Regeringens proposition
2009/10:20
Transportstyrelsens verksamhet inom körkorts- och
yrkestrafikområdet
Prop.
2009/10:20
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 september 2009.
Mats Odell
Åsa Torstensson
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Den nya myndigheten Transportstyrelsen inrättades den 1 januari 2009
och har som huvudsaklig verksamhet myndighetsutövning i form av
tillsyn, tillståndsgivning, normgivning och registerhantering inom
transportområdet. Verksamheten hanterades tidigare inom bl.a.
Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen, se
propositionen Transportstyrelsen och dess verksamhet (prop.
2008/09:31).
I denna proposition föreslås att länsstyrelsernas uppgifter inom
körkorts- och yrkestrafikområdet förs över till Transportstyrelsen.
Därmed samlas dessa frågor i huvudsak inom en och samma myndighet.
Till följd av överföringen föreslås också ändrade forum- och instansordningsregler
inom körkorts- och yrkestrafikområdet.
Vidare innehåller propositionen förslag till ändringar i bl.a. lagen
(2001:558) om vägtrafikregister med anledning av kör- och vilotidsbestämmelserna
inom vägtrafikområdet.
Slutligen lämnas förslag till förtydligande av befintligt bemyndigande i
yrkestrafiklagen (1998:490) samt en ändring i lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor i korrigerande syfte.
De flesta författningsförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2010
och en mindre del den 15 februari 2010.
1

Innehållsförteckning
Prop. 2009/10:20
2
1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................6
2 Lagtext..............................................................................................7
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift......................................................................7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift....................................................................11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer ....................................12
2.4 Förslag till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)........................................................................14
2.5 Förslag till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)........................................................................19
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse ..........................................................20
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse ..........................................................22
2.8 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)........................................................................23
2.9 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)........................................................................30
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning......................................................................31
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning......................................................................34
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister ...............................................................35
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor............................................................38
3 Ärendet och dess beredning............................................................39
4 Bakgrund ........................................................................................41
4.1 Transportstyrelsen............................................................41
4.1.1 Myndighetens verksamhet...............................41
4.1.2 Skälen för myndighetens inrättande ................41
4.1.3 Transportområdets tidigare organisering
på myndighetsnivå ..........................................42
5 Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter till
Transportstyrelsen, m.m. ................................................................42
5.1 Bakgrund och allmänna utgångspunkter ..........................42
5.1.1 Nuvarande organisation ..................................42
5.1.2 Tidigare utredningar........................................43
5.2 Förslag till överföring av länsstyrelsernas
verksamhet avseende körkort och yrkestrafik till
Transportstyrelsen............................................................44

5.3 Bemyndigande avseende avgifter inom
yrkestrafikområdet........................................................... 49
Prop. 2009/10:20
3
6 Överklagande- och forumfrågor i körkorts- och
yrkestrafikärenden.......................................................................... 51
6.1 Instansordningen ............................................................. 51
6.2 Forumregler..................................................................... 54
6.2.1 Allmänna utgångspunkter............................... 54
6.2.2 Nya forumregler ............................................. 54
6.2.3 Övrigt ............................................................. 60
7 Riskvärdering av företag vid kontroll av efterlevnad av
bestämmelser om kör- och vilotider, m.m...................................... 60
7.1 Bakgrund ......................................................................... 60
7.1.1 Behandling av personuppgifter....................... 60
7.1.2 EG:s regelverk om kör- och vilotider ............. 62
7.1.3 Nationella regler om kör- och vilotider .......... 62
7.2 Förfarandet vid kontroll av kör- och vilotider samt
av färdskrivare i företags lokaler ..................................... 62
7.3 Överväganden.................................................................. 63
7.4 Bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om sanktionsavgifter, m.m. .......................... 65
8 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ...................................... 67
9 Konsekvenser................................................................................. 68
9.1 Konsekvenser med anledning av förslaget att föra
över länsstyrelsernas uppgifter på körkorts- och
yrkestrafikområdet........................................................... 68
9.1.1 Konsekvenser av
verksamhetsöverföringen för enskilda och
företag ............................................................. 68
9.1.2 Konsekvenser på statsbudgeten ...................... 68
9.1.3 Övriga konsekvenser ...................................... 69
9.1.4 Särskilt om överklagande- och
forumfrågor..................................................... 69
9.2 Konsekvenser med anledning av förslaget till
ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister .......... 70
9.3 Övriga konsekvenser ....................................................... 70
10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................. 71
11 Författningskommentar.................................................................. 72
11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift................................................................... 72
11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift................................................................... 73
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer.................................... 73
11.4 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488) ....................................................................... 73
11.5 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488) ....................................................................... 76

11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse ..........................................................76
Prop. 2009/10:20
4
11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse ..........................................................77
11.8 Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)........................................................................77
11.9 Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)........................................................................78
11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning......................................................................79
11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning......................................................................79
11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister ...............................................................79
11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor............................................................80
Bilaga 1 Exempel på avgifter med anknytning till förslag 2.8............81
Bilaga 2 Sammanfattning av delbetänkande SOU 2008:9 ..................82
Bilaga 3 Sammanfattning av huvudbetänkande SOU 2008:44
(förutom vissa nu inte aktuella avsnitt).................................89
Bilaga 4 Sammanfattning av rapporten Finansieringsprinciper
och avgiftssystem för Transportstyrelsens verksamhet ......101
Bilaga 5 Sammanfattning av Vägverkets rapport Kontroller för
sund konkurrenskraft och ökad trafiksäkerhet inom
nyttotrafiken på väg............................................................106
Bilaga 6 Huvudbetänkandets lagförslag (de nu aktuella)..................109
Bilaga 7 Finansieringsrapportens lagförslag (de nu aktuella) ...........122
Bilaga 8 Vägverkets rapports lagförslag ...........................................125
Bilaga 9 Förteckning över remissinstanser avseende
delbetänkandet....................................................................127
Bilaga 10 Förteckning över remissinstanser avseende
huvudbetänkandet...............................................................129
Bilaga 11 Förteckning över remissinstanser avseende rapporten
Finansieringsprinciper och avgiftssystem för
Transportstyrelsens verksamhet..........................................131
Bilaga 12 Förteckning över remissinstanser avseende rapporten
Kontroller för sund konkurrenskraft och ökad
trafiksäkerhet inom nyttotrafiken på väg ............................132
Bilaga 13 Lagrådsremissens lagförslag (de nu aktuella).....................133
Bilaga 14 Lagrådets yttrande ..............................................................157

Prop. 2009/10:20
5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september
2009. ................................................................................................... 163
Rättsdatablad........................................................................................ 164
Prop. 2009/10:20
6
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
3. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,
4. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),
5. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),
6. lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med
villkorlig körkortsåterkallelse,
7. lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med
villkorlig körkortsåterkallelse,
8. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),
9. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),
10. lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning,
11. lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning,
12. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister, och
13. lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Prop. 2009/10:20
7
2.1
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift
Härigenom föreskrivs att 1, 8, 8 d, 9 och 11 §§ lagen (1972:435) om
överlastavgift ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Överlastavgift tas ut enligt
denna lag om
1. lastbil, som inte är en EGmobilkran,
2. buss,
3. tung terrängvagn, som är
konstruerad för en högsta hastighet
som överstiger 30 kilometer i
timmen, eller
4. släpvagn, som dras av bil,
tung terrängvagn, som är
konstruerad för en högsta hastighet
som överstiger 30 kilometer i
timmen, eller av motorredskap
klass I
framförs på väg med högre
axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck
eller bruttovikt än som
är tillåtet för fordonet, fordonståget
eller vägen.
Med väg avses allmän väg, gata
eller annan allmän plats.
Högsta för fordonet tillåtna
axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck
bestäms med ledning av
uppgiften i det senaste registreringsbeviset
om den garanterade
axelbelastningen.
Överlastavgift tas ut enligt
denna lag om
1. en lastbil, som inte är en EGmobilkran,
2. en buss,
3. en tung terrängvagn, som är
konstruerad för en högsta hastighet
som överstiger 30 kilometer i
timmen, eller
4. en släpvagn, som dras av en
bil, en tung terrängvagn, som är
konstruerad för en högsta hastighet
som överstiger 30 kilometer i
timmen, eller av ett motorredskap
klass I
framförs på väg med högre
axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck
eller bruttovikt än som
är tillåtet för fordonet, fordonståget
eller vägen.
Med väg avses allmän väg, gata
eller annan allmän plats.
Högsta för fordonet tillåtna
axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck
bestäms med ledning av
uppgiften i det senaste registreringsbeviset
om den garanterade
axelbelastningen.
Denna lag gäller inte i fråga om
ett fordon som är registrerat i
militära fordonsregistret, används
hos Försvarsmakten enligt skriftligt
avtal med denna eller är taget
i anspråk med nyttjanderätt enligt
förfogandelagen (1978:262).
1 Senaste lydelse 2009:225.

Prop. 2009/10:20
8
8 §2
I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen
i det län där den i vägtrafikregistret
antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har
sin adress enligt registret. I fråga
om andra fordon påförs avgiften
av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Överlastavgift får nedsättas eller
efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske
såväl i samband med prövning av
ärendet om påföring av överlastavgift
som efter särskild ansökan
hos länsstyrelsen.
Överlastavgift påförs av
Transportstyrelsen.
Överlastavgift får sättas ned
eller efterges om det finns särskilda
skäl. Detta får ske såväl i
samband med prövning av ärendet
om påföring av överlastavgift som
efter särskild ansökan hos
Transportstyrelsen.
8 d §3
En polismans beslut, om förskott
för överlastavgift eller om att
fordonet eller fordonståget inte får
fortsätta färden, skall skyndsamt
underställas länsstyrelsens
prövning. Länsstyrelsen skall
omedelbart pröva om beslutet skall
bestå.
Om ett beslut om att fordonet
eller fordonståget inte får fortsätta
färden gäller enligt 8 b §, skall
polisen och länsstyrelsen handlägga
ärendet om överlastavgift
utan dröjsmål. Länsstyrelsen får
vid sin handläggning
En polismans beslut om förskott
för överlastavgift eller om att
fordonet eller fordonståget inte får
fortsätta färden, ska skyndsamt
underställas Transportstyrelsens
prövning. Transportstyrelsen ska
omedelbart pröva om beslutet ska
bestå.
Om ett beslut enligt 8 b § gäller,
ska polisen och Transportstyrelsen
handlägga ärendet om överlastavgift
utan dröjsmål. Transportstyrelsen
får vid sin handläggning
1. helt eller delvis sätta ned ett förskott som har bestämts för avgiften,
2. upphäva beslutet som gäller
enligt 8 b §, om det finns synnerliga
skäl. Detsamma gäller även
efter det att länsstyrelsen har
beslutat i ärendet om överlastavgift
.
2. upphäva beslutet, om det
finns synnerliga skäl. Detsamma
gäller även efter det att Transportstyrelsen
har beslutat i ärendet om
överlastavgift.
2 Senaste lydelse 2001:560.
3 Senaste lydelse 2004:1083.

Prop. 2009/10:20
9
9 §4
Bestämmelserna i 2 kap. 2 §
första stycket, 5 kap. 17 § och
8 kap. 2–4 §§ vägtrafikskattelagen
(2006:227) ska också gälla överlastavgift
. Det som i 5 kap. 17 §
vägtrafikskattelagen sägs om
Skatteverket gäller då länsstyrelsen
.
Bestämmelserna i 2 kap. 2 §
första stycket, 5 kap. 17 § och
8 kap. 2–4 §§ vägtrafikskattelagen
(2006:227) ska också gälla överlastavgift
. Det som i 5 kap. 17 §
vägtrafikskattelagen sägs om
Skatteverket gäller då Transportstyrelsen
.
11 §5
Länsstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i fjärde stycket.
Skrivelsen med överklagandet
skall ha kommit in till länsstyrelsen
inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av
beslutet.
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att den
för honom gällande tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande
skall ges in inom två
veckor från utgången av den tid
inom vilken det första överklagandet
skulle ha gjorts. Återkallas
eller förfaller det första överklagandet
av någon annan
anledning, förfaller också det
senare.
Transportstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i femte stycket.
Skrivelsen med överklagandet ska
ha kommit in till Transportstyrelsen
inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av
beslutet.
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att tiden
för överklagande gått ut. Ett sådant
överklagande ska ges in inom två
veckor från utgången av den tid
inom vilken det första överklagandet
skulle ha gjorts. Återkallas
eller förfaller det första
överklagandet av någon annan
anledning, förfaller också det
senare.
Ett beslut som rör ett motordrivet
fordon som är registrerat
här i landet, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas
hos den länsrätt inom vars
domkrets ägaren till det
motordrivna fordonet har sin
adress enligt vägtrafikregistret. I
fråga om andra fordon överklagas
beslutet hos den länsrätt inom vars
domkrets beslutet meddelades.
4 Senaste lydelse 2008:211.
5 Senaste lydelse 2004:1083.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Prop. 2009/10:20
10
Länsstyrelsens beslut enligt
8 d § får inte överklagas.
Transportstyrelsens beslut enligt
8 d § får inte överklagas.
En polismans beslut enligt 8 a och 8 b §§ får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
11
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska
ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse
11 §
Transportstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol, om inte annat sägs i femte stycket. Skrivelsen med
överklagandet ska ha kommit in till Transportstyrelsen inom tre veckor
från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Om någon har överklagat ett beslut, får även någon annan som haft rätt
att överklaga beslutet ge in ett överklagande, trots att tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande ska ges in inom två veckor från
utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.
Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon annan
anledning, förfaller också det senare.
Ett beslut som rör ett motordrivet
fordon som är registrerat här
i landet, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas
hos den länsrätt inom vars
domkrets ägaren till det
motordrivna fordonet har sin
adress enligt vägtrafikregistret. I
fråga om andra fordon överklagas
beslutet till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet meddelades.
Ett beslut som rör ett motordrivet
fordon som är registrerat här
i landet, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas
hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets ägaren till det
motordrivna fordonet har sin
adress enligt vägtrafikregistret. I
fråga om andra fordon överklagas
beslutet till den förvaltningsrätt
inom vars domkrets beslutet
meddelades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut enligt 8 d § får inte överklagas.
En polismans beslut enligt 8 a och 8 b §§ får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.

Prop. 2009/10:20
12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer1 ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter som avses i
8 kap. 3 § eller 5 § regeringsformen,
om föreskrifterna gäller
Regeringen får meddela föreskrifter
som avses i 8 kap. 3 § eller
5 § regeringsformen, om föreskrifterna
gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses
under 1,
4. postbefordran,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt
fartyg,
6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,
7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
10. registrering av fordon,
11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,
12. riksfärdtjänst,
13. tillstånd att bruka svävare,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter
samt förbud mot vissa
typer av beräkningar av lön till
förare vid sådana transporter,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter
, färdskrivare samt
förbud mot vissa typer av
beräkningar av lön till förare vid
sådana transporter,
15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för trafikövervakningstjänster samt
för granskning eller kontroll enligt
bestämmelser som avses i första
stycket 10 eller 13. Regeringen
bemyndigas också att besluta om
föreskrifter om avgifter för
farledsverksamheten samt om
Regeringen får meddela föreskrifter
om
1. avgifter för trafikövervakningstjänster,
2. avgifter för granskning eller
kontroll enligt bestämmelser som
avses i första stycket 13,
3. avgifter för farledsverksamheten
,
1 Lagen omtryckt 1978:233.
2 Senaste lydelse 2002:584.

Prop. 2009/10:20
13
avgifter för skeppsmätning och
avgifter för tillstånd enligt första
stycket 5.
4. avgifter för skeppsmätning,
5. avgifter för tillstånd enligt
första stycket 5, och
6. sanktionsavgifter enligt
bestämmelser som avses i första
stycket 14.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Prop. 2009/10:20
14
2.4 Förslag till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)
Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)1
dels att 7 kap. 3 § och 10 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att i 7 kap. 6 § och 9 kap. 3 § ordet ”länsstyrelsen” i olika
böjningsformer ska bytas ut mot ”Transportstyrelsen” i motsvarande
form,
dels att 4 kap. 8 §, 5 kap. 15 §, 7 kap. 2, 5, 8 och 9 §§, 8 kap. 1–3 §§
samt 10 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
8 §2
Ett godkännande som handledare enligt 7 § upphör att gälla, om handledarens
körkort återkallas enligt 5 kap. 3 § eller återkallas tills vidare
enligt 5 kap. 5 §.
Länsstyrelsen skall på begäran
av handledaren eller den som
övningskör upphäva ett godkännande
som handledare.
Transportstyrelsen ska på
begäran av handledaren eller den
som övningskör upphäva ett godkännande
som handledare.
5 kap.
15 §3
Vad som sägs i 14 § andra stycket gäller inte i fråga om återkallelse
med stöd av 3 § 1–6 om prövotid enligt 3 kap. 18 § löpte för sökanden
vid tidpunkten för den händelse som medförde att körkortet återkallades.
Om det i beslut om återkallelse
beslutats om krav som skall uppfyllas
för utfärdande gäller dessa
krav i stället för kraven enligt
14 §. Detsamma gäller beslut av
körkortsmyndighet som fattats
efter beslut om återkallelse men
innan giltighetstiden för återkallelse
tills vidare eller spärrtiden
löpt ut.
Efter ett beslut om återkallelse
enligt 3 § 2–4 får länsstyrelsen
besluta att en ansökan om körkortstillstånd
skall ges in. Ett
sådant beslut får länsstyrelsen
meddela om det före utfärdande av
Om det i beslut om återkallelse
beslutats om krav som ska uppfyllas
för utfärdande gäller dessa
krav i stället för kraven enligt
14 §. Detsamma gäller beslut av
körkortsmyndighet som fattats
efter beslut om återkallelse men
innan giltighetstiden för återkallelse
tills vidare eller spärrtiden
löpt ut.
Efter ett beslut om återkallelse
enligt 3 § 2–4 får Transportstyrelsen
besluta att en ansökan
om körkortstillstånd ska ges in. Ett
sådant beslut får Transportstyrelsen
meddela om det före
1 Senaste lydelse av
7 kap. 3 § 2008:1369
9 kap. 3 § 2009:189
10 kap. 4 § 2003:216.
2 Senaste lydelse 2004:1087.
3 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2009/10:20
15
ett nytt körkort har framkommit
omständigheter som ger anledning
att pröva lämpligheten av att
meddela körkortstillstånd.
utfärdande av ett nytt körkort har
framkommit omständigheter som
ger anledning att pröva lämpligheten
av att meddela körkortstillstånd.
7 kap.
2 §4
Länsstyrelsen prövar ärenden
om medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket, om förlängd giltighet
enligt 3 kap. 12 § samt
ärenden enligt 3 kap. 3 §, 13 §
första stycket 5 och andra stycket.
Länsstyrelsen prövar även frågor
som avses i 3 kap. 16 § 1.
Länsstyrelsen prövar också
ärenden om godkännande av
handledare, förhandsbesked,
villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort utom i sådana
fall som anges i 3 § andra stycket,
körkortstillstånd, körkortsingripande
och giltighet eller
utbyte av ett utländskt körkort.
Transportstyrelsen prövar
ärenden om
1. medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket,
2. förlängd giltighet enligt 3 kap.
12 §,
3. godkännande av handledare,
4. förhandsbesked,
5. villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort,
6. körkortstillstånd,
7. körkortsingripande, och
8. giltighet eller utbyte av ett
utländskt körkort.
Transportstyrelsen prövar också
ärenden enligt
1. 3 kap. 3 §,
2. 3 kap. 13 § första stycket 1
och 5 samt andra stycket, och
3. 3 kap. 16 § 1.
Transportstyrelsen prövar
frågor om utfärdande av körkort.
5 §
Om ett körkort har blivit
omhändertaget enligt 5 kap. 7 §
första stycket 1–3 skall länsstyrelsen
utan dröjsmål pröva
frågan om körkortet skall återkallas
tills vidare eller lämnas
tillbaka.
Om ett körkort har blivit
omhändertaget enligt 5 kap. 7 §
första stycket 1, 2 eller 3 ska
Transportstyrelsen utan dröjsmål
pröva frågan om körkortet ska
återkallas tills vidare eller lämnas
tillbaka.
8 §
Giltighetstid för återkallelse tills
vidare och spärrtid med anledning
av återkallelse räknas från den dag
då beslutet delges körkortshavaren
eller från den tidigare dag när
körkortshavaren överlämnar körkortet
till länsstyrelsen. Har
Giltighetstid för återkallelse tills
vidare och spärrtid med anledning
av återkallelse räknas från den dag
då beslutet delges körkortshavaren
eller från den tidigare dag när
körkortshavaren överlämnar körkortet
till Transportstyrelsen. Har
4 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2009/10:20
16
beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av körkortet
eller av ett beslut om återkallelse
tills vidare, räknas spärrtiden från
det först delgivna beslutet. Har
giltigheten av beslut om återkallelse
av körkort tills vidare löpt
ut när slutligt beslut om körkortsingripande
fattas skall den tid
under vilket körkortet varit ogiltigt
räknas av från spärrtiden.
beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av körkortet
eller av ett beslut om återkallelse
tills vidare, räknas spärrtiden från
det först delgivna beslutet. Har
giltigheten av ett beslut om återkallelse
av körkort tills vidare löpt
ut när slutligt beslut om körkortsingripande
fattas ska den tid
under vilket körkortet varit ogiltigt
räknas av från spärrtiden.
Spärrtiden löper i andra fall från den dag som anges i beslutet.
9 §
Ogiltigt körkort skall överlämnas
till länsstyrelsen.
Ett ogiltigt körkort ska överlämnas
till Transportstyrelsen.
8 kap.
1 §5
Länsstyrelsens beslut enligt
7 kap. 2 § får, om inte annat följer
av tredje stycket eller 3 §, överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Länsstyrelsen får föra
talan även till förmån för den
enskilda parten.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Följande beslut får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut enligt 7 kap. 2 § första
och andra styckena, om inte annat
följer av 2 §,
2. beslut att inte utfärda körkort
med stöd av 3 kap. 1 § första
stycket 2,
3. beslut att inte bevilja tillstånd
enligt 4 kap. 9 § att bedriva
introduktionsutbildning eller
tillstånd enligt 4 kap. 12 § att
bedriva riskutbildning, och
4. beslut enligt 4 kap. 10 § att
återkalla tillstånd att bedriva
introduktionsutbildning eller
beslut enligt 4 kap. 13 § att återkalla
tillstånd att bedriva riskutbildning
.
Ett föreläggande om att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut
varigenom ärendet avgörs.
Länsstyrelsens beslut i ett
ärende om godkännande som
handledare får överklagas hos
Transportstyrelsen.
5 Senaste lydelse 2008:1369.

Lydelse enligt SFS 2009:189 Föreslagen lydelse Prop. 2009/10:20
17
2 §
Följande beslut av Transportstyrelsen
får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut att vägra utfärda körkort
enligt 3 kap. 1 § första stycket
2,
2. beslut att inte bevilja tillstånd
att bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 9 § eller
riskutbildning enligt 4 kap. 12 §,
och
3. beslut att återkalla tillstånd
att bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 10 § eller
riskutbildning enligt 4 kap. 13 §.
Följande beslut får inte överklagas:
1. beslut i ärende om utfärdande
av traktorkort eller förarbevis,
2. beslut i ärende om utfärdande
av körkort i annat fall än som
avses i 1 § första stycket 2,
3. beslut i ärende om förnyelse
av körkort eller förarbevis,
4. uppmaning enligt 3 kap. 13 §
första stycket 5,
5. beslut enligt 5 kap. 7 § om
omhändertagande av körkortstillstånd,
körkort, traktorkort eller
förarbevis, och
6. beslut i fråga om
godkännande vid förarprov.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut i
ärende om godkännande som
handledare får inte överklagas.
Detsamma gäller andra beslut än
som avses i första stycket i fråga
om utfärdande av körkort, traktorkort
eller förarbevis eller om förnyelse
av körkort eller förarbevis
samt beslut i fråga om villkor
enligt 7 kap. 3 § andra stycket.
3 §
Ett föreläggande om att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
En uppmaning enligt 3 kap. 13 §
första stycket 5 får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om
omhändertagande av körkortstillstånd,
körkort, traktorkort eller
förarbevis enligt 5 kap. 7 § och
beslut i fråga om godkännande vid
förarprov.
Beslut som avses i 1 § första
stycket 1 och 2 och andra stycket
samt beslut enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av denna
lag eller tillämplig förordning och
som inte rör introduktionsutbildning
eller riskutbildning
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
klaganden vistas. Övriga beslut
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets beslutet
meddelades.

Prop. 2009/10:20
18
Transportstyrelsen får föra talan
även till förmån för den enskilda
parten.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §6
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
samt meddela föreskrifter om
1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshandlingar
som ger rätt att köra motordrivna fordon,
2. länsstyrelsens prövning av
andra körkortsärenden än som
anges i 7 kap.,
2. Transportstyrelsens prövning
av andra körkortsärenden än som
anges i 7 kap.,
3. registrering som behövs för tillämpningen av lagen, och
4. att priset för deltagandet i
introduktionsutbildning som anges
i 4 kap. 7 § första stycket 4 inte får
överstiga viss nivå.
4. att priset för deltagandet i
introduktionsutbildning som anges
i 4 kap. 7 § första stycket 4 inte får
överstiga en viss nivå.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.
Regeringen får låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.
2 §
Om en läkare vid undersökning
av en körkortshavare finner att
körkortshavaren av medicinska
skäl är uppenbart olämplig att ha
körkort, skall läkaren anmäla det
till länsstyrelsen. Innan anmälan
görs skall läkaren underrätta körkortshavaren
. Anmälan behöver
inte göras om det finns anledning
att anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att köra körkortspliktigt
fordon.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även den som har körkortstillstånd
och traktorkort.
Om en läkare vid undersökning
av en körkortshavare finner att
körkortshavaren av medicinska
skäl är uppenbart olämplig att ha
körkort, ska läkaren anmäla det till
Transportstyrelsen. Innan anmälan
görs ska läkaren underrätta körkortshavaren
. Anmälan behöver
inte göras om det finns anledning
att anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att köra körkortspliktigt
fordon.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även den som har körkortstillstånd
eller traktorkort.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
2.5
6 Senaste lydelse 2004:1087.

Förslag till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)
Prop. 2009/10:20
19
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § körkortslagen (1998:488) ska ha
följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.4 Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
Beslut som avses i 1 § första
stycket 1 och 2 och andra stycket
samt beslut enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av denna
lag eller tillämplig förordning och
som inte rör introduktionsutbildning
eller riskutbildning
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
klaganden vistas. Övriga beslut
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets beslutet
meddelades.
Beslut som avses i 1 § första
stycket 1 och 2 och andra stycket
samt beslut enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av denna
lag eller tillämplig förordning och
som inte rör introduktionsutbildning
eller riskutbildning
överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets klaganden
är folkbokförd eller, om denne inte
är folkbokförd i Sverige, hos den
förvaltningsrätt inom vars
domkrets klaganden vistas. Övriga
beslut överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets
beslutet meddelades.
Transportstyrelsen får föra talan även till förmån för den enskilda
parten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.
Prop. 2009/10:20
20
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
Härigenom föreskrivs att 8–10 §§ lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Länsstyrelsen skall utöva tillsyn
över deltagarna i försöksverksamheten.
Om körkortshavaren bryter mot
vad som sägs i 6 § skall den
villkorliga återkallelsen undanröjas
och frågan om körkortsingripande
tas upp till förnyad
prövning. När spärrtid bestäms
med anledning av ett körkortsingripande
skall villkorstid då
körkortet varit återkallat villkorligt
inte räknas av. Detsamma gäller
om körkortshavaren själv vill
avbryta deltagandet i försöksverksamheten.
Transportstyrelsen ska utöva
tillsyn över deltagarna i försöksverksamheten.
Om körkortshavaren bryter mot
6 § ska den villkorliga återkallelsen
undanröjas och frågan
om körkortsingripande tas upp till
förnyad prövning. När spärrtid
bestäms med anledning av ett
körkortsingripande ska villkorstid
då körkortet varit återkallat
villkorligt inte räknas av.
Detsamma gäller om körkortshavaren
själv vill avbryta
deltagandet i försöksverksamheten.
Förnyad prövning får inte inledas efter villkorstidens utgång.
9 §
Länsstyrelsen i det län där körkortshavaren
är folkbokförd när
ansökan om villkorlig återkallelse
görs prövar ansökningen. Övriga
frågor enligt lagen prövas av
samma länsstyrelse.
Transportstyrelsen prövar
frågor enligt denna lag.
Beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas.
10 §
Länsstyrelsens beslut att vägra
villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att undanröja
villkorlig återkallelse får
överklagas endast i samband med
talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Transportstyrelsens beslut att
vägra villkorlig återkallelse får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att
undanröja villkorlig återkallelse
får överklagas endast i samband
med talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Transportstyrelsens beslut enligt
första stycket eller enligt föreskrifter
som har meddelats med

stöd av tillämplig förordning, Pr
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
.
op. 2009/10:20
21
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
22
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.6 Föreslagen lydelse
10 §
Transportstyrelsens beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om att undanröja
villkorlig återkallelse får överklagas endast i samband med talan mot det
beslut varigenom frågan om körkortsingripande avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Transportstyrelsens beslut enligt
första stycket eller enligt föreskrifter
som har meddelats med
stöd av tillämplig förordning,
överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd.
Transportstyrelsens beslut enligt
första stycket eller enligt föreskrifter
som har meddelats med
stöd av tillämplig förordning,
överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets klaganden
är folkbokförd.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.
Prop. 2009/10:20
23
2.8 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)
Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1998:490)1
dels att 7 kap. 3 § ska upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2, 4, 15 och 17 §§, 3 kap. 2, 5 och 6 §§, 5 kap. 1, 6, 10
och 17 §§, 7 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 8 kap. 2 § samt rubrikerna närmast
före 2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 kap. 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
2 §2
Frågor om trafiktillstånd prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person,
varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer såsom
staten, en kommun, ett kommunalförbund
eller ett landsting,
av länsstyrelsen i det län där
företagets eller verksamhetens
ledning finns.
Om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person som inte är
folkbokförd i Sverige eller en juridisk
person vars ledning finns
utanför Sverige, prövas frågor om
trafiktillstånd av Länsstyrelsen i
Stockholms län.
Transportstyrelsen prövar
frågor om tillstånd till linjetrafik
som berör flera län.
Frågor om trafiktillstånd prövas
av Transportstyrelsen.
1 Senaste lydelse av 7 kap. 3 § 2008:1370.
2 Senaste lydelse 2008:1370.

4 § Prop. 2009/10:20
24
Trafikansvariga är
1. i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direktören,
om det finns en sådan, eller annars den styrelseledamot som
bolaget eller föreningen har utsett,
2. i kommanditbolag och andra handelsbolag varje bolagsman,
3. i ideella föreningar och stiftelser den styrelseledamot som
föreningen eller stiftelsen har utsett,
4. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar företagsledaren,
5. i utländska företag (filialer) den verkställande direktören i filialen,
6. i statliga och kommunala organ samt hos andra privaträttsliga
juridiska personer än som avses i 1–5 den eller de som organet respektive
den juridiska personen har utsett, och
7. för näringsverksamhet som drivs av utomlands bosatta näringsidkare
föreståndaren.
Om det finns särskilda skäl, får
prövningsmyndigheten medge
a) att någon annan än den eller
de som nu har angetts skall vara
trafikansvarig, eller
b) att kommanditdelägare
undantas från att vara trafikansvarig.
Om det finns särskilda skäl, får
Transportstyrelsen medge
a) att någon annan än den eller
de som nu har angetts ska vara
trafikansvarig, eller
b) att kommanditdelägare
undantas från att vara trafikansvarig.
15 §
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte prövningsmyndigheten på
grund av särskilda skäl medger
längre giltighetstid, under högst
sex månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten skall det
finnas en föreståndare som har
godkänts av prövningsmyndigheten
. I fråga om denne skall 5 §
tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till prövningsmyndigheten
inom en månad efter dödsfallet
eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.
Detsamma gäller om föreståndaren
inte godkänns och det
inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som prövningsmyndigheten
bestämmer. Om inte
heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör tillståndet att
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte Transportstyrelsen på grund
av särskilda skäl medger längre
giltighetstid, under högst sex
månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten i dödsboet
eller konkursboet ska det finnas en
föreståndare som har godkänts av
Transportstyrelsen. I fråga om
denne ska 5 § tillämpas. Om det
inte har anmälts en föreståndare
till Transportstyrelsen inom en
månad efter dödsfallet eller
konkursbeslutet, upphör
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
Transportstyrelsen bestämmer.

Om inte heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör
Prop. 2009/10:20
25
gälla tre veckor efter det att
beslutet har vunnit laga kraft.
tillståndet att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
17 §3
Tillståndets fortsatta giltighet
kan prövas på nytt enligt 16 §
första stycket när tio år har förflutit
efter det att det meddelades
och därefter vart tionde år. Prövningen
skall göras endast om den
begärs av någon som är trafikhuvudman
och som berörs av
linjetrafiken.
En sådan begäran får ges in till
prövningsmyndigheten tidigast två
år och senast ett år före utgången
av den löpande tioårsperioden.
Tillståndets fortsatta giltighet får
prövas på nytt enligt 16 § första
stycket när tio år har förflutit efter
det att det meddelades och därefter
vart tionde år. Prövningen ska
göras endast om den begärs av
någon som är trafikhuvudman och
som berörs av linjetrafiken.
En sådan begäran får ges in till
Transportstyrelsen tidigast två år
och senast ett år före utgången av
den löpande tioårsperioden.
3 kap.
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
2 §
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av länsstyrelsen i det län
där sökanden eller innehavaren är
folkbokförd.
Frågor om taxiförarlegitimation
för den som inte är folkbokförd i
Sverige prövas av Länsstyrelsen i
Skåne län.
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av Transportstyrelsen.
5 §
Om en läkare vid undersökning
av en innehavare av taxiförarlegitimation
finner att denne av
medicinska skäl är uppenbart
olämplig att inneha sådan legitimation
, skall läkaren anmäla det
till prövningsmyndigheten. Innan
någon anmälan görs skall läkaren
underrätta innehavaren. Anmälan
behöver inte göras om det finns
anledning att anta att innehavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att föra ett
fordon i sådan trafik som avses i
1 §.
Om en läkare vid undersökning
av en innehavare av taxiförarlegitimation
finner att denne av
medicinska skäl är uppenbart
olämplig att inneha sådan legitimation
, ska läkaren anmäla det
till Transportstyrelsen. Innan
någon anmälan görs ska läkaren
underrätta innehavaren. Anmälan
behöver inte göras om det finns
anledning att anta att innehavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att föra ett
fordon i sådan trafik som avses i
1 §.
3 Senaste lydelse 1998:491.

Prop. 2009/10:20
26
6 §
I ett mål eller ärende om taxiförarlegitimation
får prövningsmyndigheten
förelägga den
enskilde att ge in läkarintyg.
I ett mål eller ärende om taxiförarlegitimation
får Transportstyrelsen
förelägga den enskilde
att ge in läkarintyg.
5 kap.
1 §
Om det i den yrkesmässiga
trafiken eller i övrigt vid driften av
trafikrörelsen eller i annan
näringsverksamhet som tillståndshavaren
driver har förekommit
allvarliga missförhållanden eller
om annars förutsättningarna för
tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte
längre föreligger, skall tillståndet
återkallas av prövningsmyndigheten
.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
kan i stället varning
meddelas.
Om det i den yrkesmässiga
trafiken eller i övrigt vid driften av
trafikrörelsen eller i annan
näringsverksamhet som tillståndshavaren
driver har förekommit
allvarliga missförhållanden eller
om annars förutsättningarna för
tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte
längre föreligger, ska tillståndet
återkallas av Transportstyrelsen.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
får i stället varning
meddelas.
6 §
En taxiförarlegitimation skall
återkallas av prövningsmyndigheten
om innehavaren
En taxiförarlegitimation ska
återkallas av Transportstyrelsen
om innehavaren
1. genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden
har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i linjetrafik eller taxitrafik
enligt 3 kap. 1 §,
2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3 §,
3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg, eller
4. begär att legitimationen skall
återkallas.
Om de missförhållanden som
avses i första stycket 1 inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas
kan i stället varning
meddelas.
4. begär att legitimationen ska
återkallas.
Om de missförhållanden som
avses i första stycket 1 inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas
får i stället varning
meddelas.
10 §
Om en taxiförarlegitimation har
omhändertagits enligt 9 § första
stycket 3, skall prövningsmyndigheten
utan dröjsmål avgöra om
legitimationen skall återkallas tills
vidare eller lämnas tillbaka.
Om en taxiförarlegitimation har
omhändertagits enligt 9 § första
stycket 3, ska Transportstyrelsen
utan dröjsmål avgöra om legitimationen
ska återkallas tills vidare
eller lämnas tillbaka.

Prop. 2009/10:20
27
17 §
Prövningsmyndigheten utövar
tillsyn över att tillståndshavare
bedriver verksamheten enligt
gällande bestämmelser.
Prövningsmyndigheten skall också
i övrigt verka för att kraven på
trafiksäkerhet, trafikmiljö och
arbetsmiljö uppfylls samt för att
yrkesmässig trafik bedrivs under
konkurrensvillkor som är lika för
alla trafikutövare.
Prövningsmyndigheten utövar
också tillsyn över att innehavare
av taxiförarlegitimation uppfyller
de krav som gäller för legitimationen
.
Transportstyrelsen utövar tillsyn
över att tillståndshavare bedriver
verksamheten enligt gällande
bestämmelser. Transportstyrelsen
ska också i övrigt verka för att
kraven på trafiksäkerhet, trafikmiljö
och arbetsmiljö uppfylls
samt att yrkesmässig trafik bedrivs
under konkurrensvillkor som är
lika för alla trafikutövare.
Transportstyrelsen utövar också
tillsyn över att en innehavare av
taxiförarlegitimation uppfyller de
krav som gäller för legitimationen.
7 kap.
1 §4
Länsstyrelsens beslut i frågor
om beviljande av tillstånd till
linjetrafik, villkor för sådant tillstånd
och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
Transportstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut i andra
frågor som rör tillstånd till linjetrafik
än sådana som avses i första
stycket får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om beviljande av tillstånd
till linjetrafik, villkor för sådant
tillstånd och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
regeringen.
Transportstyrelsens beslut i
andra frågor som rör tillstånd till
linjetrafik än sådana som avses i
första stycket får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
2 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
4 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxiförarlegitimation får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om taxiförarlegitimation får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
4 Senaste lydelse 2008:1370.

Prop. 2009/10:20
28
6 a §
I fråga om beslut enligt denna
lag, eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning, som får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
gäller följande.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
personen vistas.
Ett beslut som rör en juridisk
person, varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer
såsom staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting,
överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets företagets
eller verksamhetens ledning finns.
Beslut i andra fall än som sägs i
andra och tredje styckena överklagas
hos den länsrätt inom vars
domkrets beslutet meddelades.
8 §
En förvaltningsmyndighet får
föra talan även till förmån för den
enskilda parten.
Transportstyrelsen får föra talan
även till förmån för den enskilda
parten.
8 kap.
2 §5
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
samt meddela föreskrifter om
1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och
den lokalkännedom som taxiförare bör ha,
2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan
utrustning,
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
samt avgifter för den
kontroll som behövs,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter,
samt
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter,
5. körprov för taxiförarlegitimation
, samt
5 Senaste lydelse 2006:512.

6. avgifter för tillsyn och P
ärendehandläggning enligt denna
lag och enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning.
rop. 2009/10:20
29
5. körprov för taxiförarlegitimation
.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
30
2.9 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 a § yrkestrafiklagen (1998:490) ska
ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.8 Föreslagen lydelse
7 kap.
6 a §
I fråga om beslut enligt denna
lag, eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning, som får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
gäller följande.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
personen vistas.
Ett beslut som rör en juridisk
person, varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer
såsom staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting,
överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets företagets
eller verksamhetens ledning finns.
Beslut i andra fall än som sägs i
andra och tredje styckena överklagas
hos den länsrätt inom vars
domkrets beslutet meddelades.
I fråga om beslut enligt denna
lag, eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning, som får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
gäller följande.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets
personen är folkbokförd eller, om
denne inte är folkbokförd i
Sverige, hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets personen
vistas.
Ett beslut som rör en juridisk
person, varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer
såsom staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting,
överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets
företagets eller verksamhetens
ledning finns.
Beslut i andra fall än som sägs i
andra och tredje styckena överklagas
hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets beslutet
meddelades.
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.

Prop. 2009/10:20
31
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:492) om biluthyrning
dels att i 19 och 23 §§ ordet ”prövningsmyndigheten” ska bytas ut mot
”Transportstyrelsen”,
dels att 4, 10, 11 och 22 §§ samt rubriken närmast före 4 § ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
4 §
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person, av
länsstyrelsen i det län där företagets
ledning finns.
Om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person som inte är
folkbokförd i Sverige eller en
juridisk person där företagets
ledning finns utanför Sverige,
prövas frågor om tillstånd av
Länsstyrelsen i Stockholms län.
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas av
Transportstyrelsen.
10 §
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte prövningsmyndigheten på
grund av särskilda skäl medger
längre giltighetstid, under högst
sex månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten skall det
finnas en föreståndare som har
godkänts av prövningsmyndigheten
. I fråga om denne skall 6 §
tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till prövningsmyndigheten
inom en månad efter dödsfallet
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte Transportstyrelsen på grund
av särskilda skäl medger längre
giltighetstid, under högst sex
månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten i dödsboet
eller konkursboet ska det finnas en
föreståndare som har godkänts av
Transportstyrelsen. I fråga om
denne ska 6 § tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till Transportstyrelsen
inom en månad efter dödsfallet

eller konkursbeslutet, upphör P
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
Transportstyrelsen bestämmer.
Om inte heller den andra föreståndaren
godkänns, upphör tillståndet
att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
rop. 2009/10:20
32
eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.
Detsamma gäller om föreståndaren
inte godkänns och det
inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som prövningsmyndigheten
bestämmer. Om inte
heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör tillståndet att
gälla tre veckor efter det att
beslutet har vunnit laga kraft.
11 §
Om det i uthyrningsrörelsen
eller i någon annan näringsverksamhet
som tillståndshavaren
driver har förekommit allvarliga
missförhållanden eller om annars
förutsättningarna för tillstånd
enligt 6 § inte längre föreligger,
skall tillståndet återkallas av
prövningsmyndigheten.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
kan i stället varning
meddelas.
Om det i uthyrningsrörelsen
eller i någon annan näringsverksamhet
som tillståndshavaren
driver har förekommit allvarliga
missförhållanden eller om annars
förutsättningarna för tillstånd
enligt 6 § inte längre föreligger,
ska tillståndet återkallas av
Transportstyrelsen.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
får i stället varning
meddelas.
22 §
En prövningsmyndighets beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
personen vistas. Ett beslut som rör
en juridisk person överklagas hos
den länsrätt inom vars domkrets
företagets ledning finns. Beslut i
andra fall överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets
beslutet meddelades.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

Prop. 2009/10:20
33
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
34
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1998:492) om biluthyrning ska ha
följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.10 Föreslagen lydelse
22 §
Transportstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den
länsrätt inom vars domkrets
personen vistas. Ett beslut som rör
en juridisk person överklagas hos
den länsrätt inom vars domkrets
företagets ledning finns. Beslut i
andra fall överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets
beslutet meddelades.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets
personen är folkbokförd eller, om
denne inte är folkbokförd i
Sverige, hos den förvaltningsrätt
inom vars domkrets personen
vistas. Ett beslut som rör en
juridisk person överklagas hos den
förvaltningsrätt inom vars
domkrets företagets ledning finns.
Beslut i andra fall överklagas hos
den förvaltningsrätt inom vars
domkrets beslutet meddelades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.
Prop. 2009/10:20
35
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (2001:558) om vägtrafikregister
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
I fråga om personuppgifter ska vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för
1. verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om
a) fordonsägare,
b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra
fordon eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,
c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett
körkorts-, förarbevis- eller yrkestrafikärende,
d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig
trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning,
e) den som ansöker om, har eller
har haft färdskrivarkort som avses
i rådets förordning (EEG) nr
3821/85 av den 20 december 1985
om färdskrivare vid vägtransporter,
eller
f) den som har eller har haft
yrkeskompetens att utföra transporter
enligt lagen (2007:1157) om
yrkesförarkompetens eller genomgår
utbildning för att få sådan
kompetens.
e) den som ansöker om, har eller
har haft färdskrivarkort som avses
i rådets förordning (EEG) nr
3821/85 av den 20 december 1985
om färdskrivare vid vägtransporter,
f) den som har eller har haft
yrkeskompetens att utföra transporter
enligt lagen (2007:1157) om
yrkesförarkompetens eller genomgår
utbildning för att få sådan
kompetens, eller
g) den som bedriver sådan förvärvsmässig
transportverksamhet
på väg, som omfattas av Europaparlamentets
och rådets förordning
(EG) nr 561/2006 av den
15 mars 2006 om harmonisering
av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet
och om ändring
av rådets förordningar (EEG) nr
3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt
om upphävande av rådets förordning
(EEG) nr 3820/852 eller
1 Senaste lydelse 2009:124.
2 EUT L 102, 11.4.2006, s. 1 (Celex 32006R0561).

rådets förordning (EEG) nr Pr
3821/85,
op. 2009/10:20
36
2. försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut,
3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål
och för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott samt
information om den som har behörighet att framföra fordon för att utreda
trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll,
4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om
fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande
register, samt
5. uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordonsägare
, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen
(1998:204).
6 §3
I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser
1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,
2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:448) att föra fordon,
b) förarutbildning och förarprov,
c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,
3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att
bedriva yrkesmässig trafik och biluthyrning,
b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter
som meddelats i anslutning till lagarna och för tillämpningen av bestämmelser
om tillstånd till internationella person- eller godstransporter,
4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning,
5. innehav av färdskrivarkort
som avses i rådets förordning
(EEG) nr 3821/85, och
6. utfärdande, utbyte, förnyelse,
förlustanmälan, återlämnande,
giltighet och återkallelse av färdskrivarkort
enligt 5, och som i
övrigt behövs för tillämpningen av
förordning (EEG) nr 3821/85 och
av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den.
5. innehav av färdskrivarkort
som avses i rådets förordning
(EEG) nr 3821/85,
6. utfärdande, utbyte, förnyelse,
förlustanmälan, återlämnande,
giltighet och återkallelse av färdskrivarkort
enligt 5, och som i
övrigt behövs för tillämpningen av
förordning (EEG) nr 3821/85 och
av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den, och
3 Senaste lydelse 2008:1376.

Prop. 2009/10:20
37
I registret förs det dessutom in
uppgifter som behövs för kontroll
av att felparkeringsavgifter enligt
lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att
influtna medel redovisas samt de
uppgifter som behövs för att
Transportstyrelsen skall kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen (2004:629) om trängselskatt.
7. a) den som bedriver verksamhet
som avses i 5 § 1 g), och
b) det som i övrigt behövs för
tillämpningen av bestämmelser om
kontroll av företag enligt förordningen
(2004:865) om kör- och
vilotider samt färdskrivare, m.m.
eller av föreskrifter som meddelats
i anslutning till den.
I registret förs det dessutom in
uppgifter som behövs för kontroll
av att felparkeringsavgifter enligt
lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att
influtna medel redovisas samt de
uppgifter som behövs för att
Transportstyrelsen ska kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen (2004:629) om trängselskatt.
Personuppgifter får endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Prop. 2009/10:20
38
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor ordet ”Sjöfartsverkets” ska bytas ut mot ”Transportstyrelsens”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
3 Ärendet och dess beredning
Prop. 2009/10:20
39
Transportstyrelseutredningen
Regeringen beslutade i juli 2007 att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation,
Transportstyrelseutredningen, (dir. 2007:105). Enligt
regeringens bedömning borde det tas ett samlat grepp över myndighetsutövningen
på transportområdet och en ny trafikslagsövergripande
myndighet bildas.
Den 14 februari 2008 lämnade utredningen ett delbetänkande,
Transportinspektionen – en myndighet för all trafik (SOU 2008:9). I
betänkandet lämnades bl.a. förslag om vilka verksamheter vid olika
myndigheter som skulle föras över till en ny myndighet, Transportstyrelsen.
Dessutom föreslogs att länsstyrelsernas körkorts- och yrkestrafikverksamhet
skulle överföras från och med år 2010. Vad gäller
finansiering av den nya myndigheten föreslog utredaren att detta skulle
ske genom avgifter. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 2.
Den 29 april 2008 fattade regeringen genom tilläggsdirektiv (dir.
2008:45) beslut om bl.a. myndighetens inrättande från nästkommande
årsskifte och vilka verksamheter som skulle föras över från andra
myndigheter. När det gäller länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och
yrkestrafikområdet skulle detta ske från och med år 2010. Utredningen
fick ytterligare uppdrag att lämna förslag angående myndighetens finansieringsform
, bl.a. om vilka principer som ska styra valet av finansieringsform
samt tillhörande författningsförslag.
Den 2 maj 2008 lämnade utredaren huvudbetänkandet Transportinspektionen
– Ansvarslag för vägtrafiken m.m. (SOU 2008:44).
Betänkandet innehöll bl.a. förslag till ändrat överklagandeförfarande av
vissa beslut samt författningsförslag med anknytning till samtliga av
utredaren lämnade förslag i sakfrågor. Dessutom redovisades fördjupade
analyser av de förslag som presenterats i delbetänkandet, däribland
förslag om att Transportstyrelsen skulle överta polisens ansvar för
kontrollen av kör- och vilotider på väg hos företag. En sammanfattning
av betänkandet finns i bilaga 3.
Såväl del- som huvudbetänkandet har remissbehandlats. Förteckningar
över remissinstanserna finns i bilagorna 9 och 10. I mars 2008 hölls
dessutom ett remissmöte som behandlade delbetänkandets innehåll.
Sammanställningar av remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet
(dnr N2008/854/TR och N2008/3588/TR).
Den 13 oktober 2008 lämnade utredningen rapporten Finansieringsprinciper
och avgiftssystem för Transportstyrelsens verksamhet. Tre
alternativa finansieringsförslag presenterades, varav ett förordades. En
sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. Rapporten har remissbehandlats
och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig
i Näringsdepartementet (N2008/3588/TR). En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 11 till denna proposition.

Vägverkets rapport om kör- och vilotider Prop. 2009/10:20
40
Vägverket fick den 20 juni 2007 i uppdrag att se över kontrollen av kör och
vilotidsreglerna m.m. I samråd med Rikspolisstyrelsen skulle
Vägverket utreda funktionalitet och efterlevnad av kör- och vilotidsreglerna
vid gods- och persontransporter på väg. Vidare skulle förslag
lämnas till hur kontrollen av nyttotrafiken på väg kunde förbättras och
effektiviseras. Slutligen ingick i uppdraget att se över resursbehovet för
kontrollverksamheten samt att lämna förslag till en långsiktig finansiering
av verksamheten. En sammanfattning av rapporten Kontroller för
sund konkurrenskraft och ökad trafiksäkerhet inom nyttotrafiken på väg
(dnr N2008/3666/TR) finns i bilaga 5. Rapporten remissbehandlades
samtidigt som Transportstyrelseutredningens huvudbetänkande. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12 och en sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdepartementet
(N2008/3666/TR).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 maj 2009 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 13. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 14. Regeringen har i huvudsak beaktat Lagrådets synpunkter,
vilka har medfört justeringar i vissa lagförslag och tillhörande texter i
författningskommentaren. I övrigt finns kommentarer till Lagrådets
synpunkter i den allmänna motiveringen, se avsnitt 5.3, 6.1 och 6.2.2.
Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts.
De ändringar som föreslås i avsnitt 2.2, 2.5, 2.7, 2.9 och 2.11 handlar
enbart om den ändrade benämningen från länsrätt till förvaltningsrätt för
de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Med hänvisning till
lagförslagens enkla beskaffenhet har Lagrådets hörande i dessa delar
ansetts sakna betydelse. Detsamma gäller förslaget i avsnitt 2.13 som
enbart rör byte av myndighetsnamn.
Fortsatt handläggning
I tiden efter inhämtandet av Lagrådets yttrande har regeringen gjort den
bedömningen att det inte är lämpligt att låta de förslag som i lagrådsremissen
hänförde sig till avsnittet om finansieringen av Transportstyrelsens
verksamhet träda i kraft så snart som vid planerat datum, dvs.
den 1 januari 2010. Som en följd av detta ställningstagande bör inte
heller den planerade överföringen av verksamhet från Arbetsmiljöverket
ske vid denna tidpunkt. Denna proposition innehåller därför i huvudsak
inga sådana förslag utan dessa kommer att omhändertas i en senare
proposition och planeras träda i kraft den 1 januari 2011. Lagrådets
yttrande i dessa delar omhändertas följaktligen i den propositionen, se
även närmast föregående avsnitt.
Till ytterligare följd av beslutet att avvakta med de finansieringsanknutna
förslagen skiljer sig förslaget till lag om ändring i lagen
(1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,

Prop. 2009/10:20
41
4.1
transporter och kommunikationer, se förslag 2.3, även på det sättet att
kvarvarande lagtext omdisponerats för bättre överskådlighet.
I beredningsunderlaget Finansieringsprinciper och avgiftssystem för
Transportstyrelsens verksamhet, se bilaga 4, ingår emellertid en del av
förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490), se förslag 2.8
samt avsnitt 5.3. Även om detta beredningsunderlag således huvudsakligen
rör frågor som kommer att senareläggas, ingår den i sammanfattning
som en bilaga i denna proposition.
I bilaga 1 redovisas för överskådlighetens skull exempel på verksamheter
inom yrkestrafikområdet som är eller kan bli föremål för avgiftsuttag
. Bilagan grundas till stor del på uppgifter från länsstyrelserna under
våren 2009.
4 Bakgrund
Transportstyrelsen
4.1.1 Myndighetens verksamhet
Transportstyrelsen, som inrättades den 1 januari 2009, bedriver verksamhet
inom samtliga fyra transportslag dvs. järnväg, luftfart, sjöfart och
väg. Myndighetens s.k. kärnverksamhet består av normgivning,
tillståndsgivning och tillsyn samt ansvar för de register som behövs för
att utöva denna verksamhet. I uppgifterna innefattas krav på infrastruktur,
fordon, fartyg och luftfartyg, krav på organ och individer som
ska verka i systemet, villkor för marknadstillträde och för nyttjande av
infrastruktur, viss marknads- och konkurrensövervakning samt villkor för
resenärer och de som köper godstransporttjänster. Myndigheten svarar
också för omvärldsbevakning, statistik och forskning som stödjer och
följer upp densamma (prop. 2008/09:31).
Tidigare utövades verksamheterna inom flera myndigheter – Järnvägsstyrelsen,
Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket. I och med
inrättandet av Transportstyrelsen avvecklades de två förstnämnda
myndigheterna och delar av verksamheten hos de två övriga fördes över
till styrelsen.
Tullverket hade tidigare vissa uppgifter inom yrkestrafikområdet i
form av prövnings- och föreskriftsverksamhet vilka, tillsammans med
några smärre uppgifter hos Boverket och länsstyrelserna, också förts över
till Transportstyrelsen.
4.1.2 Skälen för myndighetens inrättande
Regeringen har uttalat (a. prop. s. 47 ff) att motiven för en trafikslagsövergripande
myndighet är flera. För det första, oberoendet mellan det
organ som utövar tillsynen och den verksamhet som tillsynen avser, detta
för att garantera en effektiv och tillförlitligt genomförd tillsyn. För att
uppnå detta är det nödvändigt att skilja tillsyn och normgivning från
infrastrukturförvaltarna och transportansvariga. För det andra, ambitionen
att samla ett tidigare splittrat tillsynsansvar inom transportsektorn

Prop. 2009/10:20
42
5.1
till att i stället utövas av en myndighet. För det tredje, önskan att uppnå
likformighet och likabehandling mellan trafikslagen.
4.1.3 Transportområdets tidigare organisering på
myndighetsnivå
Transportstyrelsens verksamhet inom järnvägs, luftfarts- och sjöfartssektorerna
har till större delen sitt ursprung i Statens Järnvägar (SJ) och
Järnvägsinspektionen inom Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket
. På vägområdet har en stor del av verksamheten bedrivits i
Vägverket. Fortfarande bedrivs viss verksamhet i länsstyrelserna – som
är regionala körkortsmyndigheter – som t.ex. prövar frågor om
körkortstillstånd och körkortsingripanden. På yrkestrafikområdet är
länsstyrelserna såväl prövnings- som tillsynsmyndighet för vissa frågor,
se närmare avsnitt 5.1.1.
Järnvägsinspektionen omorganiserades till en självständig myndighet
genom Järnvägsstyrelsens inrättande den 1 juli 2004. Luftfartsinspektionen
inom Luftfartsverket ombildades till den självständiga myndigheten
Luftfartsstyrelsen den 1 januari 2005 med funktioner som i stort
motsvarade Järnvägsstyrelsens, dvs. normgivning samt tillstånds- och
tillsynsverksamhet.
Sjöfartsinspektionens ställning inom Sjöfartsverket hade stora likheter
med inspektionsfunktionerna inom Banverket och Luftfartsverket. Dock
utgjorde Sjöfartsinspektionen alltjämt en del av modermyndigheten
Sjöfartsverket då Transportstyrelsen bildades den 1 januari 2009.
Vägsektorn skiljer sig från de tre övriga trafikslagen i det att
Vägtrafikinspektionen inom Vägverket har haft andra och begränsade
uppgifter i jämförelse med inspektionsfunktionerna inom de övriga
trafikslagen. Sålunda var stora delar av den verksamhet som fördes över
från Vägverket till Transportstyrelsen inte separerad från Vägverkets
verksamhet i övrigt.
5 Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter till
Transportstyrelsen, m.m.
Bakgrund och allmänna utgångspunkter
5.1.1 Nuvarande organisation
Från och med den 1 januari 2009 är Transportstyrelsen central körkortsmyndighet
. Transportstyrelsens huvudsakliga uppgifter på området är att
utfärda körkort, pröva frågor med anknytning till utbildning – i första
hand rörande trafikskolor – utöva tillsyn och meddela föreskrifter.
Vägverket ansvarar även fortsättningsvis för provverksamheten på
körkortsområdet. Länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter, som
i huvudsak prövar frågor med anknytning till lämpligheten som körkorts

havare, t.ex. frågor om körkortstillstånd och körkortsingripanden,
godkännande som handledare för övningskörning och vissa dispenser.
Prop. 2009/10:20
43
Inom yrkestrafikområdet är länsstyrelserna prövningsmyndigheter med
ansvar för trafiktillstånd – utom för länsöverskridande linjetrafik – viss
internationell trafik samt taxiförarlegitimationer. Länsstyrelserna prövar
också frågor om tillstånd till biluthyrning och beslutar om påförande av
överlastavgift. Den verksamhet inom yrkestrafikområdet, utom provverksamheten
, som före den 1 januari 2009 hanterades av Vägverket och
Tullverket är från och med nämnda datum Transportstyrelsens ansvar.
Det gäller länsöverskridande linjetrafik, viss internationell trafik,
utfärdande av taxiförarlegitimation, meddelande av föreskrifter samt
tillsyn inom respektive ansvarsområde.
5.1.2 Tidigare utredningar
Frågan om länsstyrelsernas roll inom körkorts- och yrkestrafikområdet
har tidigare varit föremål för utredning. I Länsstyrelse- och trafikutredningens
slutbetänkande (SOU 1997:6) behandlades bland annat
länsstyrelsernas roll inom områdena fordon, trafik och infrastruktur.
Utredningen redovisade två huvudalternativ, antingen att den nuvarande
organisationen skulle bestå eller att frågorna skulle föras över till
Vägverket centralt. Körkortsfrågorna delades upp mellan körkortstillstånd/lämplighetsprövning
vid körkortsgivning och körkortsingripande.
För en regional hantering av körkorts- och yrkestrafikfrågor talade enligt
utredningens mening, förutom kompetensskäl, länsstyrelsernas samarbete
med regionala myndigheter. En centraliserad hantering skulle, enligt
Vägverkets uppfattning, kunna främja effektivitet och likformighet i
bedömningarna. Utredningen föreslog att ärendena om överlastavgift
skulle föras till skatteförvaltningen med centralisering till dåvarande
Skattemyndigheten i Örebro län. Man konstaterade att antalet ärenden
var litet och för att få en enhetlig och likformig behandling var det en
fördel om de hanterades inom en myndighet. Utredningen föranledde inte
någon ändring av länsstyrelsernas roll på körkorts- och yrkestrafikområdet
.
I Körkortsingripandeutredningens betänkande (SOU 2000:26)
lämnades förslag till hur handläggningen av körkortsingripanden på
grund av trafikbrott kunde flyttas över till det straffprocessrättliga
förfarandet. För handläggningen av övriga körkortsingripanden föreslogs
ingen ändring. Utredningen ansåg att en decentraliserad organisation
borde vara till fördel för beslutsfattarens kontakter med körkortshavare
och för arbetet med att inhämta erforderlig information från läkare och
olika myndigheter. Den föreslagna reformen genomfördes inte.
Frågan om förutsättningar för koncentration av körkorts- och yrkestrafikadministrationen
var föremål för en utredning inom Näringsdepartementet
år 2001 (N2001/2499/IRT). Uppdraget gällde dock inte
koncentration inom länsstyrelseorganisationen, utan handlade om en
eventuell centralisering till Vägverket. Vägverket förordade i det
sammanhanget en centralisering av verksamheten till Vägverket, men
under förutsättning att körkortsingripandereformen enligt SOU 2000:26
genomfördes.

Verket beräknade att en centralisering skulle kunna inne
Prop. 2009/10:20
44
5.2
bära en besparing på 33–75 årsarbetskrafter, som vid den tidpunkten
motsvarade 18–39 Mkr i kostnader. Den föreslagna reformen genomfördes
inte.
I promemorian Koncentration av länsstyrelseverksamhet, Ds 2007:28,
föreslås som huvudregel att vissa länsstyrelseverksamheter koncentreras
till 6–9 utpekade länsstyrelser. Förslaget i promemorian utgår från vissa
närmare angivna kriterier för koncentration och aktuella verksamheter
bedöms utifrån dessa kriterier. I promemorian görs bedömningen att
verksamheterna körkort och yrkestrafik bör koncentreras. Utredningen
har remitterats.
Förslag till överföring av länsstyrelsernas
verksamhet avseende körkort och yrkestrafik till
Transportstyrelsen
Regeringens förslag: Lagen (1972:435) om överlastavgift,
körkortslagen (1998:488), lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse, yrkestrafiklagen (1998:490) och
lagen (1998:492) om biluthyrning ändras så att länsstyrelsernas
uppgifter gällande tillsyn samt prövning av tillstånd, godkännanden
och frågor som gäller överlastavgift inom körkorts- och yrkestrafikområdet
fr.o.m. den 1 januari 2010 förs över till Transportstyrelsen.
I nämnda lagar ska det som sägs om länsstyrelser och prövningsmyndigheter
i stället gälla Transportstyrelsen. I körkortslagen görs
dessutom vissa redaktionella ändringar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen
Dalarnas län, Länsstyrelsen Hallands län, Länsstyrelsen Jämtlands län,
Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen
Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms
län, Länsstyrelsen Södermanlands län, Länsstyrelsen Uppsala län,
Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen
Västra Götalands län, Länsstyrelsen Örebro och Länsstyrelsen
Östergötland avstyrker i varierande ordalag förslaget att överföra deras
verksamhet avseende körkort och yrkestrafik till Transportstyrelsen;
Länsstyrelsen Västmanlands län begränsar sig dock till att ange sina
farhågor med förslaget. Nästan samtliga nämnda länsstyrelser samt
Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen Västerbotten betonar
vikten av en regional närvaro och möjlighet till personliga besök.
Flertalet nämnda länsstyrelser ifrågasätter starkt de av utredningen
förväntade effektiviseringsvinsterna. Länsstyrelsen Gotlands län föreslår
en samlokalisering med Trafikregistret alternativt att länsstyrelserna även
fortsättningsvis svarar för den regionala närvaron. Länsstyrelsen
Gävleborgs län anser inte att handläggningen av körkort och yrkesmässig
trafik bör flyttas till Transportstyrelsen förrän om 5–7 år samt betonar
vikten av regional närvaro och samverkan mellan myndigheter.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att länsstyrelsernas uppgifter inom
körkorts- och yrkestrafikområdet bör ligga kvar på länsstyrelserna, i den
mån dessa inte kan utföras helt maskinellt. Länsstyrelsen Västerbotten
Prop. 2009/10:20
45
har understrukit vikten av en lokal förankring i verksamheten, oavsett
inom vilken myndighet den bedrivs. Länsstyrelsen Uppsala län anser
vidare att länsstyrelsen måste erhålla ekonomisk kompensation för de
stora omställningskostnader som myndigheten drabbas av vid en överföring
av deras verksamhet avseende körkort och yrkestrafik.
Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Länsstyrelsen
Värmland, Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen i Stockholms län och
Länsstyrelsen Västerbotten har i varierande ordalag tillstyrkt att ansvaret
för frågor om överlastavgift överförs till Transportstyrelsen. Glesbygdsverket
anser att konsekvenserna av att flytta körkorts- och yrkestrafikverksamheten
till Transportstyrelsen behöver utredas ytterligare och
betonar vikten av regional närvaro och möjlighet till personlig kontakt
med myndigheten. Vägtrafikinspektionen och Motorbranschens
Riksförbund ställer sig bakom förslaget att samla all normgivning, tillsyn
och prövning av tillstånd inom körkorts- och yrkestrafikområdet i en
myndighet. Vägtrafikinspektionen motsätter sig dock en fullständig
centralisering av verksamheten. Vinnova stöder betänkandets slutsatser.
Motormännens Riksförbund anser att en överföring av länsstyrelsernas
ansvar för körkortsfrågor till Transportstyrelsen måste motsvaras av en
tydlig förbättring av servicen till medborgarna och att tillräckliga resurser
måste avsättas för detta. ST inom Länsstyrelsen i Stockholms län
motsätter sig att körkorts- och yrkestrafikfrågorna förs över till
Transportstyrelsen och ifrågasätter utredningens bedömning av
möjligheterna att effektivisera körkortsverksamheten. Organisationen
pekar på vikten av regional närvaro och anser vidare att länsstyrelserna
måste få täckning för de omställningskostnader de drabbas av vid en
överföring av verksamheterna till Transportstyrelsen. Svenska
Bussbranschens Riksförbund konstaterar, mot bakgrund av departementspromemorian
”Koncentration av länsstyrelseverksamhet” (Ds
2007:28), att samordningen mellan olika statliga utredningar verkar
brista. Svenska Taxiförbundet och Sveriges Åkeriföretag ställer sig
bakom en överföring av länsstyrelsernas uppgifter på körkorts- och
yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen. Svenska Taxiförbundet
betonar även vikten av att ta tillvara den kompetens som finns hos
länsstyrelserna samt att upprätta regionala kontor. Sveriges Trafikskolors
Riksförbund är positiva till att alla körkortsfrågor samlas i en myndighet.
Svenska Transportarbetareförbundet instämmer i länsstyrelsernas
betänkligheter mot en flytt av körkorts- och yrkestrafikfrågorna till
Transportstyrelsen och betonar vikten av en regional förankring.
Tjänstemännens Centralorganisation har inget att erinra mot förslaget.
Region Dalarna anser att utredningen har underskattat den komplexitet
och det behov av närhet till medborgarna som kännetecknar körkortshanteringen
och poängterar att den lokala statliga servicen inte får
försämras. Rikspolisstyrelsen ställer sig positiv till att Transportstyrelsen
ska utgöra central myndighet i fråga om överlastavgift. Skatteverket är
tveksamt till att Transportstyrelsen ska hantera körkortsfrågor.

Skälen för regeringens förslag Prop. 2009/10:20
46
Allmänt
Nästan samtliga länsstyrelser och flera övriga remissinstanser har
avstyrkt utredningens förslag att överföra länsstyrelsernas verksamhet
inom områdena körkort och yrkestrafik till Transportstyrelsen.
Transportstyrelsens s.k. kärnverksamhet består bl.a. av normgivning,
tillståndsgivning och tillsyn inom samtliga fyra trafikslag och regeringens
utgångspunkt är därför att all verksamhet som går att hänföra till
denna kärnverksamhet ska föras över till Transportstyrelsen. De nu
aktuella länsstyrelseuppgifterna faller inom Transportstyrelsens
kärnverksamhet, men frågan har ytterligare dimensioner eftersom en
överföring av nämnda verksamheter innebär att en central myndighet
övertar ansvaret från 21 regionala myndigheter. Detta förhållande
medför, enligt regeringens uppfattning, att förslaget även måste innefatta
överväganden om möjlig effektivisering och behovet av fortsatt regional
verksamhet.
Möjlig effektivisering
Flera remissinstanser har ifrågasatt den uppskattade effektivisering av
körkortsverksamheten som Vägverket, Trafikregistret, och utredningen
har redovisat och har hävdat att ärendenas komplexitet samt oundvikliga
materiella och processuella manuella moment har underskattats. Regeringen
har förståelse för remissinstansernas farhågor härvidlag. De
processuella krav som ställs på verksamheten, såsom kommunicering,
beslutsmotivering, delgivning och behandling av överklaganden, liksom
de svårigheter som kan finnas vid de medicinska prövningar som
behöver göras får inte underskattas. Även om effektiviseringspotentialen
således är något oklar i omfattning är det dock regeringens uppfattning
att en samlad hantering av de aktuella frågorna skapar utrymme för en
betydande effektivisering av verksamheten. En viss effektivisering skulle
troligen kunna ske även inom nuvarande organisation, men den stora
vinsten ligger enligt regeringens uppfattning i att samla ansvaret för
körkorts- och yrkestrafikfrågorna i en myndighet. En samlad verksamhetsledning
skapar bättre förutsättningar för en mer effektiv verksamhet.
Vidare underlättas en enhetlig rättstillämpning av en sådan organisation.
Sammantaget med möjligheterna att centralt utveckla och använda ny
teknik för en ökad maskinell ärendehantering torde goda förutsättningar
för en effektivisering av verksamheten föreligga. Även frågor av
administrativ karaktär, såsom en gemensam personalpolitik och
kompetensutveckling kan drivas effektivare om en myndighet ansvarar
för verksamheten. Betydelsen för berörda medborgare att endast behöva
vända sig till en myndighet när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor
ska inte heller underskattas. När det gäller yrkestrafikområdet saknas en
analys av möjlig effektivisering. De effektiviseringsvinster som kan
uppnås genom att samla verksamheten till en myndighet, som redogjorts
för ovan, har dock bäring även på yrkestrafikverksamheten.

Regional verksamhet Prop. 2009/10:20
47
Länsstyrelserna och flera andra remissinstanser har betonat vikten av att
allmänheten ges möjlighet till personlig kontakt med myndighetens
personal i, framför allt, körkortsärenden. Regeringen delar denna
uppfattning och anser att en fullständig centralisering av körkortsverksamheten
skulle vara negativ både från servicesynpunkt och ur ett
rättssäkerhetsperspektiv. Verksamheten på körkortsområdet innefattar
myndighetsutövning mot enskild. Ärenden rörande körkortstillstånd och
körkortsingripanden berör vidare ett stort antal människor och är normalt
sett av stor betydelse för den enskilde. Det är av stor vikt att samtliga
medborgare, även de som av olika anledningar har svårt att tillgodogöra
sig de tekniska tjänster som finns tillgängliga, ges möjlighet att komma i
kontakt med handläggande myndighet. De individuella bedömningar som
många gånger behöver göras i körkortsärenden kan dessutom vara av
komplicerad natur och kräva en personlig kommunikation mellan
berörda medborgare och handläggare.
Vidare har flertalet remissinstanser pekat på vikten av att verksamheten
är regionalt förankrad, särskilt vad gäller kontakter med andra myndigheter
på regional nivå i samband med körkortsmedicinska prövningar och
när det gäller tillsyn av den yrkesmässiga trafiken. De aktuella körkortsfrågorna
rör främst lämplighetsbedömningar av enskilda. Med hänsyn till
arten av dessa frågor anser regeringen att en förutsättning för en
verksamhetsöverföring är att samverkan ska ske med andra myndigheter,
liksom att möjligheterna att använda nödvändig medicinsk sakkunskap
inte försämras. Även när det gäller tillsynen av den yrkesmässiga trafiken
är det av stor vikt att samverkan med lokala och regionala myndigheter
inte försämras. Mot bakgrund av det nu sagda vill regeringen betona att
en centralisering av de aktuella verksamheterna till Transportstyrelsen
inte innebär att dessa måste lokaliseras till en ort. Transportstyrelsen har
en regional förankring, vilket skapar möjligheter att sprida verksamheterna
på flera orter och därmed inte försämra kontakten med regionala
myndigheter.
Utredningen har i betänkandet angett att avsikten är att verksamheterna
på ett par års sikt, i den mån det är rimligt och möjligt, kommer att
förskjutas från ett regionalt till ett centralt perspektiv. I den mån
Transportstyrelsen verkställer sin avsikt härvidlag förutsätter regeringen
att myndigheten beaktar vad som angetts ovan rörande behovet av
möjlighet till personliga besök och regional förankring.
Frågor om överlastavgift
Transportstyrelsen tog den 1 januari 2009 över Skatteverkets uppgifter i
fråga om överlastavgift. Av förordningen (2008:1103) om överlastavgift
framgår att Transportstyrelsen ansvarar för frågor om överlastavgift om
inte annat föreskrivs samt att Transportstyrelsen får meddela föreskrifter
om inbetalning av överlastavgift.

Länsstyrelserna handlägger i dag frågor
om påförande av överlastavgift samt överprövar polismans beslut om
förskott för överlastavgift eller beslut om att ett visst fordon inte får
fortsätta sin färd. Påförande av överlastavgift skiljer sig från övriga
länsstyrelseuppgifter inom yrkestrafikområdet genom sin karaktär av
påföljdsprövning vid överträdelse av trafikregler. Verksamheten har dock
klara kopplingar till övrig verksamhet på yrkestrafikområdet. Såväl
praktiska som ekonomiska skäl talar för att hantera denna i sammanhanget
begränsade ärendegrupp på samma sätt som länsstyrelsernas
övriga verksamhet på yrkestrafikområdet. Mot bakgrund härav samt till
att Transportstyrelsen har tagit över Skatteverkets uppgifter i fråga om
överlastavgift framstår det som mest ändamålsenligt att ansvaret för
frågor om överlastavgift samlas i en myndighet, Transportstyrelsen. På så
sätt undviks att yrkestrafikhanteringen splittras på flera myndigheter.
Prop. 2009/10:20
48
Länsstyrelsernas omställningskostnader
Några remissinstanser har väckt frågan om ekonomisk kompensation till
länsstyrelserna för omställningskostnader i samband med en verksamhetsövergång
. Beträffande denna fråga hänvisas till avsnitt 10.1 om
konsekvenser.
Författningsförslagen
Lagen (1972:435) om överlastavgift, körkortslagen (1998:488), lagen
(1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,
yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning
aktualiseras, förutom i detta avsnitt, beträffande frågor rörande överklagande
och forumregler i denna proposition. För tydlighets skull
behandlas dock de förslag som lämnas på de olika områdena separat från
varandra, se nedan avsnitt 6 när det gäller överklagande och forumregler.
För en helhetsbild hänvisas till författningskommentarerna i avsnitt 11.1,
11.4, 11.6, 11.8 och 11.10.
De principiella överväganden som ligger bakom beslutet att föra över
länsstyrelsernas verksamhet på körkorts- och yrkestrafikområdet till
Transportstyrelsen har redovisats ovan. För att rent formellt genomföra
verksamhetsöverföringen krävs att lagen (1972:435) om överlastavgift,
körkortslagen (1998:488), lagen (1998:489) om försöksverksamhet med
villkorlig körkortsåterkallelse, yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen
(1998:492) om biluthyrning ändras på så sätt att vad som sägs om
länsstyrelser och prövningsmyndigheter i nämnda lagar i stället ska gälla
Transportstyrelsen.
När det gäller körkortslagen föreslås förutom ovanstående ändringar
även vissa redaktionella ändringar samt att 7 kap. 3 § och 10 kap. 4 § ska
upphöra att gälla. För en närmare redovisning härvidlag hänvisas till
författningskommentaren i avsnitt 11.4.

Prop. 2009/10:20
49
5.3 Bemyndigande avseende avgifter inom
yrkestrafikområdet
Regeringens förslag: Nuvarande bemyndigande i yrkestrafiklagen
(1998:490) avseende möjligheten att meddela föreskrifter om avgifter
för den kontroll som behövs förtydligas. Dessutom införs ett
uttryckligt bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för den
ärendehandläggning som sker inom yrkestrafikområdet.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens i sak.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg har ansett att den
skrivning som utredningen föreslog i bl.a. förslaget till lag om ändring i
yrkestrafiklagen är svårbegriplig.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt
Enligt förslagen i detta avsnitt kommer Transportstyrelsen att från och
med den 1 januari 2010 ha hand om större delen av den myndighetsutövning
som rör yrkestrafikområdet. Redan från och med myndighetens
inrättande den 1 januari 2009 har den emellertid haft hand om de yrkestrafikanknutna
verksamheter som tidigare hörde till Vägverket respektive
Tullverket, jfr avsnitt 5.1.1.
Bemyndigande avseende avgifter för kontroll/tillsyn
I 8 kap. 2 § yrkestrafiklagen finns i dag ett bemyndigande att ”ta ut
avgifter för den kontroll som behövs”. Bemyndigandet har överförts mer
eller mindre oförändrat från tidigare yrkestrafikförfattningar (se bl.a. SFS
1988:263 och SFS 1979:559). Av prop 1978/79:111 s. 9 framgår att det
uttryckligen anges att regeringen får föreskriva avgifter för den kontroll
av den yrkesmässiga trafiken som behövs. Detta bemyndigande har
emellertid inte utnyttjats.
I 5 kap. 17 och 18 §§ yrkestrafiklagen finns bestämmelser om tillsyn
m.m. Där anges bl.a. att prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att
tillståndshavare bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser och
över att innehavare av taxiförarlegitimation uppfyller de krav som gäller
för legitimationen.
Regeringens förslag härvidlag innebär för det första att begreppet
”kontroll” byts ut mot ”tillsyn”. Det sistnämnda är det som används i
övrigt i yrkestrafiklagen liksom i många andra författningar – inte bara
på transportområdet – när det gäller den verksamhet som innebär att en
myndighet bevakar att aktuella bestämmelser efterlevs. En sådan
definition är överensstämmande med Tillsynsutredningens förslag i sitt
betänkande (SOU 2004:100). Genom ändringen i yrkestrafiklagen blir
det tydligare vad bemyndigandet avser. För det andra placeras avgiftsbemyndigandet
i en egen punkt i paragrafen. Detta medför en bättre

åskådlighet liksom undanröjer eventuella oklarheter beträffande Pr
bemyndigandets omfattning.
op. 2009/10:20
50
Lagrådet framförde i sitt yttrande att det enligt dess mening är tillåtet
att delegera rätten att meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn, om
avgifterna tas ut för konkreta tillsynsåtgärder, eller, för det fall en t.ex.
årlig tillsynsavgift tas ut av ett kollektiv, någon tillsynsåtgärd vidtas
beträffande var och en i kollektivet under det år som avgiften avser.
Dessutom anförde Lagrådet att avgifterna sammantaget inte får överstiga
de sammanlagda kostnaderna för den tillsyn som utövas. Lagrådet
avslutade sitt yttrande i detta sammanhang med att förutsätta att de föreslagna
bemyndigandena används i enlighet med regeringsformens
bestämmelser.
Såsom Lagrådet utformat sitt yttrande föranleder det ingen justering av
det föreslagna bemyndigandet som sådant. Däremot innebär yttrandet att
en specificering av bemyndigandets utnyttjande är nödvändigt på lägre
författningsnivå, bl.a. när det gäller årliga eller på annat sätt periodiska
avgiftssystem. Regeringen, som på förordningsnivå kommer att föreskriva
de närmare förutsättningarna för avgiftsuttaget, har inte för avsikt
att gå utöver vad Lagrådet förutsatt.
Bemyndigande avseende avgifter för ärendehandläggning
Riksdagen har i två generella bemyndiganden överlåtit åt regeringen att
meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter, dels för
domstolar och inskrivningsmyndigheter, dels för statliga förvaltningsmyndigheter.
För de statliga förvaltningsmyndigheterna beslutade riksdagen ett
bemyndigande med riktlinjer i anslutning till att expeditionskungörelsen
1992 ersattes av avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har således
med stöd av detta riksdagsbeslut möjlighet att bestämma ansökningsavgifter
inom ramen för riktlinjerna. Samtidigt gjordes vissa undantag i
fråga om myndigheter med reglerad verksamhet enligt s.k. uppdragsmodell
. Riksrevisionsverket har pekat på oklarheter kring räckvidden av
detta riksdagsbemyndigande och frågat sig om det avser enbart sådana
avgifter som reglerades i expeditionskungörelsen eller om det avser
samtliga ansöknings- och expeditionsavgifter (RiR 2004:7, s. 23 f). Det
är vidare oklart om bemyndigandet ska tolkas så att regeringen har rätt att
införa nya ansöknings- eller expeditionsavgifter.
Avgiftsutredningen har i betänkandet Avgifter (SOU 2007:96),
rekommenderat att alla riksdagens avgiftsbemyndiganden beslutas
genom lag, bland annat på grund av de oklarheter som kan uppstå vid
beslut i annan form.
För de allra flesta prövningar av olika slag inom yrkestrafikområdet,
t.ex. avseende ansökningar om tillstånd och dispenser, tar prövningsmyndigheten
ut en avgift. Avgifterna tas ut med stöd av förordningen
(2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Något uttryckligt
bemyndigande i lag finns emellertid inte.

Mot bakgrund av det anförda
föreslår regeringen att ett uttryckligt bemyndigande att meddela föreskrifter
om avgifter för ärendehandläggning enligt lagen och enligt före
Prop. 2009/10:20
51
6.1
skrifter som har meddelats med stöd av lagen eller tillämplig förordning
införs.
Kammarrätten i Göteborg har i sitt remissvar framfört synpunkten att
den av utredningen föreslagna formuleringen är svårbegriplig. Regeringen
har med sin föreslagna formulering beaktat synpunkten. Innehållet
i sak är dock detsamma som utredningens.
6 Överklagande- och forumfrågor i körkorts och
yrkestrafikärenden
Instansordningen
Regeringens förslag: Transportstyrelsens beslut enligt körkortslagen
(1998:488) som gäller godkännande som handledare får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Transportstyrelsens beslut enligt yrkestrafiklagen
(1998:490) i frågor om beviljande av tillstånd till linjetrafik,
villkor för sådant tillstånd och omprövning enligt 2 kap. 17 § yrkestrafiklagen
får överklagas hos regeringen.
Regeringens bedömning: Den nuvarande ordningen, att vissa beslut i
första instans inom körkorts- och yrkestrafikområdet inte får överklagas,
bör kvarstå.
Vissa bestämmelser i körkortslagen bör dock ändras redaktionellt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksdagens ombudsmän (JO) önskar en mer
genomgripande översyn av överklagandebestämmelserna på trafikområdet
. Uppsala tingsrätt finner behov av en ytterligare analys av
konsekvenserna för domstolsväsendet. Kammarrätten i Göteborg,
Länsrätten i Östergötlands län, Länsstyrelsen Stockholms län och
Länsstyrelsen i Skåne län har inget att erinra mot förslaget. Länsstyrelsen
Dalarnas län anser det motiverat att överväga en annan ordning för
överklagande av vissa ärendetyper, men anser att ytterligare analys av
konsekvenserna krävs. Vägverket ser positivt på utredningens översyn av
författningar såvitt gäller möjligheten att överklaga beslut.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Länsstyrelsebeslut som överklagas hos Transportstyrelsen
Flertalet beslut inom körkorts- och yrkestrafikområdet överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Vissa länsstyrelsebeslut överklagas dock i
dag till Transportstyrelsen och får därefter inte överklagas vidare. Inom
körkortsområdet rör det bland annat frågor om godkännande som
handledare enligt 8 kap. 2 § tredje stycket körkortslagen (1998:488).
Övriga beslut beträffande vilka Transportstyrelsen i dag är sista instans
återfinns i körkortsförordningen (1998:980) och yrkestrafikförordningen
(1998:779). Antalet aktuella beslut, inklusive beslut enligt körkorts

förordningen och yrkestrafikförordningen, som i dag överklagas till
Transportstyrelsen uppgår enligt utredningen till omkring 100 stycken
per år, varav den största gruppen utgörs av beslut rörande godkännande
som handledare.
Prop. 2009/10:20
52
Regeringen föreslår i avsnitt 5.2 i denna proposition att länsstyrelsernas
uppgifter inom körkortsområdet ska föras över till Transportstyrelsen
. Detta förhållande medför att Transportstyrelsen efter verksamhetsöverföringen
prövar ärenden rörande godkännande som handledare
både som första och sista instans. Genom artikel 6.1 i den europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna (Europakonventionen) garanteras enskilda rätt till
domstolsprövning av tvister som rör bl.a. civila rättigheter. Var och en
som uppfyller kraven i 4 kap. 7 § körkortslagen får godkännas som
handledare vid övningskörning. Möjligheten att godkännas som handledare
är utformad på ett sådant sätt att det får anses vara fråga om en
sådan rättighet som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Till detta
kommer att de aktuella besluten i många fall har stor ekonomisk
betydelse för enskilda, eftersom de samtidigt innebär att övningskörning
kan ske under uppsikt av den godkända handledaren i stället för en
trafiklärare vid en trafikskola. En rätt till domstolsprövning av Transportstyrelsens
beslut om godkännande av handledare bör därmed finnas.
Besluten om godkännande som handledare bör få överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. 8 kap. 1 och 2 §§ körkortslagen ska ändras i
enlighet härmed.
Länsstyrelsens beslut i ett ärende om tillstånd till linjetrafik som endast
berör ett län samt villkor för och omprövning av ett sådant tillstånd överklagas
i dag hos Transportstyrelsen, med regeringen som sista instans (se
7 kap. 1 och 3 §§ yrkestrafiklagen). Förslaget om överföring av
länsstyrelsernas uppgifter på yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen
föranleder inget förslag till ändring av regeringens roll som överprövande
instans. Däremot innebär verksamhetsöverföringen att prövningen av
dessa frågor sker i två instanser i stället för tre. Effekten av detta skulle
kunna bli att antalet ärenden som överklagas hos regeringen ökar, eftersom
en instans försvinner. Antalet ärenden som överklagas är dock enligt
utredningen mycket begränsat, närmast obefintligt. Under 2007 överklagades
inte något beslut till Vägverket (som då prövade aktuella överklaganden
av länsstyrelsens beslut). Mot bakgrund härav anser regeringen
att prövningen av de aktuella ärendena kan ske i två instanser.
Med anledning av att Transportstyrelsen enligt förslaget prövar samtliga
beslut rörande frågor om linjetrafik saknas anledning att reglera frågor
om överklagande av dessa beslut i separata paragrafer.

Regeringen anser
att samtliga bestämmelser rörande överklagande av beslut om linjetrafik
bör föras samman i 7 kap. 1 § yrkestrafiklagen. 7 kap. 3 § yrkestrafiklagen
blir med anledning härav överflödig och bör upphävas.
Beslut av Transportstyrelsen som inte får överklagas
Enligt 8 kap. 2 och 3 §§ körkortslagen får vissa beslut som Transportstyrelsen
fattar som första instans inte överklagas. Det gäller beslut enligt
körkortslagen om utfärdande av körkort – utom i fråga om kravet på
Prop. 2009/10:20
53
permanent bosättning eller studier i Sverige under minst sex månader –
utfärdande av traktorkort eller förarbevis, förnyelse av körkort eller
förarbevis, beslut i fråga om villkor enligt 7 kap. 3 § andra stycket
körkortslagen, en uppmaning att ange vilket av flera körkort som ska
behållas enligt 3 kap. 13 § första stycket 5, beslut om omhändertagande
av körkortstillstånd, körkort traktorkort eller förarbevis enligt 5 kap. 7 §
och beslut i fråga om godkännande vid förarprov. Lagrådet har
beträffande 8 kap. 3 § i lagrådsremissens lagförslag framfört den
synpunkten att om inte andra beslut är överklagbara än de som anges i
8 kap. 1 och 2 §§, uppräkningen i 3 § bör ersättas med en regel om att
andra beslut inte får överklagas. Regeringens syfte med de föreslagna
ändringarna av överklagandebestämmelserna är inte att ändra
bestämmelsernas struktur på annat sätt än som följer av överföringen av
vissa länsstyrelseuppgifter till Transportstyrelsen. Lagstiftningstekniken
att räkna upp de beslut som inte får överklagas används vidare i flera
andra författningar på trafikområdet, jfr 5 kap. 6 § fordonslagen
(2002:574) och 7 kap. 6 § yrkestrafiklagen (1998:490). Med hänsyn
härtill och till att körkortslagen för närvarande är föremål för översyn
(SOU 2008:130) finner regeringen att bestämmelsens nuvarande struktur
tills vidare bör behållas.
Vidare har Lagrådet ifrågasatt behovet av överklagandeförbud
beträffande åtminstone beslut om villkor som innebär krav på automatväxlat
fordon, om villkoret inte är medicinskt betingat, liksom beslut om
utfärdande av körkort i annat fall än vägran att utfärda körkort enligt
3 kap. 1 § första stycket 2. Lagrådet har anfört att det i förarbetena till
dessa bestämmelser framgår att besluten antingen undantagslöst torde
vara av gynnande karaktär för den enskilde eller att de baseras på
omständigheter som normalt inte är tvistiga och att överklagandeförbuden
därmed framstår som överflödiga, då det redan av 22 § förvaltningslagen
(1986:223) framgår att beslut som inte går den enskilde emot
inte är överklagbara. Regeringen delar Lagrådets uppfattning beträffande
beslut om villkor som innebär krav på automatväxlat fordon, om villkoret
inte är medicinskt betingat. Det uttryckliga förbudet att överklaga dessa
beslut bör således tas bort ur uppräkningen.
Förbudet att överklaga beslut om utfärdande av körkort i annat fall än
vägran att utfärda körkort enligt 3 kap. 1 § första stycket 2 kan som
Lagrådet säger ifrågasättas.

Om detta förbud ska tas bort ur
uppräkningen av inte överklagbara beslut bör dock, enligt regeringens
mening, övervägas om inte även förbuden att överklaga beslut om
utfärdande av traktorkort och förarbevis samt beslut i ärende om
förnyelse av körkort eller förarbevis bör tas bort. Som sagts ovan är
regeringens syfte med de nu föreslagna ändringarna av överklagandebestämmelserna
inte att ändra bestämmelsernas struktur och innehåll på
annat sätt än som följer av överföringen av vissa länsstyrelseuppgifter till
Transportstyrelsen. Med hänsyn härtill, och till att den ändring som föreslås,
enligt regeringens mening medför ytterligare överväganden finner
regeringen att bestämmelsens nuvarande struktur tills vidare bör behållas.
Den föreslagna ändringen kan i stället lämpligen behandlas inom ramen
för den översyn av körkortslagen som för närvarande pågår.
Bestämmelsen bör utformas i enlighet med vad som sagts ovan. För en
närmare redovisning hänvisas till författningskommentaren i avsnitt 11.4.
Prop. 2009/10:20
54
6.2 Forumregler
6.2.1 Allmänna utgångspunkter
Av 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
framgår att ett beslut ska överklagas till den länsrätt inom vars
domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs
annat i lag eller förordning.
I 5 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars
behörighet m.m. anges vilka länsrätter som finns och på vilka orter
kanslierna ska vara belägna. I 6 § samma förordning föreskrivs att
länsrättens domkrets är länet samt att domkretsen för vissa länsrätter – de
i Västra Götalands län – utgörs av kommuner på sätt anges i bestämmelsen
.
Bestämmelsen om att ett beslut ska överklagas till den länsrätt inom
vars domkrets ärendet först prövats har tolkats så att det är den
beslutande "arbetsenhetens" placering som blir avgörande när det gäller
att bestämma vilken länsrätt som ska pröva ett överklagande. Till stöd för
denna tolkning brukar anges ett uttalande i prop. 1997/98:17 om domstolsfrågor
i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige
där det sägs att styrande för vilken länsrätt som skall pröva överklagandet
är var det skattekontor eller – i förekommande fall – det länsskattekontor
som har fattat beslutet ligger (prop. 2002/03:99, prop. 2003/04:152, RÅ
1995 ref. 20).
6.2.2 Nya forumregler
Regeringens förslag: Med undantag av beslut om överlastavgift och om
introduktionsutbildning och riskutbildning får Transportstyrelsens beslut
i körkorts- och yrkestrafikärenden överklagas hos den länsrätt inom vars
domkrets personen som frågan rör är folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den länsrätt inom vars domkrets personen
vistas. Om frågan rör en juridisk person får beslutet överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets företagets eller verksamhetens ledning finns.
Om den fysiska personen inte vistas i Sverige, eller om den juridiska
personens ledning finns utanför Sverige, får beslutet överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades.
Transportstyrelsens beslut om överlastavgift får i fråga om ett
motordrivet fordon som är registrerat i Sverige, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas till den länsrätt inom vars domkrets
ägaren till det motordrivna fordonet har sin adress enligt vägtrafikregistret
. I andra fall får beslut om överlastavgift överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades.
Övriga beslut av Transportstyrelsen, inklusive beslut om introduktionsutbildning
och riskutbildning, får överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets det första beslutet fattades.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Länsrätten i Östergötlands län är positiv till förslaget.
Länsstyrelsen Dalarnas län anser att det är en viktig rättssäker
hetsfråga att den enskilde ges möjlighet till muntlig förhandling i
domstol utan allt för lång resväg. Länsstyrelsen Jönköpings län bedömer
att en centralisering av verksamheterna torde innebära ökade kostnader
för någon av parterna i samband med muntlig förhandling efter ett överklagande
. Länsstyrelsen Norrbottens län anser det vara ytterligt
betänkligt att koncentrera verksamheterna till en plats eller några få
platser med minskad tillgänglighet till effektiva rättsmedel som följd.
Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker
förslaget. Länsstyrelsen Uppsala län anser att forumreglerna måste
ändras om verksamheten centraliseras för att möjliggöra för alla att delta
i muntliga förhandlingar, men påtalar att detta torde innebära ökade
kostnader för staten. Länsstyrelsen Västra Götalands län instämmer i
förslaget till ändrade forumregler, men påpekar att en centralisering av
körkorts- och yrkestrafikverksamheten blir både kostnads- och resurskrävande
för myndigheten vid domstolsförhandlingar. Uppsala tingsrätt
finner behov av en ytterligare analys av konsekvenserna för domstolsväsendet
. Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar att i den mån inte
andra regler än 22 a § förvaltningslagen och 33–37 §§ förvaltningsprocesslagen
ska gälla, det saknas anledning att i speciallagstiftning
särskilt reglera frågan om överklagande. Hovrätten anser vidare att
undantag från de allmänna reglerna om vilken länsrätt och kammarrätt
som är behörig att pröva överklaganden enligt förordningen (1977:937)
om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. bör tas in i nämnda
förordning och inte i speciallagstiftning. Kammarrätten i Göteborg
ställer sig bakom utredningens förslag om särskilda forumregler.
Prop. 2009/10:20
55
Skälen för regeringens förslag
Beslut av länsstyrelse
Den nuvarande fördelningen av beslutskompetensen mellan länsstyrelserna
på körkorts- och yrkestrafikområdet regleras främst i 10 kap. 4 §
körkortslagen (1998:488), 9 § lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse, 2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § yrkestrafiklagen
(1998:490), 4 § lagen (1998:492) om biluthyrning och 8 § lagen
(1972:435) om överlastavgift.
Körkortslagen har den mest komplexa fördelningen, men utgångspunkten
är, liksom i fråga om villkorlig körkortsåterkallelse, taxiförarlegitimation
och yrkestrafikfrågor som rör en fysisk person, att personens
folkbokföring är styrande för vilken länsstyrelse som ska handlägga
ärendet.

För fysiska personer som inte är folkbokförda i Sverige är
vistelselänet avgörande enligt körkortslagen, medan yrkestrafiklagen och
lagen om biluthyrning anger en bestämd länsstyrelse (Länsstyrelsen i
Skåne län beträffande taxiförarlegitimation och Länsstyrelsen i
Stockholms län i övrigt). I körkortsärenden finns ytterligare bestämmelser
för den som varken är folkbokförd eller har bestämd vistelseort i
Sverige. Behörig myndighet är då, beroende på ärendetyp, länsstyrelsen i
det län där ett ingripande eller en straffbelagd förseelse har skett eller den
länsstyrelse som meddelat det senast gällande körkortstillståndet eller
beslutat om det senast gällande körkortet. Den behöriga länsstyrelsen har
vidare möjlighet att hänskjuta ett ärende till en annan länsstyrelse om
sökanden begär det och länsstyrelsen finns det lämpligt.
Prop. 2009/10:20
56
För juridiska personer gäller enligt yrkestrafiklagen och lagen om
biluthyrning att ärendet prövas av länsstyrelsen i det län där företagets
eller verksamhetens ledning finns. Om ledningen finns utanför Sverige
ska ärendet prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Överlastavgift som rör ett motordrivet fordon som är registrerat här i
landet eller en släpvagn som dras av ett sådant fordon, påförs av
länsstyrelsen i det län där den registrerade ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt vägtrafikregistret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Den föreslagna överföringen till Transportstyrelsen av länsstyrelsernas
uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet, se avsnitt 5.2, medför
att ärendehandläggningen inte längre kommer att ha några formella
geografiska begränsningar. Det ankommer på Transportstyrelsen att
besluta om myndighetens organisation. Transportstyrelsen ska vidare
utnyttja kapaciteten i organisationen på lämpligt sätt, vilket kan komma
att innebära att ärendehandläggningen koncentreras till en ort i vissa fall
och till några orter i andra fall. Ärenden kan vidare komma att flyttas
inom myndigheten och då över större geografiska områden än vad som
gäller i dag. Nuvarande regler rörande fördelningen av beslutskompetens
mellan länsstyrelserna, som beskrivits ovan, fyller därmed inte längre
någon funktion, eftersom beslutskompetensen kommer att gälla
Transportstyrelsen som helhet.
Länsstyrelsernas beslut överklagas i allt väsentligt hos allmän förvaltningsdomstol
, vilket innebär att prövningen sprids till samtliga länsrätter
och kammarrätter. Vid en överföring av länsstyrelsernas uppgifter till en
central myndighet kan en tillämpning av den allmänna forumregeln i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, som utgår från var
beslutet är fattat, leda till att mål handläggs geografiskt långt från den
enskilde och till att måltillströmningen till i första hand länsrätterna kan
komma att variera mycket. En sådan ordning skulle, som flera remissinstanser
påpekat, vara negativ för den enskilde och domstolarna skulle
få begränsade möjligheter att förutse sin arbetssituation. Forumreglerna
bör därför, enligt regeringens mening, anpassas till den nya organisationen
.
I samband med inrättandet av en gemensam myndighet för hela skatteförvaltningen
den 1 januari 2004 har särskilda forumregler införts för den
verksamheten (prop. 2002/03:90). Särskilda forumregler har även införts
med anledning av inrättandet av Försäkringskassan den 1 januari 2005
(prop. 2003/04:152). Dessa forumregler utgår i huvudsak från var den
som berörs av ett beslut finns.

Flera remissinstanser har framhållit att det är viktigt att mål på
körkorts- och yrkestrafikområdet handläggs av den länsrätt som
geografiskt är närmast för den enskilde som ärendet berör. I framtiden
bör enligt regeringen det styrande vara var medborgarna och andra
intressenter finns och inte den beslutande myndigheten (prop.
2008/09:165). Regeringen anser vidare att det är viktigt att reglerna om
behörig domstol blir enkla, klara och enhetliga. En ytterligare utgångspunkt
för en forumbestämmelse för dessa mål bör vara att denna ska leda
till en jämn och, i så stor utsträckning som möjligt, förutsebar måltill
strömning till länsrätterna. Tillströmningen bör inte påverkas av hur
Transportstyrelsen väljer att organisera sin verksamhet. Vid en överföring
av länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet
till Transportstyrelsen uppfyller nuvarande allmänna forumregel
inte dessa krav. Regeringen har den 2 april 2009 gett Domstolsverket i
uppdrag att för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
lämna förslag till en ny allmän forumregel som utgår från var den
enskilda parten finns. I uppdraget till Domstolsverket ingår även att
lämna förslag till de kompletterande forumregler som behövs med
anledning av den nya allmänna forumregeln. Uppdraget ska redovisas
senast den 15 juni 2009. En ändring av den allmänna forumregeln innebär
, beroende på hur den utformas, att särskilda forumregler för beslut i
körkorts- och yrkestrafikfrågor kan komma att bli överflödiga. Med
hänsyn till att någon ny allmän forumregel inte kommer att finnas på
plats då överföringen av länsstyrelsernas verksamhet är tänkt att äga rum
anser regeringen att särskilda forumregler, om än bara för en övergångsperiod
, bör införas för beslut på körkorts- och yrkestrafikområdet.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har angett att undantag från de
allmänna reglerna om vilken länsrätt och kammarrätt som är behörig att
pröva överklaganden bör tas in i förordningen (1977:937) om allmänna
förvaltningsdomstolars behörighet m.m. och inte i speciallagstiftning.
Regeringen anser inte att de forumregler som nu föreslås är av den
karaktären att de ska regleras i nämnda förordning utan menar, liksom
utredaren, att forumreglerna bör anpassas till olika situationer och tas in i
berörda specialförfattningar.
Prop. 2009/10:20
57
Mot bakgrund härav föreslår regeringen att forum vid överklagande av
Transportstyrelsens beslut enligt körkortslagen (1998:488), lagen
(1998:489) om försöksverksamhet vid villkorlig körkortsåterkallelse,
yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning, i
fråga om en fysisk person ska utgå från folkbokföringsort och i fråga om
juridisk person från var den juridiska personen har sitt säte eller sin
ledning. De föreslagna reglerna har sin förebild i de nuvarande reglerna
om behörig länsstyrelse enligt nämnda lagar. När det gäller beslut enligt
lagen (1972:435) om överlastavgift bör dock forumregeln följa vad som i
dag gäller för behörig länsstyrelse, dvs. för fordon som är registrerade i
Sverige blir den i vägtrafikregistret antecknade ägarens av fordonet
adress i registret styrande (11 § lagen om överlastavgift). I praktiken
torde det inte innebära någon egentlig avvikelse från utgångspunkten
ovan.

Med den nuvarande kompetensfördelningen mellan länsstyrelserna har
den enskildes vistelseort betydelse i körkortsärenden för det fall han eller
hon inte är folkbokförd i Sverige, medan yrkestrafiklagen och lagen om
biluthyrning anger en bestämd länsstyrelse för dessa fall. Ärenden där
personen inte är folkbokförd i Sverige är betydligt vanligare inom
körkortsområdet än inom yrkestrafikområdet. Med hänsyn härtill samt
till att regeringen anser att samma forumregel bör gälla vid överklagande
av ärenden på körkorts- och yrkestrafikområdet föreslår regeringen att
vistelseorten ska styra forumfrågan i dessa fall.
De föreslagna reglerna innebär i huvudsak följande.
– Beslut som rör en fysisk person (undantaget beslut om överlastavgift)
ska överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets personen är folkbok
förd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, hos den länsrätt inom
vars domkrets personen vistas.
Prop. 2009/10:20
58
– Beslut som rör en juridisk person (undantaget beslut om överlastavgift)
ska överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets företagets
eller verksamhetens ledning finns.
– Beslut som rör överlastavgift ska när fråga är om ett motordrivet
fordon som är registrerat i Sverige, eller en släpvagn som dras av ett
sådant fordon, överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ägaren till
det motordrivna fordonet har sin adress enligt vägtrafikregistret.
De nu föreslagna reglerna leder inte alltid till en lösning av forumfrågan
och det behövs därför en kompletterande regel. En möjlighet är att
styra sådana överklaganden till en bestämd länsrätt, exempelvis
Länsrätten i Stockholms län. En sådan ordning skulle dock försvåra för
Transportstyrelsen att organisera handläggningen av sådana ärenden. I
stället bör dessa beslut, som avser fysiska personer utan folkbokföring
eller vistelseort i Sverige, juridiska personer utan ledning i Sverige samt,
i fråga om överlastavgift, fordon som inte är registrerade i Sverige, överklagas
enligt huvudregeln i 14 § andra stycket lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar, dvs. hos den länsrätt inom vars
domkrets ärendet först prövats. Regeringen föreslår en sådan ordning.
Beslut av Transportstyrelsen
Vissa beslut inom körkorts- och yrkestrafikområdet fattades fram till den
1 januari 2009 av Vägverket och från och med nämnda datum av
Transportstyrelsen. Det gäller beslut att vägra utfärda körkort för en
person som inte är permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i
minst sex månader och tillstånd att bedriva introduktionsutbildning eller
riskutbildning (se 3 kap. 1 § första stycket 2 samt 4 kap. 9, 10, 12 och
13 §§ körkortslagen [1998:488]). Vidare gäller det undantag enligt
körkortsförordningen och yrkestrafikförordningen från medicinska krav
för innehav av körkort eller taxiförarlegitimation, undantag i övrigt för
taxiförarlegitimation samt undantag från kravet på prisinformation och
från kravet på taxameter av godkänd typ. Samtliga nämnda beslut överklagas
enligt huvudregeln, dvs. hos den länsrätt inom vars domkrets det
första beslutet fattades. Den stora gruppen ärenden avser ansökningar om
de undantag som angetts ovan. Under 2007 inkom omkring 330 sådana
ansökningar. I fråga om medicinska krav är överklagandefrekvensen
drygt 40 procent och för övriga undantag omkring 10 procent. Sammantaget
överklagades under 2007 närmare 70 ärenden rörande undantag.

Ett alternativ är att inte göra fler ingrepp i forumreglerna än vad som är
nödvändigt och därmed låta Transportstyrelsens beslut enligt körkortslagen
att vägra utfärda körkort för en person som inte är permanent bosatt
i Sverige eller har studerat här i minst sex månader samt rörande tillstånd
att bedriva introduktionsutbildning eller riskutbildning, följa huvudregeln
i 14 § andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, dvs. låta
besluten överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets ärendet först
prövats. I jämförelse med de ärenden på körkorts- och yrkestrafikområdet
som länsstyrelserna handlägger i dag är antalet aktuella Transportstyrelseärenden
mycket begränsat. Valet av forumregel är betydelsefullt
för de enskilda personer som berörs, men bedöms mot bakgrund av det
begränsade antalet ärenden i allt väsentligt sakna praktisk betydelse för
länsrätterna. En omständighet som talar för att låta huvudregeln gälla är
att regeringen inte föreslår några särskilda forumregler beträffande lagen
(1998:493) om trafikskolor eller lagen (1999:877) om förarbevis för
moped klass I och för terrängskoter, som liksom de nu aktuella besluten
rörande tillstånd att bedriva introduktionsutbildning och riskutbildning
handlar om tillstånd att bedriva utbildning. Å andra sidan har de ärenden
som rör vägran att utfärda körkort som beskrivits ovan ett naturligt
samband med de körkortsärenden som länsstyrelserna för närvarande
handlägger och för vilka särskilda forumregler föreslås, vilket skulle tala
för att hålla samman dessa ärenden i forumfrågan.
Prop. 2009/10:20
59
Regeringen anser det mest ändamålsenligt och mest till fördel för den
enskilde att hålla samman körkortsärendena i forumfrågan. Det innebär
att den särskilda forumregeln, som i dessa fall i första hand utgår från var
personen vistas, ska gälla även de beslut som Transportstyrelsen kommer
att meddela i fråga om utfärdande av körkort för en person som inte är
permanent bosatt i Sverige eller har studerat här i minst sex månader.
Däremot bör, enligt regeringens mening, beslut i ärenden rörande
tillstånd att bedriva introduktionsutbildning och riskutbildning följa
samma forumregel som på trafikskoleområdet, dvs. huvudregeln i 14 §
andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar som innebär att
besluten överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets ärendet först
prövats, eftersom dessa ärenden i många fall har samma kategori av
sökande och i vissa fall handläggs gemensamt. Lagrådet har anfört att
paragraferna, som innehåller regler om överklagande av beslut, är
ostrukturerade och inte på ett korrekt sätt återger det avsedda innehållet.
Regeringen delar Lagrådets uppfattning att innehållet i 8 kap. 1 § första
stycket och 2 § första stycket bör sammanföras till en paragraf som
reglerar vilka beslut som får överklagas. Till denna paragraf bör också,
som Lagrådet angett, nuvarande 8 kap. 2 § första stycket 1 föras. De
föreslagna nya forumreglerna bör slutligen, i enlighet med Lagrådets
synpunkt, behandlas i en separat paragraf. Av författningstexten ska
vidare framgå att den särskilda forumregeln inte ska tillämpas på beslut
rörande introduktionsutbildning och riskutbildning.
Forumfrågor rörande de beslut om undantag som nämnts ovan och som
regleras i körkortsförordningen och yrkestrafikförordningen har
regeringen för avsikt att behandla i samband med ändringar i nämnda
förordningar.

Prop. 2009/10:20
60
6.2.3 Övrigt
Regeringens bedömning: Det förhållandet att Transportstyrelsens
huvudkontor är placerat i Norrköping, med verksamheter i övrigt på ett
flertal andra orter, bör inte föranleda några förslag om ändrade
forumregler.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på
förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens mening
saknas det skäl att, utöver vad som tidigare angetts, frångå huvudregeln i
14 § andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, som innebär
att besluten överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets ärendet
först prövats, genom särskilda forumregler. Frågan styrs av hur
Transportstyrelsen väljer att organisera sin verksamhet. Transportstyrelsens
huvudkontor deltar, i vart fall för närvarande, inte i den egentliga
ärendehandläggningen. För närvarande meddelas beslut i de ärenden
som tidigare handlades av Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket
(inspektionen) och Vägverket på samma orter som tidigare och i
nuläget finns inget som talar för en förändring härvidlag. Utredningen
har påtalat att utvecklingen på området, med behov av allt fler regleringar
som avviker från huvudregeln, kan motivera att frågan tas upp till nya
överväganden. Om Transportstyrelsen avser att i framtiden flytta handläggningen
av ärendegrupper inom myndigheten får det förutsättas att
styrelsen beaktar forumproblematiken.
7 Riskvärdering av företag vid kontroll av
efterlevnad av bestämmelser om kör- och
vilotider, m.m.
7.1 Bakgrund
7.1.1 Behandling av personuppgifter
Allmänna bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas finns i
personuppgiftslagen (1998:204). Syftet med lagen är att skydda
människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling
av personuppgifter (1 §). Som grundläggande krav på behandlingen av
personuppgifter anges bland annat att personuppgifter bara får behandlas
om det är lagligt, att personuppgifter alltid ska behandlas på ett korrekt
sätt och i enlighet med god sed, att personuppgifter bara får samlas in för
särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål samt att inte fler
personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till
ändamålen med behandlingen (9 §). Om det i en annan lag eller i en
förordning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen,
ska de bestämmelserna gälla (2 §).

Lagen (2001:558) om vägtrafikregister innehåller bestämmelser om
registrering av uppgifter om personer samt om motordrivna fordon och
släpfordon i ett vägtrafikregister. I fråga om personuppgifter ska
vägtrafikregistret, enligt 5 § lagen om vägtrafikregister, ha till ändamål
att tillhandahålla uppgifter för
Prop. 2009/10:20
61
1) verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om
a) fordonsägare
b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra
fordon eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,
c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av
ett körkorts-, förarbevis- eller yrkestrafikärende,
d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig
trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning,
e) den som ansöker om, har eller har haft färdskrivarkort som avses i
rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare
vid vägtransporter, eller
f) den som har eller har haft yrkeskompetens att utföra transporter
enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens eller genomgår
utbildning för att få sådan kompetens,
2. försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut,
3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål
och för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott samt
information om den som har behörighet att framföra fordon för att utreda
trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll,
4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om
fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande
register, samt
5. uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordonsägare
, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen
(1998:204).
I 6 § lagen om vägtrafikregister anges översiktligt vilka uppgifter som
får föras in i registret. Såvitt nu är av intresse anges i paragrafen att
uppgifter som avser motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till
dessa, behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att
bedriva yrkesmässig trafik samt det som i övrigt behövs för
tillämpningen av yrkestrafiklagen och av föreskrifter som meddelats i
anslutning till lagen får föras in i registret.

I bilagor till förordningen
(2001:650) om vägtrafikregister anges närmare vilka uppgifter som ska
föras in i registret i fråga om fordonsregistreringen (bilaga 1) och i fråga
om yrkestrafikregistreringen (bilaga 3).
Av 7 § lagen om vägtrafikregister följer att Transportstyrelsen för
vägtrafikregistret med hjälp av automatiserad behandling och är
personuppgiftsansvarig för registret.
Prop. 2009/10:20
62
7.2
7.1.2 EG:s regelverk om kör- och vilotider
Materiella regler om kör- och vilotider för förare som utför person- och
godstransporter på väg finns i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 561/20061 (nedan EG-förordningen om kör- och vilotider).
Materiella regler rörande färdskrivare finns i Rådets förordning (EEG)
nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter2
.
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG3, det så kallade
kontrolldirektivet, har EU framhållit behovet av att utöka och
effektivisera kontrollen av förares kör- och vilotider. Enligt direktivet är
medlemsstaterna skyldiga att införa ett riskvärderingssystem för företag,
som grundas på det relativa antal överträdelser av förordningarna (EG)
561/2006 eller (EEG) nr 3821/85 som begås av ett enskilt företag. Företag
med ett högt riskvärde ska kontrolleras oftare och mer ingående än
andra företag. Med företag avses i detta fall transportföretag enligt
definitionen i artikel 4 i EG-förordningen. I huvudsak innebär detta att
riskvärderingssystemet omfattar såväl fysiska som juridiska personer,
vilka utför vägtransporter, oberoende av om detta sker för egen räkning
eller som yrkesmässig trafik mot betalning eller annan ersättning.
7.1.3 Nationella regler om kör- och vilotider
Förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.
(nedan kör och
vilotidsförordningen) innehåller nationella
kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om kör- och vilotider.
Vidare innehåller förordningen bestämmelser om förfarandet vid
kontroll av kör- och vilotider samt av färdskrivare, på väg och i företags
lokaler (7 kap. kör- och vilotidsförordningen). Av 7 kap. 13 § kör- och
vilotidsförordningen framgår att kontroller av företag ska grundas på en
riskvärdering av företagen, där företag med ett högt riskvärde ska
kontrolleras oftare och mer ingående än andra företag. Transportstyrelsen
bemyndigas i 10 kap. 5 § kör- och vilotidsförordningen att meddela föreskrifter
om detta system för riskvärdering av företag.
Förfarandet vid kontroll av kör- och vilotider samt
av färdskrivare i företags lokaler
Kontroller av företagens efterlevnad av kör- och vilotidsreglerna ska ske
regelbundet genom kontroll i företagens lokaler eller genom kontroll hos
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om
harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets
förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets
förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s.

1, Celex 32006R0561).
2 Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid
vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8, Celex 31985R3821).
3 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om
minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr
3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets
direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35, Celex 32006L0022).
Prop. 2009/10:20
63
7.3
myndigheten av dokument eller uppgifter som har hämtats eller begärts
in från företagen. Behörig kontrollmyndighet är polismyndighet och
behörig kontrolltjänsteman är polisman och bilinspektör. Bilinspektörer
är civila medarbetare inom polisen. Riskvärdering av företag ska enligt
kör- och vilotidsförordningen användas som en metod för urval vid
företagskontroller på så sätt att företag som ofta bryter mot bestämmelser
om kör- och vilotider eller färdskrivare eller som begår allvarliga överträdelser
av dessa bestämmelser ska kontrolleras oftare och mer ingående
än andra företag. För närvarande finns det möjlighet att i vägtrafikregistret
söka efter och registrera uppgifter i fråga om företag som har
tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik (5 § 1 d och 6 § 3 lagen
(2001:558) om vägtrafikregister). Uppgifter om företag som bedriver inte
tillståndspliktig transportverksamhet, exempelvis enskilda firmor som
utför transporter för egen räkning, kan dock inte sökas fram i registret.
Överväganden
Regeringens förslag: Ändamålsbestämmelsen i 5 § lagen (2001:558)
om vägtrafikregister utvidgas så att vägtrafikregistret även har till
ändamål att, för statens kontroll av bestämmelser om kör- och vilotider
samt färdskrivare, tillhandahålla uppgifter om den som bedriver
sådan förvärvsmässig transportverksamhet på väg, som omfattas av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 eller
rådets förordning (EEG) nr 3821/85.
Vidare införs i 6 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister en
bestämmelse som innebär att det i vägtrafikregistret ska föras in
uppgifter om den som bedriver transportverksamhet som avses i första
stycket och det som i övrigt behövs för tillämpningen av bestämmelser
om kontroll av företag enligt förordning (2004:865) om kör- och vilotider
samt färdskrivare, m.m. och av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den.
Rapportens förslag: I rapporten föreslås att bestämmelserna avseende
ändamålet med registret och de uppgifter som ska föras in i registret ges
en annan utformning och ett annat innehåll än det regeringen föreslår, se
5 och 6 §§ i rapportens förslag till ändringar i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister.
Remissinstanserna: Datainspektionen kan utifrån befintligt underlag
inte tillstyrka förslagen om införande av ett så omfattande riskvärderingssystem
som föreslås i rapporten. Inspektionen anser att det är oklart
hur riskvärderingssystemet i praktiken är tänkt att fungera, vilka
uppgifter det är tänkt att innehålla och vilka som ska ges åtkomst till
informationen i systemet och har därför inte kunnat bedöma vilka
konsekvenser systemet skulle få för den personliga integriteten.

Kammarrätten i Göteborg anser att det bör närmare klargöras vilka
uppgifter som ska få kopplas till registret eftersom dessa kan vara
integritetskänsliga. Länsstyrelsen Västernorrland anser att taxiverk
samhet ska omfattas av riskvärderingssystemet vid samma tidpunkt som
övrig nyttotrafik.
Prop. 2009/10:20
64
Skälen för regeringens förslag: Det riskvärderingssystem som föreslås
i Vägverkets rapport är tänkt att baseras på kontrollresultat från fler
områden än vad kontrolldirektivet föreskriver. Förutom resultat från
kontroll av bestämmelser rörande kör- och vilotider samt färdskrivare är
det enligt rapporten tänkt att riskvärdering av företag även ska grundas
på resultat från bland annat kontroll av nykterhet, bältesanvändning och
hastighet samt på resultat från kontrollbesiktning. Avsikten är också,
enligt rapporten, att systemet ska byggas ut successivt och att resultat
från andra myndigheters, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan,
kontroller ska inkluderas i systemet.
Regeringen har tidigare beslutat att riskvärdering av företag ska ske
grundat på företagens överträdelser av EG-förordningarna om kör- och
vilotider samt färdskrivare, vilket motsvarar kraven i kontrolldirektivet
(7 kap. 13 § kör- och vilotidsförordningen). Riskvärderingssystemets
närmare utformning och innehåll kommer att regleras i Transportstyrelsens
föreskrifter. I likhet med Datainspektionen anser regeringen att
underlag saknas för införande av ett så omfattande riskvärderingssystem
som föreslås i rapporten. Regeringens avsikt är i stället att skapa möjligheter
att i vägtrafikregistret registrera och söka efter information som
behövs för att specifikt uppfylla kontrolldirektivets krav i fråga om
kontroll av företag.
För att kontrollmyndigheten ska kunna riskvärdera och kontrollera
företag i enlighet med kraven i kontrolldirektivet krävs att nödvändig
information kan registreras i vägtrafikregistret och tillhandahållas
myndigheten för detta ändamål. En stor del av den information som
behövs för att kontrollera företagens efterlevnad av kör- och vilotidsreglerna
finns redan registrerad i vägtrafikregistret. Information om bland
annat överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare
som begås inom ramen för ett företags verksamhet, liksom
uppgifter om vilka fordon som brukas av ett visst företag behöver dock
tillföras registret.
I fråga om personuppgifter har vägtrafikregistret till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för verksamhet för vilken staten eller en kommun
ansvarar enligt lag eller annan författning i fråga om vissa uppräknade
kategorier av personer. Till de uppräknade kategorierna hör bland annat
den som har tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen
. Om riskvärderingssystemet enbart skulle omfatta den tillståndspliktiga
trafiken skulle således någon ändring av ändamålsbestämmelsen
inte vara nödvändig. Riskvärderingssystemet omfattar dock även inte
tillståndspliktig transportverksamhet som omfattas av EG-förordningarna
om kör- och vilotider samt färdskrivare.

För att möjliggöra registrering
av uppgifter om sådan transportverksamhet behöver lagen (2001:558) om
vägtrafikregister ändras så att registrets ändamål även omfattar den som
bedriver sådan förvärvsmässig transportverksamhet på väg, som omfattas
av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 eller
rådets förordning (EEG) nr 3821/85. Vidare krävs att 6 § lagen om
vägtrafikregister ändras så att uppgifter tillförs registret om den som
bedriver sådan transportverksamhet som nyss nämnts samt det som i
övrigt behövs för tillämpningen av bestämmelser om kontroll av företag
Prop. 2009/10:20
65
7.4
enligt förordning (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare,
m.m. och av föreskrifter som meddelats i anslutning till den.
Enligt regeringens bedömning bör den föreslagna ändringen i 5 § lagen
om vägtrafikregister tas in som en ny punkt 1 g). Den nya punkten bör,
såvitt gäller utformningen, följa hur punkten 1 i övrigt är uppställd, och
således peka ut den som ska omfattas av registreringen. Även när det
gäller den föreslagna ändringen i 6 § lagen om vägtrafikregister är det
enligt regeringens bedömning lämpligt att följa paragrafens nuvarande
struktur. Detta innebär att det i paragrafens första stycke förs in en ny
punkt 7, som anger att det i registret ska föras in uppgifter om den som
bedriver sådan verksamhet som avses i 5 § 1 g) lagen om vägtrafikregister
och det som i övrigt behövs för tillämpningen av bestämmelser
om kontroll av företag enligt förordning (2004:865) om kör- och vilotider
samt färdskrivare, m.m. och av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den.
Regeringen föreslår således att lagen om vägtrafikregister ändras på det
sätt som nu beskrivits. Ändringarna kommer att tillgodose möjligheterna
att använda personuppgifter för att riskvärdera och kontrollera företag på
kör- och vilotidsområdet.
Bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om sanktionsavgifter, m.m.
Regeringens förslag: I lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer införs ett
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter
enligt bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare.
Dessutom görs i lagen vissa ytterligare ändringar, bl.a. i förtydligande
syfte.
Utredningens förslag: Utredningen lämnade ett förslag avseende de
ytterligare ändringar i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer som redovisas
nedan. Förslaget överensstämmer inte helt med regeringens.
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna
del.
Skälen för regeringens förslag
Sanktionsavgifter
Enligt artikel 19 i EG-förordningen om kör- och vilotider ska en
medlemsstat göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att besluta
om sanktioner för företag och/eller förare för sådana överträdelser av
förordningen som upptäcks inom den berörda medlemsstatens
territorium, om ingen sanktion tidigare har beslutats för överträdelsen.
Detta gäller även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat
eller i ett tredje land. Enligt förordningen (2004:865) om kör- och

vilotider samt färdskrivare, m.m. är sanktionen böter vid överträdelser av
förordningens bestämmelser. Bland annat då en överträdelse av regler
rörande kör- och vilotider upptäcks i Sverige, men har begåtts i en annan
medlemsstat av en utländsk medborgare utan hemvist i Sverige, saknas
som regel en domsrättsbestämmelse som ger svenska domstolar
behörighet att döma. Regeringen anser det inte lämpligt att införa en
särskild domsrättsregel för dessa fall. Frågan bör i stället lösas genom att
det för dessa överträdelser, i kör- och vilotidsförordningen, införs
sanktionsavgifter.
Prop. 2009/10:20
66
Enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen ska föreskrifter om
förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för
enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Av 8 kap. 7 § första
stycket regeringsformen följer att regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning kan meddela föreskrifter om bland annat trafik. Av
andra stycket framgår att ett bemyndigande enligt första stycket inte
medför rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än
böter. I 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om trafik, transporter och kommunikationer (bemyndigandelagen) finns
ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter som avses i
8 kap. 3 § eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller kör- och
vilotider vid vägtransporter. Det saknas dock ett uttryckligt
bemyndigande för regeringen att meddela sanktionsavgifter för överträdelser
av bestämmelser på detta område. De överträdelser som nu
föreslås sanktioneras med sanktionsavgifter är inte belagda med straff
enligt svensk rätt. Sanktionsavgifterna förutsätter således inte att något
brott är begånget. De kan därmed inte anses utgöra ”annan rättsverkan av
brott än böter” på det sätt som anges i 8 kap. 7 § andra stycket regeringsformen.
Ett uttryckligt bemyndigande bör därför införas i bemyndigandelagen
som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter
för de överträdelser av bestämmelserna om kör- och vilotider vid
vägtransporter som inte sanktioneras med bötesstraff. Regeringen föreslår
att bemyndigandet tas in som en ny punkt 3 i 1 § tredje stycket
bemyndigandelagen.
Ytterligare ändringar i bemyndigandelagen
I 1 § första stycket bemyndigandelagen ges möjlighet för regeringen att
meddela föreskrifter inom ett antal olika områden. Med stöd av första
stycket bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om bl.a. registrering
av fordon (punkten 10) och med stöd av andra stycket att meddela
föreskrifter om avgifter för bl.a. granskning och kontroll enligt
bestämmelser som avses i första stycket 10 och 13, dvs.

nämnda registrering
av fordon samt tillstånd att bruka svävare.
En närmare analys av förstnämnda område – registrering av fordon –
ger vid handen att bestämmelsen inte längre fyller någon funktion.
Frågorna om registrering av fordon regleras numera i lagen (2001:558)
om vägtrafikregister; i 38 § lämnas mandat att meddela föreskrifter om
bl.a. registrering. Förslag att ta bort punkten 10 i bemyndigandelagen
lämnades redan i Trafikregisterutredningens betänkande (SOU
1998:162), men förslaget ledde inte till någon åtgärd. Mot bakgrund av
att frågor om registrering av fordon således regleras i en annan
författning föreslår regeringen att punkten 10 tas bort från bemyndigandelagen.
Prop. 2009/10:20
67
Punkten 14 i bemyndigandelagen handlar om kör- och vilotider vid
vägtransporter m.m. Kör- och vilotider liksom färdskrivare regleras i
förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.
Det nuvarande bemyndigandet i punkten 14 är begränsat på så sätt att
färdskrivare inte ingår, trots att sådana är en del av bestämmelserna på
området. Punkten 14 bör därför ändras genom ett tillägg för att inkludera
färdskrivare.
Utredningen har föreslagit att bemyndigandet i punkt 14 – med föreslagna
tillägg – flyttas till yrkestrafiklagen (1998:490). Regeringen anser
dock att en sådan lösning inte är det mest lämpliga eftersom inte alla som
har att tillämpa bestämmelserna om kör- och vilotider hör till de kategorier
som faller under yrkestrafiklagens reglering. Bemyndigandet bör
därför stå kvar i bemyndigandelagen.
8 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
Regeringens förslag: I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor byts
ordet ”Sjöfartsverkets” ut mot ”Transportstyrelsens”.
Underliggande material: Frågan har inte ingått i vare sig utredningens
eller rapportens material varför något förslag inte lämnats i denna del.
Mot bakgrund av förslagets karaktär och nedan redovisade förhållanden
ser dock regeringen inget hinder mot att låta förslaget ingå i denna
proposition.
Skälen för regeringens förslag: Vid Transportstyrelsens inrättande
den 1 januari 2009 övertog myndigheten de delar av Sjöfartsverkets
verksamhet som inom verket handhades av Sjöfartsinspektionen. Häri
ingick myndighetsutövande uppgifter avseende bl.a. föroreningar från
fartyg, (jfr avsnitt 4.1.1 och se prop. 2008/09:31, s. 49 f). Området
regleras huvudsakligen i lagen (1980:424) och förordningen (1980:789)
om åtgärder mot förorening från fartyg. I nämnda författningar, liksom i
ett stort antal andra författningar som aktualiserades av Transportstyrelsens
bildande, ändrades myndighetsnamnet i relevanta fall till
”Transportstyrelsen” enligt förslag i nämnda proposition.
När det gäller lagen (2003:778) om skydd mot olyckor föreskrivs i
6 kap. 2 § att förbud eller föreläggande som avses i 7 kap.

5 § lagen om
åtgärder mot förorening från fartyg får meddelas med stöd av denna
paragraf bara om Sjöfartsverkets beslut inte kan avvaktas (kursiverat
här). I nämnda paragraf i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg
förekommer dock inte längre ”Sjöfartsverket” utan namnet är – i enlighet
med det nyss redovisade – sedan den 1 januari 2009 utbytt mot
”Transportstyrelsen” (SFS 2008:1364). Av förbiseende har emellertid
inte den korrelerande bestämmelsen i lagen om skydd mot olyckor
Prop. 2009/10:20
68
9.1
ändrats samtidigt därmed. Regeringen föreslår därför en sådan ändring
som bör träda i kraft den 1 januari 2010.
9 Konsekvenser
Konsekvenser med anledning av förslaget att föra
över länsstyrelsernas uppgifter på körkorts- och
yrkestrafikområdet
9.1.1 Konsekvenser av verksamhetsöverföringen för enskilda
och företag
Den planerade överföringen av uppgifter i fråga om körkort och yrkestrafik
från länsstyrelserna till Transportstyrelsen kommer att påverka
anställda hos länsstyrelserna på så sätt att antalet arbetstillfällen och
antalet orter där körkorts- och yrkestrafikverksamhet kommer att
bedrivas blir färre. Enligt utredningen berörs drygt 300 årsarbetskrafter
vid samtliga länsstyrelser av verksamhetsöverföringen. Minskningen av
antalet verksamhetsorter leder vidare till att avståndet till myndigheten
för berörda medborgare och företag i vissa fall blir längre, vilket kan få
betydelse för anställda, privatpersoner och företag vid personliga besök
hos myndigheten samt vid myndighetens kontakter med regionala
myndigheter. Centraliseringen av verksamheterna kommer dock att
påverka berörda aktörer positivt på så sätt att verksamheterna kommer att
kunna bedrivas på ett mer enhetligt och effektivt sätt då de är samlade i
en myndighet. Vidare finns det större möjligheter att utveckla och
använda sig av ny teknik, bland annat nya moderna kommunikationskanaler,
då verksamheterna är samlade på detta sätt. Företagens
administrativa kostnader bör, som en följd härav, minska. Sammantaget
anser regeringen att Transportstyrelsen har förutsättningar att ge hög
tillgänglighet till service i alla delar av landet.
9.1.2 Konsekvenser på statsbudgeten
Överföringen av länsstyrelsernas uppgifter på körkorts- och yrkestrafikområdet
innebär en omfördelning av resurser mellan olika statliga verksamheter.
Som en följd härav har regeringen i budgetpropositionen för
2010 föreslagit att 135,7 miljoner kronor förs till det under utgiftsområde
22 Kommunikationer uppförda anslaget 1:5 Transportstyrelsen. Överföringen
finansieras genom att under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
uppförda anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med motsvarande
belopp. Eftersom Transportstyrelsen på några års sikt kommer att kunna
bedriva verksamheten till lägre kostnader kommer Transportstyrelsens
anslag successivt att minskas från 2011. Från 2013 och därefter beräknas
anslaget vara 20 miljoner kronor lägre än i dag. Utöver en lägre anslagsbelastning
kommer även successiva besparingar att kunna göras inom
den avgiftsbelagda verksamheten. Från 2013 och därefter beräknas
kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten vara 30 miljoner

kronor lägre än i dag. Sammanlagt kommer således en besparing på ca 50
miljoner kronor att göras.
Prop. 2009/10:20
69
Förändringen kommer att medföra kostnader på ca 80 miljoner kronor
av tillfällig art för omställning och avveckling i länsstyrelserna. Mot den
bakgrunden avser regeringen att 2010 låta Transportstyrelsen bidra till
sådana kostnader med 40 miljoner kronor. Det innebär att ett underskott
kommer att uppstå i Transportstyrelsen 2010. Regeringens bedömning är
att underskottet kommer att kunna hanteras med de framtida besparingarna.
Vid verksamhetsöverföringen ska vidare 6 b § lagen (1982:80)
om anställningsskydd beaktas.
9.1.3 Övriga konsekvenser
I syftet att skapa en effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet ligger
en bedömning att verksamheten kommer att kunna bedrivas på ett sådant
sätt att möjligheterna att leva upp till transportpolitiska målsättningar i
fråga om säkerhet, miljö och hälsa förbättras. Förslagen förväntas inte ge
några negativa effekter i dessa avseenden. Såvitt gäller tillgänglighet är
bedömningen att denna inte förväntas vare sig förbättras eller försämras,
utan snarare förskjutas från personliga besök till kontakter med myndigheten
på annat sätt.
9.1.4 Särskilt om överklagande- och forumfrågor
I kapitel 6 föreslås vissa ändringar i instansordningen och ändrade
forumregler inom körkorts- och yrkestrafikområdet med anledning av
förslaget om överföring av länsstyrelsernas verksamheter avseende
körkort och yrkestrafik till Transportstyrelsen. Förslagen innebär för de
allmänna förvaltningsdomstolarnas del följande.
1. De beslut av Transportstyrelsen, som i dag meddelas av länsstyrelse
och överklagas hos Transportstyrelsen, ska överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
2. De beslut av Transportstyrelsen, som i dag meddelas av länsstyrelse
och överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, ska även fortsättningsvis
överklagas i den ordningen men med nya forumregler. Forumreglerna
motsvarar i allt väsentligt de regler som i dag styr kompetensfördelningen
mellan länsstyrelserna.
3. De beslut av Transportstyrelsen som i dag överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol, ska även fortsättningsvis överklagas i den
ordningen men i huvudsak med tillämpning av de nya forumreglerna.
4. Någon särskild forumregel med anledning av förslaget att placera
Transportstyrelsens huvudkontor i Norrköping införs inte.
I den första gruppen enligt ovan ingår i huvudsak ärenden om
godkännanden av handledare enligt körkortslagen och i övrigt vissa
dispensärenden. Antalet ärenden uppgår till omkring 100 per år. Handledarärendena
kan i allt väsentligt beskrivas som okomplicerade.
Förslaget i övrigt beträffande forumregler innebär att överklagandena
följer den enskildes folkbokföringsort och därmed fördelas mellan
länsrätterna.

Prop. 2009/10:20
70
9.2
9.3
I den andra gruppen finns de körkortsärenden som i dag överklagas hos
länsrätten. Med de föreslagna forumreglerna kommer fördelningen av
ärenden mellan länsrätterna i allt väsentligt att bli densamma som i dag.
Den tredje gruppen omfattar en inte obetydlig andel ärenden – omkring
70 för 2007 – som i dag överklagas till Länsrätten i Dalarnas län. Med de
förslagna nya forumreglerna kommer dessa ärenden, liksom de som i
övrigt finns i denna grupp (se avsnitt 6.2.2), att fördelas mellan
länsrätterna.
Den fjärde och sista gruppen omfattar alla de ärenden som i övrigt
beslutas av berörda myndigheter i dag och som överklagas till allmän
förvaltningsdomstol enligt forumregeln i 14 § lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar. Enligt bedömningen i avsnitt 6.2.3 kommer
besluten även fortsättningsvis att meddelas på samma orter som i dag.
Mot bakgrund av ovanstående konstateras att det för länsrätternas del
totalt tillkommer omkring 100 mål per år, varav vissa kommer att överklagas
vidare till kammarrätt och Regeringsrätten, och att det i övrigt blir
en omfördelning av cirka 70 mål från en länsrätt till samtliga länsrätter.
De nya mål som tillförs de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att
innebära vissa ökade kostnader för domstolarna. Dessa ökade kostnader
ska finansieras genom utgiftsområde 22 Kommunikationer. För enskilda
och företag torde, i den mån en förändring sker, denna inte innebära
någon nackdel. De föreslagna forumreglerna utgår som huvudregel i
fråga om fysiska personer från folkbokföringsort och i fråga om juridiska
personer från var den juridiska personen har sitt säte eller sin ledning.
Konsekvenser med anledning av förslaget till
ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister
De föreslagna ändringarna i lagen om vägtrafikregister är föranledda av
kravet på riskvärdering av företag i det så kallade kontrolldirektivet, se
avsnitt 7.1.2. Det integritetsintrång som åtgärderna får anses innebära för
enskilda medborgare har således sin grund i detta krav. I dagsläget är det
endast polisen som behöver ha tillgång till uppgifterna. Förslaget bedöms
inte leda till några ökade kostnader vare sig för det allmänna eller för
enskilda personer.
Övriga konsekvenser
Förutom det som tidigare redovisats beräknas de föreslagna ändringarna
inte få några särskilda konsekvenser. Således påverkas t.ex. inte
jämställdheten mellan män och kvinnor.
När det gäller konsekvenser för miljön torde dessa, i vart fall på sikt,
vara positiva.

Samtliga förslag, liksom grundtanken med Transportstyrelsens
inrättande, har sin grund i de transportpolitiska målsättningarna
som i fråga om bl.a. miljö, säkerhet och hälsa innefattar
ambitionen att möjliggöra att verksamheter drivs på ett förbättrat sätt.
10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Prop. 2009/10:20
71
Merparten av de författningsförslag som lämnas i denna proposition
föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Regeringens vilja är att snarast
förverkliga de ambitioner som föreligger när det gäller optimeringen av
transportsektorns förutsättningar avseende bl.a. effektivitet och
konkurrensmöjligheter. När det gäller de lagändringar som är hänförliga
till kör- och vilotidsregleringen på vägtrafikområdet (avsnitt 7) är det att
notera att de har sin grund i EG-rättsliga bestämmelser, vilket gör ett
senare ikraftträdande än den 1 januari 2010 olämpligt.
De lagändringar som följer av att benämningen för de allmänna
förvaltningsdomstolarna i första instans ändras från länsrätt till
förvaltningsrätt från och med den 15 februari 2010 (prop. 2008/09:165),
föreslås träda i kraft vid denna tidpunkt.
Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska i regel den
myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart sedan
handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen. I propositionen föreslås
att Transportstyrelsen övertar vissa uppgifter från länsstyrelserna.
Sistnämnda myndigheter påverkas dock inte i ytterligare mån av
förslagen utan kvarstår med sina övriga verksamheter. En övergångsbestämmelse
behöver därför införas i berörda författningar med den
innebörden att, vid tillämpning av 7 a § förvaltningsprocesslagen,
Transportstyrelsen, i stället för den myndighet som först beslutade i
saken, ska vara den enskildes motpart. Härvid hänvisas till hur frågan
löstes i samband med överföringen av uppgifter från andra myndigheter
till Transportstyrelsen när denna bildades (prop. 2008/09:31) samt när
Luftfartsstyrelsen bildades (prop. 2004/05:10).

Prop. 2009/10:20
72
11.1
11 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift
1 §
Ett nytt fjärde stycke läggs till paragrafen. Innehållet är hämtat från
nuvarande 9 § andra stycket och flyttas till inledningen av lagen eftersom
det rör lagens tillämpningsområde.
8 §
Paragrafen ändras till följd av förslaget att föra över länsstyrelsernas
uppgifter på körkorts- och yrkestrafikområdet, se avsnitt 5. Enligt
ändringen i första stycket är det således Transportstyrelsen som påför
överlastavgift. Den nuvarande regeln om kompetensfördelningen mellan
länsstyrelserna i första stycket är därför inte längre aktuell. I andra
stycket ändras myndighetsnamnet.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2.
8 d §
Ändringarna härrör från förslaget att överföra länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen, se avsnitt
5.2. Paragrafen ändras dessutom redaktionellt.
9 §
Ändringarna härrör från förslaget att överföra länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen, se avsnitt
5.2. Vidare flyttas det nuvarande andra stycket till 1 § fjärde stycket.
11 §
Förslagen härrör från avsnitt 5 och 6, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. respektive Överklagande- och
forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden.
I första stycket ändras myndighetsnamnet till följd av verksamhetsöverföringen.
Det nuvarande fjärde stycket flyttas enligt förslaget till
femte stycket. Hänvisningen i första stycket ändras i enlighet härmed.
Ett nytt tredje stycke införs där en särskild forumregel kommer till
uttryck. Bestämmelsen innebär att för fordon som är registrerade i
Sverige, eller en släpvagn som dras av ett sådant fordon, blir den i
vägtrafikregistret antecknade ägarens av fordonet adress i registret
styrande. Enligt andra meningen ska beslut i fråga om andra fordon
överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken
fattades, vilket motsvarar vad som gäller enligt 14 § andra stycket lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
I femte stycket ändras myndighetsnamnet till följd av verksamhetsöverföringen
.
Paragrafen ändras dessutom redaktionellt.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2 och 6.2.

Prop. 2009/10:20
73
11.2
11.3
11.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift
11 §
Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
ändras från länsrätt till förvaltningsrätt från och med den 15 februari
2010, se prop. 2008/09:165.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer
1 §
I första stycket utgår bemyndigandet i punkten 10, eftersom ett sådant
bemyndigande också finns i lagen (2001:558) om vägtrafikregister.
Vidare görs ett tillägg i första stycket 14 varigenom ”färdskrivare”
inkluderas i bemyndigandet. De materiella bestämmelserna på området
finns i förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare,
m.m.
I andra stycket tas bemyndigandet att meddela föreskrifter om avgifter
för granskning eller kontroll enligt bestämmelser som avses i första
stycket 10 bort som en konsekvens av ändringen i första stycket.
Dessutom införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter
om sanktionsavgifter enligt bestämmelser om kör- och vilotider
samt färdskrivare. Bemyndigandet införs med anledning av att det i EGförordningen
om kör- och vilotider ställs krav på att sanktioner ska kunna
beslutas för vissa överträdelser av förordningens bestämmelser som i
Sverige inte kan sanktioneras med straff. Dessutom ändras stycket
redaktionellt och språkligt.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 7.4.
Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)
4 och 5 kap.
Samtliga ändringar i dessa kapitel härrör från förslaget att överföra
länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet till
Transportstyrelsen, m.m., se avsnitt 5.2. Dessutom ändras ”skall” till
”ska”.
7 kap.
2 och 3 §§
Förslagen härrör från avsnitt 5, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m.
2 § ändras till följd av förslaget att föra över länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen. Förutom

ändringen av myndighetsnamnet är innehållet i paragrafen i huvudsak
oförändrat i sak (se dock kommentaren till 3 §). För bättre språklig
lydelse och tydlighet ändras paragrafen även redaktionellt. Delar av
nuvarande första stycket flyttas till det föreslagna andra stycket. Det
nuvarande andra stycket flyttas i sin tur till de föreslagna första stycket
3–8. I båda styckena införs punktuppställning.
Prop. 2009/10:20
74
Nuvarande 3 § upphävs eftersom det med anledning av verksamhetsöverföringen
saknas anledning att dela upp bestämmelserna i två
paragrafer. Innehållet i första stycket flyttas till 2 § andra stycket 2 och
tredje stycket, medan innehållet i andra stycket flyttas till 2 § första
stycket 5.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2.
5, 8 och 9 §§
Samtliga ändringar i dessa paragrafer härrör från förslaget att överföra
länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet till
Transportstyrelsen, se avsnitt 5.2. Dessutom ändras ”skall” till ”ska”.
8 kap.
1 §
Förslagen härrör från avsnitt 5 och 6, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. respektive Överklagande- och
forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden.
I första stycket räknas upp de beslut som får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. I punkt 1 utgår hänvisningen till nuvarande tredje
stycket eftersom även de besluten – meddelade av Transportstyrelsen i
första instans enligt förslaget i 7 kap. 2 § första stycket 3 – får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Innehållet i punkterna 2–4 motsvarar
nuvarande 2 § första stycket. Nuvarande andra meningen flyttas till 3 §
andra stycket.
Innehållet i nuvarande andra stycket flyttas till 3 § tredje stycket. Till
andra stycket förs i stället innehållet i nuvarande 3 § första stycket.
Tredje stycket utgår till följd av verksamhetsöverföringen, jfr
kommentaren till första stycket.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2 och 6.1 och har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
2 §
Förslaget härrör från avsnitt 6, Överklagande- och forumfrågor i
körkorts- och yrkestrafikärenden.
Innehållet i nuvarande första respektive andra stycket flyttas till 1 §
första stycket 2–4 respektive 3 § tredje stycket.
I paragrafen räknas upp de beslut som inte får överklagas. Innehållet i
sak ändras, utöver vad som angetts i föregående stycke, genom att
innehållet i punkterna 4–6 har flyttats från nuvarande 3 § andra stycket.
Vidare utgår beslut i ärende om godkännande som handledare och beslut
om villkor innebärande krav på automatväxlat fordon om villkoret inte är
medicinskt betingat ur uppräkningen. Bestämmelsen ändras även
redaktionellt. För ökad tydlighet införs punktuppställning.

Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 6.1 och har i huvudsak
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Prop. 2009/10:20
75
3 §
Förslaget härrör från avsnitt 6, Överklagande- och forumfrågor i
körkorts- och yrkestrafikärenden.
Ett nytt första stycke införs där en särskild forumregel kommer till
uttryck. Bestämmelsen innebär att klagandens folkbokförings- eller
vistelseadress i första hand ska bestämma till vilken länsrätt Transportstyrelsens
beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna lag eller körkortsförordningen (1998:980)
och som inte rör introduktionsutbildning eller riskutbildning ska överklagas
. Enligt andra meningen ska beslut i övriga fall, bland annat
gällande personer som varken är folkbokförda eller vistas i Sverige,
överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken
meddelades, vilket motsvarar vad som gäller enligt 14 § andra stycket
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Den nuvarande
bestämmelsen i 10 kap. 4 § om kompetensfördelningen mellan länsstyrelserna
förs således i huvudsak in som en forumregel vid överklagande
av Transportstyrelsens beslut till allmän förvaltningsdomstol.
Innehållet i nuvarande första stycket flyttas till 1 § andra stycket.
Innehållet i andra stycket motsvarar nuvarande 1 § första stycket andra
meningen. Innehållet i nuvarande andra stycket flyttas till 2 § 4–6.
Innehållet i tredje stycket motsvarar nuvarande 1 § andra stycket och
2 § andra stycket.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 6.2 och har utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.
10 kap.
1 §
Förslaget härrör från avsnitt 5, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. och innebär att myndighetsnamnet ändras.
2 §
Ändringen härrör från förslaget att överföra länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen, se avsnitt
5.2. Paragrafen ändras dessutom redaktionellt.
4 §
Förslaget härrör från avsnitt 5, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m.
Paragrafen blir överflödig med anledning av den föreslagna överföringen
till Transportstyrelsen när det gäller länsstyrelsernas uppgifter
på körkorts- och yrkestrafikområdet. Paragrafen upphävs således, jfr
kommentaren till 8 kap. 1 §.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.2 och 6.2.

Prop. 2009/10:20
76
11.5
11.6
Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)
8 kap.
3 §
Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
ändras från länsrätt till förvaltningsrätt från och med den 15 februari
2010, se prop. 2008/09:165.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
8 §
Ändringarna härrör från förslaget att överföra länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen, se avsnitt
5.2. Dessutom ändras ”skall” till ”ska”.
9 §
Paragrafen ändras till följd av förslaget att föra över länsstyrelsernas
uppgifter på körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen, se
avsnitt 5. Enligt ändringen i första stycket är det således Transportstyrelsen
som prövar frågor enligt denna lag. Den nuvarande bestämmelsen
om kompetensfördelningen mellan länsstyrelserna i första stycket
är därför inte längre aktuell.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.2.
10 §
Förslagen härrör från avsnitt 5 och 6, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen respektive Överklagande- och forumfrågor
i körkorts- och yrkestrafikärenden.
I första stycket ändras myndighetsnamnet till följd av förslaget att föra
över vissa länsstyrelseuppgifter till Transportstyrelsen.
I tredje stycket införs en särskild forumregel. Innebörden är att den
nuvarande bestämmelsen i 9 § om kompetensfördelningen mellan
länsstyrelserna förs in som en forumregel vid överklagande av Transportstyrelsens
beslut till allmän förvaltningsdomstol. Vidare anges att den
särskilda forumregeln även omfattar de beslut som Transportstyrelsen
fattar enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen
(2008:1411) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2 och 6.2.

Prop. 2009/10:20
77
11.7
11.8
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig
körkortsåterkallelse
10 §
Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
ändras från länsrätt till förvaltningsrätt från och med den 15 februari
2010, se prop. 2008/09:165.
Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)
2 kap.
2 §
Förslaget härrör från avsnitt 5, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m.
Ändringen innebär att myndighetsnamnet ändras i paragrafen.
Nuvarande bestämmelser om kompetensfördelning mellan
länsstyrelserna är obehövliga efter överföringen av uppgifter till
Transportstyrelsen.
Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.2.
4, 15 och 17 §§
Ändringarna i paragraferna är en följd av förslaget att överföra
länsstyrelsernas uppgifter till Transportstyrelsen, se avsnitt 5.2. I förekommande
fall ändras dessutom ”skall” till ”ska”.
3 och 5 kap.
Samtliga ändringar i dessa kapitel härrör från förslaget att överföra
länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet till
Transportstyrelsen, se avsnitt 5.2. Dessutom ändras ”skall” till ”ska”.
7 kap.
1 och 3 §§
Förslagen härrör från avsnitt 5 och 6, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. respektive Överklagande- och
forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden.
1 § ändras till följd av förslaget att föra över länsstyrelsernas uppgifter
inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen. Första
stycket ändras vidare genom att beslut enligt detta stycke, meddelade av
Transportstyrelsen i första instans, får överklagas hos regeringen.
Nuvarande 3 § upphävs eftersom det med anledning av verksamhetsöverföringen
saknas anledning att dela upp bestämmelserna i två
paragrafer.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2 och 6.1.

Prop. 2009/10:20
78
11.9
2, 4 och 8 §§
Ändringarna i paragraferna är en följd av förslaget att överföra
länsstyrelsernas uppgifter på körkorts- och yrkestrafikområdet till
Transportstyrelsen, se avsnitt 5.2.
6 a §
Förslaget härrör från avsnitt 6, Överklagande- och forumfrågor i
körkorts- och yrkestrafikärenden.
Genom den nya paragrafen införs en särskild forumregel. Innebörden
är att de nuvarande reglerna om kompetensfördelning mellan
länsstyrelserna i huvudsak förs in som en forumregel vid överklagande
av Transportstyrelsens beslut till allmän förvaltningsdomstol. Jämför
kommentaren till 2 kap. 2 §.
Paragrafen har kommenterats i avsnitt 6.2.
8 kap.
2 §
I 5 kap. 17 § yrkestrafiklagen finns bestämmelser om tillsyn över
tillståndshavare och innehavare av taxiförarlegitimation. Bemyndigande
att meddela föreskrifter om avgifter för ”kontroll” finns i dag i 8 kap. 2 §.
Bemyndigandet, som inte utnyttjats, är oklart och behöver därför
förtydligas. Detta sker dels genom ett utbyte av ordet ”kontroll” till
”tillsyn”, dels genom att bemyndigandet flyttas till en egen punkt, 6.
Vidare saknas i lagen ett uttryckligt bemyndigande att meddela föreskrifter
om avgifter för ärendehandläggning. Avgifter för olika ärendehandläggningar
inom yrkestrafiklagstiftningen regleras i förordningen
(2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. I samma nya punkt 6,
införs därför en bestämmelse som innebär att föreskrifter kan meddelas
om skyldighet att betala avgifter inom yrkestrafikområdet även för
ärendehandläggning. Den ärendehandläggning som kan komma i fråga är
omfattande varför här hänvisas till den förteckning över viss avgiftsbelagd
verksamhet inom yrkestrafikområdet som finns i bilaga 1. Som
exempel kan nämnas prövning av ansökan om tillstånd för yrkesmässig
trafik och prövning av ansökan om olika undantag avseende taxiföretag.
Bemyndigandet har formulerats på sådant sätt att det uttryckligen
omfattar föreskrifter på såväl regerings- som myndighetsnivå.
Ändringen i punkten 3 är en följdändring av punkten 6.
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.3.
Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)
7 kap.
6 a §
Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
ändras från länsrätt till förvaltningsrätt från och med den 15 februari
2010, se prop. 2008/09:165.

Prop. 2009/10:20
79
11.10
11.11
11.12
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning
4, 10 och 11 §§
Förslagen härrör från avsnitt 5, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. Ändringarna i paragraferna är en följd av
förslaget att föra över körkorts- och yrkestrafikuppgifterna till Transportstyrelsen
. Dessutom ändras ”skall” till ”ska” i förekommande fall.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.2.
22 §
Förslagen härrör från avsnitt 5 och 6, Överföring av vissa länsstyrelseuppgifter
till Transportstyrelsen, m.m. respektive Överklagande- och
forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden.
Första stycket ändras till följd av att förslaget att föra över vissa
länsstyrelseuppgifter till Transportstyrelsen medför att det endast finns
en prövningsmyndighet. Sista meningen flyttas till ett nytt tredje stycke.
I andra stycket införs en särskild forumregel. Innebörden är att de
nuvarande reglerna om kompetensfördelning mellan länsstyrelserna i
huvudsak förs in som en forumregel vid överklagande av Transportstyrelsens
beslut till allmän förvaltningsdomstol.
Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 6.2.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning
22 §
Benämningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans
ändras från länsrätt till förvaltningsrätt från och med den 15 februari
2010, se prop. 2008/09:165.
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister
5 §
Förslaget härrör från avsnitt 7, Riskvärdering av företag vid kontroll av
efterlevnad av bestämmelser om kör- och vilotider. En ny punkt 1 g) har
lagts till paragrafen. Av den nya bestämmelsen framgår att i fråga om
personuppgifter ska vägtrafikregistret ha till ändamål att tillhandahålla
uppgifter för statens kontrollverksamhet enligt förordningen (2004:865)
om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. i fråga om bland annat den
som bedriver inte tillståndspliktig transportverksamhet, som omfattas av
bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.3.
6 §
Förslaget härrör från avsnitt 7, Riskvärdering av företag vid kontroll av
efterlevnad av bestämmelser om kör- och vilotider. En ny punkt 7 har
lagts till paragrafen. Av den nya bestämmelsen framgår att det i

Prop. 2009/10:20
80
11.13
vägtrafikregistret också ska föras in sådana uppgifter som behövs för
riskvärdering och kontroll av företag enligt förordningen (2004:865) om
kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.3.
Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om
skydd mot olyckor
Ändringen innebär endast att ordet ”Sjöfartsverkets” ändras till
”Transportstyrelsens”.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 1
81
Exempel på avgifter med anknytning till förslag 2.8
Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
82
Sammanfattning av delbetänkande SOU 2008:9
Inledning
Vårt uppdrag är att utreda ansvar och uppgifter för en ny inspektionsmyndighet
för samtliga trafikslag – järnväg, luftfart, sjöfart och väg.
Verksamheten ska omfatta norm- och tillståndsgivning samt tillsynsregler
Myndigheten ska också vara registermyndighet och företräda
Sverige i de organisationer där regelutveckling inom myndighetens
ansvarsområde sker.
Den nya verksamheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.
Vi har valt att kalla myndigheten Transportinspektionen.
I detta delbetänkande redovisas de förslag och den information som
krävs för att regeringen redan under våren 2008 ska kunna fatta beslut
om att inrätta den nya myndigheten.
Huvudbetänkandet ska redovisas senast den 2 maj 2008 och kommer
att innehålla fördjupade förslag och kompletterande information,
inklusive förslag till författningstexter. Huvudbetänkandet kommer också
att innehålla ett förslag till ansvarslagstiftning inom vägområdet.
I det efterföljande arbetet under 2008 utformas organisation och
styrprinciper som ska fungera för den nya myndigheten. Dessutom
förbereds överföring av personal och rekrytering till nyckelbefattningar
genomförs. Slutligen upprättas ett definitivt förslag tillbudget för 2009.
Motiv till att bilda en trafikslagsövergripande inspektion
Ett principiellt viktigt krav är att det råder ett oberoende mellan den
organisation som utövar tillsyn och den verksamhet som tillsynen avser.
Tidigare har detta säkerställts genom att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen
har inrättats.
När Transportinspektionen bildas skapas ett sådant oberoende också
för sjö- och vägtransportsektorn. Normgivning och tillsyn kommer
därmed att bedrivas självständigt från infrastrukturförvaltare och
transportansvariga inom hela transportsektorn.
I det följande presenteras våra förslag.
Ansvar och uppgifter
En ny myndighet med ansvar för normgivning, tillståndsgivning och
tillsyn inom transportområdet bildas. Kärnverksamheten skaavse
följande:
• Systemkrav på infrastruktur, fordon m.m.
• Krav på organ och individer som ska verka i systemet
• Marknadstillträde
• Nyttjande av infrastruktur och andra funktioner
• Marknads- och konkurrensövervakning
• Villkor för resenärer och de som köper godstransporttjänster.

Transportinspektionen ska Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
83
• inom sitt ansvarsområde verka för att de transportpolitiska målen
uppnås och särskilt verka för ökad säkerhet, förbättrat skydd,
minskad miljöpåverkan samt en väl fungerande marknad för
verksamhetsutövare och kunder för de fyra trafikslagen,
• ansvara för de register som behövs för att utöva kärnverksamheten
eller som behövs som ett inslag i denna,
• svara för omvärldsbevakning inom sitt verksamhetsområde och
samla in och redovisa statistik som stödjer och följer upp kärnverksamheten,
• svara för verksamhetsnära forskning och utveckling inom myndighetensverksamhetsområde.
Banverket, Vägverket och Vinnova bör tills vidare ha ansvaret för övergripande
samhällsmotiverad transportforskning.
Internationellt arbete
Transportinspektionen
• ska följa utvecklingen av den internationella regleringen inom
transportområdet och delta som expert eller direkt företräda Sverige i
utvecklingen av normer inom EU och andra internationellt reglerande
organ,
• ska fullgöra de uppgifter som Sverige i egenskap av medlemsstat har
ålagts enligt relevanta EG-rättsakter m.m. den mån dessa uppgifter
inte fullgörs på annat sätt enligt lag eller förordning samt ansvara för
de uppgifter som enligt rättsakterna ligger på en behörig myndighet,
• får överlägga med transportmyndigheter i andra länder och handlägga
internationella ärenden inom sitt ansvarsområde. Ärenden av större
ekonomisk betydelse eller av utrikes- eller transportpolitisk betydelse
ska underställas regeringen,
• ska initiera ändringar i det svenska och internationella regelverket.
Sektorsansvaret
Transportinspektionen ska ha de uppgifter som behövs för att säkerställa
dess kärnverksamhet men ska inte ha ett särskilt utpekat sektorsansvar
inom sitt område.
Sektorsansvaret tolkas olika inom de olika trafikslagen och är otydligt.
Det allmänt formulerade ansvaret bör ersättas med tydligt definierat
ansvar och tydliga uppgifter för berörda myndigheter.
Förslag som berör samtliga transportslag
Tranportinspektionen övertar sådana utredningar av olyckor och tillbud
som nu ligger på Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen. Detsamma
gäller den statistik över olyckor, tillbud m.m. som ställs samman av
dagens inspektioner och Vägverket samt den rapportering som dessa

myndigheter gör till myndigheter, andra berörda samt internationella
organ.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
84
Transportinspektionen ska vidare
• överta det finansieringsansvar för Statens haverikommissions (SHK)
verksamhet som Luftfartsstyrelsen (45 procent), Sjöfartsverket genom
Sjöfartsinspektionen (10 procent) och Banverket (20 procent) nu har
och kommer därmed att svara för 80 procent av bidragen till
verksamheten,
• kunna utföra utredningar av olyckor och tillbud som inte utförs av
SHK. Inspektionen ska bistå i utredningen av olyckor när SHK så
önskar,
• tills vidare ha ett ansvar för krisberedskap för flyg inom samverkansområdena
Skydd, undsättning och vård samt Transporter,
• ansvara för transportrelaterade delar av normgivning, tillsyn och
tillståndsgivning som rör transporter av farligt gods. Transportinspektionen
ska också ansvara för normgivning, tillsyn och
tillståndsgivning som avser skydd inom transportsektorn.
• överta Banverkets och Vägverkets rätt att meddela föreskrifter om
genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen
(1995:1652) om byggande av järnväg respektive genomförande av
förstudie och vägutredning samt övriga bemyndiganden enligt
vägkungörelsen (1971:954) som har anknytning till byggande av väg.
Om det genomförs en ytterligare förändring av myndighetsstrukturen
inom transportsektorn bör hemvisten för krisberedskap inom
samverkansområdet Transporter övervägas.
I avvaktan på en fortsatt översyn av transportsektorns organisation och
en eventuell översyn av planerings- och fastställelseprocessen bör
Vägverket behålla ansvaret för att fastställa arbetsplaner på vägområdet
och Banverket ansvaret för att fastställa järnvägsplaner. Detsamma gäller
prövningar och beslut i övrigt som ansluter till fastställelsen.
Järnväg
Verksamheten vid Järnvägsstyrelsen förs i sin helhet över till Transportinspektionen
och Järnvägsstyrelsen läggs därmed ner.
I samband med att Transportinspektionen bildas ska, utöver förslagen
som berör hela verksamhetsområdet, följande ändringar i ansvarsfördelningen
göras inom sektorn:
• Banverkets rätt att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska
lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen
(2004:519) förs till Transportinspektionen. Bemyndigandet utvidgas
samtidigt till att omfatta hur infrastrukturförvaltare ska kunna få den
information som behövs för att förvalta infrastrukturen.
• Banverkets ansvar för att trafiksäkerhetsarbetet inom den svenska
järnvägssektorn samordnas upphör, liksom ansvaret för att den lokala,
regionala, interregionala och internationella järnvägstrafiken
samordnas.

Luftfart Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
85
Verksamheten vid Luftfartsstyrelsen förs över till Transportinspektionen
förutom vad gäller ansvaret för det nationella ambulansflyget, SNAM.
Luftfartsstyrelsen läggs därmed ner.
Sjöfart
Ansvar och uppgifter för Sjöfartsinspektionen förs över till Transportinspektionen
. Dessutom förs ansvaret för sjöfartsregistret samt
hanteringen av kustfartstillstånd över till Transportinspektionen.
Väg
All verksamhet inom Vägtrafikinspektionen samt vid Vägverkets trafikregister
(författningsreglerad register-, administrations- och informationsverksamhet)
och förarenhet (förarprov och tillsyn över trafikskolor
m.m.) förs över till Transportinspektionen.
Inom enheten Samhälle och trafik förs följande verksamheter över till
Transportinspektionen:
• Hela verksamheten inom sektionen Körkort (förvaltning, utveckling
och expertstöd inom områdena körkort och trafikmedicin).
• Hela verksamheten inom sektionen Fordon (förvaltning, utveckling
och tillämpning av föreskrifter inom fordonsteknikområdet).
• Huvuddelen av verksamheten vid sektionen Trafik (förvaltning,
utveckling och tillämpning av föreskrifter inom yrkestrafikområdet
samt tillämpning av viss annan trafiklagstiftning).
• Del av verksamheten vid sektionen Miljö (förvaltning, utveckling och
tillämpning av miljörelaterade föreskrifter m.m. inom fordonsområdet)
.
• En mindre del av verksamheten vid sektionen Bro- och tunnelteknik
(föreskrifter om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk).
• En del av verksamheten trafiksäkerhetsanalys (bland annat statistik
över och analys av trafikolyckor).
• Administrationen om den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter,
RDT.
Inom enheten Vägverket Support förs följande verksamheter över till
Transportinspektionen:
• Del av verksamheten vid sektionen Förvaltningsrätt (förvaltningsjuridiskt
expertstöd till bland annat myndighetsdelen av Samhälle och
trafik, Trafikregistret, Förarenheten samt huvudkontoret).
• Del av verksamhet vid avdelningen Informationsteknik (ITfunktioner
som huvudsakligen stöder den föreslagna verksamheten vid
Transportinspektionen). •
• Del av övriga funktioner inom Vägverket Support (administrativa
resurser m.m. kopplade till den föreslagna verksamheten vid
Transportinspektionen).

Resurser för omvärldsbevakning, statistik, verksamhetsnära forskning
och utveckling, huvudkontorsfunktioner m.m. förs över från Vägverket
till Transportinspektionen i proportion till andelen övrig verksamhet
enligt den verksamhetsvolym som uppgifterna har i verksamhetsplan för
budgetåret 2008.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
86
Vägverket ska även fortsättningsvis ansvara för följande myndighetsuppgifter:
• Vägdataverksamheten med bland annat den nationella vägdatabasen,
NVDB.
• Löpande beslut om högsta tillåtna hastighet och om vägars bärighetsklass.
• Ärenden om ändring av väghållaransvar mellan stat, enskilda och
kommuner.
• Tillsyn och tillståndsgivning inom Vägverkets regionala organisation.
• Förvaltning av skyltfonden.
Förutsättningarna för driften och utvecklingen av rapporteringssystemet
för skade- och olycksdata, STRADA (Swedish Traffic Accident Data
Acquisition) bör utredas närmare innan man tar slutlig ställning till
huvudmannaskapet för systemet. Det bör också utredas ytterligare hur
vägdataverksamheten kan tillgodose behoven av sådana uppgifter om
väginfrastrukturen som är nödvändiga för myndighetsutövningen på
området.
Vägverket förvaltar i dag skyltfonden som ger bidrag till forskning och
idéutveckling inom trafiksäkerhetsområdet och finansieras med intäkter
av försäljning av registreringsskyltar för fordon. Frågan om hur
ersättningen för administrationskostnaderna vid Trafikregistret ska
regleras när denna verksamhet överförs till Transportinspektionen bör
utredas ytterligare liksom hur relationerna mellan Trafikregistret och
skyltfonden i övrigt bör ordnas.
De ovan angivna förändringarna innebär en omfattande omstrukturering
av myndighetsverksamheten på vägområdet. För att förändringarna
ska kunna genomföras på ett effektivt sätt och utan störningar för
allmänheten, näringslivet eller samhället i övrigt fordras ett nära
samarbete mellan Vägverket och den nya Transportinspektionen. Det
gäller i särskilt hög grad inom IT-området och under själva
omställningsprocessen. Men även i ett fortvarighetstillstånd kommer en
nära samverkan att vara nödvändig för att undvika ineffektivitet,
dubblering av resurser och onödigt krångel för medborgare och
näringsliv.
Körkorts- och yrkestrafikverksamheten
All normgivning, tillsyn och prövning av tillstånd och godkännanden –
inklusive provverksamheten – inom körkorts- och yrkestrafikområdet,
som i dag sköts av Vägverket, Tullverket respektive länsstyrelserna, förs
över till Transportinspektionen.
Överföringen av länsstyrelsernas uppgifter till Transportinspektionengenomförs
per den 1 januari 2010.

Skolverkets och Försvarsmaktens uppgifter i fråga om utbildning och
examination kvarstår, liksom den normgivning som i dag ligger på Rikspolisstyrelsen
och Kriminalvården. Detsamma gäller tills vidare även
Skatteverket.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
87
Kontroll av arbetstider på väg och hos företag samt kontroll av
fordon på väg
Vägverkets ansvar för normgivning och tillstånd m.m. i fråga om
kontroll av kör- och vilotider samt flygande inspektion och annan
kontroll på väg förs över till Transportinspektionen.
Frågan om hur kontrollen av arbetstider, företag, förare och fordon
inom yrkestrafiken ska organiseras och finansieras bör prövas i ett
sammanhang i samband med att Vägverket och Polisen har avrapporterat
sitt regeringsuppdrag att se över kontrollen av kör- och vilotidsreglerna.
I en sådan prövning ingår också att föreslå hur Sverige ska möta de
åtaganden som gjorts inom EU om en stegvis utökning av kontrollen av
kör- och vilotider under tiden fram till åren 2010/2012.
Byggnadsverk och tunnlar
Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen
(1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. förs
över till Transportinspektionen.
Detsamma gäller Boverkets bemyndigande att meddela föreskrifter om
vägtunnlar enligt samma förordning och enligt förordningen (2006:421)
om säkerhet i vägtunnlar.
Transportinspektionen övertar också länsstyrelsens uppgift som
tunnelmyndighet enligt förordningen om säkerhet i vägtunnlar
Förslag om finansieringsform
Transportinspektionens verksamhet ska i huvudsak finansieras med
avgifter. Därför föreslås att
• dagens avgiftssystem och finansiering av verksamheten inom flyg och
sjöfart behålls,
• verksamheten inom järnväg avgiftsbeläggs och
• huvuddelen av den verksamhet inom vägsektorn som förs till
Transportinspektionen och som i dag finansieras med anslag avgiftsbeläggs.
Transportinspektionen får själv sätta avgifterna inom de ramar som fastställs
av riksdag och regering. Inspektionen bör också få disponera
intäkterna.
Den förändrade avgiftsbeläggningen införs den 1 januari 2010.
Avgiftssystemet för luftfarten och sjöfarten påverkas inte inledningsvis
av att Transportinspektionen bildas. Den nuvarande debiteringen av
farledsavgifter måste dock delas upp i en del som avser finansiering av
Transportinspektionens verksamhet och en del som avser den infra

Prop. 2009/10:20
Bilaga 2
88
strukturförvaltning som Sjöfartsverket ansvarar för. På sikt bör sjöfartsregistret
och de delar som avser Transportinspektionens ansvar och
uppgifter för fritids- och båtsportlivet helt finansieras med avgifter.
Förslag om lokalisering
Transportinspektionens huvudkontor lokaliseras till Norrköping.
Transportinspektionens verksamhet kommer att bedrivas på ett flertal
orter för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Konsekvenser
Detta delbetänkande beskriver i första hand en förändrad organisation för
verksamheter som redan i dag bedrivs. Vi återkommer till förslag om
förändringar i dagens verksamhet i vårt huvudbetänkande. Det innebär att
förslagen i detta delbetänkande får förhållandevis begränsade
konsekvenser, totalt sett, och i första hand medför en omfördelning
mellan olika statliga verksamheter.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
89
Sammanfattning av huvudbetänkande SOU 2008:44
(förutom vissa nu inte aktuella avsnitt)
Inledning
Vårt uppdrag är att utreda ansvar och uppgifter för en ny inspektionsmyndighet
för samtliga trafikslag – järnväg, luftfart, sjöfart och väg.
Verksamheten ska omfatta norm- och tillståndsgivning samt tillsynsregler
. Myndigheten ska också vara registermyndighet och företräda
Sverige i de internationella organisationer där regelutveckling inom
myndighetens ansvarsområde sker.
Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.
Den 14 februari lämnade vi ett delbetänkande (SOU 2008:9), där vi
redovisade de förslag och den information som krävdes för att regeringen
redan under våren 2008 skulle kunna fatta beslut om att inrätta den nya
myndigheten. Därefter gick delbetänkandet ut på remiss och ett hundratal
remissinstanser lämnade synpunkter.
I detta huvudbetänkande redovisas kompletterande överväganden och
förslag. Vi föreslår att en trafiksäkerhetslagstiftning ska införas inom
vägområdet. Vi lägger även fram förslag om hur en utökad kontroll av
fordon och arbetstider på väg och hos företag bör organiseras, regler för
rapportering och undersökning av olyckor, organisationen av räddningstjänst
m.m. Vidare redovisas de förslag till författningsändringar som
föranleds av våra överväganden i dessa delar eller av organisationsförändringen
som sådan.
I huvudbetänkandet utvecklar vi också vår syn på hur förutsättningarna
för statistikförsörjningen samt forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom transportsektorn påverkas av organisationsförändringen och hur
dessa verksamheter bör organiseras på längre sikt. Huvudbetänkandet
innehåller också ett mer utvecklat finansieringsförslag och en
kompletterad konsekvensanalys. Vi pekar även på några frågor som vi
anser bör utredas vidare i särskild ordning.
Vi har valt att kalla den nya myndigheten Transportinspektionen.
Regeringen kan komma att fatta beslut om den nya myndigheten under
tiden som detta betänkande trycks och kan då bland annat välja att ge
myndigheten ett annat namn.
I vårt fortsatta arbete under 2008 utformas organisation och styrprinciper
för den nya myndigheten. Dessutom förbereds överföring av
personal och rekrytering av nyckelbefattningar. Under 2008 upprättas
också ett definitivt förslag till budget för Transportinspektionens
verksamhet under år 2009.
I det följande presenteras våra förslag.
Den nya myndigheten
Vi anser att Transportinspektionens verksamhet ska utgå från en helhetssyn
på transportpolitiken och transportsystemets utvecklingsförutsättningar.
Det innebär bland annat att inspektionen fortlöpande bör
pröva hur verksamheten kan utformas så att den på bästa sätt främjar en

önskvärd utveckling av transportsystemet och bidrar till att det transportpolitiska
målet nås. Transportinspektionen måste också ha en väl
utvecklad förmåga och beredskap att möta omvärldsförändringar genom
en anpassning av den egna verksamheten. Det trafikslagsövergripande
ansvaret medför enligt vår mening att inspektionen blir bättre rustad att
möta framtida utmaningar.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
90
Transportinspektionen måste samverka med bland annat övriga
transportmyndigheter för att transportpolitiken ska kunna utvecklas och
genomföras som en sammanhängande helhet. En sådan samverkan är
också nödvändig för att verksamheten ska kunna leva upp till de förvaltningspolitiska
målen, för att uppnå ett effektivt samlat resursutnyttjande
och för att den löpande verksamheten ska kunna fungera
smidigt när inspektionen bildas och tillförs ansvarsområden från övriga
myndigheter. Samtidigt måste Transportinspektionen i sin myndighetsutövning
iaktta vissa principer om integritet, oberoende och rättssäkerhet
för att inspektionens verksamhet ska kunna mötas med tilltro.
Vi föreslår att Transportinspektionen får i uppdrag att:
• Redovisa en plan för hur myndigheten ska leva upp till målen för
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten.
• Tillsammans med Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket lämna
förslag till riktlinjer för hur det internationella arbetet bör organiseras.
• Påbörja ett regelförenklingsarbete inom sitt ansvarsområde.
Vidare föreslår vi att Transportstyrelseutredningen ska få i uppdrag att
under den kvarvarande utredningstiden och i samverkan med Banverket,
Sjöfartsverket och Vägverket ta fram riktlinjer och rutiner för hur
allmänhetens och företagens ärenden ska lotsas rätt mellan dessa
myndigheter och Transportinspektionen.
Marknads-, konkurrens- och konsumentfrågor
Vi anser att det behövs fortlöpande marknadsbevakningsinsatser inom
hela transportområdet och att dessa insatser bör vara inriktade mot såväl
konkurrens- som konsumentfrågor. Detta behov kommer också att öka
som en följd av pågående och förväntade omstruktureringar på
transportmarknaden och i regleringen av denna. De uppgifter av detta
slag som nu finns på järnvägs- och luftfartsområdet, och som kommer att
övertas av Transportinspektionen, bör därför vidgas till att gälla hela
transportmarknaden.
Förhållandena skiftar dock mellan olika transportmarknader och
marknadsbevakningsinsatserna måste anpassas till detta. Samtidigt bör
möjligheterna till erfarenhetsöverföring mellan de olika verksamheter
som sammanförs inom Transportinspektionen naturligtvis tas tillvara. Vi
anser vidare att regeringen bör överväga att ge Transportinspektionen en
mer aktiv marknadsövervakande roll på transportområdet eller inom
vissa delar av transportmarknaden.
Vi föreslår att Transportinspektionen får i uppdrag att:
• I samråd med Konkurrensverket och Konsumentverket närmare
utreda hur inspektionens marknadsbevakning bör utformas för att

myndigheternas samlade insatser ska bli så effektiva och verkningsfulla
som möjligt.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
91
• Inleda ett utvecklingsarbete om formerna för myndighetens
marknadsbevakningsinsatser och att återrapportera resultaten i
lämplig form.
Vi föreslår också att Transportinspektionens budget ska utökas med
1 Mkr för att finansiera det vidgade uppdraget att svara för marknadsbevakning
inom hela transportområdet.
Kontroll av vägtransporter och vägtrafik
Vi föreslår att Transportinspektionen ska ha ett övergripande ansvar för
kontrollen av vägtransporter och vägtrafik. Den nya myndigheten ska i
samverkan med övriga berörda myndigheter ansvara för att utveckla en
samordnad svensk kontrollstrategi för nyttotrafiken på väg. Denna
kontrollstrategi ska omfatta samtliga kontrollområden och baseras på ett
heltäckande riskvärderingssystem.
Vi föreslår också att Transportinspektionen från och med den 1 januari
2010 ska överta Polisens ansvar för kontrollen av kör- och vilotider hos
företag. Från samma tidpunkt anser vi att den nya myndigheten ska
överta Arbetsmiljöverkets uppgifter när det gäller normgivning, tillsyn
m.m. inom ramen för lagstiftningen om vägarbetstider samt lagen om
arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget. Även tillsynen och
eventuella andra bemyndiganden inom ramen för den reglering av kör och
vilotiderna vid internationell järnvägstrafik, som regeringen nyligen
föreslagit, anser vi ska hänföras till den nya myndighetens ansvarsområde.
Polisen ska även fortsättningsvis svara för kontrollen på väg.
Kontrollerna av kör- och vilotiderna inom nyttotrafiken ska successivt
utökas, mätt i kontrollerade arbetsdagar, så att kraven i EU:s s.k.
kontrolldirektiv uppfylls. De ska tills vidare fördelas lika mellan kontroll
på väg och kontroll hos företag. Under den uppbyggnadsfas som är
nödvändig för att möta de ökade kraven på kontroll av kör- och vilotider
ska företagskontrollerna inriktas främst på hur företagen följer reglerna.
Vägkontrollerna ska i första hand inriktas mot hur förarna följer reglerna.
För att möjliggöra uppbyggnaden av ett riskbaserat kontrollsystem föreslår
vi att företag som innehar tunga lastbilar, tunga släp eller bussar,
men inte behöver trafiktillstånd för sin verksamhet, ska anmäla fordonet
för registrering i Trafikregistret.
Vi föreslår vidare att ett avgiftsbaserat sanktionssystem, riktat mot
företags överträdelser av kör- och vilotidsreglerna, ska införas från den
1 januari 2010 och ersätta nuvarande straffsanktion. För överträdelser
som begås av förare ska tills vidare nuvarande sanktionssystem med
böter behållas.

Kontrollen av hur företagen följer kör- och vilotidsreglerna
och bestämmelserna i vägarbetstidslagen samt den
normgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksamhet i övrigt inom området,
som Transportinspektionen svarar för, föreslås bli finansierad med
avgifter från och med den 1 januari 2010.
Vi föreslår också att: Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
92
• Vägverket får i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen
förbereda införandet av en ny organisation för kontrollen av kör- och
vilotiderna i företag. Vägverkets uppdrag övertas av Transportinspektionen
från den 1 januari 2009.
• Rikspolisstyrelsen får i uppdrag att föreslå hur en ökad likformighet
ska åstadkommas i kontrollen på väg i olika delar av landet samt hur
bilinspektörernas befogenheter kan utökas för ett effektivare
utnyttjande av befintliga kontrollresurser.
De kontroller av kör- och vilotiderna hos företag som Transportinspektionen
föreslås överta år 2010 beräknas kräva ett tillskott på
närmare 194 årsarbetskrafter och cirka 130 Mkr. Till detta kommer de
utvecklings- och utbildningskostnader som är kopplade till kontrollsystemet
och som uppgår till närmare 35 Mkr. Den löpande kostnaden
för kontrollsystemet, utöver själva kontrollen av kör- och vilotiderna hos
företag, beräknas uppgå till cirka 26 Mkr. Den i särklass största
kostnadsposten är förvaltningen av riskvärderingssystemet, som bedöms
kosta cirka 18,5 Mkr per år. De resurser som bör överföras från Arbetsmiljöverket
till Transportinspektionen för övertagandet av ansvaret för
tillsynen enligt vägarbetstidslagen m.m. har vi bedömt motsvara
2,5 årsarbetskrafter och en kostnad om cirka 2 Mkr. Denna överföring av
resurser bör ske från och med år 2010.
I detta kapitel behandlas också överlastavgifter och kontrollbesiktning
av fordon. Vi föreslår att Skatteverkets övergripande ansvar för överlastavgifter
överförs till Transportinspektionen från och med den 1 januari
2009. Denna förändring bedöms inte kräva någon överföring av resurser
mellan myndigheterna.
Vi lägger inte i denna utredning fram några förslag om hur marknaden
för fordonsbesiktningar ska organiseras, men vi har noterat att det finns
sådana förslag och att de kan komma att påverka resursbehoven vid
Transportinspektionen i betydande grad. Det har beräknats att den
behöriga myndigheten inom området – vilket med våra förslag bör vara
Transportinspektionen – bör tillföras i storleksordningen 25–37 heltidsanställda
tjänster från AB Svensk Bilprovning och att det därtill krävs ett
ytterligare resurstillskott som en konsekvens av att besiktningsmarknaden
öppnas. Dessa resursbehov är dock inget som vi beaktar i vår
konsekvensbeskrivning.
Rapportering, registrering och undersökning av olyckor
Ansvars- och rollfördelningen mellan Statens haverikommission och
tillsynsmyndigheterna (Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och
Sjöfartsinspektionen) när det gäller undersökningar av olyckor skiljer sig
för närvarande åt mellan trafikgrenarna.

Vår principiella uppfattning är
att ansvars- och rollfördelningen bör vara densamma oavsett trafikslag,
såvida inte starka skäl talar för att förhållandena inom en viss trafikgren
motiverar att särskilda avsteg görs från vad som gäller generellt. Vi
konstaterar dock att det finns argument för båda de huvudmodeller som
nu tillämpas och att det fordras ytterligare utredning för att avgöra om en
generell ansvars- och rollfördelning är lämplig och hur den i så fall bör
utformas.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
93
Vi föreslår därför att Transportinspektionen från den 1 januari 2009
ska överta Järnvägsstyrelsens, Luftfartsstyrelsens och Sjöfartsverkets
uppgifter enligt lagen och förordningen om undersökning av olyckor. Vi
anser också att vägtrafiken ska behandlas på likartat sätt som övriga
trafikgrenar när det gäller undersökning av olyckor. Detta föreslår vi tills
vidare ska markeras genom att vägtrafiken omnämns särskilt i lagen och
förordningen om undersökning av olyckor. Undersökning av olyckor och
olyckstillbud inom vägtrafiken ska dock fortsatt genomföras enligt de
kriterier som gäller för andra allvarliga olyckor.
Vi föreslår också att Transportinspektionen ska vara tillsynsmyndighet
enligt lagen om undersökning av olyckor även i fråga om vägtrafik. Som
en konsekvens av detta anser vi vidare att den nya myndigheten från den
1 januari 2009 ska överta den del av Statens räddningsverks ansvar för
finansieringen av verksamheten vid Statens haverikommission som
hänför sig till uppgifter om vägtrafiken. Detta medför att 2,7 Mkr bör
överföras från Räddningsverkets till Transportinspektionens anslag för
detta ändamål.
I detta sammanhang behandlar vi också ansvaret för Vägverkets system
för rapportering och registrering av olyckor, STRADA. Vår slutsats är att
verksamheten ska övertas av Transportinspektionen.
Utvecklingen och förvaltningen av STRADA beräknas kräva drygt
14 årsarbetskrafter och en total kostnad om 19,2 Mkr. Vårt förslag
innebär således att dessa resurser ska överföras från Vägverket till
Transportinspektionen från år 2009 i tillägg till de resursöverföringar
som vi föreslog i vårt delbetänkande. Vi föreslår också att verksamheten
inom ramen för STRADA ska författningsregleras och att finansieringen
av rapporteringen från sjukvården till STRADA säkras genom en
överenskommelse mellan staten och kommunsektorn. Detta beräknas
medföra en ökad kostnad för staten med cirka 11 Mkr.
Räddningstjänst och transport av farligt gods
Vi behandlar i detta kapitel organisationen av flyg- och sjöräddningen,
ansvaret för ambulansflyget och transporter av farligt gods.
Vi föreslår att organisationen av flyg- och sjöräddningen ska utredas
inom ramen för en större översyn av räddningstjänsten. Vi anser att det i
direktiven till en sådan utredning ska ingå att föreslå en annan organisatorisk
hemvist för flygräddningen än Transportinspektionen.
Vidare föreslår vi att Luftfartsstyrelsens ansvar för ambulansflyget ska
överföras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap från och
med den 1 januari 2009.

Vi konstaterar också att frågan om hur myndighetsansvaret för
transportrelaterade frågor om farligt gods ska utformas får lösas i samråd
med utredningen om en ny myndighet med ansvar för frågor om
samhällets krisberedskap och säkerhet.
Vissa övriga myndighetsuppgifter Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
94
Vi har under vårt utredningsarbete uppmärksammat att Regeringskansliet
och regeringen i några promemorior och utredningsdirektiv aviserat att
Transportinspektionen från årsskiftet 2008/2009 kan komma att få överta
vissa uppgifter som vi tidigare inte behandlat i våra egna överväganden. I
detta kapitel beskriver vi kort dessa uppgifter. Vi tar också upp frågan
om hur tillsynen av mudderverk, pontonkranar och pråmar bör
organiseras, eftersom frågan aktualiserats inom ramen för vårt
utredningsarbete. Slutligen redovisar vi vissa ytterligare överväganden
om ansvaret för vissa sektorsuppgifter inom luftfartsområdet.
I fråga om tillsynen enligt fartygssäkerhetsförordningen över
mudderverk, pontonkranar samt pråmar anser vi att en överföring av
uppgifterna till Transportinspektionen inte kan vara ändamålsenlig. Vår
bedömning är därför att tillsynen även fortsättningsvis bör utövas av
Arbetsmiljöverket.
Vi bedömer däremot att nuvarande Stängselnämndens uppgifter på ett
naturligt sätt bör kunna inrymmas i Transportinspektionens verksamhet i
enlighet med vad som har föreslagits i en departementspromemoria med
förslag till ändringar i lagen om stängselskyldighet för järnväg m.m.
Regeringen har i tilläggsdirektiv till Hallandsåskommittén konstaterat
att den nya trafikinspektionsorganisationen planeras inleda sin
verksamhet vid årsskiftet 2008/09 och kan överta den fortsatta
granskningen av tunnelbygget. Vi bedömer att Hallandsåskommitténs
uppdrag till stor del ligger vid sidan av vad som bör vara Transportinspektionens
ordinarie uppgifter. Ett övertagande av Hallandsåskommitténs
uppgifter ser vi därför som en tillfällig lösning under den tid
som återstår tills byggandet av tunnlarna i Hallandsås slutförts. Vi utgår
från att Transportinspektionen på nytt prövar frågan om hur verksamheten
ska bedrivas när Hallandsåskommittén har redovisat sina erfarenheter
av hur denna typ av granskningsarbete kan nyttiggöras.
Vi identifierade redan i vårt delbetänkande ett antal sektorsuppgifter
inom luftfartsområdet, som ingår i Luftfartsstyrelsens nuvarande
verksamhet, men som bedömts vara principiellt svårförenliga med
Transportinspektionens tilltänkta ansvarsområde. Det gäller uppgifterna
att generellt följa upp det transportpolitiska målet inom sektorn, att lämna
driftstöd till icke statliga flygplatser, frågor kring allmän trafikplikt och
frågor med anknytning till infrastrukturplaneringen.
Vi föreslår nu att det i direktiven till en eventuell utredning om fortsatt
omorganisation av transportmyndigheterna tydligt ska framgå att en
uppgift för en sådan utredning ska vara att föreslå hur den generella
uppföljningen av det transportpolitiska målet inom luftfartssektorn ska
organiseras, liksom driftstödet till icke statliga flygplatser, frågor kring
allmän trafikplikt på luftfartsområdet samt luftfartssektorns medverkan i
infrastrukturplaneringen. Av direktiven bör också enligt vår mening
framgå att dessa frågor inte ska ingå i Transportinspektionens uppgifter
annat än övergångsvis.

Om någon fortsatt omstrukturering av transportmyndigheterna inte blir
aktuell, föreslår vi att frågor om allmän trafikplikt inom luftfartsområdet
och driftsstöd till icke-statliga flygplatser från och med den 1 januari
2009 förs över till Rikstrafikens ansvarsområde och den generella
Prop. 2009/10:20
ilaga 3
95
B
uppföljningen av det transportpolitiska målet inom luftfartssektorn och
luftfartssektorns medverkan i infrastrukturplaneringen till SIKA:s
ansvarsområde.
Forskning och statistik
När Transportinspektionen bildas innebär det att en ny myndighet med
ett transport- och trafikslagsövergripande uppdrag tar form. Detta skapar
enligt vår mening en ny situation som i olika avseenden kan förändra
förutsättningarna för organisationen av såväl statistik- och informationsförsörjningen
som kunskapsförsörjningen och den samhällsmotiverade
forsknings- och utvecklingsverksamheten på transportområdet.
Transportinspektionen kommer på kort sikt att överta de uppgifter i
fråga om statistik- och informationsförsörjningen på transportområdet
som nu innehas av Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen
och de delar av Vägverket som överförs till Transportinspektionen
, utan att det i övrigt sker några nämnvärda förändringar i
verksamheten. På längre sikt bedömer vi dock att det kommer att uppstå
betydande samordningsfördelar inom Transportinspektionen när det
gäller statistikproduktionen och informationshanteringen i stort.
Vi anser att tillgången till statistik och annan information om verksamheter
på transportområdet kommer att bli allt viktigare såväl för
Transportinspektionens egen del som för samhället i stort. Ett samlat
ansvar för den officiella statistiken bör enligt vår mening eftersträvas
även vid en mer genomgripande omorganisation av myndighetsstrukturen
på transportområdet. Ansvaret bör ligga på SIKA och följa
denna myndighets övriga uppgifter in i en ny organisation om detta blir
aktuellt.
Vi anser att det bör ligga i varje myndighets ansvar att avsätta resurser
för den forskning och utveckling som är motiverad utifrån den egna
verksamhetens behov. Vi föreslår alltså att Transportinspektionen,
liksom övriga myndigheter på transportområdet, ska svara för den
forskning och utveckling som är motiverad utifrån den egna verksamhetens
behov. Transportinspektionen bör, som underlag för sådana
insatser, utveckla en för myndigheten gemensam forsknings- och
utvecklingsstrategi som är integrerad i den övergripande verksamhetsplaneringen
.
På transportområdet finns därutöver ett behov av en övergripande
samhällsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgår
från transportsystemet som helhet och dess samspel med omvärlden och
som är inriktad mot att tillgodose hela samhällets behov av kunskapsförsörjning
. Vi föreslår att ansvaret för denna forskning och utveckling
tills vidare ska ligga kvar hos Banverket, Vägverket och VINNOVA.
Detta ansvar innefattar även sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet
som är inriktad på de frågor som kommer att höra till
Transportinspektionens verksamhetsområde, vilket bör tydliggöras i
Banverkets, Vägverkets och VINNOVA:s uppdrag. Transportinspektionens
behov av att ha inflytande över denna forskning bör övergångsvis
kunna tillgodoses bland annat genom befintliga samverkansorgan,
medlemskap i programråd etc.

Vi anser emellertid samtidigt att det är ett principiellt problem att
ansvaret för övergripande samhällsmotiverad forskning, genom den nu
aktuella omorganisationen, blir förlagt till myndigheter som själva är
dominerande avnämare av en delmängd av forskningsresultaten. Detta
kan påverka prioriteringarna av forskningsinsatserna eller i vart fall
medföra att prioriteringarna ifrågasätts. Hur ett mer sammanhållet ansvar
för den transportpolitiskt motiverade forskningen ska organiseras på
längre sikt bör därför prövas mot bakgrund av hur myndighetsuppgifterna
och ansvaret inom transportområdet i stort kommer att
organiseras.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
96
Enligt vår uppfattning är det en betydande fördel om den samhällsmotiverade
transportforskningen kan planeras, finansieras och
organiseras på trafikslagsövergripande nivå. Samtidigt är det angeläget
att ansvaret för denna forskning – till skillnad från ansvaret för den
verksamhetsnära forskningen och utvecklingen – i så stor utsträckning
som möjligt kan hållas skilt från verksamhetsansvaret inom sektorn.
Ytterligare en viktig utgångspunkt är att de transportpolitiskt motiverade
forskningsinsatserna bör vara en del i en övergripande transportpolitisk
avvägning och alltså inte ses som en del i en allmän forsknings- eller
innovationspolitik.
Finansiering och avgiftssystem
Vi föreslår att nya finansieringsprinciper och nya avgifter införs den
1 januari 2010 – dels delvis enligt de riktlinjer som redovisades i vårt
delbetänkande, dels enligt de ställningstaganden som kommer att göras i
den fortsatta beredningen av Avgiftsutredningens (SOU 2007:96) och
Tillsynsutredningens (SOU 2004: 100) förslag.
I samband med att förslag till budget för 2009 upprättas, görs en översyn
och fördelning av de anslag och avgifter som finansierar sådan verksamhet
som från den 1 januari 2009 kommer att återfinnas i Transportinspektionen
eller drivas under den nya myndighetens ansvar.
Överklagandefrågor
När det gäller överklagandefrågor föreslår vi följande.
Överklagande hos regeringen
Följande författningar ändras så att en central myndighets beslut i
ärenden om meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen
inte får överklagas:
• Förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
• Trafikförordningen (1998:1276)
• Vägmärkesförordningen (2007:90)

Förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift kompletteras med en
upplysning om överklagande enligt 22 a § förvaltningslagen i fråga om
beslut om återbetalning.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
97
Länsstyrelsebeslut som i dag får överklagas hos regeringen enligt
militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) ska i stället överklagas hos
Transportinspektionen.
Överklagande hos central myndighet utom i körkorts- och yrkestrafikärenden
Med utgångspunkt i utredningens förslag om en trafiksäkerhetslagstiftning
på vägområdet, ändras trafikförordningen (1998:1276) så att
beslut av statlig väghållningsmyndighet får överklagas hos Transportinspektionen.
Överklagande i körkorts- och yrkestrafikärenden
De beslut av Transportinspektionen, som i dag meddelas av länsstyrelse
och överklagas till Vägverket, ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
. Detta gäller dock inte tillstånd till linjetrafik, som även fortsättningsvis
ska överklagas hos regeringen.
Med undantag av beslut om överlastavgift och om introduktionsutbildning
ska Transportinspektionens beslut överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets personen som frågan rör är folkbokförd eller, om
denne inte är folkbokförd i Sverige, hos den länsrätt inom vars domkrets
personen vistas. Om frågan rör en juridisk person ska beslutet överklagas
hos den länsrätt inom vars domkrets företagets eller verksamhetens
ledning finns. Om den fysiska personen inte vistas i Sverige, eller om
den juridiska personens ledning finns utanför Sverige, ska beslutet överklagas
hos den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades.
Transportinspektionens beslut om överlastavgift ska i fråga om
motordrivet fordon som är registrerat i Sverige, eller en släpvagn som
dras av sådant fordon, överklagas till den länsrätt inom vars domkrets
ägaren till det motordrivna fordonet har sin adress enligt vägtrafikregistret
. I andra fall ska beslut om överlastavgift överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades.
Övriga beslut av Transportinspektionen, inklusive introduktionsutbildning
, ska överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets det första
beslutet fattades.
Konsekvenser
Myndigheternas verksamhet i stort
Våra samlade förslag innebär att sammanlagt omkring 1 993 årsarbetskrafter
och en verksamhet som omsluter cirka 2 781 Mkr läggs samman i
den nya myndigheten. Vissa mindre resurser föreslås bli överförda till
andra myndigheter i samband med organisationsförändringen.
Under budgetåret 2009 innebär våra förslag att finansieringen av
verksamheten vid Transportinspektionen ska vara oförändrad med

avseende på vad som anslagsfinansieras respektive finansieras med
avgifter och uppdragsintäkter. Från och med budgetåret 2010 är dock
inriktningen att i huvudsak all verksamhet ska finansieras med avgifter
eller uppdragsintäkter.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
98
Kostnader och intäkter för kommuner, landsting, företag och enskilda
Våra förslag i huvudbetänkandet medför att företagens kostnader som
följd av det föreslagna avgiftssystemet påverkas ytterligare i förhållande
till vad som redovisades i delbetänkandet. Jämfört med i dag innebär de
samlade förslagen att företagen på sjöfartsområdet belastas med ytterligare
cirka 19 Mkr. För järnvägsföretagen ökar avgifterna med cirka
75 Mkr och för företag och enskilda verksamma inom vägtransportsystemet
kan den ökade avgiftsbelastningen beräknas till totalt cirka
550 Mkr.
Vår bedömning är alltjämt att de avgiftshöjningar som detta medför
totalt sett är av marginell betydelse i förhållande till de övriga avgifter
som utgår på trafiken. Beroende på hur avgiftssystemet utformas i detalj
kan dock vissa verksamheter inom trafikkollektivet påverkas mer än
andra.
Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt
Den viktigaste effekten av förslagen i delbetänkandet bedömdes vara att
tillsynen stärks, vilket är positivt för både säkerhet och miljö. Det är dock
inte möjligt att beräkna denna effekt. Det föreslagna avgiftsuttaget på väg
och järnväg angavs kunna ge vissa effekter på resandet. Dessa effekter
bedömdes dock att vara för- sumbara i förhållande till andra faktorer som
påverkar resandet. Denna övergripande bedömning kvarstår.
Den föreslagna trafiksäkerhetslagen syftar till att öka trafiksäkerheten i
enlighet med riksdagens beslut om nollvisionen och det transportpolitiska
målet. Bestämmelserna är formulerade så att de åtgärder som
vidtas för att uppnå färre antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken ska
utformas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning. Vi bedömer
att det finns en påtaglig potential i förslaget för att uppnå samhällsekonomiska
vinster och för ökad effektivitet hos väghållarna när det
kommer till utförande av säkerhetsåtgärder. Någon beräkning i
ekonomiska termer kan dock inte redovisas.
Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Förslaget till trafiksäkerhetslag innebär ett ingrepp i den kommunala
självstyrelsen genom att staten på ett mer konkret sätt än vad som följer
av plan- och bygglagen ställer krav på trafiksäkerhetsanalyser och
åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Vidare införs statlig tillsyn över den
kommunala verksamheten på området.
Vi föreslår vidare att landstingen genom sjukhusen ska bli ålagda att
rapportera och registrera trafikskador till rapporterings- och registreringssystemet
STRADA. Detta kan ses som ett ingrepp i den kommunala

självstyrelsen, men vår utgångspunkt är att staten ska kompensera landstingen
för de kostnader som detta medför.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
99
Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av
landet
Den viktigaste effekten på sysselsättningen i olika delar av landet angavs
i delbetänkandet uppkomma genom förslaget att föra över länsstyrelsernas
verksamhet som rör körkort och yrkesmässig trafik till
Transportinspektionen. Vidare konstaterades att den föreslagna lokaliseringen
av huvudkontoret till Norrköping påverkar sysselsättningen i
begränsad omfattning på denna ort. Effektiviseringen av stödverksamheten
inom myndigheten samt överföringen av vissa tjänster till huvudkontoret
angavs påverka verksamheten i Borlänge, Norrköping och
Örebro, men omfattning och fördelning av sysselsättningseffekterna kan
dock klarläggas först när organisation och bemanning beslutas under
utredningens andra etapp.
Liksom i delbetänkandet bedömer vi att effekterna för den offentliga
servicen i olika delar av landet blir övervägande positiv. Överföringen av
länsstyrelsernas uppgifter till Transportinspektionen innebär visserligen
en koncentration av verksamheten och en minskad regional närvaro i
fysisk mening. Det finns dock förutsättningar att kompensera detta. Vår
utgångspunkt är att överföringen av länsstyrelsernas ska utformas så att
det fortsatt är möjligt för medborgare och företag att i dessa ärenden ha
myndighetskontakter på regional nivå. Närmare förslag om hur detta bör
lösas organisatoriskt avser vi att redovisa under genomförandefasen.
Konsekvenser för små företag
Eftersom förslagen i delbetänkandet i första hand innebär en ändrad
organisation för verksamhet som redan i dag utförs, bedömde vi att
konsekvenserna för små företag i förhållande till stora skulle vara
begränsade.
Vi bedömde vidare i delbetänkandet att möjligheterna att utveckla
myndighetsutövningen och tillsynen och erbjuda en hög servicenivå i
myndighetskontakterna gynnar de små företagen i ännu högre grad än de
stora. Om koncentrationen av länsstyrelsernas verksamhet leder till
minskad regional närvaro, ansåg vi att detta kan vara en större nackdel
för små företag än stora, men att samtidigt möjligheterna att erbjuda en
god tillgänglighet över landet ökar med stöd av modern teknik. Dessa
bedömningar kvarstår.
Brottslighet och brottsförebyggande arbete
Vi bedömde att våra förslag i delbetänkandet hade betydelse för brottsligheten
och det brottsförebyggande arbetet. I den mån ett mer samlat
ansvar innebär att myndighets- och tillsynsverksamheten kan stärkas
inom t.ex. yrkestrafikområdet och kontrollen av fordon på väg,
bedömdes detta ha betydelse för att minska brottsligheten och förebygga
brott. Detta ansåg vi kunde gälla såväl lagöverträdelser i trafiken och

Prop. 2009/10:20
Bilaga 3
100
transportverksamheterna som andra typer av brottslighet, som upptäcks i
samband med trafikkontroller m.m.
Bedömningarna från delbetänkandet kvarstår. Förslaget om hur
utökade kontroller av kör- och vilotider ska organiseras och om
uppbyggnaden av ett riskvärderingssystem som avser nyttotrafiken på
väg innebär en ytterligare effektivisering av det brottsförebyggande
arbetet.
Rättsväsendet
En konsekvens av våra förslag är hur domstolarnas ärendemängd
påverkas av överklaganden av olika beslut som fattas av Transportinspektionen.
Vi beräknar att det för länsrätternas del totalt tillkommer
omkring 100 ärenden per år och att det i övrigt blir en omfördelning av
cirka 70 ärenden från en länsrätt till övriga länsrätter. Detta påverkar
dock knappast domstolarnas arbetssituation eller medför en sådan
belastning att det motiverar ökade anslag. Förslagen i övrigt torde inte
påverka domstolarnas arbetssituation.
Jämställdhet och integration
Vi bedömde i delbetänkandet att våra förslag inte skulle få några
konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för
möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Denna bedömning
ändras inte av de förslag som nu läggs fram.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 4
101
Sammanfattning av rapporten Finansieringsprinciper
och avgiftssystem för Transportstyrelsens verksamhet
Bakgrund
Transportstyrelsen och dess verksamhet
Transportstyrelsen inrättas den 1 januari 2009. Verksamheten ska
omfatta i huvudsak all normgivning, tillståndsgivning och tillsyn inom
transportsektorn. Styrelsen ska också vara registerhållningsmyndighet
samt svara för vissa stabsuppgifter under regeringen.
Transportstyrelsen ska särskilt ansvara för frågor om krav på infrastruktur
, fordon, fartyg och luftfartyg, om krav på infrastrukturförvaltare,
trafikorganisatörer, trafikföretag och förare, om rätt att organisera och
utföra trafik, om nyttjande av infrastruktur, anläggningar och service, om
marknads- och konkurrensvillkor samt om villkor för resenärer och de
som köper godstransporttjänster.
Under 2009 kommer finansieringen av Transportstyrelsens verksamhet
att ske enligt samma principer som i dag tillämpas för de verksamheter
som förs över från i första hand Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen,
Sjöfartsinspektionen och till mindre del övriga delar av Sjöfartsverket
samt Vägverket.
Uppdraget
Utredningen fick i tilläggsdirektiv (2008:45) i uppdrag att lämna förslag
till ny finansieringsform m.m. som ska gälla från och med den 1 januari
2010. Uppdraget innebär att precisera och presentera
• vilka principer som ska styra valet av finansieringsform,
• vilka verksamheter som ska finansieras med avgifter fr. o m den
1 januari 2010,
• tillhörande författningsändringar.
Utgångspunkten ska enligt direktivet vara att Transportstyrelsen huvudsakligen
finansieras med avgifter.
Finansieringen av verksamheten inom dagens
inspektionsverksamheter
De finansieringsprinciper som tillämpas för finansieringen av verksamheten
inom dagens inspektionsmyndigheter är präglade av den organisatoriska
knytning som verksamheten har haft till i första hand statens
infrastrukturförvaltning.
Vägverkets verksamhet inom områdena tillstånd och tillsyn finansieras
med avgifter om de avser prestationer som tydligt riktar sig mot enskilda

Prop. 2009/10:20
Bilaga 4
102
individer eller företag eller andra väldefinierade avnämare. Även
registerhållningen finansieras med avgifter. Däremot anslagsfinansieras
all normgivning, verksamhet som innebär prövning av beslut och s.k.
kollektiva prestationer inom tillsynsverksamheten. Det gäller även den
kontrollverksamhet som på vägsidan utförs av Polisen men inom de
andra sektorerna av inspektionsmyndigheterna. Även stödjande
verksamhet som omvärldsanalys m.m. anslagsfinansieras. Inom
länsstyrelserna är all verksamhet inom tillsyn, körkortsingripanden och
villkorsärenden anslagsfinansierad.
Inom järnvägen kom all föreskriftsverksamhet, tillståndsgivning och
tillsyn som bedrivits inom SJ att bli anslagsfinansierad när den överfördes
till Banverket/Järnvägsinspektionen och senare Järnvägsstyrelsen.
När Luftfartsstyrelsen bildades kom reglerings- och tillsynsverksamheten
att drivas vidare under samma finansiella förutsättningar som tidigare
inom Luftfartsverket. Det är alltså endast tillstånds- och tillsynsverksamhet
som är tydligt definierad i förhållande till individ eller företag
som debiteras som direkta avgifter. Övrig verksamhet finansieras i
huvudsak via en s.k. myndighetsavgift. Finansieringen av Sjöfartsinspektionens
verksamhet sker på likartat sätt via direktdebiterade
avgifter och den s.k. farledsavgiften.
Den legala grunden för debiteringen av avgifterna regleras i regel i lag
och särskilda förordningar per sakområde. I några fall kan dock grunden
för debiteringen av avgifterna anses vara otillfredsställande. Det gäller
inte minst de allmänfinansierande avgifterna inom luft- och sjöfartssektorn
som täcker kostnader för allt från normgivning till kollektiva
prestationer inom tillsynen.
Legala utgångspunkter
Det går inte att dra någon definitiv gräns mellan begreppen skatt och
avgift. Redan i förarbetena till regeringsformen framhöll man att gränsen
är flytande. I förarbetena sägs emellertid att skillnaden mellan skatt och
avgift är att en skatt kan karaktäriseras som ett tvångsbidrag till det
allmänna utan direkt motprestation, medan det med avgift vanligen
förstås en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation
från det allmänna. Även s.k. kollektiva motprestationer godtas inom
ramen för avgiftsbegreppet.
Den praktiska betydelsen av gränsdragningen mellan skatt och
belastande avgift inskränker sig till de situationer då riksdagen överväger
att delegera beslutskompetensen till regeringen (eller kommun). Riksdagen
får således inte delegera beslut om skatter. Valet av benämning på
en pålaga saknar betydelse för den statsrättsliga definitionen. Socialavgifter
t.ex. är skatter trots benämningen.

Tre alternativ Prop. 2009/10:20
Bilaga 4
103
Vi har formulerat tre alternativ för den framtida finansieringsmodellen.
Förslagen grundas på de överväganden som gjorts med utgångspunkt
från de legala förutsättningarna, från de förhållanden som vi anser bör
råda inom transportsektorn med hänsyn till verksamhetens art och slutligen
också med beaktande av de tidigare ställningstaganden som statsmakterna
gjort i anslutning till finansiering av normerings-, tillstånds-,
tillsyns- och registerverksamhet inom transportsektorn.
• Alternativ 1
I detta alternativ ska i princip all den verksamhet som Transportstyrelsen
bedriver finansieras med avgifter. Alternativet rymmer bedömningen – i
medvetande om att tyngdpunkten och argumentationen i gränsdragningen
mellan skatt och avgift kan variera – att det således finns möjligheter från
legala utgångspunkter att hitta former för nödvändiga avgifter.
• Alternativ 2
I detta alternativ avgiftsfinansieras all tillstånds- och tillsynsverksamhet
samt registerhållning. Däremot anslagsfinansieras normgivning, prövning
av beslut som fattats av annan myndighet, prövning av tvist i avtalsliknande
situationer och andra särskilt angivna ändamål såsom utövande
av sektorsansvar och andra stabsuppgifter under regeringen.
• Alternativ 3
I detta alternativ avgiftsfinansieras endast tillståndsverksamheten, tillsyn
med tydligt definierade motprestationer som riktar sig mot ett företag
eller en individ samt registerhållning. All annan tillsynsverksamhet samt
myndighetsuppgifter som normgivning, utövande av stabsuppgifter m.m.
anslagsfinansieras.
Alternativ 1 motsvarar det som i dag tillämpas inom luftfarts- och sjöfartssektorn.
Alternativ 3 överensstämmer i stort sett med det som i dag
tillämpas inom vägsektorn.
Förslag
I första hand föreslår vi finansiering enligt alternativ 1, dvs. att
Transportsstyrelsen från 2010 ska vara avgiftsfinansierad i fråga om all
verksamhet. Vidare föreslås att verksamheten nettoredovisas, dvs. att
intäkter och kostnader redovisas utanför statsbudgeten. Transportstyrelsen
bör alltså ha rätt att disponera intäkterna i verksamheten och
styrelsen bör också efter regeringens bemyndigande få bestämma om
avgiftskonstruktion och besluta om avgiftsnivå.
I andra hand föreslås en finansiering enligt alternativ 2.
En finansiering enligt alternativ 3 bör inte tillämpas.
Oavsett finansieringsform (anslag eller avgifter) ska det tydligt anges vad
finansieringskällan får användas till.

Skälen för förslaget Prop. 2009/10:20
Bilaga 4
104
Vår utgångspunkt är att ett och samma alternativ ska gälla för samtliga
trafikslagsgrenar inom Transportstyrelsen. Vi anser inte att det finns
hållbara skäl för tillämpning av skilda finansieringsprinciper för de olika
trafikslagen. Att kretsen av berörda inom vägsektorn i tillstånds- och
tillsynsverksamheten tangerar hela skattekollektivet i större utsträckning
än för de andra trafikslagen brukar ibland lyftas fram som ett argument
för skattefinansiering. Vi anser dock att detta snarare speglar en grad- än
artskillnad och att det inte bör påverka finansieringsprincipen.
Genomgången av de legala utgångspunkterna ger en viss tyngd åt
uppfattningen att en finansiering enligt alternativ 1 kommer i konflikt
med vad som normgivningsmässigt ryms i begreppet avgift. Mot detta
måste dock ställas den nuvarande realiteten att luft- och sjöfartsverksamheten
fullt ut finansieras via avgifter och att riksdagen således, om än inte
i de detaljerade former som nu föreslås, godkänt en sådan finansiering.
Även i övrigt finns exempel på myndighetsfinansiering där avgiftsbegreppet
givits en i sammanhanget vidsträckt innebörd. Vår uppfattning är
att en finansieringsmodell i enlighet med vad som gäller inom luft- och
sjöfartsområdet har faktiska fördelar framför de övriga alternativen. Av
det skälet, och då vi inte vill utesluta möjligheten att utsträcka den i dag
tillämpade modellen även till de övriga verksamheter som kommer att
ingå i Transportstyrelsen, föreslås således i första hand alternativ 1.
Generella ställningstaganden i fråga om beslut om avgifter och i
redovisningsfrågorna
Det finns enligt vår uppfattning goda grunder för den praxis som
utvecklats inom transportsektorn vad gäller nettoredovisning mot statsbudgeten
. Transportnäringen måste kunna lita på att tillsyns- och annan
verksamhet snabbt och smidigt kan anpassas till den efterfrågan som
råder på marknaden. Krav på nya eller förnyade tillstånd eller svårigheter
att få lagstadgad tillsyn utförd kan annars bli ett hinder för att bedriva
näringsverksamheten. Vi anser därför att principen om nettoredovisning
av avgifterna, dvs. att myndigheten får behålla avgifterna istället för att
inleverera dem till inkomsttitel på statsbudgeten, ska bejakas. Årliga
finansiella ramar i form av anslag på statsbudgeten för finansieringen av
verksamheten riskerar att bli en hämsko vid en nödvändig anpassning av
verksamhetsvolymen. Vi ställer oss alltså tveksamma till de försök till
uppstramning och återgång till bruttoredovisningsprincip som bland
annat Avgiftsutredningen gett uttryck för.
Vårt ställningstagande ska inte ses som uttryck för att vi underskattar
behovet av styrning från statsmakternas sida vad avser verksamhetens
inriktning.

Myndigheten ska alltså inte utan att underställa regeringen
och riksdagen detta för prövning ändra inriktning och ambitionsnivåer så
att kostnaderna stiger för tillsynsobjekten. Rätten att disponera intäkterna
direkt i verksamheten bör därför kombineras med utvecklade former för
Prop. 2009/10:20
Bilaga 4
105
regeringens och riksdagens styrning vid sidan av den finansiella anslagsstyrningen.
I myndighetens mandat bör också ingå att besluta om avgiftskonstruktion
och avgiftsnivå för olika delar av verksamheten. Det bör kombineras med
tillräckliga insyns- och kontrollåtgärder från regeringen och riksdagen
med stöd av deras kontrollorgan för verksamhets- och finansiell styrning
som Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket (ESV). Även internrevisionen
bör ges en roll i dessa hänseenden. Nämnas bör också den
kontroll som mellanstatliga organ inom transportbranschen har såväl i att
diktera verksamhetsinriktning och finansieringsvillkor som i att utöva
kontroll eller revision av verksamheten.
Särskilt om alternativ 3
Alternativ 3 avstyrks. Skälet är det ökade inslaget av riskbaserad tillsyn
som är under utveckling och som anses vara till gagn för effektiviteten i
tillsynsverksamheten och därmed i slutänden berörda avnämare. Det är
inte motiverat att dessa, förutom effektivitetsvinsterna, dessutom helt
skulle avlastas kostnader för tillsynsverksamheten vid övergång från
periodiskt reglerad till riskbaserad tillsyn.
Författningsförslagen
I författningsförslagen redovisas den reglering i lag som bedöms
nödvändig för alternativ 1. Det är fråga dels om att i lag få heltäckande
avgiftsbemyndiganden för myndighetens verksamhet inom områdena
tillsyn, tillståndsgivning och registrering, dels om stöd i lag för avgiftsuttag
rörande annan verksamhet. Det senare mynnar ut i ett förslag till
lag om vissa avgifter inom Transportstyrelsens verksamhetsområde. Det
förslaget har således betydelse enbart för alternativ 1. De övriga
författningsförslagen – som handlar om nya avgiftsbemyndiganden eller
förstärkning av befintliga bemyndiganden – ingår naturligtvis i alternativ
1 men är i grunden motiverade av alternativ 2. Även om alternativ 3
skulle väljas slutligt behöver ett flertal lagar ändras i linje med våra
förslag.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 5
106
Sammanfattning av Vägverkets rapport Kontroller för
sund konkurrenskraft och ökad trafiksäkerhet inom
nyttotrafiken på väg
Inledning
Vägverket har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med Rikspolisstyrelsen
utreda hur kör- och vilotidsreglerna för gods- och persontransporter
på väg efterlevs. I uppdraget ingår också att lämna förslag till
hur kontrollen av nyttotrafiken på väg kan förbättras och effektiviseras,
vilka resurser som kommer att behövas och hur kontrollerna ska finansieras.
Förslagens relation till EG-rätten ska också redovisas.
Det har blivit allt tydligare att nuvarande kontrollsystem måste
förändras.
Systemet har byggts upp successivt i olika delar under årens lopp.
Delarna fungerar i stort sett tillfredsställande var för sig, men helhetssyn
saknas.
Under 2007 startade Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Bilprovningen
tillsammans ett utvecklingsarbete med mål att se över hela kontrollsystemet
för nyttotrafiken. Under arbetet anslöt också länsstyrelserna till
projektet. Regeringsuppdraget har genomförts inom ramen för detta
projekt, men fokus har legat på kontroll av kör- och vilotider.
Kontrollsystemets övergripande syfte är att säkerställa att de för
Sveriges näringsliv så viktiga vägtransporterna genomförs trafiksäkert
och enligt sunda konkurrensvillkor. Systemet ska också säkerställa att de
som utför transporterna har en god arbetsmiljö.
Det är mycket angeläget att systemet för kontroller av nyttotrafiken på
väg byggs upp utifrån ett helhetsperspektiv, så att de resurser som finns
används så effektivt som möjligt. Idag är efterlevnaden av regler låg och
risken att bli upptäckt är liten.
Utredningen föreslår därför en rad förändringar som ska leda till
rättvisa konkurrensvillkor och ökad trafiksäkerhet inom nyttotrafiken på
väg.
Nedan sammanfattas endast de förslag som har betydelse för föreslagna
ändringar i lagen (2001:558) om vägtrafikregister.
Ansvar för kontrollverksamheten
Grundläggande i utredningens förslag är att Transportstyrelsen, som
bildas den 1 januari 2009, ska ha det övergripande ansvaret för kontrollverksamheten
i landet. Transportstyrelsen ansvarar också för att en
gemensam kontrollstrategi tas fram för berörda kontrollmyndigheter och
att den uppdateras varje år.
I förslaget fördelas ansvaret för det praktiska kontrollarbetet enligt
nedan. En utgångspunkt har varit att den årliga kontrollbesiktningen, som
Bilprovningen idag ansvarar för, blir konkurrensutsatt.
Utredningen föreslår följande fördelning av ansvaret:
? Polisen ansvarar för kontrollverksamheten på väg.

? Transportstyrelsen svarar för tillståndsgivning och tillsyn av den
yrkesmässiga trafiken.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 5
107
? Transportstyrelsen ges ett övergripande och normgivande ansvar för
fordonskontrollerna i hall på en avreglerad marknad. Genomförandet
sker av ackrediterade kontrollorgan.
? Transportstyrelsen svarar för kontrollen av kör- och vilotider hos
företag.
? Transportstyrelsen tar ansvar för samverkan mellan flera kontrollerade
myndigheter från olika samhällssektorer, där samordning av kontroller
hos transportföretag krävs.
Verksamheten inom Transportstyrelsens ansvarsområde, och framförallt
kontrollen av kör- och vilotider hos företagen, föreslås bli finansierad
genom avgifter, medan kontrollverksamhet hos övriga myndigheter även
fortsättningsvis kommer att anslagsfinansieras.
Riskvärdering av företag
Resurserna för kontrollverksamheten är begränsade. Därför är det viktigt
att använda dem där de gör bäst nytta. Genom att prioritera kontroll av
företag som har låg regelefterlevnad ökar möjligheterna att förbättra
trafiksäkerhet och konkurrensvillkor. Utredningen föreslår därför att ett
utökat riskvärderingssystem införs som bygger på information om
företagen från olika register. Transportstyrelsen ansvarar för detta
system. Bland annat bör funktioner införas i vägtrafikregistret som gör
det möjligt att identifiera och koppla samman företag och deras fordon i
nyttotrafik. Anmälningsplikt föreslås för företagens tunga lastbilar, släp
och bussar som brukas i nyttotrafik. De årliga kostnaderna för
riskvärderingssystem och registerföring beräknas bli 20–25 miljoner
kronor.
De företag som har höga poäng i riskvärderingssystemet kommer att
kontrolleras ofta, medan företag som följer lagar och regler kontrolleras i
begränsad omfattning. Riskvärderingssystem finns i flera länder i EU och
det finns krav på att det ska införas i alla medlemsstater.
Riskvärderingssystemet är ett exempel på samarbete mellan olika
myndigheter som leder till en effektivare kontrollverksamhet. Ett annat
exempel är de samordnade myndighetskontroller som föreslås bli genomförda
över hela landet. Kontrollerna baseras på information från bland
annat riskvärderingssystemet och de ska göras på företag inom nyttotrafiken
. I kontrollerna granskas exempelvis om företagen har betalat
skatter och avgifter och om de följer kör- och vilotidsreglerna.
Vid utarbetandet av förslagen har avstämning gjorts med utredaren för
Transportstyrelsen och hänsyn har tagits till utredningen om
Bilprovningens konkurrensutsättning. En utgångspunkt för förslagen har
varit att en ny myndighet, Transportstyrelsen, bildas inom transportsektorn
i landet från årsskiftet 2009. Transportstyrelsen får ansvar för
normgivning och tillsyn inom bland annat yrkestrafikområdet. En annan
utgångspunkt för förslagen har varit att marknaden för periodisk
kontrollbesiktning av fordon i hall öppnas för fler aktörer än
Bilprovningen. Om dessa förändringar inte kommer till stånd kvarstår

Prop. 2009/10:20
Bilaga 5
108
verksamhetsbehovet och kostnaderna. De beräknade resurserna måste då
tillföras dagens ansvariga myndigheter.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
109
Huvudbetänkandets lagförslag (de nu aktuella)
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift1
dels att i 8 d § ordet ”länsstyrelsen” i olika böjningsformer ska bytas ut
mot ”Transportinspektionen” i motsvarande form,
dels att 8 och 11 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §2
I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av
länsstyrelsen i det län där den i
vägtrafikregistret antecknade
ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt
registret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av Länsstyrelsen i
Stockholms län.
Överlastavgift påförs av
Transportinspektionen.
Överlastavgift får nedsättas eller
efterges om särskilda omständligheter
föreligger. Detta får ske
såväl i samband med prövning av
ärendet om påföring av överlastavgift
som efter särskild ansökan
hos länsstyrelsen.
Överlastavgift får nedsättas
Överlastavgift får nedsättas eller
efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske
såväl i samband med prövning av
ärendet om påföring av överlastavgift
som efter särskild ansökan
hos Transportinspektionen.
11 §3
Länsstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i fjärde stycket.
Skrivelsen med överklagandet
skall ha kommit in till länsstyrelsen
inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av
beslutet.
Transportinspektionens beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i femte stycket.
Skrivelsen med överklagandet ska
ha kommit in till Transportinspektionen
inom tre veckor från
den dag då klaganden fick del av
beslutet.
1 Senaste lydelse av 8 d § 2004:1083.
2 Senaste lydelse 2001:560.
3 Senaste lydelse 2004:1083.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
110
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att den
för honom gällande tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande
skall ges in inom två
veckor från utgången av den tid
inom vilken det första överklagandet
skulle ha gjorts. Återkallas
eller förfaller det första
överklagandet av någon annan
anledning, förfaller också det
senare.
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att den
för honom gällande tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande
ska ges in inom två
veckor från utgången av den tid
inom vilken det första överklagandet
skulle ha gjorts. Återkallas
eller förfaller det första
överklagandet av någon annan
anledning, förfaller också det
senare.
Ett beslut som rör ett motordrivet
fordon som är registrerat
här i landet, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets ägaren till det
motordrivna fordonet har sin
adress enligt vägtrafikregistret. I
fråga om andra fordon överklagas
beslutet till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet fattades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut enligt
8 d § får inte överklagas.
Transportinspektionens beslut
enligt 8 d § får inte överklagas.
En polismans beslut enligt 8 a och 8 b §§ får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
111
Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)
Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)1
dels att 10 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att i 4 kap. 8 §, 5 kap. 15 §, 7 kap. 5, 6, 8 och 9 §§, 9 kap. 3 § samt
10 kap. 1 och 2 §§ ordet ”länsstyrelsen” i olika böjningsformer ska bytas
ut mot ”Transportinspektionen” i motsvarande form,
dels att 7 kap. 2 och 8 kap. 3 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
2 §2
Länsstyrelsen prövar ärenden
om medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket, om förlängd giltighet
enligt 3 kap. 12 § samt
ärenden enligt 3 kap. 3 §, 13 §
första stycket 5 och andra stycket.
Länsstyrelsen prövar även
frågor som avses i 3 kap. 16 § 1.
Länsstyrelsen prövar också
ärenden om godkännande av
handledare, förhandsbesked,
villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort utom i sådana
fall som anges i 3 § andra stycket,
körkortstillstånd, körkortsingripande
och giltighet eller
utbyte av ett utländskt körkort.
Transportinspektionen prövar
ärenden om
1. medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket,
2. förlängd giltighet enligt
3 kap. 12 §,
3. godkännande av handledare,
4. förhandsbesked,
5. villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort,
6. körkortstillstånd,
7. körkortsingripande,
8. giltighet eller utbyte av
utländskt körkort.
Transportinspektionen prövar
också ärenden enligt
1. 3 kap. 3 §,
2. 3 kap. 13 § första stycket 1
och 5 samt andra stycket,
3. 3 kap. 16 § 1.
Transportinspektionen beslutar
om utfärdande av körkort.
8 kap.
3 §
Ett föreläggande om att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
En uppmaning enligt 3 kap. 13 §
Följande beslut får inte överklagas.
1. utfärdande av traktorkort,
2. utfärdande av körkort i annat
fall än vägran enligt 3 kap. 1 §
första stycket 2,
1 Senaste lydelse av
4 kap. 8 § 2004:1087
5 kap. 15 § 2003:216
10 kap. 1 § 2004:1087
10 kap. 4 § 2003:216.
2 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
112
första stycket 5 får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut
om omhändertagande av körkortstillstånd
, körkort eller
traktorkort enligt 5 kap. 7 § och
beslut i fråga om godkännande vid
förarprov.
3. förnyelse av körkort eller
traktorkort,
4. villkor enligt 7 kap. 3 § andra
stycket,
5. en uppmaning enligt 3 kap.
13 § första stycket 5,
6. omhändertagande av körkortstillstånd
, körkort eller
traktorkort enligt 5 kap. 7 §,
7. godkännande vid förarprov.
Ett föreläggande att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
113
Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)
Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)1
dels att 7 kap. 3 ska upphöra att gälla,
dels att 8 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt författningsförslag
15 (del A) i detta betänkande
Föreslagen lydelse
8 kap.
1 §
Länsstyrelsens beslut enligt
7 kap. 2 § får, om inte annat följer
av tredje stycket eller 3 §, överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Länsstyrelsen får föra
talan även till förmån för den
enskilda parten.
Transportinspektionens beslut
enligt 7 kap. 2 § får, om inte annat
följer av 3 §, överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Inspektionen får föra talan även till
förmån för den enskilda parten.
Ett beslut enligt första stycket,
eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna lag,
överklagas till den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller
hon vistas. Beslut i övriga fall
överklagas till den länsrätt inom
vars domkrets beslutet fattades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett
ärende om godkännande som
handledare får överklagas hos
Transportinspektionen.
2 §
Transportinspektionens beslut
att vägra utfärda körkort enligt
3 kap. 1 § första stycket 2 får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
. Detsamma gäller
beslut enligt 4 kap. 9 § att inte
bevilja tillstånd att bedriva
introduktionsutbildning och beslut
enligt 4 kap. 10 § att återkalla ett
sådant tillstånd.
Transportinspektionens beslut
enligt 4 kap. 9 § att inte bevilja
tillstånd att bedriva introduktionsutbildning
och beslut enligt 4 kap.
10 § att återkalla ett sådant tillstånd
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Transportinspektionens beslut i
ärende om godkännande som
1 Senaste lydelse av 7 kap. 3 § författningsförslag 15 (del A) i detta betänkande.

handledare får inte överklagas.
Detsamma gäller andra beslut än
som avses i första stycket i fråga
om utfärdande av körkort eller
traktorkort eller om förnyelse av
körkort samt beslut i fråga om
villkor enligt 7 kap. 3 § andra
stycket.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
114
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
115
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse
dels att i 8 § ordet ”länsstyrelsen” ska bytas ut mot ”Transportinspektionen”
,
dels att 9 och 10 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
Länsstyrelsen i det län där körkortshavaren
är folkbokförd när
ansökan om villkorlig återkallelse
görs prövar ansökningen. Övriga
frågor enligt lagen prövas av
samma länsstyrelse.
Transportinspektionen prövar
frågor enligt denna lag.
Beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas.
10 §
Länsstyrelsens beslut att vägra
villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att undanröja
villkorlig återkallelse får
överklagas endast i samband med
talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Transportinspektionens beslut
att vägra villkorlig återkallelse får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att
undanröja villkorlig återkallelse
får överklagas endast i samband
med talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Ett beslut enligt första stycket
överklagas till den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
116
Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)
Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1998:490)1
dels att i 2 kap. 4, 15 och 17 §§, 3 kap. 5 och 6 §§ samt 5 kap. 1, 6, 10
och 17 §§ ordet ”prövningsmyndigheten” ska bytas ut mot ”Transportinspektionen”
,
dels att 3 kap. 2 §, 7 kap. 2, 4 och 8 §§ samt rubriken närmast före
3 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny bestämmelse, 7 kap. 6 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av länsstyrelsen i det län
där sökanden eller innehavaren är
folkbokförd.
Frågor om taxiförarlegitimation
för den som inte är folkbokförd i
Sverige prövas av Länsstyrelsen i
Skåne län.
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av Transportinspektionen.
7 kap.
2 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportinspektionens beslut i
frågor om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
4 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxiförarlegitimation får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportinspektionens beslut i
frågor om taxiförarlegitimation får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
6 a §
I fråga om beslut enligt denna
lag, eller föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen, som
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
gäller följande.
1 Senaste lydelse av 2 kap. 17 § 1998:491.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
117
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller
hon vistas.
Ett beslut som rör en juridisk
person, varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer
såsom staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting
, överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets företagets
eller verksamhetens ledning finns.
Beslut i andra fall än som sägs i
andra och tredje styckena överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet fattades.
8 §
En förvaltningsmyndighet får
föra talan även till förmån för den
enskilda parten.
Transportinspektionen får föra
talan även till förmån för den
enskilda parten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
118
Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1998:490)
dels att 7 kap. 3 § ska upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § och 7 kap. 1 § samt rubriken närmast före 2 kap. 2 §
ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt författningsförslag
16 (del A) i detta betänkande
Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
Frågor om trafiktillstånd prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person,
varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer såsom
staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett
landsting, av länsstyrelsen i det
län där företagets eller verksamhetens
ledning finns.
Om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person som inte är
folkbokförd i Sverige eller en
juridisk person vars ledning finns
utanför Sverige, prövas frågor om
trafiktillstånd av Länsstyrelsen i
Stockholms län.
Transportinspektionen prövar
frågor om tillstånd till linjetrafik
som berör flera län.
Frågor om trafiktillstånd prövas
av Transportinspektionen.
7 kap.
1 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om beviljande av tillstånd till
linjetrafik, villkor för sådant tillstånd
och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
Transportinspektionen. Länsstyrelsens
beslut i andra frågor
som rör tillstånd till linjetrafik än
sådana som avses i första stycket
Transportinspektionens beslut i
frågor om beviljande av tillstånd
till linjetrafik, villkor för sådant
tillstånd och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
regeringen.
Transportinspektionens beslut i
andra frågor som rör tillstånd till
linjetrafik än sådana som avses i

får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
första stycket får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
119
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 6
120
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:492) om biluthyrning
dels att i 10, 11, 19 och 23 ordet ”prövningsmyndigheten” ska bytas ut
mot ”Transportinspektionen”,
dels att 4 och 22 § samt rubriken närmast före 4 § ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person, av
länsstyrelsen i det län där företagets
ledning finns. Om sökanden
eller innehavaren är en fysisk
person som inte är folkbokförd i
Sverige eller en juridisk person
där företagets ledning finns utanför
Sverige, prövas frågor om
tillstånd av Länsstyrelsen i
Stockholms län.
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas av
Transportinspektionen.
22 §
En prövningsmyndighets beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande
till kammarrätten.
Transportinspektionens beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller
hon vistas. Ett beslut som rör en
juridisk person överklagas till den
länsrätt inom vars domkrets företagets
ledning finns. Beslut i andra
fall överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets beslutet
fattades.

Prövningstillstånd krävs vid Pr
överklagande till kammarrätten.
op. 2009/10:20
Bilaga 6
121
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportinspektionen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 7
122
Finansieringsrapportens lagförslag (de nu aktuella)
Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 §
eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses
under 1,
4. postbefordran,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt
fartyg,
6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,
7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
10. registrering av fordon,
11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,
12. riksfärdtjänst,
13. tillstånd att bruka svävare,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter
samt förbud mot vissa
typer av beräkningar av lön till
förare vid sådana transporter,
15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för trafikövervakningstjänster samt
för granskning eller kontroll enligt
bestämmelser som avses i första
stycket 10 eller 13. Regeringen
bemyndigas också att besluta om
föreskrifter om avgifter för farledsverksamheten
samt om
avgifter för skeppsmätning och
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
1. för trafikövervakningstjänster,
2. för granskning eller kontroll
enligt bestämmelser som avses i
första stycket 10 eller 13, samt
3. i ärenden enligt bestämmelser
som avses i första stycket 5, 6, 8
och 15.
1 Senaste lydelse 2002:584.

avgifter för tillstånd enligt första
stycket 5.
Regeringen bemyndigas också
att besluta om föreskrifter om
avgifter för farledsverksamheten
samt om avgifter för skeppsmätning
.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 7
123
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 7
124
Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § yrkestrafiklagen (1998:490) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag
samt meddela föreskrifter om
1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och
den lokalkännedom som taxiförare bör ha,
2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan
utrustning,
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
samt avgifter för den
kontroll som behövs,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter, samt
5. körprov för taxiförarlegitimation.
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter,
5. körprov för taxiförarlegitimation,
6. kör- och vilotider vid vägtransporter,
färdskrivarutrustning
samt förbud mot vissa typer av
beräkningar av lön till förare vid
vägtransporter, samt
7. avgifter för tillsyn, registrering
och i ärenden enligt denna
lag och enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 8
125
Vägverkets rapports lagförslag
Lag (2001:558) om vägtrafikregister
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 § 1 punkten
Ny punkt f) f) bedömning av sannolikheten att
företag som bedriver transporter
av personer eller gods i anslutning
till förvärvsverksamhet
(kommersiell trafik) bryter mot
gällande lagstiftning (riskvärdering)
.
6 §
I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser
1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,
2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon,
b) förarutbildning och förarprov,
c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,
3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att
bedriva yrkesmässig trafik och biluthyrning,
b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter
som meddelats i anslutning till lagarna och för tillämpningen av bestämmelser
om tillstånd tillinternationella person- eller godstransporter,
4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning,
5. innehav av färdskrivarkort som avses i rådets förordning (EEG) nr
3821/ 85, och
6. utfärdande, utbyte, förnyelse, förlustanmälan, återlämnande, giltighet
och återkallelse av färdskrivarkort enligt 5, och som i övrigt behövs
för tillämpningen av förordning (EEG) nr 3821/85 och av föreskrifter
som meddelats i anslutning till den.
I registret förs också in uppgifter
som behövs för att koppla varje
fordon som används i kommersiell
trafik till ett företag för företagens
riskvärdering enligt 5 §.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 8
126
I registret förs det dessutom in uppgifter som behövs för kontroll av att
felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att influtna medel redovisas samt de uppgifter som behövs för
att Vägverket skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen
(2004:629) om trängselskatt.
Personuppgifter får endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 9
127
Förteckning över remissinstanser avseende
delbetänkandet
Efter remiss har yttranden över delbetänkandet Transportinspektionen –
en myndighet för all trafik (SOU 2008:9) lämnats av Riksdagens
ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i
Göteborg, Uppsala tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län, Justitiekanslern
(JK), Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå),
Datainspektionen, Verket för förvaltningsutveckling (Verva), Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens
räddningsverk, Kustbevakningen, Statens haverikommission,
Handikappombudsmannen (HO), Tullverket, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket
, Statskontoret, Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen
Dalarnas län, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Gävleborg,
Länsstyrelsen Hallands län, Länsstyrelsen Jämtlands län, Länsstyrelsen i
Jönköpings län, Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs
län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län,
Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen Södermanlands län,
Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen
Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Västmanlands
län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Länsstyrelsen Örebro län,
Länsstyrelsen Östergötland, Boverket, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket
, Konkurrensverket, Konsumentverket, Rikstrafiken, Banverket,
Glesbygdsverket, Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Vägtrafikinspektionen,
Sjöfartsverket, Sjöfartsinspektionen, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen,
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens kärnkraftsinspektion
(SKI), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI),
Verket för innovationssystem (VINNOVA), Sveriges Kommuner och
Landsting, Kommunala Företagens Samorganisation (KFS Företagsservice),
AB Svensk Bilprovning, Bil Sweden, Biltrafikens Arbetsgivareförbund
tillsammans med Transportgruppen, Branschorganisationen
Tågoperatörerna, Bussarbetsgivarna tillsammans med Transportgruppen,
Flygarbetsgivarna tillsammans med Transportgruppen, Fotgängarnas
Förening (FOT), Försäkringsförbundet, Motorbranschens Arbetsgivareförbund,
tillsammans med Transportgruppen, Motorbranschens
Riksförbund (MRF), Motormännens Riksförbund, Nationalföreningen
för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), Riksförbundet Enskilda Vägar,
SACO, SEKO, Sjöfartens Arbetsgivareförbund tillsammans med
Transportgruppen, ST, Svensk Pilotförening (SPF), Svenska
Bussbranschens riksförbund, Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF),
Svenska Taxiförbundet, Svenskt Flyg, Sveriges Fartygsbefälsförening,
Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, SWEREF Skärgårdsredarna,
Svenska Sjöbefälsförbundet, Sveriges Trafikskolors Riksförbund,
Svenska Transportarbetareförbundet (Transport), Sveriges Transportindustriförbund
samt TransportGruppen och Sveriges Åkeriföretag.
Almega Tjänsteförbunden, Järnvägsforum, LO, Nämnden för båtlivsutbildning
, Resenärsforum, Svenska Båtunionen, Svenskt Näringsliv,
Cykelfrämjandet, och Svenska Kommunalarbetsförbundet har avstått
från att inkomma med yttranden.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 9
128
Yttranden har även inkommit från Borlänge kommun, TCO, Plast- och
Kemiföretagen, Svenska Petroleum Institutet, Thunbolaget, Myndigheten
för handikappolitisk samordning (HANDISAM), Region Dalarna,
Sacoföreningen för Vägverkets enheter i Borlänge, SACO-förbundet
Trafik och Järnväg och Västerås stad
Prop. 2009/10:20
Bilaga 10
129
Förteckning över remissinstanser avseende
huvudbetänkandet
Efter remiss har yttranden över huvudbetänkandet Transportinspektionen
– Ansvarslag för vägtrafiken m.m (SOU:2008:44), såvitt rör i de
betänkandet lämnade förslagen som avser tiden från den 1 januari 2009,
lämnats av följande remissinstanser. Riksdagens ombudsmän (JO),
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Uppsala
tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län, Justitiekanslern (JK), Åklagarmyndigheten
, Brottsförebyggande rådet (Brå), Datainspektionen, Verket
för förvaltningsutveckling (Verva), Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten,
Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk, Kustbevakningen,
Statens haverikommission, Handikappombudsmannen (HO), Tullverket,
Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Länsstyrelsen
Blekinge län, Länsstyrelsen Dalarnas län, Länsstyrelsen Gotlands län,
Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Hallands län, Länsstyrelsen
Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen Kalmar län,
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,
Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen Södermanlands län,
Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen
Västernorrland, Länsstyrelsen Västmanlands län, Länsstyrelsen Västra
Götalands län, Länsstyrelsen Örebro län, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket
, Konkurrensverket, Konsumentverket, Rikstrafiken, Banverket,
Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Vägtrafikinspektionen, Sjöfartsverket,
Sjöfartsinspektionen, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Statens
kärnkraftsinspektion (SKI), Statens väg- och transportforskningsinstitut
(VTI), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Sveriges Kommuner
och Landsting, AB Svensk Bilprovning, Bil Sweden, Branschorganisationen
Tågoperatörerna, Motorbranschens Riksförbund (MRF), Motormännens
Riksförbund, SEKO, ST inom Länsstyrelserna avd 104, Svensk
Pilotförening (SPF), Svenska Bussbranschens riksförbund (BR), Svenska
Lokaltrafikföreningen (SLTF), Svenska Taxiförbundet, Sveriges
Fartygsbefälsförening, Svenska Sjöbefälsförbundet Sveriges Trafikskolors
Riksförbund, Svenska Transportarbetareförbundet, TransportGruppen,
Sveriges Åkeriföretag, TCO, Plast och Kemiföretagen,
Svenska Petroleum Institutet och Myndigheten för handikappolitisk
samordning (HANDISAM).
Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen
Östergötland, Boverket, Glesbygdsverket, Statens institut för
kommunikationsanalys (SIKA), Almega Tjänsteförbunden, Kommunala
Företagens Samorganisation (KFS Företagsservice), Biltrafikens Arbetsgivareförbund,
Bussarbetsgivarna, Cykelfrämjandet, Flygarbetsgivarna,
Fotgängarnas Förening (FOT), Försäkringsförbundet, Järnvägsforum,
Landsorganisationen (LO), Motorbranschens Arbetsgivareförbund,
Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), Nämnden
för båtlivsutbildning, Resenärsforum, Riksförbundet Enskilda Vägar,
SACO, Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Svenska Båtunionen, Svenskt
Flyg, Svenskt Näringsliv, Sveriges Hamnar, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
Sveriges Redareförening, SWEREF Skärgårdsredarna,

Prop. 2009/10:20
Bilaga 10
130
och Sveriges Transportindustriförbund har avstått från att inkomma med
yttranden.
Yttranden har även inkommit från en privatperson samt från ST inom
polisväsendet.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 11
131
Förteckning över remissinstanser avseende rapporten
Finansieringsprinciper och avgiftssystem för
Transportstyrelsens verksamhet
Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över rapporten
Finansieringsprinciper och avgiftssystem för Transportstyrelsens
verksamhet av den 13 oktober 2008, dnr N2008/3588/TR. Kammarrätten
i Göteborg, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Kustbevakningen,
Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län,
Länsstyrelsen Västra Götalands län, Konkurrensverket, Banverket,
Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Vägtrafikinspektionen vid Vägverket,
sjöfartsverket, Sjöfartsinspektionen vid Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Luftfartsstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sveriges
kommuner och landsting, Branschorganisationen Tågoperatörerna,
Försäkringsförbundet, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens
Riksförbund, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Taxiförbundet, Sveriges
Hamnar, Sveriges Redareförening, och Svenska Transportarbetareförbundet.
Dessutom har följande remissinstanser inkommit med svar men därvid
anfört att de avstår från att lämna synpunkter. Riksdagens ombudsmän
(JO), Länsrätten i Östergötlands län, Justitiekanslern (JK), Åklagarmyndigheten,
Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Statens
institut för kommunikationsanalys samt Skärgårdsredarna (SWEREF).
Varken Uppsala tingsrätt, Svenska Bussbranschens riksförbund, Sveriges
Fartygsbefälsförening eller Sveriges Åkeriföretag har inkommit med
några yttranden.
Därtill har yttranden inkommit från Arbetets museum m.m., Skånska
Järnvägar AB, TransportGruppen/Sveriges Transportindustriförbund, ATrain/Arlanda
Express och VINNOVA. Den sistnämnda avstår dock från
att yttra sig i sak.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 12
132
Förteckning över remissinstanser avseende rapporten
Kontroller för sund konkurrenskraft och ökad
trafiksäkerhet inom nyttotrafiken på väg
Efter remiss har yttranden över rapporten Kontroller för sund
konkurrenskraft och ökad trafiksäkerhet inom nyttotrafiken på väg (dnr
N2008/3666/TR) lämnats av följande remissinstanser. Riksdagens
ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i
Göteborg, Uppsala tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län, Åklagarmyndigheten,
Brottsförebyggandet rådet (Brå), Datainspektionen,
Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk,
Kustbevakningen, Statens haverikommission, Tullverket, Skatteverket,
Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen
Västernorrland, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket,
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Sveriges kommuner
och landsting, AB Svensk Bilprovning, Biltrafikens arbetsgivareförbund,
Bussarbetsgivarna, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska
Bussbranschens riksförbund, Svenska Lokaltrafikföreningen – Svensk
Kollektivtrafik, Sveriges Trafikskolors Riksförbund och Sveriges
Åkeriföretag.
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Bil Sweden, Motorbranschens
Arbetsgivareförbund, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF), Svenska Taxiförbundet, Sveriges Hamnar och
Sveriges Transportindustriförbund har avstått från att inkomma med
yttranden.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
133
Lagrådsremissens lagförslag (de nu aktuella)
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift
Härigenom föreskrivs att 8, 8 d, 9 och 11 §§ lagen (1972:435) om
överlastavgift ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen
i det län där den i vägtrafikregistret
antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har
sin adress enligt registret. I fråga
om andra fordon påförs avgiften
av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Överlastavgift får nedsättas eller
efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske
såväl i samband med prövning av
ärendet om påföring av överlastavgift
som efter särskild ansökan
hos länsstyrelsen.
Överlastavgift påförs av
Transportstyrelsen.
Överlastavgift får sättas ned
eller efterges om det finns särskilda
skäl. Detta får ske såväl i
samband med prövning av ärendet
om påföring av överlastavgift som
efter särskild ansökan hos
Transportstyrelsen.
8 d §2
En polismans beslut, om förskott
för överlastavgift eller om att
fordonet eller fordonståget inte får
fortsätta färden, skall skyndsamt
underställas länsstyrelsens
prövning. Länsstyrelsen skall
omedelbart pröva om beslutet skall
bestå.
Om ett beslut om att fordonet
eller fordonståget inte får fortsätta
färden gäller enligt 8 b §, skall
polisen och länsstyrelsen handlägga
ärendet om överlastavgift
En polismans beslut om förskott
för överlastavgift eller om att
fordonet eller fordonståget inte får
fortsätta färden, ska skyndsamt
underställas Transportstyrelsens
prövning. Transportstyrelsen ska
omedelbart pröva om beslutet ska
bestå.
Om ett beslut om att fordonet
eller fordonståget inte får fortsätta
färden gäller enligt 8 b §, ska
polisen och Transportstyrelsen
handlägga ärendet om överlast1
Senaste lydelse 2001:650.
2 Senaste lydelse 2004:1083.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
134
utan dröjsmål. Länsstyrelsen får
vid sin handläggning
1. helt eller delvis sätta ned ett
förskott som har bestämts för
avgiften,
2. upphäva beslutet som gäller
enligt 8 b §, om det finns synnerliga
skäl. Detsamma gäller även
efter det att länsstyrelsen har
beslutat i ärendet om överlastavgift
.
avgift utan dröjsmål. Transportstyrelsen
får vid sin handläggning
1. helt eller delvis sätta ned ett
förskott som har bestämts för
avgiften,
2. upphäva beslutet som gäller
enligt 8 b §, om det finns synnerliga
skäl. Detsamma gäller även
efter det att Transportstyrelsen har
beslutat i ärendet om överlastavgift
.
9 §3
Bestämmelserna i 2 kap. 2 §
första stycket, 5 kap. 17 § och
8 kap. 2–4 §§ vägtrafikskattelagen
(2006:227) ska också gälla överlastavgift
. Det som i 5 kap. 17 §
vägtrafikskattelagen sägs om
Skatteverket gäller då länsstyrelsen
.
Bestämmelserna i 2 kap. 2 §
första stycket, 5 kap. 17 § och
8 kap. 2–4 §§ vägtrafikskattelagen
(2006:227) ska också gälla överlastavgift
. Det som i 5 kap. 17 §
vägtrafikskattelagen sägs om
Skatteverket gäller då Transportstyrelsen
.
Denna lag gäller inte i fråga om fordon som är registrerat i militära
fordonsregistret, används hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med
denna eller är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen
(1978:262).
11 §4
Länsstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i fjärde stycket.
Skrivelsen med överklagandet
skall ha kommit in till länsstyrelsen
inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av
beslutet.
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att den
för honom gällande tiden för överklagande
gått ut. Ett sådant överklagande
skall ges in inom två
veckor från utgången av den tid
inom vilken det första överklagandet
skulle ha gjorts. Återkallas
eller förfaller det första överklagandet
av någon annan
Transportstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol, om
inte annat sägs i femte stycket.
Skrivelsen med överklagandet ska
ha kommit in till Transportstyrelsen
inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av
beslutet.
Om någon har överklagat ett
beslut, får även någon annan som
haft rätt att överklaga beslutet ge
in ett överklagande, trots att den
för honom eller henne gällande
tiden för överklagande gått ut. Ett
sådant överklagande ska ges in
inom två veckor från utgången av
den tid inom vilken det första
överklagandet skulle ha gjorts.

Återkallas eller förfaller det första
överklagandet av någon annan
3 Senaste lydelse 2008:211.
4 Senaste lydelse 2004:1083.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
135
anledning, förfaller också det
senare.
anledning, förfaller också det
senare.
Ett beslut som rör ett motordrivet
fordon som är registrerat
här i landet, eller en släpvagn som
dras av ett sådant fordon, överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets ägaren till det
motordrivna fordonet har sin
adress enligt vägtrafikregistret. I
fråga om andra fordon överklagas
beslutet till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet fattades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut enligt
8 d § får inte överklagas.
Transportstyrelsens beslut enligt
8 d § får inte överklagas.
En polismans beslut enligt 8 a och 8 b §§ får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
136
Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om trafik, transporter och
kommunikationer
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer1 ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter som avses i
8 kap. 3 § eller 5 §
regeringsformen, om
föreskrifterna gäller
Regeringen får meddela föreskrifter
som avses i 8 kap. 3 § eller
5 § regeringsformen, om föreskrifterna
gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses
under 1,
4. postbefordran,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg,
6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,
7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
10. registrering av fordon,
11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,
12. riksfärdtjänst,
13. tillstånd att bruka svävare,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter
samt förbud mot vissa
typer av beräkningar av lön till
förare vid sådana transporter,
14. kör- och vilotider vid vägtransporter
, färdskrivare samt
förbud mot vissa typer av
beräkningar av lön till förare vid
sådana transporter,
15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.
Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifter
för trafikövervakningstjänster samt
för granskning eller kontroll enligt
bestämmelser som avses i första
stycket 10 eller 13. Regeringen
bemyndigas också att besluta om
föreskrifter om avgifter för
farledsverksamheten samt om
Regeringen får meddela föreskrifter
om avgifter
1. för trafikövervakningstjänster,
och
2. för tillsyn enligt bestämmelser
som avses i första stycket 6, 13 och
14,
3. för registrering enligt
1 Lagen omtryckt 1978:233.
2 Senaste lydelse 2002:584.

avgifter för skeppsmätning och
avgifter för tillstånd enligt första
stycket 5.
bestämmelser som avses i första
stycket 14, och
4. för ärendehandläggning
enligt bestämmelser som avses i
första stycket 5, 6, 8, 13 och 14.
Regeringen får också meddela
föreskrifter om
1. avgifter för farledsverksamheten,
2. avgifter för skeppsmätning,
och
3. sanktionsavgifter enligt
bestämmelser som avses i första
stycket 14.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
137
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
138
Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)
Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)1
dels att 7 kap. 3 § och 10 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att i 7 kap. 6 § och 9 kap. 3 § ordet ”länsstyrelsen” i olika
böjningsformer ska bytas ut mot ”Transportstyrelsen” i motsvarande form,
dels att 4 kap. 8 §, 5 kap. 15 §, 7 kap. 2, 5, 8 och 9 §§, 8 kap. 1–3 §§
samt 10 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
8 §2
Ett godkännande som handledare enligt 7 § upphör att gälla, om handledarens
körkort återkallas enligt 5 kap. 3 § eller återkallas tills vidare
enligt 5 kap. 5 §.
Länsstyrelsen skall på begäran
av handledaren eller den som
övningskör upphäva ett godkännande
som handledare.
Transportstyrelsen ska på
begäran av handledaren eller den
som övningskör upphäva ett godkännande
som handledare.
5 kap.
15 §3
Vad som sägs i 14 § andra stycket gäller inte i fråga om återkallelse med
stöd av 3 § 1–6 om prövotid enligt 3 kap. 18 § löpte för sökanden vid
tidpunkten för den händelse som medförde att körkortet återkallades.
Om det i beslut om återkallelse
beslutats om krav som skall uppfyllas
för utfärdande gäller dessa
krav i stället för kraven enligt
14 §. Detsamma gäller beslut av
körkortsmyndighet som fattats
efter beslut om återkallelse men
innan giltighetstiden för
återkallelse tills vidare eller
spärrtiden löpt ut.
Efter ett beslut om återkallelse
enligt 3 § 2–4 får länsstyrelsen
besluta att en ansökan om körkortstillstånd
skall ges in. Ett
sådant beslut får länsstyrelsen
meddela om det före utfärdande av
ett nytt körkort har framkommit
omständigheter som ger anledning
att pröva lämpligheten av att
Om det i beslut om återkallelse
beslutats om krav som ska uppfyllas
för utfärdande gäller dessa
krav i stället för kraven enligt
14 §. Detsamma gäller beslut av
körkortsmyndighet som fattats
efter beslut om återkallelse men
innan giltighetstiden för
återkallelse tills vidare eller
spärrtiden löpt ut.
Efter ett beslut om återkallelse
enligt 3 § 2–4 får Transportstyrelsen
besluta att en ansökan
om körkortstillstånd ska ges in. Ett
sådant beslut får Transportstyrelsen
meddela om det före
utfärdande av ett nytt körkort har
framkommit omständigheter som
ger anledning att pröva lämplig1
Senaste lydelse av
7 kap. 3 § 2008:1369
9 kap. 3 § 2009:189
10 kap. 4 § 2003:216.
2 Senaste lydelse 2004:1087.
3 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
139
meddela körkortstillstånd. heten av att meddela körkortstillstånd.
7 kap.
2 §4
Länsstyrelsen prövar ärenden
om medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket, om förlängd giltighet
enligt 3 kap. 12 § samt
ärenden enligt 3 kap. 3 §, 13 §
första stycket 5 och andra stycket.
Länsstyrelsen prövar även frågor
som avses i 3 kap. 16 § 1.
Länsstyrelsen prövar också
ärenden om godkännande av
handledare, förhandsbesked,
villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort utom i sådana
fall som anges i 3 § andra stycket,
körkortstillstånd, körkortsingripande
och giltighet eller
utbyte av ett utländskt körkort.
Transportstyrelsen prövar
ärenden om
1. medgivande enligt 2 kap. 11 §
andra stycket,
2. förlängd giltighet enligt 3 kap.
12 §,
3. godkännande av handledare,
4. förhandsbesked,
5. villkor för innehav av körkortstillstånd
och körkort,
6. körkortstillstånd,
7. körkortsingripande, och
8. giltighet eller utbyte av ett
utländskt körkort.
Transportstyrelsen prövar också
ärenden enligt
1. 3 kap. 3 §,
2. 3 kap. 13 § första stycket 1
och 5 samt andra stycket, och
3. 3 kap. 16 § 1.
Transportstyrelsen beslutar om
utfärdande av körkort.
5 §
Om ett körkort har blivit
omhändertaget enligt 5 kap. 7 §
första stycket 1–3 skall länsstyrelsen
utan dröjsmål pröva
frågan om körkortet skall återkallas
tills vidare eller lämnas
tillbaka.
Om ett körkort har blivit
omhändertaget enligt 5 kap. 7 §
första stycket 1, 2 eller 3 ska
Transportstyrelsen utan dröjsmål
pröva frågan om körkortet ska
återkallas tills vidare eller lämnas
tillbaka.
8 §
Giltighetstid för återkallelse tills
vidare och spärrtid med anledning
av återkallelse räknas från den dag
då beslutet delges körkortshavaren
eller från den tidigare dag när
körkortshavaren överlämnar körkortet
till länsstyrelsen. Har
beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av körkortet
eller av ett beslut om återkallelse
Giltighetstid för återkallelse tills
vidare och spärrtid med anledning
av återkallelse räknas från den dag
då beslutet delges körkortshavaren
eller från den tidigare dag när
körkortshavaren överlämnar körkortet
till Transportstyrelsen. Har
beslutet föregåtts av ett beslut om
omhändertagande av körkortet
eller av ett beslut om återkallelse
4 Senaste lydelse 2003:216.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
140
tills vidare, räknas spärrtiden från
det först delgivna beslutet. Har
giltigheten av beslut om återkallelse
av körkort tills vidare löpt
ut när slutligt beslut om körkortsingripande
fattas skall den tid
under vilket körkortet varit ogiltigt
räknas av från spärrtiden.
tills vidare, räknas spärrtiden från
det först delgivna beslutet. Har
giltigheten av beslut om återkallelse
av körkort tills vidare löpt
ut när slutligt beslut om körkortsingripande
fattas ska den tid
under vilket körkortet varit ogiltigt
räknas av från spärrtiden.
Spärrtiden löper i andra fall från den dag som anges i beslutet.
9 §
Ogiltigt körkort skall överlämnas
till länsstyrelsen.
Ett ogiltigt körkort ska överlämnas
till Transportstyrelsen.
8 kap.
1 §5
Länsstyrelsens beslut enligt
7 kap. 2 § får, om inte annat följer
av tredje stycket eller 3 §, överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Länsstyrelsen får föra
talan även till förmån för den
enskilda parten.
Transportstyrelsens beslut enligt
7 kap. 2 § får, om inte annat följer
av 3 §, överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Styrelsen får
föra talan även till förmån för den
enskilda parten.
Ett beslut enligt första stycket,
eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna lag
eller tillämplig förordning, överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets klaganden är folkbokförd
eller, om denne inte är folkbokförd
i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller hon
vistas. Beslut i övriga fall överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet fattades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Länsstyrelsens beslut i ett
ärende om godkännande som
handledare får överklagas hos
Transportstyrelsen.
Lydelse enligt SFS 2009:189 Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Följande beslut av Transportstyrelsen
får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut att vägra utfärda körFöljande
beslut av Transportstyrelsen
får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut att inte bevilja tillstånd
5 Senaste lydelse 2008:1369.

kort enligt 3 kap. 1 § första stycket
2,
2. beslut att inte bevilja tillstånd
att bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 9 § eller riskutbildning
enligt 4 kap. 12 §, och
3. beslut att återkalla tillstånd att
bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 10 § eller riskutbildning
enligt 4 kap. 13 §.
att bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 9 § eller riskutbildning
enligt 4 kap. 12 §, och
2. beslut att återkalla tillstånd att
bedriva introduktionsutbildning
enligt 4 kap. 10 § eller riskutbildning
enligt 4 kap. 13 §.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
141
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut i
ärende om godkännande som
handledare får inte överklagas.
Detsamma gäller andra beslut än
som avses i första stycket i fråga
om utfärdande av körkort, traktorkort
eller förarbevis eller om förnyelse
av körkort eller förarbevis
samt beslut i fråga om villkor
enligt 7 kap. 3 § andra stycket.
3 §
Ett föreläggande om att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
En uppmaning enligt 3 kap. 13 §
första stycket 5 får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om
omhändertagande av körkortstillstånd,
körkort, traktorkort eller
förarbevis enligt 5 kap. 7 § och
beslut i fråga om godkännande vid
förarprov.
Följande beslut får inte överklagas:
1. utfärdande av traktorkort
eller förarbevis,
2. utfärdande av körkort i annat
fall än vägran att utfärda körkort
enligt 3 kap. 1 § första stycket 2,
3. förnyelse av körkort eller
förarbevis,
4. villkor enligt 7 kap. 3 § andra
stycket,
5. en uppmaning enligt 3 kap.
13 § första stycket 5,
6. omhändertagande av körkortstillstånd
, körkort, traktorkort
eller förarbevis enligt 5 kap. 7 §,
och
7. godkännande vid förarprov.
Ett föreläggande om att ge in
läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast
tillsammans med det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
142
10 kap.
1 §6
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt meddela
föreskrifter om
1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshandlingar
som ger rätt att köra motordrivna fordon,
2. länsstyrelsens prövning av
andra körkortsärenden än som
anges i 7 kap.,
2. Transportstyrelsens prövning
av andra körkortsärenden än som
anges i 7 kap.,
3. registrering som behövs för tillämpningen av lagen,
4. att priset för deltagandet i
introduktionsutbildning som anges
i 4 kap. 7 § första stycket 4 inte får
överstiga viss nivå.
4. att priset för deltagandet i
introduktionsutbildning som anges
i 4 kap. 7 § första stycket 4 inte får
överstiga viss nivå, och
5. avgifter för tillsyn och
ärendehandläggning enligt denna
lag och enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.
Regeringen får låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.
2 §
Om en läkare vid undersökning
av en körkortshavare finner att
körkortshavaren av medicinska
skäl är uppenbart olämplig att ha
körkort, skall läkaren anmäla det
till länsstyrelsen. Innan anmälan
görs skall läkaren underrätta körkortshavaren
. Anmälan behöver
inte göras om det finns anledning
att anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att köra körkortspliktigt
fordon.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även den som har körkortstillstånd
och traktorkort.
Om en läkare vid undersökning
av en körkortshavare finner att
körkortshavaren av medicinska
skäl är uppenbart olämplig att ha
körkort, ska läkaren anmäla det till
Transportstyrelsen. Innan anmälan
görs ska läkaren underrätta körkortshavaren
. Anmälan behöver
inte göras om det finns anledning
att anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att köra körkortspliktigt
fordon.
Bestämmelserna i första stycket
gäller även den som har körkortstillstånd
och traktorkort.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
6 Senaste lydelse 2004:1087.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om
försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
143
Härigenom föreskrivs att 8, 9 och 10 §§ lagen (1998:489) om försöksverksamhet
med villkorlig körkortsåterkallelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Länsstyrelsen skall utöva tillsyn
över deltagarna i försöksverksamheten.
Om körkortshavaren bryter mot
vad som sägs i 6 § skall den
villkorliga återkallelsen undanröjas
och frågan om körkortsingripande
tas upp till förnyad
prövning. När spärrtid bestäms
med anledning av ett körkortsingripande
skall villkorstid då
körkortet varit återkallat villkorligt
inte räknas av. Detsamma gäller
om körkortshavaren själv vill
avbryta deltagandet i försöksverksamheten.
Transportstyrelsen ska utöva
tillsyn över deltagarna i försöksverksamheten.
Om körkortshavaren bryter mot
vad som sägs i 6 § ska den
villkorliga återkallelsen undanröjas
och frågan om körkortsingripande
tas upp till förnyad
prövning. När spärrtid bestäms
med anledning av ett körkortsingripande
ska villkorstid då körkortet
varit återkallat villkorligt
inte räknas av. Detsamma gäller
om körkortshavaren själv vill
avbryta deltagandet i försöksverksamheten.
Förnyad prövning får inte inledas efter villkorstidens utgång.
9 §
Länsstyrelsen i det län där körkortshavaren
är folkbokförd när
ansökan om villkorlig återkallelse
görs prövar ansökningen. Övriga
frågor enligt lagen prövas av
samma länsstyrelse.
Transportstyrelsen prövar
frågor enligt denna lag.
Beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas.
10 §
Länsstyrelsens beslut att vägra
villkorlig återkallelse får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att undanröja
villkorlig återkallelse får
överklagas endast i samband med
talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Transportstyrelsens beslut att
vägra villkorlig återkallelse får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
. Ett beslut om att
undanröja villkorlig återkallelse
får överklagas endast i samband
med talan mot det beslut varigenom
frågan om körkortsingripande
avgörs.
Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas.
Transportstyrelsens beslut enligt
första stycket eller enligt föreskrifter
som har meddelats med
stöd av tillämplig förordning,

överklagas till den länsrätt inom
vars domkrets klaganden är folkbokförd
.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
144
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
145
Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)
Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1998:490)1
dels att 7 kap. 3 § ska upphöra att gälla,
dels att i 3 kap. 6 § ordet ”prövningsmyndigheten” ska bytas ut mot
”Transportstyrelsen”,
dels att 2 kap. 2, 4, 15 och 17 §§, 3 kap. 2 och 5 §§, 5 kap. 1, 6, 10 och
17 §§, 7 kap. 1, 2, 4 och 8 §§, 8 kap. 2 § samt rubrikerna närmast före
2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 7 kap. 6 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §2
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
Frågor om trafiktillstånd prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person,
varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer såsom
staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting,
av länsstyrelsen i det län där
företagets eller verksamhetens
ledning finns.
Om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person som inte är
folkbokförd i Sverige eller en
juridisk person vars ledning finns
utanför Sverige, prövas frågor om
trafiktillstånd av Länsstyrelsen i
Stockholms län.
Transportstyrelsen prövar
frågor om tillstånd till linjetrafik
som berör flera län.
Frågor om trafiktillstånd prövas
av Transportstyrelsen.
1 Senaste lydelse av 7 kap. 3 § 2008:1370.
2 Senaste lydelse 2008:1370.

4 § Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
146
Trafikansvariga är
1. i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direktören,
om det finns en sådan, eller annars den styrelseledamot som bolaget eller
föreningen har utsett,
2. i kommanditbolag och andra handelsbolag varje bolagsman,
3. i ideella föreningar och stiftelser den styrelseledamot som
föreningen eller stiftelsen har utsett,
4. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar företagsledaren,
5. i utländska företag (filialer) den verkställande direktören i filialen,
6. i statliga och kommunala organ samt hos andra privaträttsliga
juridiska personer än som avses i 1–5 den eller de som organet respektive
den juridiska personen har utsett, och
7. för näringsverksamhet som drivs av utomlands bosatta näringsidkare
föreståndaren.
Om det finns särskilda skäl, får
prövningsmyndigheten medge
a) att någon annan än den eller
de som nu har angetts skall vara
trafikansvarig, eller
b) att kommanditdelägare
undantas från att vara trafikansvarig.
Om det finns särskilda skäl, får
Transportstyrelsen medge
a) att någon annan än den eller
de som nu har angetts ska vara
trafikansvarig, eller
b) att kommanditdelägare
undantas från att vara trafikansvarig.
15 §
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte prövningsmyndigheten på
grund av särskilda skäl medger
längre giltighetstid, under högst
sex månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten skall det
finnas en föreståndare som har
godkänts av prövningsmyndigheten
. I fråga om denne skall 5 §
tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till prövningsmyndigheten
inom en månad efter dödsfallet
eller konkursbeslutet, upphör
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
prövningsmyndigheten bestämmer.
Om inte heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte Transportstyrelsen på grund
av särskilda skäl medger längre
giltighetstid, under högst sex
månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten ska det finnas
en föreståndare som har godkänts
av Transportstyrelsen. I fråga om
denne ska 5 § tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till Transportstyrelsen
inom en månad efter dödsfallet
eller konkursbeslutet, upphör
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
Transportstyrelsen bestämmer.

Om inte heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
147
tillståndet att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
tillståndet att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
17 §3
Tillståndets fortsatta giltighet
kan prövas på nytt enligt 16 §
första stycket när tio år har förflutit
efter det att det meddelades
och därefter vart tionde år. Prövningen
skall göras endast om den
begärs av någon som är trafikhuvudman
och som berörs av
linjetrafiken.
En sådan begäran får ges in till
prövningsmyndigheten tidigast två
år och senast ett år före utgången
av den löpande tioårsperioden.
Tillståndets fortsatta giltighet får
prövas på nytt enligt 16 § första
stycket när tio år har förflutit efter
det att det meddelades och därefter
vart tionde år. Prövningen ska
göras endast om den begärs av
någon som är trafikhuvudman och
som berörs av linjetrafiken.
En sådan begäran får ges in till
Transportstyrelsen tidigast två år
och senast ett år före utgången av
den löpande tioårsperioden.
3 kap.
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
2 §
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av länsstyrelsen i det län
där sökanden eller innehavaren är
folkbokförd.
Frågor om taxiförarlegitimation
för den som inte är folkbokförd i
Sverige prövas av Länsstyrelsen i
Skåne län.
Frågor om taxiförarlegitimation
prövas av Transportstyrelsen.
5 §
Om en läkare vid undersökning
av en innehavare av taxiförarlegitimation
finner att denne av
medicinska skäl är uppenbart
olämplig att inneha sådan
legitimation, skall läkaren anmäla
det till prövningsmyndigheten.
Innan någon anmälan görs skall
läkaren underrätta innehavaren.
Anmälan behöver inte göras om
det finns anledning att anta att
innehavaren kommer att följa
läkarens tillsägelse att avstå från
att föra ett fordon i sådan trafik
som avses i 1 §.
Om en läkare vid undersökning
av en innehavare av taxiförarlegitimation
finner att denne av
medicinska skäl är uppenbart
olämplig att inneha sådan legitimation
, ska läkaren anmäla det
till Transportstyrelsen. Innan
någon anmälan görs ska läkaren
underrätta innehavaren. Anmälan
behöver inte göras om det finns
anledning att anta att innehavaren
kommer att följa läkarens
tillsägelse att avstå från att föra ett
fordon i sådan trafik som avses i
1 §.
3 Senaste lydelse 1998:491.

5 kap. Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
148
1 §
Om det i den yrkesmässiga
trafiken eller i övrigt vid driften av
trafikrörelsen eller i annan
näringsverksamhet som tillståndshavaren
driver har förekommit
allvarliga missförhållanden eller
om annars förutsättningarna för
tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte
längre föreligger, skall tillståndet
återkallas av prövningsmyndigheten
.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
kan i stället varning
meddelas.
Om det i den yrkesmässiga
trafiken eller i övrigt vid driften av
trafikrörelsen eller i annan
näringsverksamhet som tillståndshavaren
driver har förekommit
allvarliga missförhållanden eller
om annars förutsättningarna för
tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte
längre föreligger, ska tillståndet
återkallas av Transportstyrelsen.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
får i stället varning
meddelas.
6 §
En taxiförarlegitimation skall
återkallas av prövningsmyndigheten
om innehavaren
En taxiförarlegitimation ska
återkallas av Transportstyrelsen
om innehavaren
1. genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden har
visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i linjetrafik eller taxitrafik
enligt 3 kap. 1 §,
2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3 §,
3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg, eller
4. begär att legitimationen skall
återkallas.
Om de missförhållanden som
avses i första stycket 1 inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas
kan i stället varning
meddelas.
4. begär att legitimationen ska
återkallas.
Om de missförhållanden som
avses i första stycket 1 inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas
får i stället varning
meddelas.
10 §
Om en taxiförarlegitimation har
omhändertagits enligt 9 § första
stycket 3, skall prövningsmyndigheten
utan dröjsmål avgöra om
legitimationen skall återkallas tills
vidare eller lämnas tillbaka.
Om en taxiförarlegitimation har
omhändertagits enligt 9 § första
stycket 3, ska Transportstyrelsen
utan dröjsmål avgöra om legitimationen
ska återkallas tills vidare
eller lämnas tillbaka.
17 §
Prövningsmyndigheten utövar
tillsyn över att tillståndshavare
bedriver verksamheten enligt
gällande bestämmelser.
Prövningsmyndigheten skall också
i övrigt verka för att kraven på
Transportstyrelsen utövar tillsyn
över att tillståndshavare bedriver
verksamheten enligt gällande
bestämmelser. Transportstyrelsen
ska också i övrigt verka för att
kraven på trafiksäkerhet, trafik

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
149
trafiksäkerhet, trafikmiljö och
arbetsmiljö uppfylls samt för att
yrkesmässig trafik bedrivs under
konkurrensvillkor som är lika för
alla trafikutövare.
Prövningsmyndigheten utövar
också tillsyn över att innehavare
av taxiförarlegitimation uppfyller
de krav som gäller för legitimationen
.
miljö och arbetsmiljö uppfylls
samt för att yrkesmässig trafik
bedrivs under konkurrensvillkor
som är lika för alla trafikutövare.
Transportstyrelsen utövar också
tillsyn över att en innehavare av
taxiförarlegitimation uppfyller de
krav som gäller för legitimationen.
7 kap.
1 §4
Länsstyrelsens beslut i frågor
om beviljande av tillstånd till
linjetrafik, villkor för sådant tillstånd
och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
Transportstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut i andra
frågor som rör tillstånd till linjetrafik
än sådana som avses i första
stycket får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om beviljande av tillstånd
till linjetrafik, villkor för sådant
tillstånd och omprövning enligt
2 kap. 17 § får överklagas hos
regeringen.
Transportstyrelsens beslut i
andra frågor som rör tillstånd till
linjetrafik än sådana som avses i
första stycket får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
2 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om taxitrafik, beställningstrafik
med buss och godstrafik får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
4 §
Länsstyrelsens beslut i frågor
om taxiförarlegitimation får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol
.
Transportstyrelsens beslut i
frågor om taxiförarlegitimation får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
.
6 a §
I fråga om beslut enligt denna lag,
eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller
tillämplig förordning, som får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
gäller följande.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets personen är
4 Senaste lydelse 2008:1370.

folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller
hon vistas.
Ett beslut som rör en juridisk
person, varmed avses även offentligrättsliga
juridiska personer
såsom staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett landsting
, överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets företagets
eller verksamhetens ledning finns.
Beslut i andra fall än som sägs i
andra och tredje styckena överklagas
till den länsrätt inom vars
domkrets beslutet fattades.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
150
8 §
En förvaltningsmyndighet får
föra talan även till förmån för den
enskilda parten.
Transportstyrelsen får föra talan
även till förmån för den enskilda
parten.
8 kap.
2 §5
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt meddela
föreskrifter om
1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och den
lokalkännedom som taxiförare bör ha,
2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan
utrustning,
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
samt avgifter för den
kontroll som behövs,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter,
samt
5. körprov för taxiförarlegitimation
.
3. registrering av tillståndsinnehav
och innehav av taxiförarlegitimation
,
4. kunskapskrav för fordonsbesättningar
vid vägtransporter,
5. körprov för taxiförarlegitimation
, samt
6. avgifter för tillsyn och
ärendehandläggning enligt denna
lag och enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
5 Senaste lydelse 2006:512.

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
151
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:492) om biluthyrning
dels att i 19 och 23 §§ ordet ”prövningsmyndigheten” ska bytas ut mot
”Transportstyrelsen”,
dels att 4, 10, 11 och 22 §§ samt rubriken närmast före 4 § ska ha
följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 26 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prövningsmyndigheter Prövningsmyndighet
4 §
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas
1. om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person, av
länsstyrelsen i det län där
personen är folkbokförd,
2. om sökanden eller innehavaren
är en juridisk person, av
länsstyrelsen i det län där företagets
ledning finns.
Om sökanden eller innehavaren
är en fysisk person som inte är
folkbokförd i Sverige eller en
juridisk person där företagets
ledning finns utanför Sverige,
prövas frågor om tillstånd av
Länsstyrelsen i Stockholms län.
Frågor om tillstånd till
uthyrningsrörelse prövas av
Transportstyrelsen.
10 §
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte prövningsmyndigheten på
grund av särskilda skäl medger
längre giltighetstid, under högst
sex månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten skall det
finnas en föreståndare som har
godkänts av prövningsmyndigheten
. I fråga om denne skall 6 §
tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till prövningsmyndigheten
inom en månad efter dödsfallet
Om tillståndshavaren dör, övergår
tillståndet på dödsboet. Om
tillståndshavaren försätts i
konkurs, övergår tillståndet på
konkursboet. Tillståndet gäller, om
inte Transportstyrelsen på grund
av särskilda skäl medger längre
giltighetstid, under högst sex
månader räknat från dödsfallet
eller konkursbeslutet.
För verksamheten ska det finnas
en föreståndare som har godkänts
av Transportstyrelsen. I fråga om
denne skall 6 § tillämpas.
Om det inte har anmälts en föreståndare
till Transportstyrelsen
inom en månad efter dödsfallet

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
152
eller konkursbeslutet, upphör
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
prövningsmyndigheten bestämmer.
Om inte heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör
tillståndet att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
eller konkursbeslutet, upphör
tillståndet. Detsamma gäller om
föreståndaren inte godkänns och
det inte anmäls en annan föreståndare
inom den tid som
Transportstyrelsen bestämmer.
Om inte heller den andre föreståndaren
godkänns, upphör
tillståndet att gälla tre veckor efter
det att beslutet har vunnit laga
kraft.
11 §
Om det i uthyrningsrörelsen
eller i någon annan näringsverksamhet
som tillståndshavaren
driver har förekommit allvarliga
missförhållanden eller om annars
förutsättningarna för tillstånd
enligt 6 § inte längre föreligger,
skall tillståndet återkallas av
prövningsmyndigheten.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
kan i stället varning
meddelas.
Om det i uthyrningsrörelsen
eller i någon annan näringsverksamhet
som tillståndshavaren
driver har förekommit allvarliga
missförhållanden eller om annars
förutsättningarna för tillstånd
enligt 6 § inte längre föreligger,
ska tillståndet återkallas av
Transportstyrelsen.
Om missförhållandena inte är så
allvarliga att tillståndet bör återkallas,
får i stället varning
meddelas.
22 §
En prövningsmyndighets beslut
enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.
Transportstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Ett beslut som rör en fysisk
person överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets personen är
folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, till den länsrätt
inom vars domkrets han eller
hon vistas. Ett beslut som rör en
juridisk person överklagas till den
länsrätt inom vars domkrets företagets
ledning finns. Beslut i andra
fall överklagas till den länsrätt
inom vars domkrets beslutet
fattades.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

26 § Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
153
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter
för tillsyn och ärendehandläggning
enligt denna lag och
enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen .
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den
enskildes motpart.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
154
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister
Härigenom föreskrivs att 5, 6 och 38 §§ lagen (2001:558) om vägtrafikregister
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
I fråga om personuppgifter ska vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för
1. verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om
a) fordonsägare,
b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra fordon
eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,
c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett
körkorts-, förarbevis- eller yrkestrafikärende,
d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig
trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning,
e) den som ansöker om, har eller
har haft färdskrivarkort som avses
i rådets förordning (EEG) nr
3821/85 av den 20 december 1985
om färdskrivare vid vägtransporter,
eller
f) den som har eller har haft
yrkeskompetens att utföra
transporter enligt lagen
(2007:1157) om yrkesförarkompetens
eller genomgår
utbildning för att få sådan
kompetens.
e) den som ansöker om, har eller
har haft färdskrivarkort som avses
i rådets förordning (EEG) nr
3821/85 av den 20 december 1985
om färdskrivare vid vägtransporter,
f) den som har eller har haft
yrkeskompetens att utföra
transporter enligt lagen
(2007:1157) om yrkesförarkompetens
eller genomgår utbildning
för att få sådan kompetens,
eller
g) den som bedriver sådan förvärvsmässig
transportverksamhet
på väg, som omfattas av Europaparlamentets
och rådets förordning
(EG) nr 561/2006 av den
15 mars 2006 om harmonisering
av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet
och om ändring
av rådets förordningar (EEG) nr
1 Senaste lydelse 2009:124.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
155
3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt
om upphävande av rådets
förordning (EEG) nr 3820/852
eller rådets förordning (EEG) nr
3821/85,
2. försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut,
3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål
och för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott samt
information om den som har behörighet att framföra fordon för att utreda
trafikbrott i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll,
4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om
fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande
register, samt
5. uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordonsägare
, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen
(1998:204).
6 §3
I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser
1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,
2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:448) att föra fordon,
b) förarutbildning och förarprov,
c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,
3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att bedriva
yrkesmässig trafik och biluthyrning,
b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter som
meddelats i anslutning till lagarna och för tillämpningen av bestämmelser
om tillstånd till internationella person- eller godstransporter,
4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning,
5. innehav av färdskrivarkort
som avses i rådets förordning
(EEG) nr 3821/85, och
6. utfärdande, utbyte, förnyelse,
förlustanmälan, återlämnande,
giltighet och återkallelse av färdskrivarkort
enligt 5, och som i
övrigt behövs för tillämpningen av
förordning (EEG) nr 3821/85 och
av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den.
5. innehav av färdskrivarkort
som avses i rådets förordning
(EEG) nr 3821/85,
6. utfärdande, utbyte, förnyelse,
förlustanmälan, återlämnande,
giltighet och återkallelse av färdskrivarkort
enligt 5, och som i
övrigt behövs för tillämpningen av
förordning (EEG) nr 3821/85 och
av föreskrifter som meddelats i
anslutning till den, och
2 EUT L 102, 11.4.2006, s. 1 (Celex 32006R0561).
3 Senaste lydelse 2008:1376.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 13
156
I registret förs det dessutom in
uppgifter som behövs för kontroll
av att felparkeringsavgifter enligt
lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att
influtna medel redovisas samt de
uppgifter som behövs för att
Transportstyrelsen skall kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen (2004:629) om trängselskatt.
7. a) den som bedriver verksamhet
som avses i 5 § 1 g), och
b) det som i övrigt behövs för
tillämpningen av bestämmelser om
kontroll av företag enligt förordningen
(2004:865) om kör- och
vilotider samt färdskrivare, m.m.
och av föreskrifter som meddelats
i anslutning till den.
I registret förs det dessutom in
uppgifter som behövs för kontroll
av att felparkeringsavgifter enligt
lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att
influtna medel redovisas samt de
uppgifter som behövs för att
Transportstyrelsen ska kunna
fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen (2004:629) om trängselskatt.
Personuppgifter får endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.
38 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver
vad som anges i 37 §, meddela föreskrifter i fråga om
1. andra förpliktelser beträffande registrering av fordon och saluvagnslicens
än dem som framgår av lagen, dock att föreskrifterna inte får
avse skatt,
2. rätten att bruka fordon som hör hemma i något annat land, och
3. avgifter för registrering enligt
denna lag.
3. avgifter för registrering,
andra förpliktelser i fråga om
registrering och saluvagnslicens
samt ärendehandläggning enligt
denna lag och enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av
lagen eller tillämplig förordning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
157
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-06-11
Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif
Lindstam och regeringsrådet Karin Almgren.
Transportstyrelsens finansiering, m.m.
Enligt en lagrådsremiss den 28 maj 2009 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg
,
2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
3. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),
4. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,
5. lag om ändring i lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott,
6. lag om ändring i containerlagen (1980:152),
7. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från
fartyg,
8. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),
9. lag om ändring i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och
spårväg,
10. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
11. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),
12. lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med
villkorlig körkortsåterkallelse,
13. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),
14. lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning,
15. lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor,
16. lag om ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
17. lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,
18. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),
19. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),
20. lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete,
21. lag om ändring i lagen (2004:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal
inom civilflyget,
22. lag om ändring i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla
förnybara drivmedel,
23. lag om ändring i lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar,
24. lag om ändring i lagen (2007:58) om elektroniska vägavgiftssystem
,
25. lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens,
26. lag om ändring i lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell
järnvägstrafik,
27. lag om ändring i lagen (2009:121) om utbildning till förare av
mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Ellika
Eriksson och rättssakkunniga Gunilla Svedberg.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
158
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Transportstyrelsen, som inrättades den 1 januari 2009, har övertagit
verksamhet från främst Järnvägsstyrelsen, Luftfartstyrelsen, Sjöfartsverket
och Vägverket. Lagrådsremissen innehåller bl.a. förslag om att
den nya myndigheten ska finansieras på ett enhetligt sätt oberoende av
trafikslag. Verksamhet som avser tillstånd, tillsyn och registerhållning
ska inom samtliga fyra trafikslag i huvudsak finansieras med avgifter
medan övrig verksamhet ska finansieras via skattekollektivet. För att
möjliggöra att den närmare regleringen av avgifterna sker på
förordningsnivå eller genom föreskrifter av myndighet föreslås i ett stort
antal lagar ändrade eller nya bemyndiganden för regeringen att meddela
föreskrifter och möjligheter att vidaredelegera föreskriftsrätten till
myndighet.
Lagrådet har inte några invändningar mot att enhetliga principer för
finansiering av de fyra trafikslagen införs. Vad gäller den författningstekniska
lösningen för avgiftsregleringen kan konstateras att på
järnvägs-, luftfarts- och sjöfartsområdena regleras avgifterna i till den
enskilda lagen anslutande förordning. På vägtrafikområdet finns en
särskild förordning om avgifter, förordningen (2001:652) om avgifter
inom vägtrafikområdet, i vilken flertalet avgifter beträffande detta
trafikslag regleras. Det finns emellertid också bestämmelser om avgifter i
förordningar som ansluter till den enskilda lagen, exempelvis
förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening. Enligt
Lagrådets mening är en enhetlighet även i detta avseende att föredra.
Lagrådet förordar därför att bestämmelser om avgift på vägtrafikområdet
förs in i den till den enskilda lagen anslutande förordningen i stället för i
förordningen om avgifter på vägtrafikområdet.
Som också framgår av remissen reser lagrådsremissen frågan om de
föreslagna pålagorna utgör belastande avgifter eller skatt i regeringsformens
mening. Det gäller i första hand de avgifter som tas ut av ett
kollektiv utan att någon direkt motprestation lämnas medlemmarna i
kollektivet.
Det framhålls i remissen att gränsdragningen mellan skatt och avgift
vid kollektivt avgiftsuttag har varit föremål för överväganden i ett flertal
sammanhang. Som exempel på omständigheter som gör att en penningpålaga
kan anses ha karaktär av avgift och inte skatt nämns att ett
avgiftskollektiv tydligt kan avgränsas och definieras, att penningpålagans
huvudsyfte är att finansiera viss verksamhet och att det finns ett tydligt
samband mellan pålagans storlek och kostnaderna för verksamheten. Det
finns enligt remissen ett klart samband mellan avgift och prestation när
verksamheten riktar sig till ett litet antal lätt identifierbara tillsynsobjekt.

När antalet tillsynsobjekt stiger blir enligt remissen sambandet svagare,
men det lämnas öppet om det därigenom blir omöjligt att avgiftsfinansiera
verksamheten.
Av remissen framgår inte om avsikten är att bemyndigandena ska
kunna användas för att meddela föreskrifter om generella tillsynsavgifter
för alla företag som driver viss verksamhet eller om de är avsedda att
kunna användas endast för att meddela föreskrifter om uttag av avgifter
hos dem vars verksamhet faktiskt är föremål för tillsynsåtgärd.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
159
Lagrådet har i tidigare ärenden uttalat att generella avgifter, dvs.
avgifter som utgår även om företaget inte varit föremål för någon direkt
åtgärd från myndigheternas sida, enligt Lagrådets mening har karaktären
av skatt (se prop. 1993/94:198 om genetiskt modifierade organismer
s. 163, prop. 1997/98:48 Ändringar i livsmedelslagen m.fl. lagar s. 44
och prop. 1997/98:64 om allmän kameraövervakning s. 103).
Det är enligt Lagrådets mening tillåtet att delegera rätten att meddela
föreskrifter om avgifter för tillsyn, om avgifterna tas ut för konkreta
tillsynsåtgärder. Detsamma torde gälla om t.ex. en årlig tillsynsavgift tas
ut av de enskilda medlemmarna i ett kollektiv som omfattas av tillsynen,
under förutsättning dels att någon tillsynsåtgärd vidtas beträffande var
och en av medlemmarna under det år som avgiften avser, dels att
avgifterna sammantaget inte överstiger de sammanlagda kostnaderna för
den tillsyn som utövas.
Någon information om innehållet i de föreskrifter som kan komma att
meddelas är inte tillgänglig i ärendet. Lagrådet förutsätter att de föreslagna
bemyndigandena används i enlighet med regeringsformens
bestämmelser.
Beträffande tillsynsavgifterna enligt lagen med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer och
körkortslagen bör enligt Lagrådets uppfattning följande beaktas.
I 1 § första stycket 6 i den förstnämnda lagen finns ett bemyndigande
att meddela föreskrifter om trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar
för sjötrafiken. Enligt vad som anges i remissen finns
tillsynsregler endast avseende säkerhetsanordningar. Det är inte någon
lämplig ordning att ge ett bemyndigande som enligt sin ordalydelse kan
tillämpas på områden där någon tillsyn inte förekommer. Lagrådet utgår
från att förhållandet beaktas i den fortsatta beredningen.
I 10 kap. 1 § körkortslagen föreslås ett tillägg (första stycket 5) genom
vilket det ska bli möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn enligt
körkortslagen.
Begreppet tillsyn används i detta sammanhang med en annan innebörd
än när det är fråga om övriga författningar.

I remissen hänvisas (avsnitt
5.3.3) till en definition av begreppet tillsyn som föreslagits av Tillsynsutredningen
i betänkandet Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare
tillsyn (SOU 2004:100). Med tillsyn avsåg utredningen en
oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att
kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer
av lag, EG-förordning eller annan föreskrift samt beslut om åtgärder som
syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektansvarige. I
remissen redovisas uppfattningen att tillsyn bör inkludera även det slags
kontroll och sådana ingripanden som författningsmässigt inte uttryckligen
benämns tillsyn eller kontroll, t.ex. körkortsingripanden.
Det är enligt Lagrådets uppfattning klart att tillsynen över alla körkortsinnehavare,
enligt uppgift vid föredragningen omkring 5 milj.
personer, är till nytta inte endast för körkortsinnehavarna. Även de som
rör sig i trafiken utan att ha körkort har uppenbarligen nytta av att
kontroll sker av körkortshavare och för övrigt även av dem som kör
körkortspliktiga fordon utan körkort. I själva verket skiljer sig den nytta
som körkortshavarna har av statens prestation i form av tillsyn inte från
den nytta som alla i Sverige har av prestationen.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
160
Till bilden hör också att tillsynen i allt väsentligt sker genom andra
myndigheter än Transportstyrelsen. En mycket väsentlig del av
kontrollen av körkortsinnehavare sker sålunda inom rättsväsendet. Det
synes inte vara avsikten att denna kontroll ska kunna ingå i det avgiftsbelagda
området. Detsamma gäller den medverkan i körkortsärenden
som sker genom sjukvården och socialtjänsten.
Med hänsyn till det anförda avstyrker Lagrådet den föreslagna delegeringen
av föreskriftsrätten när det gäller tillsyn enligt körkortslagen.
Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
8 kap. 1–3 §§
Paragraferna, som innehåller regler om överklagande av beslut, är
ostrukturerade och återger inte på ett korrekt sätt det avsedda innehållet. I
ett första stycke i de två inledande paragraferna behandlas beslut av
Transportstyrelsen som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I
1 § andra stycket finns forumregler som uppenbarligen även är
tillämpliga på beslut som får överklagas enligt 2 § första stycket. Såväl
1 § tredje stycket som 2 § andra stycket innehåller en föreskrift om att
prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Enligt Lagrådets mening bör innehållet i 1 § första stycket och 2 §
första stycket sammanföras till en paragraf som reglerar vilka beslut som
får överklagas. Till denna paragraf bör också nuvarande 2 § första stycket
1 föras.
Enligt de föreslagna forumreglerna i 1 § andra stycket första meningen
överklagas beslut enligt första stycket eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller tillämplig förordning hos den länsrätt
inom vars domkrets klaganden är folkbokförd eller, om denne inte är
folkbokförd i Sverige, hos den länsrätt inom vars domkrets han eller hon
vistas. Beslut i övriga fall överklagas enligt andra meningen i stycket hos
den länsrätt inom vars domkrets beslutet fattades.
Huvudregeln i första meningen är generellt utformad och omfattar
således också t.ex. ett beslut om att en fysisk eller juridisk person som
har tillstånd att bedriva riskutbildning ska inkomma med ett åtgärdsprogram
enligt 6 kap. 3 § Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning
för behörighet A och A1 (TSFS 2009:26). Avsikten torde dock
vara att sådana beslut, i likhet med beslut att inte bevilja eller återkalla
tillstånd att bedriva riskutbildning, ska överklagas hos den länsrätt inom
vars domkrets beslutet meddelades.

Detta bör framgå av författningstexten
.
I 3 § första stycket anges i sju punkter olika typer av beslut som inte
får överklagas. Av remissen framgår inte om uppräkningarna av överklagbara
och icke överklagbara beslut är uttömmande, även om den valda
lagstiftningstekniken ger intryck av att så är fallet. Är inte andra beslut
överklagbara än dem som räknas upp i 1 och 2 §§ bör uppräkningen i 3 §
första stycket ersättas med en regel om att andra beslut inte får överklagas.
Lagrådet ställer sig emellertid frågande till behovet av överklagandeförbud
åtminstone beträffande några av de uppräknade besluten.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
161
Vad gäller förbudet att överklaga beslut om villkor som innebär krav
på automatväxlat fordon, om villkoret inte är medicinskt betingat,
uttalades i förarbetena vid bestämmelsens tillkomst att sådana beslut
undantagslöst torde vara av gynnande karaktär för den enskilde. Den
enskilde ansågs därför inte böra tillerkännas någon rätt att överklaga
beslutet (prop. 2002/03:55 s. 34). Att ett beslut som inte går den enskilde
emot inte är överklagbart framgår redan av 22 § förvaltningslagen
(1986:223). Överklagandeförbudet i 3 § första stycket 4 framstår därför
som överflödigt. Vid tillkomsten av det överklagandeförbud som i
lagrådsremissen återfinns i 3 § första stycket 2 (”utfärdande av körkort i
annat fall än vägran att utfärda körkort enligt 3 kap. 1 § första stycket 2”)
uttalades att det saknades anledning att tillerkänna någon rätt att överklaga
sådana beslut eftersom de baseras på omständigheter som normalt
inte är tvistiga (prop. 1997/98:124 s. 90). Även detta överklagandeförbud
kan därför ifrågasättas av samma anledning.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt Lagrådets mening överklagande-
och forumreglerna övervägas ytterligare i det fortsatta
lagstiftningsarbetet. Om de i remissen föreslagna reglerna behålls kan de
förslagsvis disponeras och formuleras på följande sätt:
1 § Följande beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
:
1. beslut enligt 7 kap. 2 § första och andra styckena, om inte
annat följer av 2 §,
2. beslut att inte utfärda körkort med stöd av 3 kap. 1 § första
stycket 2,
3. beslut att inte bevilja tillstånd enligt 4 kap. 9 § att bedriva
introduktionsutbildning eller tillstånd enligt 4 kap. 12 § att
bedriva riskutbildning, och
4. beslut enligt 4 kap. 10 § att återkalla tillstånd att bedriva
introduktionsutbildning eller beslut enligt 4 kap. 13 § att återkalla
tillstånd att bedriva riskutbildning.
Ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut
varigenom ärendet avgörs.
2 § Följande beslut får inte överklagas:
1. beslut i ärende om utfärdande av traktorkort eller förarbevis,
2. beslut i ärende om utfärdande av körkort i annat fall än som
avses i 1 § första stycket 2,
3. beslut i ärende om förnyelse av körkort eller förarbevis,
4. beslut om villkor enligt 7 kap. 2 § första stycket 5, om
villkoret innebär krav på automatväxlat fordon och inte är
medicinskt betingat,
5.

uppmaning enligt 3 kap.13 § första stycket 5,
6. beslut enligt 5 kap. 7 § om omhändertagande av körkortstillstånd,
körkort, traktorkort eller förarbevis, och
7. beslut i fråga om godkännande vid förarprov.
Prop. 2009/10:20
Bilaga 14
162
3 § Beslut som avses i 1 § första stycket 1 och 2 och andra
stycket samt beslut enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag eller tillämplig förordning och som inte rör
introduktionsutbildning eller riskutbildning överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd eller, om
denne inte är folkbokförd i Sverige, hos den länsrätt inom vars
domkrets klaganden vistas. Övriga beslut överklagas hos den
länsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.
Transportstyrelsen får föra talan även till förmån för den
enskilda parten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.
Näringsdepartementet
Prop. 2009/10:20
163
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 2009.
Närvarande: Statsrådet Odell, ordförande, och statsråden Ask, Husmark
Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund,
Littorin, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors, Krantz.
Föredragande: Statsrådet Torstensson.
Regeringen beslutar proposition 2009/10:20 Transportstyrelsens
verksamhet inom körkorts- och yrkestrafikområdet.
Rättsdatablad
Prop. 2009/10:20
164
Författningsrubrik Bestämmelser som
inför, ändrar, upphäver
eller upprepar
ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EGregler
Lag om ändring i lagen
(1975:88) med
bemyndigande att
meddela föreskrifter om
trafik, transporter och
kommunikationer
Lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)
Lag om ändring i lagen
(2001:558) om vägtrafikregister
1 kap. 1 §
8 kap. 2 §
32006R0561
32006L0022