiner
			2.	Clostridium perfringens-toxiner
			3.	Conotoxin
			4.	Ricin
			5.	Saxitoxin
			6.	Shiga-toxin
			7.	Staphylococcus aureus-toxiner
			8.	Tetrodotoxin
			9.	Verotoxin och shigaliknande ribosominaktiverande proteiner.
			10.	Mikrocystin (Cyanginosin)
			11.	Aflatoxiner
			12.	Abrin
			13.	Choleratoxin
			14.	Diacetoxyscirpenoltoxin
			15.	T-2-toxin
			16.	HT-2-toxin
			17.	Modeccin

207

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1

L 134/80	SV		Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C351		d) (forts.)
	18.		Volkensin
	19.		Viscum album Lectin 1 (Viscumin)

Anm.: Avsnitt 1C351.d omfattar inte botulinustoxiner eller conotoxiner i form av produkter som uppfyller samt liga följande kriterier:

1.Är farmaceutiska formuleringar avsedda för behandling av sjukdomar hos människor.

2.Är förpackade för distribution som läkemedel.

3.Har godkänts av en statlig myndighet för att släppas ut på marknaden som läkemedel.

e)Svampbildningar, oavsett om de är naturliga, förbättrade eller modifierade, antingen som ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material som avsiktligt inympats eller kon taminerats med sådana kulturer, enligt följande:

1.Coccidioides immitis.

2.Coccidioides posadsii.

Anm.: Avsnitt 1C351 omfattar inte ″vaccin″ eller ″immuntoxiner″.

1C352 Animala patogener enligt följande:

1.Afrikansk svinpest-virus

2.Aviär influensa-virus som är

a)okarakteriserade, eller

b)definierade som högpatogena i bilaga I.2 till direktiv 2005/94/EG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16), enligt följande:

1.Typ A virus med ett IVPI (intravenöst patogenitetsindex) på 6 veckor gamla kycklingar vilket är större än 1,2, eller

2.typ A virus av subtyp H5 eller H7 med en genomsekvens som kodar för flerbasiska ami nosyror vid hemagglutininmolekylens klyvningsställe, motsvarande den genomsekvens som har påvisats för andra HPAI-virus och som tyder på att hemagglutininmolekylen kan klyvas med hjälp av allmänt förekommande proteaser i värdcellen.

3.Bluetongue virus

4.Mul- och klövsjukevirus

5.Getkoppsvirus

6.Svinherpesvirus (Aujeszky’s disease)

7.Klassiskt svinpestvirus

8.Rabiesvirus

9.Newcastlesjukevirus

10.Peste des petits ruminants-virus

11.Svinenterovirus typ 9 (swine vesicular disease virus)

12.Boskapspestvirus

208

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/81

1C352		a)	(forts.)
			13.	Fårkoppsvirus
			14.	Teschensjukevirus
			15.	Vesikulär stomatitvirus
			16.	Lumpy skin desease-virus
			17.	Afrikanskt hästpestvirus
		b)	Mycoplasma, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, både som ″isolerade levande kulturer″ eller
			som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med
			sådana kulturer, enligt följande:
			1.	Mycoplasma mycoides underart mycoides sc (små kolonier).
			2.	Mycoplasma capricolum underart capripneumoniae.

Anm.: Avsnitt 1C352 omfattar inte ″vacciner″.

1C353 Genetiska beståndsdelar och genetiskt modifierade organismer enligt följande:

a)Genetiskt modifierade organismer eller genetiska beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser för knippade med patogenitet som har sitt ursprung i organismer som omfattas av avsnitt 1C351.a, 1C351.b, 1C351.c, 1C351.e, 1C352 eller 1C354.

b)Genetiskt modifierade organismer eller genetiska beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser kodade för någon av de ″toxiner″ som omfattas av avsnitt 1C351.d eller ″toxinkomponenter″ i dessa.

Teknisk anm.:

1.Genetiska beståndsdelar omfattar bland annat kromosomer, genom, plasmider, transposoner och vektorer, vare sig de är genetiskt modifierade eller icke modifierade.

2.Med nukleinsyresekvenser förknippade med patogenitet som har sitt ursprung i någon av de mikroorganismer som omfattas av avsnitt 1C351.a, 1C351.b, 1C351.c, 1C351.e, 1C352 eller IC354 avses en sekvens som är specifik för den angivna mikroorgansimen och som

a)i sig själv eller genom dess transkriberade eller translaterade produkter utgör en betydande risk för männis kors, djurs eller växters hälsa, eller

b)är känd för att öka förmågan hos en angiven mikroorganism, eller någon annan organism i vilken den kan införas eller på annat sätt integreras, att orsaka allvarlig skada för människors, djurs eller växters hälsa.

Anm.: Avsnitt 1C353 gäller inte nukleinsyresekvenser förknippade med patogenitet som har sitt ursprung i Enterohe morragisk Escherichia coli, serotyp O157 och andra verotoxinproducerande stammar, andra än de som är kodade för verotoxiner eller deras komponenter.

1C354 Växtpatogener, enligt följande:

a)Virus, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ″isolerade levande kulturer″ eller som material som innehåller levande material, och som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande:

1.Potato andean latent tymovirus.

2.Potato spindle tuber viroid.

b)Bakterier, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ″isolerade levande kulturer″ eller som material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande:

1.Xanthomonas albilineans.

2.Xanthomonas campestris pv. citri, inklusive stammar som refereras till som Xanthomonas cam pestris pv. citri typ A, B, C, D, E eller på annat sätt klassificerade som Xanthomonas citri, Xantho monas campestris pv. aurantifolia eller Xanthomonas campestris pv. citrumelo.

209

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/82	SV			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1C354		b)	(forts.)
			3.	Xanthomonas oryzae pv. Oryzae (Pseudomonas campestris pv. Oryzae).
			4.	Clavibacter michiganensis subsp. Sepedonicus (Corynebacterium michiganensis subsp. Sepedoni
				cum eller Corynebacterium Sepedonicum).
			5.	Ralstonia solanacearum raserna 2 och 3 (Pseudomonas solanacearum raserna 2 och 3 eller Burk
				holderia solanacearum raserna 2 och 3).
		c)	Svampar, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ″isolerade levande kulturer″ eller som
			material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande:
			1.	Colletotrichum coffeanum var. virulans (Colletotrichum kahawae).
			2.	Cochliobolus miyabeanus (Helminthosporium oryzae).
			3.	Microcyclus ulei (syn. Dothidella ulei).
			4.	Puccinia graminis (syn. Puccinia graminis f. sp. tritici).
			5.	Puccinia striiformis (syn. Puccinia glumarum).
			6.	Magnaporthe grisea (Pyricularia grisea/Pyricularia oryzae).
1C450		Giftiga kemikalier och prekursorer för giftiga kemikalier, enligt följande, och ″kemiska blandningar″ som inne
		håller en eller flera av dessa:
		ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1C350, 1C351.d OCH MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.
		a)	Giftiga kemikalier enligt följande:
			1.	Amiton: O, O-dietyl S-[2-(dietylamino)etyl] fosforotiolat (78–53–5) och motsvarande alkylerade
				eller protonerade salter.
			2.	PFIB: 1,1,3,3,3-pentafluor-2-(trifluormetyl)-1-propen (382–21–8).
			3.	SE MILITÄRA FÖRTECKNINGEN FÖR BZ: 3-kinuklidinylbensilat (6581–06–2).
			4.	Fosgen: karbonyldiklorid (75–44–5).
			5.	Cyanklorid (506–77–4).
			6.	Vätecyanid (74–90–8).
			7.	Klorpikrin: triklornitrometan (76–06–2).

Anm. 1: För export till ″stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C450 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 1 viktprocent av blandningen.

Anm. 2: För export till ″stater som är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C450 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 3: Avsnitt 1C450 omfattar inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C450.a.4, a.5, a.6 och a.7 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 4.: Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för detaljhan delsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

210

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/83

1C450 (forts.)

b)Giftiga kemiska prekursorer enligt följande:

1.Kemikalier, andra än de som anges i militära förteckningen eller i avsnitt 1C350, som innehåller en fosforatom till vilken är bunden en metyl-, etyl- eller propyl-(normal eller iso) grupp men inga ytter ligare kolatomer.

Anm.: Avsnitt 1C450.b.1 omfattar inte fonofos: O-etyl-S-fenyletylfosfonotiolotionat, (944–22–9).

2.N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] fosforamidodihalider, andra än N,N-dimetylfosforamidodiklorid.

ANM.: Se avsnitt 1C350.57 för N,N-dimetylfosforamidodiklorid.

3.Dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)]-fosforamidater, andra än dietyl-N,N-dimetylfosforamidat, som anges i avsnitt 1C350.

4.N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetyl-2-klorider och motsvarande pro tonerade salter, andra än N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetylklorid eller N,N-diisopropyl-(beta)- aminoetylkloridhydroklorid, som anges i avsnitt 1C350.

5.N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetan-2-oler och motsvarande proto nerade salter, andra än N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetanol (96–80–0) och N,N-dietylaminoetanol (100–37–8), som anges i avsnitt 1C350.

Anm.: Avsnitt 1C450.b.5 omfattar inte följande:

a)N,N-dimetylaminoetanol (108–01–0) och motsvarande protonerade salter.

b)Protonerade salter av N,N-dietylaminoetanol (100–37–8).

6.N,N-dialkyl [metyl, etyl eller propyl (normal eller iso)] aminoetan-2-tioler och motsvarande proto nerade salter, andra än N,N-diisopropyl-(beta)-aminoetantiol, som anges i avsnitt 1C350.

7.Se avsnitt 1C350 när det gäller etyldietanolamin (139–87–7).

8.Metyldietanolamin (105–59–9).

Anm. 1: För export till ″stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C450 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 10 viktprocent av blandningen.

Anm. 2: För export till ″stater som är parter i konventionen om kemiska vapen″ omfattar avsnitt 1C450 inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt 1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 3: 1C450 omfattar inte ″kemiska blandningar″ som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under 1C450.b.8 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.

Anm. 4: Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för detaljhan delsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.

211

			Prop. 2009/10:205
			Bilaga 1
L 134/84			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/84		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	1D		Programvara
	1D001		″Programvara″ som är särskilt utformad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av
			utrustning som omfattas av avsnitten 1B001–1B003.
	1D002		″Programvara″ för ″utveckling″ av organiska ″matriser″, metall-″matriser″, kol-″matris″-laminat eller
			″kompositer″.
	1D003		″Programvara″ som är särskilt utformad eller modifierad för att utrustning ska kunna utföra de funktioner som
			utförs av utrustning som omfattas av avsnitt 1A004.c eller 1A004.d.
	1D101		″Programvara″ som är särskilt utformad eller modifierad för ″användning″ av produkter som omfattas av
			avsnitt 1B101, 1B102, 1B115, 1B117, 1B118 eller 1B119.
	1D103		Särskilt utformad ″programvara″ för analys av reducerad sannolikhet för upptäckt av t.ex. radarreflektioner,
			ultravioletta/infraröda signaturer och akustiska signaturer.
	1D201		″Programvara″ som är särskilt utformad för ″användning″ av produkter som omfattas av avsnitt 1B201.

212

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/85

1E Teknik

1E001 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning eller material som omfattas av avsnitt 1A001.b, 1A001.c, 1A002–1A005, 1A006.b, 1A007, 1B eller 1C.

1E002 Annan ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av polybensotiazoler eller polybensooxazoler.

b)″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av fluorelastomerföreningar som innehåller åtminstone en vinyletermonomer.

c)″Teknik″ för konstruktion eller ″produktion″ av följande basmaterial eller keramiska material som inte är ″kompositer″:

1.Basmaterial som har alla följande egenskaper:

a)Någon av följande sammansättningar

1.Enkla eller komplexa oxider av zirkonium och komplexa oxider av kisel eller aluminium,

2.enkla bornitrider (kubisk kristallinsk form),

3.enkla eller komplexa kisel- eller borkarbider, eller

4.enkla eller komplexa kiselnitrider.

b)Någon av följande totala metalliska föroreningar (exklusive avsiktliga tillsatser):

1.Mindre än 1 000 ppm för enkla oxider eller karbider, eller

2.mindre än 5 000 ppm för komplexa föreningar eller enkla nitrider.

c)Som är något av följande:

1.Zirkonium där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 1 μm och högst 10 % av partiklarna är större än 5 μm.

2.Andra basmaterial där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 5 µm och högst 10 % av partiklarna är större än 10 µm.

3.Har samtliga följande egenskaper:

a)Partiklar med ett förhållande mellan längd och tjocklek som är större än 5,

b)trådar med ett förhållande mellan längd och diameter som är större än 10 för dia metrar som är mindre än 2 µm, och

c)kontinuerliga eller avskurna fibrer som har en diameter som är mindre än 10 µm.

2. Keramiska material som inte är ″kompositer″ sammansatta av material som anges i avsnitt 1E002.c.1.

Anm.: Avsnitt 1E002.c.2. omfattar inte ″teknik″ för att konstruera eller producera slipmedel.

d)″Teknik″ för ″produktion″ av fibrer gjorda av aromatiska polyamider.

e)″Teknik″ för installation, underhåll eller reparation av material som omfattas av avsnitt 1C001.

213

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/86	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

1E002 (forts.)

f)″Teknik″ för reparation av ″komposit″strukturer, laminat eller material som omfattas av avsnitt 1A002, 1C007.c eller 1C007.d.

Anm.: Avsnitt 1E002.f omfattar inte ″teknik″ för reparation av ″civila luftfartyg″ med hjälp av material som inne håller kol-″fibrer eller fiberliknande material″ samt epoxiharts, och som beskrivs i flygplantillverkarens manualer.

g)’Bibliotek (parametriserade tekniska databaser)’ som är särskilt utformade eller modifierade för att utrust ning ska kunna utföra de funktioner som utförs av utrustning som omfattas av avsnitt 1A004.c eller 1A004.d.

Teknisk anm.:

I avsnitt 1E002.g avses med ’bibliotek (parametriserad teknisk databas)’ en samling teknisk information med vars hjälp den berörda utrustningens eller de berörda systemens prestanda kan förbättras.

1E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av varor som omfattas av avsnitt 1A102, 1B001, 1B101, 1B102, 1B115–1B119, 1C001, 1C101, 1C107, 1C111–1C118, 1D101 eller 1D103.

1E102 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av ″programvara″ som omfattas av avsnitt 1D001, 1D101 eller 1D103.

1E103 ″Teknik″ för reglering av temperatur, tryck eller atmosfär i autoklaver eller hydroklaver när dessa används för ″produktion″ av ″kompositer″ eller delvis bearbetade ″kompositer″.

1E104 ″Teknik″ för ″produktion″ av pyrolytiskt erhållet material på en form, dorn eller annat underlag från prekurs orgaser som bryts ner inom temperaturintervallet 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) och ett tryck mel lan 130 Pa och 20 kPa.

Anm.: Avsnitt 1E104 inbegriper ″teknik″ för bildandet av prekursorgaser, bestämning av flödeshastigheter och process kontrollscheman och parametrar.

1E201 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av varor som omfattas av avsnitt 1A002, 1A007, 1A202, 1A225–1A227, 1B201, 1B225–1B233, 1C002.b.3 eller b.4, 1C010.b, 1C202, 1C210, 1C216, 1C225–1C240 eller 1D201.

1E202 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av varor som omfattas av avsnitt 1A007, 1A202 eller 1A225–1A227.

1E203 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av ″programvara″ som omfattas av avsnitt 1D201.

214

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/87

KATEGORI 2

MATERIALBEARBETNING

215

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

216

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/89

	2A		System, utrustning och komponenter

Anm.: För tystgående lager se militära förteckningen.

2A001 Lager med låg friktion och lagersystem, enligt följande, samt komponenter härtill:

Anm.: Avsnitt 2A001 omfattar inte kulor som har toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet med ISO 3290 som grad 5 eller sämre.

a)Kullager och massiva rullager, som har alla toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet med ISO 492 toleransklass 4 (eller ANSI/ABMA Std 20 toleransklass ABEC-7 eller RBEC-7 eller andra nationella mot svarigheter) eller bättre, och som har både ringar och rullkroppar (ISO 5593), tillverkade av monel eller beryllium.

Anm.: Avsnitt 2A001.a omfattar inte koniska rullager.

b)Andra kullager och massiva rullager som har alla toleranser specificerade av tillverkaren i enlighet med ISO 492 toleransklass 2 (eller ANSI/ABMA Std 20 toleransklass ABEC-9 eller RBEC-9 eller andra natio nella motsvarigheter) eller bättre.

Anm.: Avsnitt 2A001.b omfattar inte koniska rullager.

c)Aktiva magnetiska lagersystem som använder något av följande:

1.Material med en flödestäthet på 2,0 T eller mer och en flytgräns större än 414 MPa.

2.Helt elektromagnetisk tredimensionell likpolig manövrering av förspänningen.

3.Högtemperatursensorer för positionering (450 K (177 °C) eller högre).

2A225 Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot flytande aktinidmetaller, enligt följande:

a)Smältdeglar som har följande två egenskaper:

1.En volym mellan 150 cm3 och 8 000 cm3, och

2.tillverkade av eller belagda med något av följande material med en renhet av 98 viktprocent eller högre:

a)Kalciumfluorid (CaF2).

b)Kalciumzirkonat (metazirkonat) (CaZrO3).

c)Ceriumsulfid (Ce2S3).

d)Erbiumoxid (erbia) (Er2O3).

e)Hafniumoxid (hafnia) (HfO2).

f)Magnesiumoxid (MgO).

g)Nitrerade niob-titan-volframlegeringar (ca 50 % Nb, 30 % Ti, 20 % W).

h)Yttriumoxid (yttria) (Y2O3) eller

i)Zirkoniumoxid (zirkonia) (ZrO2).

b)Smältdeglar som har följande två egenskaper:

1.En volym mellan 50 cm3 och 2 000 cm3, och

2.tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 99,9 viktprocent eller högre.

c)Smältdeglar som har alla följande egenskaper:

1.En volym mellan 50 cm3 och 2 000 cm3,

2.tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 98 viktprocent eller högre, och

3.belagda med tantalkarbid, -nitrid eller -borid (eller någon kombination därav).

217

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/90	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2A226 Ventiler som har alla följande egenskaper:

a)En ’nominell storlek’ av 5 mm eller mer,

b)med bälgtätning, och

c)helt tillverkade av eller fodrade med aluminium, aluminiumlegering, nickel eller nickellegering som inne håller mer än 60 viktprocent nickel.

Teknisk anm.:

För ventiler med olika in- och utloppsdiametrar avser den ’nominella storleken’ i avsnitt 2A226 den minsta diametern.

218

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/91

	2B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning

Teknisk anm.:

1.Sekundära parallella konturskapande axlar, (t.ex. w-axeln i en horisontell arborrmaskin eller en sekundär roterande axel vars centrumlinje är parallell med den primära roterande axeln), ska inte räknas in i det totala antalet kon turskapande axlar. Roterande axlar behöver inte kunna vridas 360°. En roterande axel kan drivas av en linjär axel (t.ex. en skruv eller en kuggstångsväxel).

2.I avsnitt 2B är det antal axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″ lika med det antal axlar längs eller runt vilka, under bearbetningen av arbetsstycket, samtidiga och inbördes relaterade rörelser sker mellan arbetsstycket och ett verktyg. Hit räknas inte några ytterligare axlar längs eller runt vilka annan inbördes rörelse i maskinen sker, såsom

a)avrivningssystem för slipmaskiner,

b)parallella roterande axlar för upphängning av separata arbetsstycken,

c)kolinjära roterande axlar konstruerade för hantering av samma arbetsstycke genom att detta hålls fast från olika håll i en chuck.

3.Nomenklaturen för axlarna ska vara i överensstämmelse med Internationell Standard ISO 841, ″Numerical Con trol Machines – Axis and Motion Nomenclature″.

4.I avsnitten 2B001–2B009 ska en ″tippbar spindel″ räknas som en roterande axel.

5.’Angiven positioneringsnoggrannhet’ som härrör från mätningar enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella mot svarigheter får användas för varje verktygsmaskinmodell som ett alternativ till individuella maskintester. ’Angiven positioneringsnoggrannhet’ är det noggrannhetsvärde som lämnas till de behöriga myndigheterna i den medlems stat där exportören är etablerad som representativt för en specifik maskinmodells noggrannhet.

Bestämning av ’angiven positioneringsnoggrannhet’:

a)Välj ut fem maskiner av en modell som ska få ett värde.

b)Mät linjära axelns noggrannhet enligt ISO 230/2 (1988) (1).

c)Bestäm A-värdena för varje axel på varje maskin. Hur A-värdet räknas ut beskrivs i ISO-standarden.

d)Bestäm A-värdenas medelvärde för varje axel. Detta medelvärde Â blir det angivna värdet för varje axel på denna modell (Âx, Ây, osv.).

e)Eftersom kategori 2-förteckningen hänför sig till varje linjär axel kommer det att finnas lika många angivna värden som linjära axlar.

f)Om någon axel på en maskinmodell som inte omfattas av avsnitt 2B001.a-2B001.c eller 2B201 har en angiven noggrannhet Â på 6 mikroner för slipmaskiner och 8 mikroner för fräsmaskiner och svarvar eller bättre, bör man kräva att tillverkaren bekräftar noggrannhetsnivån en gång var 18:e månad.

2B001 Verktygsmaskiner och alla kombinationer av dessa, för bearbetning av metaller, keramer eller ″kompositer″, som, i enlighet med tillverkarens tekniska specifikation, kan utrustas med elektronisk utrustning för ″nume risk styrning″, samt speciellt konstruerade komponenter enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B201.

Anm. 1: Avsnitt 2B001 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som endast är avsedda för tillverkning av kuggar. Se avsnitt 2B003 för sådana maskiner.

(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

219

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/92	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B001 (forts.)

Anm. 2: Avsnitt 2B001 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som enbart är avsedda för tillverkning av något av följande:

a)Kam- eller vevaxlar.

b)Verktyg eller fräsar.

c)Matarskruvar.

d)Graverade eller slipade delar av smycken.

Anm. 3: En verktygsmaskin som klarar minst två av de tre funktionerna svarvning, fräsning och slipning (t.ex. en svarv med fräsningsfunktion), ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 2B001.a, 2B001.b eller 2B001.c.

ANM.: För maskiner för optisk slutbearbetning, se avsnitt 2B002.

a)Verktygsmaskiner för svarvning som uppfyller följande:

1.Positioneringsnoggrannheten med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 6 µm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, och

2.två eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

Anm.: Avsnitt 2B001.a omfattar inte svarvar speciellt konstruerade för att producera kontaktlinser, som uppfyller följande:

a)Maskinstyrningen är begränsad till användning av oftalmologiskt baserad programvara för delpro grammering av indata, och

b)vacuumchuck saknas.

b)Verktygsmaskiner för fräsning som uppfyller något av följande:

1.Som har alla följande egenskaper:

a)Positioneringsnoggrannheten med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 6 µm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, och

b)tre linjära axlar plus en roterande axel kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

2.Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

3.Positioneringsnoggrannheten för jiggborrmaskiner med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 4 µm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, eller

4.Kuggbearbetningsmaskiner som uppfyller följande:

a)Spindelns ″axialkast″ och ″radialkast″ är mindre (bättre) än 0,0004 mm (TIR), och

b)Slidens vinkelfel (gir, lutning, roll) är mindre (bättre) än 2 bågsekunder (TIR) över 300 mm rörelse.

c)Verktygsmaskiner för slipning som uppfyller något av följande:

1.Som uppfyller har följande egenskaper:

a)Positioneringsnoggrannheten med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 4 µm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, och

(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

220

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/93
29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/93

2B001		c) 1.	(forts.)
			b) tre eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.
	2.		Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

Anm.: Avsnitt 2B001.c omfattar inte slipmaskiner enligt följande:

a)Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig slipning som upp fyller följande:

1.Begränsade till cylindrisk slipning och

2.begränsade till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller längd.

b)Maskiner speciellt konstruerade som jiggslipmaskiner som inte har någon z-axel eller w-axel och vars positioneringsnoggrannhet med ″alla tillgängliga kompensationer″ är mindre (bättre) än 4 µm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter.

c)Planslipmaskiner.

d)Trådlös elektrisk gnistbearbetningsmaskin (EDM) som har två eller flera roterande axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

e)Verktygsmaskiner för borttagning av metaller, keramer eller ″kompositer″ som uppfyller följande:

1.Borttagning av material med hjälp av

a)vatten eller andra sprutade vätskor, inklusive sådana som innehåller slipmedelstillsatser,

b)elektronstrålar, eller

c)″laser″-stråle, och

2.som har två eller flera roterande axlar

a)som kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″, och

b)som har en positioneringsnoggrannhet som är mindre (bättre) än 0,003°.

f)Långhålsborrmaskiner och svarvar som är modifierade för långhålsborrning, som har en borrkapacitet som är större än 5 m och speciellt konstruerade komponenter till dessa.

2B002 Numeriskt styrda verktygsmaskiner för optisk slutbearbetning, utrustade för selektivt borttagande av material för att producera icke-sfäriska optiska ytor med samtliga följande egenskaper:

a)Slutbearbetar formen till mindre (bättre) än 1,0 μm.

b)Slutbearbetar till en ojämnhet som är mindre (bättre) än 100 nm rms.

c)Minst fyra axlar som kan styras samtidigt för ″konturstyrning″.

d)Använder någon av följande processer:

1.Magnetreologisk slutbearbetning (’MRF’).

2.Elektroreologisk slutbearbetning (’ERF’).

3.’Slutbearbetning med energirik partikelstråle’.

4.’Slutbearbetning med tänjbart membran’.

5.’Slutbearbetning med vätskestråle’.

(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

221

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/94	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B002 (forts.)

Tekniska anm.:

I avsnitt 2B002 avses med

1.’MRF’: borttagande av material med hjälp av en magnetisk slipvätska vars viskositet styrs av ett magnetfält,

2.’ERF’: borttagande med hjälp av en slipvätska vars viskositet styrs av ett elektriskt fält,

3.’slutbearbetning med energirik partikelstråle’: användning av RAP (Reactive Atom Plasmas) eller jonstrålar för selek tivt borttagande av material,

4.’slutbearbetning med tänjbart membran’: en process som använder ett membran som utsätts för tryck och ändrar form för att komma i kontakt med arbetsstycket över en liten area,

5.’slutbearbetning med vätskestråle’: användning av en vätskeström för borttagning av material.

2B003	Manuellt eller ″numeriskt styrda″ verktygsmaskiner, och speciellt konstruerade komponenter, styrutrustningar
	och tillbehör för dem, speciellt konstruerade för skärning, finslipning, polering eller hening av härdade (Rock
	well = 40 eller mer) spår, spiralskurna och dubbelspiralskurna kugghjul med en delningsdiameter som är
	större än 1 250 mm och med en kuggbredd som är minst 15 % av delningsdiametern och som har bearbetats
	till en kvalitet av AGMA 14 eller bättre (motsvarande ISO 1328 klass 3).
2B004	Varma ″isostatiska pressar″ som har alla följande egenskaper samt till dessa speciellt konstruerade kompo
	nenter och tillbehör:
	ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 2B104 OCH 2B204.
	a)	En kontrollerad termisk omgivning i slutet utrymme och ett kammarutrymme med en innerdiameter på
		minst 406 mm, och
	b)	som har antingen
		1.	ett maximalt arbetstryck som överstiger 207 MPa,
		2.	en kontrollerad termisk omgivning som överstiger 1 773 K (1 500 °C), eller
		3.	en anordning för kolväteimpregnering och för bortforsling av uppkomna restgaser.

Teknisk anm.:

Med kammarens innerdiameter avses den del av kammaren där arbetstemperatur och -tryck kan hållas. I diametern ska inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den mindre av tryckkammarens eller den isolerade ugnskam marens, beroende på vilken av de två som är placerad i den andra.

ANM.: För speciellt konstruerade kapslar, formar och verktyg, se avsnitten 1B003 och 9B009 samt militära förteckningen.

2B005 Följande utrustning, som är speciellt konstruerad för utfällning, behandling och styrning under behandlingen av oorganiska beläggningar, ytbeläggningar och ytförändringsbeläggningar, för icke elektroniska substrat, med de processer som beskrivs i tabellen med tillhörande anmärkningar efter avsnitt 2E003.f, samt speciellt kon struerad utrustning till denna för automatisk hantering, positionering, manövrering och styrning.

a)Utrustning för produktion med kemisk förångningsdeponering (CVD) som har alla följande angivna egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B105.

1.En process som är modifierad till en av följande typer:

a)Pulserande CVD.

222

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/95

2B005		a)	1.	(forts.)
				b) Styrd nukleär termisk deponering (CNTD, Controlled nucleation thermal deposition), eller
				c) Plasmaförstärkt eller plasmaassisterad CVD, och
			2.	Något av följande:
				a) Fast monterade roterande högvakuumtätningar (tryck lika med eller mindre än 0,01 Pa), eller
				b) fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt.
		b)	Produktionsutrustning för jonimplantation som kan leverera 5 mA eller mera i jonstrålen.
		c)	Produktionsutrustning för fysisk elektronstråleförångning (EB-PVD) med en systemeffekt specificerad till
			att överstiga 80 kW och som innefattar något av följande:
			1.	Vätskenivåkontroll med hjälp av ett ″laser″-assisterat mätsystem som med precision kan styra inmat
				ningen av götet, eller
			2.	en datorkontrollerad matningshastighet som övervakas med bildskärmar som arbetar med princi
				pen att genom luminiscens från de joniserade atomerna i förångningsstrålen mäta beläggninghas
				tigheten för beläggningar som innehåller två eller flera beståndsdelar.
		d)	Produktionsutrustning för plasmasprutning som har något av följande:
			1.	Arbetar med styrd och reducerad atmosfär (lika med eller mindre än 10 kPa mätt ovanför och inom
				ett avstånd av 300 mm från strålkanonens munstycke) i en vakuumkammare, där trycket före plas
				masprutningen kan sänkas ner till 0,01 Pa, eller
			2.	innehåller fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt.
		e)	Produktionsutrustning för sputtering som kan avge strömtätheter på minst 0,1 mA/mm2 vid en förång
			ningshastighet på minst 15 μm/h.
		f)	Produktionsutrustning för katodstrålebeläggning med hjälp av en utrustning som innehåller ett galler
			bestående av elektromagneter för att styra strålningspunkten på katoden.
		g) Produktionsutrustning för jonplätering som tillåter fast monterad mätning av någon av följande
			parametrar:
			1.	Tjocklek på substratet och matningshastighet, eller
			2.	optiska egenskaper.

Anm.: Avsnitt 2B005 omfattar inte utrustning för kemisk förångningsdeponering, katodstråle, sputtering, jonplätering eller joninplantation speciellt utformad för skärande och bearbetande verktyg.

2B006 Mät- eller inspektionssystem, utrustning och ″elektroniska sammansättningar″ enligt följande:

a)Datorstyrda eller ″numeriskt styrda″ koordinatmätmaskiner (CMM) som har en tredimensionell (voly

metrisk) längdmåttsavvikelse (MPEE = maximum permissible error of indication) vid varje punkt inom maskinens arbetsområde (dvs. inom axellängden) som är lika med eller mindre (bättre) än (1,7 + L/1 000) μm (L är den uppmätta längden i mm), testad enligt ISO 10360–2 (2001).

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B206.

b)Mätinstrument för mätning av linjär- och vinkelförskjutning enligt följande:

1. Instrument för mätning av ’linjärförskjutning’ som har någon av följande egenskaper:

223

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/96			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/96		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	2B006		b) 1. (forts.)
			Teknisk anm.:

I avsnitt 2B006.b.1 avser ’linjärförskjutning’ ändring av avståndet mellan mätprob och mätobjekt.

a)System som mäter utan kontakt med en ″upplösning″ som är lika med eller mindre (bättre) än 0,2 μm inom ett mätområde upp till 0,2 mm.

b)System med linjära differentialtransformatorer som uppfyller följande:

1.″Linjäriteten″ är lika med eller mindre (bättre) än 0, 1 % inom ett mätområde på upp till 5 mm, och

2.avdrift lika med eller mindre (bättre) än 0, 1 % per dag i normal testrumstemperatur

± 1 K.

c)Mätsystem som har alla följande egenskaper:

1.Innehåller ″laser″ och

2.upprätthåller följande under minst 12 timmar, vid en temperatur av 20±1 °C:

a)En ″upplösning″ över hela skalområdet som är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 μm och

b)förmåga att uppnå en ″mätosäkerhet″, när det kompenseras för refraktionsindexet för luft, som är lika med eller mindre (bättre) än (0,2 + L/2 000) μm (L är den upp mätta längden i mm).

d)″Elektroniska sammansättningar″ som är särskilt konstruerade för att ge återkopplingskapaci tet i system som omfattas av avsnitt 2B006.b.1.c.

Anm.: Avsnitt 2B006.b.1 omfattar inte interferometersystem för mätning, med ett automatiskt kontroll system som är konstruerat för att inte använda någon återkopplingsteknik, och som innehåller en ″laser″ för att mäta slidens rörelsefel på verktygsmaskiner, mätmaskiner eller liknande utrustning.

2.Instrument för mätning av vinkelförskjutning som har en ″vinkelavvikelse från en position″ som är lika med eller mindre (bättre) än 0,00025°.

Anm.: Avsnitt 2B006.b.2 omfattar inte optiska instrument såsom autokollimatorer som använder paral lellt ljus (t.ex. laserljus) för att upptäcka vinkelförskjutning hos en spegel.

c)Utrustning för mätning av ojämnheter i en yta genom att mäta den optiska spridningen som en funk tion av vinkeln med en känslighet som är 0,5 nm eller mindre (bättre).

Anm.: Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller avsyningsmaskiner omfattas om de uppfyller eller överskri der de kriterier som anges för verktygsmaskiner eller mät- och avsyningsmaskiner.

2B007 ″Robotar″ som har någon av följande egenskaper samt därtill hörande särskilt konstruerade styrsystem och ″manipulatorer″:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B207.

a)I realtid kan utföra en fullständig 3-dimensionell bildbehandling eller ’analys av en bild’ för att generera eller modifiera ″program″ eller data för ett numeriskt program.

Teknisk anm.:

Begränsningen avseende ’analys av en bild’ innefattar inte approximation av den tredje dimensionen genom att man betraktar föremålen med en given vinkel eller genom att man med begränsad gråskaletolkning får en djup- eller mönsterförnimmelse av det analyserade föremålet (2,5-D).

b)Speciellt konstruerade för att tillåtas arbeta i en potentiellt explosiv omgivning enligt nationella säkerhetsbestämmelser.

224

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/97

2B007		b)	(forts.)
			Anm.: Avsnitt 2B007.b omfattar inte ″robotar″ som är särskilt konstruerade för sprutlackeringsbås.
		c) Speciellt konstruerade för eller specificerade som strålningståliga för att motstå en total strålningsdos som
			är större än 5 × 103 Gy (kisel) utan försämrad prestanda, eller
			Teknisk anm.:
			Termen Gy (kisel) avser den energi uttryckt i joule per kg som ett oavskärmat kiselprov absorberar när den utsätts
			för joniserande strålning.
		d)	Specialkonstruerade för att kunna arbeta på höjder över 30 000 m.
2B008		Sammansättningar eller enheter som är särskilt konstruerade för verktygsmaskiner eller mät- och inspektions
		utrustning och -system, enligt följande:
		a)	Linjära återkopplade positioneringsenheter (t.ex. induktiva enheter, graderade skalor, infraröda system
			eller ″laser″mätsystem) som har en ″noggrannhet″ som är mindre (bättre) än [800 + (600 × L × 10–3)] nm,
			(L är den effektiva längden i mm).
			Anm.: För ″laser″system se även anmärkningen till avsnitt 2B006.b.1.c och d.
		b) Roterande återkopplade positionsenheter (t.ex. induktiva enheter, graderade skalor, infraröda system eller
			″laser″mätsystem) som har en ″noggrannhet″ som är mindre (bättre) än 0,00025°.
			Anm.: För ″laser″system se även anmärkningen till avsnitt 2B006.b.2.
		c)	″Tipp- och vridbara arbetsbord″ och ″tippbara spindlar″ som enligt tillverkarens specifikationer kan för
			bättra prestanda hos verktygsmaskiner till eller över prestandanivåer angivna i avsnitt 2B.
2B009		Maskiner för trycksvarvning och maskiner för tryckvalsning vilka enligt tillverkarens tekniska specifikation
		kan utrustas med ″numeriska styrenheter″ eller en datorkontroll och som har båda följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 2B109 och 2B209.

a)Har minst två styrda axlar av vilka minst två kan styras samtidigt för ″konturstyrning″, och

b)kraften från pressrullen är större än 60 kN.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2B009 ska maskiner som kombinerar trycksvarvning och tryckvalsning betraktas som maskiner för tryckvalsning..

2B104 ″Isostatiska pressar″, andra än de som omfattas av avsnitt 2B004, med samtliga följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B204.

a)Maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre.

b)Utformade för att uppnå och bibehålla en termiskt reglerad miljö av 873 K (600 °C) eller mer, och

c)Kammarutrymme med en innerdiameter av 254 mm eller större.

2B105 Ugnar för kemisk förångningsdeposition (CVD), andra än de som omfattas av avsnitt 2B005.a, som är kon struerade eller modifierade för förtätning av kol-kol-kompositer.

225

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/98	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B109 Maskiner för tryckvalsning, andra än de som omfattas av avsnitt 2B009, och särskilt konstruerade kompo nenter enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B209.

a)Maskiner för tryckvalsning med samtliga följande egenskaper:

1.Maskinerna kan enligt tillverkarens tekniska specifikation utrustas med ″numeriska styrenheter″ eller en datorkontroll, även om de inte är försedda med sådana enheter, och

2.de har mer än två axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ″konturstyrning″.

b)Särskilt konstruerade komponenter för maskiner för tryckvalsning som omfattas av avsnitt 2B009 eller 2B109.a.

Anm.: Avsnitt 2B109 omfattar inte maskiner som inte kan användas för produktion av framdrivningskomponenter och -utrustning (t.ex. motorhus) i de system som anges i avsnitt 9A005, 9A007.a eller 9A105.a.

Teknisk anm.:

Maskiner som kombinerar trycksvarvning och tryckvalsning ska i avsnitt 2B109 betraktas som maskiner för tryckvalsning.

2B116 Vibrationsprovsystem med därtill hörande utrustning och komponenter, enligt följande:

a)Vibrationsprovsystem med återkoppling och digital styrteknik, som kan vibrera ett system med en acce leration som är lika med eller större än 10 g rms mellan 20 Hz och 2 kHz samtidigt som det överför kraf ter som är lika med eller större än 50 kN, mätta vid ’obelastat bord’.

b)Digital styrutrustning, tillsammans med särskilt utformad programvara för vibrationsprovning, med en ’realtidskontrollbandbredd’ större än 5 kHz och utformad för vibrationsprovsystem som omfattas av avsnitt 2B116.a.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2B116.b avses med ’realtidskontrollbandbredd’ den maximala hastighet med vilken en styrutrustning kan utföra fullständiga cykler av insamling, databehandling och utsändning av kontrollsignaler.

c)Vibratorer (skakutrustningar), med eller utan tillhörande förstärkare, som kan åstadkomma en kraft som är lika med eller större än 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’, och användbara i provningssystem som omfattas av avsnitt 2B116.a.

d)Stödkonstruktioner och elektroniska enheter utformade för att kombinera flera skakenheter till ett kom plett skakbordsystem som kan åstadkomma en sammansatt effektiv kraft som är lika med eller större än 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’ och användbart i vibrationssystem som omfattas av avsnitt 2B116.a.

Teknisk anm.:

Med ’obelastat bord’ avses i avsnitt 2B116 ett arbetsbord eller yta utan fixtur eller fastspänningsanordningar.

2B117 Utrustning och processregleringssystem, andra än de som omfattas av avsnitt 2B004, 2B005.a., 2B104 eller 2B105, som konstruerats eller modifierats för förtätning och pyrolys av raketdysor och nosspetsar på farkoster för återinträde i jordatmosfären.

2B119 Balanseringsmaskiner och tillhörande utrustning enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2B219.

a)Balanseringsmaskiner som har samtliga följande egenskaper:

1.Kan inte balansera rotorer/enheter som har en massa som överstiger 3 kg.

2.Kan balansera rotorer/enheter vid hastigheter som överstiger 12 500 varv/min.

3.Kan korrigera obalans i minst två plan.

226

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/99

2B119		a)	(forts.)
			4.	Kan balansera till en specifik återstående obalans av 0,2 gmm per kg rotormassa.
			Anm.: Avsnitt 2B119.a omfattar inte balanseringsmaskiner som är konstruerade eller modifierade för tandläkar
				utrustning eller annan medicinsk utrustning.
		b)	Avläsningsenheter som är konstruerade eller modifierade för att användas i maskiner som omfattas av
			avsnitt 2B119.a.
			Teknisk anm.:
			Avläsningsenheter betecknas ibland som balanseringsinstrument.
2B120		Rörelsesimulatorer eller vridbara bord med samtliga följande egenskaper:
		a)	Minst två axlar.
		b)	Konstruerade eller modifierade för att innehålla släpringar eller integrerade kontaktfria anordningar som
			kan överföra elkraft, signalinformation eller båda delarna.
		c)	Har någon av följande egenskaper:
			1.	Alla följande egenskaper hos varje enskild axel:
				a) Kan vridas minst 400 grader/s eller högst 30 grader/s, och
				b) En hastighetsupplösning på högst 6 grader/s och en noggrannhet på lika med eller mindre än
				0,6 grader/s.
			2.	Har en hastighetsstabilitet som i sämsta fall är lika med eller bättre (mindre) än +/- 0,05 % som ett
				genomsnitt över 10 grader eller mer, eller
			3.	En positionerings″noggrannhet″ som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder.

Anm. 1: Avsnitt 2B120 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för verktygsmaskiner eller för medicinsk utrustning. Vridbara bord för verktygsmaskiner omfattas av avsnitt 2B008.

Anm. 2: Rörelsesimulatorer eller vridbara bord som anges i avsnitt 2B120 omfattas oavsett om släpringar eller integrerade kontaktfria anordningar är monterade eller ej vid tidpunkten för exporten.

2B121 Positioneringsbord (utrustning med möjlighet till exakt rotationspositionering i var och en av axlarna), andra än de som omfattas av avsnitt 2B120, med samtliga följande egenskaper:

a)Minst två axlar, och

b)En positionerings″noggrannhet″ som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder.

Anm.: Avsnitt 2B121 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för verktygsmaskiner eller för medicinsk utrustning. Vridbara bord för verktygsmaskiner omfattas av avsnitt 2B008.

2B122 Centrifuger som kan åstadkomma accelerationer på mer än 100 g och som är konstruerade eller modifierade för att innehålla släpringar eller integrerade kontaktfria anordningar som kan överföra elkraft, signalinforma tion eller båda delarna.

Anm.: Centrifuger som anges i avsnitt 2B122 omfattas oavsett om släpringar eller kontaktfria anordningar är mon terade eller ej vid tidpunkten för exporten.

2B201 Verktygsmaskiner och alla kombinationer av dessa, andra än de som omfattas av avsnitt 2B001, enligt föl jande, för avlägsnande eller fräsning av metaller, keramer eller ″kompositer″ som enligt tillverkarens tekniska specifikationer kan utrustas med elektronisk styrning för simultan styrning av minst två axlar för att uppnå ″konturstyrning″:

a)Verktygsmaskiner för fräsning som har någon av följande egenskaper:

1.Positioneringsnoggrannheten med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 6 μm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, eller

(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

227

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/100		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	2B201		a) (forts.)

2.minst två roterande axlar som kan utföra konturfräsning.

Anm.: Avsnitt 2B201.a omfattar inte fräsmaskiner som har följande egenskaper:

a)X-axelns förflyttning större än 2 m, och

b)totala positioneringsnoggrannheten hos x-axeln är mer (sämre) än 30 μm.

b)Verktygsmaskiner för slipning som har någon av följande egenskaper:

1.Positioneringsnoggrannheten med ″alla tillgängliga kompensationer″ är lika med eller mindre (bättre) än 4 μm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel, eller

2.Minst två roterande axlar som kan utföra konturfräsning.

Anm.: Avsnitt 2B201.b omfattar inte följande slipmaskiner:

a)Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig slipning som har samtliga följande egenskaper:

1.Kapaciteten är begränsad till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller längd.

2.Begränsade till x-, z- och c-axlar.

b)Jiggslipmaskiner som inte har en z- eller w-axel med en total positioneringsnoggrannhet som är min dre (bättre) än 4μm enligt ISO 230/2 (1988) (1) eller nationella motsvarigheter.

Anm. 1: Avsnitt 2B201 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som endast är avsedda för till verkning av någon av följande delar:

a)	Kuggar.
b)	Kam- eller vevaxlar.
c)	Verktyg eller fräsar.
d)	Matarskruvar.

Anm. 2: En verktygsmaskin som klarar minst två av de tre funktionerna svarvning, fräsning och slipning (t.ex. en svarv med fräsningsfunktion) ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 2B001.a, 2B201.a

		eller 2B201.b.
2B204	″Isostatiska pressar″, andra än de som omfattas av avsnitt 2B004 eller 2B104, och tillhörande utrustning enligt
	följande:
	a) ″Isostatiska pressar″ som har följande två egenskaper:
	1.	Kan uppnå ett maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre, och
	2.	har ett kammarutrymme med en innerdiameter över 152 mm.

b) Matriser, formar och styrutrustning, speciellt konstruerade för ″isostatiska pressar″ som specificeras i avsnitt 2B204.a.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2B204 avses med innerdiameter den del av arbetskammaren där arbetstemperatur och -tryck kan hållas. I dia metern ska inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den mindre av tryckkammarens eller den isolerade ugnskammarens, beroende på vilken av de två som är placerad i den andra.

(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230/2 (1997) bör rådfråga behöriga myndigheter i den medlemsstat där de är etablerade.

228

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/101

2B206 Mät- och inspektionsutrustning, andra än de som omfattas av avsnitt 2B006, enligt följande:

a)Avsyningsmaskiner som styrs av datorer, ″numerisk styrning″ eller annan datautrustning och som har båda följande egenskaper:

1.Två eller fler axlar, och

2.en endimensionell längd-″mätosäkerhet″ som är lika med eller mindre (bättre) än (1,25 + L/1 000) μm mätt med en testkropp vars ″noggrannhet″ är mindre (bättre) än 0,2 µm (L är den uppmätta längden i mm). (Referens: VDI/VDE 2617 Del 1 och 2.)

b)System för samtidig linjär mätning och vinkelmätning av ett halvskal som har båda följande egenskaper:

1.″Mätosäkerheten″ längs med någon linjär axel är lika med eller mindre (bättre) än 3,5 μm per 5 mm, och

2.″vinkelavvikelsen från en position″ är lika med eller mindre (bättre) än 0,02°.

Anm. 1: Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller avsyningsmaskiner ska kontrolleras om de motsvarar eller överskrider kriterierna för verktygsmaskiner eller mät- och avsyningsmaskiner.

Anm. 2: En maskin som beskrivs i avsnitt 2B206 omfattas om den överstiger angivna parametrar någonstans inom sitt arbetsområde.

Teknisk anm.:

1.Testkroppen som används för bestämning av mätosäkerheten för en mätmaskin finns beskriven i VDI/VDE 2617 del 2, 3 och 4.

2.Alla parametrar för mätvärden enligt avsnitt 2B206 motsvarar plus/minus, dvs. inte hela bandet.

2B207 ″Robotar″, ″manipulatorer″ och styrsystem som inte omfattas av avsnitt 2B007, enligt följande:

a)″Robotar″ eller ″manipulatorer″ som är speciellt konstruerade för att uppfylla nationella säkerhetsbe stämmelser för hantering av högexplosiva ämnen (t.ex. uppfyller elektriska märkdata för högexplosiva ämnen).

b)Styrsystem speciellt konstruerade för de ″robotar″ och ″manipulatorer″ som anges i avsnitt 2B207.

2B209	Maskiner för tryckvalsning, maskiner för trycksvarvning med tryckvalsande funktioner, andra än de som anges
	i avsnitten 2B009 eller 2B109, och dorn enligt följande:
	a)	Maskiner som har följande två egenskaper:
		1.	Tre eller fler rullar (aktiva eller styrnings-), och
		2.	som enligt tillverkarens specifikation kan utrustas med ″numerisk styrning″ eller datorkontroll.
	b)	Rotorskapande dorn konstruerade för att bilda rotorer med en inre diameter på mellan 75 mm
		och 400 mm.

Anm.: Avsnitt 2B209.a omfattar maskiner som endast har en rulle för att deformera metallen plus två extra rullar som understöder dornen men som inte direkt deltar i processen.

2B219 Maskiner för centrifugalbalansering i flera plan, stationära eller portabla, horisontella eller vertikala, enligt följande:

a)Maskiner för centrifugalbalansering av böjliga rotorer med en längd av 600 mm eller mer och som upp fyller samtliga följande villkor:

1.Axeltappdiameter större än 75 mm.

2.Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg, och

3.kan balansera med en rotationshastighet större än 5 000 varv/min.

229

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/102	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B219 (forts.)

b)Maskiner för centrifugalbalansering av ihåliga cylindriska rotorkomponenter, som uppfyller samtliga föl jande villkor:

1.Axeltappdiameter större än 75 mm.

2.Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg.

3.Balanserar till en återstående obalans lika med eller mindre än 0,01 kg × mm/kg per plan, och

4.Använder remdrift.

2B225	Fjärrstyrda manipulatorer som överför fjärrstyrd mekanisk rörelse vid radiokemisk separation
	eller i s.k. hot cells, som har någon av följande egenskaper:
	a)	Kan arbeta genom en vägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer, eller
	b)	kan överbrygga en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer.
	Teknisk anm.:
	Fjärrstyrda manipulatorer överför en mänsklig operatörs handlande till en fjärrstyrd arbetande arm med ett avslutande
	verktyg. Överföringen kan vara av master-slave-typ eller styrd av styrpinne (joystick) eller knappsats.
2B226	Induktionsugnar med kontrollerad atmosfär (genom vakuum eller inert gas) och kraftförsörjning till dessa
	enligt följande:
	ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3B.
	a)	Ugnar med alla följande egenskaper:
		1.	Kan arbeta vid temperaturer över 1 123 K (850 °C),
		2.	har induktionsspolar med 600 mm i diameter eller mindre, och
		3.	är konstruerade för en ingångseffekt på minst 5 kW.
	b)	Kraftförsörjning med en specificerad utgångseffekt på minst 5 kW, särskilt konstruerade för ugnar spe
		cificerade i 2B.226.a.
	Anm.: Avsnitt 2B226.a omfattar inte ugnar konstruerade för behandling av halvledarwafers.
2B227	Vakuumkontrollerade eller andra ugnar med kontrollerad atmosfär för smältning och gjutning av metall och
	därtill hörande utrustning enligt följande:
	a)	Omsmältningsugnar (ljusbåge) och gjutugnar med följande två egenskaper:
		1.	Elektrodåtgång mellan 1 000 cm3 och 20 000 cm3, och
		2.	som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 973 K (1 700 °C).
	b)	Ugnar med elektronstrålesmältning samt plasmaatomisering och smältning med följande två egenskaper:
		1.	En effekt på minst 50 kW och
		2.	som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 473 K (1 200 °C).
	c)	Datorstyrning och datorövervakning speciellt utformade för någon av ugnarna i avsnitt 2B227.a
		eller 2B227.b.

230

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/103

2B228		Utrustning för tillverkning, sammansättning och upplinjering av rotorer för gascentrifuger, bälgformande dorn
		och formar enligt följande:
		a)	Utrustning för hopsättning av rotorrörsektioner för gascentrifuger, mellanväggar och ändstycken.
			Anm.: Avsnitt 2B228.a omfattar precisionsdorn, inspänningsanordningar och maskiner för krymppassning.
		b)	Utrustning för upplinjering av rotorrörsektioner längs en gemensam axel.
			Teknisk anm.:
			I avsnitt 2B228.b består sådan utrustning vanligen av precisionsmätprobar kopplade till en dator som kontrollerar
			exempelvis pneumatiska kolvar som används för att rikta rörsektionerna.
		c)	Bälgformande dorn och formar för produktion av bälgar med en enkel utbuktning.
			Teknisk anm.:
			I avsnitt 2B228.c ska bälgarna ha alla följande egenskaper:
			1.	Innerdiameter mellan 75 mm och 400 mm.
			2.	Längd 12,7 mm eller mer.
			3.	Utbuktningsdjup större än 2 mm, och
			4.	Tillverkade av höghållfasta aluminium-legeringar, maråldrat stål eller höghållfasta ″fibrer eller fiberliknande
				material″.

2B230 ″Tryckgivare″ som kan mäta absolut tryck i området 0 till 13 kPa och som har följande två egenskaper:

a)Tryckkännande element tillverkat av eller skyddat av aluminium eller aluminiumlegering, nickel eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel, och

b)någon av följande egenskaper:

1.Fullt skalutslag är mindre än 13 kPa och ’noggrannheten’ bättre än ± 1 % av fullt skalutslag, eller

2.fullt skalutslag är 13 kPa eller mer och ’noggrannheten’ är bättre än ± 130 Pa.

Teknisk anm.:

Med ’noggrannhet’ avses i avsnitt 2B230 ett värde som innefattar icke-linjäritet, hysteres och repeterbarhet vid omgivningstemperaturen.

2B231 Vakuumpumpar som har alla följande egenskaper:

a)Insugningsrör med en diameter 380 mm eller mer,

b)pumphastighet av 15 m3/s eller högre, och

c)kan åstadkomma ett slutvakuum bättre än 13 mPa.

Teknisk anm.:

1.Pumphastigheten bestäms vid mätpunkten med kväve eller luft.

2.Slutvakuumet bestäms i pumpens ingång med pumpens inlopp blockerat.

2B232 Flerstegs lättgaskanoner eller andra höghastighetskanonsystem (’coil-gun’, elektromagnetiska och elektroter miska typer och andra avancerade system) som kan accelerera projektiler till 2 km/s eller mer.

231

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/104	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B350 Hjälpmedel, utrustning och komponenter för kemisk tillverkning enligt följande:

a)Reaktorkärl eller reaktorer, med eller utan omrörare, med en total inre (geometrisk) volym större än 0,1 m3 (100 liter) och mindre än 20 m3 (20 000 liter), där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5.Tantal eller tantallegeringar.

6.Titan eller titanlegeringar.

7.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

8.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

b)Omrörare för användning i reaktionskärl eller reaktorer enligt avsnitt 2B350.a, samt impellrar, blad eller axlar avsedda för sådana omrörare, där alla omrörarens ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).

4.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5.Tantal eller tantallegeringar.

6.Titan eller titanlegeringar.

7.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

8.Niob (columbioum) eller nioblegeringar.

c)Lagertankar, reservoarer eller behållare med en total inre (geometrisk) volym större än 0,1 m3 (100 liter) där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5.Tantal eller tantallegeringar.

6.Titan eller titanlegeringar.

7.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

8.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

232

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/105

2B350 (forts.)

d)Värmeväxlare eller kondensorer med en värmeöverföringsyta större än 0,15 m2 och mindre än 20 m2, samt rör, plattor, slingor eller block (kylpaket) avsedda för sådana värmeväxlare eller kondensorer, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som behandlas är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Grafit eller ’kolgrafit’.

5.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6.Tantal eller tantallegeringar.

7.Titan eller titanlegeringar.

8.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

9.Kiselkarbid.

10.Titankarbid.

11.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

e)Destillations- eller absorptionskolonner med en innerdiameter större än 0,1 m, samt vätskefördelare, ångfördelare eller vätskeuppsamlare avsedda för sådana destillations- eller absorptionskolonner, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Grafit eller ’kolgrafit’.

5.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6.Tantal eller tantallegeringar.

7.Titan eller titanlegeringar.

8.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

9.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

f)Fjärrstyrda doseringsutrustningar där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som behandlas är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

g)Ventiler med en nominell storlek över 10 mm och hus (ventilhus) eller förformade infodringar som är konstruerade för sådana ventiler, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

233

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/106		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	2B350		g) (forts.)

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

5.Tantal eller tantallegeringar.

6.Titan eller titanlegeringar.

7.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

8.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

9.Keramiska material enligt följande:

a)Kiselkarbid med en renhet av minst 80 viktprocent.

b)Aluminiumoxid med en renhet av minst 99,9 viktprocent.

c)Zirkoniumoxid.

h)Flerväggiga rör försedda med en öppning för läckindikering, i vilka alla ytor som kommer i direkt kon takt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Fluorpolymerer.

3.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

4.Grafit eller ’kolgrafit’.

5.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

6.Tantal eller tantallegeringar.

7.Titan eller titanlegeringar.

8.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

9.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

i)Multipeltätade och tätningsfria pumpar som har en av tillverkaren specificerad flödeshastighet som är större än 0,6 m3/timme, eller vakuumpumpar med en av tillverkaren specificerad flödeshastighet större än 5 m3/timme (vid standardtemperatur (273 K (0 °C)) och tryck (101,3 kPa), samt hus (pumphus), för formade infodringar, impellrar, rotorer eller strålpumpsmunstycken avsedda för sådana pumpar, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Keramik.

3.Ferrokisel.

4.Fluorpolymerer.

5.Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).

6.Grafit eller ’kolgrafit’.

7.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

8.Tantal eller tantallegeringar.

9.Titan eller titanlegeringar.

10.Zirkonium eller zirkoniumlegeringar, eller

11.Niob (columbium) eller nioblegeringar.

234

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/107

2B350 (forts.)

j)Förbränningsugnar utformade för att förstöra kemikalier som omfattas av avsnitt 1C350 vilka har sär skilt utformade hanteringssystem för förbränningsprodukterna, särskilda hanteringshjälpmedel och en medeltemperatur i förbränningskammaren över 1 273 K (1 000 °C), i vilka alla ytor som kommer direkt i kontakt med förbränningsprodukterna är gjorda av eller beklädda med något av följande material:

1.Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.

2.Keramik.

3.Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.

Teknisk anm.:

’Kolgrafit’ är en sammansättning som består av amorft kol och grafit, där grafitinnehållet är åtta viktprocent eller mer.

2B351 Övervakningssystem för giftig gas, andra än de som anges i avsnitt 1A004, med följande egenskaper samt till dem avsedda detektorer:

a)Som är utformade för kontinuerlig drift och i stånd att upptäcka kemiska stridsmedel eller kemikalier som omfattas av avsnitt 1C350 vid en koncentration på mindre än 0,3 mg/m3, eller

b)som är i stånd att upptäcka kemiska föreningar med en antikolinesterasfunktion.

2B352 Utrustning som kan användas vid hantering av biologiska material, enligt följande:

a) Kompletta biologiska säkerhetslaboratorier (complete biological containment facilities) av P3, P4 säkerhetsklass.

Teknisk anm.:

P3 eller P4 (BL3, BL4, L3, L4) säkerhetsklass finns specificerad i WHO Laboratory Biosafety manual (3:e upp lagan, Genève, 2004).

b)Fermentorer som kan odla patogena ″mikroorganismer″ eller virus eller som kan producera toxiner utan spridning av aerosoler, och som har en total kapacitet av 20 liter eller mer.

Teknisk anm.:

Fermentorer omfattar bioreaktorer, kemostater och system med kontinuerligt flöde.

c)Centrifugalseparatorer som kan användas för kontinuerlig avskiljning, utan spridning av aerosoler, och som har samtliga följande egenskaper:

1.En flödeshastighet högre än 100 liter per timme.

2.Beståndsdelar av polerat rostfritt stål eller titan.

3.En avtätning mot läckage genom en eller flera tätningar mellan vilka upprätthålls ett kontinuerligt ångtryck, och

4.en utformning så att de kan steriliseras i slutet tillstånd på plats.

Teknisk anm.:

Centrifugalseparatorer omfattar också dekanteringsutrustning.

d)Genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) och komponenter, enligt följande:

1.Genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) utformad för avskiljning av patogena mikroorganis mer, virus, toxiner eller cellodlingar, utan spridning av aerosoler, som har båda följande egenskaper:

a)En total filteryta på 1 m2 eller större.

235

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1

L 134/108	SV		Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2B352		d) 1. (forts.)
		b) Som har någon av följande egenskaper:
	1.		En utformning så att de kan steriliseras eller desinficeras på plats.
	2.		Använder filtreringskomponenter för engångsbruk.

Teknisk anm.:

Med sterilisera avses i avsnitt 2B352.d.1.b eliminering av alla livskraftiga mikrober från utrustningen, med användning av antingen fysikaliska agens (t.ex. ånga) eller kemiska agens. Med desinficera avses dödande av eventuella mikrobiella smittämnen på utrustningen genom användning av kemiska agens med bakteriedödande effekt. Desinficering och sterilisering skiljer sig från hygienisering, som avser ren göringsåtgärder för att minska antalet mikrober på utrustningen, utan att alla mikrobiella smittämnen eller livskraftiga mikrober nödvändigtvis elimineras.

2.Komponenter till genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) (t.ex. moduler, element, kassetter, patroner, enheter eller skivor) med en filteryta som är 0,2 m2 eller större för varje komponent och som är utformade för användning i genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) enligt avsnitt 2B352.d.

Anm.: Avsnitt 2B352.d omfattar inte utrustning för omvänd osmos enligt tillverkarens specifikation.

e)Ångsteriliserbar frystorkningsutrustning med en kylkapacitet av 10 kg is eller mer per dygn och mindre än 1 000 kg is per dygn.

f)Skydds- och inneslutningsutrustning enligt följande:

1.Skyddskläder i form av hel- eller halvdräkter, eller kåpor som är beroende av bunden extern luft tillförsel och fungerar med övertryck.

Anm.: Avsnitt 2B352.f.1 omfattar inte dräkter som ska bäras med inbyggd andningsapparat.

2.Biologiska säkerhetsskåp eller isolatorer från klass III med liknande prestandanormer.

Anm.: Med isolatorer avses i avsnitt 2B352.f.2 flyttbara isolatorer, torkskåp, anaerobatiska kammare, lådor med manövrering via handskar och laminarflowhuvar (slutna med vertikalt flöde).

g)Kammare vilka utformats för aerosoltestning (aerosolinhalationskammare) med ″mikroorganismer″, virus eller ″toxiner″ och som har en volym av 1 m3 eller mer.

236

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/109

2C Material

Inga.

237

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/110	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2D Programvara

2D001 Annan ″programvara″ än den i 2D002 och som är speciellt framtagen för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitten 2A001 eller 2B001–2B009.

2D002 ″Programvara″ för elektroniska enheter, även om den finns i en elektronisk utrustning eller i ett system, som möjliggör för denna utrustning eller detta system att fungera som en utrustning för ″numerisk styrning″ som simultant kan koordinera mer än fyra axlar för ″konturstyrning″.

Anm.1: Avsnitt 2D002 omfattar inte ″programvara″ speciellt utformad eller modifierad för drift av verktygsmaskiner som inte omfattas av kategori 2.

Anm. 2: Avsnitt 2D002 omfattar inte ″programvara″ för produkter som anges i avsnitt 2B002. Se avsnitt 2D001 för ″programvara″ för produkter som anges i avsnitt 2B002.

2D101 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av utrustningar som omfattas av avsnit ten 2B104, 2B105, 2B109, 2B116, 2B117 eller 2B119–2B122.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9D004.

2D201 ″Programvara″ speciellt utformad för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitten 2B204, 2B206, 2B207, 2B209, 2B219 eller 2B227.

2D202 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrust ning som omfattas av avsnitt 2B201.

2D351 ″Programvara″, annan än den som omfattas av avsnitt 1D003, speciellt utformad för ″användning″ av utrust ning som omfattas av avsnitt 2B351.

238

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/111
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/111

	2E		Teknik
	2E001		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ av utrustning eller ″programvara″ som
			omfattas av avsnitten 2A, 2B eller 2D.
	2E002		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″produktion″ utrustning som omfattas av avsnit
			ten 2A eller 2B.
	2E003		Annan ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ för ″utveckling″ av interaktiv grafik som en integrerad del i enheter för ″numerisk styrning″ för förberedelser eller ändringar av delprogram.

b)″Teknik″ för metallbearbetningsprocesser enligt följande:

1.″Teknik″ för konstruktion av verktyg, formar eller fixturer speciellt utformade för någon av föl jande processer:

a)″superplastisk bearbetning″,

b)″diffusionsbondning″, eller

c)″direktverkande hydraulisk pressning″.

2.Tekniska data som består av följande processmetoder eller parametrar och som används för att styra följande:

a)″Superplastisk bearbetning″ av aluminium-, titan- eller ″superlegeringar″ genom

1.ytpreparering,

2.sträckhastighet,

3.temperatur,

4.tryck.

b)″Diffusionsbondning″ av ″superlegeringar″ eller titanlegeringar genom

1.ytpreparering,

2.temperatur,

3.tryck.

c)″Direktverkande hydraulisk pressning″ av aluminium- eller titanlegeringar genom

1.tryck,

2.cyklingstid.

d)″Varm isostatisk förtätning″ av titanlegeringar, aluminiumlegeringar eller ″superlegeringar″ genom

1.temperatur,

2.tryck,

3.cyklingstid.

c)″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av hydrauliska sträckbearbetningsmaskiner, inklusive for mar härför, för tillverkning av flygplansskrov.

d)″Teknik″ för ″utveckling″ av generatorer för verktygsmaskiners instruktioner (t.ex. delprogram) från kon struktionsdata som finns inlagda i enheter för ″numerisk styrning″.

e)″Teknik″ för ″utveckling″ av integrerad ″programvara″ för inkorporering av expertsystem i enheter för ″numerisk styrning″ för att understödja avancerade beslut i s.k. shop floor operations.

239

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/112	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

2E003 (forts.)

f)″Teknik″ för applicering av oorganiska ytbeläggningar eller oorganisk ytförändringsbeläggning (specifi cerade i kolumn 3 i följande tabell) till icke elektroniskt ledande substrat (specificerade i kolumn 2 i föl jande tabell) med en process som anges i kolumn 1 i följande tabell och som definieras i de tekniska anmärkningarna efter tabellen.

Anm.: Tabell och teknisk anmärkning återfinns efter avsnitt 2E301.

2E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning eller ″programvara″ som omfattas av avsnitten 2B004, 2B009, 2B104, 2B109, 2B116, 2B119–2B122 eller 2D101.

2E201 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning eller ″programvara″ som omfattas av avsnitten 2A225, 2A226, 2B001, 2B006, 2B007.b, 2B007.c, 2B008, 2B009, 2B201, 2B204, 2B206, 2B207, 2B209, 2B225–2B232, 2D201 eller 2D202.

2E301 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av varor som omfattas av avsnitten 2B350–2B352.

Tabell

Ytbeläggningstekniker

1. Beläggningsprocess (1) (*)	2. Substrat	3. Resultat av ytbeläggning
A. Kemisk förångnings- deposition	″Superlegering″	Aluminider för interna genomgångar
(CVD)	Keramik (19) och glas med låg	Silicider
	Keramik (19) och glas med låg	Silicider
	expansion (14)	Karbider
		Karbider
		Dielektriska lager (15)
		Diamant
		Diamantlikt kol (17)
	Kol-kol, keramik och metall-″matris″-	Silicider
	″kompositer″	Karbider
		Karbider
		Svårsmälta metaller
		Blandningar därav (4)
		Dielektriska lager (15)
		Aluminider
		Legerade aluminider (2)
		Bornitrid
	Hårdmetall innehållande volfram	Karbider
	(16) Kiselkarbid (18)	Volfram
		Volfram
		Blandningar därav (4)
		Dielektriska lager (15)
	Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
	Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
		Diamant
		Diamantlikt kol (17)
	Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
		Diamant
		Diamantlikt kol (17)

240

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

B.Termisk förångning Fysisk förångnings- deposition (TE-PVD)

B.1 Fysisk förångnings- deposition	″Superlegeringar″	Kisellegeringar
(PVD): Elektronstrålar (EB-PVD)
		Legerade aluminider (2)
		MCrAlX (5)
		Modifierat zirkonium (12)
		Silicider
		Aluminider
		Blandningar därav (4)
	Keramik (19) och glas med låg	Dielektriska lager (15)
	expansion (14)
	Korrosionsbeständigt stål (7)	MCrAlX (5)
		Modifierat zirkonium (12)
		Blandningar därav (4)
	Kol-kol, keramik och metall-″matris″-	Silicider
	″kompositer″
		Karbider
		Svårsmälta metaller
		Blandningar därav (4)
		Dielektriska lager (15)
		Bornitrid
	Hårdmetall innehållande volfram	Karbider
	(16) Kiselkarbid (18)
		Volfram
		Blandningar därav (4)
		Dielektriska lager (15)
	Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
	Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
		Borider
		Beryllium
	Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
	Titanlegeringar (13)	Borider
		Nitrider

241

						Prop. 2009/10:205
						Bilaga 1
L 134/114				Europeiska unionens officiella tidning		29.5.2009
L 134/114			SV	Europeiska unionens officiella tidning		29.5.2009


			1. Beläggningsprocess (1) (*)	2. Substrat	3.	Resultat av ytbeläggning
B.2		Jonassisterad resistivt upphettad		Keramik (19) och glas med låg	Dielektriska lager (15)
		fysisk förångnings- deposition		expansion(14)	Diamantlikt kol (17)
		(PVD) (Jonplätering)			Diamantlikt kol (17)
		(PVD) (Jonplätering)
				Kol-kol, keramik och metall-″matris″-	Dielektriska lager (15)
				″kompositer″
				Hårdmetall innehål- lande volfram	Dielektriska lager (15)
				(16) Kiselkarbid
				Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
				Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
				Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
					Diamantlikt kol (17)
B.3		Fysisk förångnings- deposition		Keramik (19) och glas med låg	Silicider
		(PVD): ″Laser″förångning		expansion (14)	Dielektriska lager (15)
					Dielektriska lager (15)
					Diamantlikt kol (17)
				Kol-kol, keramik och metall-″matris″-	Dielektriska lager (15)
				″kompositer″
				Hårdmetall innehållande volfram	Dielektriska lager (15)
				(16) Kiselkarbid
				Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
				Beryllium och berylliumlegeringar	Dielektriska lager (15)
				Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
					Diamantlikt kol
B.4		Fysisk förångnings- deposition		″Superlegeringar″	Legerade silicider
		(PVD): katodstråleurladdning			Legerade aluminider (2)
					Legerade aluminider (2)
					MCrAlX (5)
				Polymerer (11) och organiska	Borider
				″matris″-″kompositer″	Karbider
					Karbider
					Nitrider
					Diamantlikt kol (17)
	C. Pack cementation (se A ovan för			Kol-kol keramik och metall-″matris″-	Silicider
		out-of-pack cementation) (10)		″kompositer″	Karbider
					Karbider
					Blandningar därav (4)
				Titanlegeringar (13)	Silicider
					Aluminider
					Legerade aluminider (2)
				Svårsmälta metaller och lege	Silicider
				ringar (8)	Oxider
					Oxider

242

						Prop. 2009/10:205
						Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning			L 134/115
29.5.2009			SV	Europeiska unionens officiella tidning			L 134/115


			1. Beläggningsprocess (1) (*)	2. Substrat	3.	Resultat av ytbeläggning
	D.	Plasmasprutning		″Superlegeringar″	MCrAlX (5)
					Modifierat zirkonium (12)
					Blandningar därav (4)
					Slipbar nickel-grafit
					Slipbara material som innehåller
					Ni-Cr-Al
					Slipbar Al-Si-polyester Legerade alumi
					nider (2)
				Aluminiumlegeringar (6)	MCrAlX (5)
					Modifierat zirkonium (12)
					Silicider
					Blandningar därav (4)
				Svårsmälta metaller och lege	Aluminider
				ringar (8)
					Silicider
					Karbider
				Korrosionsbeständigt stål (7)	MCrAlX (5)
					Modifierat zirkonium (12)
					Blandningar därav (4)
				Titanlegeringar (13)	Karbider
					Aluminider
					Silicider
					Legerade aluminider (2)
					Slipbar nickel-grafit
					Slipbara material som innehåller
					Ni-Cr-Al
					Slipbar Al-Si-polyester
	E.	Målningsbeläggning		Svårsmälta metaller och lege	Brända silicider
				ringar (8)
					Brända aluminider utom för resistiva
					värmeelement
				Kol-kol, keramiska och metall-	Silicider
				″matris″-″kompositer″
					Karbider
					Blandningar därav (4)

243

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1
L 134/116			Europeiska unionens officiella tidning		29.5.2009
L 134/116		SV	Europeiska unionens officiella tidning		29.5.2009


		1. Beläggningsprocess (1) (*)	2. Substrat	3.	Resultat av ytbeläggning
F.	Sputteringbeläggning		″Superlegeringar″	Legerade silicider
				Legerade aluminider (2)
				Ädelmetall-modifierade aluminider (3)
				MCrAlX (5)
				Modifierat zirkonium (12)
				Platina
				Blandningar därav (4)
			Keramik och glas med låg expan	Silicider
			sion (14)	Platina
				Platina
				Blandningar därav (4)
				Dielektriska lager (15)
				Diamantlikt kol (17)
			Titanlegeringar (13)	Borider
				Nitrider
				Oxider
				Silicider
				Aluminider
				Legerade aluminider (2)
				Karbider
			Kol-kol, keramiska och metall-	Silicider
			″matris″-″kompositer″	Karbider
				Karbider
				Svårsmälta metaller
				Blandningar därav (4)
				Dielektriska lager (15)
				Bornitrid
			Hårdmetall innehållande vol	Karbider
			fram (16) Kiselkarbid (18)	Volfram
				Volfram
				Blandningar därav (4)
				Dielektriska lager (15)
				Bornitrid
			Molybden och molybdenlegeringar	Dielektriska lager (15)
			Beryllium och berylliumlegeringar	Borider
				Dielektriska lager (15)
				Beryllium
			Detektorfönster- material (9)	Dielektriska lager (15)
				Diamantlikt kol (17)
			Svårsmälta metaller och lege	Aluminider
			ringar (8)	Silicider
				Silicider
				Oxider
				Karbider

244

						Prop. 2009/10:205
						Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning			L 134/117
29.5.2009			SV	Europeiska unionens officiella tidning			L 134/117


			1. Beläggningsprocess (1) (*)	2. Substrat	3.	Resultat av ytbeläggning
	G.	Jonimplantation		Lagerstål för höga temperaturer	Tillsatser av krom, tantal eller niobium
					(columbium)
				Titanlegeringar (13)	Borider
					Nitrider
				Beryllium och berylliumlegeringar	Borider
				Hårdmetall innehållande vol	Karbider
				fram (16)
					Nitrider

	(*)	Numren inom parentes hänvisar till de anmärkningar som följer efter tabellen.

Tabell – Ytbeläggningstekniker – Anmärkningar

1.Termen beläggningsprocess omfattar såväl reparation och förbättring av ytbehandlingen som den ursprungliga ytbehandlingen.

2.Termen legerade aluminidbeläggningar omfattar enkel- eller flerstegsbeläggningar varvid ett eller flera ämnen överförs före eller samtidigt med aluminidbeläggningen även om dessa ämnen överförs med en annan ytbehandlingsmetod. Däre mot omfattas inte upprepad användning av s.k. enkelstegs ″pack cementation″-processer för att uppnå legerade aluminider.

3.Termen ädelmetallmodifierade aluminider omfattar flerstegsbeläggningar varvid ädelmetallen eller ädelmetallerna påläggs med någon annan beläggningsprocess före påläggningen av aluminidbeläggningen.

4.Termen blandningar därav omfattar infiltrerade material, sorterade blandningar, hjälpbeläggningar och multilagerbe läggningar och erhålls genom en eller flera av de beläggningsprocesser som anges i tabellen.

5.MCrAlX avser till en legerad beläggning där M står för kobolt, järn, nickel eller blandningar därav och X står för haf nium, yttrium, kisel, tantal oberoende av mängd eller andra avsiktliga tillsatser som är större än 0,01 viktprocent, i olika proportioner och kombinationer, utom

a)CoCrAlY-beläggningar som innehåller mindre än 22 viktprocent krom, mindre än 7 viktprocent aluminium och mindre än 2 viktprocent yttrium,

b)CoCrAlY-beläggningar som innehåller 22–24 viktprocent krom, 10–12 viktprocent aluminium och 0,5–0,7 vikt procent yttrium, eller

c)NiCrAlY-beläggningar som innehåller 21–23 viktprocent krom, 10–12 viktprocent aluminium och 0,9–1,1 vikt procent yttrium.

6.Med termen aluminiumlegeringar avses legeringar som har en slutlig draghållfasthet på minst 190 MPa mätt vid 293 K (20° C).

7.Med termen korrosionsbeständigt stål avses AISI (American Iron and Steel Institute)-serien 300 eller motsvarande natio nella standard för stål.

8.Svårsmälta metaller och legeringar omfattar följande metaller och deras legeringar: niobium (columbium), molybden, vol fram och tantal.

9.Detektorfönstermaterial enligt följande: aluminiumoxid, kisel, germanium, zinksulfid, zinkselenid, galliumarsenid, dia mant, galliumfosfid, safir och följande metallhalogenider: detektorfönstermaterial som har en diameter som är större än 40 mm för zirkoniumfluorid och hafniumfluorid.

10.Tekniken för s.k. enstegs pack-cementation av massiva luftfolier omfattas inte av kategori 2.

11.Polymerer enligt följande: polyimid, polyester, polysulfid, polykarbonater och polyuretaner.

245

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/118	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

12.Med modifierat zirkonium avses tillsatser av andra metalloxider (t.ex. kalciumoxid, magnesiumoxid, yttriumoxid, hafni umoxid, oxider till sällsynta jordmetaller) till zirkonium för att stabilisera speciella kristallografiska faser och faskom positioner. Termisk barriärbeläggning som görs av zirkonium modifierad med kalciumoxid eller magnesiumoxid genom blandning eller fusion omfattas inte.

13.Med titanlegeringar avses endast rymdlegeringar som har en draghållfasthet som är minst 900 MPa mätt vid 293 K (20° C).

14.Med glas med låg expansion avses glas med en termisk expansionskoefficient på högst 1 × 10–7 K-1 mätt vid 293 K (20° C).

15.Dielektriska lager är beläggningar som är uppbyggda av flera lager isolationsmaterial i vilka interferensegenskaperna hos en konstruktion som är sammansatt av material med olika brytningsindex används så att reflexion, genomsläpplighet eller absorption erhålls vid olika våglängder. Med dielektriskta lager avses minst fyra dielektriska lager eller dielektriska/metall-″komposit″-lager.

16.Hårdmetall innehållande volframkarbid omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial som består av volframkarbid/(kobolt, nickel), titankarbid/(kobolt, nickel), kromkarbid/nickel-krom och kromkarbid/nickel.

17.Teknik som är särskilt avsedd för beläggning av diamantlikt kol på något av följande omfattas inte:

Diskettstationer samt läs- och skrivhuvuden, utrustning för tillverkning av engångsmaterial, ventiler för kranar, akus tiska membran för högtalare, motordelar till bilar, skärverktyg, stans- och pressmatriser, kontorsmaskiner, mikrofoner och medicintekniska produkter eller formar för plastgjutning eller plastformning, tillverkade av legeringar som inne håller mindre än 5 % beryllium.

18.Kiselkarbid omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial.

19.Keramiska substrat i denna punkt omfattar inte keramiska material som innehåller minst 5 viktprocent lera eller cement, antingen som separata beståndsdelar eller i kombination.

Tabell – Ytbeläggningstekniker – Tekniska anmärkningar

De processer som anges i kolumn 1 i tabellen definieras enligt följande:

a)Kemisk förångningsdeposition (CVD) är en ytbehandlings- eller ytförändringsprocess varvid metall, legering, ″kompo sit″, ett dielektrikum eller en keram deponeras på ett upphettat substrat. Reaktansgaserna sönderdelas eller kombineras i närheten av substratet, varvid en beläggning sker på substratet av det önskade grundämnet, den önskade legeringen eller kompositmaterialet. Energi för denna sönderdelning eller kemiska reaktionsprocess kan erhållas från värmen i sub stratet, en glimurladdningsplasma eller från upphettning med ″laser″-strålning.

Anm. 1: CVD omfattar följande processer: beläggning med ett gasflöde out-of-pack-beläggning, pulserande CVD, styrd termisk kärnbildande nedbrytningsprocess (CNTD), plasmaförstärkta eller plasmaassisterade CVD-processer.

Anm. 2: Med pack menas ett substrat som är inbakat i en pulverblandning.

Anm. 3: De reaktansgaser som används i en out-of-pack-process produceras med hjälp av samma basreaktioner och parametrar som pack cementation-processen, med undantag av att substratet som ska beläggas inte är i kontakt med pulverblandningen.

b)Termisk förångning – fysisk förångningsdeposition (TE-PVD) är en ytbeläggningsprocess som sker i vakuum vid ett tryck som är lägre än 0,1 Pa varvid en termisk energikälla används för att förånga beläggningsmaterialet. Denna pro cess resulterar i en kondensation eller en beläggning av det förångade materialet på lämpligt placerade substrat.

Tillsatsen av gaser i vakuumkammaren under beläggningsprocessen för att skapa blandad beläggning är en vanlig modi fiering av denna process.

Användningen av jon- eller elektronstrålar eller plasma för att aktivera eller assistera vid beläggningen är också en van lig modifikation av denna teknik. Användningen av monitorer för att under processen mäta beläggningens optiska egenskaper och tjocklek kan utgöra en del av dessa processer.

246

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/119

Specifika TE-PVD processer är följande:

1.Elektronstråle-PVD använder en elektronstråle för att upphetta och förånga det material som ska bilda beläggningen.

2.Jonassisterad resistivt upphettad PVD arbetar med elektroresistiva värmekällor i kombination med direkt inver kan från jonstrålar för att producera ett kontrollerat och likformigt flöde av de förångade beläggningsmaterialen.

3.Laserförångning använder antingen pulsade eller kontinuerliga laservågor för att förånga det material som ska bilda beläggning.

4.Katodstrålebeläggning arbetar med en katod av det material som ska bilda beläggning, varvid katoden förbrukas, och vid katoden uppstår en gnisturladdning på ytan genom en kortvarig jordkontakt med hjälp av en trigger. En styrd rörelse av gnistan urholkar katodytan och skapar ett kraftigt joniserat plasma. Anoden kan antingen vara en kon fastsatt till katodens periferi, med hjälp av isolatorer, eller till kammaren. Substratet förspänns så att icke- synlig beläggning kan ske.

Anm.: Denna definition omfattar inte slumpmässig katodstrålebeläggning utan förspänt substrat.

5.Jonplätering är en speciell modifikation av den vanliga TE-PVD-processen, varvid ett plasma eller en jonkälla används för att jonisera de ämnen som ska användas för beläggning, och en negativ förspänning läggs på sub stratet för att underlätta extraktionen av de ämnen som ska deponeras från plasman. Införandet av reaktiva ämnen, förångning av fasta material i kammaren samt användning av monitorer för att under processen mäta belägg ningens optiska egenskaper och tjocklek är vanliga modifieringar av denna process.

c)″Pack Cementation″ är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess varvid substratet packas in i en pulverblandning (″pack″) som består av

1.metallpulver som ska utgöra beläggningen (vanligtvis aluminium, krom, kisel eller kombinationer av dessa),

2.en aktivator (vanligtvis ett halogent salt), och

3.ett ballastpulver, oftast aluminium.

Substratet och pulverblandningen placeras i en retort som upphettas till en temperatur mellan 1 030 K (757 °C) och 1 375 K (1 102 °C) i tillräckligt lång tid för att beläggningen ska ske.

d)Plasmasprutning är en ytbehandlingsprocess i vilken en kanon (″blåslampa″), som producerar och styr ett plasma tar emot pulver eller tråd av beläggningsmaterialet, smälter det och skjuter det mot ett substrat, varpå en integrerad sam manfogning sker. Plasmasprutning kan antingen ske som lågtryckssprutning eller höghastighetssprutning.

Anm. 1: Med lågtryck avses lägre tryck än omgivande atmosfärtryck.

Anm. 2: Med höghastighet avses en gashastighet vid sprutmunstycket som överskrider 750 m/s beräknat vid 293 K (20 °C) och 0,1 MPa.

e)Målningsbeläggning är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess i vilken ett metalliskt eller kera miskt pulver med ett organiskt bindemedel uppslammas i en vätska och appliceras på ett substrat genom antingen sprutning, doppning eller målning, med påföljande luft- eller ugnstorkning, samt värmebehandling för att uppnå öns kad beläggning.

f)Sputteringbeläggning är en överlagringsbeläggningsprocess som baseras på impulsöverföringsfenomen, varvid posi tiva joner accelereras av ett elektriskt fält mot ytan av ett mål (beläggningsmaterialet). Den kinetiska energin hos de lad dade jonerna är tillräcklig för att atomer från ytan ska frigöras och beläggas på det lämpligt placerade substratet.

Anm. 1: Tabellen hänvisar endast till triod-, magnetron- eller reaktiv sputteringbeläggning som används för att öka vidhäft ningen av beläggningen samt radiofrekvent (RF)-förstärkt sputteringbeläggning som används för att tillåta förångning i icke metalliska beläggningsmaterial.

Anm. 2: Lågenergijonstrålar (mindre än 5 keV) kan användas för att aktivera beläggningen.

g)Jonimplantation är en ytförändringsbeläggningsprocess i vilken det ämne som ska legeras joniseras, accelereras genom en potentialgradient och förs in till ytregionen för substratet. Detta inbegriper processer där jonimplantationen sker samtidigt med fysisk förångningsdeposition med elektronstråle eller sputteringbeläggning.

247

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

248

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/121

KATEGORI 3

ELEKTRONIK

249

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

250

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/123

	3A		System, utrustningar och komponenter

Anm. 1: Kontrollstatusen för den utrustning och de komponenter som beskrivs i avsnitten 3A001 eller 3A002, för utom för de som beskrivs i avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.10 eller 3A001.a.12, och som är speciellt kon struerade för eller som har samma funktionella egenskaper som annan utrustning, bestäms av den andra utrustningens kontrollstatus.

Anm. 2: Kontrollstatusen för de integrerade kretsar som beskrivs i avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.9 eller 3A001.a.12, och som är icke föränderligt programmerade till eller konstruerade för en speciell funktion för en annan utrust ning bestäms av den andra utrustningens kontrollstatus.

ANM.: Om en tillverkare eller sökande inte kan avgöra den andra utrustningens kontrollstatus, bestäms de integrerade kretsarnas kontrollstatus av avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.9 och 3A001.a.12.

3A001 Elektroniska komponenter och speciellt konstruerade komponenter till dessa, enligt följande:

a)Integrerade kretsar för allmänna ändamål, enligt följande:

Anm. 1: Kontrollstatusen för wafers (färdigbearbetade eller obearbetade), vars funktion har fastställts, ska bedö mas efter parametrarna i avsnitt 3A001.a.

Anm. 2: Integrerade kretsar omfattar följande typer:

—″Monolitiska integrerade kretsar″.

—″Integrerade hybridkretsar″.

—″Integrerade multikretsar″.

—″Integrerade kretsar av filmtyp″ inklusive integrerade kretsar av typ kisel på safir.

—″Optiska integrerade kretsar″.

1.Integrerade kretsar som har konstruerats eller specificerats för att vara motståndskraftiga mot en total strålning enligt någon av följande parametrar:

a)En total dos om minst 5 × 103 Gy (kisel),

b)en dosratsändring genom störning om minst 5 × 106 Gy (kisel)/s, eller

c)en fluens (integrerat flöde) av neutroner (1 MeV ekvivalent) på 5 × 1013 n/cm2 eller högre på kisel, eller dess ekvivalent för andra material.

Anm.: 3A001 a.1 c gäller inte för halvledare av metallisolatortyp (MIS – Metal Insulator Semiconductors).

2.″Mikroprocessor-mikrokretsar″, ″mikrodator-mikrokretsar″, mikrocontroller-mikrokretsar, integre rade minneskretsar tillverkade av blandade halvledare, analog-till digital omvandlare, digital-till- analog-omvandlare, elektro-optiska eller ″optiska integrerade kretsar″ för ″signalbehandling″, fältprogrammerbara logiska komponenter, kundanpassade integrerade kretsar för vilka antingen funktionen är okänd eller kontrollstatusen hos den utrustning i vilken kretsarna ska användas är okänd, processorer för Fast Fourier-transformation (FFT), elektriskt raderbara PROM-minnen (EEPROM), flash-minnen eller statiska RAM (SRAM) med någon av följande egenskaper:

a)Specificerade för drift i omgivningstemperaturer över 398 K (125 °C).

b)Specificerade för drift i omgivningstemperaturer under 218 K (– 55 °C).

c) Specificerade för drift i omgivningstemperaturer inkluderande hela intervallet från 218 K (– 55 °C) till och med 398 K (125 °C).

Anm.: Avsnitt 3A001.a.2 gäller inte integrerade kretsar som konstruerats för civila bil- eller tågapplikationer.

251

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/124		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A001		a) (forts.)

3.″Mikroprocessor-mikrokretsar″, ″mikrodator-mikrokretsar″ och mikrocontroller-mikrokretsar till verkade av en halvledare med blandade material och som har en klockfrekvens som överstiger 40 MHz.

Anm.: Avsnitt 3A001.a.3 omfattar digitala signalprocessorer, digitala matrisprocessorer (array processors) och digitala hjälpprocessorer (coprocessors).

4.Integrerade minneskretsar som tillverkats av en sammansatt halvledare.

5.Integrerade kretsar för analog-till-digital- och digital-till-analog-omvandlare enligt följande:

a)Analog-till-digital-omvandlare som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A101.

1.En upplösning på 8 bitar eller mer, men mindre än 10 bitar, med en dataöverföringshas tighet som är högre än 500 miljoner ord per sekund,

2.en upplösning på 10 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar med en dataöverförings hastighet som är högre än 200 miljoner ord per sekund,

3.en upplösning på 12 bitar med en dataöverföringshastighet som är högre än 105 miljo ner ord per sekund,

4.en upplösning på mer än 12 bitar, men högst 14 bitar med en dataöverföringshastighet som är högre än 10 miljoner ord per sekund, eller

5.en upplösning på mer än 14 bitar med en dataöverföringshastighet som är högre än 2,5 miljoner ord per sekund.

b)Digital-till-analog-omvandlare med en upplösning på 12 bitar eller mer och en ″inställnings tid″ som är kortare än 10 ns.

Tekniska anm.:

1.En upplösning på n bitar motsvarar en kvantisering av 2n nivåer.

2.Antalet bitar i utdataord är lika med upplösningen i analog-till-digital-omvandlaren.

3.Dataöverföringshastigheten är omvandlarens maximala dataöverföringshastighet, oavsett arkitektur eller översampling. Säljare kan även med dataöverföringshastighet mena samplingshastigheten, omvandlings hastigheten eller kapaciteten. Den anges ofta i megahertz (MHz) eller miljoner sampel per sekund (Msps).

4.I syfte att mäta överföringshastigheten motsvarar ett utdataord per sekund en hertz eller ett sampel per sekund.

6.Elektro-optiska eller ″optiska integrerade kretsar″ för ″signalbehandling″ som har alla följande egenskaper:

a)En eller flera interna ″laser″-dioder,

b)en eller flera interna ljusdetekterande element, och

c)optiska vågledare.

252

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/125
29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/125

3A001		a) (forts.)
		7. ’Fältprogrammerbara logiska komponenter’ med något av följande:
		a) Det maximala antalet digitala inmatningar/utmatningar överstiger 200.
		b) Antalet systemgrindar överstiger 230 000.
		Anm.: Avsnitt 3A001.a.7 omfattar följande:
		— Enkla programmerbara logiska komponenter (SPLD)
		— Komplexa programmerbara logiska komponenter (CPLD)
		—	Fältprogrammerbara grindmatriser (FPGA)
		— Fältprogrammerbara logiska matriser (FPLA)
		—	Fältprogrammerbara kopplingar (FPIC)

Tekniska anm.:

1.’Fältprogrammerbara logiska komponenter’ betecknas även fältprogrammerbara grindmatriser eller fält programmerbara logiska matriser.

2.Det maximala antalet digitala inmatningar/utmatningar i avsnitt 3A001.a.7.a betecknas också det maximala antalet inmatningar/utmatningar för användaren eller det maximala antalet tillgängliga inmatningar/utmatningar, oavsett om den integrerade kretsen är inkapslad eller ej.

8.Används inte.

9.Integrerade kretsar för neurala nätverk.

10.Kundanpassade integrerade kretsar för vilka antingen funktionen är okänd eller kretstillverkaren saknar uppgift om kontrollstatusen hos den utrustning där kretsarna ska ingå och där något av föl jande villkor är uppfyllt:

a)Fler än 1 500 anslutningar,

b)den ″typiska grindfördröjningstiden″ är kortare än 0,02 ns, eller

c)arbetsfrekvensen överstiger 3 GHz.

11.Andra digitala kretsar än de som beskrivits i avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.10 och 3A001.a.12 och som baseras på en blandning av halvledarmaterial, med något av följande:

a)Ett antal grindekvivalenter som är större än 3 000 (grindar med 2 ingångar), eller

b)en vippfrekvens som överstiger 1,2 GHz.

12.Processorer för Fast Fourier Transform (FFT) och som har en specificerad verkställighetstid som är mindre än (N log2 N)/20 480 ms för en N-punkters komplex FFT, där N är antalet punkter.

Teknisk anm.:

När N är lika med 1 024 punkter ger formeln i 3A001.a.12 en verkställighetstid på 500 µs.

b)Mikrovåg- eller millimetervågutrustning, enligt följande:

1.Elektroniska vakuumrör och katoder enligt följande:

Anm. 1: Avsnitt 3A001.b.1 omfattar inte sådana rör som är tillverkade eller specificerade för att fungera i frekvensband och som uppfyller följande:

a)De överstiger inte 31,8 GHz, och

b)de är ″tilldelade av ITU″ för radiokommunikationstjänster, men inte för radiobestämning. Anm. 2: Avsnitt 3A001.b.1 omfattar inte icke-″rymdkvalificerade″ rör som uppfyller följande:

a)De har en genomsnittlig utgångseffekt på högst 50 W, och

b)de är tillverkade eller specificerade för att fungera i frekvensband som har alla följande egenskaper:

1.De överstiger 31,8 GHz, men överstiger inte 43,5 GHz, och

2.de är ″tilldelade av ITU″ för radiokommunikationstjänster men inte för radiobestämning.

253

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/126	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3A001 b) 1. (forts.)

a)Vandringsvågrör, för pulsad eller kontinuerlig drift, enligt följande:

1.Rör som kan arbeta vid frekvenser som överstiger 31,8 GHz.

2.Rör som har en katodupphettning som möjliggör full högfrekvensdrift på kortare tid än 3 s efter tillslag.

3.Rör som har kopplade kaviteter eller är utvecklingar av sådana rör med en ″relativ band bredd″ som är större än 7 % eller en toppeffekt som överskrider 2,5 kW.

4.Helix-rör, eller utvecklingar av dessa, som uppfyller något av följande:

a)De har en ″effektbandbredd″ som är mer än en oktav och produkten av den speci ficerade genomsnittliga uteffekten (uttryckt i kW) och den högsta arbetsfrekvensen (uttryckt i GHz) överstiger mätetalet 0,5,

b)de har en ″effektbandbredd″ som är en oktav eller mindre, och produkten av den specificerade uteffekten (uttryckt i kW) och den maximala specificerade arbetsfrek vensen (uttryckt i GHz) överstiger mätetalet 1, eller

c)de är ″rymdkvalificerade″.

b)Korsfältsförstärkarrör med en förstärkning på mer än 17 dB.

c)Impregnerade katoder till elektronrör som producerar en kontinuerlig emissionsströmtäthet på mer än 5 A/cm2.

2.Effektförstärkare för ’monolitiska integrerade kretsar’ som arbetar inom mikrovågsområdet (MMIC- effektförstärkare) som uppfyller något av följande:

a)De är specificerade för frekvenser som överstiger 3,2 GHz, men inte 6 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 4W (36 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som över stiger 15 %.

b)De är specificerade för frekvenser som överstiger 6 GHz, men inte 16 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 1W (30 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som över stiger 10 %.

c)De är specificerade för frekvenser som överstiger 16 GHz, men inte 31,8 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 0,8W (29 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 10 %.

d)De är specificerade för frekvenser som överstiger 31,8 GHz, men inte 37,5 GHz.

e)De är specificerade för frekvenser som överstiger 37,5 GHz, men inte 43,5 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 0,25W (24 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 10 %.

f)De är specificerade för frekvenser som överstiger 43,5 GHz.

Anm. 1: Avsnitt 3A001.b.2 omfattar inte satellitrundradioutrustning som är konstruerad eller specificerad för att arbeta i frekvensområdet 40,5 till 42,5 GHz.

Anm. 2: Kontrollstatusen för MMIC vars specificerade arbetsfrekvens omfattar frekvenser i mer än ett frek vensområde, enligt definitionen i avsnitt 3A001.b.2.a-3A001.b.2.f, bestäms genom angivna parametrar för lägsta genomsnittliga utgångseffekt.

Anm. 3: Anm. 1 och 2 i inledningen till kategori 3 anger att avsnitt 3A001.b.2 inte omfattar MMIC som speciellt är konstruerade för andra tillämpningar, t.ex. telekommunikation, radar och bilar.

3.Diskreta mikrovågstransistorer som uppfyller något av följande villkor:

a)De är specificerade för frekvenser som överstiger 3,2 GHz, men inte 6 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 60 W (47,8 dBm).

254

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/127

3A001 b) 3. (forts.)

b)De är specificerade för frekvenser som överstiger 6 GHz, men inte 31,8 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 20 W (43 dBm).

c)De är specificerade för frekvenser som överstiger 31,8 GHz, men inte 37,5 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 0,5 W (27 dBm).

d)De är specificerade för frekvenser som överstiger 37,5 GHz, men inte 43,5 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 1 W (30 dBm).

e)De är specificerade för frekvenser som överstiger 43,5 GHz.

Anm.: Kontrollstatusen för transistorer vars specificerade arbetsfrekvens omfattar frekvenser i mer än ett frek vensområde, enligt definitionen i avsnitt 3A001.b.3.a-3A001.b.3.e, bestäms genom angivna para metrar för lägsta genomsnittliga utgångseffekt.

4.Halvledarbestyckade mikrovågsförstärkare och mikrovågsutrustningar/moduler som innehåller halvledarbestyckade mikrovågsförstärkare, med någon av följande egenskaper:

a)De är specificerade för frekvenser som överstiger 3,2 GHz, men inte 6 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 60W (47,8 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 15 %.

b)De är specificerade för frekvenser som överstiger 6 GHz, men inte 31,8 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 15W (42 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som över stiger 10 %.

c)De är specificerade för frekvenser som överstiger 31,8 GHz, men inte 37,5 GHz.

d)De är specificerade för frekvenser som överstiger 37,5 GHz, men inte 43,5 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 1W (30 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 10 %.

e)De är specificerade för frekvenser som överstiger 43,5 GHz.

f)De är specificerade för frekvenser som överstiger 3,2 GHz och uppfyller samtliga av följande villkor:

1.De har en genomsnittligt utgångseffekt (i watt), P, större än 150 dividerat med en maxi mal arbetsfrekvens (i GHz) i kvadrat [P>150 W*GHz2/f GHz2].

2.De har en ″relativ bandbredd″ på 5 % eller mer.

3.Två av sidorna är vinkelräta med en längd, d, (i cm) som är lika med eller mindre än 15 dividerat med den lägsta arbetsfrekvensen i GHz [d = 15 cm × GHz/fGHz].

Teknisk anm.:
3,2 GHz bör	användas	som	den lägsta arbetsfrekvensen (fGHz) i formeln i avsnitt	3A001.b.4.f.3
för förstärkare	som har	en	specificerad arbetsfrekvens som sträcker sig ner till 3,2	GHz och lägre

[d = 15 cm × GHz/3,2 GHz].

ANM.: MMIC-effektförstärkare ska bedömas mot bakgrund av kriterierna i avsnitt 3A001.b.2.

Anm. 1: Avsnitt 3A001.b.4 omfattar inte satellitrundradioutrustning som är konstruerad eller specificerad för att arbeta i frekvensområdet 40,5 till 42,5 GHz.

Anm. 2: Kontrollstatusen för en produkt vars specificerade arbetsfrekvens omfattar frekvenser i mer än ett frekvensområde, enligt definitionen i avsnitt 3A001.b.4.a-3A001.b.4.e, bestäms genom angivna parametrar för lägsta genomsnittliga utgångseffekt.

255

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/128		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A001		b) (forts.)

5.Elektroniskt eller magnetiskt avstämbara bandpass- eller bandstoppfilter, som har mer än 5 avstäm

bara resonatorer och som kan avstämmas inom ett frekvensband fmax/fmin = 1,5:1 på mindre än 10 μs, och som har något av följande:

a)En bandbredd på mer än 0,5 % av mittfrekvensen för bandpassfiltret, eller

b)en bandbredd på mindre än 0,5 % av mittfrekvensen för bandstoppfiltret.

6.Används inte.

7.Omvandlare och harmoniska blandare som är konstruerade för att utöka frekvensområdet för utrustning som beskrivs i avsnitt 3A002.c, 3A002.d, 3A002.e eller 3A002.f utanför vad som stad gas i dessa avsnitt.

8.Effektförstärkare för mikrovåg som innehåller rör som omfattas av avsnitt 3A001.b.1 och som har alla följande egenskaper:

a)Arbetsfrekvensen är över 3 GHz,

b)ett genomsnittligt förhållande mellan effekttäthet och massa som överstiger 80 W/kg, och

c)en volym som är mindre än 400 cm3.

Anm.: Avsnitt 3A001.b.8 omfattar inte utrustning som är konstruerad eller specificerad för att arbeta i frek vensband som är tilldelade av ITU för radiokommunikationstjänster men inte för radiobestämning.

9.Effektmoduler för mikrovåg (MPM) som består av åtminstone ett vandringsvågrör, en ″monolitisk integrerad krets″ för mikrovåg och en integrerad elektronisk effektkonditionerare och som har föl jande egenskaper:

a)En ’tillslagstid’ från avstängd till full drift som är mindre än 10 sekunder,

b)En volym som understiger den maximala specificerade effekten i W multiplicerad med

10cm3/W, och

c)En ″effektbandbredd″ som överstiger 1 oktav (fmax > 2fmin) och som har något av följande:

1.För frekvenser som är högst 18 GHz, en utgångseffekt i radiofrekvensområdet som över stiger 100 W, eller

2.en frekvens som överstiger 18 GHz.

Tekniska anm.:

1.För beräkning av volymen i avsnitt 3A001.b.9.b ges följande exempel: För en maximal specificerad effekt på 20 W blir volymen 20 W × 10 cm3/W = 200 cm3.

2.’Tillslagstiden’ i avsnitt 3A001.b.9.a avser tiden från helt avstängd till full drift, dvs. inklusive upp värmningstiden för MPM.

10.Oscillatorer eller sammansättningar av oscillatorer som konstruerats för att användas med båda föl jande egenskaper:

a)Ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, som är bättre än -(126 + 20log10F – 20log10f) för 10 Hz < F < 10 kHz.

b)Ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, som är bättre än -(114 + 20log10F – 20log10f) för 10 kHz = F < 500 kHz.

Teknisk anm.:

I avsnitt 3A001.b.10 är F frekvensförskjutningen från arbetsfrekvensen i Hz och f är arbetsfrekvensen i MHz.

256

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/129

3A001 (forts.)

c)Anordningar för akustiska vågor, enligt följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:

1.Anordningar för akustiska ytvågor samt för akustiska vågor nära ytan (shallow bulk) som har någon av följande egenskaper:

a)Bärfrekvensen överstiger 6 GHz.

b)Bärfrekvensen överstiger 1 GHz, men inte 6 GHz, och de har någon av följande egenskaper:

1.’Frekvensundertryckningen av sidloben’ överstiger 65 dB,

2.produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i µs och bandbredd i MHz) överstiger 100,

3.bandbredden överstiger 250 MHz, eller

4.dispersionsfördröjningen är mer än 10 µs.

c)Bärfrekvensen är 1 GHz eller lägre och den har någon av följande egenskaper:

1.Produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i µs och bandbredd i MHz) överstiger 100,

2.dispersionsfördröjningen är mer än 10 µs, eller

3.’frekvensundertryckningen av sidloben’ överstiger 65 dB och bandbredden är större än 100 MHz,

Teknisk anm.: ’Frekvensundertryckningen av sidloben’ är det maximala undertryckningsvärde som anges i databladet.

2.Anordningar för s.k. bulk-vågor som direkt kan behandla signaler med frekvenser som överstiger 2,6 GHz.

3.Akustisk-optiska anordningar för ″signalbehandling″ som medger ömsesidig påverkan mellan akus tiska vågor (s.k. bulk-vågor eller ytvågor) och ljusvågor och som tillåter direkt signal- eller bildbe handling, inklusive spektralanalys, korrelation och convolution.

Anm.: Avsnitt 3A001.c omfattar inte anordningar för akustiska vågor som begränsas till enkelbandpass-, lågpass-, högpass- eller notch-filtrering eller resonansfunktion.

d)Elektroniska enheter och kretsar som innehåller komponenter tillverkade av ″supraledande″ material, spe ciellt konstruerade för drift vid temperaturer under den ″kritiska temperaturen″ för åtminstone en av dess ″supraledande″ beståndsdelar, och som är försedda med något av följande:

1.Strömomkoppling i digitala kretsar med användning av ″supraledande″ grindar och där produkten av grindfördröjningstiden per grind (i sekunder) och effektförlusten per grind (i watt) är mindre än 10–14 J, eller

2.frekvensval för alla frekvenser med användning av resonanskretsar med Q-värden som överstiger 10 000.

e)Högenergienheter enligt följande:

1.’Celler’ enligt följande:

a)’Primärceller’ som har en ’energitäthet’ som överstiger 550 Wh/kg vid 20 °C.

b)’Sekundärceller’ som har en ’energitäthet’ som överstiger 250 Wh/kg.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 3A001.e.1 beräknas ’energitäthet’ (Wh/kg) utifrån den nominella spänningen multiplicerad med den nominella kapaciteten i amperetimmar (Ah) dividerat med massan i kg. Om den nominella kapaciteten inte är specificerad beräknas energitätheten utifrån den nominella spänningen i kvadrat mul tiplicerad med urladdningstiden i timmar dividerat med urladdningsbelastningen i ohm och massan i kg.

2.I avsnitt 3A001.e.1 definieras ’cell’ som en elektrokemisk enhet som har positiva och negativa elektro der och elektrolyt samt är en källa till elektrisk energi. Den är grundkomponenten i ett batteri.

257

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/130		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A001		e) 1. (forts.)

3.I avsnitt 3A001.e.1.a definieras ’primärcell’ som en ’cell’ som inte är avsedd att laddas genom någon annan källa.

4.I avsnitt 3A001.e.1.b definieras ’sekundärcell’ som en ’cell’ som är avsedd att laddas genom en extern elektrisk källa.

Anm.: Avsnitt 3A001.e.1 omfattar inte batterier, inbegripet batterier som består av en enda cell.

2.Högenergikondensatorer enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A201.a.

a)Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som understiger 10 Hz (enkelpulskondensatorer) och som har samtliga följande egenskaper:

1.En specificerad spänning lika med eller överstigande 5 kV,

2.en energitäthet lika med eller högre än 250 J/kg, och

3.en total energi lika med eller större än 25 kJ.

b)Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som är lika med eller överstiger 10 Hz (repetitions specificerade kondensatorer) och som har samtliga följande egenskaper:

1.En specificerad spänning lika med eller överstigande 5 kV,

2.en energitäthet lika med eller högre än 50 J/kg,

3.en total energi lika med eller större än 100 J, och

4.en laddnings/urladdnings-livslängd som är lika med eller överstiger 10 000 cykler.

3.″Supraledande″ elektromagneter eller solenoider, speciellt konstruerade för att kunna helt laddas eller urladdas på mindre än 1 sekund och som har samtliga följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 3A201.b.

Anm.: Avsnitt 3A001.e.3 omfattar inte ″supraledande″ elektromagneter och solenoider som är speciellt kon struerade för att användas i medicinsk utrustning till magnetisk resonans bildbehandling (MRI).

a)Energin som levereras vid urladdning överstiger 10 kJ under den första sekunden,

b)innerdiametern på den strömförande lindningen är större än 250 mm, och

c)är specificerad för en magnetisk induktion som är större än 8 T eller en ″total strömtäthet″ i lindningen som är större än 300 A/mm2.

4.Solceller, CIC-hopsättningar (cell-interconnect-coverglass), solpaneler och solmoduler som är ″rymdkvalificerade″ och har en minsta genomsnittlig verkningsgrad som överstiger 20 % vid en

driftstemperatur på 301 K (28 °C) under simulerad ’AM0’-belysning med en irradians på 1,367 watt per kvadratmeter (W/m2).

Teknisk anm.:

’AM0’ eller ’luftmassenollpunkt’ avser solljusets spektrala irradians i jordens yttre atmosfär där avståndet mel lan jorden och solen är en astronomisk enhet (AU).

f)Roterande kodare som anger positionens absolutvärde med en noggrannhet som är mindre (bättre) än

± 1,0 bågsekunder.

g)Pulsade effektomriktande halvledartyristorenheter och ’tyristormoduler’ som använder elektriskt eller optiskt styrda eller elektronstrålestyrda omriktningsmetoder och som har någon av följande egenskaper:

1.En maximal strömökningstakt vid påslagning (di/dt) som överstiger 30 000 A/μs och en spänning i avstängt tillstånd som överstiger 1 100 V.

258

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/131

	3A001		g) (forts.)

2.En maximal strömökningstakt vid påslagning (di/dt) som överstiger 2 000 A/μs och som har föl jande egenskaper:

a)En toppspänning i avstängt tillstånd som är minst 3 000 V.

b)En toppström (strömstöt) som är minst 3 000 A.

Anm. 1: Avsnitt 3A001.g omfattar följande:

—Kiselstyrda likriktare (SRC).

—ET-tyristorer (Electrical Triggering Thyristors)

—LT-tyristorer (Light Triggering Thyristors)

—IGC-tyristorer (Integrated Gate Commutated Thyristors)

—GTO-tyristorer (Gate Turn-off Thyristors)

—MOS-styrda tyristorer (MCT)

—Solidtroner

Anm. 2: Avsnitt 3A001.g omfattar inte tyristorenheter och ’tyristormoduler’ som ingår i utrustning som är utfor mad för civila järnvägstillämpningar eller ″civila luftfartygs″-tillämpningar.

Teknisk anm.:

En ’tyristormodul’ i avsnitt 3A001.g innehåller en eller flera tyristorenheter.

h)Effektomriktande halvledare, dioder eller ’moduler’ som har samtliga följande egenskaper:

1.Specificerade för en maximal gränsskiktstemperatur vid drift som överstiger 488 K (215 °C).

2.En repetitiv toppspänning i frånläge (blockeringsspänning) som överstiger 300 V.

3.En kontinuerlig strömstyrka som överstiger 1 A.

Anm. 1: I avsnitt 3A001.h inbegriper repetitiv toppspänning i frånläge drain till source-spänning, collector till emitter-spänning, repetitiv toppbackspänning och repetitiv toppblockeringsspänning i frånläge.

Anm. 2: Avsnitt 3A001.h omfattar följande:

—JFE-transistorer (Junction Field Effect Transistors)

—VJFE-transistorer (Vertical Junction Field Effect Transistors)

—MOSFE-transistorer (Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistors)

—DMOSFE-transistorer (Double Diffused Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistors)

—IGB-transistorer (Insulated Gate Bipolar Transistors)

—HEM-transistorer (High Electron Mobility Transistors)

—BJ-transistorer (Bipolar Junction Transistors)

—Tyristorer och kiselstyrda likriktare (SRC)

—GTO-tyristorer (Gate Turn-off Thyristors)

—ETO-tyristorer (Emitter Turn-off Thyristors)

—PiN-dioder

—Schottkydioder

259

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/132		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A001		h) (forts.)

Anm. 3: Avsnitt 3A001.h omfattar inte effektomriktare, dioder eller ’moduler’ som ingår i utrustning som är utformad för civila motorfordonstillämpningar, civila järnvägstillämpningar eller ″civila luftfartygs″-tillämpningar.

Teknisk anm.:

En ’modul’ i avsnitt 3A001.h innehåller en eller flera effektomriktande halvledare eller dioder.

3A002 Elektronisk utrustning med allmän användning och tillbehör till sådan utrustning, enligt följande:

a)Följande inspelningsutrustning samt till dessa utrustningar speciellt konstruerade testband:

1.Analoga magnetiska instrumentbandspelare, inklusive sådana som tillåter inspelning av digitala sig naler (t.ex. genom att använda digitala moduler (HDDR) för hög packningstäthet) som har någon av följande egenskaper:

a)En bandbredd som överstiger 4 MHz per elektronisk kanal eller spår,

b)en bandbredd som överstiger 2 MHz per elektronisk kanal eller spår om utrustningen har mer än 42 spår, eller

c)ett tidsförskjutnings(bas)-fel, mätt enligt tillämpliga IRIG- eller EIA-dokument, som är mindre än ± 0,1 μs.

Anm.: Analoga magnetiska bandspelare speciellt konstruerade för civilt bruk ska inte betraktas som instrumentbandspelare.

2.Digitala magnetiska videobandspelare som har en maximal digital överföringshastighet som över stiger 360 Mbit/s.

Anm.: Avsnitt 3A002.a.2 omfattar inte sådana digitala magnetiska videobandspelare som är speciellt kon struerade för TV-inspelningar i signalformat, som kan omfatta ett komprimerat signalformat enligt standarder eller rekommendationer från ITU, IEC, SMPTE, EBU, ETSI eller IEEE för civila TV-tillämpningar.

3.Digitala magnetiska instrumentdatabandspelare som har fast eller roterande huvud och som har någon av följande egenskaper:

a)En maximal digital interfaceöverföringshastighet som överstiger 175 Mbit/s, eller

b)som är ″rymdkvalificerade″.

Anm.: Avsnitt 3A002.a.3 omfattar inte analoga magnetiska bandspelare som är utrustade med HDDR omvandlingselektronik och utformade för att endast spela in digitala data.

4.Utrustning med en maximal digital interfaceöverföringshastighet som överstiger 175 Mbit/s, och som är konstruerad för att omvandla digitala magnetiska videobandspelare till digitala instrumentdatabandspelare.

5.Utrustning för digitalisering av vågformer samt utrustning för registrering av transienter (transient recorders), med följande egenskaper:

a)Digitaliseringshastigheten är lika med eller bättre än 200 miljoner samplingar per sekund och en upplösning på 10 bitar eller mer, och

b)en ’kontinuerlig kapacitet’ på 2 Gbit/s eller mer.

260

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/133
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/133

	3A002		a) 5. (forts.)
			Tekniska anm.:

1.För sådana instrument, som är uppbyggda med en parallell bussarkitektur, är den ’kontinuerliga kapa citeten’ lika med högsta ordhastigheten multiplicerat med antalet bitar i ordet.

2.’Kontinuerlig kapacitet’ är den högsta datahastigheten som instrumentet kontinuerligt kan förse ett mass minne med information utan att någon information går förlorad med bibehållen samplingsfrekvens och analog-till-digital konvertering.

6.Digital instrumentdataupptagningsutrustning som använder teknik för lagring av data på magnet skivor och har båda följande egenskaper:

a)Digitaliseringshastighet på minst 100 miljoner samplingar per sekund och en upplösning på 8 bitar eller mer, och

b)en ’kontinuerlig kapacitet’ på 1 Gbit/s eller mer.

b)″Frekvenssyntesutrustningar″ ″elektroniska sammansättningar″ som har en ″tid för att byta frekvens″ från en vald frekvens till en annan som understiger 1 ms.

Anm.: Kontrollstatusen för ″signalanalysatorer″, signalgeneratorer, nätverksanalysatorer och testmottagare för mik rovåg som självständiga instrument bestäms av avsnitt 3A002.c, 3A002.d, 3A002.e respektive 3A002.f.

c)Radiofrekvens-″signalanalysatorer″ enligt följande:

1. ″Signalanalysatorer″ som kan analysera frekvenser över 31,8 GHz men som inte överstiger 37,5 GHz och som har en upplösningsbandbredd (RBW) på 3 decibel som överstiger 10 MHz.

2.″Signalanalysatorer″ som kan analysera frekvenser över 43,5 GHz.

3.″Dynamiska signalanalysatorer″ med en ″realtidsbandbredd″ som överstiger 500 kHz.

Anm.: Avsnitt 3A002.c.3 omfattar inte de ″dynamiska signalanalysatorer″ som endast använder filter som har en konstant procentuell bandbredd (kallas även oktavfilter eller filter för del av en oktav).

d)Signalgeneratorer där utgångssignalen genereras genom frekvenssyntes, där noggrannheten, kort- och långtidsstabiliteten kontrolleras från, avleds från eller korrigeras av en intern masterreferensoscillator och som har någon av följande egenskaper:

1.En maximal syntetiskt erhållen frekvens som överstiger 31,8 GHz men inte 43,5 GHz, och som är specificerade för att alstra en ’pulslängd’ på mindre än 100 ns.

2.En maximal syntetiskt erhållen frekvens som överstiger 43,5 GHz.

3.En ″tid för att byta frekvens″ från en vald frekvens till en annan enligt något av följande:

a)Mindre än 312 ps.

b)Mindre än 100 μs för ett frekvensbyte som överstiger 1,6 GHz inom det syntetiskt erhållna frekvensområde som överstiger 3,2 GHz men inte 10,6 GHz.

c)Mindre än 250 μs för ett frekvensbyte som överstiger 550 MHz inom det syntetiskt erhållna frekvensområde som överstiger 10,6 GHz men inte 31,8 GHz.

d)Mindre än 500 μs för ett frekvensbyte som överstiger 550 MHz inom det syntetiskt erhållna frekvensområde som överstiger 31,8 GHz men inte 43,5 GHz.

e)Mindre än 1 ms inom det syntetiskt erhållna frekvensområde som överstiger 43,5 GHz.

261

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/134		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A002		d) (forts.)

4.En maximal syntetiskt erhållen frekvens som överstiger 3,2 GHz och som har båda följande egenskaper:

a)Ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, som är bättre än -(126 + 20log10F – 20log10f) för 10 Hz < F < 10 kHz.

b)Ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, som är bättre än -(114 + 20log10F – 20log10f) för 10 kHz = F < 500 kHz.

Teknisk anm.:

I avsnitt 3A002.d.4 är F frekvensförskjutningen från arbetsfrekvensen i Hz och f är arbetsfrekvensen i MHz.

Anm. 1: I avsnitt 3A002.d inkluderar signalgeneratorer där utgångssignalen genereras genom frekvenssyntes även godtyckliga vågforms- och funktionsgeneratorer.

Anm. 2: Avsnitt 3A002.d omfattar inte utrustningar där utgångsfrekvensen produceras antingen genom addi tion eller subtraktion av två eller flera frekvenser från kristalloscillatorer eller genom en addition eller sub traktion följd av en multiplikation av resultatet.

Tekniska anm.:

1.Godtyckliga vågforms- och funktionsgeneratorer specificeras normalt genom samplingshastigheten (t.ex. Gsampling/s), som omvandlas till radiofrekvensområdet genom Nyquistfaktorn två. En godtycklig vågform på 1 Gsampling/s har således en direkt utgångskapacitet på 500 MHz. När översampling används är den direkta utgångskapaciteten emellertid proportionellt lägre.

2.Med ’pulslängd’ avses i avsnitt 3A002.d.1 den tid som förflyter mellan det att pulsens framkant uppnår 90 % av toppeffekten och dess bakkant uppnår 10 % av toppeffekten.

e)Nätverksanalysatorer med en maximal arbetsfrekvens som överstiger 43,5 GHz.

f)Testmottagare för mikrovåg som har alla följande egenskaper:

1.En maximal arbetsfrekvens som överstiger 43,5 GHz, och

2.kan mäta amplitud och fas simultant.

g)Atomfrekvensstandarder som har någon av följande egenskaper:

1.″Rymdkvalificerade″.

2.Icke-rubidium och med en långtidsstabilitet som är mindre (bättre) än 1 × 10–11/månad.

3.Icke-″rymdkvalificerade″ och med följande egenskaper:

a)En rubidiumstandard.

b)Långtidsstabilitet som är mindre (bättre) än 1 × 10–11/månad.

c)En total effektförbrukning som understiger 1 W.

3A003 Värmestyrningssystem för kallsprutning som använder en sluten slinga med inkapslad vätskehanterings- och rekonditioneringsutrustning där en dielektrisk vätska sprutas in i den elektroniska komponenten med hjälp av särskilt konstruerade sprutmunstycken som är konstruerade för att hålla de elektroniska komponenterna inom respektive temperaturområde, och särskilt konstruerade komponenter till dessa.

3A101 Elektroniska utrustningar, enheter och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 3A001, enligt följande:

a)Analog-till-digitalomvandlare, användbara i ″missiler″, konstruerade för att uppfylla militära krav för mil jötålig utrustning.

b)Radiografisk utrustning (acceleratorer) i stånd att alstra elektromagnetisk strålning framkallad av broms strålning från accelererade elektroner på 2 MeV eller mer, samt system som innehåller denna radiogra fiska utrustning (accelerators).

Anm.: Avsnitt 3A101.b omfattar inte utrustning som är specifikt utformad för medicinska ändamål.

262

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/135

3A102 ’Termiska batterier’ som är utformade eller modifierade för ’missiler’.

Tekniska anm.:

1.Med ’termiska batterier’ avses i avsnitt 3A102 engångsbatterier som innehåller ett fast icke-ledande oorganiskt salt som elektrolyt. Dessa batterier innehåller ett pyrotekniskt material som när det antänds smälter elektrolyten och akti verar batteriet.

2.Med ’missil’ avses i avsnitt 3A102 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räck vidd som överstiger 300 km.

3A201 Elektroniska komponenter som inte omfattas av avsnitt 3A001, enligt följande:

a)Kondensatorer som har någon av följande uppsättning egenskaper:

1.a) Märkspänning större än 1,4 kV,

b)energiinnehåll större än 10 J,

c)kapacitans större än 0,5 µF, och

d)serieinduktans mindre än 50 nH, eller

2.a) märkspänning större än 750 V,

b)kapacitans större än 0,25 µF, och

c)serieinduktans mindre än 10 nH.

b)Elektromagneter med supraledande solenoider och som uppfyller samtliga följande krav:

1.Kan producera magnetfält kraftigare än 2 T.

2.Längdens förhållande till innerdiametern är större än 2.

3.En inre diameter större än 300 mm, och

4.ett magnetfält som är homogent, bättre än 1 % över de centrala 50 % av den inre volymen.

Anm.: Avsnitt 3A201.b omfattar inte magneter som är särskilt utformade för och exporterade ’som del av’ bild system för medicinsk tillämpning baserade på kärnspinnresonans (NMR). Frasen ’som del av’ avser inte nödvändigtvis fysisk del av samma skeppning; separata skeppningar från olika källor är tillåtna, under för utsättning att ifrågavarande exportdokument tydligt anger att skeppningarna används ’som del av’ bildsystemen.

c)Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer som har någon av följande uppsättning egenskaper:

1.a) En toppenergi för de accelererade elektronerna om 500 keV eller mer men mindre än 25 MeV, och

b)ett ’godhetstal’ (K) lika med 0,25 eller mer, eller

2.a) en toppenergi för de accelererade elektronerna om 25 MeV eller mer, och

b)en ’toppeffekt’ större än 50 MW.

Anm.: Avsnitt 3A201.c omfattar inte acceleratorer som ingår som delar i apparatur utformad för annat än användning av elektronstråle eller röntgenstrålning (t.ex. elektronmikroskop) och sådana som utformats för medicinska ändamål:

263

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/136		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A201		c) (forts.)

Tekniska anm.:

1.’Godhetstalet’ (K) definieras som

K = 1,7 × 103V2,65Q

V är elektronernas toppenergi i millioner elektronvolt.

Om pulslängden i acceleratorstrålen är kortare än eller lika med 1 µs, då är Q den totala accelererade ladd ningen i coulomb. Om strålens pulslängd är längre än 1 µs då är Q den maximala accelererade laddningen på 1 µs.

Q är lika med integralen av i med avseende på t, över den tidslängd som är kortast av 1 µs eller tidslängden av pulsen (Q = ∫ idt) där i är strålströmmen i ampere och t tiden i sekunder.

2.Toppeffekt = (toppspänning i volt) x (toppström i ampere).

3.I maskiner baserade på accelerations-kaviteter för mikrovågor är pulsens tidsutsträckning det mindre av 1 µs och längden av det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet genererad av en modulatorpuls.

4.I maskiner baserade på accelerationskaviteter för mikrovågor är strålens toppström lika med medelström men under det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet.

3A225 Frekvensomvandlare eller generatorer, andra än de som omfattas av avsnitt 0B001.b.13, som uppfyller samt liga följande villkor:

a)Flerfasig utgång och som kan producera en effekt av 40 W eller mer.

b)Kan arbeta inom frekvensområdet 600 till 2 000 Hz.

c)Total harmonisk distorsion bättre (mindre) än 10 %.

d)Frekvensstyrning bättre (lägre) än 0,1 %.

Teknisk anm.:

Frekvensomvandlarna i avsnitt 3A225 benämns också med de engelska beteckningarna converters eller inverters.

3A226 Likströmsaggregat med hög effekt, andra än de som omfattas av avsnitt 0B001.j.6, och som uppfyller föl jande båda villkor:

a)Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 100 V eller mer, med en utgångsström av 500 A eller mer, och

b)en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.

3A227 Högspänning-likströmsaggregat, andra än de som omfattas av avsnitt 0B001.j.5, och som uppfyller följande båda villkor:

a)Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 20 kV eller mer med en utgångsström av 1 A eller mer, och

b)en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.

3A228 Brytarenheter enligt följande:

a)Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap, och upp fyller samtliga följande krav:

1.Har tre eller flera elektroder.

2.Anodens märkta toppspänning är minst 2,5 kV.

3.Anodens märkta toppström är minst 100 A.

4.Anodens fördröjning är högst 10 µs.

Anm.: Avsnitt 3A228 omfattar krytroner och sprytroner.

264

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/137

3A228 (forts.)

b)Triggade gnistgap som uppfyller följande båda villkor:

1.En anodfördröjning om 15 µs eller mindre, och

2.en märkt toppström om minst 500 A.

c)Moduler eller delsystem med en snabb slutarfunktion, andra än de som omfattas av avsnitt 3A001.g, som uppfyller samtliga följande krav:

1.Anodens märkta toppspänning är större än 2 kV,

2.anodens märkta toppström minst 500 A, och

3.tillslagstiden är 1 µs eller mindre.

3A229 Pulsgeneratorer för hög strömstyrka enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

Anm. Se avsnitt 1A007.a för tändaggregat.

a)Används inte.

b)Moduluppbyggda elektriska pulsgeneratorer som har alla följande egenskaper:

1.Portabla, mobila eller avsedda för svåra förhållanden.

2.Inneslutna i en dammtät behållare.

3.Kapabla att leverera sin energi på mindre än 15 µs.

4.Kapabla att leverera en strömstyrka överstigande 100 A.

5.Har en ’stigtid’ som är kortare än 10 µs vid lägre belastning än 40 O.

6.Ingen dimension är större än 254 mm.

7.Väger mindre än 25 kg.

8.Specificerad för användning i ett brett temperaturområde 223 K (– 50 °C) till 373 K (100 °C) eller specificerad som lämplig för rymdanvändning.

Anm.: Avsnitt 3A229.b omfattar drivaggregat till xenonblixtar.

Teknisk anm.:

I avsnitt 3A229.b definieras ’stigtid’ som tidsintervallet mellan 10 % och 90 % av strömamplituden när genera torn driver en resistiv last.

3A230 Snabba pulsgeneratorer som har följande två egenskaper:

a)Utgående spänning högre än 6 V vid en resistiv belastning av mindre än 55 O, och

b)en ’stigtid för pulsen’ som är kortare än 500 ps.

Teknisk anm.:

I avsnitt 3A230 definieras ’stigtid för pulsen’ som tidsintervallet mellan 10 % och 90 % av spänningsamplituden.

265

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/138	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3A231 Neutrongeneratorsystem, även rör, som har följande två egenskaper:

a)Utformade för drift utan yttre vakuumsystem, och

b)som använder elektrostatisk acceleration för att inducera en reaktion mellan tritium och deuterium.

3A232 Tändsystem för flerpunktständning, andra än de som omfattas av avsnitt 1A007, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

ANM.: Se avsnitt 1A007.b för sprängkapslar.

a)Används inte.

b)Anordningar som, utlösta av en enda puls, använder en eller flera sprängkapslar i syfte att nästan sam tidigt initiera detonation i en sprängämnesyta över en area större än 5 000 mm2 med en spridning i tänd tid över hela ytan som är mindre än 2,5 µs.

Anm.: Avsnitt 3A232 omfattar inte detonatorer som endast använder primära explosiver såsom blyazid (Pb(N3)2).

3A233 Masspektrometrar, andra än de som omfattas av avsnitt 0B002.g, som kan mäta joner med en massa av 230 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning bättre än 2/230, samt jonkällor till sådana, enligt följande:

a)Masspektrometrar med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP/MS).

b)Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS).

c)Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk jonisation (TIMS).

d)Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) och med

en jonisationskammare tillverkad av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF6 (uranhexafluorid).

e)Masspektrometer av molekylstråletyp, antingen

1.med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med rostfritt stål eller molybden och som är försedd med en kylfälla för 193 K (– 80 °C) eller lägre, eller

2.med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF6.

f)Masspektrometrar utrustade med jonkälla med mikrofluorering konstruerad för att användas med akti nider eller aktinidfluorider.

266

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/139

3B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
3B001		Utrustning för tillverkning av halvledarenheter eller material, enligt följande, och för dessa utrustningar spe
		ciellt konstruerade komponenter och tillbehör:
		a)	Utrustning för epitaxiell tillväxt enligt följande:
			1.	Utrustning som kan producera ett lager av ett annat material än kisel med en jämnhetsavvikelse
				mindre än ± 2,5 % över en sträcka av minst 75 mm.
				Anm.: Avsnitt 3B001.a.1 omfattar utrustning för atomskiktsepitaxi (ALE).
			2.	Metallorganiska kemiska förångningsreaktorer (MOCVD) speciellt konstruerade för att ge kristall
				tillväxt av halvledarblandningar genom kemisk reaktion mellan material enligt avsnitt 3C003
				eller 3C004.
			3.	Utrustning för epitaxiell tillväxt med hjälp av molekylärstrålar och gaskällor.
		b)	Utrustning för jonimplantation som har någon av följande egenskaper:
			1.	En strålenergi (accelerationsspänning) som överstiger 1 MeV,
			2.	är speciellt konstruerad för att optimalt kunna arbeta vid en strålenergi (accelerationsspänning) som
				är mindre än 2 keV,
			3.	har direkt skrivmöjlighet, eller
			4.	en strålenergi som är 65 keV eller mer och en strålenergi som är 45 mA eller mer för att med hög
				energi införa syre i det upphettade halvledar-″substratet″.
		c)	Utrustning för torr anisotropisk plasmaetsning där:
			1.	Utrustningen arbetar med kassett-till-kassettmatning och slussöppning, och som har någon av föl
				jande egenskaper:
				a) Den är speciellt konstruerad för att optimalt kunna producera kritiska dimensioner på 180 nm
				eller mindre med ± 5 % 3 sigmaprecision, eller
				b) den är speciellt konstruerad för att generera mindre än 0,04 partiklar/cm2 med en mätbar par
				tikelstorlek som är större än 0,1 µm i diameter.
			2.	Utrustningen är speciellt konstruerad för utrustning enligt avsnitt 3B001.e, och har någon av föl
				jande egenskaper:
				a) den är speciellt konstruerad för att optimalt kunna producera kritiska dimensioner på 180 nm
				eller mindre med ± 5 % 3 sigmaprecision, eller
				b) den är speciellt konstruerad för att generera mindre än 0,04 partiklar/cm2 med en mätbar par
				tikelstorlek som är större än 0,1 µm i diameter.
		d)	Utrustning för plasmaförstärkt kemisk förångningsdeposition (CVD) enligt följande:
			1.	Utrustningen arbetar med kassett-till-kassettmatning och slussöppning, och är speciellt konstru
				erad enligt tillverkarens specifikationer eller optimerad för användning vid produktion av halvle
				darenheter med kritiska dimensioner på 180 nm eller mindre.
			2.	Utrustningen är speciellt konstruerad för utrustning som anges i avsnitt 3B001.e och konstruerad
				enligt tillverkarens specifikationer eller optimerad för användning vid produktion av halvledaren
				heter med kritiska dimensioner på 180 nm eller mindre.
		e) Automatiskt laddningssystem för flera kammare för tillverkning av halvledare med alla följande
			egenskaper:
			1.	Systemet ska ha gränssnitt för såväl in- som utgång för wafers och utrustningen ska vara sådan att
				minst två processteg är anslutna i ett integrerat system, och

267

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/140		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3B001		e) (forts.)

2.vara konstruerade för att bilda ett integrerat system i vakuumomgivning där processerna med flera processteg är kopplade i serie.

Anm.: Avsnitt 3B001.e omfattar inte automatisk robothantering av wafers som inte är konstruerade för att arbeta

ivakuum.

f)Litografisk utrustning med egenskaper enligt följande:

1.Utrustning för uppriktning samt exponering med repetermöjlighet (″step and repeat″, direkt ″step on wafer″) eller scanner (″step and scan″) som använder röntgen eller foto-optiska metoder, och som har någon av följande egenskaper:

a)Ljuskällans våglängd är kortare än 245 nm, eller

b)kan producera ett mönster med en ’minsta upplösning för systemdimensionen’ på 180 nm eller mindre.

Teknisk anm.:

Den ’minsta upplösningen för systemdimensionen’ beräknas med följande formel:

MRF =

(ljuskällansvåglängd i nm)×(skalfaktorn K) numeriska bländarvärdet

där K är en skalfaktor = 0,45

MRF är minsta upplösningen för systemdimensionen.

2.Litografisk präglingsutrustning som kan framställa detaljer på 180 nm eller mindre.

Anm.: Avsnitt 3B001.f.2 omfattar följande:

—Verktyg för mikrokontakttryck.

—Verktyg för värmeprägling.

—Verktyg för nanopräglingslitografi.

—S-FIL-verktyg (step and flash imprint lithography).

3.Utrustning som är speciellt konstruerad för att tillverka masker eller halvledarenheter med hjälp av direkta skrivmetoder, och som uppfyller följande:

a)Den använder avlänkade fokuserade elektron-, jon- eller ″laser″strålar, och

b)den har någon av följande egenskaper:

1.En strålpunkt som är mindre än 0,2 μm.

2.Förmåga att producera mönster med en karaktäristisk ledningsbredd som är mindre än 1 μm.

3.En passningsnoggrannhet som är bättre än ± 0,20 μm (3 sigma).

g)Masker eller mastermasker som är avsedda för tillverkning av integrerade kretsar enligt avsnitt 3A001.

h)Flerlagermasker som är försedda med ett fasskiftlager.

Anm.: Avsnitt 3B001.h omfattar inte flerlagermasker som är försedda med ett fasskiftlager konstruerat för till verkning av minnen som inte omfattas av avsnitt 3A001.

i)Schabloner för litografisk prägling som är utformade för integrerade kretsar som omfattas av avsnitt 3A001.

268

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/141

3B002 Provutrustning som är speciellt konstruerad för provning av färdiga halvledarenheter eller halvfabrikat enligt följande, samt tillhörande komponenter och tillbehör:

a)Utrustning för provning av transistorers S-parametrar vid frekvenser som överstiger 31,8 GHz.

b)Används inte.

c)Utrustning som kan prova integrerade mikrovågskretsar som omfattas av avsnitt 3A001.b.2.

269

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1

L 134/142	SV		Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3C		Material
3C001		Hetero-epitaxiella material som består av ett ″substrat″ med ovanpå varandra liggande epitaxiellt tillvuxna mul
		tipelskikt av något av följande:
		a)	Kisel (Si).
		b)	Germanium (Ge).
		c)	Kiselkarbid (SiC).
		d)	″III/V-föreningar″ av gallium eller indium.
3C002		Resistmaterial enligt följande, och ″substrat″ belagda med följande resistmaterial:

a)Positiva resistmaterial som är utformade för halvledarlitografi och speciellt justerade (optimerade) för våglängder under 245 nm.

b)Alla resistmaterial som är avsedda att användas tillsammans med elektron- eller jonstrålar och vars käns lighet är 0,01 µC/mm2 eller bättre.

c)Alla resistmaterial som är avsedda att användas tillsammans med röntgenstrålar och som har en käns lighet som är 2,5 mJ/mm2 eller bättre.

d)Alla resistmaterial som optimerats för ytbildstekniker inklusive ’silylated’ resistmaterial.

Teknisk anm.:

Med ’silylated’-teknik avses processer som innebär att resistmaterialet oxideras på ytan för att förstärka effekten av såväl torr som våt framkallning.

e)Alla resistmaterial som är utformade eller optimerade för att användas tillsammans med litografisk präglingsutrustning som omfattas av avsnitt 3B001.f.2 och som använder antingen en värmeprocess eller en photo-curable-process.

3C003 Organiska-oorganiska blandningar enligt följande:

a)Metallorganiska blandningar av aluminium, gallium eller indium, med en renhetsgrad (på metallbasen) som är bättre än 99,999 %.

b)Organiska blandningar med antimon, arsenik eller fosfor som har en renhet (baserat på det oorganiska elementet) som är bättre än 99,999 %.

Anm.: Avsnitt 3C003 omfattar endast blandningar vars metalliska, delvis metalliska eller icke metalliska element är direkt bundna till kolet i den organiska delen av molekylen.

3C004 Hydrider av fosfor, arsenik eller antimon som har en renhet som är bättre än 99,999 %, även utspädd i ädel gaser eller väte.

Anm.: Avsnitt 3C004 omfattar inte hydrider som innehåller 20 % molar eller mer av ädelgaser eller väte.

3C005 ″Substrat″ av kiselkarbid (SiC), galliumnitrid (GaN), aluminumnitrid (AlN) eller aluminiumgalliumnitrid (AlGaN), eller tackor, halvrunda stycken eller andra förformer av dessa material, med en resistivitet som över stiger 10 000 ohm-cm vid 20 °C.

3C006 ″Substrat″ som omfattas av avsnitt 3C005 med minst ett epitaxiellt lager av kiselkarbid, galliumnitrid, alumi niumnitrid eller alluminiumgalliumnitrid.

270

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/143
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/143

	3D		Programvara
	3D001		″Programvara″ som är speciellt utformad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som omfattas av
			avsnitten 3A001.b–3A002.g eller 3B.
	3D002		″Programvara″ som är speciellt utformad för ″användning″ av utrustning	som omfattas av
			avsnitt 3B001.a-3B001.f eller 3B002.
	3D003		’Fysikbaserad’ simulerings ″programvara″ speciellt konstruerad för ″utveckling″ av litografiska, etsnings- eller
			uppbyggnads (depositions) -processen så att maskvärdena omvandlas till specifika typografiska mönster i de
			olika ledar-, dielektriska eller halvledarlagren.

Teknisk anm.:

Med ’fysikbaserad’ avses i avsnitt 3.D.003 beräkningar för att fastställa en sekvens av fysiska samband mellan orsak och verkan på grundval av fysiska egenskaper (t.ex. temperatur, tryck, diffusionskonstanter och halvledare).

Anm.: Bibliotek, konstruktionsanvisningar eller liknande data för konstruktion av halvledarenheter eller integrerade kret sar ska betraktas som ″teknik″.

3D004 ″Programvara″ som är speciellt utformad för ″utveckling″ av utrustning som omfattas av avsnitt 3A003.

3D101 ″Programvara″ som är speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitt 3A101.b.

271

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/144	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

3E Teknik

3E001 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 3A, 3B eller 3C.

Anm. 1: Avsnitt 3E001 omfattar inte ″teknik″ för ″produktion″ av utrustning eller komponenter som omfattas av avsnitt 3A003.

Anm. 2: Avsnitt 3E001 omfattar inte ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av integrerade kretsar som omfattas av avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.12 som har båda följande egenskaper:

1.Som använder en ″teknik″ för 0,5 µm eller mer, och

2.som inte har ’strukturer i flera lager’. Teknisk anm.:

’Strukturer i flera lager’ omfattar inte utrustningar med högst tre metallager och tre polykisellager.

3E002 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik, som inte omfattas av avsnitt 3E001, för ″utveckling″ eller ″produktion″ av ″mikroprocessor-mikrokretsar″, ″mikrodator-mikrokretsar″ och mikrokretsar för mik rostyrsystem med en aritmetisk logisk enhet som kan hantera minst 32 bitar och som har någon av följande egenskaper:

a)En ’vektorprocessorenhet’ som är utformad för att utföra mer än två beräkningar på flyttalsvektorer (32-bitars eller större endimensionella matriser) samtidigt.

Tekn. anm.:

En ’vektorprocessorenhet’ är ett processorelement med inbyggda instruktioner som utför multipla beräkningar på flyt talsvektorer (32-bitars eller större endimensionella matriser) samtidigt, och som har minst en aritmetisk logisk vektorenhet.

b)Utformad för att utföra mer än två 64-bitars eller större flyttalsoperationsresultat per cykel, eller

c)Utformad för att utföra mer än fyra 16-bitars ackumulerade fasttalsmultiplikationsresultat per cykel (t.ex. digital manipulering av analog information som tidigare omvandlats till digital form, även känd som digi tal ″signalbehandling″).

Anm.: Avsnitt 3E002.c omfattar inte ″teknik″ för multimediaanslutningar.

Anm. 1: Avsnitt 3E002 omfattar inte ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av mikroprocessorer med följande egenskaper:

a)Använder ″teknik″ på eller över 0,130 μm.

b)Innehåller strukturer i flera lager med högst fem metallager.

Anm. 2: Avsnitt 3E002 omfattar ″teknik″ för digitala signalprocessorer och digitala grupprocessorer.

3E003 Annan ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av följande:

a)Vakuumenheter för mikroelektronik.

b)Halvledarelement med ovanlig uppbyggnad (″hetero-structure″) såsom transistorer med hög elektron rörlighet (HEMT), hetero-bipolära transistorer (HBT), quantum well och super lattice element.

Anm.: Avsnitt 3E003.b omfattar inte ″teknik″ för transistorer med hög elektronrörlighet (HEMT) som arbetar vid frekvenser under 31,8 GHz och hetero-bipolära transistorer (HBT) som arbetar vid frekvenser under 31,8 GHz.

272

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/145

3E003 (forts.)

c)″Supraledande″ elektroniska element.

d)Filmsubstrat av diamant för elektroniska kretsar.

e)Substrat av kisel på insulator (SOI) för integrerade kretsar i vilka insulatorn är kiseldioxid.

f)Substrat av kiselkarbid för elektroniska komponenter.

g)Elektroniska vakuumrör som arbetar vid frekvenser på 31,8 GHz eller mer.

3E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning eller ″programvara″, vilken omfattas av avsnitt 3A001.a.1 eller 2, 3A101, 3A102 eller 3D101.

3E102 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ av ″programvara″ som omfattas av avsnitt 3D101.

3E201 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitten 3A001.e.2, 3A001.e.3, 3A001.g, 3A201 och 3A225–3A233.

273

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

274

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/147

KATEGORI 4

DATORER

275

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

276

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/149

Anm. 1: Datorer, kringutrustning och ″programvara″ som utför telekommunikations- eller ″lokala nät″-funktioner ska också utvärderas i förhållande till prestandaegenskaper i kategori 5, del 1 (telekommunikation).

Anm. 2: Styrenheter som direkt kopplar samman bussar eller kanaler i datorers centralenheter, styrenheter för ″huvud minne″ eller skivminne ska inte betraktas som telekommunikationsutrustning enligt kategori 5, del 1 (telekommunikation).

ANM.: När det gäller kontrollstatus för ″programvara″, särskilt konstruerad för paketväxlar, se avsnitt 5D001.

Anm. 3: För datorer, kringutrustning eller ″programvara″ som utför kryptografi, kryptoanalys, certifierbar säkerhet i flera nivåer eller certifierbar användarisolering, eller som begränsar den elektromagnetiska kompatibiliteten (EMC), ska också utvärderas i förhållande till prestandakarakteristika i kategori 5, del 2 (″informationssäkerhet″).

4A	System, utrustningar och komponenter

4A001 Elektroniska datorer och därmed sammanhörande utrustning, med någon av följande egenskaper, och ″elek troniska sammansättningar″, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 4A101.

a)Speciellt konstruerade för att ha någon av följande egenskaper:

1.Specificerade för att arbeta vid omgivande temperaturer under 228 K (– 45 °C) eller över 358 K (85 °C).

Anm.: Avsnitt 4A001.a.1 omfattar inte datorer som konstruerats särskilt för att användas i civila bil- och tågtillämpningar.

2.Strålningståliga så att de överträffar någon av följande specifikationer:

a)	Total strålningsdos	5	× 103	Gy (Si),
b) absorberad dosrat		5	× 106	Gy (Si)/s, eller
c)	enstaka fel på grund av strålning ej översti	1	× 10–7 fel/bit/dag.
gande

b)Har egenskaper eller kan utföra funktioner som överträffar specifikationerna i kategori 5, del 2 (″informationssäkerhet″).

Anm.: Avsnitt 4A001.b omfattar inte datorer och kringutrustning till dessa som åtföljer användaren för dennes personliga bruk.

4A003 ″Digitala datorer″, ″elektroniska sammansättningar″ och därmed sammanhörande utrustning, enligt följande, och specialkonstruerade komponenter därtill.

Anm. 1: Avsnitt 4A003 omfattar följande:

—’Vektorprocessorer’.

—Grupp- (array-) processorer.

—Digitala signalprocessorer.

—Logikprocessorer.

—Utrustning för ″bildbehandling″.

—Utrustning för ″signalbehandling″.

277

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/150			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/150		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	4A003		(forts.)
			Anm. 2: Kontrollstatus för ″digitala datorer″ och därmed sammanhörande utrustning enligt beskrivningen i
			avsnitt 4A003 bestäms av kontrollstatus för annan utrustning eller andra system, under förutsättning att

a)de ″digitala datorerna″ eller den därmed sammanhörande utrustningen är väsentliga för den andra utrust ningens eller de andra systemens funktion,

b)de ″digitala datorerna″ eller den därmed sammanhörande utrustningen inte är en ″huvudbeståndsdel″ i den andra utrustningen eller de andra systemen, och

ANM. 1: Kontrollstatus för ″signalbehandlings″- eller ″bildbehandlings″-utrustning särskilt konstru erad för en annan utrustning med funktioner, som är begränsade till dem, som krävs för den andra utrustningen, ska bestämmas av kontrollstatus för den andra utrustningen även om den överskrider värdena för ″huvudbeståndsdelen″.

ANM. 2: När det gäller kontrollstatus för ″digitala datorer″ eller därmed tillhörande utrustning för tele kommunikation, se kategori 5, del 1 (telekommunikation).

c)″teknik″ för ″digitala datorer″ och tillhörande utrustning bestäms av avsnitt 4E.

a)Konstruerade eller modifierade för ″feltolerans″.

Anm.: När det gäller avsnitt 4A003.a betraktas inte ″digitala datorer″ och tillhörande utrustning som konstru erade eller modifierade för ″feltolerans″, om de använder något av följande:

1.Feldetektering eller korrektionsalgoritmer i ″huvudminnet″,

2.Hopkoppling av två ″digitala datorer″ på ett sådant sätt att om den aktiva centralenheten faller ur, den andra, ej arbetande centralenheten som speglar den första, kan ta över systemets funktioner,

3.Hopkoppling av två centralenheter med datakanaler eller genom användning av delat minne så att de kan arbeta på ett sådant sätt att en central enhet utför annat arbete fram till dess att den andra cen tralenheten får fel, varvid den första centralenheten tar över så att systemet kan fortsätta att fungera, eller

4.Synkronisering av två datorer med hjälp av ″programvara″ så att en centralenhet upptäcker om det uppstår fel på den andra och i så fall tar över arbetet från denna.

b)″Digitala datorer″ som har en ″justerad topprestanda″ (″Adjusted Peak Performance″, ″APP″) som över stiger 0,75 vägda Teraflops (WT).

c)″Elektroniska sammansättningar″ som är särskilt konstruerade eller modifierade för att förbättra prestan dan genom sammankoppling av processorer så att aggregatets ″APP″ överskrider den gräns som anges i avsnitt 4A003.b.

Anm. 1: Avsnitt 4A003.c omfattar endast ″elektroniska sammansättningar″ och programmerbara anslutningar som inte överskrider den gräns som anges i avsnitt 4A003.b när de levereras som icke inmonterade ″elek troniska sammansättningar″. Det omfattar inte ″elektroniska sammansättningar″ som på grund av sin konstruktion har begränsad användning som sammanhörande utrustning enligt avsnitt 4A003.e.

Anm. 2: Avsnitt 4A003.c omfattar inte ″elektroniska sammansättningar″ som är specialkonstruerade för en pro dukt eller familj av produkter vars maximala konfiguration inte överskrider den gräns som anges i avsnitt 4A003.b.

d)Används inte.

e)Utrustning som kan utföra analog-till-digital-omvandling som överskrider de gränser som anges i avsnitt 3A001.a.5.

f)Används inte.

g)Utrustning som är specialkonstruerad för att möjliggöra extern sammankoppling av ″digitala datorer″ eller därmed sammanhörande utrustning, som tillåter kommunikation med en datahastighet som över skrider 1,25 Gbyte/s.

Anm.: Avsnitt 4A.003.g omfattar inte intern utrustning för sammankoppling (t.ex. backplan, bussar), passiva kopplingselement, ″styrenheter för åtkomst till nätverk″ eller ″styrenheter för kommunikationskanaler″.

278

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning	L 134/151
29.5.2009		SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/151

	4A004		Datorer enligt följande och specialkonstruerad därmed sammanhörande utrustning, ″elektroniska samman
			sättningar″ och komponenter till dessa:
			a)	″Datorer för systoliska kedjor″.
			b)	″Neurala datorer″.
			c)	″Optiska datorer″.
	4A101		Analoga datorer, ″digitala datorer″ eller digitala differentialanalysatorer andra än dem som		beskrivs
			i avsnitt 4A001.a.1, och som är motståndskraftiga och utformade eller modifierade för användning i rymd
			farkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.
	4A102		″Hybriddatorer″ som är särskilt konstruerade för modellering, simulering eller konstruktionsintegrering av
			rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: Denna kontroll ska endast tillämpas om utrustningen levereras med programvara som omfattas av avsnit ten 7D103 eller 9D103.

279

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/152			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/152		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	4B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
			Ingen.

280

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/153

4C Material

Inga.

281

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/154	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

4D Programvara

Anm.: Exportkontrollstatus för ″programvara″ för ″utveckling″, ″produktion″, eller ″användning″ av utrustning som beskrivs i andra kategorier ska behandlas enligt tillhörande kategori. Exportkontrollstatus för ″programvaran″ för utrustning som omfattas av den här kategorin ska behandlas här.

4D001 ″Programvara″ enligt följande:

a)″Programvara″ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″använd ning″ av utrustning eller ″programvara″ enligt något av avsnitten 4A001–4A004 eller 4D.

b)″Programvara″, annan än sådan som omfattas av avsnitt 4D001.a, speciellt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning enligt följande:

1.″Digitala datorer″ som har en ″justerad topprestanda″ (″APP″) som överstiger 0,1 vägda Teraflops (WT).

2.″Elektroniska enheter″, speciellt konstruerade eller modifierade för att förbättra prestandan genom aggregering av processorer så att aggregatets ″APP″ överstiger gränsen i avsnitt 4D001.b.1.

4D002 ″Programvara″ som är speciellt utformad eller modifierad för att understödja ″teknik″ som omfattas av avsnitt 4E.

4D003 ″Programvara″ som har egenskaper eller kan utföra funktioner som överträffar specifikationerna i kategori 5, del 2 (″informationssäkerhet″).

Anm.: Avsnitt 4D003 omfattar inte ″programvara″ som åtföljer användaren för dennes personliga bruk.

282

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/155
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/155

	4E		Teknik
	4E001		a) ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″
			av utrustning eller ″programvara″ som omfattas av avsnitt 4A eller 4D.

b)″Teknik″, annan än sådan som omfattas av avsnitt 4E001.a, speciellt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning enligt följande:

1.″Digitala datorer″ som har en ″justerad topprestanda″ (″APP″) som överstiger 0,1 vägda Teraflops (WT).

2.″Elektroniska enheter″, särskilt konstruerade eller modifierade för att förbättra prestandan genom aggregering av processorer så att aggregatets ″APP″ överstiger gränsen i avsnitt 4E001.b.1.

283

			Prop. 2009/10:205
			Bilaga 1
L 134/156		Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/156	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

		TEKNISK ANMÄRKNING FÖR ″JUSTERAD TOPPRESTANDA″ (″APP″)

″APP″ är en justerad topphastighet vid vilken ″digitala datorer″ utför 64 bitars eller större flyttalsadditioner och flyttalsmultiplikationer.

″APP″ uttrycks i vägda Teraflops (WT), i enheter om 1012 justerade flyttalsoperationer per sekund.

Förkortningar som används i denna tekniska anmärkning

n:Antalet processorer i den ″digitala datorn″

i: Processornummer (i, … n) ti: Processorcykeltid (ti = 1/Fi) Fi: Processorfrekvens

Ri: Högsta beräkningshastighet för flyttalsoperationer Wi: Justeringsfaktor för arkitektur

Sammanfattning av beräkningsmetoden för ″APP″

1.För varje processor i, bestäm det högsta antalet 64 bitars eller större flyttalsoperationer, FPOi, som utförs per cykel för varje processor i den ″digitala datorn″.

Anm.:

För bestämningen av FPO, tag endast med 64 bitars eller större flyttalsadditioner och/eller flyttalsmultiplikationer. Alla flyttalsoperationer ska uttryckas i operationer per processorcykel. Operationer som kräver flera cykler kan uttryckas i delresultat per cykel. För processorer som inte kan utföra beräkningar på 64 bitars eller större flyttalsoperander är den effektiva beräkningshastigheten lika med noll.

2.Beräkna flyttalshastigheten R för varje processor Ri = FPOi/ti.

3.Beräkna ″APP″ som ″APP″ = W1 × R1 + W2 × R2 + … + Wn × Rn.

4.För ’vektorprocessorer’, Wi = 0,9. För övriga processorer, Wi = 0,3.

Anm. 1: För processorer som utför sammansatta operationer i en cykel, exempelvis addition och multiplikation, räknas varje operation.

Anm. 2: För en kanalprocessor (pipelined processor) är den effektiva beräkningshastigheten R kanalens hastighet efter det att kanalen är full, eller hastigheten utan denna kanal om denna är högre.

Anm. 3: Beräkningshastigheten R för varje bidragande processor ska beräknas vid dess högsta teoretiskt möjliga värde innan kombinationens ″APP″ beräknas. Samtidiga operationer antas förekomma när datortillverkaren i en manual eller broschyr för datorn försäkrar att det finns samverkande, parallella eller samtidiga operationer eller verkställighet.

Anm. 4: Processorer som är begränsade till in- eller utgångar och perifera funktioner (t.ex. diskettenhet, gränssnitt för kom munikation eller video) ska inte tas med vid beräkningen av ″APP″.

Anm. 5: ″APP″-värden ska inte beräknas för processorer som är sammankopplade genom lokala nätverk, stora nätverk, anslutningar/enheter med delade in- och utgångar, in- och utgångsgränssnitt samt alla kommunikationsanslut ningar som införts genom ″programvara″.

Anm. 6: ″APP″-värden ska beräknas för

1.processorkombinationer som innehåller processorer som är särskilt konstruerade för att förbättra prestandan genom aggregering, samtidiga operationer och delat minne, eller

2.multipelminne/processorkombinationer som arbetar samtidigt och utnyttjar särskilt konstruerad hårdvara.

Anm. 7: En ’vektorprocessor’ definieras som en processor med inbyggda instruktioner som utför multipla beräkningar på flyttalsvektorer (64 bitars eller större endimensionella matriser) samtidigt, och som har minst två vektorfunktions enheter och minst åtta vektorregister på vardera minst 64 element.

284

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/157

KATEGORI 5

TELEKOMMUNIKATION OCH ″INFORMATIONSSÄKERHET″

285

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

286

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/159

DEL 1

TELEKOMMUNIKATION

Anm. 1: Kontrollen av komponenter, ″lasrar″, test- och ″produktions″-utrustning och ″programvara″ för dessa, som är särskilt konstruerade för telekommunikationsutrustningar eller -system, regleras i kategori 5, del 1.

Anm. 2: ″Digitala datorer″, tillhörande utrustning eller ″programvara″ som är väsentlig för drift och stöd för telekom munikationsutrustningar som omfattas av denna kategori, betraktas som särskilt konstruerade komponenter, förutsatt att de är standardmodeller som vanligtvis tillhandahålls av tillverkaren. Detta innefattar datorsystem för drift, administration, underhåll, felsökning eller debitering.

5A1	System, utrustning och komponenter

5A001 System, utrustning, komponenter och tillbehör för telekommunikation enligt följande:

a)Alla typer av telekommunikationsutrustning som har någon av följande egenskaper, funktioner eller kännetecken:

1.Särskilt konstruerade för att motstå de övergående elektroniska effekterna eller elektromagnetiska pulserna från en nukleär explosion.

2.Särskilt förstärkta för att kunna motstå gamma–, neutron– eller joniserad strålning.

3.Särskilt konstruerade för att kunna arbeta utanför temperaturintervallet 218 K (– 55 °C) – 397 K (124 °C).

Anm.: Avsnitt 5A001.a.3 omfattar endast elektronisk utrustning.

Anm.: Avsnitten 5A001.a.2 och 5A001.a.3 omfattar inte utrustning som konstruerats eller modifierats för användning ombord på satelliter.

b)Telekommunikationssystem och telekommunikationsutrustning, och särskilt konstruerade komponen ter och tillbehör för dessa, som har någon av följande egenskaper, funktioner eller kännetecken:

1.Icke trådstyrda (frisimmande) kommunikationssystem för undervattensbruk som har något av följande:

a)En akustisk bärfrekvens som ligger utanför frekvensområdet 20–60 kHz.

b)En elektromagnetisk bärfrekvens som ligger under 30 kHz.

c)Teknik för elektronstrålestyrning.

d)″Lasrar″ eller lysdioder (LED) med en utgångsvåglängd som är större än 400 nm och mindre än 700 nm, i ett ″lokalt nät″.

2.Radioutrustning som arbetar i frekvensområdet 1,5–87,5 MHz och som har båda följande egenskaper:

a)Automatisk förutsägelse och val av frekvenser och ″total digital överföringshastighet″ för varje kanal för att optimera överföringen.

b)En linjär effektförstärkningskonfiguration med kapacitet att simultant stödja multipla signaler vid en utgångseffekt av minst 1 kW i frekvensområdet 1,5 MHz eller över men under 30 MHz eller vid en utgångseffekt av minst 250 W i frekvensområdet 30 MHz eller över, men inte över 87,5 MHz, allt mätt över en ″effektbandbredd″ på minst 1 oktav och med en harmonisk dis torsion bättre än – 80 dB.

3.Radioutrustning som utnyttjar ″bandspridningsteknik″, bland annat ″hoppfrekvensteknik″, som inte omfattas av avsnitt 5A001.b.4, och som har någon av följande egenskaper:

a)För användaren programmerbara spridningskoder.

287

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/160	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5A001 b) 3. (forts.)

b)En total bandbredd som är minst 100 gånger större än bandbredden hos någon informations kanal och som överstiger 50 kHz.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.3.b omfattar inte radioutrustning som är särskilt konstruerad för att använ das inom civila cellulära radiokommunikationssystem.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.3 omfattar inte utrustning konstruerad för användning vid en utgångseffekt av högst 1 W.

4.Radioutrustning som utnyttjar teknik för ultrabredbandsmodulering, som har programmerbara kanaliserings-, förvrängnings- eller nätidentifikationskoder och som har någon av följande egenskaper:

a)En bandbredd som överstiger 500 MHz.

b)En ″relativ bandbredd″ på minst 20 %.

5.Digitalt kontrollerade radiomottagare som har samtliga följande egenskaper:

a)Mer än 1 000 kanaler.

b)″Tid för att byta frekvens″ på mindre än 1 ms.

c)Automatisk sökning över en del av det elektromagnetiska bandet.

d)Identifiering av mottagen signal eller sändartyp.

Anm.: Avsnitt 5A001.b.5 omfattar inte radioutrustning som är särskilt konstruerad för att användas inom civila cellulära radiokommunikationssystem.

6.Funktioner för digital ″signalbehandling″ för att tillhandahålla ’talkodning’ seffekt (voice coding out put) med omvandlingshastigheter på mindre än 2 400 bit/s.

Tekniska anm.:

1.För ’talkodning’ med variabel hastighet gäller avsnitt 5A001.b.6 för ’talkodning’ seffekten för löpande tal.

2.I avsnitt 5A001.b.6 avses med ’talkodning’ den teknik som används för att samla prov på mänskliga röster och sedan omvandla dessa prov till en digital signal, med hänsyn till det mänskliga talets speci fika egenskaper.

c)Kommunikationskablar av optiska fibrer, optiska fibrer samt tillbehör enligt följande:

1.Optiska fibrer som är längre än 500 m och som av tillverkaren anges ha kapacitet att kunna klara ett ’hållfasthetsprov’ med en dragpåkänning som är minst 2,0 × 109 N/m2.

Teknisk anm.:

’Hållfasthetsprovet’ är ett produktionsprov som görs inom eller utanför produktionsbandet som ett draghåll fasthetsprov på en fiber med en längd av 0,5–3 m när denna rör sig med en hastighet av 2–5 m/s mellan kapstanhjul med cirka 150 mm diameter. Omgivningstemperaturen ska vara nominell 293 K (20 °C) och den relativa luftfuktigheten 40 %. Likvärdiga nationella standarder får användas vid utförandet av provet.

2.Optiska fiberkablar och tillbehör, konstruerade för undervattensbruk.

Anm.: Avsnitt 5A001.c.2 omfattar inte civila standardkablar för telekommunikation och tillbehör för dessa. Anm. 1: För manöverkablar och anslutningsdon, se avsnitt 8A002.a.3.

Anm. 2: För fiberoptiska skrovgenomföringar eller anslutningar, se avsnitt 8A002.c.

288

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/161

5A001 (forts.)

d)″Fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning″ som arbetar över 31,8 GHz.

Anm.: Avsnitt 5A001.d omfattar inte ″fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning″ för landningssystem med instrument som uppnår ICAO-standard för mikrovågslandningssystem (MLS).

e)Radiopejlutrustning som arbetar vid frekvenser över 30 MHz och som har alla följande egenskaper, samt därtill särskilt konstruerade komponenter:

1.″Effektbandbredden″ är 10 MHz eller mera.

2.Kan finna en bäringslinje (LOB) till icke-samarbetande radiosändare där signalens varaktighet under stiger 1 ms.

f)Störningsutrustning som är särskilt konstruerad eller modifierad för att avsiktligt och selektivt störa, vägra tillträde till, hindra, försämra eller avleda telekommunikationstjänster för mobiltelefoner och som utför någon av följande funktioner, samt speciellt konstruerade komponenter till denna:

1.Simulera funktionerna hos utrustning för radioaccessnät (RAN).

2.Upptäcka och utnyttja särskilda egenskaper hos det protokoll för mobiltelefonkommunikationer som används (t.ex. GSM).

3.Utnyttja särskilda egenskaper hos det protokoll för mobiltelefonkommunikationer som används (t.ex. GSM).

ANM.: För GNSS-störningsutrustning, se militära förteckningen.

g)PCL-system (Passive Coherent Location) eller utrustning som är särskilt utformad för att upptäcka och spåra rörliga föremål genom mätning av reflexioner av omgivande radiofrekvensemissioner, som till handahålls av icke-radarsändare.

Tekn. anm.:

Icke-radarsändare kan omfatta kommersiella radio- eller TV-stationer eller basstationer för mobiltelefoni. Anm.: Avsnitt 5A001.g omfattar inte följande:

a)Radioastronomisk utrustning.

b)System eller utrustning som kräver radiosändning från målet.

h)Elektronisk utrustning som är utformad eller modifierad för att i förtid aktivera radiostyrda improvise rade sprängladdningar (RCIED) eller för att förhindra att de utlöses.

ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.

5A101 Telemetri- och fjärrmanövreringsutrustning, däribland markutrustning, som är konstruerad eller modifierad för ’missiler’.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 5A101 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

Anm.: Avsnitt 5A101 omfattar inte följande:

a)Utrustning som är konstruerad eller modifierad för bemannade luftfartyg eller satelliter.

b)Markbaserad utrustning som är konstruerad eller modifierad för tillämpningar på land eller till sjöss.

c)Utrustning som är konstruerad för kommersiella eller civila GNSS-tjänster, eller GNSS-tjänster avseende ″Safety of Life″ (t.ex. dataintegritet, flygsäkerhet).

289

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/162	SV			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5B1		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
5B001		Test-, inspektions- och produktionsutrustning, komponenter och tillbehör för telekommunikation, enligt
		följande:
		a)	Utrustning och därtill hörande särskilt konstruerade komponenter eller tillbehör, som är särskilt kon
			struerade för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrustning, funktioner eller egenskaper
			enligt avsnitt 5A001.
			Anm.: Avsnitt 5B001.a omfattar inte utrustning för att fastställa egenskaperna hos optiska fibrer.
		b)	Utrustning och därtill hörande särskilt konstruerade komponenter eller tillbehör, som är särskilt kon
			struerade för ″utveckling″ av någon av följande utrustningar för telekommunikationsöverföring eller
			koppling:
			1.	Utrustning med digital teknik som konstruerats för att användas vid en ″total digital överförings
				hastighet″ som överstiger 15 Gbit/s.
				Teknisk anm.:
				För kopplingsutrustning ska ″total digital överföringshastighet″ mätas vid den port eller ledning som har högst
				hastighet.
			2.	Utrustning som använder ″laser″ och som har någon av följande egenskaper:
				a) En överföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.
				b) ″Optisk förstärkning″ med användning av praseodymbehandlade fluoridfiberförstärkare
				(PDFFA).
				c) Koherent optisk överföringsteknik eller koherent optisk detekteringsteknik (även kallad optisk
				heterodyr- eller ″homodynteknik″).
				d) Analog teknik och en bandbredd på minst 2,5 GHz.
				Anm.: 5B001.b.2.d omfattar inte utrustning som är särskilt konstruerad för ″utveckling″ av kommer
				siella TV-system.
			3. Utrustning med ″optisk omkoppling″.
			4. Radioutrustning som använder kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över nivå 256.
			5.	Utrustning som tillåter ″signalering på gemensam kanal″ (Common Channel Signalling) som arbe
				tar i icke-associerat läge.

290

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/163

5C1 Material

Inga.

291

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/164	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5D1 Programvara

5D001 ″Programvara″ enligt följande:

a)″Programvara″ som är speciellt utformad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″använd ning″ av utrustning, funktioner eller egenskaper som omfattas av avsnitt 5A001.

b)″Programvara″ som är speciellt utformad eller modifierad för att understödja ″teknik″ som omfattas av avsnitt 5E001.

c)Specifik ″programvara″ som är speciellt utformad eller modifierad för att tillhandahålla egenskaper, funk tioner eller kännetecken i utrustningar som omfattas av avsnitt 5A001 eller 5B001.

d)″Programvara″ som är speciellt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″ av någon av följande utrust ningar för telekommunikationsöverföring eller telekommunikationskoppling:

1.Utrustning i vilken används digital teknik som konstruerats för att användas vid en ″total digital överföringshastighet″ som överstiger 15 Gbit/s.

Teknisk anm.:

För kopplingsutrustning ska ″total digital överföringshastighet″ mätas vid den port eller ledning som har högst hastighet.

2.Utrustning i vilken ″laser″ används och som har någon av följande egenskaper:

a)En överföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.

b)Analog teknik och en bandbredd som överstiger 2,5 GHz.

Anm.: 5D001.d.2.b omfattar inte ″programvara″ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″ av kommersiella TV-system.

3.Utrustning med ″optisk koppling″.

4.Radioutrustning som använder kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över nivå 256.

5D101 ″Programvara″ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ″användning″ av den utrustning som omfattas av avsnitt 5A10l.

292

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/165

5E1 Teknik

5E001 ″Teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ (drift undantaget) av utrustning, funktioner eller egenskaper som omfattas av avsnitt 5A001 eller ″pro gramvara″ som omfattas av avsnitt 5D001.a.

b)Specifik ″teknik″ enligt följande:

1.″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av telekommunikationsutrustning sär skilt konstruerad för användning ombord på satelliter.

2.″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″användning″ av ″laser″-kommunikationsteknik med möjlighet att automatiskt uppfånga och följa signalerna och att vidmakthålla kommunikationen genom exosfä ren eller undervattensmedia.

3.″Teknik″ för ″utveckling″ av mottagningsutrustning vid digitala, cellulära radiobasstationer vars mottagningskapacitet, som medger flerbands-, flerkanal-, multimod-, multikodningsalgoritm- eller flerprotokollfunktion, kan modifieras genom ändringar i ″programvaran″.

4.″Teknik″ för ″utveckling″ av ″bandspridningsteknik″, bland annat ″hoppfrekvensteknik″.

c)″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av något av följande:

1.Utrustning i vilken digital teknik används som konstruerats för att användas vid en ″total digital överföringshastighet″ som överstiger 15 Gbit/s.

Teknisk anm.:

För kopplingsutrustning ska ″total digital överföringshastighet″ mätas vid den port eller ledning som har högst hastighet.

2.Utrustning i vilken ″laser″ används och som har någon av följande egenskaper:

a)En överföringsvåglängd som överstiger 1 750 nm.

b)″Optisk förstärkning″ med användning av praseodymbehandlade fluoridfiberförstärkare (PDFFA).

c)Koherent optisk överföringsteknik eller koherent optisk detekteringsteknik (även kallad optisk heterodyr- eller ″homodynteknik″).

d)Multiplex våglängdsdelningsteknik med optiska bärare på ett avstånd av mindre än 100 GHz.

e)Analog teknik och en bandbredd på minst 2,5 GHz.

Anm.: 5E001.c.2.e omfattar inte ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av kommersiella TV-system.

Anm.: För ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som använder laser och som inte är avsedd för telekommunikation, se avsnitt 6E.

3.Utrustning med ″optisk koppling″.

4.Radioutrustning med någon av följande egenskaper:

a)Kvadratur-amplitud-modulationsteknik (QAM) över nivå 256.

b)Ingångs- eller utgångsfrekvens som överstiger 31,8 GHz.

Anm.: Avsnitt 5E001.c.4.b omfattar inte ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som konstruerats eller modifierats för användning inom frekvensband som ″tilldelats av Internatio nal Telecommunications Union (ITU)″ för radiokommunikationstjänster men inte för radiobestämning.

293

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/166		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	5E001		c) 4. (forts.)

c)Arbetar i frekvensbandet 1,5–87,5 MHz och har adaptiv teknik som dämpar en interfererande signal med mer än 15 dB.

5.Utrustning som tillåter ″signalering på gemensam kanal″ (Common Channel Signalling) som arbe tar i icke-associerad mode.

6.Mobil utrustning med båda följande egenskaper:

a)Arbetar på en optisk våglängd som är minst 200 nm och högst 400 nm.

b)Arbetar som ett ″lokalt nät″.

d)″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av effektför stärkare för monolitiska integrerade kretsar som arbetar inom mikrovågsområdet (MMIC- effektförstärkare) som är speciellt konstruerade för telekommunikation och som uppfyller något av följande:

1.De är specificerade för frekvenser som överstiger 3,2 GHz, men inte 6 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 4 W (36 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 15 %.

2.De är specificerade för frekvenser som överstiger 6 GHz, men inte 16 GHz, med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 1 W (30 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 10 %.

3.De är specificerade för frekvenser som överstiger 16 GHz, men inte 31,8 GHz, med en genomsnitt lig utgångseffekt som överstiger 0,8 W (29 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som överstiger 10 %.

4.De är specificerade för frekvenser som överstiger 31,8 GHz, men inte 37,5 GHz.

5.De är specificerade för frekvenser som överstiger 37,5 GHz, men inte 43,5 GHz, med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 0,25 W (24 dBm) och med en ″relativ bandbredd″ som över stiger 10 %.

6.De är specificerade för frekvenser som överstiger 43,5 GHz.

e)″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av elektro niska enheter och kretsar, som är speciellt konstruerade för telekommunikation och som innehåller kom ponenter tillverkade av ″supraledande″ material, speciellt konstruerade för drift vid temperaturer under den ″kritiska temperaturen″ för åtminstone en av dess ″supraledande″ beståndsdelar, och som är för sedda med något av följande:

1.Strömomkoppling i digitala kretsar med användning av ″supraledande″ grindar och där produkten

av grindfördröjningstiden per grind (i sekunder) och effektförlusten per grind (i watt) är mindre än 10–14J.

2.Frekvensval för alla frekvenser med användning av resonanskretsar med Q-värden som överstiger 10 000.

5E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrustningar som omfattas av avsnitt 5A101.

294

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/167

			DEL 2
			″INFORMATIONSSÄKERHET″
		Anm. 1: Kontrollen av ″informationssäkerhets″utrustning, ″programvara″, system, användningsspecifika ″elektroniska
		sammansättningar″, moduler, integrerade kretsar, komponenter eller funktioner regleras i kategori 5 del 2, även
		om de är komponenter eller ″elektroniska sammansättningar″ för annan utrustning.
		Anm. 2: Kategori 5 del 2 omfattar inte varor som åtföljer användaren för dennes personliga bruk.
		Anm. 3: Kryptografisk anm.
		Avsnitt 5A002 och 5D002 omfattar inte varor som uppfyller samtliga följande villkor:
		a) De är allmänt tillgängliga för allmänheten genom att de säljs från lager via en detaljists försäljnings
		ställe utan restriktioner på något av följande sätt:
	1.		Transaktioner över disk.
	2.		Postordertransaktioner.
	3.		Elektroniska transaktioner.
	4.		Transaktioner som genomförs via telefonsamtal.
		b) Den kryptografiska funktionen kan inte lätt ändras av användaren.
		c) De är konstruerade så att användaren själv kan installera dem utan väsentlig medverkan av leverantören.
		d) Närmare uppgifter om varorna finns tillgängliga vid behov och ska på begäran lämnas till de behöriga
		myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad i syfte att säkerställa att villkoren i punk
		terna a–c är uppfyllda.
		Teknisk anm.:
		I kategori 5 – del 2 ingår inte paritetsbitar i nyckellängden.
5A2		System, utrustning och komponenter

5A002 ″Informationssäkerhets″system samt utrustning och komponenter till dessa, enligt följande:

a)System, utrustning, användningsspecifika ″elektroniska sammansättningar″, moduler och integrerade kretsar för ″informationssäkerhet″ enligt följande samt andra särskilt konstruerade komponenter för dessa:

ANM.: För kontrollen av mottagare för globala satellitnavigeringssystem (GNSS) som innehåller eller utför dekryp tering (t.ex. GPS eller GLONASS) se avsnitt 7A005.

1.Konstruerade eller modifierade för att använda ″kryptografi″ som innehåller digital teknik för någon annan kryptografisk funktion än autentisering eller digital signatur och som har något av följande:

Teknisk anm.:

1.Funktionerna för autentisering och digital signatur omfattar de tillhörande nyckelhanteringsfunktionerna.

2.Autentisering omfattar alla aspekter av åtkomstskydd när det inte finns någon annan kryptering av filer eller text än den som är direkt knuten till skydd av lösenord, personliga identifikationsnummer (PIN) eller liknande data som hindrar obehörig tillgång.

295

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/168			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/168		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	5A002		a) 1. (forts.)
			3. ″Kryptografi″ omfattar inte ″fasta″ datakompressions- eller datakodningstekniker.

Anm.: 5A002.a.1 omfattar utrustning som är konstruerad eller modifierad för att använda ″kryptografi″ med användning av analoga principer som genomförs med digitala tekniker.

a)En ″symmetrisk algoritm″ med en nyckellängd som överstiger 56 bitar.

b)En ″asymmetrisk algoritm″ där algoritmens säkerhet baseras på något av följande:

1.Faktorisering av heltal utöver 512 bitar (t.ex. RSA).

2.Beräkning av diskreta logaritmer i en multiplikativ grupp i en ändlig kropp som är större än 512 bitar (t.ex. Diffie-Hellman över Z/pZ).

3.Diskreta logaritmer i någon annan grupp än de som anges i punkt 5A002.a.1.b.2 utöver 112 bitar (t.ex. Diffie-Hellman över en elliptisk kurva).

2.Konstruerade eller modifierade för att utföra kryptoanalytiska funktioner.

3.Används inte.

4.Särskilt konstruerade eller modifierade för att undertrycka röjande strålning från informationsbä rande signaler utöver vad som är nödvändigt enligt standarder för hälsa, säkerhet och elektromag netisk interferens.

5.Konstruerade eller modifierade för att använda kryptografisk teknik för att generera spridningsko den för ″bandspridnings″system, andra än de som omfattas av avsnitt 5A002.a.6, bland annat hopp koden för ″hoppfrekvens″system.

6.Konstruerade eller modifierade för användning av kryptografisk teknik för att alstra kanaliserings-, förvrängnings- eller nätidentifikationskoder, för system som utnyttjar teknik för ultrabredbands modulering, och som har något av följande:

a)En bandbredd som överstiger 500 MHz.

b)En ″relativ bandbredd″ på minst 20 %.

7.Säkerhetssystem och säkerhetsanordningar för icke-krypterad informations- och kommunikations teknik (IKT) som bedömts uppfylla en säkerhetsnivå som överstiger klass EAL-6 (bedömning av säkerhetsnivå) enligt de gemensamma kriterierna eller motsvarande.

8.Kommunikationskabelsystem konstruerade eller modifierade med mekanisk, elektrisk eller elektro nisk utrustning för att upptäcka olovliga, dolda intrång.

9.Konstruerade eller modifierade för att använda ″kvantkryptografi″.

Teknisk anm.:

″Kvantkryptografi″ är även känd som kvantnyckelfördelning (QKD).

Anm.: Avsnitt 5A002 omfattar inte följande:

a)″Personliga intelligenta kort″

1.för vilka krypteringsmöjligheterna är begränsade till användning i utrustning eller system som är undantagna från kontroll enligt punkterna b–g i denna anmärkning, eller

296

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/169

5A002 a) Anm.: a) (forts.)

2.som är tillämpningar avsedda att användas av allmänheten och där krypteringsmöjligheterna inte är åtkomliga för användarna och särskilt konstruerade och begränsade för att medge skydd för däri lagrade personuppgifter.

Anm.: Om ett ″personligt intelligent kort″ har flera funktioner bedöms varje funktions kontrollsta tus för sig.

b)Mottagare för radioutsändning, betal-TV eller motsvarande utsändning med begränsad publik av konsumenttyp, utan annan digital kryptering än sådan som uteslutande används för att sända fak turor eller programrelaterade upplysningar tillbaka till de sändande bolagen.

c)Utrustning där användarna inte har tillgång till krypteringsmöjligheten och som är särskilt konstru erad och begränsad för att möjliggöra något av följande:

1.Användning av kopieringsskyddad programvara.

2.Åtkomst till något av följande:

a)Kopieringsskyddat innehåll lagrat på read-only medier.

b)Uppgifter som är lagrade i krypterad form på medier (t.ex. i samband med skydd av imma teriell äganderätt) när mediet saluförs till allmänheten i identiska exemplar.

3.Kopieringskontroll av copyright-skyddade audio/videodata.

4.Kryptering och/eller dekryptering för skydd av bibliotek, konstruktionsanvisningar eller liknande data för konstruktion av halvledarenheter eller integrerade kretsar.

d)Kryptografisk utrustning som är särskilt konstruerad och begränsad för bankändamål eller ″penningtransaktioner″.

Teknisk anm.:

″Penningtransaktioner″ i avsnitt 5A002 anmärkning d omfattar utfärdande och betalning av biljet ter eller kreditfunktioner.

e)Bärbara eller mobila radiotelefoner för civil användning (t.ex. för användning i civila kommersiella cellulära radiokommunikationssystem) och som inte medger överföring av krypterade data direkt till en annan radiotelefon eller utrustning (annan än utrustning för radioaccessnät (RAN)) eller utväx ling av krypterade data genom RAN-utrustning (t.ex. radionätkontroller (RNC) eller basstationskon troller (BSC)).

f)Trådlös telefonutrustning som inte medger kryptering från början till slut och där den maximala effek tiva räckvidden av en oförstärkt trådlös operation (t.ex. ett enkelt hopp utan relä mellan terminal och basstation) är mindre än 400 meter enligt tillverkarens specifikationer. eller

g)Bärbara eller mobila radiotelefoner och liknande kundanpassade trådlösa anordningar för civil användning, som enbart tillämpar publicerade eller kommersiella kryptografiska standarder (med undantag av funktioner för bekämpning av piratverksamhet, vilka kan vara opublicerade) och som också följer villkoren i punkterna b–d i den kryptografiska anmärkningen (anmärkning 3 i kategori 5

– del 2), som har kundanpassats för en specifik civil industriell tillämpning med egenskaper som inte påverkar funktionen hos dessa ursprungligen icke-kundanpassade anordningar.

h)Utrustning som är speciellt konstruerad för service av bärbara eller mobila radiotelefoner och liknande kundanpassade trådlösa anordningar som följer alla villkor i den kryptografiska anmärkningen (anmärkning 3 i kategori 5 – del 2), där serviceutrustningen uppfyller samtliga följande krav:

1.Serviceutrustningens kryptografiska funktion kan inte lätt ändras av den som använder utrustningen.

297

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/170	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5A002 a) Anm.: h) (forts.)

2.Serviceutrustningen är konstruerad så att den kan installeras utan väsentlig medverkan av leverantören.

3.Serviceutrustningen kan inte ändra den kryptografiska funktionen hos den anordning som är föremål för service.

i)Utrustning för trådlösa ″personliga nät″ som enbart tillämpar publicerade eller kommersiella kryp tografiska standarder och där krypteringsmöjligheterna är begränsade till en nominell funktionsradie som inte överstiger 30 meter enligt tillverkarens specifikationer.

298

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/171
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/171

	5B2		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
	5B002		Test-, inspektions- och ″produktions″utrustning för ″informationssäkerhet″, enligt följande:

a)Utrustning särskilt konstruerad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnitt 5A002 eller 5B002.b.

b)Mätutrustning särskilt konstruerad för att bedöma och värdera de ″informationssäkerhets″funktioner hos utrustning som omfattas av avsnitt 5A002 eller ″programvara″ som omfattas av avsnitt 5D002.a eller 5D002.c.

299

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/172	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5C2 Material

Inga.

300

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/173

5D2 Programvara

5D002 ″Programvara″ enligt följande:

a)″Programvara″ särskilt utformad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitt 5A002 eller ″programvara″ som omfattas av avsnitt 5D002.c.

b)″Programvara″ särskilt utformad eller modifierad för att understödja ″teknik″ som omfattas av avsnitt 5E002.

c)Specifik ″programvara″ enligt följande:

1.″Programvara″ som har samma egenskaper eller kan utföra eller simulera funktionen hos utrust ning som omfattas av avsnitt 5A002.

2.″Programvara″ som bestyrker ″programvara″ som omfattas av punkt 5D002.c.1.

Anm.: Avsnitt 5D002 omfattar inte ″programvara″ enligt följande:

a)″Programvara″ som erfordras för ″användning″ av utrustning som är undantagen från kontroll genom anmärkningen till avsnitt 5A002.

b)″Programvara″ som erbjuder någon av funktionerna hos utrustning som är undantagen från kontroll genom anmärkningen till avsnitt 5A002.

301

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/174	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

5E2 Teknik

5E002 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitt 5A002 eller 5B002 eller ″programvara″ som omfattas av avsnitt 5D002.a eller 5D002.c.

302

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/175

KATEGORI 6

SENSORER OCH LASRAR

303

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

304

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/177
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/177

	6A		System, utrustningar och komponenter
	6A001		Akustiska system, utrustningar och komponenter, enligt följande:

a)Marina akustiska system, utrustningar samt komponenter som särskilt konstruerats för dessa, enligt följande:

1.Aktiva (sändande eller sändande och mottagande) system, utrustningar samt komponenter som sär skilt konstruerats för dessa, enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A001.a.1 omfattar inte följande utrustning:

a)Ekolod som arbetar vertikalt under apparaturen och inte innehåller någon avsökande funktion som överstiger ±20°, och som är begränsade till att mäta vattendjup, avståndet till sjunkna före mål eller att söka fisk.

b)Riktade vågor, enligt följande:

1.Riktade vågor för nödsändningar.

2.Ljudgivare som särskilt konstruerats för förflyttning eller för att återkomma till en undervattensposition.

a)Batymetriska system som konstruerats för topografisk kartläggning av havsbottnen med brett svep, och har samtliga följande egenskaper:

1.Konstruerade för att kunna mäta vid en vinkel som överstiger 20° från vertikallinjen,

2.Konstruerade för att mäta större djup än 600 meter under vattenytan.

3.Konstruerade för något av följande:

a)Innehålla multipelstrålar smalare än 1,9°, eller

b)ge datanoggrannhet på mer än 0,3 % av vattendjupet inom mätområdet och där noggrannheten mäts som genomsnittet av de individuella mätningarna i svepet.

b)System för att upptäcka eller lokalisera föremål med någon av följande egenskaper:

1.en sändningsfrekvens under 10 kHz,

2.ett ljudtryck över 224 dB (referens 1 μPa på 1 m avstånd) för utrustningar som arbetar inom frekvensområdet 10 kHz till och med 24 kHz,

3.ett ljudtryck över 235 dB (referens 1 μPa på 1 m avstånd) för utrustningar som arbetar inom frekvensområdet 24 kHz till 30 kHz,

4.ett system med strålar med mindre än 1° utbredning längs någon axel och en arbetsfrek vens under 100 kHz,

5.ett system som konstruerats för att fungera med en räckvidd på mer än 5 120 m, eller

6.systemen som konstruerats för att kunna motstå trycket på mer än 1 000 m djup och som har en givare med något av följande

a)dynamisk tryckutjämning, eller

b)sändande element som inte består av bly-zirconat-titanat.

c)Akustiska projektorer, inklusive givare som innehåller piezoelektriska, magnetostriktiva, elek trostriktiva, elektrodynamiska eller hydrauliska element som kan arbeta individuellt eller i en bestämd konfiguration och med någon av följande egenskaper:

Anm. 1: Akustiska projektorer, inklusive sändare, som särskilt konstruerats för en viss utrustning, ska behandlas som den utrustningen.

305

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/178	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A001 a) 1. c) (forts.)

Anm. 2: Avsnitt 6A001.a.1.c omfattar inte elektroniska källor som riktar ljudet enbart vertikalt, eller mekaniska (t.ex. luftkanoner eller ångchockskanoner) eller kemiska (t.ex. explosiva) källor.

1.En momentan strålad ’akustisk effekttäthet’ som överstiger 0,01 mW/mm2/Hz för appa rater som arbetar på frekvenser under 10 kHz.

2.En kontinuerligt strålad ’akustisk effekttäthet’ som överstiger 0,001 mW/mm2/Hz för apparater som arbetar på frekvenser under 10 kHz.

Teknisk anm.:

’Akustiska effekttätheten’ erhålls om man dividerar utgångseffekten med produkten av den strålande ytan och arbetsfrekvensen.

3.Sidlobsundertrycket är över 22 dB.

d)Akustiska system, utrustningar eller därtill speciellt konstruerade komponenter för att bestämma ytfartygs eller undervattensfarkosters position och som konstruerats för att arbeta på avstånd som överstiger 1 000 m med en noggrannhet av 10 m rms (effektivvärdet) när mät ningen sker på 1 000 m avstånd.

Anm.: Avsnitt 6A001.a.1.d omfattar

a)utrustning som använder koherent ″signalbehandling″ mellan två eller flera pejlsändare och hydrofonutrustning som bärs av ytfartyget eller undervattensfarkosten,

b)utrustning som automatiskt kan korrigera för det fel som uppstår vid positionsbestäm ningen på grund av ljudets utbredningshastighet.

2.Passiva (mottagande, oavsett om de i normala tillämpningar är kopplade till separat, aktiv utrust ning) system, utrustning och komponenter som tillverkats speciellt för dessa, enligt följande:

a)Hydrofoner med någon av följande egenskaper:

Anm.: Hydrofoner som särskilt konstruerats för en viss utrustning ska behandlas som den utrustningen.

1.Innehåller kontinuerliga flexibla avkänningselement.

2.Innehåller flexibla sammansättningar av diskreta avkänningselement med en längd eller diameter på mindre än 20 mm och med ett avstånd mellan elementen som understiger 20 mm.

3.Innehåller något av följande avkänningselement:

a)Optiska fibrer,

b)annan ’piezoelektrisk polymerfilm’ än polyvinylidenfluorid (PVDF) och dess sampo lymerer {P(VDF-TrFE) och P(VDF-TFE)} eller

c)’flexibla piezoelektriska kompositer’.

4.Med en ’hydrofon känslighet’ högre än – 180 dB på alla djup, utan accelerationskompensation.

5.Med utrustning som konstruerats för arbete på större djup än 35 m med accelerationskompensation.

6.Med utrustning som konstruerats för arbete på större djup än 1 000 m.

Tekniska anm.:

1.Avkänningselement ’piezoelektrisk polymerfilm’ består av polariserad polymerfilm som är spänd över och fäst vid en stödjande ram eller spole (dorn).

2.Avkänningselement ’flexibla piezoelektriska kompositer’ består av keramiska piezoelektriska par tiklar eller fibrer i kombination med en elektriskt isolerande, akustiskt genomskinlig gummi-, polymer- eller epoxiförening där föreningen utgör en integrerad del av avkänningselementet.

306

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/179

6A001 a) 2. a) (forts.)

3.’Hydrofon känslighet’ definieras som 20 gånger logaritmen med bas 10 för förhållandet rms utgångsspänning genom referensen 1 V rms, när hydrofongivaren, utan förförstärkare, placeras i

ett plant akustiskt fält med trycket 1 μPa rms. Exempel: En hydrofon med känsligheten – 160 dB (referens 1 V per μPa) som placeras i ett sådant fält ger en utgångsspänning på 10–8 V medan en som har känsligheten – 180 dB endast ger en utgångsspänning på 10–9 V. – 160 dB är därför bättre än – 180 dB.

b)Akustiska släphydrofonsystem med något av följande:

1.Hydrofoner placerade i grupper med ett avstånd som understiger 12,5 m eller som ’kan ändras till’ att medge hydrofoner placerade i grupper med ett avstånd som understiger 12,5 m.

2.Som är konstruerade för eller ’kan ändras till’ ett utförande som tillåter användning vid större djup än 35 m.

Teknisk anm.:

Uttrycket ’kan ändras till’ i avsnitt 6A001.a.2.b.1 och 6A001.a.2.b.2. avser att man har möj lighet att genom att förändra tråddragningen eller anslutningarna ändra hydrofonernas gruppe ring eller djupbegränsningar. Förutsättningen är: mer än 10 % av antalet trådar i reserv, hydrofonernas gruppering och djupbegränsningar är variabla eller styr mer än en grupp.

3.Huvudsensorer som omfattas av avsnitt 6A001.a.2.d.

4.Longitudinellt förstärkta uppsättningar av slangar.

5.En sammansatt apparat vars diameter understiger 40 mm.

6.Används inte.

7.Hydrofoner med egenskaper enligt avsnitt 6A001.a.2.a.

c)Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för att beräkna resultatet från släphydrofon system med ″användartillgänglig programmeringsmöjlighet″, med tids- och frekvensdomän beräkning samt korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med användande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.

d)Huvudsensorer med alla följande egenskaper:

1.En noggrannhet som är bättre än ±0,5° och

2.som är konstruerade för att arbeta på större djup än 35 m eller som har en justerbar eller borttagbar djupsensor för att kunna arbeta på större djup än 35 m.

e)Kabelsystem för bottnar eller havsvikar med någon av följande egenskaper:

1.Som innehåller hydrofoner som omfattas av avsnitt 6A001.a.2.a eller

2.som innehåller multiplexade hydrofongruppssignalmoduler som har alla följande egenskaper:

a)Som konstruerats för arbete på större djup än 35 m, eller har justerbara eller utbyt bara djupavkännare för arbete på större djup än 35 m, och

b)som kan användas för samma ändamål som bogserade akustiska hydrofonsystemmoduler.

f)Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för att beräkna resultatet från kabelsystem för bottnar eller havsvikar med ″användartillgänglig programmeringsmöjlighet″, med tids- och frekvensdomänberäkning samt korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strål formning med användande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.

307

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/180	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A001 (forts.)

b)Sonarutrustning som arbetar med korrelationshastighet och dopplerhastighet och som konstruerats för att mäta den horisontella hastigheten av farkosten med utrustning jämfört med sjöbotten, enligt följande:

1.Sonarutrustning som arbetar med korrelationshastighet och som har någon av följande egenskaper:

a)Konstruerad för att arbeta på avstånd mellan farkosten och sjöbotten som överstiger 500 m.

b)En hastighetsnoggrannhet som är bättre än 1 % av hastigheten.

2.Sonarutrustning som arbetar med dopplerhastighet och som har en hastighetsnoggrannhet som är bättre än 1 % av hastigheten.

Anm. 1: Avsnitt 6A001.b omfattar inte djuplod som begränsas till något av följande:

a)Mätning av vattendjup.

b)Mätning av avståndet till föremål som ligger under vatten eller är begravda.

c)Sökning efter fisk.

Anm. 2: Avsnitt 6A001.b omfattar inte kontrollutrustning som är speciellt konstruerad för installation på ytfartyg.

c)Akustiska system för att avskräcka dykare som är särskilt konstruerade eller modifierade för att störa dykare och som har ett ljudtryck på 190 dB (referens 1 μPa vid 1 m) eller högre på frekvenser av 200 Hz och under.

Anm. 1: Avsnitt 6A001.c omfattar inte system för att avskräcka dykare baserade på sprängladdningar, luftka noner eller antändbara källor under vatten.

Anm. 2: Avsnitt 6A001.c omfattar system för att avskräcka dykare som använder gnistgapkällor, också kända som plasmaljudkällor.

6A002 Optiska sensorer eller utrustning och komponenter till dessa, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A102.

a)Optiska detektorer enligt följande:

1.″Rymdkvalificerade″ halvledardetektorer, enligt följande:

Anm.: I avsnitt 6A002.a.1 inbegrips ″detektormatriser″ i halvledardetektorer.

a)″Rymdkvalificerade″ halvledardetektorer med samtliga följande egenskaper:

1.En största känslighet vid ett våglängdsområde som överstiger 10 nm men inte 300 nm, och

2.en känslighet vid våglängder över 400 nm på mindre än 0,1 % av den maximala känsligheten.

b)″Rymdkvalificerade″ halvledardetektorer med samtliga följande egenskaper:

1. en maximal känslighet inom våglängdsområdet som överstiger 900 nm men inte 1 200 nm, och

2.en ″svarstidskonstant″ på högst 95 ns.

c)″Rymdkvalificerade″ halvledardetektorer med en maximal känslighet inom våglängdsområdet som överstiger 1 200 nm men inte 30 000 nm.

d)″Rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ med mer än 2 048 element per matris och en maxi mal känslighet i våglängdsområdet som överstiger 300 nm men inte 900 nm.

2.Bildförstärkarrör och komponenter som särskilt konstruerats för dessa enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A002.a.2 omfattar inte icke-bildbehandlande fotomultiplikatorrör med en elektronavkän nare i vakuumutrymmet som uteslutande begränsas till något av följande:

a)En enda metallanod.

b)Metallanoder med ett avstånd som är större än 500 μm från mittpunkt till mittpunkt.

308

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/181

	6A002		a) 2. (forts.)

Tekn. anm.:

’Laddningsförstärkning’ är en form av elektronisk bildförstärkning och definieras som generering av ladd ningsbärare till följd av en förstärkningsprocess med stötjonisering. ’Laddningsförstärknings’ sensorer kan utgöras av bildförstärkarrör, halvledardetektorer eller ″detektormatriser″.

a)Bildförstärkarrör som har samtliga följande egenskaper:

1. En maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm men inte 1 050 nm.

2.Elektronbildförstärkning med användning av något av följande:

a)En mikrokanalplatta med en håldelning (avstånd från ett håls mittpunkt till närmaste håls mittpunkt) på högst 12 μm.

b)En elektronavkännare med ett non-binned pixelavstånd på högst 500 μm, speciellt konstruerad eller modifierad för att uppnå ’laddningsförstärkning’ på annat sätt än genom en mikrokanalplatta.

3.Någon av följande fotoceller:

a)Multialkaliska fotoceller (t.ex. S-20 och S-25) med en ljuskänslighet som överstiger 350 µA/lm.

b)GaAs- eller GaInAs-fotoceller.

c)Andra fotoceller av halvledartyp bestående av ″III/-V-föreningar″ med en maximal strålningskänslighet som överstiger 10mA/W.

b)Bildförstärkarrör som har samtliga följande egenskaper:

1.En maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 1 050 nm men inte 1 800 nm.

2.Elektronbildförstärkning med användning av något av följande:

a)En mikrokanalplatta med en håldelning (avstånd från ett håls mittpunkt till närmaste håls mittpunkt) på högst 12 μm.

3.Fotoceller av halvledartyp bestående av ″III/-V-föreningar″ (t.ex. GaAs eller GaInAs) och överförda elektronfotoceller med en maximal strålningskänslighet på 15 mA/W.

c)Speciellt konstruerade komponenter enligt följande:

1.Mikrokanalplattor med en håldelning (avstånd från ett håls mittpunkt till närmaste håls mittpunkt) på högst 12 μm.

2.En elektronavkännare med ett non-binned pixelavstånd på högst 500 μm, speciellt kon struerad eller modifierad för att uppnå ’laddningsförstärkning’ på annat sätt än genom en mikrokanalplatta.

3.Fotoceller av halvledartyp bestående av ″III/-V-föreningar″ (t.ex. GaAs eller GaInAs) och överförda elektronfotoceller.

Anm.: Avsnitt 6A002.a.2.c.3 omfattar inte sammansatta fotoceller av halvledartyp som är kon struerade för att uppnå en maximal strålningskänslighet enligt något av följande:

a)10 mA/W eller mindre vid maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm men inte 1 050 nm.

b)15 mA/W eller mindre vid maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 1 050 nm men inte 1 800 nm.

309

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1

L 134/182	SV		Europeiska unionens officiella tidning		29.5.2009

6A002		a) (forts.)
		3. Icke ″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ (FPA = Focal Plane Arrays) enligt följande:
		ANM. : Icke		″rymdkvalificerade″ ’mikrobolometer’-″detektormatriser″l omfattas	endast av
		avsnitt 6A002.a.3.f.
		Teknisk anm.:
		Linjära eller tvådimensionella flerelementsdetektorer ska betraktas som ″detektormatriser″ (Focal Plane Arrays).
		Anm. 1: Avsnitt 6A002.a.3 innefattar fotokonduktiva och fotovoltaiska matriser.
		Anm. 2: Avsnitt 6A002.a.3 omfattar inte följande:
		a) Inkapslade fotokonduktiva matriser (med högst 16 element) som innehåller blysulfid eller
			blyselenid.
		b)	Pyroelektriska detektorer som innehåller något av följande material:
			1.	Triglycinsulfat och varianter därav,
			2.	blylantanzirkoniumtitanat och varianter därav,
			3.	litiumtantalat,
			4.	polyvinylidenfluorid och varianter därav, eller
			5.	strontiumbariumniobat och varianter därav.
		c)	″Detektormatriser″ som är speciellt konstruerade eller modifierade för att åstadkomma ’ladd
			ningsförstärkning’ och som genom sin konstruktion begränsas till en maximal strålnings
			känslighet på 10 mA/W eller mindre inom ett våglängdsområde som överstiger 760 nm, och
			som har samtliga följande egenskaper:
			1.	Innehåller en känslighetsbegränsande mekanism som är konstruerad så att den inte kan
				avlägsnas eller modifieras.
			2.	Något av följande:
				a) Den känslighetsbegränsande mekanismen är integrerad i eller kombinerad med
				detektorelementet.

b) ″Detektormatrisen″ kan fungera endast när det finns en känslighetsbegränsande mekanism.

Teknisk anm.:

En känslighetsbegränsande mekanism som är integrerad i detektorelementet är konstruerad så att den inte kan avlägsnas eller modifieras utan att detektorn blir oanvändbar.

Teknisk anm.:

a)Icke ″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ (FPA = Focal Plane Arrays) med alla följande egenskaper:

1.Individuella element med maximal känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 900 nm men inte 1 050 nm.

2.Något av följande:

a)En ″tidskonstant″ för svarstiden på mindre än 0,5 ns.

b)Speciellt konstruerade eller modifierade för att åstadkomma ’laddningsförstärkning’ och med en maximal strålningskänslighet som överstiger 10 mA/W.

310

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/183

	6A002		a) 3. (forts.)

b)Icke ″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ (FPA = Focal Plane Arrays) med alla följande egenskaper:

1.Individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 1 050 nm men inte 1 200 nm.

2.Något av följande:

a)En ″tidskonstant″ för svarstiden på högst 95 ns.

b)Speciellt konstruerade eller modifierade för att åstadkomma ’laddningsförstärkning’ och med en maximal strålningskänslighet som överstiger 10 mA/W.

c)Icke ″rymdkvalificerade″ icke-linjära (tvådimensionella) ″detektormatriser″ (FPA = ″Focal Plane Arrays″) med individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsom råde som överstiger 1 200 nm men inte 30 000 nm.

ANM.: Icke ″rymdkvalificerade″ ’mikrobolometer’-″detektormatriser″ som baseras på kisel eller annat material omfattas endast av avsnitt 6A002.a.3.f.

d)Icke ″rymdkvalificerade″ linjära (endimensionella) ″detektormatriser″ med alla följande egenskaper:

1.Individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 1 200 nm men inte 3 000 nm.

2.Någon av följande egenskaper:

a)Ett förhållande mellan detektorelementets dimension i ’avsökningsriktningen’ och dess dimension i ’tväravsökningsriktningen’ som är mindre än 3,8.

b)Signalbehandling i elementet (SPRITE).

Anm.: Avsnitt 6A002.a.3.d omfattar inte ″detektormatriser″ (som inte får ha mer än 32 element) vars detektorelement uteslutande består av germanium.

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A002.a.3.d definieras ’tväravsökningsriktning’ (cross scan direction) som den med detektor elementens linjära matriser parallella axeln och ’avsökningsriktning’ som den mot detektorelementens lin jära matriser vinkelräta axeln.

e)Icke ″rymdkvalificerade″ linjära (endimensionella) ″detektormatriser″ med individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 3 000 nm men inte 30 000 nm.

f)Icke ″rymdkvalificerade″ icke-linjära (tvådimensionella) infraröda ″detektormatriser″ som base ras på ’mikrobolometer’-material med individuella element som har en ofiltrerad känslighet inom ett våglängdsområde som är lika med eller överstiger 8 000 nm men som inte översti ger 14 000 nm.

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A002.a.3.f avses med ’mikrobolometer’ en termobilddetektor som, till följd av en tempera turförändring i detektorn orsakad av att infraröd strålning absorberas, används för att generera en användbar signal.

g)Icke ″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ med samtliga följande egenskaper:

1.Individuella element som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm men inte 900 nm.

2.Speciellt konstruerade eller modifierade för att åstadkomma ’laddningsförstärkning’ och med en maximal strålningskänslighet som överstiger 10 mA/W för våglängder som över stiger 760 nm.

3.Mer än 32 element.

311

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/184	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A002 (forts.)

b)″Monospektrala bildsensorer″ och ″multispektrala bildsensorer″ som konstruerats för fjärranalystillämp ningar och med någon av följande egenskaper:

1.Ett lokalt (IFOV = Instantaneous-Field-Of-View) bildfält på mindre än 200 µrad (mikroradianer).

2. Specifikt konstruerade för arbete inom ett våglängdsområde som överstiger 400 nm men inte 30 000 nm och som har båda följande egenskaper:

a)De lämnar bildinformationen i digital form.

b)De har någon av följande egenskaper:

1.″Rymdkvalificerade″.

2.Konstruerade för att fungera i luftburna applikationer med något annat än kisel som detektormaterial och de har ett IFOV (IFOV = Instantaneous-Field-Of-View) på mindre än 2,5 mrad (milliradianer).

Anm.: Avsnitt 6A002.b.1 omfattar inte ″monospektrala bildsensorer″ med en största känslighet i ett våglängdsområde som överstiger 300 nm men inte 900 nm och som endast innehåller någon av följande icke-″rymdkvalificerade″ detektorer eller icke-″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″:

1.Laddningskopplade enheter (CCD) som inte är konstruerade eller modifierade för att åstad komma ’laddningsförstärkning’.

2.Komplementära metalloxidhalvledarenheter (CMOS) som inte är konstruerade eller modi fierade för att åstadkomma ’laddningsförstärkning’.

c)Bildförstärkarutrustning som ’direkt ger en synlig bild’, och som har något av följande:

1.Bildförstärkarrör som omfattas av avsnitt 6A002.a.2.a eller 6A002.a.2.b.

2.″Detektormatriser″ som omfattas av avsnitt 6A002.a.3 eller 6A002.e.

3.Halvledardetektorer som omfattas av avsnitt 6A002.a.1.

Teknisk anm.:

Med ’direkt ger en synlig bild’ avses en bildförstärkarutrustning som visar en synlig bild till den mänskliga obser vatören utan att bilden omvandlas till en elektronisk signal för att visas på TV-skärm. Bilden kan inte spelas in eller lagras fotografiskt, elektroniskt eller på annat sätt.

Anm.: Avsnitt 6A002.c omfattar inte utrustning enligt följande, som innehåller andra än GaAs- eller

GaInAs-fotokatoder:

a)Industriella eller civila inbrottslarm, rörelsedetektorer för trafik- eller industriändamål eller räknesystem.

b)Medicinsk utrustning.

c)Industriell utrustning för inspektion, sortering eller analys av materialsammansättning.

d)Flamdetektorer för industriella brännugnar.

e)Utrustning som särskilt konstruerats för laboratoriebruk.

d)Särskilda komponenter som används för att understödja optiska givare, enligt följande:

1.″Rymdkvalificerade″ lågtemperaturkylare (cryocoolers).

2.Icke ″rymdkvalificerade″ lågtemperaturkylare (cryocoolers) med en kylkälla som är kallare än 218 K (– 55 °C) och som har

a)ett slutet system med en MTBF eller MTTF (medeltid mellan fel eller medeltid till fel) som över stiger 2 500 timmar,

b)självreglerande minikylare, typ Joule-Thomson, med en cylinder(ytter)diameter under 8 mm.

3.Optiska fibrer som kan användas som givare, speciellt tillverkade antingen genom sin sammansätt ning eller struktur eller modifierade genom ytbeläggning för att bli akustiskt, termiskt, elektromag netiskt, tröghets- eller strålningsmässigt känsliga.

e)Används inte.

312

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/185

6A003 Kameror, system eller utrustning, samt komponenter därtill, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A203.

ANM.: För kameror som är speciellt konstruerade eller modifierade för undervattensbruk, se avsnitten 8A002.d och 8A002.e.

a)Instrumentkameror och speciellt konstruerade komponenter i dem enligt följande:

Anm.: Instrumentkameror som omfattas av avsnitten 6A003.a.3–6A003.a.5 och som har modulstruktur ska bedömas efter sin maximala kapacitet med hjälp av de anslutningar som är tillgängliga enligt kameratill verkarens specifikationer.

1.Höghastighetsfilmkameror med filmformat från och med 8 mm till och med 16 mm, i vilka filmen kontinuerligt matas fram under inspelningstiden och som kan fotografera med en hastighet av mer än 13 150 bilder/s.

Anm.: Avsnitt 6A003.a.1 omfattar inte filmkameror avsedda för civilt bruk.

2. Mekaniska höghastighetskameror i vilka filmen inte rör sig, och som kan registrera mer än 1 000 000 bilder/s i 35 mm format, eller proportionellt färre bilder för större format, respektive fler bilder för mindre format.

3.Mekaniska eller elektroniska spaltkameror med en skrivhastighet som överstiger 10 mm/μs.

4.Elektroniska bildkameror med en hastighet på mer än 1 000 000 bilder/s.

5.Elektroniska kameror med alla följande egenskaper:

a)En elektronisk slutarhastighet som är kortare än 1 μs för en hel bild, och

b)en avläsningshastighet som tillåter mer än 125 hela bilder/s.

6.Anslutningar med alla följande egenskaper:

a)Särskilt konstruerade för instrumentkameror med modulstruktur och som specificeras i avsnitt 6A003.a, och

b)som gör att dessa kameror uppfyller egenskaperna enligt avsnitt 6A003.a.3, 6A003.a.4 eller 6A003.a.5 enligt tillverkarens specifikationer.

b)Bildkameror enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A003.b omfattar inte televisions- eller videokameror som särskilt konstruerats för TV-sändning.

1.Videokameror med halvledarsensorer, som har sin maximala känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 10 nm men inte 30 000 nm och som har alla följande egenskaper:

a)De har någon av följande egenskaper:

1.mer än 4 × 106 ″aktiva bildelement″ för varje detektormatris i monokroma (svart-vita) kameror,

2.mer än 4 × 106 ″aktiva bildelement″ för varje detektormatris i färgkameror med tre halv ledarsystem, eller

3.mer än 12 × 106 ″aktiva bildelement″ för den ingående detektormatrisen i färgkameror som endast har en detektormatris, och

b)har någon av följande egenskaper:

1.Optiska speglar enligt avsnitt 6A004.a,

2.optisk styrutrustning enligt avsnitt 6A004.d, eller

3.kan frambringa internt framtagen ’kameraspårningsinformation’.

313

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/186	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A003 b) 1. (forts.)

Tekniska anm.:

1.I detta avsnitt ska digitala videokameror bedömas utifrån maximiantalet ″aktiva bildelement″ som används för att ta upp rörliga bilder.

2.I detta avsnitt avses med ’kameraspårningsinformation’ de uppgifter som behövs för att kunna fastställa kamerans siktriktning i förhållande till jorden. Detta omfattar 1) den horisontella siktriktningen i för hållande till riktningen på jordens magnetfält, och 2) den vertikala vinkeln mellan kamerans siktrikt ning och jordens horisont.

2.Avsökande kameror och kamerasystem som har alla följande egenskaper:

a)Maximal känslighet i ett våglängdsområde som överstiger 10 nm men inte 30 000 nm,

b)linjära detektorsystem med mer än 8 192 element/system, och

c)mekanisk avsökning i en riktning.

3.Bildkameror som innehåller bildförstärkarrör enligt avsnitt 6A002.a.2.a eller 6A002.a.2.b.

4.’Bildkameror’ som innehåller ″detektormatriser″ med någon av följande egenskaper:

a)Innehåller ″detektormatriser″ enligt avsnitt 6A002.a.3.a-6A002a.3.e.

b)Innehåller ″detektormatriser″ enligt avsnitt 6A002.a.3.f.

c)Innehåller ″detektormatriser″ enligt avsnitt 6A002.a.3.g.

Anm. 1: ’Bildkameror’ enligt avsnitt 6A003.b.4 inbegriper ″detektormatriser″ kombinerade med tillräcklig ″signalbehandlings″ elektronik, utöver integrerad krets för avläsning, för att minst göra det möjligt att sända ut en analog eller digital signal så snart energi tillförs.

Anm. 2: Avsnitt 6A003.b.4.a omfattar inte bildkameror som är utrustade med linjära ″detektormatriser″ med 12 eller färre element som inte använder sig av integrerad tidsfördröjning i själva elementen och som är avsedda för något av följande:

a)Inbrottslarm för industriellt eller civilt bruk, trafikkontroll eller industriell övervakning eller räknesystem.

b)Industriell utrustning för kontroll eller övervakning av värmeflöden i byggnader, utrustning eller tillverkningsprocesser.

c)Industriell utrustning för kontroll, sortering eller analys av materialets egenskaper.

d)Utrustning som särskilt konstruerats för laboratoriebruk, eller

e)Medicinsk utrustning.

Anm. 3: Avsnitt 6A003.b.4.b omfattar inte bildkameror med någon av följande egenskaper:

a)Bildhastigheter som är lika med eller lägre än 9 Hz.

b)Med alla följande egenskaper:

1.Har ett minsta horisontellt eller vertikalt ’IFOV (Instantaneous-Field-of-View)’ på åtminstone 10 mrad/pixel (milliradianer/pixel).

2.Innehåller en lins med fast brännvidd som inte är avsedd att avlägsnas.

3.Innehåller inte en display som ’direkt ger en synlig bild’, och

314

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/187
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/187

	6A003		b) 4. Anm. 3: b) (forts.)

4.Med någon av följande egenskaper:

a)Saknar möjlighet att ge en synlig bild av det detekterade synfältet, eller

b)Kameran är konstruerad för en enda tillämpning och är inte konstruerad för att ändras av användaren; eller

c)Kameran är särskilt konstruerad för att installeras i ett civilt landfordon för per sontransporter med en vikt som understiger 3 ton (bruttofordonsvikt) och med alla följande egenskaper:

1.Den kan användas endast om den är installerad i något av följande:

a)Det civila landfordon för persontransporter för vilket den är avsedd; eller

b)En särskilt konstruerad godkänd anordning för underhållstest; och

2.Den innehåller en aktiv mekanism som gör att kameran inte fungerar när den avlägsnas från det fordon för vilket den är avsedd.

Tekniska anm.:

1.’Instantaneous-Field-of-View (IFOV)’ som anges i avsnitt 6A003.b.4, anm. 3 b, är det lägsta värdet av ’horisontell IFOV’ och ’vertikal IFOV’.

’Horisontell IFOV’ = horisontell Field-of-View (FOV)/antalet horisontella detektorelement.

’Vertikal IFOV’ = vertikal Field-of-View (FOV)/antalet vertikala detektorelement.

2.’Direkt ger en synlig bild’ i avsnitt 6A003.b.4, anm. 3 b, avser en bildkamera som fungerar inom det infraröda spektrum som ger en synlig bild till en mänsklig observatör som använder en nära ögat-mikrodisplay som innehåller någon ljussäkerhetsmekanism.

Anm. 4: Avsnitt 6A003.b.4.c omfattar inte ’bildkameror’ som har något av följande:

a)Samtliga följande egenskaper:

1.Kameran är speciellt konstruerad för att installeras som en integrerad komponent i sys tem eller utrustning som används inomhus med strömförsörjning via vägguttag, och som genom sin konstruktion begränsas till en enda typ av tillämpning, enligt följande:

a)Övervakning av industriprocesser, kvalitetskontroll eller analys av materialegenskaper.

b)Laboratorieutrustning som är speciellt konstruerad för vetenskaplig forskning.

c)Medicinsk utrustning.

d)Utrustning för avslöjande av ekonomiska bedrägerier.

2.Den kan användas endast när den är installerad i något av följande:

a)System eller utrustning som den är avsedd för.

b)En speciellt konstruerad, godkänd underhållsanordning.

3.Den innehåller en aktiv mekanism som gör att kameran inte kan användas när den avlägsnas från det eller de system eller den utrustning som den är avsedd för.

b)Kameran är speciellt konstruerad för att installeras i ett civilt landfordon för persontranspor ter med en vikt som understiger 3 ton (bruttofordonsvikt) eller färjor för person- och fordons transporter med en total längd på minst 65 m, och har samtliga följande egenskaper:

1.Den kan användas endast när den är installerad i något av följande:

a)Det civila landfordon för persontransporter eller den färja för person- och fordons transporter som den är avsedd för.

315

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/188			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/188		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6A003		b) 4. Anm. 4: b) 1. (forts.)

b)En speciellt konstruerad, godkänd underhållsanordning.

2.Den innehåller en aktiv mekanism som gör att kameran inte kan användas när den avlägsnas från det fordon som den är avsedd för.

c)Kameran begränsas genom sin konstruktion till en maximal strålningskänslighet på högst

10mA/W för våglängder som överstiger 760 nm, och har båda följande egenskaper:

1.Den innehåller en känslighetsbegränsande mekanism som är konstruerad så att den inte kan avlägsnas eller modifieras.

2.Den innehåller en aktiv mekanism som gör att kameran inte kan användas när den känslighetsbegränsande mekanismen avlägsnas.

d)Kameran har samtliga följande egenskaper:

1.Den innehåller inte en display som ’direkt ger en synlig bild’ eller en elektronisk bild.

2.Den saknar möjlighet att ge en synlig bild av det detekterade synfältet.

3.″Detektormatrisen″ kan användas endast när den är installerad i den kamera som den är avsedd för.

4.″Detektormatrisen″ innehåller en aktiv mekanism som gör att den är permanent oan vändbar när den avlägsnas från den kamera som den är avsedd för.

5.Bildkameror som innehåller halvledardetektorer som omfattas av avsnitt 6A002.a.1.

6A004 Optisk utrustning och optiska komponenter, enligt följande:

a)Optiska speglar (reflektorer) enligt följande:

ANM.: För optiska speglar som är särskilt konstruerade för litografisk utrustning, se avsnitt 3B001.

1.″Deformerbara speglar″ med en antingen kontinuerlig eller av flera element bestående yta, och där till speciellt konstruerade komponenter som dynamiskt kan återta en tidigare position med en has tighet som överstiger 100 Hz.

2.Monolitiska lättviktsspeglar med genomsnittlig ″ekvivalent täthet″ på mindre än 30 kg/m2, och en totalvikt över 10 kg.

3.Komposit- eller skumspegelkonstruktioner med en genomsnittlig ″ekvivalent täthet″ som är min dre än 30 kg/m2, och en totalvikt över 2 kg.

4.Speglar som kan styra en ljusstråle och har en diameter eller huvudaxel överstigande 100 mm som behåller sin planhet inom λ/2 (λ = 633 nm) eller bättre och har en styrande bandbredd som över stiger 100 Hz.

b)Optiska komponenter tillverkade av zinkselenid (ZnSe) eller zinksulfid (ZnS) med en genomsläpplighet i våglängdsområdet som överstiger 3 000 nm men inte 25 000 nm och som har någon av följande egenskaper:

1.de överstiger 100 cm3 i volym, eller

2.överstiger 80 mm i diameter eller längd hos huvudaxeln samt har ett djup (en tjocklek) på mer än 20 mm.

c)″Rymdkvalificerade″ komponenter för optiska system, enligt följande:

1.Komponenter som lättats till mindre än 20 % av den ″ekvivalenta tätheten″ jämfört med ett massivt ämne med samma öppning och tjocklek.

2.Råsubstrater, bearbetade substrater som har en ytbeläggning (enkel- eller multipelskikt, metalliska eller dielektriska, ledande, halvledande eller isolerande) eller skyddsfilm.

316

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/189

	6A004		c) (forts.)

3.Segment eller system av speglar som konstruerats för att sammansättas till ett system i rymden med en insamlande bländaröppning som är lika med eller större än en enda spegel med 1 meters diameter.

4.Komponenter tillverkade av ″komposit″material med en koefficient för linjär termisk expansion som är lika med eller mindre än 5 × 10–6 i någon koordinatriktning.

d)Optisk styrutrustning enligt följande:

1.Utrustning som speciellt konstruerats för att bibehålla ytans form eller orienteringen hos de ″rymd kvalificerade″ komponenterna som omfattas av avsnitten 6A004.c.1 eller 6A004.c.3 ovan.

2.Utrustning med en bandbredd för styrning, följning, stabilisering och resonatorupplinjering som är minst 100 Hz och en noggrannhet som är 10 μrad (mikroradianer) eller mindre.

3.Kardansk upphängning med alla följande egenskaper:

a)en maximal utvridning som överstiger 5°,

b)en bandbredd som är lika med 100 Hz eller mer

c)ett vinkelvisarfel som är högst 200 μrad (mikroradianer), och

d)någon av följande egenskaper

1.en diameter eller huvudaxel som är mer än 0,15 m men inte överstiger 1 m, och vars vin kelacceleration kan överstiga 2 rad (radianer)/s2, eller

2.en diameter eller huvudaxel som överstiger 1 m, och vars vinkelacceleration kan över stiga 0,5 rad (radianer)/s2,

4.som speciellt konstruerats för att bibehålla placeringen hos infasade spegelsystem eller infasade spe gelsegmentsystem där segmentens diameter eller huvudaxel är 1 m eller mer.

e)’Icke-sfäriska optiska element’ med alla följande egenskaper:

1.Den optiska bländarens största dimension överstiger 400 mm,

2.ytjämnheten understiger 1 nm (rms) för referenslängder på minst 1 mm, och

3.koefficienten för den linjära värmeutvidgningens absoluta storhet understiger 3 × 10–6/K vid 25 °C.

Tekniska anm.:

1.Ett ’icke-sfäriskt optiskt element’ är ett element som används i ett optiskt system vars bildyta eller bildytor är avsedda att avvika från formen av en ideal sfär.

2.Det krävs att tillverkarna ska mäta den ytjämnhet som anges i avsnitt 6A004.e.2 endast om det optiska ele mentet är konstruerat eller tillverkat för att uppfylla eller överstiga kontrollparametern.

Anm.: Avsnitt 6A004.e omfattar inte ’icke-sfäriska optiska element’ som har någon av följande egenskaper:

a)Den optiska bländarens största dimension understiger 1 m och kvoten mellan brännvidden och den optiska bländaren är lika med eller större än 4,5:1.

b)Den optiska bländarens största dimension överstiger 1 m och kvoten mellan brännvidden och den optiska bländaren är lika med eller större än 7:1.

c)Det är konstruerat som ett optiskt element av Fresnel-, flyeye-, rand-, prisma- eller diffraktionstyp.

d)Det är tillverkat av borsilikatglas med en koefficient för lineär värmeutvidgning som överstiger 2,5 × 10–6/K vid 25 °C.

e)Det är ett röntgenoptiskt element med inre spegelkapacitet (t.ex. speglar av rörtyp).

317

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/190			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/190		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6A004		e) (forts.)
			ANM.: ’Icke-sfäriska optiska element’ som är särskilt konstruerade	för litografiutrustning omfattas av
			avsnitt 3B001.
	6A005		″Lasrar″, andra än de som specificeras i avsnitt 0B001.g.5 eller 0B001.h.6, komponenter och optisk utrust
			ning enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A205.

Anm. 1: Pulsade ″lasrar″ inkluderar ″lasrar″ som arbetar i kontinuerlig mod (CW) med överlagrade pulseffekter.

Anm. 2: Excimer ″lasrar″, halvledar ″lasrar″, kemiska ″lasrar″, kolmonoxid(CO) ″lasrar″, koldioxid(CO2) ″lasrar″ och icke-repetitiva pulsade neodymglas″lasrar″ omfattas endast av avsnitt 6A005.d.

Anm. 3: Avsnitt 6A005 omfattar fiber″lasrar″.

Anm. 4: Kontrollstatusen för ″lasrar″ med frekvensomvandling (dvs. våglängdsändring) genom andra medel än att en ″laser″ pumpar en annan ″laser″ bestäms genom tillämpning av parametrarna för både käll″laserns″ utgångs effekt och den frekvensomvandlade optiska utgångseffekten.

Anm. 5: Avsnitt 6A005 omfattar inte ″lasrar″ enligt följande:

a)Rubin med en utgångsenergi som understiger 20 J.

b)Kväve.

c)Krypton.

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A005 definieras ’stickproppseffektivitet’ som kvoten mellan ″laser″ utgångsenergin (eller ″genomsnittlig utgångseffekt″) och den totala elektriska ingångseffekt som krävs för att ″lasern″ ska fungera, inklusive energitillförsel/konditionering och termisk konditionering/värmeväxlare.

a)Icke-″avstämbara″ CW(continuous wave)-″lasrar″ som har något av följande:

1.En utgångsvåglängd som understiger 150 nm och en utgångseffekt som överstiger 1 W.

2.En utgångsvåglängd på minst 150 nm men som inte överstiger 520 nm och en utgångseffekt som överstiger 30 W.

Anm.: Avsnitt 6A005.a.2 omfattar inte argon ″lasrar″ som har en utgångseffekt på högst 50 W.

3.En utgångsvåglängd som överstiger 520 nm men inte 540 nm och som har något av följande:

a)En enkel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 50 W.

b)En multipel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 150 W.

4.En utgångsvåglängd som överstiger 540 nm men inte 800 nm och en utgångseffekt som överstiger 30 W.

5.En utgångsvåglängd som överstiger 800 nm men inte 975 nm och som har något av följande:

a)En enkel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 50 W.

b)En multipel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 80 W.

318

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/191

	6A005		a) (forts.)

6.En utgångsvåglängd som överstiger 975 nm men inte 1 150 nm och som har något av följande:

a)En enkel transversell mod och något av följande:

1.En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 12 % och en utgångseffekt som överstiger 100 W.

2.En utgångseffekt som överstiger 150 W.

b)En multipel transversell mod och något av följande:

1.En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 18 % och en utgångseffekt som överstiger 500 W.

2.En utgångseffekt som överstiger 2 kW.

Anm.: Avsnitt 6A005.a.6.b omfattar inte industriella ″lasrar″ med multipel transversell mod med en utgångseffekt som överstiger 2 kW men inte 6 kW och en total massa som överstiger 1 200 kg. Med total massa avses i denna anmärkning alla komponenter som krävs för att ″lasern″ ska fungera, t.ex. ″laser″energitillförsel och värmeväxlare, men inte extern optik för strålkonditio nering och/eller tillförsel.

7.En utgångsvåglängd som överstiger 1 150 nm men inte 1 555 nm och som har något av följande:

a)En enkel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 50 W.

b)En multipel transversell mod och en utgångseffekt som överstiger 80 W.

8.En utgångsvåglängd som överstiger 1 555 nm och en utgångseffekt som överstiger 1 W.

b)Icke-″avstämbara″ ″pulsade lasrar″ som har något av följande:

1.En utgångsvåglängd som understiger 150 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 1 W.

b)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 1 W.

2.En utgångsvåglängd på minst 150 nm och högst 520 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 30 W.

b)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 30 W.

Anm.: Avsnitt 6A005.b.2.b omfattar inte argon ″lasrar″ som har en ″genomsnittlig utgångseffekt″ på högst 50 W.

3.En utgångsvåglängd som överstiger 520 nm men inte 540 nm och något av följande:

a)En enkel transversell mod och något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 50 W.

2.En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 50 W.

b)En multipel transversell mod och något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 150 W.

2.En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 150 W.

319

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/192			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/192		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6A005		b) (forts.)

4.En utgångsvåglängd som överstiger 540 nm men inte 800 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 30 W.

b)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 30 W.

5.En utgångsvåglängd som överstiger 800 nm men inte 975 nm och något av följande:

a)En ″pulslängd″ som inte överstiger 1 μs och som har något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 0,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 50 W.

2.En enkel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 20 W.

3.En multipel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 50 W.

b)En ″pulslängd″ som överstiger 1 μs och något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 50 W.

2.En enkel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 50 W.

3.En multipel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 80 W.

6.En utgångsvåglängd som överstiger 975 nm men inte 1 150 nm och något av följande:

a)En ″pulslängd″ som understiger 1 ns och något av följande:

1.En utgångs″toppeffekt″ som överstiger 5 GW/puls.

2.En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 10 W.

3.En utgångsenergi som överstiger 0,1 J/puls.

b)En ″pulslängd″ som är lika med eller överstiger 1 ns men inte 1 μs och något av följande:

1.En enkel transversell mod och något av följande:

a)En ″toppeffekt″ som överstiger 100 MW.

b)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 20 W som genom konstruktionen är begränsad till en maximal pulsrepetitionsfrekvens på högst 1 kHz.

c)En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 12 % och en ″genomsnittlig utgångsef fekt″ som överstiger 100 W och som kan fungera vid en pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 1 kHz.

d)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 150 W och som kan fungera vid en pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 1 kHz.

e)En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls.

2.En multipel transversell mod och något av följande:

a)En ″toppeffekt″ som överstiger 400 MW.

b)En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 18 % och en ″genomsnittlig utgångsef fekt″ som överstiger 500 W.

c)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 2 kW.

d)En utgångsenergi som överstiger 4 J/puls.

320

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/193

6A005 b) 6. (forts.)

c)En ″pulslängd″ som överstiger 1 μs och något av följande:

1.En enkel transversell mod och något av följande:

a)En ″toppeffekt″ som överstiger 500 kW.

b)En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 12 % och en ″genomsnittlig utgångsef fekt″ som överstiger 100 W.

c)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 150 W.

2.En multipel transversell mod och något av följande:

a)En ″toppeffekt″ som överstiger 1 MW.

b)En ’stickproppseffektivitet’ som överstiger 18 % och en ″genomsnittlig utgångsef fekt″ som överstiger 500 W.

c)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 2 kW.

7.En utgångsvåglängd som överstiger 1 150 nm men inte 1 555 nm, och något av följande:

a)En ″pulslängd″ som inte överstiger 1 μs och något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 0,5 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 50 W.

2.En enkel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 20 W.

3.En multipel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 50 W.

b)En ″pulslängd″ som överstiger 1 μs och något av följande:

1.En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 50 W.

2.En enkel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 50 W.

3.En multipel transversell mod och en ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 80 W.

8.En utgångsvåglängd som överstiger 1 555 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 100 mJ/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 1 W.

b)En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 1 W.

c)″Avstämbara″ ″lasrar″ som har något av följande:

Anm.: Avsnitt 6A005.c omfattar titansafir- (Ti-Al2O3), tulium-YAG- {YAG = yttrium, aluminium, granat}, tulium-YSGG- {YSGG = yttrium, svavel, granat, granat}, alexandrit- (Cr-BeAl2O4), färgcenter ″lasrar″, färgämnes ″lasrar″ och vätske ″lasrar″.

1.En utgångsvåglängd som understiger 600 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 1 W.

b)en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 1 W.

2.En utgångsvåglängd på minst 600 nm men högst 1 400 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 1 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 20 W.

b)En genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 20 W.

321

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/194		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6A005		c) (forts.)

3.En utgångsvåglängd som överstiger 1 400 nm och något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 1 W.

b)En genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 1 W.

d)Andra ″lasrar″, som inte omfattas av avsnitt 6A005.a, 6A005.b eller 6A005.c, enligt följande:

1.Halvledar″lasrar″ enligt följande:

Anm. 1: Avsnitt 6A005.d.1 omfattar halvledar″lasrar″ som har ett utgående optiskt anslutningsdon (t.ex. optisk kopplingsfläta).

Anm. 2: Halvledar″lasrar″ som speciellt har konstruerats för annan utrustning klassificeras som denna andra utrustning.

a)Individuella halvledar″lasrar″ med enkel transversell mod som har någon av följande egenskaper:

1.En våglängd på högst 1 510 nm och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångs effekt som överstiger 1,5 W.

2.En våglängd som överstiger 1 510 nm och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 500 mW.

b)Individuella halvledar″lasrar″ med multipel transversell mod som har någon av följande egenskaper:

1.En våglängd som understiger 1 400 nm och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 10 W.

2.En våglängd på 1 400 nm eller mer och som understiger 1 900 nm och en genomsnitt lig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt på över 2,5 W.

3.En våglängd på 1 900 nm eller mer och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångs effekt på över 1 W.

c)Individuella system (matriser) av halvledar″lasrar″ som har någon av följande egenskaper:

1.En våglängd på mindre än 1 400 nm och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt på över 80 W,

2.En våglängd på 1 400 nm eller mer och som understiger 1 900 nm och en genomsnitt lig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt på över 25 W.

3.En våglängd på 1 900 nm eller mer och en genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångs effekt på över 10 W.

d)’Systemstackar’ (matrisstackar) av halvledar″lasrar″ som innehåller åtminstone ett ’system’ som anges i avsnitt 6A005.d.1.c.

Tekniska anm.:

1.Halvledar″lasrar″ kallas ofta ″laser″ dioder.

2.Ett ’system’ (matriser) består av flera emittrar till halvledar″lasrar″ som tillverkats som ett enda chips så att de utsända ljusstrålarnas centrum följer parallella banor.

3.En ’systemstack’ tillverkas genom att ’system’ radas upp eller på annat sätt samlas så att de utsända ljus strålarnas centrum följer parallella banor.

2.Kolmonoxid(CO)″lasrar″ som har något av följande:

a)En utgångsenergi som överstiger 2 J/puls och en ″toppeffekt″ som överstiger 5 kW.

b)En genomsnittlig eller kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 5 kW.

322

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/195

6A005		d) (forts.)
		3. Koldioxid(CO2)″lasrar″ som har något av följande:
		a)	En kontinuerlig (CW) utgångseffekt som överstiger 15 kW.
		b)	En pulsad utgångseffekt med en ″pulslängd″ som överstiger 10 μs, och något av följande:
			1.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 10 kW.
			2.	En ″toppeffekt″ som överstiger 100 kW.
		c)	En pulsad uteffekt med en ″pulslängd″ som är högst 10 μs och något av följande:
			1.	En pulsenergi som överstiger 5 J/puls.
			2.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 2,5 kW.
		4. Excimer″lasrar″ som har något av följande:
		a)	En utgångsvåglängd som inte överstiger 150 nm och något av följande:
			1.	En utgångsenergi som överstiger 50 mJ/puls.
			2.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 1 W.
		b)	En utgångsvåglängd som överstiger 150 nm men inte 190 nm och något av följande:
			1.	En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls.
			2.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 120 W.
		c)	En utgångsvåglängd som överstiger 190 nm men inte 360 nm och något av följande:
			1.	En utgångsenergi som överstiger 10 J/puls.
			2.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 500 W.
		d)	En utgångsvåglängd som överstiger 360 nm och något av följande:
			1.	En utgångsenergi som överstiger 1,5 J/puls.
			2.	En ″genomsnittlig utgångseffekt″ som överstiger 30 W.

ANM.: Se avsnitt 3B001 för excimer ″lasrar″ som speciellt konstruerats för litografisk utrustning.

5.″Kemiska lasrar″ enligt följande:

a)Vätefluorid(HF)″lasrar″.

b)Deuteriumfluorid(DF)″lasrar″.

c)″Transferlasrar″, enligt följande:

1.Syre-jod (O2-I)-″lasrar″.

2.Deuteriumfluorid-koldioxid (DF-CO2)-″lasrar″.

6.’Icke-repetitiva pulsade’ neodymglas ″lasrar″ som har något av följande:

a)En ″pulslängd″ som inte överstiger 1 μs och en utgångsenergi som överstiger 50 J/puls.

b)En ″pulslängd″ som överstiger 1 μs och en utgångsenergi som överstiger 100 J/puls.

323

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/196			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/196		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6A005		d) (forts.)

Anm.: ’Icke-repetitiva pulsade’ avser ″lasrar″ som producerar antingen en enda utgångspuls eller som har ett tids intervall mellan pulserna som överstiger 1 minut.

e)Komponenter enligt följande:

1.Speglar som kyls antingen med ’aktiv kylning’ eller genom s.k. heat pipes.

Teknisk anm.:

Med ’aktiv kylning’ avses en kylningsteknik för optiska komponenter där man använder en vätska under den optiska ytan (nominellt mindre än 1 mm under den optiska ytan) för att transportera bort värme.

2.Optiska speglar eller genomskinliga eller delvis genomskinliga optiska eller elektrooptiska kompo nenter som är särskilt konstruerade för att användas tillsammans med specificerade ″lasrar″.

f)Optisk utrustning enligt följande:

ANM.: För optiska element med delad öppning, som kan arbeta i ″Super-High Power Laser″ (″SHPL″)- tillämpningar, se militära förteckningen.

1.Dynamiska mätinstrument avsedda att mäta vågfronter och som kan känna av åtminstone 50 posi tioner hos en stråles vågfront och något av följande:

a)Bildhastigheter lika med eller högre än 100 Hz och fasupplösning som är minst 5 % av strå lens våglängd, eller

b)bildhastigheter lika med eller högre än 1 000 Hz och fasupplösning som är minst 20 % av strå lens våglängd.

2. ″Laser″ analysutrustning som kan mäta vinkelfel vid strålstyrning i ″Super- High Power Laser″ (″SHPL″)-system som är lika med eller mindre än 10 μrad.

3.Optisk utrustning och komponenter, speciellt konstruerade för faskopplade ″SHPL″-system för koherent strålkombination, med en noggrannhet på λ/10 vid beräknad våglängd, dock högst 0,1 μm.

4.Projektionsteleskop speciellt konstruerade för att arbeta i ″SHPL″-system.

6A006 ″Magnetometrar″, ″magnetiska gradiometrar″, ″induktionsmagnetometrar″, sensorer för elektriska undervat tensfält och ″kompensationssystem″, samt speciellt konstruerade komponenter till dessa, enligt följande:

Anm.: Avsnitt 6A006 omfattar inte instrument som är speciellt konstruerade för fiskeritillämpningar eller biomagne tiska mätningar för medicinsk diagnostik.

a)″Magnetometrar″ och delsystem enligt följande:

1.″Magnetometrar″ som använder ″supraledande″ (SQUID) ″teknik″ och har någon av följande egenskaper:

a)SQUID-system som är konstruerade för stationärt arbete, utan speciellt konstruerade delsystem för att minska bruset vid rörelse och som har en ’känslighet’ lika med eller lägre (bättre) än 50 fT rms/vHz vid frekvenser lika med 1 Hz; eller

b)SQUID-system som har en magnetometer för rörligt arbete med en ’känslighet’ som är lägre (bättre) än 20 pT rms/vHz vid en frekvens av 1 Hz och som är speciellt konstru erade för att minska bruset vid arbete i rörelse.

2.″Magnetometrar″ som använder optiskt pumpad ″teknik″ eller kärnrotationsteknik (proton/Overhauser) som har en ’känslighet’ som är lägre (bättre) än 20 pT rms/vHz vid en frekvens av 1 Hz.

324

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/197

	6A006		Anm.: a) (forts.)

3.″Magnetometrar″ som använder fluxgate-″teknik″ och som har en ’känslighet’ som är lika med eller lägre (bättre) än 10 pT rms /vHz vid en frekvens av 1 Hz.

4.Induktionsspole-″magnetometrar″ som har en ’känslighet’ som är lägre (bättre) än något av följande:

a)0,05 nT rms/vHz vid frekvenser under 1 Hz,

b)1 × 10–3 nT rms/vHz vid frekvenser på 1 Hz eller mer men som inte överstiger 10Hz, eller

c)1 × 10–4 nT rms/vHz vid frekvenser som är större än 10 Hz.

5.Fiberoptiska ″magnetometrar″ som har en ’känslighet’ som är lägre (bättre) än 1 nT rms/vHz.

b)Sensorer för elektriska undervattensfält som har en ’känslighet’ som är lägre (bättre) än 8 nV/vHz, mätt vid 1 Hz.

c)″Magnetiska gradiometrar″ enligt följande:

1.″Magnetiska gradiometrar″ som använder flera ″magnetometrar″ som omfattas av avsnitt 6A006.a.

2.Fiberoptiska ″induktionsmagnetometrar″ som har en ’känslighet’ av det det magnetiska gra dientfältet som är lägre (bättre) än 0,3 nT/m rms/vHz.

3.″Induktionsmagnetometrar″ som använder annan ″teknik″ än fiberoptisk ″teknik″ och som

har en ’känslighet’ av det magnetiska gradientfältet som är lägre (bättre) än 0,015 nT/m rms/vHz.

d)″Kompensationssystem″ för magnetiska sensorer eller sensorer för elektriska undervattensfält som leder till en prestanda som är minst lika bra som de kontrollparametrar som anges i avsnitt 6A006.a, 6A006b eller 6A006c.

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A006 definieras ’känslighet’ (brusnivå) som effektivvärdet av den genom anordningen begränsade lägsta brus nivån, som är den lägsta signal som kan mätas.

6A007 Gravitationsmetrar (gravimetrar) och gravitationsgradiometrar, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A107.

a)Gravitationsmetrar som är konstruerade eller modifierade för markbruk och har en statisk noggrannhet som är mindre (bättre) än 10 μGal.

Anm.: Avsnitt 6A007.a omfattar inte markbundna gravitationsmetrar som är gjorda av kvartselement (Worden-typ).

b)Gravitationsmetrar som är konstruerade för mobila plattformar, och som har alla följande egenskaper:

1.En statisk noggrannhet som är mindre (bättre) än 0,7 mGal, och

2.en driftsnoggrannhet som är mindre (bättre) än 0,7 mGal och som har en inställningstid till dess den visar stadigvarande värde som är mindre än 2 minuter under vilken som helst kombination av medföljande korrektionskompensationer och rörelsepåverkan.

c)Gravitationsgradiometrar.

6A008 Radarsystem, utrustning och enheter med en eller flera av följande egenskaper, samt speciellt konstruerade tillhörande komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6A108.

Anm.: Avsnitt 6A008 omfattar inte följande:

—Sekundär övervakningsradar (SSR).

—Civil fordonsradar.

—Bildskärmar eller monitorer som används för flygsäkerhetskontroll (ATC) och som inte har bättre upplös ning än 12 upplösbara element/mm.

—Meteorologisk (väder-)radar.

325

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/198	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A008 (forts.)

a)Arbetar vid frekvenser från 40 GHz till 230 GHz och som har någon av följande egenskaper:

1.En genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 100 mW.

2.En lokaliseringsnoggrannhet på 1 m eller mindre (bättre) i räckvidd och 0,2 grader eller mindre (bättre) i azimut.

b)En avstämbar bandbredd som överstiger ± 6,25 % av ’mittarbetsfrekvensen’.

Teknisk anm.:

’Mittarbetsfrekvensen’ definieras som hälften av summan av den högsta och den lägsta angivna arbetsfrekvensen.

c)Samtidigt kan arbeta på mer än två bärfrekvenser.

d)Kan arbeta i synthetic aperture (SAR), radarmod med inverterad synthetic aperture (ISAR), eller sidospa nande flygburen (SLAR) radarmod.

e)Innehåller ″fasstyrda antennsystem med elektronisk styrning″.

f)Kan bestämma höjden hos ett icke samarbetande mål.

Anm.: Avsnitt 6A008.f omfattar inte precisionsinflygningsradarutrustning (PAR) som överensstämmer med ICAO-standard.

g)Är speciellt konstruerad utrustning för luftburen (monterad på ballong eller flygplanskropp) funktion och som har dopplersignalbehandling för att upptäcka ett måls rörelse.

h)Använder radarsignalbehandling och något av följande:

1.″Spridning av frekvensspektrat″-teknik.

2.″Radarhoppfrekvens″-teknik.

i)Utför landbaserad operation med en maximal ″instrumenterad räckvidd″ som överstiger 185 km.

Anm.: Avsnitt 6A008.i omfattar inte följande:

a)Radarutrustning för övervakning av fiskevatten.

b)Markradarutrustning speciellt konstruerad för långdistansflygsäkerhetskontroll (″enroute air traffic control″) och med samtliga följande egenskaper:

1.En maximal ″instrumenterad räckvidd″ om 500 km eller mindre.

2.Konfigurerad så att radarns måldata endast kan sändas en väg från radarns uppställningsplats till en eller flera civila luftövervakningscentraler.

3.Innehåller inga utrustningar för fjärrkontroll av radarns avsökningshastighet från ATC- centrumen på rutten.

4.Permanent installerad.

c)Radar för att spåra väderballonger.

j)Är ″laser″-radar eller utrustning för att söka och upptäcka ljus (LIDAR = ″Light Detection and Ranging″) och har någon av följande egenskaper:

1.Är ″rymdkvalificerad″.

2.Använder koherent heterodyn eller homodyn detekteringsteknik och har en vinkelupplösning som är mindre (bättre) än 20 μrad (mikroradianer).

326

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/199

	6A008		j) (forts.)

3.Är konstruerad för att utföra batymetriska kustkartläggningar från luften enligt Internationella hydrografiska organisationens (IHO) Order 1a Standard (5:e upplagan, februari 2008) för hydro grafiska kartläggningar, eller bättre, med användning av en eller flera lasrar med en våglängd som överstiger 400 nm men inte 600 nm.

Anm. 1: LIDAR-utrustning som är speciellt konstruerad för kartläggning omfattas endast av avsnitt 6A008.j.3.

Anm. 2: Avsnitt 6A008.j omfattar inte LIDAR-utrustning som är speciellt konstruerad för meteorologisk observation.

Anm. 3: Parametrarna i IHO:s Order 1a Standard, 5:e upplagan, februari 2008, kan sammanfattas enligt följande:

—Horisontell noggrannhet (95 % konfidensnivå) = 5 m + 5 % av djupet.

—Djupnoggrannhet för reducerade djup (95 % konfidensnivå)

= ± v(a2 + (b × d)2), där:

a = 0,5 m = konstant djupfel,

dvs. summan av alla konstanta djupfel

b = 0,013 = faktorn för djupberoende fel

b*d = djupberoende fel,

dvs. summan av alla djupberoende fel

d = djup

—Detektion av strukturer = Rymdstrukturer > 2 m i djup upp till 40 m, 10 % av djup som är större än 40 m.

k)Har ″signalbehandlings″-undersystem som använder ″pulskompression″, med något av följande:

1.Ett ″pulskompressions″-förhållande som överstiger 150.

2.En pulsbredd som är kortare än 200 ns.

l)Har databehandlande undersystem och något av följande:

1.″Automatisk målsökning″ som för varje antennläge anger målets beräknade position bortom tid punkten för nästa antennlobspassage.

Anm.: Avsnitt 6A008.l.1 omfattar inte konfliktberedskapskapacitet i ATC-system, eller marin eller hamnradar.

2.Kan beräkna ett måls hastighet även om informationen kommer från en primärradar med icke periodisk (variabel) antennrotationshastighet.

3.Kan utföra automatisk mönsteridentifiering (feature extraction) samt jämförelse med målkarakte ristika som finns i en databas (vågformer eller bilder) för att identifiera och klassificera mål.

4.Kan utföra överlagring och samband, eller sammanslagning, av måldata från två eller flera ″geogra fiskt åtskilda″ och ″sammankopplade radar-sensorer″ för att framhäva och göra skillnad mellan mål.

Anm.: Avsnitt 6A008.l.4 omfattar inte system, utrustningar eller enheter som används för marin trafikövervakning.

327

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/200	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A102 Strålningståliga ’detektorer’, andra än dem som omfattas av avsnitt 6A002, som är särskilt konstruerade eller modifierade för att skydda mot nukleära effekter (t.ex. elektromagnetiska pulser (EMP), röntgenstrålar, kom binerad tryck- och termisk effekt), och användbara för ″missiler″, konstruerade eller specificerade för att mot stå strålningsnivåer som svarar till eller överskrider en total strålningsdos om 5 × 105 rads (kisel).

Teknisk anm.:

I avsnitt 6A102 definieras en ’detektor’ som en mekanisk, elektrisk, optisk eller kemisk komponent som automatiskt iden tifierar och lagrar, eller registrerar en retning såsom en miljöförändring i tryck eller temperatur, en elektrisk eller elektro magnetisk signal eller strålning från ett radioaktivt material. Detta omfattar också komponenter som känner av genom en ″one time operation″ eller misslyckande.

6A107 Gravitationsmetrar (gravimetrar) och komponenter för gravitationsmetrar och gravitationsgradiometrar enligt följande:

a)Gravitationsmetrar andra än de som specificeras i avsnitt 6A007.b, avsedda eller modifierade för bruk i luften eller i havet, med en statisk noggrannhet eller en driftsnoggrannhet på 7 × 10–6 m/s2 (0,7 mGal) eller mindre (bättre) och en inställningstid på 2 minuter eller mindre.

b)Speciellt konstruerade komponenter för gravitationsmetrar enligt specifikation i avsnitt 6A007.b eller 6A107.a och gravitationsgradiometrar enligt specifikation i avsnitt 6A007.c.

6A108 Radar och målsökningssystem, andra än de som omfattas av avsnitt 6A008, enligt följande:

a)Radar- och laserradarsystem som är konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: Avsnitt 6A108.a omfattar följande:

a)utrustning för kartläggning av markkontur

b)bildsensorutrustning

c)utrustning för scenkartläggning och korrelation (både digital och analog)

d)radarutrustning för dopplernavigering.

b)Precisionsmålsökningssystem, användbara för ’missiler’, enligt följande:

1.Sökningssystem som använder en kodöversättare (code translator) i förening med antingen mark bundna eller luftburna referenser eller navigationssatellitsystem för att tillhandahålla realtidsmät ningar av position och hastighet under flygningen.

2.Avståndsmätande radar inklusive tillhörande optiska/infraröda sökare med alla följande egenskaper:

a)Vinkelupplösning bättre än 1,5 mrad.

b)Räckvidd av 30 km eller längre med en avståndsupplösning, som är bättre än 10 m rms.

c)Hastighetsupplösning som är bättre än 3 m/s.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 6A108.b kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg som har en räckvidd som överstiger 300 km.

6A202 Fotomultiplikatorrör med båda följande egenskaper:

a)Fotokatodyta som är större än 20 cm2 och

b)en anodpulsstigtid på mindre än 1 ns.

328

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/201

6A203 Kameror och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 6A003, enligt följande:

a)Mekaniska kameror med roterande spegel, enligt följande, och speciellt konstruerade tillhörande komponenter:

1.Mekaniska trumkameror (framing cameras) med en bildhastighet, som är större än 225 000 bilder/s.

2.Svepkameror (spaltkameror) med en skrivhastighet större än 500 m/s.

Anm.: I avsnitt 6A203.a omfattar komponenter till sådana kameror deras synkroniseringselektronikenheter och rotorenheter bestående av turbiner, speglar och lager.

b)Elektroniska svep- (spalt-) och trumkameror, bildrör samt utrustning enligt följande:

1.Elektroniska svepkameror (spaltkameror) med vilka en tidsupplösning av 50 ns eller kortare kan uppnås.

2.Bildrör (streak tubes) till kameror definierade i avsnitt 6A203.b.l.

3.Elektroniska bildkameror (framing cameras) eller kameror med elektronisk slutare med vilka kan uppnås exponeringstider om 50 ns eller kortare.

4.Följande bildrör till bildkameror och s.k. solid state imaging-anordningar för användning med de kameror som anges i avsnitt 6A203.b.3, nämligen

a)zonfokuserande bildförstärkarrör (proximity focused) med en fotokatod på en transparent ledande hinna för att minska resistensen för fotokatodskiktet,

b)gate- (Silicon Intensifier Target) vidikonrör där ett snabbt system tillåter slussning av fotoelek tronerna från fotokatoden innan de kolliderar med SIT-plattan,

c)elektro-optiska slutare av celltyp Kerr eller Pockel, eller

d)andra bildrör och s.k. solid-state imaging-anordningar som har en snabb-bilds gating-tid på mindre än 50 ns speciellt konstruerade för kameror som anges i 6A203.b.3.

c)Strålningshärdade TV-kameror eller linser därtill, särskilt utformade eller klassade att motstå en total strål dos på mer än 50 × 103 Gy (kisel) (5 × 106 rad (kisel) utan att försämras operativt.

Teknisk anm.:

Termen Gy (kisel) avser energi i J/kg som tagits upp av ett oskyddat kiselprov när det utsatts för joniserande strålning.

6A205 ″Lasrar″, ″laser″-förstärkare och oscillatorer, andra än de som omfattas av avsnitt 0B001.g.5, 0B001.h.6 och 6A005, enligt följande:

ANM.: För lasrar som arbetar med kopparånga, se avsnitt 6A005.b.

a)Argon-jon-″lasrar″ som har båda följande egenskaper:

1.Är verksam vid våglängder mellan 400 nm och 515 nm, och

2.producerar en medeleffekt större än 40 W.

b)Avstämbara pulsade single-mod färgämneslaseroscillatorer med alla följande egenskaper:

1.Verksam vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm,

2.producerar en medeleffekt som är större än 1 W,

329

					Prop. 2009/10:205
					Bilaga 1

L 134/202	SV			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6A205		b)	(forts.)
			3.	en pulsrepetitionsfrekvens högre än 1 kHz, och
			4.	en pulsbredd mindre än 100 ns.
		c)	Avstämbara pulsade färgämneslaserförstärkare och oscillatorer med alla följande egenskaper:
			1.	Verksam vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm,
			2.	med en medeleffekt större än 30 W,
			3.	en pulsrepetitionsfrekvens högre än 1 kHz, och
			4.	en pulsbredd mindre än 100 ns.

Anm.: Avsnittet 6A205.c omfattar inte single-mod oscillatorer.

d)Pulsade koldioxid-″lasrar″ med alla följande egenskaper:

1.Verksam vid våglängder mellan 9 000 nm och 11 000 nm,

2.med en pulsrepetitionsfrekvens som är högre än 250 Hz,

3.en medeleffekt större än 500 W och

4.en pulsbredd mindre än 200 ns.

e)Para-vätefyllda Ramanceller utformade att arbeta vid en utgående våglängd av 16 µm och en repetitions frekvens som är högre än 250 Hz.

f)Neodym-dopade (andra än glas) ″lasrar″ med en utgångsvåglängd mellan 1 000 och 1 100 nm och som har någon av följande egenskaper:

1.Pulsexciterade och Q-switchade med en pulslängd på minst 1 ns och som har någon av följande egenskaper:

a)En enkel transversell mod med en genomsnittlig utgångseffekt som överstiger 40 W.

b)En multipel transversell mod med en genomsnittlig effekt som överstiger 50 W.

2.Har frekvensdubblering för att ge en utgångsvåglängd mellan 500 och 550 nm med en genom snittlig utgångseffekt som överstiger 40 W.

6A225 Hastighetsinterferometrar för mätning av hastigheter över 1 km/s under tidsintervall kortare än 10 µs.

Anm.: 6A225 omfattar hastighetsinterferometrar som VISAR (Velocity interferometer systems for any reflector) och DLI (Doppler laser interferometers).

6A226 Tryckgivare enligt följande:

a)Manganingivare för tryck överstigande 10 GPa.

b)Trycktransduktorer av kvartstyp för tryck överstigande 10 GPa.

330

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/203
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/203

	6B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
	6B004		Optisk utrustning enligt följande:

a)Utrustning för mätning av absoluta reflektionsfaktorn med en noggrannhet av ± 0,1 % av reflektionsvärdet.

b)Utrustning annan än utrustning som optiskt mäter ytan med hjälp av spridning (scattering) och som har en icke nedbländad (unobscured) öppning på mer än 10 cm, speciellt konstruerad för optisk mätning utan kontakt av icke plan yta (profil) med en ″noggrannhet″ av 2 nm eller mindre (bättre) än optisk begärd profil.

Anm.: Avsnitt 6B004 omfattar inte mikroskop.

6B007 Utrustning för att producera, rikta upp och kalibrera landbaserade gravitationsmetrar med en statisk nog grannhet som är bättre än 0,1 mGal.

6B008 Pulsradarsystem för mätning av tvärsnitt med en sändningspuls om 100 ns eller mindre samt till dessa spe ciellt konstruerade komponenter.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6B108.

6B108 System, andra än de som omfattas av avsnitt 6B008, som är speciellt konstruerade för mätning av radarmå larea och som kan användas för ’missiler’ och deras delsystem.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 6B108 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

331

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/204	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

6C Material

6C002 Optiska sensormaterial enligt följande:

a)Ren tellurmetall (Te) med en renhetsnivå som är bättre än 99,9995 %.

b)En kristall (inklusive epitaxiella skivor (″wafers″)) av något av följande:

1.Kadmiumzinktellurid (CdZnTe) med en zinkhalt som understiger 6 % i ’molfraktion’.

2.Kadmiumtellurid (CdTe) oberoende av renhetsgrad, eller

3.kvicksilverkadmiumtellurid (HgCdTe) oberoende av renhetsgrad.

Teknisk anm.:

’Molfraktion’ definieras som andelen mol av ZnTe i förhållande till summan av mol av CdTe och ZnTe i kristallen.

6C004 Optiska material enligt följande:

a)″Skivor″ (substrate blanks) av zinkselenid (ZnSe) och zinksulfid (ZnS) som framställts genom kemisk för ångningsdeposition och som har någon av följande egenskaper:

1.En volym som är större än 100 cm3.

2.En diameter som är större än 80 mm och en tjocklek på minst 20 mm.

b)Handtagsformade (halvrunda) stycken av något av följande elektrooptiska material:

1.Kaliumtitanarsenat (KTA).

2.Silvergalliumselenid (AgGaSe2).

3.Talliumarsenikselenid (Tl3AsSe3, även känt som TAS).

c)Icke linjära optiska material med följande egenskaper:

1.Tredje ordningens mottaglighet (chi 3) på 10–6m2/V2 eller mer, och

2.en svarstid som är mindre än 1 ms.

d)″Skivor″ (substrat blank) av kiselkarbid eller beryllium-beryllium (Be-Be) där det deponerade materialet överstiger 300 mm i diameter eller huvudaxellängd.

e)Glas, inklusive smält kvarts, fosfatglas, fluorfosfatglas, zirkoniumfluorid (ZrF4) och hafniumfluorid (HfF4), som har samtliga följande egenskaper:

1.en hydroxyljon (OH-)koncentration som är mindre än 5 ppm,

2.en renhetsnivå från ingående metaller mindre än 1 ppm, och

3.hög homogenitet (brytningsindexvariation) mindre än 5 × 10–6.

f)Syntetiskt producerade diamantmaterial med en absorption som är mindre än 10–5cm–1 för våglängder som överstiger 200 nm men inte 14 000 nm.

6C005 Syntetiska kristallina värdmaterial för ″lasrar″ i obearbetad form enligt följande:

a)Titan-dopad safir.

b)Alexandrit.

332

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/205

6D Programvara

6D001 ″Programvara″ speciellt utformad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnit ten 6A004, 6A005, 6A008 eller 6B008.

6D002 ″Programvara″ speciellt utformad för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitten 6A002.b, 6A008 eller 6B008.

6D003 Annan ″programvara″, enligt följande:

a)″Programvara″ enligt följande:

1.″Programvara″ speciellt utformad för att skapa akustiska strålar för ″realtidsbearbetning″ av akus tiska data som insamlats från passiva mottagare i bogserade hydrofoner som arbetar i grupp.

2.″Källkod″ för ″realtidsbearbetning″ av akustiska data som insamlats från passiva mottagare i bog serade hydrofoner som arbetar i grupp.

3.″Programvara″ speciellt utformad för att skapa akustiska strålar för ″realtidsbearbetning″ av akus tiska data som insamlats från passiva mottagare och som utnyttjar kabelsystem för bottnar eller havsvikar.

4.″Källkod″ för ″realtidsbearbetning″ av akustiska data som insamlats från passiva mottagare och som utnyttjar kabelsystem för bottnar eller havsvikar.

b)Används inte.

c)″Programvara″ som är utformad eller modifierad för kameror som innehåller ″detektormatriser″ som omfattas av avsnitt 6A002.a.3.f och som är utformad eller modifierad för att avlägsna begränsningen av bildhastigheten och göra det möjligt för kameran att överskrida den bildhastighet som anges i avsnitt 6A003.b.4, anm. 3.a.

d)Används inte.

e)Används inte.

f)″Programvara″ enligt följande:

1.″Programvara″ speciellt utformad för ″kompensationssystem″ med avseende på magnetfält och elek triska fält för magnetiska givare konstruerade för att arbeta på mobila plattformar.

2.″Programvara″ speciellt utformad för att upptäcka avvikelser i magnetfält och elektriska fält på mobila plattformar.

g)″Programvara″ speciellt utformad för att korrigera för rörelsers inflytande på gravitationsmetrar eller gravitationsgradiometrar.

h)″Programvara″ enligt följande:

1.″Programvara″ för flygkontrolltjänst (ATC) som installeras i datorer av standardtyp vid en luftöver vakningscentral, och som kan utföra något av följande:

a)Bearbeta och visa mer än 150 samtidiga ″målindikeringar″.

b)Ta emot måldata från mer än fyra primärradarstationer.

333

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/206		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	6D003		h) (forts.)

2.″Programvara″ för konstruktion eller ″produktion″ av radomer, som har båda följande egenskaper:

a)Speciellt konstruerade för att skydda de ″elektroniskt styrbara infasade antennsammansätt ningarna″ som omfattas av avsnitt 6A008.e.

b)Resulterar i ett antenndiagram som har en ’genomsnittlig sidlobsnivå’ som är mer än 40 dB under maxvärdet av huvudlobens nivå.

Teknisk anm.:

Med ’genomsnittlig sidlobsnivå’ avses i avsnitt 6D003.h.2.b en nivå som mäts över hela antennsam mansättningen utom den vinkel där huvudloben och de två första sidoloberna på vardera sidan om huvudloben finns.

6D102 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av varor som omfattas av avsnitt 6A108.

6D103 ″Programvara″, speciellt utformad eller modifierad för ’missiler’, som efter avslutad flygning behandlar inspe lade data för fastställande av farkostens position under hela flygvägen.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 6D103 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg som har en räckvidd som överstiger 300 km.

334

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/207
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/207

	6E		Teknik
	6E001		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av utrustning, material eller ″pro
			gramvara″ som omfattas av avsnitten 6A, 6B, 6C eller 6D.
	6E002		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″produktion″ av utrustning eller material som
			omfattas av avsnitten 6A, 6B eller 6C.
	6E003		Övrig ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ enligt följande:

1.″Teknik″ som ″erfordras″ för behandling och beläggning av optiska ytor för att uppnå en likfor

mighet som är 99,5 % eller bättre för optiska ytor med en diameter eller huvudaxel som är minst 500 mm och vars totala förluster (absorption och spridning) är mindre än 5 × 10–3.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 2E003.F.

2.Optisk tillverknings-″teknik″ med enpunkts diamantslipningsteknik med en ytnoggrannhet som är bättre än 10 nm rms på icke plana ytor som överstiger 0,5 m2.

b)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av speciellt konstruerade diag nostiska instrument eller objekt i anläggningar där högeffekts-″lasrar″ (″Super High Power Laser″ (″SHPL″)) testas eller för utvärdering av material som bestrålats med ″SHPL″-strålar.

6E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av utrustning eller ″program vara″ som omfattas av avsnitten 6A002, 6A007.b och c, 6A008, 6A102, 6A107, 6A108, 6B108, 6D102 eller 6D103.

Anm.: Avsnitt 6E101 omfattar endast ″teknik″ för utrustning som omfattas av avsnitt 6A008 när utrustningen är kon struerad för luftfarkoster och kan användas i ″missiler″.

6E201 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitt 6A003, 6A005.a.2, 6A005.b.2, 6A005.b.3, 6A005.b.4, 6A005.b.6, 6A005.c.2, 6A005.d.3.c, 6A005.d.4.c, 6A202, 6A203, 6A205, 6A225 eller 6A226.

335

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

336

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/209

KATEGORI 7

NAVIGATION OCH AVIONIK

337

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

338

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/211

	7A		System, utrustning och komponenter

ANM.: För autopiloter till undervattensfarkoster, se kategori 8.

För radar, se kategori 6.

7A001 Accelerometrar enligt följande, samt tillhörande speciellt konstruerade komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A101.

ANM.: För vinkel- eller rotationsaccelerometrar, se avsnitt 7A001.b.

a)Linjära accelerometrar som har någon av följande egenskaper:

1.Specificerade för att kunna arbeta vid linjära accelerationsnivåer på högst 15 g och som har någon av följande egenskaper:

a)En ″grundstabilitet″ som är mindre (bättre) än 130 μg med hänsyn till ett fast kalibrerings värde över en tidsperiod på 1 år.

b)En ″skalfaktor″-″stabilitet″ som är mindre (bättre) än 130 ppm med hänsyn till ett fast kalibre ringsvärde över en tidsperiod på 1 år.

2.Specificerade för att kunna arbeta vid linjära accelerationsnivåer som överstiger 15 g och som har båda följande egenskaper:

a)En ″grundstabilitets″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 5 000 μg över en tidsperiod på 1 år.

b)En ″skalfaktors″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 2 500 ppm över en tidsperiod på 1 år.

3.Konstruerade för användning i tröghetsnavigeringssystem eller styrsystem och specificerade för att kunna arbeta vid linjära accelerationsnivåer som överstiger 100 g.

b)Vinkel- eller rotationsaccelerometrar som är specificerade för att kunna arbeta vid linjära accelerations nivåer som överstiger 100 g.

7A002 Gyron och vinkelhastighetssensorer som har någon av följande egenskaper, samt tillhörande speciellt kon struerade komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A102.

ANM.: För vinkel- eller rotationsaccelerometrar, se avsnitt 7A001.b.

a)En ″grundstabilitet″ som när den mäts i en 1 g-omgivning under en tidsperiod på 1 månad ger en avvi kelse i förhållande till ett fast kalibreringsvärde som är mindre (bättre) än 0,5°/h när den är specificerad för accelerationsnivåer på högst 100 g.

b)En ″slumpmässig vinkeldrift″ som är mindre (bättre) än eller lika med 0,0035o per kvadrotstimme.

Anm.: Avsnitt 7A002.b omfattar inte ’gyron med roterande massa’. Tekn. anm.:

’Gyron med roterande massa’ är gyron som använder en ständigt roterande massa för att känna av vinkelrörelser.

c)Ett mätområde som är minst 500°/s och som har någon av följande egenskaper:

1.En ″grundstabilitet″ som när den mäts i en 1 g-omgivning under en tidsperiod på 3 minuter ger en avvikelse i förhållande till ett fast kalibreringsvärde som är mindre (bättre) än 40°/h.

2.En ″slumpmässig vinkeldrift″ som är mindre (bättre) än eller lika med 0,2o per kvadrotstimme.

d)Specificerade för att fungera vid linjära accelerationsnivåer över 100 g.

339

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/212	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

7A003 Tröghetssystem och speciellt konstruerade komponenter enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A103.

a)Tröghetsnavigeringssystem (INS) (kardanupphängda eller skrovfasta) och tröghetssystem konstruerade för ″luftfartyg″, landfordon, fartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster) eller ″rymdfarkoster″ för navige ring, positionering, styrning eller kontroll och som har någon av följande egenskaper, samt speciellt kon struerade komponenter därtill:

1.Navigationsfel (fri tröghet) på 0,8 nautiska mil/tim (nm/hr) ’troligt cirkulärt fel’ (’Circular Error Pro bable’ (’CEP’)) eller mindre (bättre) efter normal justering, eller

2.specificerade för att fungera vid linjära accelerationsnivåer över 10 g.

b)Hybrida tröghetsnavigeringssystem med globalt/globala navigationssatellitsystem (GNSS) eller med databaserat/databaserade refererensnavigerings- (″DBRN″)- system för navigering, positionering, styrning eller kontroll, efter normal justering och som har en INS-navigeringslägesnoggrannhet efter förlust av GNSS eller ″DBRN″ under upp till fyra minuter på mindre (bättre) än 10 m (’troligt cirkulärt fel’ – ’CEP’

– ’Circular Error Probable’).

c)Tröghetsmätningsutrustning för bestämning av riktning eller geografisk nordpol och som har någon av följande egenskaper, samt därtill särskilt konstruerade komponenter:

1.Konstruerad för bestämning av riktning eller geografisk nordpol med en noggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 0,07 grader dividerat med cosinus för latituden (vilket är lika med 6 bågminuter rms vid 45 graders latitud).

2.Konstruerad för att, när den inte är i drift, ha en stöttolerans på 900 g eller mer under 1 millise kund eller mer.

d)Mätutrustning för tröghetsnavigering som omfattar mätenheter för tröghetsnavigering (IMU) och refe renssystem för tröghetsnavigering (IRS), inbegripet accelerometrar eller gyron som specificeras i avsnitt 7A001 eller 7A002, samt därtill särskilt konstruerade komponenter.

Anm. 1: Parametrarna i avsnitten 7A003.a och 7A003.b är tillämpbara under något av följande omgivnings- förhållanden:

a)Slumpmässiga vibrationer med en magnitud av 7,7 g rms under de första 30 minuterna och en total testtid på 90 minuter per axel i var och en av de tre mot varandra vinkelräta axlarna när den slumpvisa vibrationer uppfyller båda följande villkor:

1.En konstant effekttäthet (PSD = power spectral density) med värdet 0,04 g2/Hz över frekvensom rådet 15 till 1 000 Hz.

2. Effekttätheten dämpas med frekvensen från 0,04 g2/Hz till 0,01g2/Hz inom frekvensområdet 1 000 till 2 000 Hz.

b)En vinkelhastighetsförmåga kring en eller flera axlar som är lika med eller mer än + 2,62 radianer/s (150°/s).

c)I enlighet med nationella standarder som motsvarar a och b ovan.

Anm. 2: Avsnitt 7A003 omfattar inte tröghetssystem för navigering som certifierats för användning på ″civila luftfar tyg″ av civila myndigheter i ″deltagande stat″.

Anm. 3: Avsnitt 7A003.c.1 omfattar inte teodolitsystem som innehåller tröghetsutrustning speciellt konstruerad för civil övervakning.

Tekniska anm.:

1.Avsnitt 7A003.b avser system där ett INS eller annat navigeringshjälpmedel integreras till en enda enhet för för bättrad prestanda.

2.’Circular Error Probable’ (CEP) – Vid cirkulär, normal distribution, den radie av en cirkel som innehåller 50 % av de enskilda mätningar som görs eller den radie av en cirkel inom vilken sannolikheten att de finns är 50 %.

7A004 Astrogyrokompasser och andra utrustningar som beräknar position eller orientering genom att automatiskt följa himlakroppar eller satelliter, med en azimut noggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A104.

340

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/213

7A005 Satellitnavigeringsmottagare (dvs. GPS eller GLONASS) som har någon av följande egenskaper, samt till dem speciellt konstruerade komponenter:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A105.

a)Använder dekrypteringsutrustning.

b)Innehåller en nollstyrbar antenn.

7A006 Luftburna höjdmätare som arbetar utanför frekvensområdet 4,2–4,4 GHz och som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7A106.

a)″Uteffektsanpassning″, eller

b)fasskiftsmodulation.

7A008 Sonarsystem för undervattensnavigering som arbetar med dopplerhastighet eller korrelationshastighet inte grerat med en kursgivare, och som har en positioneringsnoggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 3 % av det tillryggalagda avståndet ’CEP’ (’Circular Error Probable’), samt därtill särskilt konstruerade komponenter.

Anm.: Avsnitt 7A008 omfattar inte system som är särskilt konstruerade för att installeras på ytfartyg eller system som kräver akustiska strålar eller bojar för att ge positioneringsdata.

ANM.: Se avsnitt 6A001.a för akustiska system och avsnitt 6A001.b för sonarutrustning som arbetar med korrela tionshastighet och dopplerhastighet.

Se avsnitt 8A002 för andra marina system.

7A101 Linjära accelerometrar, andra än de som omfattas av avsnitt 7A001, utformade för användning i tröghetsna vigeringssystem eller i styrsystem av alla typer, som kan användas i ’missiler’, och som har båda följande egen skaper, samt speciellt konstruerade komponenter till dessa:

a)En ″grundstabilitets″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 1 250 μg.

b)En ″skalfaktors″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 1 250 ppm.

Anm.: Avsnitt 7A101 omfattar inte accelerometrar som är speciellt konstruerade och utvecklade för MWD (Measure ment While Drilling) sensorer för användning vid borrning i gruvor.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 7A101 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

2.I avsnitt 7A101 avser mätningen av ″grundstabilitet″ och ″skalfaktor″ en 1 sigma standardavvikelse med avseende på en fast kalibrering under en period av ett år.

7A102 Alla slags gyron, andra än de som omfattas av avsnitt 7A002, som kan användas i ’missiler’ med en beräknad ″drifthastighets″-’stabilitet’ på mindre än 0,5° (1 sigma eller rms)/timme i en 1 g-omgivning och därtill speci ellt konstruerade komponenter.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 7A102 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

2.I avsnitt 7A102 definieras ’stabilitet’ som måttet på en specifik mekanisms eller resultatkoefficients förmåga att förbli oförändrad när den kontinuerligt exponeras för fasta operativa betingelser (IEEE STD 528–2001 punkt 2.247).

341

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/214	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

7A103 Instrumentering, navigationsutrustning och system, andra än de som omfattas av avsnitt 7A003, enligt föl jande, samt därtill speciellt konstruerade komponenter:

a)Tröghetsutrustning eller annan utrustning, som använder accelerometrar eller gyron enligt följande, samt system som innehåller sådan utrustning:

1.Accelerometrar som omfattas av avsnitt 7A001.a.3, 7A001.b eller 7A101 eller gyron som omfat tas av avsnitt 7A002 eller 7A102, eller

2.accelerometrar som omfattas av avsnitt 7A001.a.1 eller 7A001.a.2 och som har samtliga följande egenskaper:

a)Konstruerade för användning i tröghetsnavigeringssystem eller i styrsystem av alla typer och som kan användas i ’missiler’.

b)En ″grundstabilitets″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 1 250 μg.

c)En ″skalfaktors″-″repeterbarhet″ på mindre (bättre) än 1 250 ppm.

Anm.: Avsnitt 7A103.a omfattar inte utrustning som innehåller acceleratorer som omfattas av avsnitt 7A001 när accelerometrarna är speciellt konstruerade och utvecklade för att fungera som MWD-sensorer vid borr ning i gruvor.

b)Integrerade flyginstrumentsystem som innehåller gyrostabilisatorer eller autopiloter, konstruerade eller modifierade för användning i ’missiler’.

c)’Integrerade navigationssystem’ som är konstruerade eller modifierade för ’missiler’ och som kan ge en navigationsnoggrannhet på 200 m CEP (Circle of Equal Probability) eller mindre.

Teknisk anm.:

Ett ’integrerat navigationssystem’ inbegriper vanligtvis följande komponenter:

1.En tröghetsmätanordning (t.ex. ett system som anger orienterings- och riktningsreferenser, en tröghetsreferen senhet eller ett tröghetsnavigationssystem).

2.En eller flera externa sensorer som används för att uppdatera läge och/eller hastighet, periodiskt eller konti nuerligt under hela flygningen (t.ex. satellitnavigeringsmottagare, radarhöjdmätare och/eller dopplerradar).

3.Maskinvara och programvara för integrering.

d)Treaxlade magnetiska kurssensorer, konstruerade eller modifierade för att integreras i flygstyr- och navi gationssystem, som har båda följande egenskaper, och därtill särskilt konstruerade komponenter:

1.Intern lutningskompensation i tipp- (± 90 grader) och roll- (± 180 grader) axlar.

2.Förmåga att ge en azimutnoggrannhet som är bättre (mindre) än 0,5 grader rms vid en latitud på

± 80 grader, med referens till lokala magnetfält.

Anm.: Flygstyr- och navigationssystem i avsnitt 7A103.d omfattar gyrostabilisatorer, autopiloter och tröghetsnavigationssystem.

Teknisk anm.:

I avsnitt 7A103 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

7A104 Astrogyrokompasser och apparater andra än de som omfattas av avsnitt 7A004, som fastställer position eller orientering genom att automatiskt följa himlakroppar eller satelliter och därtill speciellt konstruerade komponenter.

7A105 Mottagningsutrustning för globala satellitbaserade navigationssystem (GNSS; t.ex. GPS, GLONASS eller Gali leo) som har någon av följande karakteristika och därför särskilt konstruerade komponenter:

a)Konstruerad eller modifierad för användning i rymdfarkoster enligt avsnitt 9A004, obemannade rymd farkoster enligt avsnitt 9A012 eller sondraketer enligt avsnitt 9A104; eller

342

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/215

7A105 (forts.)

b)Konstruerad eller modifierad för luftburna tillämpningar och med någon av följande egenskaper:

1.Kan ge navigeringsinformation vid hastigheter över 600 m/s.

2.Använder dekryptering, konstruerad eller modifierad för militär eller statlig användning för att ge åtkomst till säkrade GNSS-signaler/data; eller

3.Särskilt konstruerad för störningsskyddsfunktioner (t.ex. nollstyrningsantenn eller elektroniskt styr bar antenn) som fungerar i en miljö med aktiva eller passiva motmedel.

Anm.: Avsnitten 7A105.b.2 och 7A105.b.3 gäller inte utrustning som är avsedd för kommersiella eller civila

GNSS-tjänster eller GNSS-tjänster avseende ″Safety of Life″ (t.ex. dataintegritet, flygsäkerhet).

7A106 Höjdmätare andra än de som omfattas av avsnitt 7A006, av radar- eller lasertyp, konstruerade eller modifie rade för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004, eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

7A115 Passiva sensorer för att bestämma bäringen till specifika elektromagnetiska källor (pejlutrustning) eller kän netecken i terrängen, som konstruerats eller modifierats för användning i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004, eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: Avsnitt 7A115 omfattar sensorer för följande utrustning:

a)Utrustning för att kartlägga terrängkonturer.

b)Bildalstrande sensorutrustning (både aktiv och passiv).

c)Passiv interferensmätarutrustning.

7A116 Flygstyrsystem och servoventiler enligt följande, konstruerade eller modifierade för användning i rymdfarkos ter som omfattas av avsnitt 9A004, eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

a) Hydrauliska,	mekaniska,	elektrooptiska	eller	elektromekaniska	flygstyrsystem
(inklusive ″fly-by-wire″-system).

b)Utrustning för att styra orienteringen.

c)Flygstyrservoventiler, konstruerade eller modifierade för system enligt avsnitt 7A116.a eller 7A116.b, och konstruerade eller modifierade för användning i en vibrationsmiljö som är större än 10 g rms mel lan 20 Hz och 2 kHz.

7A117 ″Styrsystem″ som kan användas i ″missiler″, som kan uppnå en noggrannhet av 3,33 % eller mindre av räck vidden (t.ex. en ″CEP″ av 10 km eller mindre på en räckvidd av 300 km).

343

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/216			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/216		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	7B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
	7B001		Test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning speciellt konstruerad för utrustning som omfattas av avsnitt 7A.
			Anm.: Avsnitt 7B001 omfattar inte test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning avsedd för ’underhållsnivå I’ eller
			’underhållsnivå II’.

Tekniska anm.:

1.’Underhållsnivå I’

Fel i tröghetsnavigeringsutrustningen upptäcks i flygplanet genom indikationer på avioniksystemets kontrollenhet CDU (Control and Display Unit) eller genom ett statusmeddelande från en ansluten utrustning. Genom att följa tillverkarens instruktionsbok ska felet kunna lokaliseras till en felaktig apparat (line replaceable unit, LRU) till vil ken det finns utbytesenheter. Operatören ska sedan kunna åtgärda felet genom att byta ut den felaktiga enheten.

2.’Underhållsnivå II’

Den felaktiga utbytesenheten ska sändas till en underhållsverkstad (tillverkarens eller operatörens, som är ansvarig för underhållsnivå II). Vid denna underhållsverkstad ska den felaktiga utbytesenheten testas på olika sätt för att iden tifiera felaktig modul. Denna modul ska sedan tas bort och ersättas av en fungerande del. Den felaktiga delen ska sändas till tillverkaren för reparation (eventuellt måste hela utbytesenheten sändas för reparation).

ANM.: ’Underhållsnivå II’ omfattar inte avlägsnande av kontrollerade accelerometrar eller gyrogivare från modul.

7B002 Utrustning speciellt konstruerad för att mäta egenskaperna hos speglar till lasergyron, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 7B102.

	a)	Instrument för mätning av ljusspridningen med en mätnoggrannhet på 10 ppm eller mindre (bättre).
	b)	Instrument för mätning av ytfinhet med en mätnoggrannhet på 0,5 nm (5 Ångström) eller mindre
		(bättre).
7B003	Utrustning enligt följande, speciellt konstruerad för ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnitt 7A.
	Anm.: Avsnitt 7B003 omfattar följande:
		—	Avstämningsutrustning för gyron.
		— Dynamiska balansutrustningar för gyron.
		— Inkörnings- och motortestutrustningar för gyron.
		— Utrustningar för att evakuera och fylla gyron med gas.
		—	Centrifugfixturer för gyrolager.
		— Utrustning för justering av accelerometeraxlar.
		—	Fiberoptiska gyrospollindningsmaskiner.
7B102	Reflektometrar speciellt konstruerade för att karaktärisera speglar, för ″laser″-gyron, som har en mätnoggrann
	het på 50 ppm eller mindre (bättre).
7B103	″Produktionshjälpmedel″ och ″produktionsutrustning″ enligt följande:
	a)	″Produktionshjälpmedel″ speciellt konstruerade för utrustning som omfattas av avsnitt 7A117.
	b)	″Produktionsutrustning″ och annan testkalibrerings- och injusteringsutrustning som inte omfattas av
		avsnitt 7B001–7B003, konstruerad eller modifierad för användning tillsammans med utrustning som
		omfattas av avsnitt 7A.

344

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/217

7C Material

Inga.

345

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/218	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

7D Programvara

7D001 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning som omfat tas av avsnitten 7A eller 7B.

7D002 ″Källkod″ för ″användning″ i tröghetsnavigeringssystem inklusive tröghetsutrustning som inte specificeras i avsnitt 7A003 eller 7A004 eller Attitude and Heading Reference Systems (’AHRS’).

Anm.: Avsnitt 7D002 omfattar inte ″källkod″ för ″användning″ av kardanskt upphängda AHRS.

Teknisk anm.:

’AHRS’ skiljer sig i allmänhet från tröghetsnavigeringssystem (INS) på så sätt att ’AHRS’ lämnar kurs- och positions information men lämnar normalt inte uppgifter om acceleration, hastighet och position som ett INS gör.

7D003 Annan ″programvara″ enligt följande:

a)″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för att förbättra de operativa egenskaperna eller för att reducera navigationsfelet hos navigationssystem till nivåer specificerade i avsnitt 7A003, 7A004 eller 7A008.

b)″Källkod″ för kombinerade (hybrid) system, som förbättrar de operativa egenskaperna eller reducerar navigationsfel i system till nivåer som anges i avsnitt 7A003 eller 7A008, genom att kontinuerligt kom binera riktningsdata med något av följande:

1.Hastighetsdata uppmätt med dopplerradar eller sonar.

2.Positionsangivelser från satellitnavigeringsmottagare (t.ex. GPS eller GLONASS), eller

3.Data från ″databaserade referensnavigerings- (Data-Based Referenced Navigation-″ DBRN″) system″.

c)″Källkod″ för integrerade avioniksystem eller system för speciella flyguppdrag, som kombinerar infor mation från givare och utnyttjar ″expertsystem″.

d)″Källkod″ för ″utveckling″ av något av följande system:

1.Digitala system för ″optimering av flygbanan″.

2.Integrerade framdrivnings- och styrsystem för flygplan.

3.’Fly-by-wire’ eller ’fly-by-light’-styrsystem.

4.″Aktiva flygstyrsystem″ för flygplan som är feltoleranta eller som är självkorrigerande.

5.Flygburen automatisk pejlingsutrustning.

6.Luftdatasystem samverkande med speciell ytskiktsavkännande sensor för mätning av temperatur och tryck.

7.Siktlinjesindikator utnyttjande rasterteknik eller indikatorer för tredimensionell presentation.

e)″Programvara″ för datastödd design (CAD) speciellt utformad för ″utveckling″ av ″aktiva flygstyrsystem″, fleraxliga fly by wire- eller fly by light-styrsystem för helikopter eller ″cirkulationsstyrd antivridmoment styrd eller cirkulationsstyrt riktningskontrollsystem″ för helikoptrar vars ″teknik″ anges i 7E004.b, 7E004.c.1 eller 7E004.c.2.

7D101 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnit ten 7A001–7A006, 7A101–7A106, 7A115, 7A116.a, 7A116.b, 7B001, 7B002, 7B003, 7B102 eller 7B103.

346

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/219

7D102 Integrerande ″programvara″ enligt följande:

a)Integrerande ″programvara″ för utrustning som omfattas av avsnitt 7A103.b.

b)Integrerande ″programvara″ speciellt utformad för utrustning som omfattas av avsnitten 7A003 eller 7A103.a.

c)Integrerande ″programvara″ utformad eller modifierad för utrustning som omfattas av avsnitt 7A103.c.

Anm.: En vanlig form av integrerande programvara använder Kalmanfiltrering.

7D103 ″Programvara″ speciellt ″utformad″ för utformning eller simulering av ″styrsystemen″ som omfattas av avsnitt 7A117 eller för integrering av styrsystemen med rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

Anm.: ″Programvara″ som omfattas av avsnitt 7D103 omfattas även om den kombineras med fysiska system som omfattas av avsnitt 4A102.

347

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/220	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

7E Teknik

7E001 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av utrustning eller ″program vara″ som omfattas av avsnitten 7A, 7B eller 7D.

7E002 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnitten 7A eller 7B.

7E003 ″Teknik″ enligt allmänna anmärkningar rörande teknik som erfordras för reparation, renovering eller översyn av komponenter som omfattas av avsnitten 7A001–7A004.

Anm.: Avsnitt 7A003 omfattar inte underhålls-″teknik″ direkt knuten till kalibrering, borttagande eller ersättning av skadad icke servicebara LRU och SRA till ett civilt ″luftfartyg″ som beskrivits i ’underhållsnivå I’ eller ’under hållsnivå II’.

ANM.: Se vidare teknisk anm. till avsnitt 7B001.

7E004 Annan ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av något av följande:

1.Flygburen automatisk pejlingsutrustning som arbetar med frekvenser överstigande 5 MHz.

2.Luftdatasystem som baseras endast på de statiska data som gäller vid markytan, t.ex. sådana som innehåller konventionella luftdatakänselkroppar.

3.Siktlinjesindikatorer som utnyttjar rasterteknik eller indikatorer för tredimensionell presentation i ″luftfartyg″.

4.Tröghetsnavigeringssystem eller astrogyrokompasser som innehåller accelerometrar eller gyron som omfattas av avsnitten 7A001 eller 7A002.

5.Elektriska styrdon (t.ex. elektromekaniska, elektrohydrostatiska och integrerade styrdonspaket) spe ciellt konstruerade för ″primär flygplansstyrning″.

6.″Optisk avkännargrupp för flygplansstyrning″ (Flight control optical sensor array) speciellt konstru erad för att byggas in i ″aktiva flygstyrsystem″.

7.″DBRN″-system som är konstruerade för undervattensnavigation med hjälp av sonar eller gravita tionsdatabaser som ger en positioneringsnoggrannhet som är lika med eller mindre (bättre) än 0,4 nautiska mil.

b)″Utvecklings″-″teknik″, enligt följande, för ″aktiva flygstyrsystem″ (inklusive fly-by-wire eller fly-by-light):

1.Konfigurationskonstruktion för att koppla ihop flera mikroelektroniska processelement (ombord- datorer) för att uppnå ″realtidsbearbetning″ på så sätt att kontrollregler kan införas.

2.Kontrollregler som kompenserar för sensorplacering eller dynamiska belastningar på flygplanskrop pen, t.ex. kompensation av vibrationer runt en sensor eller för variation i en sensors avstånd från gravitationscentrat.

3.Elektronisk övervakning av dataredundans eller systemredundans för att upptäcka fel, feltolerans, felisolation eller omkonfigurering.

Anm.: Avsnitt 7E004.b.3 omfattar inte ″teknik″ för fysisk redundans.

4.Flygkontrollsystem som medger omkonfigurering under flygningen av tryck- och momentstyrning i realtid för självstyrning av luftfarkoster.

348

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/221

	7E004		b) (forts.)

5.Integrering av digitalt flygkontrollsystem, navigation och styrdata för framdrivningen, till ett ″digi talt flygövervakningssystem för att optimera flygdata″.

Anm.: Avsnitt 7E004.b.5 omfattar inte följande:

a)″Utvecklings″-teknik för integrering av digitalt flygkontrollsystem, navigation och styrdata för framdrivningen till ett digitalt flygövervakningssystem för optimering av flygbanan.

b)″Utvecklings″-teknik för flygplans flyginstrumentsystem som integreras endast för VOR, DME, ILS eller MLS navigation eller inflygning.

6.Helt övertagande digitalt flygkontrollsystem (Full authority digital flight control) eller system för att övervaka en flygning baserat på multipla givare som använder ″expertsystem″.

ANM.: För ″teknik″ för ″Full Authority Digital Engine Control″ [FADEC], se avsnitt 9E003.a.9.

c)″Teknik″ för ″utveckling″ av helikoptersystem enligt följande:

1.Fleraxliga fly-by-wire- eller fly-by-light-styrsystem som kombinerar åtminstone två av följande sys tem till ett kollektivt system:

a)Kollektiv styrning.

b)Cyklisk styrning.

c)Gir styrning.

2.″Cirkulationsstyrda antivridmomentstyrda eller cirkulationsstyrda riktningskontrollsystem″.

3.Rotorblad som innehåller ″vingprofil med variabel geometri″ för användning i system med indivi duell bladstyrning.

7E101 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitten 7A001–7A006, 7A101–7A106, 7A115–7A117, 7B001, 7B002, 7B003, 7B102, 7B103, 7D101–7D103.

7E102 ″Teknik″ för skydd av flygavionik och elektriska delsystem mot elektromagnetisk puls (EMP) och elektromag netisk interferens (EMI) från yttre källor enligt följande:

a)Konstruktions-″teknik″ för skärmande system.

b)Konstruktions-″teknik″ för härdade elektriska kretsar och delsystem.

c)Konstruktions-″teknik″ för bestämning av härdningsnormer för avsnitten 7E102.a och 7E102.b.

7E104 ″Teknik″ för samordning av flygkontroll, styrning och framdrivningsdata till ett system för optimering av raketbanan.

349

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

350

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/223

KATEGORI 8

MARINT

351

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

352

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/225
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/225

	8A		System, utrustningar och komponenter
	8A001		Undervattensfarkoster och ytfartyg, enligt följande:

Anm.: För exportkontrollstatus av utrustning för undervattensfartyg, se följande:

—Kategori 5, del 2 ″Informationssäkerhet″ för krypterad kommunikationsutrustning.

—Kategori 6, för sensorer.

—Kategori 7 och 8, för navigationsutrustning.

—Kategori 8A för undervattensutrustning.

a) Bemannade, trådstyrda undervattensfarkoster som är konstruerade för att arbeta på större djup än 1 000 m.

b)Bemannade icke trådstyrda (frisimmande) undervattensfarkoster med någon av följande egenskaper:

1.Farkoster som är konstruerade för att ’operera autonomt’ och har en lyftförmåga på

a)10 % eller mer av farkostens vikt i luft, och

b)15 kN eller mer.

2.Farkoster som är konstruerade för att arbeta på större djup än 1 000 m, eller

3.Farkoster som har båda följande egenskaper:

a)Konstruerade för att kontinuerligt ’operera autonomt’ i 10 timmar eller mer.

b)En ’räckvidd’ på 25 nautiska mil eller mer.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 8A001.b avses med ’operera autonomt’ att fartyget är helt i undervattensläge, utan snorkel, alla sys tem arbetar och att den lägsta marschfart används vid vilken undervattensfarkosten säkert kan styra sitt djup gående dynamiskt enbart med hjälp av sina dykroder, utan behov av understödsfartyg eller annat understöd från ytan, havsbottnen eller stranden, och som har ett framdrivningssystem för undervattens- eller ytgång.

2.Med ’räckvidd’ avses i avsnitt 8A001.b halva den maximala distansen som en undervattensfarkost kan ’ope rera autonomt’.

c)Obemannade, trådstyrda undervattensfarkoster som kan arbeta på större djup än 1 000 m och som har någon av följande egenskaper:

1.Konstruerade för att kunna utföra manövrer av egen kraft med användande av framdrivningsmo torer eller andra drivkraftsalstrare som omfattas av avsnitt 8A002.a.2, eller

2.har en fiberoptisk dataförbindelse.

d)Obemannade icke trådstyrda (frisimmande) undervattensfarkoster, som har någon av följande egenskaper:

1.Konstruerade för att bestämma kurs relativt en geografisk referens utan mänsklig assistans i realtid,

2.har en akustisk data- eller orderförbindelse, eller

3.har en fiberoptisk data- eller orderlänk som är längre än 1 000 m.

353

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/226	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

8A001 (forts.)

e)Oceangående bärgningssystem med en lyftkapacitet som överstiger 5 MN för bärgningsobjekt på djup som överstiger 250 m, och som har något av följande:

1.Ett dynamiskt positionssystem som gör det möjligt att hålla position inom 20 m från en given punkt som anges av navigationssystemet, eller

2.ett system för navigation mot sjöbotten och ett integrerat navigationssystem för större djup än 1 000 m och med en positionsnoggrannhet inom 10 m från en förutbestämd punkt.

f)Yteffektfarkoster (försedda helt med kjolar) som har alla följande egenskaper:

1.Konstruerade för en toppfart med full last som överstiger 30 knop vid en signifikant våghöjd på 1,25 m (Sea State 3) eller mer,

2.ett luftkuddetryck som överstiger 3 830 Pa, och

3.ett förhållande mellan tom- och fullviktsdeplacementet som är mindre än 0,70.

g)Yteffektfarkoster (med massiva sidor) konstruerade för en toppfart med full last som överstiger 40 knop i en signifikant våghöjd på 3,25 m (Sea State 5) eller mer.

h)Bärplansfartyg med aktiva system för automatisk kontroll av bärplanssystemet och som är konstruerade för en toppfart med full last på 40 knop vid en våghöjd på 3,25 m (Sea State 5) eller mer.

i)’Små planande fartyg’ med någon av följande egenskaper:

1.Ett deplacement när de är fullastade som överstiger 500 ton och som är konstruerade för en topp fart med full last som överstiger 35 knop vid en våghöjd som är 3,25 m (Sea State 5) eller mer, eller

2.ett deplacement när de är fullastade som överstiger 1 500 ton och som är konstruerade för en topp fart med full last som överstiger 25 knop vid en våghöjd som är 4 m (Sea State 6) eller mer.

Teknisk anm.:

Ett ’litet planande fartyg’ definieras genom följande formel: Våta ytan på konstruktionsritningen mindre än 2 × (deplacementsvolymen på konstruktionsritningen)2/3.

8A002 Marina system, marin utrustning och marina komponenter enligt följande:

Anm.: För undervattenskommunikationssystem se även kategori 5, del 1 – Telekommunikationer,

a)System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller modifierats för undervattensfarkos ter och som är konstruerade för att arbeta på större djup än 1 000 m, enligt följande:

1.De har trycksatt hölje eller skrov med en maximal innerdiameter på kammaren som överstiger 1,5 m.

2.De har likströmsmotor för framdrivning eller drivkraftsalstring.

3.De har manöverkablar (navelsträngar) av optiska fibrer förstärkta med syntetmaterial, samt anslutningsdon.

4.Komponenter som tillverkats av material som specificeras i avsnitt 8C001.

Teknisk anm.:

Syftet med avsnitt 8A002.a.4 ska inte omintetgöras genom export av ’syntaktiskt skum’ som specificeras i avsnitt 8C001 när ett mellanled i tillverkningen har utförts och det ännu inte föreligger i den slutliga komponentformen.

354

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/227

8A002 (forts.)

b)System som särskilt konstruerats eller modifierats för automatisk rörelsekontroll av undervattensfarkos ter som omfattas av avsnitt 8A001, som använder navigationsdata, som har återkopplade slutna regler system och som har något av följande:

1.Som gör det möjligt för en farkost att röra sig inom 10 m från en förutbestämd punkt i vattnet,

2.som bibehåller farkostens position inom 10 m från den förutbestämda punkten i vattnet, eller

3.som bibehåller farkostens position inom 10 m när den följer en kabel på eller under sjöbottnen.

c)Fiberoptiska skrovgenomföringar eller anslutningar.

d)Betraktningssystem för undervattensbruk enligt följande:

1.Televisionssystem och televisionskameror, enligt följande:

a)Televisionssystem (bestående av kamera, övervaknings- och signalöverföringsutrustning) med en ’begränsad upplösning’ på mer än 800 linjer när de används i luft och som är speciellt kon struerade eller modifierade för att fjärrmanövreras tillsammans med en undervattensfarkost.

b)Televisionskameror för undervattensbruk med en ’begränsad upplösning’ mätt i luft på mer än 1 100 linjer.

c)Televisionskameror avsedda att arbeta vid låga ljusnivåer, som är speciellt konstruerade eller modifierade för undervattensbruk och som har alla följande egenskaper:

1.Bildförstärkarrör enligt avsnitt 6A002.a.2.a, och

2.Mer än 150 000 ″aktiva bildelement (pixel)″ för varje grupp av halvledarareor.

Teknisk anm.:

’Begränsad upplösning’ bestäms genom en mätning som görs av den horisontella upplösningen och uttrycks i linjer per bildhöjd när man betraktar en testbild enligt IEEE Standard 208/1960 eller motsvarande standard.

2.System, som är särskilt konstruerade eller modifierade för fjärrmanövrering och arbetar tillsam mans med en undervattensfarkost, och rymmer teknik för att eliminera återspridning, inklusive områdesstyrd belysning eller ″laser″-system:

e)Fotografiska stillbildskameror som är särskilt konstruerade eller modifierade för undervattensbruk på större djup än 150 m, med ett filmformat på 35 mm eller större och som har något av följande:

1.Tillåter att filmen förses med data från en källa utanför kameran.

2.har bakstyckesfokusering för distanskorrektion, eller

3.har automatisk tryckutjämningskontroll som särskilt utformats för att göra det möjligt att använda kameran på större djup än 1 000 m.

f)Elektroniska bildsystem som särskilt konstruerats eller modifierats för undervattensbruk och som har något av följande:

1.Bildförstärkarrör som omfattas av avsnitt 6A002.a.2.a eller 6A002.a.2.b och som använder annan elektronbildförstärkning än genom mikrokanalplatta.

2.Icke-″rymdkvalificerade″ ″detektormatriser″ som omfattas av avsnitt 6A002.a.3.g.

355

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/228	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

8A002 (forts.)

g)Ljussystem som särskilt konstruerats eller modifierats för undervattensbruk, enligt följande:

1.Stroboskopiska ljussystem där varje blixt kan ge mer än 300 J/blixt och en blixthastighet på mer än 5 blixtar per sekund.

2.Argonblixtsystem som särskilt konstruerats för användning på större djup än 1 000 m.

h)″Robotar″ som särskilt konstruerats för undervattensbruk, som styrs av en speciell dator och som har något av följande:

1.System som styr ″roboten″ med hjälp av information från sensorer som mäter krafter och vridmo ment som appliceras på ett externt objekt, avståndet till ett externt objekt, eller faktila 3-förnimmelser mellan ″robot″ och det externa föremålet, eller

2.som kan applicera en kraft på 250 N eller mer eller ett moment på 250 Nm eller mer och som är uppbyggd av titanbaserade legeringar eller ″komposit″-″fibrer eller fiberliknande material″.

i)Fjärrmanövrerade ledbara manipulatorer som konstruerats eller modifierats för undervattensbruk och har något av följande:

1.System som styr manipulatorer genom att använda information från givare som mäter vridmo ment eller krafter som anbringas på ett externt objekt, eller faktila förnimmelser mellan manipula torn och objektet, eller

2.manipulationer som styrs genom proportionell servoteknik eller med hjälp av en speciell dator och som har 5 ’frihetsgrader för rörelse’ eller mer.

Tekn. anm.:

Endast rörelser styrda av proportionell servoteknik eller med hjälp av en speciell dator ska inbegripas vid beräk ningen av antalet ’frihetsgrader för rörelse’.

j)Luftoberoende kraftsystem, speciellt konstruerade för undervattensbruk, enligt följande:

1.Brayton eller Rankine luftoberoende motorsystem med någon av följande egenskaper:

a)Kemiska gastvättare eller absorptionssystem som särskilt konstruerats för att avlägsna koldi oxid, koloxid och partiklar ur återcirkulerande avgaser.

b)System som är speciellt konstruerade för att använda en enatomig gas.

c)Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet för frek venser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan mildra stötar, eller

d)System som har samtliga följande egenskaper:

1.Särskilt konstruerade för att trycksätta reaktionsprodukter eller förändra bränsle.

2.Särskilt konstruerade för att lagra reaktionsprodukter.

3.Särskilt konstruerade för att släppa ut reaktionsprodukter mot ett tryck på 100 kPa eller mer.

2.Luftoberoende dieselmotorer med alla följande egenskaper:

a)Kemiska gastvättar eller absorptionssystem som särskilt konstruerats för att avlägsna koldi oxid, koloxid och partiklar ur återcirkulerade avgaser.

356

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/229

	8A002		j) 2. (forts.)

b)System som särskilt konstruerats för att använda en enatomig gas.

c)Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet för frek venser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan mildra stötar.

d)Särskilt konstruerade avgassystem som inte släpper ut avgaserna kontinuerligt.

3.Luftoberoende kraftsystem med bränsleceller med en utgångseffekt som överstiger 2 kW och som har någon av följande egenskaper:

a)Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet för frek venser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan mildra stötar.

b)System som har samtliga följande egenskaper:

1.Särskilt konstruerade för att trycksätta reaktionsprodukter eller förändra bränsle.

2.Särskilt konstruerade för att lagra reaktionsprodukter.

3.Särskilt konstruerade för att släppa ut reaktionsprodukter mot ett tryck på 100 kPa eller mer.

4.Stirling luftoberoende motorsystem med alla följande egenskaper:

a)Enheter eller höljen som särskilt konstruerats för att ge ljudreduktion under vattnet för frek venser under 10 kHz, eller speciella upphängningsanordningar som kan mildra stötar, och

b)speciellt konstruerade avgassystem som släpper ut förbränningsprodukterna mot ett mottryck på 100 kPa eller mer.

k)Kjolar, tätningar och fingrar, med någon av följande egenskaper:

1.Som är konstruerade för kuddtryck på 3 830 Pa eller mer och kan arbeta vid signifikanta våghöjder på 1,25 m (Sea State 3) eller mer och som är speciellt konstruerade för yteffektfordon (helt med kjo lar) enligt avsnitt 8A001.f, eller

2.som är konstruerade för kuddtryck på 6 224 Pa eller mer, och kan arbeta vid signifikanta våghöj der på 3,25 m (Sea State 5) eller mer och som är speciellt konstruerade för yteffektfordon (massiva sidoväggar) enligt avsnitt 8A001.g.

l)Lyftande fläktar på mer än 400 kW som särskilt konstruerats för yteffektfartyg enligt avsnitten 8A001.f eller g.

m)Helt nedsänkta bärplan med kavitation på över- eller undersidan som särskilt konstruerats för fartyg enligt avsnitt 8A001.h.

n)Aktiva system som särskilt konstruerats eller modifierats för att automatiskt reglera rörelsen från sjö hävningen på fartyg eller farkoster som omfattas av avsnitten 8A001.f, 8A001.g, 8A001.h eller 8A001.i.

o)Propellrar, effektöverföringssystem, effektgenererande system och ljuddämpande system, enligt följande:

1.Vattenskruvpropellrar eller effektöverföringssystem som särskilt konstruerats för yteffektfartyg (helt med kjolar eller med massiva sidoväggar) bärplansbåtar eller små planande fartyg enligt avsnitten 8A001.f, 8A001.g, 8A001.h eller 8A001.i, enligt följande:

a)Propellrar som är superkaviterande, superventilerade, delvis nedsänkta eller som skär genom ytan och är dimensionerade för mer än 7,5 MW.

357

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/230	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

8A002 o) 1. (forts.)

b)Motroterande propellrar som är dimensionerade för mer än 15 MW.

c)System som innehåller virvelteknik före eller efter propellern för att få ett jämnare flöde genom propellern.

d)Lättvikts-, högkapacitets- (K-faktor över 300) reduktionsväxlar.

e)Effektöverföringssystem med axlar som innehåller kompositer och är dimensionerade för att överföra mer än 1 MW.

2.Vattenskruvpropellrar, effektgenererande eller överförande system för användning på fartyg, enligt följande:

a)Propellrar med ställbar stigning och navsystem som är dimensionerade för mer än 30 MW.

b)Internt vätskekylda elektriska framdrivningsmotorer med en utgångseffekt som överstiger 2,5 MW.

c)Supraledande framdrivningsmotorer eller elektriska framdrivningsmotorer med permanent magneter, med en utgångseffekt som överstiger 0,1 MW.

d)Effektförvaringssystem med axlar som innehåller kompositer och är dimensionerade för att överföra mer än 2 MW.

e)Ventilerade eller vid basen ventilerade propellersystem som är dimensionerade för mer än 2,5 MW.

3.Ljudreduktionssystem för användning på fartyg med ett deplacement på 1 000 ton eller mer, enligt följande:

a)Ljudreduktionssystem som dämpar undervattensbuller vid frekvenser under 500 Hz och består av ljudabsorberande dämpare för akustisk isolering av dieselmotorer, dieselgeneratoraggregat, gasturbiner, gasturbingeneratoraggregat, framdrivningsmotorer eller växlar för framdrivnings motorer, som är speciellt konstruerade för att dämpa ljud och vibrationer och som har en mel lanliggande massa som överstiger 30 % av utrustningen som ska monteras.

b)Aktiva system för reduktion eller utsläckning av ljud, eller magnetiska lager som särskilt kon struerats för mekaniska överföringssystem och innehåller elektroniska styrsystem som aktivt kan reducera utrustningens vibrationer genom att tillföra ljudkällan motljud eller motvibrationer.

p)Framdrivningssystem enligt pump-jet-principen med en utgångseffekt över 2,5 MW som använder diver gerande munstycken och flödesskapande skovelteknik för att förbättra framdrivningsegenskaperna eller reducera det ljud som skapas under vattnet av framdrivningen.

q)Autonoma, slutna eller halvslutna system för dykning och undervattenssimning.

Anm.: Avsnitt 8A002.q omfattar inte enskilda apparater som åtföljer användaren för dennes personliga bruk.

358

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/231
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/231

	8B		Utrustning för prov, inspektion och produktion
	8B001		Vattentunnlar med ett bakgrundsbrus under 100 dB (referens 1 µPa, 1 Hz)	i ett frekvensområde från
			0 till 500 Hz, och som konstruerats för att mäta akustiska fält som genereras av vattenströmningen runt en
			modell av ett framdrivningssystem.

359

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/232	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

8C Material

8C001 ’Syntaktiskt skum’ för undervattensbruk med följande egenskaper:

ANM.: Se även avsnitt 8A002.a.4.

a)Konstruerat för användning på marina djup som överstiger 1 000 m, och

b)Täthet som är mindre än 561 kg/m3.

Teknisk anm.:

’Syntaktiskt skum’ består av ihåliga kulor av plast eller glas inbäddade i en hartsmatris.

360

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/233

8D Programvara

8D001 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för utveckling, produktion eller användning av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 8.A, 8.B eller 8.C.

8D002 Specifik ″programvara″ speciellt utformad eller modifierad för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade för att reducera undervattensbrus.

361

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/234	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

8E Teknik

8E001 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för utveckling eller produktion av utrustning eller material som omfattas av avsnitten 8A, 8B, eller 8C.

8E002 Annan ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är speciellt konstruerade för att reducera undervattensbrus.

b)″Teknik″ för renovering eller ombearbetning av utrustning som omfattas av avsnitten 8A001, 8A002.b, 8A002.j, 8A002.o eller 8A002.p.

362

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/235

KATEGORI 9

FLYG, RYMD OCH FRAMDRIVNING

363

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

364

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/237

	9A		System, utrustning och komponenter

ANM.: För framdrivningssystem konstruerade eller specificerade mot neutron eller transient joniserande strålning, se mili tära förteckningen.

9A001 Gasturbinmotorer för flygändamål med något av följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A101.

a)Som innehåller någon av de ″tekniker″ som omfattas av avsnitt 9E003.a.

Anm.: Avsnitt 9A001.a. omfattar inte gasturbinmotorer som fullt ut uppfyller följande:

a)Certifierade av de civila luftfartsmyndigheterna i en ″deltagande stat″ och

b)som är avsedda att driva ett icke-militärt bemannat flygplan för vilket något av följande har utfärdats av en ″deltagande stat″ för ett flygplan med denna specifika motortyp:

1.Ett civilt typcertifikat, eller

2.ett likvärdigt dokument som erkänns av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

b)Konstruerade för att driva ett flygplan med en marschhastighet på Mach 1 eller över under mer än 30 minuter.

9A002 ’Marina gasturbinmotorer’ med en kontinuerlig uteffekt, mätt enligt ISO standard, på 24 245 kW eller mer och som har en specifik bränsleförbrukning som inte överstiger 0,219 kg/kWh i kraftområdet 35–100 % samt till dessa motorer speciellt konstruerade enheter och komponenter.

Anm.: Termen ’marina gasturbinmotorer’ omfattar även sådana industriella, eller luftfartsvarianter av, gasturbinmoto rer som är anpassade för fartygsframdrivning eller för elgenerering ombord på fartyg.

9A003 Speciellt konstruerade system och komponenter som innehåller någon av de ″tekniker″ som omfattas av avsnitt 9E003.a, för framdrivningssystem med gasturbinmotorer och som har någon av följande egenskaper:

a)Omfattas av avsnitt 9A001.

b)Vars konstruktion eller produktion har sitt ursprung i antingen icke-″deltagande stater″ eller är okänt för tillverkaren.

9A004 Rymduppskjutningsanordningar, inklusive ″rymdfarkoster″.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A104.

Anm.: Avsnitt 9A004 omfattar inte nyttolasten.

ANM.: För regleringen av produkter i ″rymdfarkostens″ nyttolast, se lämplig kategori.

9A005 Raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle och som innehåller något av de system eller kom ponenter som omfattas av avsnitt 9A006.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A105 OCH 9A119.

9A006 System och komponenter, enligt följande, speciellt konstruerade för raketmotorer som drivs med flytande bränsle.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A106, 9A108 OCH 9A120.

a)Lågtemperaturkylskåp, termosbehållare med låg vikt, lågtemperaturvärmeledare eller lågtemperaturssys tem speciellt konstruerade för användning i rymdfarkoster och med möjlighet att begränsa förlusterna hos lågtempererade vätskor till mindre än 30 % per år.

b)Lågtemperaturbehållare eller slutna kylsystem som kan arbeta med temperaturer på 100 K (– 173 °C) eller mindre, avsedda för ″luftfartyg″ som klarar långvariga flygningar vid hastigheter över Mach 3, ″rymdfarkoster″ samt utskjutningsfarkoster för dessa.

c)Förvarings- och transportsystem för väte som är omgivet av issörja (slush hydrogen).

365

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/238	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9A006 (forts.)

d)Högtrycks (mer än 17,5 MPa) turbopumpar, pumpkomponenter eller deras tillhörande gasgeneratorer eller drivsystem för turbiners expansionscykel.

e)Högtrycks (mer än 10,6 MPa) dragkraftskammare och tillhörande munstycken.

f)Bränsletanksystem som arbetar enligt kapillärupptagningsprincipen eller med positiv utdrivning (t.ex. med en flexibel blåsa).

g)Insprutare för flytande bränsle med individuella munstycken vars diameter är 0,381 mm eller mindre (arean är 1,14 × 10–3cm2 eller mindre för icke cirkulära munstycken) och som är speciellt konstruerade för raketmotorer som drivs med flytande bränsle.

h)Kol-kol förbränningskammare som gjorts i ett stycke eller utloppskoner gjorda i ett stycke av kol-kol med täthet som överstiger 1,4 g/cm3 och draghållfastheten som överstiger 48 MPa.

9A007 Raketmotorsystem för fasta bränslen som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A107 OCH 9A119.

a)En total impulskapacitet som överstiger 1,1 MNs.

b)Specifika impulsen är minst 2,4 kNs/kg när munstycksflödet är anpassat till havsnivå och ett kammar tryck på 7 MPa.

c)Raketstegets viktandel överskrider 88 %, och fasta bränsledelen överskrider 86 %.

d)Komponenter som omfattas av avsnitt 9A008, eller

e)sammanfogningssystem mellan isolering och bränsle som använder direktsammanfogning av motorn för att ge ett ’starkt mekaniskt förband’ eller ett förfarande med barriär till kemisk migration mellan bränslet och höljets isolering.

Teknisk anm.:

Med ’starkt mekaniskt förband’ avses ett förband som är lika starkt eller starkare än bränslet.

9A008 Komponenter som är speciellt konstruerade för raketmotorsystem som använder fasta bränslen, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A108.

a)Sammanfogningssystem mellan bränsle och isolering som använder foder för att uppnå ett ’starkt meka niskt förband’ eller en barriär till kemisk migration mellan bränslet och husisoleringen.

Teknisk anm.:

Med ’starkt mekaniskt förband’ avses ett förband som är lika starkt eller starkare än bränslet.

b)Trådlindade ″komposit″-motorhus med en diameter större än 0,61 m eller som har ett ’strukturellt effek tivitetsförhållande (PV/W)’ som är större än 25 km.

Teknisk anm.:

Med ’strukturellt effektivitetsförhållande (PV/W)’ avses brännartrycket (P) gånger kärlets volym (V) dividerat med tryckkärlets totala tyngd (W).

c)Munstycken med dragkraftsnivåer som överskrider 45 kN eller där erosionshastigheten i munstyckshal sen är mindre än 0,075 mm/s.

d)Styrsystem med rörliga munstycken eller sekundär bränsleinsprutning som kan ge någon av följande:

1.En rörelse runt valfri axel som är större än ±5°.

2.En vektor för rotationsrörelsen som är 20°/s eller mer, eller

3.en vektor för rotationsacceleration som är 40°/s2 eller mer.

366

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/239

9A009 Hybridframdrivningssystem för raketer som har någon av följande egenskaper:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A109 OCH 9A119.

a)En impuls större än 1,1 MNs, eller

b)med dragkraftsnivåer som är större än 220 kN om det råder vakuum vid utloppet.

9A010 Speciellt konstruerade komponenter, system eller kroppar, för utskjutningsfarkoster eller deras drivsystem eller rymdfarkoster enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1A002 OCH 9A110.

a)Komponenter och kroppar som väger mer än 10 kg och som är speciellt konstruerade för utskjutnings farkoster och som tillverkats av metall ″matris″, ″komposit″, organisk ″komposit″, keramisk ″matris″ eller intermetalliskt förstärkta material som omfattas av avsnitt 1C007 eller 1C010.

Anm.: Viktangivelsen gäller inte för noskoner.

b)Komponenter och kroppar som är speciellt konstruerade för framdrivningssystemen på utskjutningsfar koster som omfattas av avsnitten 9A005–9A009 och som tillverkats av metall″matris″, ″komposit″, orga nisk ″komposit″, keramisk ″matris″ eller intermetalliskt förstärkta material som omfattas av avsnitt 1C007 eller 1C010.

c)Komponenter för kroppar och isolationssystem som speciellt konstruerats för att styra det aktiva dyna miska svaret eller distortionen av ″rymdfarkostens″ kropp.

d)Pulsade raketmotorer för flytande bränsle som har ett förhållande mellan dragkraft och vikt som är lika med eller större än 1 kN/kg och som har en svarstid (tiden det tar att uppnå 90 % av den totala speci ficerade dragkraften) som är mindre än 30 ms.

9A011 Rammotorer, scrammotorer eller kombinationsmotorer och särskilt konstruerade komponenter för sådana.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A111 OCH 9A118.

9A012 ″Obemannade luftfartyg″ (″UAV″) och därmed sammanhörande system, utrustning och komponenter enligt följande:

a)″Obemannade luftfartyg″ som har något av följande:

1.Autonom flyglednings- och navigeringsfunktion (t.ex. autopilot med ett tröghetsnavigeringssystem).

2.En funktion för flygledning utanför det direkta synfältet med hjälp av en mänsklig operatör (t.ex. tv-fjärrkontroll).

b)Sammanhörande system, utrustning och komponenter enligt följande:

1.Utrustning som är särskilt konstruerad för fjärrkontroll av de ″UAV″ som anges i avsnitt 9A012.a.

2.System för navigation, positionering, styrning eller kontroll, andra än de som omfattas av avsnitt 7A, särskilt konstruerade för att tillhandahålla autonom flygstyrning eller navigationsförmåga för ″UAV″ som anges i avsnitt 9A012.a.

3.Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade för att omvandla ett bemannat ″luftfar tyg″ till en ″UAV″ som anges i avsnitt 9A012.a.

4.Kolv- eller turbinmotorer av förbränningstyp som använder syre, särskilt konstruerade eller modi fierade för framdrivning av ″UAV″ på höjder över 50 000 fot (15 240 meter).

367

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/240	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9A101 Turbojet- och turbofläktmotorer (inklusive turbokompoundmotorer), andra än de som omfattas av avsnitt 9A001, enligt följande:

a)Motorer som har båda följande egenskaper:

1.Maximal dragkraft större än 400 N (uppmätt oinstallerad) utom civilt certifierade motorer med en maximal dragkraft större än 8 890 N (uppmätt oinstallerad), och

2.specifik bränsleförbrukning på 0,15 kg/N/h eller mindre (vid maximal kontinuerlig effekt under sta tiska standardförhållanden vid havsnivå).

b)Motorer som är konstruerade eller modifierade för användning i ″missiler″ eller obemannade luftfartyg som specificeras i avsnitt 9A012.

9A102 ’Turbopropmotorsystem’ som är särskilt konstruerade för obemannade luftfartyg som specificeras i avsnitt 9A012, och särskilt konstruerade komponenter till dessa, med en ’maximal effekt’ som överstiger 10 kW.

Anm.: Avsnitt 9A102 omfattar inte civilt certifierade motorer.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 9A102 avses med ’turbopropmotorsystem’ ett system som inbegriper följande:

a)Gasturbin.

b)Effektöverföringssystem för överföring av effekt till en propeller.

2.I avsnitt 9A102 avses med ’maximal effekt’ den maximala effekt som uppnås i ett oinstallerat system vid havsnivå under standardförhållanden.

9A104 Sondraketer som har en räckvidd på minst 300 km.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A004.

9A105 Raketmotorer för flytande bränsle, enligt följande:

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

a)Raketmotorer för flytande bränsle som kan användas i ″missiler″, andra än de som omfattas av avsnitt 9A005, och som har en total impulskapacitet som är lika med eller mer än 1,1 MNs.

b)Raketmotorer för flytande bränsle som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfar tyg med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitt 9A005 eller 9A105.a, och som har en total impulskapacitet som är lika med eller mer än 0,841 MNs.

9A106 System och komponenter, som inte specificeras i avsnitt 9A006, speciellt konstruerade för användning i raket framdrivningssystem som drivs med flytande bränsle, enligt följande:

a)Värmeavledande foder för drag- eller brännkammare som kan användas i ″missiler″, rymduppskjutnings anordningar som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.

b)Raketmunstycken som kan användas i ″missiler″, rymduppskjutningsanordningar som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.

c)Delsystem för styrning av utblåsningsvektorn som kan användas i ″missiler″.

Teknisk anm.:

Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektorn enligt 9A106.c:

1.Flexibelt munstycke.

2.Bränsle- eller sekundärgasinsprutning.

3.Rörlig motor eller rörligt munstycke.

4.Avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sonder), eller

5.användande av utblåsningsroder.

368

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/241

9A106 (forts.)

d)Styrsystem för flytande och uppslammade bränslen (inklusive oxidationsmedel) och speciellt konstru erade komponenter till dessa, som kan användas i ″missiler″, vilka utformats eller anpassats att verka i vibrerande omgivning större än 10 g rms mellan 20 Hz och 2 kHz.

Anm.: De enda servoventiler och pumpar som omfattas av avsnitt 9A106.d är:

a)Servoventiler utformade för flödeshastigheter lika med eller mer än 24 l/min, vid ett absolut tryck lika med eller mer än 7 MPa, vilka har en reaktionstid av mindre än 100 ms.

b)Pumpar för flytande bränsle, med axelhastigheter lika med eller större än 8 000 varv/min eller med ett avlastningstryck lika med eller större än 7 MPa.

9A107 Raketmotorer för fasta bränslen som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfartyg med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitt 9A007 och som har en total impulskapacitet som är lika med eller större än 0,841 MNs.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

9A108 Komponenter andra än de som omfattas av avsnitt 9A008, enligt följande, speciellt konstruerade för fram drivningssystem för fasta bränslen:

a)Raketmotorhus samt ″isolerings″-komponenter till dessa, som kan användas i ″missiler″, rymduppskjut ningsanordningar som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

b)Raketmunstycken som kan användas i ″missiler″, rymduppskjutningsanordningar som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

c)Delsystem för styrning av utblåsningsvektorn som kan användas i ″missiler″.

Teknisk anm.:

Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektorn enligt avsnitt 9A108.c:

1.Flexibelt munstycke.

2.Bränsle- eller sekundärgasinsprutning.

3.Rörlig motor eller rörligt munstycke.

4.Avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sonder; eller

5.användande av utblåsningsroder.

9A109 Hybridraketmotorer, användbara i ’missiler’ och som inte omfattas av avsnitt 9A009, och till dessa speciellt konstruerade komponenter.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 9A109 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

9A110 Kompositstrukturer och laminat samt produkter framställda därav, andra än de som omfattas av avsnitt 9A010, speciellt konstruerade för användning i ’missiler’ eller de delsystem som omfattas av avsnitt 9A005, 9A007, 9A105, 9A106.c, 9A107, 9A108.c, 9A116 eller 9A119.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1A002.

Teknisk anm.:

I avsnitt 9A110 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

9A111 Pulsjetmotorer, som kan användas i ″missiler″ eller obemannade luftfartyg som specificeras i avsnitt 9A012, och till dem speciellt konstruerade komponenter.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 9A011 OCH 9A118.

369

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/242	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9A115 Utrustningar enligt följande:

a)Apparater och anordningar för hantering, kontroll aktivering och uppskjutning, konstruerade eller modi fierade för att användas vid uppskjutning av rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004, obeman nade system för luftfartyg som omfattas av avsnitt 9A012 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

b)Fordon för transport, handhavande, styrning, aktivering och uppskjutning, konstruerade eller modifie rade för att användas vid uppskjutning av rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondra keter som omfattas av avsnitt 9A104.

9A116 Farkoster för återinträde i jordatmosfären, användbara i ″missiler″, och utrustning konstruerad eller modifie rad härför, enligt följande:

a)Farkoster för återinträde i jordatmosfären.

b)Värmesköldar och komponenter för dessa tillverkade av keramiska material eller ablativmaterial (= mate rial som bortför värme).

c)Kylutrustningar och komponenter för dessa tillverkade av material med låg vikt och förmåga att motstå höga temperaturer.

d)Elektronisk utrustning särskilt konstruerad för farkoster för återinträde i jordatmosfären.

9A117 Hopkopplings- och separationsmekanismer och mellansteg härför, användbara i ″missiler″.

9A118 Anordningar för att reglera förbränningen i motorer, som kan användas i ″missiler″ eller obemannade luft fartyg som specificeras i avsnitt 9A012, och som omfattas av avsnitt 9A011 eller 9A111.

9A119 Enskilda raketsteg, som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfartyg med en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnitten 9A005, 9A007, 9A009, 9A105, 9A107 och 9A109.

9A120 Tankar för flytande bränsle, andra än de som omfattas av avsnitt 9A006, särskilt konstruerade för bränslen som omfattas av avsnitt 1C111 eller ’andra flytande bränslen’ som används i raketsystem som kan bära en last på minst 500 kg nyttolast en sträcka av minst 300 km.

Anm.: I avsnitt 9A120 inkluderar ’andra flytande bränslen’ bland annat bränslen som omfattas av militära förteckningen.

9A350 Besprutnings- eller dimbildningssystem, särskilt konstruerade eller modifierade för montering på flygplan, ″lät tare än luft-farkoster″ eller obemannade luftfartyg, samt särskilt konstruerade komponenter för dessa, enligt följande:

a)Fullständiga besprutnings- eller dimbildningssystem som, från en vätskesuspension, kan sprida en initial droppe med ’VMD’ som understiger 50 μm vid en flödeshastighet som överstiger två liter per minut.

b)Besprutningskranarmar eller system av aerosolgenereringsenheter som, från en vätskesuspension, kan sprida en intitial droppe med ’VMD’ som understiger 50 μm vid en flödeshastighet som överstiger två liter per minut.

c)Aerosolgenereringsenheter som är särskilt konstruerade för montering på system som specificeras i avsnitt 9A350.a och b.

Anm.: Aerosolgeneringsenheter är anordningar som är särskilt konstruerade eller modiferade för montering på flygplan, t.ex. munstycken, spridningsmunstycken med roterande trumma och liknande anordningar.

Anm.: Avsnitt 9A350 omfattar inte besprutnings- eller dimbildningssystem för vilka det kan visas att de inte kan sprida biologiska agens i form av smittsamma aerosoler.

Tekniska anm.:

1.Droppstorleken för besprutningsutrustning eller munstycken som är särskilt konstruerade för användning på flyg plan, ″lättare än luft-farkoster″ eller obemannade luftfartyg bör mätas enligt någon av följande metoder:

a)Dopplerlasermetoden.

b)Främre laserdiffraktionsmetoden.

2.I avsnitt 9A350 avses med ’VMD’ volymmediandiametern och för vattenbaserade system motsvarar detta mass mediandiametern (MMD).

370

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/243

	9B		Test-, inspektions- och produktionsutrustning
	9B001		Utrustning, verktyg och fixturer, speciellt konstruerade för tillverkning av gasturbinskovlar, ledskenor eller
			skoveltakgjutgods, enligt följande:
			a) Utrustning för riktningsstelnad gjutning eller enkristallgjutning.
			b) Keramiska kärnor eller skal.
	9B002		Styrsystem som arbetar i realtid, instrumentering (inklusive givare) eller automatisk datainsamling och fram
			ställningsutrustning, speciellt konstruerade för ″utveckling″ av gasturbinmotorer, utrustning eller komponen
			ter och som innehåller ″teknik″ som omfattas av avsnitt 9E003.a.
	9B003		Utrustning speciellt konstruerad för ″produktion″ eller test av gasturbinborsttätningar som är konstruerade
			för att arbeta med topphastigheter över 335 m/s och temperaturer som överskrider 773 K (500 °C) samt här
			till speciellt konstruerade komponenter och tillbehör.
	9B004		Verktyg, formar eller fixturer för hopfogning i fast tillstånd av ″superlegeringar″ titan eller intermetalliska
			bäryta till skiva-kombinationer som beskrivs i avsnitten 9E003.a.3 eller 9E003.a.6 för gasturbiner.
	9B005		Styrsystem som arbetar i realtid, instrumentering (inklusive givare) eller utrustning för automatisk datainsam
			ling och databehandling, speciellt konstruerad för användning med något av följande:
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B105.
			a) Vindtunnlar konstruerade för hastigheter av Mach 1,2 eller mer.
			Anm.: Avsnitt 9B005.a omfattar inte vindtunnlar som är speciellt konstruerade för utbildningsändamål och som
			har en ’testsektionsstorlek’ (mätt i sidled) på mindre än 250 mm.
			Teknisk anm.:
			Med ’testsektionsstorlek’ avses diametern på den cirkel, eller sidan av en kvadrat eller längsta sidan på en rektangel
			vid den största testsektionen.
			b) Utrustning för simulering av strömningsomgivningen vid hastigheter som överskrider Mach 5, inklusive
			kanontunnlar, plasmatunnlar, stötrör, stöttunnlar, gastunnlar och lättgaskanoner, eller
			c) vindtunnlar eller utrustning, andra än tvådimensionella sektioner, som kan simulera Reynoldstal för
			strömningar som överskrider 25 × 106.
	9B006		Akustisk vibrationsmätutrustning som kan producera ljudtrycksnivåer på 160 dB eller mer (referens 20 μPa)
			med en specificerad utgångseffekt på 4 kW eller mer vid en testcelltemperatur som överstiger 1 273 K
			(1 000 °C), och därtill speciellt konstruerade kvartsvärmare.
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B106.
	9B007		Utrustning speciellt konstruerad för inspektion av raketmotorer och som använder icke-nedbrytande prov
			ningsmetoder (NDT), andra än konventionell enplansröntgen eller grundläggande fysisk eller kemisk analys.
	9B008		Omvandlare speciellt konstruerade för att direkt mäta friktionen mot väggytan av ett testflöde med en stag
			nationstemperatur som överstiger 833 K (560 °C).
	9B009		Verktyg som är speciellt konstruerade för att tillverka pulver-metalliska rotorkomponenter för turbinmoto
			rer, som kan arbeta vid spänningsnivåer upp till 60 % av den slutliga brottgränsen (UTS) eller mer och med
			metalltemperaturer på 873 K (600 °C) eller mer.
	9B010		Utrustning speciellt konstruerad för produktion av ″obemannade luftfartyg″ och därmed sammanhörande sys
			tem, utrustning och komponenter som omfattas av avsnitt 9A012.

371

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/244	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9B105 Vindtunnlar för hastigheter på Mach 0,9 eller mer som kan användas för ’missiler’ och deras delsystem.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9B005.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 9B105 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd på minst 300 km.

9B106 Miljökammare och ekofria rum, enligt följande:

a)Miljökammare som kan simulera samtliga följande flygförhållanden:

1.Något av följande:

a)En höjd som är lika med eller mer än 15 km.

b) Ett temperaturområde omfattande minst intervallet mellan 223 K (– 50 °C) och 398 K (+ 125 °C).

2.Innehåller eller är ’konstruerad eller modifierad’ för att införliva skakutrustning eller annan vibra tionstestutrustning som producerar en vibrationsomgivning lika med eller större än 10 g rms, mätt vid ’obelastat bord’ mellan 20 Hz och 2 kHz överförande krafter lika med eller större än 5 kN.

Tekniska anm.:

1.I avsnitt 9B106.a.2 beskrivs system som kan generera en vibration med en enda våg (t.ex. en sinusvåg) och system som kan generera en slumpmässig bredbandig vibration (dvs. kraftspektrum).

2.I avsnitt 9B106.a.2 avses med ’konstruerad eller modifierad’ att miljökammaren har lämpliga gräns snitt (t.ex. förseglingsanordningar) för att införliva skakutrustning eller annan vibrationtestsutrustning som specificeras i avsnitt 2B116.

3.I avsnitt 9B106.a.2 avses med ’obelastat bord’ ett arbetsbord eller yta utan fixtur eller fastspänningsanordningar.

b)Miljökammare som kan simulera följande flygförhållanden:

1.En akustisk omgivning med en ljudnivå på 140 dB eller mer (referens 20 μPa) eller med en uteffekt på totalt 4 kW eller mer, och

2.på höjder lika med eller mer än 15 000 meter, eller

	3.	inom ett	temperaturområde omfattande minst intervallet	mellan 223 K	(– 50 °C)
		och 398 K (+ 125 °C).
9B115	Speciellt	konstruerad	″produktionsutrustning″ för system, delsystem och	komponenter som	omfattas

av avsnitten 9A005–9A009, 9A011, 9A101, 9A102, 9A105–9A109, 9A111 eller 9A116–9A120.

9B116 Speciellt konstruerade ″produktionshjälpmedel″ för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sys tem, delsystem och komponenter som omfattas av avsnitten 9A005–9A009, 9A011, 9A101, 9A102, 9A104–9A109, 9A111 eller 9A116–9A120.

9B117 Provbänkar och provbockar som har kapacitet för provning av raketer eller raketmotorer, som drivs med fast eller flytande bränsle och som har någon av följande möjligheter:

a)Kapacitet att mäta dragkrafter på mer än 68 kN, eller

b)möjlighet att mäta dragkraften simultant i tre riktningar.

372

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/245

9C Material

9C108 ″Isolerings″material i bulkform och ″invändigt foder″, annat än det som omfattas av avsnitt 9A008, för raket motorhus som kan användas i ″missiler″ eller som är särskilt utformat för ’missiler’.

Teknisk anm.:

Med ’missil’ avses i avsnitt 9C108 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

9C110 Hartsimpregnerade fibermattor och metallbelagda fiberförformar till dessa, för kompositstrukturer, laminat och produkter som omfattas av avsnitt 9A110, tillverkade med organisk matris eller metallmatris med använ dande av tråd- eller fiberförstärkningar, som har en ″specifik dragbrottgräns″ större än 7,62 × 104 m och en ″specifik modul″ större än 3,18 × 106 m.

ANM.: SE ÄVEN AVSNITTEN 1C010 OCH 1C210.

Anm.: De enda hartsimpregnerade fibermattorna som omfattas av avsnitt 9C110 är de som efter härdning har en glas ningstemperatur (Tg) som överskrider 418 K (145 °C) bestämd enligt ASTM D4065 eller motsvarande.

373

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/246	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9D Programvara

9D001 ″Programvara″ som är särskilt utformad eller modifierad för ″utveckling″ av utrustning eller ″teknik″ som omfattas av avsnitten 9A001–9A119, 9B eller 9E003.

9D002 ″Programvara″ som är särskilt utformad eller modifierad för ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnitten 9A001–9A119 eller 9B.

9D003 ″Programvara″ som är särskilt avsedd eller modifierad för ″användning″ av ″Full Authority Digital Electronic Engine Controls″, (″FADEC″) för framdrivningssystem som omfattas av avsnitt 9A eller utrustning som omfat tas av avsnitt 9B, enligt följande:

a)″Programvara″ i digitala elektroniska reglersystem för framdrivningssystem, provanläggningar för rymd farkoster eller flygplansmotorer.

b)Feltolerant ″programvara″ som används i FADEC-system för framdrivningssystem och tillhörande provanläggningar.

9D004 Annan ″programvara″, enligt följande:

a)Två- eller tredimensionell flytande ″programvara″ bekräftad med nödvändig data från vindtunnelprov eller flygprov för detaljerad motorflödesmodellering.

b)″Programvara″ för att testa flygburna gasturbiner, delar eller komponenter, speciellt utformad så att den samlar, reducerar och analyserar data i realtid och har en feedback-kontroll (återkoppling) inklusive dyna miska justeringar av testföremål eller testbetingelser, efterhand som proven pågår.

c)″Programvara″ speciellt utformad för att styra riktningsstelnad eller enkristallgjutning.

d)″Programvara″ i ″källkod″, ″objektkod″ eller maskinkod som erfordras för användande av aktiva kom pensationssystem för kontroll av spel för skoveltoppar.

Anm.: Avsnitt 9D004.d omfattar inte ″programvara″ som finns inbyggd i utrustning som inte anges i bilaga I eller som erfordras för underhållsaktiviteter i samband med kalibrering, reparation eller uppdatering av det aktiva kompenserande kontrollsystemet av spelet.

e)″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ i ″obemannade luftfartyg″ och sam manhörande system, utrustning och komponenter som omfattas av avsnitt 9A012.

f)″Programvara″ speciellt utformad för konstruktion av interna kylkanaler i flygburna gasturbinskovlar, ledskenor eller skoveltak.

g)″Programvara″ som har båda följande egenskaper:

1.Särskilt utformad för att förutsäga flygtermiska och flygmekaniska betingelser och förbrännings betingelser i flygburna gasturbinmotorer.

2.Har teoretiska modellförutsägelser av de flygtermiska och flygmekaniska betingelser och de för bränningsbetingelser som har validerats genom faktiska (experimentella eller produktions-) prestan dadata för flygburna gasturbinmotorer.

9D101 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av varor som omfattas av avsnit ten 9B105, 9B106, 9B116 eller 9B117.

9D103 ″Programvara″ för modellering, simulering eller konstruktionsintegrering av rymduppskjutningsanordningar som omfattas av avsnitt 9A004, sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104 eller delsystem som omfattas av avsnitt 9A005, 9A007, 9A105, 9A106.c, 9A107, 9A108.c, 9A116 eller 9A119.

Anm.: ″Programvara″ som omfattas av detta avsnitt omfattas av detta avsnitt även om den kombineras med den spe ciella utrustning som omfattas av avsnitt 4A102.

374

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/247

9D104 ″Programvara″ speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ av varor som omfattas av avsnit ten 9A001, 9A005, 9A006.d, 9A006.g, 9A007.a., 9A008.d, 9A009.a, 9A010.d, 9A011, 9A101, 9A102, 9A105, 9A106.c, 9A106.d, 9A107, 9A108.c, 9A109, 9A111, 9A115.a, 9A116.d, 9A117 eller 9A118.

9D105 ″Programvara″ som samordnar mer än ett undersystem, speciellt utformad eller modifierad för ″användning″ i rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

375

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/248	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

9E Teknik

Anm.: ″Utvecklings″- eller ″produktions″-″teknik″ specificerad i avsnitt 9E001–9E003 för gasturbinmotorer förblir kontrollerad även när den används som ″användnings″ ″teknik″ för reparation, ombyggnad och översyn. Vad som inte omfattas av avsnittet är tekniska data, ritningar eller dokumentation för underhållsaktiviteter direkt sam mankopplade med kalibrering, borttagande eller ersättning av skadade eller icke servicebara delar inklusive utbyte av hela motorer eller motormoduler.

9E001 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av utrustning eller ″program vara″ som omfattas av avsnitten 9A001.b, 9A004–9A012, 9A350, 9B eller 9D.

9E002 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″produktion″ av utrustning som omfattas av avsnitten 9A001.b, 9A004–9A011, 9A350 eller 9B.

ANM.: För ″teknik″ för reparation av kontrollerade kroppar, laminat eller material, se avsnitt 1E002.f.

9E003 Annan ″teknik″ enligt följande:

a)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av någon av följande komponenter eller sys tem avsedda för gasturbinmotorer:

1.Riktningsstelnade gasturbinblad, ledskenor eller skoveltak tillverkade via styrd stelning directionally solidified (DS) eller enkelkristall ″singel crystal (SC)″ legeringar som har (i 001 Miller Index Direc tion) en spänningsbrottslivstid som överskrider 400 timmar vid 1 273 K (1 000 °C) vid ett tryck på 200 MPa, baserat på genomsnittliga värden.

2.Ringformade brännkammare som kan arbeta med en genomsnittlig utloppstemperatur från bränn kammaren som överskrider 1 813 K (1 540 °C), eller brännkammare som har termiskt avledande foder, icke metalliska foder eller skal.

3.Komponenter tillverkade av något av följande:

a)Organiska ″komposit″material konstruerade för att arbeta vid temperaturer som överskrider 588 K (315 °C).

b)Metall″matris″-″kompositer″, keramiska ″matriser″, intermetalliska eller intermetalliskt för stärkta material som omfattas av avsnitt 1C007; eller

c)″komposit″material som omfattas av avsnitt 1C010 och tillverkas med hartser som omfattas av avsnitt 1C008.

4.Okylda turbinblad, ledskenor, skoveltak eller andra komponenter konstruerade att arbeta i gas strömmar med en total (stagnations)temperatur på 1 323 K (1 050 °C) eller mer vid statisk start vid havsnivå (ISA) under ’stationär’ motordrift.

5.Kylda turbinblad, ledskenor eller skoveltak, andra än de som omfattas av avsnitt 9E003.a.1, som exponeras för gasströmmar med en total (stagnations)temperatur på 1 643 K (1 370 °C) eller mer vid statisk start vid havsnivå (ISA) under ’stationär’ motordrift.

Teknisk anm.:

Termen ’stationär’ definierar driftsförhållanden för motorn där motorparametrar, t.ex. drivkraft/effekt och rpm, inte har några märkbara fluktuationer, när lufttemperatur och lufttryck vid motorns luftintag är konstanta.

6.Metalliskt förenade kombinationer av skivor och turbinblad.

7.Gasturbinmotorkomponenter där man använt sådan ″diffusionsbondningsteknik″ som specificeras i avsnitt 2E003.b.

376

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/249

	9E003		a) (forts.)

8.Roterande delar i gasturbinmotorer som är motståndskraftiga mot skador genom att de tillverkas av pulvermetallurgiska material som specificeras i avsnitt 1C002.b.

9.″FADEC″ för gasturbiner och motorer med kombinationscykler samt till dem hörande diagnostiska komponenter, givare och speciellt konstruerade komponenter.

10.Justerbar geometri för flödesvägar och tillhörande styrsystem för:

a)Kompressorturbiner.

b)Fläkt- eller kraftturbiner.

c)Utloppsmunstycken.

Anm. 1: Justerbar geometri för flödesvägar och tillhörande styrsystem enligt avsnitt 9E003.a.10 omfattar inte inloppsledskenorna, fläktar med variabel stigning, variabla statorer eller avtappningsventiler för kompressorer.

Anm. 2: Avsnitt 9E003.a.10 omfattar inte ″utvecklings″ eller ″produktions″ ″teknik″ för sådan justerbar flö desgeometri som erfordras för reverserande dragkraft.

11.Fläktblad med håligheter.

b)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av följande:

1.Flygplansmodeller för vindtunnelbruk som är försedda med icke störande givare som kan sända information till det informationsinsamlande systemet, eller

2.propellerblad eller turbopropfläktar tillverkade av ″komposit″-material och som har möjlighet att absorbera mer än 2 000 kW vid flyghastigheter som överskrider Mach 0,55.

c)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av gasturbinmotorkomponenter som använ der ″laser″, vattenstråle, ECM-(Electro-Chemical Machining) eller EDM-(Electrical Discharge Machines) hålborrningsprocesser för att producera hål som har något av följande:

1.Alla följande egenskaper:

a)Djup mer än 4 gånger diametern.

b)Diameter mindre än 0,76 mm.

c)’Infallsvinklar’ som är lika med eller mindre än 25°.

2.Alla följande egenskaper:

a)Djup mer än 5 gånger diametern.

b)Diametern mindre än 0,4 mm.

c)’Infallsvinklar’ som är mer än 25°.

Teknisk anm.:

I avsnitt 9E003.c mäts ’infallsvinkeln’ från ett plan tangentiellt till strömningsytan vid den punkt där hålets axel går in i strömningsytan.

d)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av kraftöverföringssystem för helikoptrar, kraftöverföringssystem för tippbara rotorer eller vingar i ″luftfartyg″.

e)″Teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av kolvdieselmotorer för framdrivning av markfordon som har alla följande egenskaper:

1.En ’boxvolym’ som är 1,2 m3 eller mindre.

2.En total utgångseffekt som är mer än 750 kW baserat på 80/1269/EEC eller ISO 2534, eller natio nella motsvarigheter; och

3.en effekttäthet som är mer än 700 kW/m3 ″boxvolym″.

377

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/250			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/250		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	9E003		e) (forts.)
			Teknisk anm.:

Den ’boxvolym’ som avses i avsnitt 9E003.e.1 är produkten av tre axlar i rät vinkel mot varandra mätt på följande sätt:

Längd: Längden av vevaxeln från frontytan till svänghjulsytan.

Bredd: Den bredaste av följande:

a)Från yttersidan av den ena sidans ventilkåpa till motsvarande på andra sidan.

b)Yttermåttet på topplocket; eller

c)ytterdiametern på svänghjulskåpan.

Höjd: Det största av följande:

a)Avståndet från vevaxelcentrum till toppytan av ventilkåpan (eller topplocket) plus två gånger slag- längden; eller

b)diametern av svänghjulskåpan.

f)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″produktion″ av speciellt konstruerade komponenter för dieselmotorer med hög utgångseffekt, enligt följande:

1.″Teknik″ som ″erfordras″ för ″produktion″ av motorsystem som har alla följande delar gjorda av keramiska material som specificeras i avsnitt 1C007:

a)Cylinderfoder.

b)Kolvar.

c)Topplock; och

d)en eller flera andra komponenter (inklusive avgasportar, turboladdare, ventilstyrningar, ven tiltillbehör eller isolerade bränsleinsprutningar).

2.″Teknik″ som ″erfordras″ för ″produktion″ av turboladdningssystem med en enkelstegskompressor och som har alla följande egenskaper:

a)Arbetar med tryckförhållande 4:1 eller högre.

b)Har ett massflöde i området 30 till 130 kg/min; och

c)möjlighet till variabel flödesarea i kompressorn eller i turbinsektionen.

3.″Teknik″ som ″erfordras″ för ″produktion″ av bränsleinsprutningssystem konstruerade för flerbräns leanvändning (t.ex. diesel- eller flygbränsle) som täcker viskositetsområdet från dieselbränsle (2,5 cSt vid 310,8 K (37,8 °C)) ner till bensin (0,5 cSt vid 310,8 K (37,8 °C)) och som har båda följande egenskaper:

a)Insprutningsmängd som överstiger 230 mm3 per insprutning och cylinder.

b)Elektroniskt styrsystem som är speciellt konstruerat för att automatiskt övervaka egenskaperna och med hjälp av givare känna att det avgivna momentet är oberoende av bränsleblandningen.

g)″Teknik″ som ″erfordras″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av ’dieselmotorer med hög utgångseffekt’ som arbetar med smörjning av cylinderväggen med hjälp av fast, gasfas eller vätskefilm (eller kombina tioner därav), och som tillåter att cylindertemperaturen får överskrida 723 K (450 °C), mätt på cylinder väggen vid övre vändpunkten för den övre kolvringen.

Teknisk anm.:

’Dieselmotorer med hög utgångseffekt’ är sådana dieselmotorer där det specificerade genomsnittliga bromstrycket är 1,8 MPa eller mer vid 2 300 varv/min, förutsatt att det specificerade varvtalet är 2 300 varv/min eller mer.

378

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/251

	9E101		a) ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ av varor som omfattas av

avsnitt 9A101, 9A102, 9A104–9A111 eller 9A115–9A119.

b) ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″produktion″ av ’UAV’ som omfattas av avsnitt 9A012 eller varor som omfattas av avsnitt 9A101, 9A102, 9A104–9A111 eller 9A115–9A119.

Teknisk anm.:

I avsnitt 9E101.b avses med ’UAV’ system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

9E102 ″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av rymduppskjutningsanordningar som omfattas av avsnitt 9A004, varor som omfattas av avsnitt 9A005–9A011, ’UAV’ som omfattas av avsnitt 9A012 eller varor som omfattas av avsnitt 9A101, 9A102, 9A104–9A111, 9A115–9A119, 9B105, 9B106, 9B115, 9B116, 9B117, 9D101 eller 9D103.

Teknisk anm.:

I avsnitt 9E102 avses med ’UAV’ system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som överstiger 300 km.

379

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

380

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/253

BILAGA II

GEMENSKAPENS GENERELLA EXPORTTILLSTÅND NR EU001 (som det hänvisas till i artikel 9 i denna förordning)

Utfärdande myndighet: Europeiska gemenskapen

Del 1

Detta exporttillstånd omfattar följande produkter:

Alla produkter med dubbla användningsområden som anges under någon post i bilaga I till denna förordning, utom de pro dukter som anges i del 2 i denna bilaga.

Del 2

—Alla produkter som anges i bilaga IV.

—0C001 ″Naturligt uran″ eller ″utarmat uran″ eller torium i form av metall, legeringar, kemiska föreningar eller

koncentrat och varje annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.

—0C002 ″Särskilt klyvbart material″ annat än det som anges i bilaga IV.

—0D001 ″Programvara″ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″

av varor som omfattas av kategori 0, i den mån den avser avsnitt 0C001 eller de produkter under avsnitt 0C002 som inte ingår i bilaga IV.

— 0E001 ″Teknik″ enligt Teknisk Not för Kärnteknik för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av varor som omfattas av kategori 0, i den mån den avser avsnitt 0C001 eller de produkter under avsnitt 0C002 som inte ingår i bilaga IV.

— 1A102 Återmättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller sondraketer som omfattas av avsnitt 9A104.

— 1C351 Humanpatogener, zoonoser och ″toxiner″.

— 1C352 Djurpatogener.

— 1C353 Genetiska beståndsdelar och genetiskt modifierade organismer.

— 1C354 Växtpatogener.

— 7E104 ″Teknik″ för samordning av flygkontroll, styrning och framdrivningsdata till ett system för optimering av raketbanan.

—9A009.a. Hybridframdrivningssystem för raketer med en impuls större än 1,1 MNs.

—9A117 Hopkopplings- och separationsmekanismer och mellansteg härför, användbara i missiler.

Del 3

Detta exporttillstånd är giltigt inom hela gemenskapen för export till följande destinationer:

—Australien.

—Förenta staterna.

—Japan.

—Kanada.

—Norge.

—Nya Zeeland.

—Schweiz.

381

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/254	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

Villkor och krav för användningen av detta tillstånd

1.Exportörer som använder gemenskapens generella exporttillstånd (EU 001) ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av gemenskapens generella exporttillstånd senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.

Exportörerna ska också rapportera i det administrativa enhetsdokumentet att de använder detta tillstånd EU 001 genom att ange referensen X002 i ruta 44.

2.Gemenskapens generella exporttillstånd får inte användas om

—exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad om att pro dukterna i fråga helt eller delvis är eller kan vara avsedda för användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen, eller om exportören har kännedom om att produkterna i fråga är avsedda för sådan användning,

—exportören har informerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han är etablerad om att pro dukterna i fråga är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning, enligt definitionen i artikel 4.2 i denna för ordning, i ett land som är föremål för ett vapenembargo i enlighet med en gemensam ståndpunkt eller en gemensam åtgärd som har antagits av rådet eller ett beslut av OSSE eller ett vapenembargo som har införts genom en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd, eller om exportören har kännedom om att pro dukterna i fråga är avsedda för de ovannämnda användningarna,

—de berörda produkterna exporteras till en tullfri zon eller ett frilager på en bestämmelseort som omfattas av detta tillstånd.

3.Medlemsstaterna ska fastställa rapporteringskraven i samband med användningen av gemenskapens generella export tillstånd samt de ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om produkter som exporteras enligt detta tillstånd.

En medlemsstat får kräva att exportörer som är etablerade i den medlemsstaten registrerar sig före den första använd ningen av gemenskapens generella exporttillstånd. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.

I förekommande fall ska de krav som anges i de första två styckena i denna punkt baseras på de krav som fastställts för användningen av nationella generella exporttillstånd som beviljas av de medlemsstater som tillhandahåller sådana tillstånd.

382

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/255

BILAGA III a

(förlaga till formulär för individuella eller globala exporttillstånd)

(som det hänvisas till i artikel 14.1 i denna förordning)

När medlemsstaterna beviljar exporttillstånd skall de se till att det på formuläret framgår vilken typ av tillstånd (individuellt eller globalt) som avses Detta exporttillstånd gäller till sista giltighetsdag i alla Europeiska unionens medlemsstater

383

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/256	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

384

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/257

385

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/258	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

BILAGA IIIb

(model for brokering services authorisation forms)

(som det hänvisas till i artikel 14.1 i denna förordning)

386

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/259

BILAGA IIIc

GEMENSAMMA UPPGIFTER I SAMBAND MED OFFENTLIGGÖRANDE AV NATIONELLA GENERELLA

EXPORTTILLSTÅND I NATIONELLA OFFENTLIGA TIDNINGAR

(som det hänvisas till i artikel 9.4b i denna förordning)

1.Beteckning på generellt exporttillstånd.

2.Myndighet som utfärdar tillståndet.

3.EG-giltighet: Följande text skall användas:

″Detta är ett generellt exporttillstånd enligt artikel 9.2 i förordning (EG) nr 428/2009. Detta tillstånd är i enlighet med artikel 9.2 i den förordningen giltigt i samtliga medlemsstater i Europeiska unionen.″

Giltighet: I enlighet med nationell praxis.

4.Berörda produkter: Följande inledande formulering skall användas: ″Detta exporttillstånd omfattar följande produkter:″

5.Berörda destinationer: Följande inledande formulering skall användas: ″Detta exporttillstånd gäller utförsel till följande destinationer:″

6.Villkor och krav.

387

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/260	SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

BILAGA IV

(Förteckning som det hänvisas till i artikel 22.1 i denna förordning

Texten innehåller inte alltid den fullständiga beskrivningen av produkten och tillhörande anmärkningar i bilaga I (1).

Den fullständiga beskrivningen av produkterna finns endast i bilaga I.

Om en produkt tas upp i denna bilaga, ska detta inte anses påverka tillämpningen av bestämmelserna om mass marknadsprodukter i bilaga 1.

		DEL 1
	(möjlighet till nationella generella tillstånd för handel inom gemenskapen)
		Stealth-teknikprodukter
1C001	Material som är speciellt konstruerat för att kunna absorbera elektromagnetiska vågor samt elektriskt
	ledande polymerer.
	ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C101.
1C101	Material och apparater för att minska sannolikheten för upptäckt genom radarreflektioner,
	ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer, andra än de som omfattas av avsnitt 1C001, och som kan
	användas i ’missiler’, ″missil″delsystem eller obemannade luftfartyg som omfattas av avsnitt 9A012.
	Anm.: Avsnitt 1C101 omfattar inte material om sådana varor endast är utformade för civila tillämpningar.
	Teknisk anm.:
	I avsnitt 1C101 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfartyg med en räckvidd som
	överstiger 300 km.
1D103	″Programvara″ speciellt utformad för analys av sannolikheten för upptäckt av reducerade radarreflektio
	ner, ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer.
1E101	″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av varor som omfattas av
	avsnitt 1C101 eller 1D103.
1E102	″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ av ″programvara″ som omfattas
	av avsnitt 1D103.
6B008	Tvärsektionsmätsystem för pulsradar med en pulslängd på högst 100 ns samt till dessa speciellt konstru
	erade komponenter.
	ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 6B108.
6B108	Särskilda radarsystem för tvärsektionsmätning användbara för ″missiler″ och deras undersystem.
		Produkter som faller under gemenskapens strategiska kontroll
1A007	Utrustning och anordningar, speciellt konstruerade för att på elektrisk väg initiera tändning av spräng
	laddningar och anordningar som innehåller energetiska material, enligt följande:
	ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN SAMT AVSNITTEN 3A229 OCH 3A232.
	a) Tändaggregat avsedda att initiera flerpunktständning av sprängkapslar som specificeras i
	avsnitt 1A007.b nedan.
	b) Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande:
	1. Exploderande brygga (EB).
	2.	Exploderande tråd (EBW).
	3.	’Slapper’.
	4. Exploderande folie (EFI).
	Anm.: Avsnitt 1A007 omfattar inte sprängkapslar som endast använder primära sprängämnen, t.ex. blyazid.

(1) Om ordalydelsen/tillämpningsområdet skiljer sig mellan bilagorna I och IV markeras detta med kursiverad fetstil.

388

			Prop. 2009/10:205
			Bilaga 1
29.5.2009			Europeiska unionens officiella tidning	L 134/261
29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/261

	1C239		Sprängämnen, andra än de som omfattas av militära förteckningen. Sprängämnen eller ämnen eller bland
			ningar av ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en kristalltäthet större
			än 1,8 g/cm3 och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.
	IE201		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av varor som omfattas av
			avsnitt 1C239.
	3A229		Pulsgeneratorer för hög strömstyrka enligt nedan …
			ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.
	3A232		System för flerpunktständning, som inte omfattas av avsnitt 1A007 ovan, enligt följande …
			ANM.: SE ÄVEN MILITÄRA FÖRTECKNINGEN.
	3E201		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas av
			avsnitt 3A228 eller 3A231.
	6A001		Akustisk utrustning, begränsad till följande:

6A001.a.1.b System för detektering och lokalisering av föremål som uppfyller något av följande villkor:

1.En sändningsfrekvens under 5 kHz.

6.Ett system som konstruerats för att kunna motstå …

6A001.a.2.a.2.	Hydrofoner … som innehåller …
6A001.a.2.a.3.	Hydrofoner … som innehåller …
6A001.a.2.a.6	Hydrofoner … som konstruerats för …
6A001.a.2.b	Akustiska släphydrofonsystem …
6A001.a.2.c	Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för realtidsberäkningar av resultatet från släphydrofonsys
	tem med ″användartillgänglig programmeringsmöjlighet″, med tids- och frekvensdomänberäkning samt
	korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med användande av Fast Fourier
	eller andra transformler eller processer.
6A001.a.2.e	Kabelsystem för bottnar eller havsvikar med någon av följande egenskaper:
	1. Som innehåller hydrofoner … eller
	2. som innehåller multiplexade hydrofongruppssignalmoduler …
6A001.a.2.f	Beräkningsutrustning som särskilt konstruerats för realtidsberäkningar av resultatet från kabelsystem för
	bottnar eller havsvikar med ″användartillgänglig programmeringsmöjlighet″, med tids- och frekvensdo
	mänberäkning samt korrelation, inklusive spektralanalys, digital filtrering och strålformning med använ
	dande av Fast Fourier eller andra transformler eller processer.
6D003.a	″Programvara″ för ″realtidsbearbetning″ av akustiska data.
8A002.o.3	Ljudreduktionssystem för användning på fartyg med ett deplacement på 1 000 ton eller mer, enligt föl
	jande:
	b) Aktiva system för reduktion eller utsläckning av ljud, eller magnetiska lager som särskilt konstruerats
	för mekaniska överföringssystem och innehåller elektroniska styrsystem som aktivt kan reducera
	utrustningens vibrationer genom att tillföra ljudkällan motljud eller motvibrationer.
8E002.a	″Teknik″ för utveckling, produktion, reparation, renovering eller ombearbetning av propellrar som är spe
	ciellt konstruerade för att reducera undervattensbrus.

Produkter som faller under gemenskapens strategiska kontroll – Kryptografi – kategori 5 – del 2

5A002.a.2 Utrustning som konstruerats eller modifierats för att utföra kryptoanalytiska funktioner.

5D002.c.1 Endast programvaror som har samma egenskaper eller kan utföra eller simulera funktionen hos utrustning som omfattas av 5A002.a.2.

5E002 Endast ″teknik″ för ″utveckling″, ″produktion″ eller ″användning″ av produkterna ovan i 5A002.a.2 eller 5D002.c.1.

389

				Prop. 2009/10:205
				Bilaga 1
L 134/262				Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/262		SV		Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

				MTCR-teknikprodukter
	7A117		″Styrsystem″, användbara i ″missiler″, som kan uppnå en noggrannhet av 3,33 % eller mindre av räckvidden
			(t.ex. en ″CEP″ av 10 km eller mindre på en räckvidd av 300 km), utom ″styrsystem″ som konstruerats för
			missiler med en räckvidd som är mindre än 300 km eller bemannade flygfarkoster.
	7B001		Test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning speciellt konstruerad för utrustning som omfattas av
			avsnitt 7A117 ovan.
			Anm.: Avsnitt 7B001 omfattar inte test-, kalibrerings- eller injusteringsutrustning avsedd för underhållsnivå I eller
				underhållsnivå II.
	7B003		Utrustning enligt nedan speciellt konstruerad för ″produktion″ av utrustning som omfattas av
			avsnitt 7A117 ovan.
	7B103		″Produktionshjälpmedel″ som speciellt konstruerats för utrustning som omfattas av avsnitt 7A117 ovan.
	7D101		″Programvara″ speciellt utformad för ″användning″ av utrustning som omfattas av avsnitt 7B003
			eller 7B103 ovan.
	7E001		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av utrustning eller ″program
			vara″ som omfattas av avsnitt 7A117, 7B003, 7B103 eller 7D101 ovan.
	7E002		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″produktion″ av utrustning som omfattas
			av avsnitt 7A117, 7B003 och 7B103 ovan.
	7E101		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas
			av avsnitten 7A117, 7B003, 7B103 och 7D101 ovan.
	9A004		Rymduppskjutningsanordningar som kan leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på
			minst 300 km.
			OBS. SE ÄVEN AVSNITT 9A104.
			Anm. 1: Avsnitt 9A004 omfattar inte nyttolasten.
	9A005		Raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle och som innehåller något av de system eller
			komponenter som omfattas av avsnitt 9A006 och kan användas i rymdfarkoster enligt 9A004 ovan eller
			sondraketer enligt 9A104 nedan.
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A105 OCH 9A119.
	9A007.a		Raketmotorsystem för fasta bränslen som kan användas i rymdfarkoster enligt 9A004 ovan eller sond
			raketer enligt 9A104 nedan och har någon av nedanstående egenskaper:
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.
			a) Totala impulskapaciteten överskrider 1,1 MNs.
	9A008.d		Komponenter, enligt nedan, speciellt konstruerade för raketmotorsystem som använder fasta bränslen:
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A108c.
			d) Styrsystem med rörliga munstycken eller sekundär bränsleinsprutning som kan användas i rymd
			farkoster enligt 9A004 ovan eller sondraketer enligt 9A104 nedan och uppfyller något av följande
			villkor:
			1. En rörelse runt valfri axel som är större än ± 5°.
			2.	En vektor för rotationsrörelsen som är 20°/s eller mer.
			3.	En vektor för rotationsacceleration som är 40°/s2 eller mer.
	9A104		Sondraketer som kan leverera en nyttolast på minst 500 kg med en räckvidd på minst 300 km.
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A004.

390

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 134/263

	9A105.a		Raketmotorer för flytande bränsle, enligt följande:
			ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 9A119.
			a)	Raketmotorer för flytande bränsle som kan användas i ″missiler″, andra än de som omfattas av
				avsnitt 9A005 och med en impulskapacitet lika med eller mer än 1,1 MNs, med undantag för apo
				geummotorer för flytande bränsle som är konstruerade eller modifierade för satellitapplikationer
				och har både
				1. en munstyckshalsdiameter av högst 20 mm, och
				2. ett tryck i förbränningskammaren av högst 15 bar.
	9A106.c		System och komponenter som kan användas i ″missiler″, som inte omfattas av avsnitt 9A006 och som är
			speciellt konstruerade för användning i raketframdrivningssystem som drivs med flytande bränsle:
			c)	Undersystem för dragkraftsstyrning, utom sådana som är konstruerade för raketsystem som inte
				kan leverera en nyttolast på minst 500 kg med en räckvidd på minst 300 km.
			Teknisk anmärkning:
			Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektorn enligt 9A106.c:
			1.	flexibelt munstycke,
			2.	bränsle- eller sekundärgasinsprutning,
			3.	rörlig motor eller rörligt munstycke,
			4.	avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sonder), eller
			5.	användande av utblåsningsroder.
	9A108.c		Komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 9A008 som kan användas i ″missiler″, enligt nedan
			stående, och speciellt konstruerade för framdrivningssystem för fasta bränslen.
			c)	Delsystem för styrning av utblåsningsvektorn utom sådana som är konstruerade för raketsystem
				som inte kan leverera en nyttolast på minst 500 kg med en räckvidd på minst 300 km.
			Teknisk anmärkning:
			Exempel på olika metoder som används för styrning av utblåsningsvektorn enligt 9A108.c:
			1.	flexibelt munstycke,
			2.	bränsle- eller sekundärgasinsprutning,
			3.	rörlig motor eller rörligt munstycke,
			4.	avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sonder), eller
			5.	användande av utblåsningsroder.
	9A116		Farkoster för återinträde i jordatmosfären, användbara i ″missiler″, och utrustning konstruerad eller modi
			fierad härför, enligt följande, utom sådana farkoster som konstruerats för annan nyttolast än vapen:
			a)	Farkoster för återinträde i jordatmosfären.
			b)	Värmesköldar och komponenter för dessa tillverkade av keramiska material eller ablativmaterial
				(= material som bortför värme).
			c)	Kylutrustningar och komponenter för dessa tillverkade av material med låg vikt och förmåga att mot
				stå höga temperaturer.
			d)	Elektronisk utrustning särskilt konstruerad för farkoster för återinträde i jordatmosfären
	9A119		Enskilda raketsteg, som kan användas i kompletta raketsystem eller obemannade luftfartyg och som kan
			leverera en nyttolast på minst 500 kg till en räckvidd på 300 km, andra än de som omfattas av avsnit
			ten 9A005 eller 9A007.a ovan.
	9B115		Speciellt konstruerad ″produktionsutrustning″ för system, delsystem och komponenter som omfattas av
			avsnitten 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9A105.a, 9A106.c, 9A108.c, 9A116 eller 9A119 ovan.
	9B116		Speciellt konstruerade ″produktionshjälpmedel″ för rymdfarkoster som omfattas av avsnitt 9A004 eller
			system, delsystem och komponenter som omfattas av avsnitten 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9A104,
			9A105.a, 9A106.c, 9A108.c, 9A116 eller 9A119 ovan.

391

			Prop. 2009/10:205
			Bilaga 1
L 134/264			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009
L 134/264		SV	Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	9D101		″Programvara″ speciellt utformad för ″användning″ av varor som omfattas av avsnittet 9B116 ovan.
	9E001		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″utveckling″ av utrustning eller ″program
			vara″ som omfattas av avsnitten 9A004, 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9B115, 9B116 eller 9D101 ovan.
	9E002		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ″produktion″ av utrustning som omfattas
			av avsnitten 9A004, 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9B115 eller 9B116 ovan.
			Anm.: För ″teknik″ för reparation av kontrollerade kroppar, laminat eller material, se 1E002.f.
	9E101		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande ″teknik″ för ″utveckling″ eller ″produktion″ av varor
			som omfattas av avsnitten 9A104, 9A105.a, 9A106.c, 9A108.c, 9A116 eller 9A119 ovan.
	9E102		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen rörande ″teknik″ för ″användning″ av rymdfarkoster som
			omfattas av avsnitten 9A004, 9A005, 9A007.a, 9A008.d, 9A104, 9A105.a, 9A106.c, 9A108.c, 9A116,
			9A119, 9B115, 9B116 eller 9D101 ovan.

Undantag:

Enligt bilaga IV kontrolleras inte följande MTCR-teknikprodukter:

1.Produkter som överförs på grundval av beställningar enligt avtal som görs av Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller som överförs av ESA för att det ska fullgöra sina officiella uppgifter.

2.Produkter som överförs på grundval av beställningar som görs enligt avtal av en medlemsstats nationella rymdorga nisation eller som överförs av denna för att den ska fullgöra sina officiella uppgifter.

3.Produkter som överförs på grundval av beställningar som görs enligt avtal i samband med ett av gemenskapens rymdfarkostutvecklings- eller produktionsprogram och som undertecknas av två eller flera europeiska regeringar.

4.Produkter som överförs till en statskontrollerad rymdfarkostbas i en medlemsstats territorium, såvida inte denna med lemsstat kontrollerar sådana överföringar enligt denna förordning.

DEL II

(inget nationellt generellt tillstånd för handel inom gemenskapen)

Produkter som omfattas av konventionen om kemiska vapen

1C351.d.4 Ricin

1C351.d.5 Saxitoxin

NSG-teknikprodukter

Hela kategori 0 i bilaga I ska ingå i bilaga IV med förbehåll för följande:

—0C001: Denna produkt ingår inte i bilaga IV.

—0C002: Denna produkt ingår inte i bilaga IV, med undantag för särskilt klyvbart material enligt följande:

a)Separerat plutonium.

b)Anrikat uran som innehåller mer än 20 % av isotopen 233 eller 235.

—0D001 (Programvara) ingår i bilaga IV, förutom i den mån den avser avsnitt 0C001 eller de produkter under avsnitt 0C002 som inte ingår i bilaga IV.

—0E001 (Teknik) ingår i bilaga IV, förutom i den mån den avser avsnitt 0C001 eller de produkter under avsnitt 0C002 som inte ingår i bilaga IV.

ANM.: Beträffande 0C003 och 0C004, endast om de används i en ″kärnreaktor″ (inom avsnitt 0A001.a.).

1B226 Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade för, eller utrustade med enkel eller multipel jonkälla, som kan producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anm.: Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som a) kan anrika stabila isotoper, eller

b) har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de ligger utanför magnetfältet

392

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/265

	1C012		Material enligt följande:

Teknisk anmärkning:

Dessa material används framför allt för nukleära värmekällor.

b)″Tidigare separerad″ neptunium-237 i alla former

Anm.: Avsnitt IC012.b omfattar ej skeppningar som innehåller 1 g neptunium-237 eller mindre.

1B231	Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa enligt följande:
	a) Anordningar eller anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hante
		ring av tritium.
	b)	Utrustning för tritiumanordningar eller -anläggningar enligt följande:
		1.	Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (– 250 °C) eller lägre, och
			med en kapacitet att leda bort värme 150 W eller mer.
		2.	Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhybrider som medium för
			lagring eller rening.
1B233	Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper och utrustning för dessa anordningar eller
	anläggningar enligt följande:
	a)	Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper.
	b)	Utrustning för separation av litiumisotoper enligt följande:
		1.	Packade vätske-vätske utbyteskolumner speciellt konstruerade för litiumamalgam.
		2.	Kvicksilver eller litiumamalgampumpar.
		3.	Elektrolysceller för litiumamalgam.
		4.	Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.
1C233	Litium anrikad i isotopen litium-6 (6Li) till en halt som överskrider den naturliga isotophalten och pro
	dukter eller apparater som innehåller anrikat litium enligt följande: rent litium, legeringar, föreningar,
	blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående.
	Anm.: 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens.
	Teknisk anm.:
	Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent)
1C235	Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/
	väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller enheter som innehåller något av föregående.
	Anm.: 1C235 omfattar inte produkter eller apparater som innehåller mindre än 1,48 × 103 GBq (40 Ci) tritium.
1E001	″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″utveckling″ eller ″produktion″ av utrustning
	eller material som omfattas av avsnitt 1C012.b.
1E201	″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av varor som omfattas av avsnit
	ten 1B226, 1B231, 1B233, 1C233 eller 1C235.
3A228	Brytarenheter enligt följande:
	a)	Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap, och
		uppfyller samtliga följande krav:
		1.	Har tre eller flera elektroder,
		2.	anodens märkta toppspänning är minst 2,5kV,
		3.	anodens märkta toppström är minst 100 A, och
		4.	anodens fördröjning är högst 10 µs.

Anm.: Avsnitt 3A228 omfattar krytroner och sprytroner.

b)Triggade gnistgap som uppfyller följande båda villkor:

1.En anodfördröjning om 15 µs eller mindre, och

2.en märkt toppström om minst 500 A.

393

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

L 134/266		SV			Europeiska unionens officiella tidning	29.5.2009

	3A231		Neutrongeneratorsystem, även rör, som har följande två egenskaper:
			a)	Utformade för drift utan yttre vakuumsystem, och
			b)	som använder elektrostatisk acceleration för att inducera en reaktion mellan tritium och deuterium.
	3E201		″Teknik″ enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ″användning″ av utrustning som omfattas av
			avsnitten 3A229.a., 3A229.b eller 3A232.
	6A203		Kameror och komponenter, andra än de som omfattas av avsnitt 6A003, enligt följande:
			a) Mekaniska kameror med roterande spegel, enligt följande, och speciellt konstruerade tillhörande kom
				ponenter:
				1.	Mekaniska trumkameror (″framing cameras″) med en bildhastighet, som är större	än
					225 000 bilder/s.
				2.	Svepkameror (spaltkameror) med en skrivhastighet större än 0,5 mm per mikrosekund.
				Anm.: I avsnitt 6A203.a omfattar komponenter till sådana kameror deras synkroniseringselektronikenheter
					och rotorenheter bestående av turbiner, speglar och lager.
	6A225		Hastighetsinterferometrar för mätning av hastigheter över 1 km/s under tidsintervall kortare än 10 mik
			rosekunder.
			Anm.: 6A225 omfattar hastighetsinterferometrar som VISAR (Velocity interferometer systems for any reflector) och
					DLI (Doppler laser interferometers).
	6A226		Tryckgivare enligt följande:
			a)	Manganingivare för tryck överstigande 10 GPa.
			b)	Trycktransduktorer av kvartstyp för tryck överstigande 10 GPa.

394

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

29.5.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 134/267

BILAGA V

Upphävd förordning och ändringar i denna i kronologisk ordning

Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 Rådets förordning (EG) nr 2889/2000 Rådets förordning (EG) nr 458/2001 Rådets förordning (EG) nr 2432/2001 Rådets förordning (EG) nr 880/2002 Rådets förordning (EG) nr 149/2003 Rådets förordning (EG) nr 1504/2004 Rådets förordning (EG) nr 394/2006 Rådets förordning (EG) nr 1183/2007 Rådets förordning (EG) nr 1167/2008

(EGT L 159, 30.6.2000, s. 1) (EGT L 336, 30.12.2000, s. 14) (EGT L 65, 7.3.2001, s. 19) (EGT L 338, 20.12.2001, s. 1) (EGT L 139, 29.5.2002, s. 7) (EUT L 30, 5.2.2003, s. 1) (EUT L 281, 31.8.2004, s. 1) (EUT L 74, 13.3.2006, s. 1) (EUT L 278, 22.10.2007, s. 1) (EUT L 325, 3.12.2008, s. 1)

395

							Prop. 2009/10:205
							Bilaga 1
L 134/268				Europeiska unionens officiella tidning			29.5.2009
L 134/268		SV		Europeiska unionens officiella tidning			29.5.2009

					BILAGA VI
					Jämförelsetabell

			Förordning (EG) nr 1334/2000			Denna förordning

	Artikel 1					Artikel 1
	Artikel 2, inledningsfrasen					Artikel 2, inledningsfrasen
	Artikel 2 a					Artikel 2.1
	Artikel 2 b, inledningsfrasen					Artikel 2.2, inledningsfrasen
	Artikel 2 b i					Artikel 2.2 i
	Artikel 2 b ii					Artikel 2.2 ii
	Artikel 2 b iii					Artikel 2.2 iii
	—					Artikel 2.2 iv
	Artikel 2 c i					Artikel 2.3 i
	Artikel 2 c ii					Artikel 2.3 ii
	Artikel 2 d					Artikel 2.4
	—					Artikel 2.5–13
	Artikel 3.1					Artikel 3.1
	Artikel 3.2					Artikel 3.2
	Artikel 3.3					Artikel 7
	Artikel 3.4					—
	Artikel 4					Artikel 4
	Artikel 5					Artikel 8
	Artikel 6.1					Artikel 9.1
	Artikel 6.2					Artikel 9.2
	Artikel 6.3					Artikel 9.4 a
	—					Artikel 9.4 b
	Artikel 6.4					Artikel 9.4 c
	Artikel 6.5					Artikel 9.5
	Artikel 6.6					Artikel 9.6
	Artikel 7					Artikel 11
	Artikel 8					Artikel 12.1
	—					Artikel 12.2
	Artikel 9.1					Artikel 9.2 tredje stycket
	Artikel 9.2					Artikel 13.1
	—					Artikel 13.2
	—					Artikel 13.3
	—					Artikel 13.4
	Artikel 9.3					Artikel 13.5
	—					Artikel 13.6
	—					Artikel 13.7
	Artikel 10.1					Artikel 14.1
	Artikel 10.2					Artikel 14.2
	Artikel 10.3					Artikel 9.4 b
	Artikel 11					Artikel 15.1 och 15.2
	Artikel 12					Artikel 16

396

						Prop. 2009/10:205
						Bilaga 1
29.5.2009				Europeiska unionens officiella tidning			L 134/269
29.5.2009		SV		Europeiska unionens officiella tidning			L 134/269


			Förordning (EG) nr 1334/2000			Denna förordning

	Artikel 13				Artikel 17
	Artikel 14				Artikel 18
	Artikel 15.1				Artikel 19.1
	Artikel 15.2				Artikel 19.2
	Artikel 15.3				Artikel 19.3
	—				Artikel 19.4–19.6
	Artikel 16.1				Artikel 20.1
	—				Artikel 20.2
	Artikel 16.2				Artikel 20.3
	Artikel 17				Artikel 21
	Artikel 18				Artikel 23
	Artikel 19				Artikel 24
	Artikel 20				Artikel 25
	Artikel 21				Artikel 22
	Artikel 22				Artikel 26
	Artikel 23				Artikel 27
	Artikel 24				Artikel 28
	Bilaga I				Bilaga I
	Bilaga II del 1				Bilaga II del 1
	Bilaga II del 2				Bilaga II del 2
	Bilaga II del 3.1–3				Bilaga II del 3,2
	Bilaga II del 3,4				Bilaga II del 3,1 och 3,3
	Bilaga IIIa				Bilaga IIIa
	Bilaga IIIb				Bilaga IIIb
	—				Bilaga IIIc
	Bilaga IV				Bilaga IV
	—				Bilaga V
	—				Bilaga VI

397

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

398

Prop. 2009/10:205

Bilaga 1

399

Sammanfattning av promemorians förslag

Prop. 2009/10:205

Bilaga 2

I promemorian föreslås ett antal lagändringar som föranleds av att det finns en ny EG-förordning som reglerar handel med produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användnings- områden avses sådana produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål samt alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.

I promemorian föreslås ändringar i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen) samt i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

De föreslagna bestämmelserna i PDA-lagen kompletterar rådets förord- ning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemen- skapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transit- ering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) [den nya EG-förordningen]. EG-förordningen är en omarbetning av och er- sätter rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden [den äldre EG- förordningen].

I den nya EG-förordningen är bestämmelserna om export och över- föring inom den Europeiska gemenskapen av produkter med dubbla användningsområden i stort sett oförändrade i jämförelse med den äldre EG-förordningen. Till skillnad från den äldre EG-förordningen omfattar den nya EG-förordningen även kontroll när det gäller förmedling och transitering av sådana produkter.

I PDA-lagen föreslås följdändringar som bör göras på grund av att den nya EG-förordningen har en annan benämning, ett annat nummer och delvis en annan artikelnumrering än rådets förordning (EG) nr 1334/2000.

Vidare föreslås bestämmelser som genom normgivningsbemyndigande ger regeringen möjlighet att utnyttja vissa av de särskilda bemyndig- anden som finns i EG-förordningen när det gäller tillståndskravets räck- vidd vid export och tillhandahållande av förmedlingstjänster samt för- budets räckvidd vid transitering av produkter med dubbla användnings- områden.

Det föreslås också bestämmelser som rör verkställandet av EG- förordningen på så sätt att Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet regeringen bestämmer ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt EG-förordningen samt att tillsynsmyndigheten får befogen- heter även mot den som för transitering tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller den som tillhandahåller förmedlings- tjänster avseende sådana produkter.

Vidare föreslås bestämmelser om straffansvar för den som bryter mot EG-förordningens bestämmelser om tillståndskrav för export, överföring inom den Europeiska gemenskapen, tillhandahållande av förmedlings- tjänster och förbud mot transitering av sådana produkter. Det föreslås också bestämmelser om straffansvar för den som åsidosätter under-

400

rättelseskyldighet till en behörig myndighet. Det föreslås även en ändring i lagen om straff för terroristbrott.

Det föreslås i PDA-lagen också en bestämmelse om vite för den som bryter mot EG-förordningens bestämmelse om underrättelseskyldighet första gången en exportör använder sig av gemenskapens generella exporttillstånd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 2

401

Promemorians lagförslag

Lagtext

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att 3 och 15 §§ ordet ”1334/2000” ska bytas ut mot ”428/2009”, dels att 1, 2, 4–7, 11, 16–19, 21, 22 och 25 §§ samt rubriken närmast

före 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 4 a–4 d §§, 18 a § och 24 a § samt närmast före 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.
Lagen	innehåller		komplet-	Lagen	innehåller	komplet-
terande	bestämmelser		till rådets	terande	bestämmelser	till rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 av				förordning (EG) nr 428/2009 av
den 22 juni 2000 om upprättande				den 5 maj 2009 om upprättande av
av en	gemenskapsordning för			en gemenskapsordning för kontroll
kontroll av export av produkter				av export, överföring,		förmedling
och	teknik	med	dubbla	och transitering av produkter med
användningsområden8.				dubbla	användningsområden
				(omarbetning)9.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
		2 §
Med	produkter med	dubbla	Med produkter med	dubbla
användningsområden,		export,	användningsområden,	export,
exportör	och exportdeklaration		exportör, förmedlare, förmedlings-
avses i denna lag detsamma som i			tjänster och transitering avses i
artikel 2	i rådets förordning (EG)		denna lag detsamma som i artikel
nr 1334/2000.			2 i rådets förordning (EG) nr
			428/2009.

8EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex 32000R1334).

9EUT L 134, 29.5.2009, s. 1 (Celex 32009R0428).

402

Tillstånd

Tillstånd och förbud

4 § Frågor om tillstånd enligt rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen

bestämmer.

En myndighet skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare ärenden till regeringen.

Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.

En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. föreskrifter om överlämnande av

Export, överföring, förmedling och transitering

4 a §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får vidare meddela föreskrifter om under- rättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

4 b §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd för förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning.

4 c §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

403


förmedling enligt artikel 5.3 i					Prop. 2009/10:205
rådets	förordning		(EG)	nr	Bilaga 3
428/2009.
Regeringen får		vidare meddela
föreskrifter		om	under-
rättelseskyldighet		för	förmedlare

som avses i artikel 5.3 i samma förordning.

4 d §

Export och överföring

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden skall omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009. och i del 3.3 första stycket i bilaga II till samma förordning

		7 §
Regeringen eller den myndighet			Regeringen får meddela före-
som regeringen	bestämmer	får	skrifter om krav på tillstånd till
meddela föreskrifter om krav på			överföring som avses i artikel 22.2
tillstånd till överföring som avses i			i rådets förordning (EG) nr
artikel 21.2 a i rådets förordning			428/2009.
(EG) nr 1334/2000.
		11	§
Tillstånd till	export	eller	Tillstånd till export, förmed-
överföring enligt rådets förordning			lingstjänster eller överföring enligt
(EG) nr 1334/2000 kan återkallas,			rådets	förordning	(EG)	nr	404

om tillståndshavaren har åsidosatt

428/2009

kan

återkallas,

Prop. 2009/10:205

en föreskrift i förordningen eller

tillståndshavaren har

åsidosatt en

Bilaga 3

en föreskrift som har meddelats

föreskrift i förordningen eller en

med stöd av förordningen eller

föreskrift som har meddelats med

denna lag eller om det finns andra

stöd av förordningen eller denna

särskilda skäl till återkallelse.

lag eller om det finns andra

särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat

beslutas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att

på begäran få de upplysningar och

handlingar som

behövs

för

handlingar

som

behövs

för

kontroll av den som för överföring

inom

Europeiska

gemenskapen

inom

Europeiska

gemenskapen,

eller för export tar befattning med

för transitering eller för export tar

produkter

med

dubbla

an-

befattning

med

produkter

med

vändningsområden eller

den

dubbla användningsområden

eller

som ger tekniskt bistånd. Med

den

som

tillhandahåller

handling

förstås

framställning i

förmedlingstjänster när det gäller

skrift eller bild samt upptagning

sådana produkter eller av den som

som kan läsas, avlyssnas eller på

ger tekniskt bistånd. Med handling

annat sätt uppfattas endast med

förstås framställning i skrift eller

tekniska hjälpmedel.

bild samt upptagning som kan

läsas, avlyssnas eller på annat sätt

uppfattas

endast

med

tekniska

hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som

avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte

utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten

skall

lämna

Polismyndigheten ska lämna den

den hjälp som behövs för att

hjälp som behövs för att tillsynen

tillsynen skall kunna genomföras.

ska

kunna

genomföras.

Tillsynsmyndigheten

får

begära

Tillsynsmyndigheten

får

begära

hjälp även av andra statliga

myndigheter för sin tillsyn.

Den som enligt artikel 16.2 eller

Den som enligt artikel 20.3 eller

21.5 i rådets förordning (EG) nr

22.8 i rådets förordning (EG) nr

1334/2000 är skyldig att bevara

428/2009 är skyldig att bevara och

och

på

begäran

på begäran av tillsynsmyndigheten

tillsynsmyndigheten

visa

upp

visa upp handlingar ska bevara

handlingar skall bevara dessa i

dessa i fem år eller den längre tid

fem år eller den längre tid som för

som för vissa uppgifter eller hand-

vissa

uppgifter

eller handlingar

lingar kan vara föreskriven i lag

kan vara föreskriven i lag eller

eller annan författning.

annan författning.

405

		18 §
Den som uppsåtligen utan tillstånd
1.	exporterar	produkter	med	1.	exporterar	produkter		med
dubbla användningsområden			som	dubbla användningsområden				som
avses i artiklarna 3, 4.1–4.3 och				avses i artiklarna 3.1 och 4.1–4.4 i
5.1 i rådets förordning (EG) nr				rådets	förordning		(EG)	nr
1334/2000, eller				428/2009 eller i föreskrift som har
				meddelats med stöd av 4 a § första
				stycket eller 5 §,
2. överför produkter med dubbla				2. överför produkter med dubbla
användningsområden som avses i				användningsområden som avses i
artikel 21 i samma förordning,				artikel 22.1 i samma förordning
				eller i föreskrift som har
				meddelats med stöd av 7 §, eller
				3.	tillhandahåller			för-
				medlingstjänster		för	produkter
				med dubbla användningsområden
				som avses i artikel 5.1 i samma
				förordning eller i föreskrift som
				har meddelats med stöd av 4 c §
				första stycket,
döms till böter eller fängelse i högst två år.
Vad som föreskrivs i första				Vad som föreskrivs i första
stycket gäller också den som				stycket gäller också den som
uppsåtligen genom sådan elek-				uppsåtligen genom sådan elek-
tronisk överföring som avses i				tronisk överföring som avses i
artikel 2 b iii i rådets förordning				artikel 2.2 iii i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 utan tillstånd				(EG) nr 428/2009 utan tillstånd
1.	exporterar	programvara	eller	1. exporterar		programvara		eller
teknik som avses i artiklarna 3,				teknik som avses i artiklarna 3.1
4.1–4.3 och 5.1 i samma				och 4.1–4.4 i samma förordning
förordning, eller				eller i föreskrift som har
				meddelats med stöd av 4 a § första
				stycket eller 5 §,
2.	överför programvara		eller	2.	överför programvara			eller
teknik som avses i artikel 21 i				teknik som avses i artikel 22.1 i
samma förordning.				samma förordning eller i föreskrift
				som har meddelats med stöd av 7
				§, eller
				3.	tillhandahåller			för-
				medlingstjänster för programvara
				eller teknik som avses i artikel 5.1
				eller	i föreskrift		som	har

meddelats med stöd av 4 c § första stycket.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet	Vid bedömningen av om brottet
är grovt skall det särskilt beaktas	är grovt ska det särskilt beaktas
om gärningen ingått som ett led i	om gärningen ingått som ett led i
en brottslighet som utövats	en brottslighet som utövats

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

406

systematiskt	eller	i	större	systematiskt	eller	i	större
omfattning,	eller om	gärningen		omfattning,	eller om	gärningen
inneburit en allvarlig kränkning av				inneburit en allvarlig kränkning av
ett betydande samhällsintresse.				ett betydande samhällsintresse.
			18 a §

19 § Den som av grov oaktsamhet

begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

21 § För försök till brott enligt 18 §

Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

22 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en	1. lämnar oriktiga uppgifter i en
ansökan om tillstånd eller i någon	ansökan om tillstånd eller i någon
annan handling som är av	annan handling som är av
betydelse för prövningen av ett	betydelse för prövningen av ett
ärende enligt rådets förordning	ärende enligt rådets förordning

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

407

Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.

(EG) nr 1334/2000 eller denna lag		(EG) nr 428/2009 eller denna lag
eller i en deklaration som avses i		eller i en deklaration som avses i
12 eller 13 §,		12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor		2. åsidosätter krav eller villkor
som har meddelats med stöd av		som har meddelats med stöd av
artikel 6.2 i samma förordning		artikel 9.2 i samma förordning
eller bryter mot kontroll- eller		eller bryter mot kontroll- eller
ordningsföreskrifter	som har	ordningsföreskrifter	som har
meddelats med stöd av denna lag,		meddelats med stöd av denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning,

4. åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 21.7 i samma förordning, eller

5. bryter mot artikel 16.2 eller

21.5 i samma förordning eller mot

17 §.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

4.åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning,

5.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket,

6.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket,

7.åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller

8.bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

24 a §

Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse som avses i del 3.1 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 428/2009 får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

25 §10 Beslut av en annan myndighet

än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16 och 24 §§.

10 Senaste lydelse 2008:887.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

408

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra	förvaltningsbeslut		enligt	Andra	förvaltningsbeslut		enligt
rådets	förordning	(EG)	nr	rådets	förordning	(EG)	nr
1334/2000 eller enligt denna lag				428/2009 eller enligt denna lag får
får inte överklagas.				inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

409

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:

1.mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,

2.dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,

3.grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,

4.människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,

5.olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,

6.grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,

7.mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,

8.allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,

9.sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken,

10.kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,

11.flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,

12.spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken,

13.olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,

14.uppsåtligt vapenbrott, 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67),

15.brott enligt 21 § tredje stycket lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

16.uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och

kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar

och substanser till sådant material,				17. brott enligt 18, 18 a och 20
17. brott enligt 18 och 20 §§
lagen (2000:1064) om kontroll av				§§ lagen (2000:1064) om kontroll
produkter	med	dubbla		av	produkter	med	dubbla
användningsområden		och	av	användningsområden			och	av
tekniskt bistånd, som avser sådana				tekniskt bistånd, som avser sådana
produkter eller	sådant	tekniskt		produkter eller		sådant	tekniskt
bistånd som kan användas för att				bistånd som kan användas för att
framställa	kärnladdningar,			framställa		kärnladdningar,
biologiska eller kemiska vapen,				biologiska eller kemiska vapen,

18.smuggling och grov smuggling, 3 och 5 §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 14– 17,

19.olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

410

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2009/10:205

Bilaga 4

Remissyttranden har avgetts av följande instanser: Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten (Must), Försvarets radioanstalt (FRA), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Tullverket, Strål- säkerhetsmyndigheten, Sveriges exportråd, Sveriges Exportkontroll- förening, Säkerhets- och försvarsföretagen, SME-D (The Swedish Association of Small and Medium Size Enterprises in Defence), Svenskt Näringsliv, Ericsson AB, FLIR Systems AB, GE Gealth Care Bio- Sciences AB och ABB AB.

Regelrådet, Försvarets materielverk (FMV), Teknikföretagen, Swedish Association of Civil Security, Plast- och kemiföretagen, AB Sandvik Process Systems, Alfalaval Lund AB, Avure Technologies AB, Micronic Laser Systems AB, Saab AB, Tranter International AB, Pointsec Mobile Technologies AB, Westinghouse Electric AB, Sandvik AB (AB Sandvik Steel), Wedholm Medical AB, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen och Diakonia har inbjudits att yttra sig men avstått.

411

Lagförslag till följd av ny EU-förordning om tullbefrielse och Lissabonfördragets ikraftträdande

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §11	Den som i ursprungsintyg eller
Den som i ursprungsintyg eller
annan handling, som åberopas till					annan handling, som åberopas till
bevis	för	vinnande		av	bevis	för	vinnande		av
förmånsbehandling				enligt	förmånsbehandling				enligt
handelsöverenskommelser				som	handelsöverenskommelser				som
Europeiska gemenskaperna				(EG)	Europeiska unionen (EU)				har
har ingått eller enligt EG:s					ingått eller enligt EU:s rättsakter,
rättsakter,	uppsåtligen		lämnat		uppsåtligen lämnat oriktig uppgift
oriktig uppgift ägnad att leda till					ägnad	att	leda		till
förmånsbehandling, döms till böter					förmånsbehandling, döms till böter
eller fängelse i högst ett år. Till					eller fängelse i högst ett år. Till
samma straff döms den som i					samma straff döms den som i
samband	med	ansökan		om	samband	med	ansökan		om
ursprungsintyg uppsåtligen lämnat					ursprungsintyg uppsåtligen lämnat
oriktig uppgift ägnad att leda till					oriktig uppgift ägnad att leda till
förmånsbehandling samt den som					förmånsbehandling samt den som
tillhandahållit		en	åberopad		tillhandahållit		en	åberopad
handling med vetskap om att den					handling med vetskap om att den
innehåller	sådan	oriktig	uppgift.		innehåller	sådan	oriktig	uppgift.
Är brottet att anse som grovt döms					Är brottet att anse som grovt döms
till fängelse i högst två år.					till fängelse i högst två år.

Begår någon av grov oaktsamhet gärning som avses i första stycket, döms till böter.

Är brott som avses i denna paragraf att anse som ringa, döms ej till ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

11 Senaste lydelse 1995:469.

412

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 9–10 §§ lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5


Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					1 §12	Bestämmelser om frihet från tull
Bestämmelser om frihet från tull
i vissa fall finns i rådets förordning						i vissa fall finns i rådets förordning
(EEG) nr 918/83 av den 28 mars						(EG) nr 1186/2009 av den 16
1983 om upprättandet av ett						november	2009		om	upprättandet
gemenskapssystem				för	tull-	av ett	gemenskapssystem				för
befrielse.	Bestämmelser				om	tullbefrielse (kodifierad version)13.
upphävande		av	importtullar		på	Bestämmelser om upphävande av
vissa vapen och militär utrustning						importtullar på vissa vapen och
finns i rådets förordning (EG) nr						militär utrustning finns i rådets
150/2003 av den 21 januari 2003						förordning (EG) nr 150/2003 av
om upphävande av importtullar på						den 21 januari 2003 om
vissa vapen och militär utrustning.						upphävande		av	importtullar		på
Bestämmelser			om	tullförmåner		vissa vapen och militär utrustning.
finns även i handelsöverens-						Bestämmelser			om	tullförmåner
kommelser		som		Europeiska		finns även i handelsöverens-
gemenskaperna			(EG) har ingått.			kommelser		som		Europeiska
Bestämmelser		om		ursprung	som	unionen (EU) har ingått. Bestäm-
medför	förmånsbehandling				för	melser om ursprung som medför
varor finns i rådets förordning						förmånsbehandling för varor finns
(EEG) nr 2913/92 av den 12						i rådets förordning (EEG) nr
oktober 1992 om inrättandet av en						2913/92 av den 12 oktober 1992
tullkodex	för	gemenskapen			och	om inrättandet av en tullkodex för
kommissionens förordning (EEG)						gemenskapen och kommissionens
nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om						förordning (EEG) nr 2454/93 av
tillämpningsföreskrifter för rådets						den 2 juli 1993 om tillämpnings-
förordning (EEG) nr 2913/92 om						föreskrifter		för	rådets förordning
inrättandet av en tullkodex för						(EEG) nr 2913/92 om inrättandet
gemenskapen.						av en tullkodex för gemenskapen.

Bestämmelser om skydd mot dumpad eller subventionerad import finns i

–rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, och

–rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen.

12Senaste lydelse 2003:454.

13EUT L 324, 10.12.2009, s. 23–57, Celex 32009R1186.

413

Bestämmelser om annan marknadsstörande import än dumpad eller	Prop. 2009/10:205
subventionerad import finns i	Bilaga 5

–rådets förordning (EG) nr 518/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för importen, och

–rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma regler för import från vissa tredje länder.

I denna lag finns kompletterande bestämmelser till de i första, andra och tredje styckena angivna bestämmelserna.

9 §14

Den som

tillverkar, importerar,

Den som

tillverkar, importerar,

exporterar eller i övrigt handlar

med varor är liksom ett ombud, en

handelssammanslutning

och

handelssammanslutning

och

handelsorganisation

skyldig

att,

handelsorganisation

skyldig

att,

enligt föreskrifter

som

meddelas

enligt föreskrifter

som

meddelas

av regeringen,

lämna

uppgifter

av regeringen,

lämna

uppgifter

som behövs för att uppfylla

uppgiftsskyldigheten

enligt

EG:s

uppgiftsskyldigheten

enligt

EU:s

bestämmelser

skydd

mot

bestämmelser

skydd

mot

dumpad

eller

subventionerad

dumpad

eller

subventionerad

import. Detta gäller även i fråga

om uppgiftsskyldighet enligt EG:s

om uppgiftsskyldighet enligt EU:s

bestämmelser

annan

bestämmelser

annan

marknadsstörande

import

än

marknadsstörande

import

än

dumpad

eller

subventionerad

dumpad

eller

subventionerad

import.

och andra handlingar som rör verksamheten.
Avser		ett föreläggande			enligt	Avser		ett föreläggande			enligt
andra	stycket		räkenskaper		som	andra	stycket		räkenskaper		som
förs med hjälp av automatisk						förs med hjälp av automatisk
databehandling,			skall	dessa på		databehandling,			ska	dessa på
begäran		tillhandahållas		i utskrift		begäran		tillhandahållas		i utskrift
eller på medium för automatisk						eller på medium för automatisk
databehandling.			Vid tillämpning			databehandling.			Vid tillämpning
av	bestämmelserna			i	denna	av	bestämmelserna			i	denna
paragraf är även bestämmelserna i						paragraf är även bestämmelserna i
6 kap. 28–38 §§ tullagen						6 kap. 28–38 §§ tullagen
(2000:1281) tillämpliga.						(2000:1281) tillämpliga.
					10	§

14 Senaste lydelse 2000:1294.

414

Regeringen får meddela föreskrifter

1.till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EG:s institutioner, och

2.till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverens- kommelser som EG har ingått.

1.till utfyllnad av regler om frihet från tull beslutade av EU:s institutioner, och

2.till utfyllnad av regler om tullförmåner i handelsöverens- kommelser som EU har ingått.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

415

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:1548) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 §
Regeringen, eller den myndighet	Regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer, får	som regeringen bestämmer, får
meddela föreskrifter till utfyllnad	meddela föreskrifter till utfyllnad
av gemenskapsrätten på områden	av unionsrätten på områden enligt
enligt 1 §.	1 §.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

416

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs att 9 och 16 §§ lagen (2000:164) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Tekniskt bistånd får inte lämnas

utanför

Europeiska

gemenskapen

utanför

Europeiska

unionen

om det är avsett att användas i

det är avsett att användas i

samband

med

utveckling,

samband

med

utveckling,

produktion,

hantering,

bruk,

produktion,

hantering,

bruk,

underhåll,

lagring,

detektion,

underhåll,

lagring,

detektion,

identifiering

eller

spridning

identifiering

eller

spridning

kemiska

eller

biologiska

vapen

kemiska

eller

biologiska

vapen

eller av kärnvapen eller andra

kärnladdningar

eller

i samband

kärnladdningar

eller

i samband

med

utveckling,

produktion,

med

utveckling,

produktion,

underhåll eller lagring av missiler

som är i stånd att bära sådana

vapen.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet.

Tillsynsmyndigheten har rätt att

på begäran få de upplysningar och

handlingar

som

behövs

för

handlingar

som

behövs

för

kontroll av den som för överföring

inom

Europeiska

gemenskapen

inom Europeiska unionen eller för

eller för export tar befattning med

export

tar

befattning

med

produkter

med

dubbla

produkter

med

dubbla

användningsområden eller av den

som ger tekniskt bistånd. Med

handling

förstås

framställning

handling

förstås

framställning i

skrift eller bild samt upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på

annat sätt uppfattas endast med

tekniska hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.

Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att tillsynen skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

417

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Utländska medborgare som på grund av egen eller närståendes anställning eller etablering som egenföretagare i Sverige kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från

1. EG-rätten, 1. unionsrätten,

2.avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller

3.avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer,

skall när det gäller rätt till				ska när det gäller rätt till
konsulärt	ekonomiskt		bistånd	konsulärt	ekonomiskt		bistånd
jämställas med svenska med-				jämställas med svenska med-
borgare under de		förutsättningar		borgare under de		förutsättningar
som anges i föreskrifter av				som anges i föreskrifter av
regeringen	eller	den	myndighet	regeringen	eller	den	myndighet
som regeringen bestämmer.				som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

418

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

Härigenom föreslås att 3, 4, 13 och 14 §§ lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Avviker en bestämmelse i en

annan författning från denna lag

ska

den

bestämmelsen

ska

den

bestämmelsen

företräde, om den har sin grund i

gemenskapsrätten.

unionsrätten.

I denna lag avses med

4 §

behörig myndighet: en statlig eller kommunal myndighet eller ett annat

organ som har till uppgift att pröva frågor om tillträde till och utövande

av tjänsteverksamhet eller kontrollera sådan verksamhet,

etablering: en tjänsteleverantörs faktiska utövande av en ekonomisk

verksamhet under en obegränsad tid och genom en stabil infrastruktur

varifrån näringsverksamhet för att tillhandahålla tjänster faktiskt bedrivs,

etableringsmedlemsstat: det land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES) inom vars territorium en tjänsteleverantör är

etablerad,

reglerat yrke: yrke som enligt lag eller förordning kräver en bestämd

yrkeskvalifikation för att få utövas eller ger den som har en bestämd

yrkeskvalifikation rätt att använda en viss yrkestitel,

tjänst: prestation som utförs mot ekonomisk ersättning och som inte

utgör vara, kapital eller person,

tjänsteleverantör: fysisk person som är medborgare i ett land inom

EES eller juridisk person som är etablerad i ett land inom EES och vilken

i sin näringsverksamhet erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, och

tjänstemottagare: fysisk

person

tjänstemottagare: fysisk

person

som är medborgare i ett land inom

EES

eller

som

genom

EES eller som genom unionsrätten

gemenskapsrätten

har

motsvarande

rättigheter

eller

motsvarande

rättigheter

eller

juridisk person som är etablerad i

ett land inom EES och som

använder eller avser att använda

en tjänst.

Om det inte är möjligt att

tillmötesgå en begäran om bistånd

eller om en myndighet i ett annat

land inom EES inte lämnar begärt

bistånd,

ska

den

behöriga

bistånd,

ska

den

behöriga

myndigheten

Sverige

lämna

myndigheten

Sverige

lämna

419

information om detta till den behöriga myndigheten i det andra landet och till Europeiska gemen- skapernas kommission.

14 § En behörig myndighet i Sverige

information om detta till den behöriga myndigheten i det andra landet och till Europeiska kommissionen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 5

420

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

dels att rubriken närmast före 5 § ska utgå,

dels att 1–7, 11, 15–19, 21, 22 och 25 §§ samt rubriken närmast före 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 4 a–4 d §§, 18 a § och 24 a § samt närmast före 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla

användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.
Lagen	innehåller		komplet-	Lagen	innehåller	komplet-
terande	bestämmelser		till rådets	terande	bestämmelser	till rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 av				förordning (EG) nr 428/2009 av
den 22 juni 2000 om upprättande				den 5 maj 2009 om upprättande av
av en	gemenskapsordning för			en gemenskapsordning för kontroll
kontroll av export av produkter				av export, överföring,		förmedling
och	teknik	med	dubbla	och transitering av produkter med
användningsområden15.				dubbla	användningsområden
				(omarbetning)16.

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och

lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
				2 §
Med	produkter		med	dubbla	Med	produkter	med	dubbla
användningsområden,				export,	användningsområden,			export,
exportör	och	exportdeklaration			exportör, förmedlare, förmedlings-
avses i denna lag detsamma som i					tjänster och transitering avses i
artikel 2 i rådets förordning (EG)					denna lag detsamma som i artikel
nr 1334/2000.					2 i rådets förordning (EG) nr
					428/2009.
Med militära		produkter		3 §		militära produkter
				enligt	Med			enligt
artikel 4.2 och 4.3 i rådets					artikel 4.2 och 4.3 i rådets
förordning (EG)			nr 1334/2000		förordning (EG) nr 428/2009 avses
avses i denna lag de produkter som					i denna lag de		produkter som

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

15EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex 32000R1334).

16EUT L 134, 29.5.2009, s. 1 (Celex 32009R0428).

421

enligt 1 § lagen (1992:1300) om	enligt 1 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel utgör krigsmateriel.	krigsmateriel utgör krigsmateriel.

konsulttjänster.
Tillstånd				Tillstånd och förbud
			4 §	Frågor om tillstånd och förbud
Frågor om tillstånd enligt rådets
förordning (EG) nr 1334/2000,				enligt rådets förordning (EG) nr
denna lag eller föreskrifter som				428/2009,	denna		lag	eller
har meddelats med stöd av lagen				föreskrifter	som	har	meddelats
prövas av	Inspektionen		för	med stöd av lagen prövas av
strategiska	produkter	eller	den	Inspektionen	för		strategiska
myndighet	som	regeringen		produkter eller den myndighet som
bestämmer.				regeringen bestämmer.
En myndighet skall med eget				En myndighet ska med eget
yttrande lämna över ett ärende till				yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet				regeringens prövning, om ärendet
har principiell betydelse			eller	har principiell		betydelse		eller
annars är av särskild vikt.				annars är av särskild vikt.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.

Export, överföring, förmedling och transitering

4 a §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela före- skrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.

4 b §

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

422

4 c §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen får meddela före- skrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning.

4 d §

Export och överföring

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden skall omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 6.2 i rådets

förordning (EG) nr 1334/2000.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 3.3 första stycket i bilaga II till samma förordning.

7 §
Regeringen eller den myndighet	Regeringen får meddela före-
som regeringen bestämmer får	skrifter om krav på tillstånd till
meddela föreskrifter om krav på	överföring som avses i artikel 22.2
tillstånd till överföring som avses i	i rådets förordning (EG) nr
artikel 21.2 a i rådets förordning	428/2009.
(EG) nr 1334/2000.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

423

11 § Tillstånd till export eller

Tillstånd till export, förmed- lingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.

En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.

Tillsyn

över

efterlevnaden

Tillsyn

över

efterlevnaden av

bestämmelserna

rådets

bestämmelserna

rådets

förordning (EG) nr 1334/2000,

förordning (EG) nr 428/2009,

denna lag eller föreskrifter som

har meddelats med stöd av lagen

skall utövas av Inspektionen för

ska utövas av Inspektionen för

strategiska

produkter

eller

den

strategiska

produkter

eller

den

myndighet

som

regeringen

myndighet

som

regeringen

bestämmer (tillsynsmyndigheten).

Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att

på begäran få de upplysningar och

handlingar

som

behövs

för

handlingar

som

behövs

för

kontroll av den som för överföring

inom Europeiska

gemenskapen

inom

Europeiska

gemenskapen,

eller för export tar befattning med

för transitering eller för export tar

produkter

med

dubbla

an-

befattning

med

produkter

med

vändningsområden

eller av

den

dubbla användningsområden

eller

som ger tekniskt bistånd. Med

den

som

tillhandahåller

handling förstås

framställning i

förmedlingstjänster när det gäller

skrift eller bild samt upptagning

sådana produkter eller av den som

som kan läsas, avlyssnas eller på

ger tekniskt bistånd. Med handling

annat sätt uppfattas endast med

förstås framställning i skrift eller

tekniska hjälpmedel.

bild samt upptagning som kan

läsas, avlyssnas eller på annat sätt

uppfattas

endast

med

tekniska

hjälpmedel.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte

utrymme som utgör någons bostad.
Polismyndigheten skall lämna	Polismyndigheten ska lämna den
den hjälp som behövs för att	hjälp som behövs för att tillsynen
tillsynen skall kunna genomföras.	ska	kunna	genomföras.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

424

Tillsynsmyndigheten får begära

Tillsynsmyndigheten

får

begära

Prop. 2009/10:205

hjälp även av andra statliga

hjälp

även

andra

statliga

Bilaga 6

myndigheter för sin tillsyn.

Den som enligt artikel 16.2 eller

Den som enligt artikel 20.3 eller

21.5 i rådets förordning (EG) nr

22.8 i rådets förordning (EG) nr

1334/2000 är skyldig att bevara

428/2009 är skyldig att bevara och

och på begäran av tillsyns-

på begäran av tillsynsmyndigheten

myndigheten visa upp handlingar

visa upp handlingar ska bevara

skall bevara dessa i fem år eller

dessa i fem år eller den längre tid

den längre tid som för vissa

som för vissa uppgifter eller hand-

uppgifter eller handlingar kan vara

lingar kan vara föreskriven i lag

föreskriven i lag eller annan

eller annan författning.

författning.

Den som uppsåtligen utan tillstånd

exporterar

produkter

med

exporterar

produkter

med

dubbla användningsområden

som

dubbla

användningsområden

som

avses i artiklarna 3, 4.1–4.3 och

avses i artikel 3.1 i rådets

5.1 i rådets förordning (EG) nr

förordning (EG) nr 428/2009 eller

1334/2000, eller

i artiklarna 4.1–4.4 i samma

förordning och för vilka tillstånds-

krav har inträtt eller i föreskrift

som har meddelats med stöd av 4

a § första stycket eller 5 §,

2. överför produkter med dubbla

användningsområden som avses i

artikel 21 i samma förordning,

artikel 22.1 i samma förordning

eller i föreskrift som har

meddelats med stöd av 7 §, eller

tillhandahåller

för-

medlingstjänster

för

produkter

med dubbla användningsområden

som avses i artikel 5.1 i samma

förordning

och

för

vilka

tillståndskrav har inträtt eller i

föreskrift som har meddelats med

stöd av 4 c § första stycket,

döms till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som föreskrivs i första

stycket gäller också den som

uppsåtligen genom sådan elek-

tronisk överföring som avses i

artikel 2 b iii i rådets förordning

artikel 2.2 iii i rådets förordning

(EG) nr 1334/2000 utan tillstånd

(EG) nr 428/2009 utan tillstånd

exporterar

programvara

eller

exporterar programvara

eller

teknik som avses i artiklarna 3,

teknik som avses i artikel 3.1 i

4.1–4.3 och 5.1 i samma

samma

förordning

eller

förordning, eller

artiklarna

4.1–4.4

samma

425

	förordning		och	för	vilka
	tillståndskrav har inträtt eller i
	föreskrift som har meddelats med
	stöd av 4 a § första stycket eller 5
	§,
2. överför programvara eller	2.	överför	programvara		eller
teknik som avses i artikel 21 i	teknik som avses i artikel				22.1 i
samma förordning.	samma förordning eller i föreskrift
	som har meddelats med stöd av 7
	§, eller
	3.	tillhandahåller			för-
	medlingstjänster för programvara
	eller teknik som avses i artikel 5.1
	i samma förordning och för vilka

tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket.

Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till

fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet					Vid bedömningen av om brottet
är grovt skall det särskilt beaktas					är grovt ska det särskilt beaktas
om gärningen ingått som ett led i					om gärningen ingått som ett led i
en brottslighet		som		utövats	en brottslighet		som		utövats
systematiskt	eller		i	större	systematiskt	eller		i	större
omfattning,	eller	om	gärningen		omfattning,	eller	om	gärningen
inneburit en allvarlig kränkning av					inneburit en allvarlig kränkning av
ett betydande samhällsintresse.					ett betydande samhällsintresse.
				18 a §

19 § Den som av grov oaktsamhet

begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

426

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

21 § För försök till brott enligt 18 §

eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

22 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en			1. lämnar oriktiga uppgifter i en
ansökan om tillstånd eller i någon			ansökan om tillstånd eller i någon
annan handling som är av			annan handling som är av
betydelse för prövningen av ett			betydelse för prövningen av ett
ärende enligt rådets	förordning		ärende enligt rådets	förordning
(EG) nr 1334/2000 eller denna lag			(EG) nr 428/2009 eller denna lag
eller i en deklaration som avses i			eller i en deklaration som avses i
12 eller 13 §,			12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor			2. åsidosätter krav eller villkor
som har meddelats med stöd av			som har meddelats med stöd av
artikel 6.2 i samma förordning			artikel 9.2 i samma förordning
eller bryter mot kontroll- eller			eller bryter mot kontroll- eller
ordningsföreskrifter	som	har	ordningsföreskrifter	som	har
meddelats med stöd av denna lag,			meddelats med stöd av denna lag,

3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning,

4. åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 21.7 i samma förordning, eller

5. bryter mot artikel 16.2 eller

21.5 i samma förordning eller mot

17 §.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

4.åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning,

5.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket,

6.åsidosätter underrättelse- skyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket,

7.åsidosätter sin uppgifts- skyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller

8.bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot 17 §.

Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

427

			24 a §
				Försummar den uppgiftsskyldige
				att i rätt tid lämna sådan
				underrättelse som avses i del 3.1 i
				bilaga II till rådets förordning
				(EG) nr 428/2009 får den
				myndighet som ska ta emot
				underrättelsen vid vite förelägga
				den uppgiftsskyldige		att fullgöra
				sin skyldighet.
			25	§17
Beslut av en annan myndighet				Beslut av en annan myndighet
än regeringen att återkalla ett				än regeringen att återkalla ett
tillstånd får överklagas hos allmän				tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.		Detsamma		förvaltningsdomstol.		Detsamma
gäller en myndighets beslut enligt				gäller en myndighets beslut enligt
12 § första stycket, 14, 16 och 24				12 § första stycket, 14, 16, 24 och
§§.				24 a §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Andra	förvaltningsbeslut		enligt	Andra	förvaltningsbeslut		enligt
rådets	förordning	(EG)	nr	rådets	förordning	(EG)	nr
1334/2000 eller enligt denna lag				428/2009 eller enligt denna lag får
får inte överklagas.				inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

17 Senaste lydelse 2008:887.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

428

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:

1.mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,

2.dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,

3.grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,

4.människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,

5.olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,

6.grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,

7.mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,

8.allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,

9.sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken,

10.kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,

11.flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,

12.spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken,

13.olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,

14.uppsåtligt vapenbrott, 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67),

15.brott enligt 21 § tredje stycket lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,

16.uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och

kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar

och substanser till sådant material,				17. brott enligt 18, 18 a och 20
17. brott enligt 18 och 20 §§
lagen (2000:1064) om kontroll av				§§ lagen (2000:1064) om kontroll
produkter	med	dubbla		av	produkter	med	dubbla
användningsområden		och	av	användningsområden			och	av
tekniskt bistånd, som avser sådana				tekniskt bistånd, som avser sådana
produkter	eller sådant	tekniskt		produkter eller		sådant	tekniskt
bistånd som kan användas för att				bistånd som kan användas för att
framställa	kärnladdningar,			framställa		kärnladdningar,
biologiska eller kemiska vapen,				biologiska eller kemiska vapen,

18.smuggling och grov smuggling, 3 och 5 §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 14– 17,

19.olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

429

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-19

Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren.

Kontroll av produkter med dubbla användningsområden

Enligt en lagrådsremiss den 18 februari 2010 (Utrikesdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,

2.lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Carl Johan Wieslander.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2009/10:205

Bilaga 7

430

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2010

Närvarande: Statsrådet Odell, ordförande, och statsråden Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Krantz

Föredragande: statsrådet Björling

Regeringen beslutar proposition 2009/10:205 Kontroll av produkter med dubbla användningsområden

Prop. 2009/10:205

431

Rättsdatablad			Prop. 2009/10:205

Författningsrubrik	Bestämmelser som	Celexnummer för
	inför, ändrar, upp-	bakomliggande EG-
	häver eller upprepar	regler
	ett normgivnings-
	bemyndigande

Lag om ändring i lagen	4 a–4 d, 5–7, 9 och 15	Celex 32009R0428
(2000:1064) om kontroll	§§
av produkter med
dubbla användnings-
områden och av tekniskt
bistånd
Lag om ändring i lagen	10 §	Celex 32009R1186
(1994:1547) om
tullfrihet m.m.
Lag om ändring i lagen	5 §
(1994:1548) om vissa
tullförfaranden med
ekonomisk verkan, m.m.

432