Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
3
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabellförteckning
4
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi
Tabell 1
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||
Förenta staterna | 2,5 | 3,6 | 3,1 | 2,7 | 2,1 | 0,4 | 1,1 | 3,2 | 3,3 | |||
Euroområdet | 0,8 | 1,9 | 1,8 | 3,1 | 2,7 | 0,6 | 0,3 | 1,7 | 2,0 | |||
1 Kalenderkorrigerad. | ||||||||||||
Källor: Eurostat, U.S. Department of Commerce och egna beräkningar. | ||||||||||||
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs | ||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||
Reporänta | 2,75 | 2,00 | 1,50 | 3,00 | 4,00 | 2,00 | 0,25 | 0,50 | 1,25 | 2,50 | ||
2,69 | 2,05 | 1,93 | 3,06 | 4,12 | 1,58 | 0,20 | 0,60 | 1,00 | 2,50 | |||
4,30 | 3,33 | 3,16 | 3,69 | 4,19 | 2,33 | 2,80 | 3,30 | 3,80 | 4,20 | |||
4,86 | 3,95 | 3,38 | 3,64 | 4,32 | 2,67 | 3,60 | 3,80 | 4,10 | 4,50 | |||
0,5 | 0,3 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |||||||
6 mån. EURIBOR | 2,09 | 2,11 | 2,46 | 3,61 | 3,97 | 1,97 | 0,80 | 1,00 | 1,50 | 3,70 | ||
124,39 | 122,38 | 131,21 | 123,07 | 125,70 | 141,95 | 141,00 | 138,00 | 132,00 | 132,00 | |||
EUR/SEK | 9,02 | 8,98 | 9,44 | 9,03 | 9,43 | 10,83 | 10,60 | 10,20 | 9,60 | 9,60 | ||
USD/SEK | 7,33 | 6,69 | 7,95 | 6,84 | 6,48 | 8,00 | 7,68 | 7,56 | 7,50 | 7,50 | ||
EUR/USD | 1,23 | 1,34 | 1,19 | 1,32 | 1,46 | 1,35 | 1,38 | 1,35 | 1,28 | 1,28 | ||
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. | ||||||||||||
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt | ||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||
3,01 | 2,16 | 1,75 | 2,45 | 3,59 | 3,81 | 0,39 | 0,42 | 0,82 | 1,81 | |||
4,08 | 3,78 | 2,85 | 3,52 | 4,15 | 3,79 | 2,54 | 3,07 | 3,57 | 4,02 | |||
4,63 | 4,43 | 3,38 | 3,70 | 4,18 | 3,90 | 3,33 | 3,71 | 3,96 | 4,32 | |||
0,53 | 0,36 | 0,00 | ||||||||||
6 mån. EURIBOR | 2,21 | 2,05 | 2,13 | 3,06 | 3,97 | 3,70 | 0,81 | 0,91 | 1,27 | 2,69 | ||
127,60 | 125,92 | 128,28 | 127,30 | 125,15 | 127,17 | 142,96 | 139,38 | 134,75 | 132,00 | |||
EUR/SEK | 9,12 | 9,12 | 9,28 | 9,25 | 9,25 | 9,62 | 10,79 | 10,38 | 9,88 | 9,60 | ||
USD/SEK | 8,07 | 7,34 | 7,47 | 7,37 | 6,75 | 6,59 | 7,93 | 7,61 | 7,53 | 7,50 | ||
EUR/USD | 1,13 | 1,24 | 1,24 | 1,26 | 1,37 | 1,46 | 1,36 | 1,36 | 1,31 | 1,28 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
5
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion
Tabell 4 Försörjningsbalans
Utfall för
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1 467 | 2,0 | 2,6 | 2,7 | 2,3 | 3,0 | 1,2 | 3,0 | 3,4 | ||
Offentliga konsumtionsutgifter | 834 | 0,4 | 0,4 | 2,0 | 0,4 | 1,5 | 1,2 | 1,1 | |||
Statliga | 219 | 2,0 | 1,0 | 0,2 | 3,2 | 2,6 | |||||
Kommunala | 615 | 0,1 | 1,5 | 2,4 | 0,8 | 2,0 | 0,5 | 0,5 | |||
Fasta bruttoinvesteringar | 615 | 1,4 | 5,7 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 2,7 | 4,0 | 8,4 | ||
Lagerinvesteringar1 | 5 | 0,2 | 0,0 | 0,2 | 0,8 | 0,4 | 0,4 | 0,2 | |||
Export | 1 711 | 4,0 | 11,0 | 6,6 | 8,9 | 5,8 | 1,8 | 2,2 | 6,7 | 7,9 | |
Import | 1 477 | 3,8 | 6,8 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,0 | 1,3 | 6,2 | 7,8 | |
BNP | 3 157 | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,6 | 0,6 | 3,1 | 3,8 | ||
BNP, kalenderkorrigerad | 3 154 | 2,1 | 3,5 | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 0,3 | 3,1 | 4,2 | ||
1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 5 Bidrag till tillväxt
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||||
Hushållens konsumtionsutgifter | 1,0 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 1,4 | 0,6 | 1,4 | 1,6 | ||||||
Offentliga konsumtionsutgifter | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | ||||||
Statliga | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,2 | 0,2 | |||||||||
Kommunala | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,4 | 0,1 | 0,1 | ||||||
Fasta bruttoinvesteringar | 0,2 | 0,9 | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 0,5 | 0,6 | 1,3 | ||||||
Lagerinvesteringar | 0,2 | 0,0 | 0,2 | 0,8 | 0,4 | 0,4 | 0,2 | |||||||
Export | 1,8 | 4,8 | 3,1 | 4,3 | 3,0 | 1,0 | 1,1 | 3,3 | 4,0 | |||||
Import | 7,5 | |||||||||||||
BNP | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,6 | 0,6 | 3,1 | 3,8 | ||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | ||||||||||||||
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling | ||||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||||
Mdkr | Procentuell volymförändring | |||||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | ||||
Export | ||||||||||||||
Varuexport | 1 208 | 4,9 | 10,1 | 5,0 | 7,6 | 3,1 | 1,1 | 2,3 | 6,3 | 7,7 | ||||
Bearbetade varor1 | 965 | 4,9 | 10,2 | 4,6 | 8,0 | 3,9 | 1,8 | 6,9 | 8,6 | |||||
Tjänsteexport | 504 | 1,3 | 13,4 | 11,7 | 12,5 | 13,3 | 3,7 | 2,0 | 7,5 | 8,4 | ||||
Total export | 1 711 | 4,0 | 11,0 | 6,6 | 8,9 | 5,8 | 1,8 | 2,2 | 6,7 | 7,9 | ||||
Exportpris | 2,8 | 2,9 | 2,0 | 4,2 | 1,2 | 0,1 | ||||||||
Import | ||||||||||||||
Varuimport | 1 081 | 5,7 | 7,9 | 7,4 | 9,0 | 9,2 | 2,2 | 1,2 | 6,1 | 7,5 | ||||
Bearbetade varor1 | 761 | 4,5 | 9,9 | 8,9 | 10,9 | 11,9 | 0,4 | 2,3 | 6,8 | 8,3 | ||||
Tjänsteimport | 396 | 4,0 | 5,6 | 7,8 | 10,1 | 5,0 | 1,6 | 6,5 | 8,6 | |||||
Total import | 1 477 | 3,8 | 6,8 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,0 | 1,3 | 6,2 | 7,8 | ||||
Importpris | 0,9 | 4,6 | 3,2 | 4,3 | 0,4 | 1,3 |
1 Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
6
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar
Utfall för
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Näringslivet1 | 421 | 1,6 | 4,8 | 8,9 | 8,3 | 8,4 | 4,6 | – | – | ||
Varuproducenter | 184 | 6,0 | 0,2 | 14,2 | 5,8 | 9,5 | 3,9 | – | – | ||
Industri | 97 | 2,2 | 12,8 | 11,4 | 2,2 | – | – | ||||
Övriga varuproducenter | 87 | 13,1 | 3,3 | 16,3 | 15,8 | 7,2 | 6,0 | – | – | ||
Tjänsteproducenter1 | 237 | 8,3 | 5,1 | 10,1 | 7,6 | 5,1 | – | – | |||
Bostäder | 98 | 5,4 | 15,4 | 15,7 | 15,0 | 8,7 | 0,1 | – | – | ||
Nybyggnationer | 55 | 6,3 | 23,1 | 18,3 | 12,8 | 8,6 | – | – | |||
Ombyggnationer | 43 | 4,0 | 4,6 | 11,3 | 18,9 | 8,9 | 7,7 | 2,3 | 1,2 | – | – |
Offentliga myndigheter | 96 | 1,9 | 2,8 | 6,6 | 2,4 | 4,0 | 10,3 | – | – | ||
Staten | 47 | 1,7 | 10,6 | 2,3 | 3,7 | 10,0 | – | – | |||
Kommuner | 50 | 8,4 | 11,4 | 8,6 | 4,3 | 10,6 | – | – | |||
Totalt | 615 | 1,4 | 5,7 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 2,7 | 4,0 | 8,4 | ||
Byggnader | 262 | 6,3 | 4,7 | 10,3 | 6,4 | 1,5 | 4,0 | 7,0 | |||
Maskiner | 260 | 4,8 | 3,8 | 12,2 | 9,5 | 9,8 | 5,8 | 4,1 | 9,5 | ||
Mjukvara | 94 | 0,5 | 9,5 | 11,1 | 5,0 | 4,8 | 3,5 | 10,3 | |||
1 Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
7
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 8 Hushållens ekonomi
Utfall för
Hushållens inkomster
Mdkr | Procentuell förändring, löpande priser | ||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Real disponibel inkomst1 | 1,4 | 1,3 | 1,2 | 3,3 | 3,6 | 3,6 | 0,6 | 1,2 | 1,2 | 1,6 | |
Prisindex2 | 1,7 | 0,9 | 1,2 | 1,0 | 1,1 | 2,8 | 2,2 | 0,5 | 0,4 | 0,8 | |
Nominell disponibel inkomst | 1 563 | 3,2 | 2,1 | 2,4 | 4,3 | 4,8 | 6,6 | 2,8 | 1,7 | 1,6 | 2,4 |
varav | |||||||||||
Lönesumma3 | 1 309 | 2,4 | 2,6 | 3,6 | 5,4 | 7,0 | 5,8 | 0,1 | 2,5 | 3,6 | |
Övriga faktorinkomster | 261 | 4,2 | 4,6 | 8,8 | 2,2 | 3,0 | 0,5 | 1,4 | 2,1 | 3,3 | |
Räntor och utdelningar, netto4 | 0,0 | 0,6 | 0,1 | ||||||||
Offentliga transfereringar | 499 | 7,8 | 3,4 | 1,7 | 1,9 | 1,3 | 7,4 | 3,5 | 1,0 | 1,2 | |
varav | |||||||||||
Pensioner | 262 | 10,8 | 3,2 | 0,7 | 2,8 | 4,0 | 5,5 | 6,8 | 0,8 | 2,2 | 3,6 |
Sjukdom | 113 | 7,4 | 1,0 | 3,7 | 0,0 | ||||||
Arbetsmarknad | 21 | 11,1 | 10,9 | 71,2 | 46,0 | 1,6 | |||||
Familjer och barn | 55 | 3,0 | 1,8 | 2,8 | 8,7 | 1,9 | 2,0 | 2,9 | 2,0 | 2,3 | 1,9 |
Studier | 12 | 1,2 | 2,9 | 5,3 | 18,5 | 8,6 | |||||
Övrigt | 37 | 0,9 | 6,8 | 1,5 | 5,1 | 3,9 | 6,5 | 6,5 | 4,6 | ||
Privata transfereringar | 51 | 5,2 | 2,8 | 6,0 | 6,0 | 6,4 | 0,4 | 1,7 | 2,2 | ||
Skatter och avgifter | 554 | 6,6 | 4,6 | 4,7 | 5,4 | 1,7 | 3,0 | 3,7 | |||
Hushållens sparande | |||||||||||
Mdkr | Andel av disponibel inkomst | ||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Eget sparande | 96 | 3,7 | 2,4 | 1,0 | 1,9 | 2,5 | 6,1 | 8,4 | 8,3 | 6,8 | 5,1 |
Nettosparande i avtalspensioner | |||||||||||
(inklusive pps) | 106 | 5,9 | 5,7 | 6,2 | 6,4 | 7,2 | 6,8 | 6,7 | 6,8 | 6,4 | 6,2 |
Total sparkvot5 | 202 | 9,0 | 7,7 | 6,8 | 7,8 | 9,1 | 12,1 | 14,1 | 14,1 | 12,4 | 10,7 |
Finansiellt sparande | 155 | 7,7 | 5,8 | 4,7 | 5,2 | 6,3 | 9,9 | 12,7 | 13,0 | 11,0 | 9,0 |
1Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
2Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
5 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 9 Näringslivets produktion
Utfall för
Mdkr | Procentuell volymförändring | ||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Varuproducenter | 816 | 2,5 | 8,5 | 3,6 | 5,3 | 2,6 | 1,9 | 5,2 | 6,4 | ||
varav: Industri | 544 | 4,9 | 9,1 | 4,4 | 7,4 | 2,4 | 3,1 | 7,0 | 8,1 | ||
Byggverksamhet | 141 | 4,8 | 4,3 | 4,0 | 4,6 | 2,9 | 2,8 | 4,8 | |||
Tjänsteproducenter | 1 351 | 2,3 | 3,4 | 4,3 | 5,7 | 3,7 | 0,4 | 3,2 | 3,9 | ||
varav: Handel | 322 | 6,7 | 6,5 | 4,4 | 3,3 | 4,0 | 0,5 | 4,3 | 4,8 | ||
Företagstjänster | 315 | 2,2 | 8,4 | 6,0 | 11,2 | 6,2 | 2,3 | 4,6 | |||
Näringslivet totalt | 2 167 | 2,4 | 5,3 | 4,0 | 5,6 | 3,3 | 0,5 | 3,9 | 4,8 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
8
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 10 Offentlig produktion
Utfall för
Mdkr | Procentuell volymförändring | |||||||||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | ||||||||
Kommunal produktion | 415 | 1,2 | 0,6 | 0,1 | 0,4 | 0,7 | 0,5 | 0,4 | 0,2 | |||||||||
Statlig produktion | 145 | 1,6 | 1,5 | 0,1 | 0,7 | 1,2 | 1,1 | |||||||||||
Total offentlig produktion | 560 | 0,2 | 1,3 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,4 | 0,9 | ||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | ||||||||||||||||||
Tabell 11 Bytesbalans | ||||||||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||||||||
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||||||||
Handelsbalans | 150 | 169 | 146 | 152 | 117 | 118 | 114 | 111 | 114 | 113 | ||||||||
procent av BNP | 6,0 | 6,4 | 5,3 | 5,2 | 3,8 | 3,7 | 3,7 | 3,6 | 3,6 | 3,4 | ||||||||
Tjänstebalans | 17 | 43 | 58 | 75 | 107 | 116 | 107 | 111 | 124 | 129 | ||||||||
Faktorinkomster | 31 | 0 | 21 | 55 | 74 | 54 | 37 | 38 | 42 | 49 | ||||||||
Löpande transfereringar | ||||||||||||||||||
Bytesbalans | 181 | 177 | 190 | 246 | 264 | 246 | 222 | 222 | 239 | 248 | ||||||||
procent av BNP | 7,2 | 6,7 | 7,0 | 8,5 | 8,6 | 7,8 | 7,2 | 7,1 | 7,4 | 7,4 | ||||||||
Kapitaltransfereringar | 0 | 0 | 2 | |||||||||||||||
Finansiellt sparande | 181 | 177 | 193 | 226 | 261 | 241 | 216 | 217 | 234 | 242 | ||||||||
procent av BNP | 7,2 | 6,8 | 7,0 | 7,8 | 8,5 | 7,6 | 7,0 | 7,0 | 7,3 | 7,2 | ||||||||
Bytesförhållande | ||||||||||||||||||
procentuell utveckling | 0,2 | 2,1 | 0,8 | |||||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | ||||||||||||||||||
Tabell 12 Bruttosparande | ||||||||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||||||||
Mdkr | Procent av BNP | |||||||||||||||||
2008 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | ||||||||
Realt sparande | 621 | 16,6 | 16,4 | 17,2 | 18,2 | 19,7 | 19,7 | 16,5 | 15,9 | 16,6 | 17,7 | |||||||
Fasta investeringar | 615 | 16,3 | 16,4 | 17,4 | 18,2 | 19,0 | 19,5 | 17,1 | 16,1 | 16,4 | 17,3 | |||||||
Lagerinvesteringar | 5 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,7 | 0,2 | 0,2 | 0,4 | ||||||||||
Finansiellt sparande | 241 | 7,2 | 6,8 | 7,0 | 7,8 | 8,5 | 7,6 | 7,0 | 7,0 | 7,3 | 7,2 | |||||||
Offentlig sektor | 79 | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,8 | 2,5 | ||||||||||||
Hushåll | 155 | 3,9 | 2,9 | 2,3 | 2,5 | 3,0 | 4,9 | 6,7 | 6,8 | 5,7 | 4,5 | |||||||
Företag | 7 | 4,4 | 3,3 | 2,7 | 2,9 | 1,7 | 0,2 | 2,6 | 3,6 | 3,7 | 3,7 | |||||||
Bruttosparande | 862 | 23,8 | 23,2 | 24,2 | 26,0 | 28,2 | 27,3 | 23,5 | 22,9 | 23,9 | 24,9 | |||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | ||||||||||||||||||
Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI) | ||||||||||||||||||
Utfall för |
||||||||||||||||||
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |||||||||
BNP | 2 515 | 2 625 | 2 735 | 2 901 | 3 064 | 3 157 | 3 067 | 3 104 | 3 214 | 3 364 | ||||||||
Primära inkomster netto | 23 | 49 | 63 | 70 | 38 | 40 | 44 | 51 | ||||||||||
BNI | 2 538 | 2 619 | 2 731 | 2 949 | 3 127 | 3 227 | 3 105 | 3 143 | 3 258 | 3 415 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation
Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet | ||||||||||
Procentuell förändring om annat ej anges | ||||||||||
BNP1 | 1,9 | 4,1 | 3,3 | 4,2 | 2,6 | 0,6 | 3,1 | 3,8 | ||
Produktivitet2 | 3,4 | 3,6 | 3,0 | 3,0 | 2,1 | 2,7 | 3,6 | |||
Arbetade timmar | 0,8 | 0,2 | 1,3 | 3,2 | 1,6 | 0,3 | 0,2 | |||
Medelarbetstid | 1,3 | 0,6 | 0,4 | 2,1 | 0,9 | |||||
Kalenderkorrigerat | ||||||||||
BNP1, 3 | 2,1 | 3,5 | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 0,3 | 3,1 | 4,2 | ||
Produktivitet2, 3 | 3,2 | 4,1 | 3,0 | 2,8 | 2,4 | 2,7 | 3,2 | |||
Arbetade timmar3 | 0,2 | 1,9 | 3,5 | 1,0 | 0,4 | 1,0 | ||||
Medelarbetstid3 | 0,2 | 0,9 | 1,5 | 0,9 | 0,1 | |||||
Sysselsatta, |
0,5 | 1,8 | 2,4 | 0,9 | 0,8 | |||||
Sysselsatta, |
0,8 | 2,0 | 2,5 | 1,2 | 0,9 | |||||
Sysselsättningsgrad, |
74,8 | 74,0 | 73,9 | 74,5 | 75,6 | 75,7 | 73,3 | 70,5 | 70,0 | 70,6 |
Arbetskraften, |
0,3 | 0,4 | 0,5 | 1,1 | 1,4 | 0,9 | 0,3 | 0,1 | ||
Arbetskraften, |
0,3 | 0,4 | 0,8 | 1,2 | 1,5 | 1,2 | 0,2 | 0,2 | ||
Arbetslöshet, |
6,8 | 7,7 | 7,7 | 7,1 | 6,2 | 6,1 | 8,9 | 11,4 | 11,6 | 11,0 |
Arbetslöshet, |
6,8 | 7,7 | 7,7 | 7,1 | 6,1 | 6,2 | 8,8 | 11,4 | 11,6 | 10,9 |
Arbetslöshet, |
5,5 | 6,3 | 6,0 | 5,4 | 4,6 | 4,6 | 7,1 | 8,4 | 8,5 | 8,2 |
def.8 | ||||||||||
Programdeltagare9 | 2,0 | 2,3 | 2,6 | 2,9 | 1,8 | 1,7 | 2,7 | 5,0 | 4,9 | 4,8 |
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program | ||||||||||
Tusental personer, årsgenomsnitt | ||||||||||
Sysselsatta | 22 | 27 | 40 | 56 | 37 | 16 | 10 | 14 | 14 | 14 |
I utbildning | 70 | 80 | 83 | 82 | 52 | 69 | 123 | 228 | 225 | 221 |
Totalt | 93 | 108 | 123 | 139 | 89 | 85 | 133 | 242 | 239 | 235 |
Resursutnyttjandet | ||||||||||
Procent av potentiell nivå9 | ||||||||||
1,0 | 1,3 | 2,5 | 2,6 | 0,0 | ||||||
Produktivitetsgap | 0,2 | 2,7 | 2,9 | 3,2 | 1,5 | 1,3 | ||||
Medelarbetstidsgap | 0,5 | 0,2 | 0,9 | 1,3 | 1,1 | |||||
Sysselsättningsgap | 0,6 | 0,2 |
1BNP till marknadspris, fasta priser.
2Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme.
3Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
4Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen
5Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
6Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt
7I procent av arbetskraften.
8Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet.
9Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften
10Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
10
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 15 Löneutveckling och inflation
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Nominell löneutveckling | ||||||||||
Industri | 3,2 | 3,1 | 3,1 | 3,2 | 3,7 | 4,4 | 2,8 | 2,0 | 1,9 | 2,3 |
Byggindustri | 3,8 | 2,6 | 3,1 | 3,4 | 2,6 | 4,5 | 3,1 | 2,0 | 1,9 | 2,3 |
Näringslivets tjänstesektorer | 3,2 | 3,0 | 3,3 | 3,1 | 3,4 | 3,7 | 3,2 | 2,0 | 1,9 | 2,3 |
Statliga myndigheter | 4,2 | 2,9 | 3,3 | 3,4 | 3,8 | 3,8 | 3,3 | 2,5 | 2,5 | 2,8 |
Kommunala myndigheter | 3,8 | 4,2 | 2,8 | 2,8 | 3,0 | 5,0 | 3,3 | 2,0 | 1,9 | 2,3 |
Totalt, konjunkturlönestatistiken | 3,5 | 3,3 | 3,1 | 3,1 | 3,3 | 4,3 | 3,1 | 2,0 | 1,9 | 2,3 |
Totalt, nationalräkenskaperna | 3,4 | 3,1 | 3,5 | 3,3 | 3,1 | 4,4 | 3,2 | 2,2 | 2,1 | 2,5 |
Inkomstbasbelopp, tusen kronor | 40,9 | 42,3 | 43,3 | 44,5 | 45,9 | 48,0 | 50,9 | 51,1 | 52,1 | 54,0 |
Konsumentprisernas utveckling | ||||||||||
KPI, |
1,3 | 0,3 | 0,9 | 1,6 | 3,5 | 0,9 | 0,3 | 0,6 | 1,0 | 2,4 |
KPI, årsgenomsnitt | 1,9 | 0,4 | 0,5 | 1,4 | 2,2 | 3,4 | 0,4 | 0,8 | 1,8 | |
KPIX, |
1,6 | 0,7 | 1,2 | 1,2 | 2,0 | 1,4 | 1,5 | 0,4 | 0,6 | 0,9 |
KPIX, årsgenomsnitt | 2,2 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 1,2 | 2,5 | 1,4 | 0,6 | 0,4 | 0,8 |
KPIF, |
1,9 | 1,0 | 1,6 | 1,2 | 2,4 | 1,6 | 1,9 | 0,6 | 0,7 | 1,1 |
KPIF, årsgenomsnitt | 2,5 | 1,1 | 1,1 | 1,4 | 1,5 | 2,7 | 1,8 | 0,8 | 0,7 | 1,0 |
HIKP, |
1,8 | 0,9 | 1,3 | 1,4 | 2,5 | 2,1 | 2,0 | 0,4 | 0,6 | 0,9 |
HIKP, årsgenomsnitt | 2,3 | 1,0 | 0,8 | 1,5 | 1,7 | 3,3 | 1,8 | 0,7 | 0,4 | 0,8 |
NPI, |
0,8 | 0,1 | 0,2 | 1,9 | 3,8 | 0,1 | 0,4 | 0,6 | 0,9 | |
NPI, årsgenomsnitt | 1,5 | 0,1 | 0,1 | 1,1 | 2,7 | 2,7 | 0,3 | 0,4 | 0,8 | |
Prisbasbelopp, tusen kronor | 38,6 | 39,3 | 39,4 | 39,7 | 40,3 | 41,0 | 42,8 | 42,4 | 42,5 | 42,8 |
1Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.
2Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant.
Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
11
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen
Tabell 16 Offentliga sektorns finanser
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Inkomster | 1 334 | 1 399 | 1 491 | 1 561 | 1 642 | 1 664 | 1 593 | 1 605 | 1 657 | 1 727 |
Procent av BNP | 53,0 | 53,3 | 54,5 | 53,8 | 53,6 | 52,7 | 51,9 | 51,7 | 51,6 | 51,3 |
Skatter och avgifter | 1207 | 1271 | 1346 | 1413 | 1473 | 1479 | 1417 | 1428 | 1474 | 1532 |
Procent av BNP | 48,0 | 48,4 | 49,2 | 48,7 | 48,1 | 46,8 | 46,2 | 46,0 | 45,9 | 45,5 |
Kapitalinkomster | 49 | 49 | 62 | 60 | 71 | 77 | 67 | 63 | 64 | 69 |
Övriga inkomster | 78 | 79 | 83 | 87 | 98 | 108 | 108 | 114 | 119 | 126 |
Utgifter | 1 363 | 1 384 | 1 435 | 1 491 | 1 526 | 1 585 | 1 660 | 1 711 | 1 724 | 1 763 |
Procent av BNP | 54,2 | 52,7 | 52,5 | 51,4 | 49,8 | 50,2 | 54,1 | 55,1 | 53,6 | 52,4 |
Transfereringar och subventioner | 544 | 561 | 586 | 595 | 589 | 602 | 649 | 675 | 684 | 695 |
Hushåll | 466 | 482 | 490 | 499 | 494 | 500 | 537 | 556 | 562 | 569 |
Näringslivet | 47 | 43 | 55 | 51 | 53 | 53 | 62 | 68 | 69 | 70 |
Utlandet | 31 | 36 | 41 | 45 | 43 | 49 | 50 | 51 | 53 | 56 |
Konsumtion | 692 | 703 | 723 | 762 | 793 | 834 | 864 | 888 | 891 | 910 |
Investeringar m.m. | 70 | 72 | 75 | 83 | 89 | 95 | 109 | 109 | 109 | 109 |
Ränteutgifter | 57 | 48 | 52 | 51 | 55 | 53 | 39 | 38 | 40 | 49 |
Finansiellt sparande | 15 | 55 | 70 | 116 | 79 | |||||
Procent av BNP | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,8 | 2,5 | |||||
Staten | 12 | 32 | 74 | 45 | ||||||
Pensionssystemet | 24 | 23 | 27 | 30 | 34 | 31 | 6 | 3 | 1 | |
Kommunsektorn | 4 | 16 | 8 | 9 | 2 | 0 | 0 | |||
Finansiell ställning | ||||||||||
Konsoliderad bruttoskuld | 1 315 | 1 345 | 1 396 | 1 331 | 1 241 | 1 201 | 1 314 | 1 412 | 1 464 | 1 522 |
Procent av BNP | 52,3 | 51,2 | 51,0 | 45,9 | 40,5 | 38,0 | 42,8 | 45,5 | 45,6 | 45,2 |
Nettoskuld | 84 | 52 | ||||||||
Procent av BNP | 3,3 | 2,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
12
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 17 Statens finanser
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | ||
Inkomster | 730 | 772 | 840 | 877 | 916 | 884 | 809 | 816 | 851 | 895 | |
Skatter och avgifter | 661 | 704 | 759 | 799 | 825 | 788 | 715 | 721 | 751 | 787 | |
Överföring från |
1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
Övriga inkomster | 68 | 65 | 80 | 77 | 90 | 95 | 93 | 94 | 99 | 107 | |
Utgifter | 777 | 785 | 828 | 846 | 842 | 838 | 872 | 926 | 919 | 926 | |
Transfereringar till privat sektor | 350 | 359 | 375 | 375 | 358 | 355 | 381 | 400 | 401 | 400 | |
Bidrag till kommunsektorn | 122 | 122 | 142 | 150 | 159 | 152 | 157 | 179 | 167 | 165 | |
Ålderspensionsavgifter | 23 | 26 | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 24 | 23 | 23 | |
Konsumtion | 195 | 194 | 195 | 205 | 210 | 217 | 227 | 240 | 245 | 247 | |
Investeringar m.m. | 36 | 40 | 41 | 43 | 44 | 45 | 50 | 50 | 48 | 47 | |
Ränteutgifter | 51 | 44 | 47 | 46 | 49 | 45 | 32 | 33 | 35 | 43 | |
Finansiellt sparande | 12 | 32 | 74 | 45 | |||||||
Procent av BNP | 0,4 | 1,1 | 2,4 | 1,4 | |||||||
Budgetsaldo | 14 | 18 | 103 | 135 | |||||||
Procent av BNP | 0,5 | 0,6 | 3,4 | 4,3 | |||||||
Statsskuld | 1 186 | 1 213 | 1 262 | 1 220 | 1 115 | 1 062 | 1 160 | 1 253 | 1 306 | 1 356 | |
Procent av BNP | 47,1 | 46,2 | 46,1 | 42,1 | 36,4 | 33,6 | 37,8 | 40,4 | 40,6 | 40,3 | |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | |||||||||||
Tabell 18 Ålderspensionssystemet | |||||||||||
Utfall för |
|||||||||||
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | ||
Inkomster | 182 | 191 | 200 | 210 | 223 | 233 | 226 | 227 | 232 | 239 | |
Socialförsäkringsavgifter | 143 | 147 | 151 | 160 | 169 | 178 | 178 | 179 | 183 | 190 | |
Statliga ålderspensionsavgifter | 23 | 26 | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 24 | 23 | 23 | |
Räntor, utdelningar m.m. | 16 | 18 | 22 | 24 | 30 | 31 | 24 | 25 | 25 | 27 | |
Utgifter | 158 | 168 | 173 | 180 | 189 | 202 | 220 | 223 | 230 | 241 | |
Pensioner | 155 | 163 | 169 | 176 | 186 | 199 | 217 | 220 | 227 | 238 | |
Överföring till staten | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Övriga utgifter | 3 | 3 | 3 | 4 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | |
Finansiellt sparande | 24 | 23 | 27 | 30 | 34 | 31 | 6 | 3 | 1 | ||
Procent av BNP | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 1,0 | 0,2 | 0,1 | 0,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
13
PROP. 2009/10:1 BILAGA 2
Tabell 19 Kommunsektorns finanser
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Inkomster | 575 | 593 | 630 | 658 | 694 | 731 | 747 | 773 | 772 | 791 |
Inkomstskatter | 403 | 420 | 436 | 454 | 479 | 500 | 511 | 514 | 525 | 542 |
Kommunal fastighetsavgift | – | – | – | – | – | 13 | 14 | 14 | 15 | 14 |
Statsbidrag1 | 90 | 90 | 108 | 114 | 120 | 112 | 115 | 137 | 124 | 122 |
Skatter och statsbidrag1, | ||||||||||
procent av BNP | 19,6 | 19,4 | 19,9 | 19,6 | 19,6 | 19,4 | 20,4 | 21,0 | 20,2 | 19,7 |
Kapitalinkomster | 12 | 12 | 10 | 11 | 12 | 12 | 12 | 11 | 10 | 12 |
Övriga inkomster2 | 70 | 71 | 76 | 80 | 83 | 94 | 95 | 97 | 98 | 101 |
Utgifter | 581 | 588 | 614 | 650 | 685 | 728 | 758 | 773 | 772 | 792 |
Transfereringar till hushåll | 25 | 26 | 27 | 28 | 28 | 29 | 32 | 34 | 35 | 36 |
Övriga transfereringar | 14 | 11 | 12 | 13 | 16 | 16 | 20 | 24 | 23 | 23 |
Konsumtion | 495 | 506 | 526 | 555 | 581 | 615 | 635 | 646 | 644 | 660 |
Investeringar | 39 | 38 | 43 | 47 | 53 | 58 | 63 | 62 | 64 | 66 |
Ränteutgifter | 8 | 7 | 6 | 7 | 9 | 10 | 8 | 7 | 6 | 7 |
Finansiellt sparande | 4 | 16 | 8 | 9 | 2 | 0 | 0 | |||
Procent av BNP | 0,2 | 0,6 | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |||
Resultat före extraordinära poster | 2 | 13 | 15 | 14 | 8 | 4 | 6 | 3 |
1Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.
2Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Utfall för
2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | |
Finansiellt sparande, miljarder kronor | 15 | 55 | 70 | 116 | 79 | |||||
Finansiellt sparande | 0,6 | 2,0 | 2,4 | 3,8 | 2,5 | |||||
Justering för konjunkturläge | 0,4 | 0,0 | 3,5 | 3,6 | 2,7 | 1,6 | ||||
Justering för engångseffekter1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
Justering, extraordinära kapitalvinster | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |||
Strukturellt sparande | 0,6 | 0,5 | 1,6 | 2,3 | 1,4 | 0,2 | 0,7 | 0,6 | ||
Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 | 0,7 | 0,7 | 0,9 | 1,1 | 1,5 | 1,6 | 1,2 | 0,8 | 0,5 | 0,4 |
1,0 | 1,3 | 2,5 | 2,6 | 0,0 |
1Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och
2miljarder kronor 2009.
2 Procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
14