Budgetpropositionen för 2010

Kultur, medier,

trossamfund och fritid

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Förslag till statsbudget för 2010

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.................................		17
	2.1	Omfattning............................................................................................	17
	2.2	Politikens inriktning .............................................................................	17
	2.2.1	Utgångspunkter ....................................................................................	17
	2.2.2	Prioriteringar.........................................................................................	21
	2.3	Utgiftsutveckling ..................................................................................	32
	2.4	Skatteutgifter.........................................................................................	33
3	Kulturområdesövergripande verksamhet............................................................		35
	3.1	Omfattning............................................................................................	35
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	35
	3.3	Mål .........................................................................................................	36
	3.4	Resultatredovisning ..............................................................................	36
	3.4.1	Barn- och ungdomskultur ....................................................................	36
	3.4.2	Internationell och interkulturell kulturverksamhet............................	38
	3.4.3	Internationellt samarbete .....................................................................	39

3.4.4Fördjupad samverkan mellan näringspolitik, regional

	tillväxtpolitik och kulturpolitik............................................................	40
3.4.5	Forskning inom kulturområdet ...........................................................	41
3.4.6	Jämställdhet...........................................................................................	43
3.4.7	Kultur och hälsa ....................................................................................	43
3.4.8	Handikappolitik ....................................................................................	44
3.4.9	Regional fördelning av statens stöd till kultur ....................................	45
3.4.10	Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror .................................	47
3.5	Revisionens iakttagelser........................................................................	49
3.6	Budgetförslag ........................................................................................	49
3.6.1	1:1 Statens kulturråd.............................................................................	49

3.6.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

	internationellt kulturutbyte och samarbete ........................................	50
3.6.3	1:3 Skapande skola ................................................................................	51

3.6.41:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av

	kulturpolitiska medel............................................................................	51
3.6.5	1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ..........	52
3.6.6	1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ................................................	53

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4	Teater, dans och musik..........................................................................................		55
	4.1	Omfattning ............................................................................................	55
	4.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	55
	4.3	Mål..........................................................................................................	56
	4.4	Resultatredovisning...............................................................................	56
	4.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	58
	4.6	Budgetförslag.........................................................................................	59

4.6.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och

Voksenåsen ............................................................................................

4.6.22:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och

		lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ........................................	61
	4.6.3	2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål..........................	61
5	Litteraturen, läsandet och språket........................................................................		65
	5.1	Omfattning ............................................................................................	65
	5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	65
	5.3	Mål..........................................................................................................	66
	5.4	Resultatredovisning...............................................................................	66
	5.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	67
	5.6	Budgetförslag.........................................................................................	67
	5.6.1	3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet.....................................................	67
	5.6.2	3:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ......................................	68
	5.6.3	3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket ............................................	68

5.6.43:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

		litteratur .................................................................................................	70
	5.6.5	3:5 Institutet för språk och folkminnen...............................................	71
6	Bildkonst, arkitektur, form och design................................................................		73
	6.1	Omfattning ............................................................................................	73
	6.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	73
	6.3	Mål..........................................................................................................	74
	6.4	Resultatredovisning...............................................................................	74
	6.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	76
	6.6	Budgetförslag.........................................................................................	76
	6.6.1	4:1 Statens konstråd ..............................................................................	76
	6.6.2	4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ....................	77
	6.6.3	4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor .......................................................	78
	6.6.4	4:4 Främjande av hemslöjden................................................................	79
	6.6.5	4:5 Bidrag till bild- och formområdet ..................................................	79
7	Kulturskaparnas villkor.........................................................................................		81
	7.1	Omfattning ............................................................................................	81
	7.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	81
	7.3	Mål..........................................................................................................	82
	7.4	Resultatredovisning...............................................................................	82
	7.5	Revisionens iakttagelser ........................................................................	83
	7.6	Budgetförslag.........................................................................................	83
	7.6.1	5:1 Konstnärsnämnden..........................................................................	83
	7.6.2	5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ..........................................	84
8	Arkiv	......................................................................................................................	87

		PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
	8.1	Omfattning............................................................................................	87
	8.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	87
	8.3	Mål .........................................................................................................	88
	8.4	Resultatredovisning ..............................................................................	88
	8.5	Revisionens iakttagelser........................................................................	89
	8.6	Budgetförslag ........................................................................................	90
	8.6.1	6:1 Riksarkivet.......................................................................................	90
	8.6.2	6:2 Bidrag till regional arkivverksamhet ..............................................	90
9	Kulturmiljö ...........................................................................................................		93
	9.1	Omfattning............................................................................................	93
	9.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	93
	9.3	Mål .........................................................................................................	94
	9.4	Resultatredovisning ..............................................................................	94
	9.5	Revisionens iakttagelser........................................................................	95
	9.6	Budgetförslag ........................................................................................	96
	9.6.1	7:1 Riksantikvarieämbetet ....................................................................	96
	9.6.2	7:2 Bidrag till kulturmiljövård..............................................................	97
	9.6.3	7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning...........................................................	98
10	Museer och utställningar......................................................................................		99
	10.1	Omfattning............................................................................................	99
	10.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	99
	10.3	Mål .......................................................................................................	100
	10.4	Resultatredovisning ............................................................................	100
	10.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	103
	10.6	Budgetförslag ......................................................................................	103
	10.6.1	8:1 Centrala museer: Myndigheter ....................................................	103
	10.6.2	8:2 Centrala museer: Stiftelser ...........................................................	105
	10.6.3	8:3 Bidrag till regionala museer..........................................................	105
	10.6.4	8:4 Bidrag till vissa museer .................................................................	106
	10.6.5	8:5 Riksutställningar ...........................................................................	107
	10.6.6	8:6 Forum för levande historia...........................................................	108

10.6.78:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa

		kulturföremål ......................................................................................	108
11	Trossamfund .......................................................................................................		111
	11.1	Omfattning..........................................................................................	111
	11.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	111
	11.3	Mål .......................................................................................................	112
	11.4	Resultatredovisning ............................................................................	112
	11.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	112
	11.6	Budgetförslag ......................................................................................	112
	11.6.1	9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund ................................	112
	11.6.2	9:2 Stöd till trossamfund ....................................................................	113
12	Film .....................................................................................................................		115
	12.1	Omfattning..........................................................................................	115
	12.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	115
	12.3	Mål .......................................................................................................	116
	12.4	Resultatredovisning ............................................................................	116
	12.5	Budgetförslag ......................................................................................	117

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	12.5.1	10:1 Filmstöd .......................................................................................	117
13	Medier	..................................................................................................................	119
	13.1 ..........................................................................................	Omfattning	119
	13.2 .................................................................................	Utgiftsutveckling	119
	13.3 ........................................................................................................	Mål	120
	13.4 .............................................................................	Resultatredovisning	120
	13.4.1 ....................................................	Radio och TV i allmänhetens tjänst	120
	13.4.2 ...............................................................................	Kommersiell radio	120
	13.4.3 ..................................................	Lokal icke - kommersiell radio och tv	121
	13.4.4 .........................................................................................	Digital radio	121
	13.4.5 ................................................................................................	Presstöd	122
	13.4.6 ..........................................................................................	Taltidningar	122
	13.4.7 .........................................................	Barn och unga i mediesamhället	123
	13.4.8 .....................................................	Uppföljning av medieutvecklingen	124
	13.4.9 ....................................................................	Internationellt samarbete	125
	13.5 ......................................................................	Revisionens iakttagelser	126
	13.6 .......................................................................................	Budgetförslag	126
	13.6.1 ......................................................................	11:1 Statens biografbyrå	126
	13.6.2 .............	11:2 Utbyte av TV - sändningar mellan Sverige och Finland	127

13.6.311:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska

		utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete..............................	128
	13.6.4	11:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen ............	128
	13.6.5	Radio och tv i allmänhetens tjänst......................................................	129
14	Ungdomspolitik..................................................................................................		133
	14.1	Omfattning ..........................................................................................	133
	14.2	Utgiftsutveckling.................................................................................	133
	14.3	Mål........................................................................................................	134
	14.4	Resultatredovisning.............................................................................	134
	14.4.1	Resultat.................................................................................................	134
	14.4.2	Analys och slutsatser...........................................................................	140
	14.5	Revisionens iakttagelser ......................................................................	143
	14.6	Politikens inriktning............................................................................	144
	14.7	Budgetförslag.......................................................................................	146
	14.7.1	12:1 Ungdomsstyrelsen.......................................................................	146
	14.7.2	12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet....	147
15	Folkrörelsepolitik................................................................................................		149
	15.1	Omfattning ..........................................................................................	149
	15.2	Utgiftsutveckling.................................................................................	149
	15.3	Mål........................................................................................................	150
	15.4	Folkrörelsepolitik ................................................................................	150
	15.4.1	Resultatredovisning.............................................................................	150
	15.4.1.1	Resultat.................................................................................................	150
	15.4.2	Revisionens iakttagelser ......................................................................	154
	15.4.3	Politikens inriktning............................................................................	154
	15.5	Idrottsfrågor ........................................................................................	157
	15.5.1	Resultatredovisning.............................................................................	157
	15.5.1.1	Mål ....................................................................................................	157
	15.5.1.2	Resultat.................................................................................................	157
	15.5.1.3	Analys och slutsatser...........................................................................	159

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

	15.5.2	Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel...............................	159
	15.5.3	Politikens inriktning ...........................................................................	160
	15.6	Friluftspolitik ......................................................................................	160
	15.6.1	Resultatredovisning ............................................................................	160
	15.6.1.1	Resultat................................................................................................	160
	15.6.1.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	161
	15.6.2	Politikens inriktning ...........................................................................	161
	15.7	Budgetförslag ......................................................................................	162
	15.7.1	13:1 Stöd till idrotten..........................................................................	162
	15.7.2	13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler ..........................................	162
	15.7.3	13:3 Bidrag för kvinnors organisering ...............................................	163
	15.7.4	13:4 Stöd till friluftsorganisationer....................................................	163
	15.7.5	13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer .....................	164
	15.7.6	13:6 Insatser för den ideella sektorn..................................................	164
16	Vuxenutbildning under utgiftsområde 17.........................................................		167
	16.1	Budgetförslag ......................................................................................	167
	16.1.1	14:1 Bidrag till folkbildningen............................................................	167
	16.1.2	14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.........	168
	16.1.3	14:3 Bidrag till kontakttolkutbildning...............................................	169
17	Tillsyn av spelmarknaden...................................................................................		171
	17.1	Omfattning..........................................................................................	171
	17.2	Mål .......................................................................................................	171
	17.3	Resultatredovisning ............................................................................	171
	17.3.1	Resultat................................................................................................	171
	17.3.2	Spelmarknadens utveckling under 2008 ............................................	172
	17.3.3	Tillsynen av spelmarknaden ...............................................................	172
	17.3.4	Analys och slutsatser ..........................................................................	172
	17.4	Politikens inriktning ...........................................................................	173
	17.5	Budgetförslag ......................................................................................	173
	17.5.1	15:1 Lotteriinspektionen ....................................................................	173

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................		14
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17...............................................................	32
2.2	Härledning av ramnivån 2010-2012, Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid .........................................................................................	32
2.3	Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
	trossamfund och fritid .........................................................................................	32
2.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto1 .........................................................	33
3.1	Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde
	17 ...........................................................................................................................	35
3.2	Totala statliga medel för regional kulturverksamhet 2006–2008, tusental kronor
	samt kronor per invånare1 ....................................................................................	46
3.3	Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2006-2008...................	48
3.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................	49
3.5	Statliga utställningsgarantier....................................................................................	50
3.6	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:1 Statens kulturråd ........................	50
3.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................	50
3.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete ..............................................................................................................	50
3.9	Anslagsutveckling.....................................................................................................	51
3.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:3 Skapande skola..........................		51
3.11 Anslagsutveckling...................................................................................................		51

3.12		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:4 Försöksverksamhet med ändrad
		regional fördelning av kulturpolitiska medel......................................................	52
3.13		Anslagsutveckling...................................................................................................	52
3.14		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:5 Forsknings- och
		utvecklingsinsatser inom kulturområdet ............................................................	52
3.15		Anslagsutveckling...................................................................................................	53
3.16		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:6 Stöd till icke-statliga
		kulturlokaler .........................................................................................................	53
4.1	Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17.......................		55
4.2	Statlig finansieringsandel av de regionala scenkonstinstitutionernas offentliga
		finansiering ...........................................................................................................	57
4.3	Den fria scenkonsten 2007.......................................................................................		58
4.4	Anslagsutveckling.....................................................................................................		59
4.5	Ekonomisk redovisning för 2008.............................................................................		59
4.6	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten,
		Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater
		och Voksenåsen.....................................................................................................	60
4.7	Anslagsutveckling.....................................................................................................		61
4.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:2 Bidrag till regional
		musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och
		musikinstitutioner................................................................................................	61

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
4.9	Anslagsutveckling......................................................................................................	61
4.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................		62
4.11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och
	musikändamål........................................................................................................	63
5.1	Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17.....	65
5.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	67
5.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet 68
5.4	Anslagsutveckling......................................................................................................	68
5.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:2 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter ....................................................................................................	68
5.6	Anslagsutveckling......................................................................................................	68
5.7	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.................................................	69
5.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:3 Talboks- och
	punktskriftsbiblioteket.........................................................................................	70
5.9	Anslagsutveckling......................................................................................................	70
5.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
	nyhetsinformation och litteratur .........................................................................	70
5.11 Anslagsutveckling....................................................................................................		71
5.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:5 Institutet för språk och
	folkminnen ............................................................................................................	71
6.1	Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design,
utgiftsområde 17..............................................................................................................		73
6.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	76
6.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:1 Statens konstråd..........................	76
6.4	Anslagsutveckling......................................................................................................	77
6.5	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.................................................	77
6.6	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:2 Konstnärlig gestaltning av den
	gemensamma miljön .............................................................................................	78
6.7	Anslagsutveckling......................................................................................................	78
6.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor...	78
6.9	Anslagsutveckling......................................................................................................	79
6.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:4 Främjande av hemslöjden.........		79
6.11 Anslagsutveckling....................................................................................................		79
6.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:5 Bidrag till bild- och
	formområdet .........................................................................................................	79
7.1	Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17 ......................	81
7.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	83
7.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 5:1 Konstnärsnämnden.....................	83
7.4	Anslagsutveckling......................................................................................................	84
7.5	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.................................................	85
7.6	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 5:2 Ersättningar och bidrag till
	konstnärer..............................................................................................................	85
8.1	Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17....................................................	87
8.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	90
8.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 6:1 Riksarkivet ..................................	90
8.4	Anslagsutveckling......................................................................................................	90
8.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 6:2 Bidrag till regional
	arkivverksamhet ....................................................................................................	91
9.1	Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17..........................................	93
9.2	Anslagsutveckling......................................................................................................	96
9.3	Uppdragsverksamhet ................................................................................................	96

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9.4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:1 Riksantikvarieämbetet ...............			96
9.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................			97
9.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård .........			97
9.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................			98
9.8 Anslagsutveckling.....................................................................................................			98
9.9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning ......			98
10.1	Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17 .................		99
10.2	Antal besökare vid de centrala museerna 2006–2008 .........................................		102
10.3	Anslagsutveckling.................................................................................................		103
10.4	Sammanställningen över medelsfördelningen till Centrala museer:
		Myndigheter .......................................................................................................	103
10.5	Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer:
		Myndigheter .......................................................................................................	103
10.6	Uppdragsverksamhet............................................................................................		104
10.7	Uppdragsverksamhet............................................................................................		104
10.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:1 Centrala museer:
		Myndigheter .......................................................................................................	104
10.9	Anslagsutveckling.................................................................................................		105
10.10		Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser....	105
10.11		Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer: Stiftelser.....	105
10.12		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser ..	105
10.13		Anslagsutveckling...............................................................................................	105
10.14		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:3 Bidrag till regionala museer . 106
10.15		Anslagsutveckling...............................................................................................	106
10.16		Sammanställning över medelstilldelningen .......................................................	106
10.17		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:4 Bidrag till vissa museer.........	107
10.18		Anslagsutveckling...............................................................................................	107
10.19		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:5 Riksutställningar ..................	107
10.20		Anslagsutveckling...............................................................................................	108
10.21		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:6 Forum för levande historia ..	108
10.22		Anslagsutveckling...............................................................................................	108
10.23		Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:7 Statliga utställningsgarantier
		och inköp av vissa kulturföremål.......................................................................	109
11.1	Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17...................................		111
11.2	Anslagsutveckling.................................................................................................		112
11.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 9:1 Nämnden för statligt stöd till
		trossamfund ........................................................................................................	113
11.4	Anslagsutveckling.................................................................................................		113
11.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 9:2 Stöd till trossamfund..............		113
12.1	Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17.................................................		115
12.2	Anslagsutveckling.................................................................................................		117
13.1	Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17.............................................		119
13.2	Anslagsutveckling.................................................................................................		126
13.3	Offentligrättslig verksamhet................................................................................		126
13.4	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:1 Statens biografbyrå...............		127
13.5	Anslagsutveckling.................................................................................................		127
13.6	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:2 Utbyte av TV-sändningar
		mellan Sverige och Finland ................................................................................	128
13.7	Anslagsutveckling.................................................................................................		128
13.8	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:3 Bidrag till dokumentation om
		den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete............	128

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
13.9	Anslagsutveckling..................................................................................................	128
13.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:4 Forskning och dokumentation
	om medieutvecklingen........................................................................................	129
13.11 Medelsberäkning för 2010 ..................................................................................		129
13:12 Distributionskontots utveckling 2006–2008 samt prognos för 2009 ..............		130
14:1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17 .............................		133
14.2	Anslagsutveckling..................................................................................................	146
14.4	Anslagsutveckling..................................................................................................	147
14.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 12.2 Bidrag till nationell och
	internationell ungdomsverksamhet ...................................................................	147
15.1	Utgiftsutveckling inom Folkrörelsepolitik, utgiftsområde 17 ...........................	149
15.2	Anslagsutveckling..................................................................................................	162
15.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13.1 Stöd till idrotten....................	162
15.4	Anslagsutveckling..................................................................................................	162
15.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler....................................................................................................	163
15.6	Anslagsutveckling..................................................................................................	163
15.7	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:3 Bidrag för kvinnors
	organisering .........................................................................................................	163
15.8	Anslagsutveckling..................................................................................................	163
15.9	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:4 Stöd till
	friluftsorganisationer ..........................................................................................	164
15.10 Anslagsutveckling................................................................................................		164
15.11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer ..........................................................................................	164
15.12 Anslagsutveckling................................................................................................		164
15.13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:6 Insatser för den ideella
	sektorn.................................................................................................................	165
16.1	Anslagsutveckling..................................................................................................	167
16.2	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:1 Bidrag till folkbildningen .....	167
16.3	Anslagsutveckling..................................................................................................	168
16.4	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.............................................	168
16.5	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:2 Bidrag till vissa
	handikappåtgärder inom folkbildningen ...........................................................	169
16.6	Anslagsutveckling..................................................................................................	169
16.7	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:3 Bidrag till
	kontakttolkutbildning ........................................................................................	169
17.1	Anslagsutveckling för 15:1 Lotteriinspektionen.................................................	173
17.2	Offentligrättslig verksamhet ................................................................................	173
17.3	Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 15:1 Lotteriinspektionen ..............	173

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 80 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 4.6.3),

2.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 3:3 Talboks- och punktskrifts- biblioteket beställa talböcker, punktskrifts- böcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2011–2013 (avsnitt 5.6.3),

3.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2011–2013 (avsnitt 6.6.2),

4.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 125 000 000 kronor under 2011–2020 (avsnitt 7.6.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida

anslag på högst 100 000 000 kronor under 2011–2013 (avsnitt 9.6.2),

6.godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2010 från rundradio- kontot till statsbudgetens inkomstsida när det gäller Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 13.6.5)

7.godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2010 för den avgiftsfi- nansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 13.6.5),

8.bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 000 000 000 kronor (avsnitt 13.6.5.),

9.godkänner regeringens förslag om över- föring av medel till distributionskontot från rundradiokontot (avsnitt 13.6.5),

10.bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2010 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distribu- tionskostnader från distributionskontot (avsnitt 13.6.5),

11.godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2010 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2009

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidra- gen ska fördelas enligt de närmare anvis- ningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 15.5.2),

12.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 14:2 Bidrag till vissa handi- kappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshin-

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

der vid folkhögskolor som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 16.1.2),

13.för 2010 anvisar anslagen under utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

Anslagstyp

1:1	Statens kulturråd	Ramanslag	49 612
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
1:2	kulturutbyte och samarbete	Ramanslag	210 885
1:3	Skapande skola	Ramanslag	111 971
1:4	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska	Ramanslag
1:4	medel	Ramanslag	158 687
1:5	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	Ramanslag	38 143
1:6	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	Ramanslag	9 898
2:1	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska	Ramanslag
2:1	rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen	Ramanslag	1 017 719
	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
2:2	dans- och musikinstitutioner	Ramanslag	812 217
2:3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	Ramanslag	158 503
3:1	Bidrag till biblioteksverksamhet	Ramanslag	49 107
3:2	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	Ramanslag	124 182
3:3	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	Ramanslag	74 310
3:4	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur	Ramanslag	16 229
3:5	Institutet för språk- och folkminnen	Ramanslag	51 320
4:1	Statens konstråd	Ramanslag	7 825
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	Ramanslag	34 626
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	Ramanslag	2 225
4:4	Främjande av hemslöjden	Ramanslag	23 016
4:5	Bidrag till bild- och formområdet	Ramanslag	27 673
5:1	Konstnärsnämnden	Ramanslag	17 506
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	Ramanslag	324 168
6:1	Riksarkivet	Ramanslag	345 553
6:2	Bidrag till regional arkivverksamhet	Ramanslag	6 406
7:1	Riksantikvarieämbetet	Ramanslag	209 704
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	Ramanslag	251 718
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	Ramanslag	460 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	Ramanslag	977 636
8:2	Centrala museer: Stiftelser	Ramanslag	234 574
8:3	Bidrag till regionala museer	Ramanslag	164 209
8:4	Bidrag till vissa museer	Ramanslag	42 947
8:5	Riksutställningar	Ramanslag	47 143
8:6	Forum för levande historia	Ramanslag	45 060

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8:7	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	Ramanslag	80
9:1	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	Ramanslag	4 884
9:2	Stöd till trossamfund	Ramanslag	50 232
10:1	Filmstöd	Ramanslag	310 824
11:1	Statens biografbyrå	Ramanslag	9 840
11:2	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	Ramanslag	21 963
11:3	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till	Ramanslag
11:3	europeiskt mediesamarbete	Ramanslag	466
11:4	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	Ramanslag	2 162
12:1	Ungdomsstyrelsen	Ramanslag	26 703
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	Ramanslag	101 360
13:1	Stöd till idrotten	Ramanslag	1 204 851
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	Ramanslag	32 164
13:3	Bidrag för kvinnors organisering	Ramanslag	28 163
13:4	Stöd till friluftsorganisationer	Ramanslag	24 785
13:5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	Ramanslag	15 000
13:6	Insatser för den ideella sektorn	Ramanslag	23 238
14:1	Bidrag till folkbildningen	Ramanslag	3 260 013
14:2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	Ramanslag	79 957
14:3	Bidrag till kontakttolkutbildning	Ramanslag	15 770
15:1	Lotteriinspektionen	Ramanslag	44 860
Summa			11 362 087

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2.1Omfattning

Utgiftsområdet är underindelat i följande områ- den:

-Kulturmiljö

-Museer och utställningar

-Trossamfund

-Film

-	Kulturområdesövergripande verksamhet	-	Medier
- Teater, dans och musik		-	Ungdomspolitik
- Litteraturen, läsandet och språket		-	Folkrörelsepolitik
- Bildkonst, arkitektur, form och design		-	Folkbildning
-	Kulturskaparnas villkor	-	Tillsyn av spelmarknaden

-Arkiv

2.2Politikens inriktning

2.2.1Utgångspunkter

Kultur

Kulturpolitikens centrala uppgifter är att stödja konstnärligt skapande i olika former, att bevara och utveckla kulturarvet samt att medverka till att alla människor ska få goda förutsättningar att ta del av och bidra till kulturlivet.

Kulturens värden ska vara tillgängliga för alla – genom bildningsarbete, genom möjligheter till eget skapande och genom möjligheter att ta del av professionellt konstnärligt skapande. Tre övergripande prioriteringar vägleder regeringens kulturpolitik:

-Barns och ungas rätt till kultur. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling. Kunskap och insikt om den egna kulturen är också en förutsättning för att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

-Kulturarv för framtiden. Såväl det historiska som det moderna kulturarvet måste värnas

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

som en tillgång för dagens och kommande generationer.

-Förbättrade villkor för den nyskapande

kulturen. Kulturskapare ska ha goda möj- ligheter att utveckla konsten i alla dess for- mer och göra den tillgänglig för fler.

Regeringens kulturpolitiska prioriteringar är – var och en – viktiga för att utveckla kultursek- torn. Tillsammans bildar de en helhet som understryker kulturens egenvärde och mångfald.

Kulturupplevelser och eget skapande tidigt i livet är viktigt i sig men är också en förutsättning för att barn och ungdomar ska ta del av kultur även som vuxna. Skapande skola, som infördes 2008, är regeringens långsiktiga kultursatsning för att successivt nå alla barn och skapa hållbara förutsättningar för samverkan mellan kulturlivet och skolan. Skapande skola syftar därtill att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans lärande samt bidra till en ökad målupp- fyllelse i skolan.

Genom att kulturarvet bevaras, utvecklas och förmedlas till nya generationer stärks möjlighe- terna för nya kulturyttringar och tolkningar av vår samtid. I detta sammanhang har regeringens satsning på Fria museer, som inneburit att de statliga museerna fått ökade resurser som de själva kunnat disponera, varit framgångsrik. Intresse och efterfrågan på kultur hos en bred allmänhet – barn och vuxna – är grunden för att kulturskapare ska ha goda villkor och för den nyskapande kulturen.

I proposition 2009/10:3 lägger regeringen fram förslag till inriktning för den framtida kul- turpolitiken inom en rad områden. I propositio- nen föreslås bl.a. nya nationella kulturpolitiska mål, att en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet införs steg- vis, att vissa ändringar görs av myndighets- strukturen inom kulturområdet samt att stödet till litteratur- och musikverksamhet reformeras. Vidare lämnar regeringen en redogörelse för hur det internationella kultursamarbetet utvecklats under mandatperioden. Förslagen i kulturpropo- sitionen baseras till stora delar på Kulturutred- ningens betänkande (SOU 2009:16) och Musei- koordinatorns betänkande (SOU 2009:15) som båda överlämnades till regeringen i februari 2009.

Regeringen lägger i budgetpropositionen även fram förslag till satsningar som hänger samman med ombyggnader och renoveringar av vissa kulturinstitutioners fastigheter samt insatser på arbetsmarknadsområdet.

För att finansiera de satsningar som föreslås för kulturpolitiken inom utgiftsområdet föreslås både en utökad kulturbudget och ompriorite- ringar inom ram. I förhållande till vårpropositio- nen föreslås en ökning av ramen för 2010 med 36 miljoner kronor. I jämförelse med 2009 föreslås en utökning av kulturbudgeten med 18 miljoner kronor för 2010, vid sidan av pris- och löneom- räkningen av anslagen. Orsaken till att beloppen skiljer sig åt är bl.a. att temporära satsningar upphör 2010 enligt tidigare beslut. Förutom dessa tillskott finansieras regeringens förslag genom omprioriteringar inom kulturområdet. Den största delen av omprioriteringarna avser en generell neddragning med 1,5 procent, motsva- rande 46,4 miljoner kronor, av företrädesvis anslag för förvaltningsändamål. En del av ompri- oriteringarna avser regeringen precisera närmare i regleringsbreven. De sammantagna föränd- ringar som föreslås på anslagsnivå återfinns under budgetförslagen i respektive avsnitt.

Medier

Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opini- onsbildning som är grunden i ett demokratiskt samhälle. Utgångspunkten för regeringens poli- tik inom medieområdet är därför att garantera yttrande- och tryckfriheterna.

En mediemarknad med många aktörer, tydliga spelregler och konkurrens ger goda förutsätt- ningar för fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska makthavare. Tillgången till medier är nu avsevärt större än tidigare, bland annat till följd av internationalise- ring och teknisk utveckling. Allt fler medieföre- tag väljer också att använda sig av flera olika tek- niska plattformar för att föra ut sitt budskap.

Kommersiella och ideella aktörer är viktiga för ett brett medieutbud med olika infallsvinklar. Medieområdet kräver emellertid mer än enbart marknadslösningar. För att ett allsidigt medieut- bud ska kunna komma alla till del är det även viktigt att radio och tv i allmänhetens tjänst har goda möjligheter att verka och utvecklas. Regeringen har därför i propositionen Utveck- ling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195) föreslagit att Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) får extra medel

under 2010, bland annat för att fördjupa, utveckla och vidga företagens kulturutbud. Sändningstillstånden för kommande period före- slås gälla i fyra år, med en avstämning i form av en kontrollstation efter två år. Andra förslag i propositionen syftar till regelförenkling och ett ökat oberoende för företagen.

Den tekniska utvecklingen, den europeiska lagstiftningen och de marknadsmässiga föränd- ringarna medför att lagstiftningen på radio- och tv-området behöver moderniseras, liberaliseras och förenklas. Regeringen tillsatte 2007 en utredning (Ku 2007:07), som i december 2008 lämnade sitt betänkande En ny radio- och tv-lag (SOU 2008:116). Ett arbete pågår nu i Reger- ingskansliet i syfte att åstadkomma en mer framtidssäker lagstiftning och att skapa bättre förutsättningar för en livskraftig svensk radio- och tv-bransch. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden.

Det nya medielandskapets ökade möjlighet till delaktighet förutsätter medvetna medborgare som själva kan bedöma tillgänglig information. Regeringen arbetar därför aktivt med insatser till olika målgrupper – framför allt barn och unga – samt för att främja självreglering hos markna- dens aktörer.

Trossamfund

Trossamfund erbjuder en värdefull mötesplats där människor kan få ge uttryck för andliga och existentiella behov och frågeställningar. Den religiösa mångfalden i vårt samhälle, liksom engagemanget för etiska och existentiella frågor medför ökad uppmärksamhet för och förvänt- ningar på insatser från trossamfunden, både från enskilda och från samhället. Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar. Detta är av stor samhällelig betydelse, inte minst i integrationsprocessen. Kontakter och samver- kan mellan olika trossamfund, liksom trossam- fundens egen medverkan inom olika samhälls- områden, är värdefull. Regeringen fortsätter att ha fortlöpande dialog med trossamfunden genom ett särskilt råd, Regeringens råd för kon- takt med trossamfunden, som består av repre- sentanter från stat och samfund.

För att stärka samhällsskyddet och krisbered- skapen är det viktigt att ta vara på olika kompe- tenser och erfarenheter som finns i samhället.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Inte minst under senare år har det blivit allt tyd- ligare att trossamfunden spelar en viktig roll i dessa sammanhang. Kyrkor och andra religiösa mötesplatser är ofta självklara platser för männi- skor i behov av tröst och stöd i svåra situationer. Från och med 2008 är uppgiften att hantera frå- gor om trossamfundens roll i krisberedskaps- sammanhang inskrivet i instruktionen för Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).

Ungdomspolitik

Regeringen avser att under hösten 2009 redovisa en ungdomspolitisk strategi för riksdagen. Utgångspunkten är att målen för regeringens politik på ungdomsområdet även fortsättnings- vis ska vara att alla ungdomar ska ha verklig till- gång till välfärd och inflytande.

En av de mest prioriterade frågorna är att bryta utanförskapet i samhället och särskilt angeläget är att barn och ungdomar inte ska växa upp i utanförskap. För ungdomar gäller att den viktigaste förutsättningen för att motverka såväl nutida som framtida utanförskap är att ha ett arbete. Regeringen har arbetat konsekvent för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen prioriterar åtgärder som syftar till att främja trygga levnadsvillkor. Inom detta område är det angeläget att bekämpa mäns våld mot kvinnor, bl.a. åtgärder i syfte att bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen olika uppdrag som syftar till att förebygga dels mäns våld mot flickor och unga kvinnor, dels heders- relaterat våld. Under 2008 fick Ungdomsstyrel- sen även i uppdrag att kartlägga förekomsten av arrangerade äktenskap mot en parts vilja i Sverige. Uppdraget redovisades sommaren 2009, varav framgår att cirka 70 000 ungdomar mellan 16 och 25 år upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med.

I slutbetänkandet Fritid på egna villkor (SOU 2009:29) föreslås en ny förordning för statsbidraget till ungdomsorganisationer i syfte att reglerna för statsbidraget ska bli tydligare och utgöra ett bättre stöd för vad Ungdomsstyrel- sens bedömningar ska grundas i. Efter remissbe- handling under sommaren 2009 kommer betän- kandet att beredas vidare inom Regeringskans- liet.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

EU-kommissionen har under våren presente- rat förslag på mål, prioriteringar och metoder för ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska sam- arbetet. Avsikten är att det under Sveriges ordfö- randeskap i EU hösten 2009 ska beslutas om ett nytt ramverk som ska gälla fr.o.m. 2010.

Ungdomspolitikens inriktning behandlas mer ingående i avsnitt 14.6 Politikens inriktning.

Folkrörelsepolitik

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Folkrörelsepolitiken omfattar sektorsövergri- pande frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och lik- nande sammanslutningar samt villkoren och för- utsättningarna för dessa sammanslutningar. Folkrörelsepolitiken kan alltså sägas omfatta generella frågor om organisering och ideellt engagemang, till skillnad från sektorsbaserade frågor om folkrörelser, som är inriktade på sta- tens samspel med folkrörelser och andra sam- manslutningar inom ramen för arbetet för att uppnå målen inom olika sakområden, såsom kultur, miljö, bistånd m.m.

Den generella folkrörelsepolitiken kan delas in i fyra huvudområden:

-generella frågor rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser och andra ideella organisationer,

-generella frågor rörande bidrag till folkrörelser och andra ideella organisa- tioner,

-regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet och de ideella organisatio- nerna,

-statistik, forskning och övrig kunskaps- bildning om föreningslivet och den ide-

ella sektorn.

Folkrörelsepolitikens inriktning behandlas mer ingående i avsnitt 15.4.3 Politikens inrikt- ning.

Idrott

Den nationella idrottspolitiken syftar till en god folkhälsa genom att uppmuntra och ge möjlighet till motion och idrott. Politiken bygger på en fri och självständig idrottsrörelse som grundas på ideellt engagemang och som bedriver en bred

verksamhet. I detta ingår att främja barn- och ungdomsidrotten, värna om god etik, ge lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, att arbeta aktivt för integration samt att värna om demokratisk utveckling och delak- tighet. Idrotten innebär även underhållning och glädje för många människor.

Regeringen stödjer idrottens barn- och ung- domsverksamhet och verkar för att öka idrottens självständighet. Idrotten kan och bör ta ett bety- dande ansvar för användning och prioritering av det stöd som kommer från staten. Den statliga styrningen av det samlade stödet till idrotten har därför minskats och kommer att ytterligare minska under 2010.

Centrum för idrottsforskning (CIF) har fått i uppdrag av regeringen att genomföra regelbun- den och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten, för att bedöma om verksamhetens resultat och effekter är i enlighet med stödets mål och syften.

Regeringen avser att fortsatt stödja arbetet mot dopning samt även stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkur- renskraft.

Det bidrag som utbetalats till idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet, baserat på det årliga överskottet från AB Svenska Spel, har vari- erat i hög grad under senare år och därigenom varit svårt att förutse. Detta har medfört pro- blem för idrottsföreningarna att planera sin barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen har i propositionen Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126, bet.2008/09 KrU8, rskr. 2008/09:243) angett att statens stöd till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverk- samhet i stället bör ingå i statsanslaget till idrot- ten som årligen föreslås i regeringens budget- proposition och fastställs av riksdagen. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen, som har uppgått till 60 miljoner kronor per år under senare tid, bör utgå som statsanslag till idrotten. På så sätt skapas en ökad öppenhet och tydlighet i fråga om statsutgifternas omfattning och inriktning. Regeringen har fått riksdagens god- kännande för att skapa ett stabilt finansieringssy- stem för stödet till idrotten som ersätter den tidigare modellen som till stor del har varit base- rad på överskottet från AB Svenska Spel. Statsanslaget till idrotten ökas av denna anled- ning med 760 miljoner kronor.

2.2.2Prioriteringar

Barn och unga

Barns och ungas rätt till kultur är en av regering- ens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden. Regeringen genomför även en särskild satsning för att främja idrot- tande bland barn och ungdomar. För att möta de nya utmaningar som Internet innebär har reger- ingen vidare initierat en riktad satsning till barn och unga för att stärka deras mediekompetens.

Skapande skola

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att Skapande skola bör byggas ut till att, utöver årskurserna 7–9, även omfatta årskurserna 4–6. Regeringen före- slår därför att ytterligare medel tillförs anslaget till Skapande skola fr.o.m. 2010 så att anslaget uppgår till ca 112 miljoner kronor för 2010. Regeringens ambition är att satsningen succes- sivt ska utvidgas till att omfatta alla elever i grundskolan.

Läsa-skriva-räkna

För att kunna tillgodogöra sig kunskap är fär- digheter i läsning grundläggande. Att utveckla barns läsande är dessutom betydelsefullt för barns språkutveckling och intresse för litteratur. Regeringen utökar för 2010 Läsa-skriva-räkna- satsningen i skolan till att omfatta 500 miljoner kronor (utgiftsområde 16 Utbildning och forsk- ning). Syftet är att stärka elevernas basfärdighe- ter i att läsa, skriva och räkna.

Punktskrift för barn

Talboks- och punktskriftsbiblioteket har bl.a. till uppgift att producera och låna ut punktskrifts- böcker till synskadade och dövblinda. För barn produceras t.ex. taktila bilderböcker, punk- skriftsböcker med bredvidbok, bilder och taktilt omslag samt punktskriftsböcker med färgbilder. För att ytterligare främja barns tillgång till och användning av punktskrift föreslår regeringen att ca 1,5 miljoner kronor överförs från utgiftsom- råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till Talboks- och punktskriftsbiblioteket fr.o.m. 2010.

Barn och unga i mediesamhället

Det nya medielandskapet, där Internet blir allt viktigare för kreativitet och aktivt deltagande, ställer krav på medborgarna att kunna bedöma

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och granska information. Denna mediekompe- tens är av extra vikt när det gäller barn och unga. Många vuxna har också begränsad kunskap om barns och ungas digitala aktiviteter. Regeringen fortsätter under 2010 satsningen på förebyg- gande insatser för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) anges därför att Medierådet bör få ett tilläggsuppdrag som syftar till att öka förståelsen för barns och ungas krea- tivitet och aktiviteter på Internet.

Utredningen om översyn av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och video- gram överlämnade i juni 2009 betänkandet Avskaffande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan (SOU 2009:51). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet

Regeringen prioriterar stödet till idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Regeringen tog 2006 initiativ till den nya och utökade sats- ningen Idrottslyftet som pågår under mandatpe- rioden och genom vilken idrottsrörelsen tillförs 500 miljoner kronor per verksamhetsår. De övergripande målen med Idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar och att få dem att vilja fortsätta idrotta högre upp i åldrarna.

Kulturarv för framtiden

Vården av kulturarvet är en av regeringens prio- riteringar under mandatperioden. Att skapa för- utsättningar för att långsiktigt bevara och till- gängliggöra kulturarvet innebär att dess centrala samhällsroll kan stärkas. Genom att kulturarvet används och utvecklas blir det levande och angeläget för människor och goda förutsätt- ningar skapas för formandet av ett långsiktigt hållbart samhälle.

Riksförbundet Sveriges museer

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att de centrala museerna bör få i uppdrag att utveckla samarbe- tet inom museisektorn. Regeringen anger att Riksförbundet Sveriges museer bör få i uppdrag

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att samordna samverkan och samarbete inom museiområdet.

Regeringen beräknar därför att tillföra ansla- get 8:4 Bidrag till vissa museer 1,5 miljoner kro- nor som avsätts till Riksförbundet Sveriges museer fr.o.m. 2010.

Nationell samordning av vård och konservering

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att Riksantikvarie- ämbetet (RAÄ) bör få i uppdrag att vara natio- nell samordnare i frågor som rör vård och kon- servering. För detta ändamål beräknar regeringen att RAÄ:s förvaltningsanslag tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2010 och dessutom 1 miljon kro- nor engångsvis för 2010.

Svensk museitjänst

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) att huvudman- naskapet för Svensk museitjänsts (SMT) verk- samhet överförs till RAÄ. Mot den bakgrunden beräknar regeringen att 2,5 miljoner kronor överförs från Riksarkivets förvaltningsanslag till RAÄ:s förvaltningsanslag fr.o.m. 2010.

Det kyrkliga kulturarvet

Det kyrkliga kulturarvet har byggts upp under närmare ett årtusende och utgör en väsentlig del av vår historia. Det är av stor betydelse att detta gemensamma kulturarv bevaras, brukas och är tillgängligt för dagens och kommande genera- tioner. Svenska kyrkan har enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturmin- neslagen) rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kultur- minnena (den s.k. kyrkoantikvariska ersätt- ningen). Ersättningen är en följd av skyddsbe- stämmelserna i kulturminneslagen, som innebär fördyringar och inskränkningar vid förvalt- ningen av de kyrkliga egendomarna. Riksdagen har tidigare beslutat om ersättningens storlek under perioden 2002-2009.

I den skrivelse regeringen överlämnat till riksdagen om kyrkoantikvariska frågor (skr. 2008/09:220), visas att den kyrkoantikvariska ersättningen har fördelats i enlighet med de prin- ciper som slogs fast i samband med relationsänd- ringen mellan staten och kyrkan. Ersättningen har också haft stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. För att säkerställa det långsiktiga bevarandet av de kyrkliga kulturmin- nena föreslår regeringen att ersättningen 2010

ska vara 460 miljoner kronor. Det är regeringens avsikt att detta belopp ska utgå t.o.m. 2014. Härigenom ges Svenska kyrkan goda och stabila planeringsförutsättningar att göra de bedöm- ningar och prioriteringar som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande av de kyrkliga kultur- minnena. Satsningen ligger i linje med regering- ens prioritering av att värna kulturarvet för framtiden.

Utgångspunkten för den framtida ersätt- ningen bör vara att Svenska kyrkan, inom ramen för gällande bestämmelser, ska ges ökade möj- ligheter att disponera över de kyrkliga kultur- minnena i enlighet med församlingarnas behov och att riktlinjer för en diversifierad användning av kyrkobyggnaderna är av särskild betydelse.

För att förbättra förutsättningarna för för- samlingarna att förvalta kulturarvet har reger- ingen i skrivelsen om kyrkoantikvariska frågor aviserat att RAÄ ska få i uppdrag att i samråd med Svenska kyrkan och andra berörda parter utarbeta föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer för att tillämpningen av kulturminneslagen ska bli mer enhetlig när det gäller de kyrkliga kul- turminnena.

Hus med historia

Det ideella engagemanget för det byggda kultur- arvet ökar ständigt. En betydande aktör är hem- bygdsrörelsen som förvaltar viktiga delar av kulturarvet med stora värden, inte minst peda- gogiska och kunskapsmässiga. Projektet Hus med historia möjliggör vårdinsatser på objekt som förvaltas av hembygdsrörelsen och repre- senterar lokal byggnadskultur. Insatserna bedöms också skapa förutsättningar för utveck- ling av besöksnäringen och ge fler människor tillgång till viktiga delar av kulturarvet.

Hus med historia bör samordnas nationellt och avses ge effekter över hela landet. En lämp- lig huvudman är Sveriges hembygdsförbund. Regeringen beräknar att 15 miljoner kronor avsätts till projektet under åren 2010 och 2011 inom ramen för anslaget för bidrag till kultur- miljövård.

Teater, dans och musik i samverkan

Mot bakgrund av de förslag som lämnades i betänkandet Klenoder i tiden (SOU 2006:68) har Statens musiksamlingar (SMUS) haft i upp- drag att lämna förslag på hur verksamheterna vid Sveriges teatermuseum/Drottningholms slottsteater, Stiftelsen Marionettmuseet och Samarbetsnämnden för folklig dans kan inordnas

i myndigheten fr.o.m. 1 januari 2010. Med en samordning kan verksamheterna integreras med varandra och bidra till ökad tillgänglighet och möjlighet till fördjupning samt till effektivare och säkrare förvaring av samlingarna.

Sveriges Teatermuseum avskiljs från Stiftelsen Drottningholms Teatermuseums huvudmannas- kap. Vid ett avskiljande är det angeläget att Stif- telsen Drottningholms Teatermuseum kan kvar- stå som huvudman för föreställningsverksam- heten. Nuvarande bidrag till stiftelsen bör därför fördelas på respektive verksamhet.

Utöver delar av de medel som i dag går till Sveriges Teatermuseum beräknar regeringen att anslaget till SMUS tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2010 samt ytterligare 2 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) anger regeringen att SMUS bör bli en samlad myndighet för musikområdet under 2011.

Arkitekturmuseet

Från och med 2009 har Arkitekturmuseet ett utökat uppdrag och ansvar. Detta innebär bl.a. ökade kunskaps- och informationsuppgifter och omfattar hela arkitektur-, stadsplane- och form- området. För det vidgade uppdraget tillfördes Arkitekturmuseum 3 miljoner kronor fr.o.m. 2009. Regeringen har därtill föreslagit att Arki- tekturmuseet fr.o.m. 2010 övertar Föreningen Svensk Forms uppdrag att vara en mötesplats för form och design. Uppdraget innebär i huvudsak att värna ett kvalitativt publikt arbete för att främja och informera om formens och designens roll i samhället. I enlighet med uppdraget ska samarbete ske med andra berörda parter, där- ibland Föreningen Svensk Form. Arkitektur- museum har redovisat för regeringen hur dessa nya uppgifter ska genomföras.

Regeringen vill ge förutsättningar för Arki- tekturmuseet att fortsätta processen med att ge ett helhetsperspektiv på frågor om arkitekturens, formens och designens roll i samhällsplanering och utveckling. För detta och för uppdraget att vara en mötesplats för form och design föreslår regeringen ett tillskott på 6 miljoner kronor som redan aviserades i budgetpropositionen för 2009. Samtidigt minskas som en följd av ändrat upp- drag det statliga bidraget till Föreningen Svensk Form med 4 miljoner kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att Ájtte bör ges ett direkt statligt bidrag från anslag 8:4 Bidrag till vissa museer. Regeringen beräknar att avsätta 500 000 kronor fr.o.m. 2010.

Filmarkivet i Grängesberg

Filmarkivet i Grängesberg har till uppgift att bevara icke-fiktiv smalfilm som inte är avsedd för biografvisning. Verksamheten är unik med sina samlingar av film från såväl företag, kom- muner och folkrörelser som från privatpersoner. Samlingarna är en viktig del av vårt kulturarv och utgör en rik källa för forskning och studier. Regeringen bedömer det som angeläget att verk- samheten upprätthålls och föreslår att arkivet tillförs 1,5 miljoner kronor för 2010. Ytterligare 1 miljon kronor avses omfördelas till Filmarkivet inom ramen för anslaget 10:1 Filmstöd.

Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen

Det är en viktig uppgift för kulturpolitiken att bidra till att det finns ekonomiska, administra- tiva och andra förutsättningar för skapande verk- samhet, inte minst för förnyelse och utveckling. För att möjliggöra detta krävs bl.a. goda villkor för de professionella kulturskaparna.

Kulturbryggan

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att en ny bidrags- ordning, kallad Kulturbryggan, bör inrättas fr.o.m. 2011. Regeringen beräknar att 25 miljo- ner kronor avsätts för ändamålet fr.o.m. 2011.

Konstnärsnämnden

Regeringen redogör i den kulturpolitiska propo- sitionen (prop. 2009/10:3) för bedömningen att Konstnärsnämnden ska ha goda förutsättningar för att utföra och utveckla sina uppdrag. Det gäller inte minst uppdraget att löpande bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt trygghetssystemens utformning och till- lämpning i förhållande till konstnärlig verksam- het. För detta ändamål föreslår regeringen att Konstnärsnämnden tillförs 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010 samt ytterligare 0,5 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Teateralliansen

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att stödet till Tea- teralliansen bör öka. Regeringen beräknar att bidraget till Teateralliansen ökar med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Centrumbildningar

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska pro- positionen (prop. 2009/10:3) att en resursför- stärkning till Centrumbildningarna kan leda till en ökad sysselsättning bland kulturskapare sam- tidigt som dynamiken på den delen av arbets- marknaden stärks. Regeringen beräknar att bidraget till Centrumbildningarna ökar med 10 miljoner kronor per år för 2010 och 2011.

Cullbergbaletten

Statens kulturråd har haft regeringens uppdrag att efter samråd med Riksteatern och Cullberg- baletten göra en analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov samt lämna förslag på strate- gier för att säkerställa danskompaniets fortsatta verksamhet. Uppdraget har redovisats till reger- ingen (Ku2009/942/KV).

Kulturrådet föreslår i sin rapport bl.a. att Kungliga Operan övertar ansvaret att vara huvudman för Cullbergbaletten. Som ett alter- nativ föreslås att Riksteatern även fortsättnings- vis har huvudmannaansvaret, men med vissa för- ändringar i hur uppdraget formuleras.

Regeringen anser att det för närvarande är mindre lämpligt för Kungliga Operan att inom den närmaste tiden få ett utökat ansvar av detta slag. Riksteatern ska därmed även fortsättnings- vis vara huvudman för kompaniet.

För att stabilisera verksamheten och främja utvecklingen av Cullbergbaletten avser reger- ingen att initiera ett utökat samarbete mellan Cullbergbaletten, Riksteatern, Kungliga Operan och Dansens Hus. Genom ett utökat samarbete mellan nämnda aktörer skapas bl.a. möjligheter för Cullbergbaletten att på Dansens Hus ha en stadigvarande scen för egna produktioner. Verk- samheterna inom såväl Cullbergbaletten som Kungliga Operan, Dansens Hus och Riksteatern får också ökade möjligheter till ömsesidigt utbyte. Samtidigt borgar Riksteaterns huvud- mannaskap bl.a. för stabilitet och kompaniets fortsatta möjligheter till turnerande verksamhet och utveckling.

Regeringen avser att återkomma till dessa institutioner med förtydligade uppdrag som gäller samverkan kring Cullbergbaletten.

Kraftsamling för dans i Sverige

Dansen har under de senaste åren utvecklats starkt, vilket bl.a. framgår av den utvärdering av Handlingsprogrammet för den professionella dansen som Statens kulturråd presenterat under året. Utvärderingen visar att dansens förutsätt- ningar har förbättrats, bl.a. har olika nyetable- rade dansnätverk haft stor betydelse för den geografiska spridningen. Utbyggnaden av Dans- alliansen har stärkt yrkesdansarnas villkor. För närvarande bereds Yrkesdansarutredningens slutbetänkande inom Regeringskansliet.

Regeringen vill nu genomföra en satsning för att ge danskonsten ökade möjligheter att komma allmänheten till del och därigenom få fler att upptäcka dansen som konstform. Medlen ska användas för att sätta högkvalitativ dans i fokus och skapa internationell uppmärksamhet för svensk danskonst bl.a. genom festivaler och internationella dansnätverk. En önskad effekt av satsningen är att stärka samverkan med berörda aktörer, både på nationell och regional nivå inom dansområdet. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska integreras. Satsningen bör även bidra till att stärka Cullbergbalettens verksamhet och hem- vist vid Dansens Hus och därmed också ge Riksteatern, Kungliga Operan och Dansens Hus ökade förutsättningar att hitta långsiktiga sam- arbetsformer för dansens utveckling.

För att möjliggöra denna kraftsamling för den professionella dansens utveckling i Sverige före- slår regeringen en förstärkning av bidraget till Dansens Hus med 4 miljoner kronor för 2010 samt 1 miljon kronor fr.o.m. 2011.

Satsning på kulturella och kreativa näringar

Regeringen bedriver ett arbete med syfte att utveckla en långsiktigt fungerande infrastruktur för kulturella och kreativa näringar. Den hand- lingsplan för kulturella och kreativa näringar som regeringen avser fatta beslut om är ett första steg i det långsiktiga arbetet för att utveckla denna för Sveriges utvecklings- och konkurrens- kraft viktiga sektor. Regeringen bedömer att det finns fortsatt behov av att vidareutveckla förut- sättningarna för de kulturella och kreativa när- ingarna både på regional, nationell och nordisk nivå samt inom EU. Det är viktigt att förbättra samverkan mellan myndigheter och organisatio- ner med ansvar för kultur- eller näringslivsfrågor på nationell nivå, liksom mellan nationella och regionala aktörer.

Svensk export har ändrat inriktning och mer av tjänster och kreativa industrier exporteras idag. Det finns vidare ett behov av att förnya sättet att se på de internationella marknaderna och att se potentialen i kulturella och kreativa näringar som exportfaktor, men också som attraktionskraft för utländska investeringar. För att ytterligare fördjupa och stärka arbetet med att utveckla de kulturella och kreativa näringarna kommer regeringen att genomföra en satsning 2010–2012, som bl.a. avses kopplas till hand- lingsplanen. Satsningen omfattar totalt 60 miljo- ner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Operasamverkan

I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) gör regeringen bedömningen att samarbetet mellan landets operainstitutioner behöver utvecklas för att främja konstnärlig för- nyelse och för att öka utbud och tillgång till föreställningar runt om i landet. I samarbete med övriga opera- och balettinstitutioner bör Kung- liga Operan, i egenskap av nationalscen, ges i uppdrag att analysera förutsättningarna och föreslå nya former för samverkan. Regeringen föreslår därför att Kungliga Operan tillförs 1,5 miljoner kronor för 2010.

Kulturens byggnader

Inom Kulturdepartementets ansvarsområde finns ett flertal myndigheter och institutioner vars byggnader och lokaler är i behov av ombyggnad och renovering. I något fall har byggnationerna redan startat och ett tillskott är nödvändigt för att kunna slutföra dessa. I andra fall rör det sig om nödvändigt underhåll som måste påbörjas inom en snar framtid.

Skansen

Sollidenscenen invigdes 1938 och har inte för- ändrats nämnvärt sedan dess. Scenen är i dåligt skick, bl.a. måste säkerhetsförhållandena förbätt- ras. Sollidenscenen är en populär scen med eve- nemang som lockar publik från hela landet som t.ex. nationaldagsfirandet och Allsång på Skan- sen. Om Skansen ska kunna fortsätta att använda Sollidenscenen till sådana arrangemang, är en upprustning för att motsvara dagens säkerhets- krav och standard nödvändig.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att 1 miljon kronor avsätts fr.o.m. 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet (NRM) saknar sedan många år ändamålsenliga lokaler för vård och säkert förvar av sina samlingar. Detta med- för bl.a. dålig arbetsmiljö, särskilt för den perso- nal som arbetar med samlingarna. Av arbets- miljö- och bevarandeskäl krävs en långsiktigt hållbar lokallösning.

Regeringen beräknar mot denna bakgrund att NRM tillförs 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010 och ytterligare 1 miljon kronor fr.o.m. 2011.

Flygvapenmuseum

Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har tillförts sammanlagt 8 miljoner kronor under åren 2007–2009 för att finansiera en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. Det nya museet ska kunna locka en bredare publik och är en förutsättning för att kunna visa den ned- skjutna och bärgade DC-3:an från det kalla kri- gets dagar.

För att förverkliga det nya museet beräknar regeringen tillföra SFHM 3 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Nationalmuseum

Regeringen gav våren 2008 Statens fastighetsverk i uppdrag att i samarbete med Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde presentera en förstudie om hur en renovering av museets huvudbyggnad skulle kunna genomföras. Förs- tudien överlämnades till Kulturdepartementet i april 2009. Regeringen har därefter gett Statens Fastighetsverk och Nationalmuseum i uppgift att komplettera denna förstudie. Den komplette- rade förstudien redovisades den 14 augusti 2009. I förstudien bedömer Statens fastighetsverk att renoveringen kan senareläggas. De konsekvenser som den kompletterade förstudien pekar på kommer att leda till utökade kostnader för Nationalmuseum. Redan 2009 tillfördes 3,5 miljoner kronor för att bl.a. täcka kostnader som är kopplade till en kommande renovering. Sam- tidigt aviserades ytterligare en förstärkning om 3,5 miljoner kronor för 2010. Regeringen bedö- mer att myndigheten bör därutöver tillföras 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Moderna museet

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2009 att Moderna museet har inlett ett samar- bete med Malmö kommun och Skåne läns landsting i syfte att etablera en utställningsverk- samhet i centrala Malmö. Målet är att erbjuda

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utställningar av modern och samtida konst av högsta kvalitet med Moderna museets samlingar som bas. Utställningsverksamheten är planerad att öppnas för allmänheten i slutet av 2009.

Det statliga stödet till verksamheten med Moderna museet Malmö har sedan 2008 succes- sivt ökat. Från och med 2010 tillförs ytterligare 1 miljon kronor, vilket innebär att sammanlagt 5 miljoner kronor avsätts för ändamålet.

Regeringen förutsätter att de eventuella till- kommande medelsbehov som kan uppkomma finansieras inom Moderna museets ram eller genom tillskott från andra samarbetsparter. Moderna museet avser att starta den publika verksamheten i slutet av 2009.

Arbetsmarknadssatsningar

Den ekonomiska krisen har lett till en hastigt stigande arbetslöshet. Även kulturarbetsmark- naden har drabbats hårt. Regeringen föreslår i denna budgetproposition under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv en arbetsmark- nadspolitisk satsning, LYFT, som riktar in sig på aktiveringsinsatser inom statlig och kommunal verksamhet samt inom vissa ideella organisatio- ner. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom bl.a. kulturarvsområdet. Inom detta område har flera framgångsrika sats- ningar tidigare genomförts som har haft stor betydelse för kunskapen om och bevarandet av kulturarvet i skogen samt bidragit till att sam- lingar av föremål, böcker och arkivalier har vår- dats och digitaliserats. Tidigare arbetsmarknads- satsningar har också haft stor betydelse för vår- den av byggnader, kulturmiljöer och kulturland- skap. Inom ramen för LYFT kan institutioner och organisationer inom kulturarvsområdet fort- satt bidra till att arbetslösa kan upprätthålla kontakten med arbetslivet samtidigt som kultur- arvet bevaras och tillgängliggörs.

Övriga kulturfrågor

Uppföljning av den nya språklagen

Riksdagen har godkänt det förslag till språklag som regeringen presenterade i propositionen Språk för alla – förslag till språklag (prop. 2008/09:153, bet. 2008/09:KrU9, rskr. 2008/09:271). Den nya språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009. Institutet för språk och folk-

minnen har bl.a. till uppgift att följa upp språkla- gen, sprida kunskap hos myndigheter och all- mänhet om lagar och språkpolitiska mål samt att värdera hur språksituationen i Sverige utvecklas. För att stärka förutsättningarna för myndighe- tens uppföljning föreslår regeringen att anslaget till Institutet för språk och folkminnen förstärks med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Mot bakgrund av språklagen och den kom- mande lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272) föreslås även att språkvårdsinsatserna för de nationella mino- ritetsspråken stärks, särskilt vad gäller meänkieli. Institutet för språk och folkminnen tillförs ytterligare 713 000 kronor för detta arbete från utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

För att stärka teckenspråkets ställning i sam- band med införandet av den nya språklagen överförs dessutom 1,4 miljoner kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, till Institutet för språk och folkminnen fr.o.m. 2010. Ytterligare 1,4 miljoner kronor överförs fr.o.m. 2011 från utgiftsområde 9 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket för att stärka teckenspråkig litteratur och samarbetet med Resursbibliotek för döva i Örebro.

Kultur och hälsa

Kulturdepartementet och Socialdepartementet har inlett ett samarbete under 2009 om att genomföra försöksverksamhet med kultur som medel för att förebygga och förkorta sjukfrån- varo. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas uppgå till 1 miljon kronor, vilket finan- sieras under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygg- het vid sjukdom och handikapp.

Unga Klara

Statens kulturråd har utrett Unga Klara (KUR 2009/111) som tidigare bedrivit sin verksamhet, riktad till barn och unga, vid Stadsteatern i Stockholm. Utredningens syfte har varit att bedöma verksamheten ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Kulturrådet drar slut- satsen att Unga Klara är en aktör av stor kultur- politisk betydelse. Kulturrådet har 2009 beviljat ett utvecklingsbidrag på 2,5 miljoner kronor för att möjliggöra en ny organisation och planering för den fortsatta verksamheten. Regeringen före- slår att 3 miljoner kronor förs till anslaget 2:3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål från anslaget 2:2 Bidrag till regional musikverk- samhet samt regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner för att möjliggöra ett fortsatt stöd till Unga Klara.

Ny plattform för musiken

I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) anger regeringen att det regionala ansvaret för musiklivet bör stärkas och att sta- tens insatser på nationell nivå för musiklivet därför bör förändras. Vidare bedömer regeringen att Statens musiksamlingar (SMUS) bör få ett samlat ansvar på musikområdet. Statens verksamhetsstöd till Rikskonserter avvecklas därför under 2011. Medel kommer att överföras till SMUS och till de anslag som Statens kulturråd i dag bl.a. disponerar för bidrag till musikaktörer på regional och lokal nivå samt till fria musikgrupper och arrangörer.

Biblioteksersättningen

Regeringen har godkänt en överenskommelse med Sveriges Författarförbund m.fl. om biblio- teksersättningen för 2010. Enligt överenskom- melsen ska grundbeloppet för hemlån av origi- nalverk vara 1 krona och 32 öre för 2010, vilket är en höjning med 3 öre jämfört med nivån för 2009. Medelsberäkningen utgår från den senaste slutgiltigt fastställda biblioteksstatistiken från 2007. Den totala biblioteksersättningen för 2010 beräknas till 126,5 miljoner kronor.

Film

Rörliga bilder har under senare år fått en stark spridning och är i dag tillgängliga i många olika visningsformer. Det är dessutom en kulturytt- ring som människor i alla åldrar tar del av. Fil- men förenar kulturpolitiska och näringspolitiska intressen samt har stor betydelse för bilden som ges av Sverige utomlands. 2006 års filmavtal bidrar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet liksom att stimulera filmkulturen i hela landet. 2006 års filmavtal gäller t.o.m. utgången av 2010. Det långsiktiga arbetet med beredningen av en ny filmpolitik efter 2010 har pågått sedan 2007. Det har framkommit behov av en fördjupad analys av en rad frågor inför ett ställningstagande om den framtida filmpolitiken. Regeringen tillsatte därför i juni 2008 en utred- ning om filmpolitikens finansiering och utform- ning. Utredningen lämnar inom kort sitt betän- kande som kommer att remissbehandlas. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Pensionerna på scenkonstområdet

Scenkonstpensionsutredningen (SOU 2009:50) lämnade i maj 2009 sitt betänkande Nytt pen- sionssystem för den statsunderstödda scen- konsten. Betänkandet är på remiss till den 2 november 2009.

Riksdagen har som sin mening gett till känna (bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92) att regeringen bör vidta åtgärder vad gäller pen- sionsvillkoren inom scenkonsten. Bland annat ansåg riksdagen att regeringen skyndsamt bör analysera effekterna av övergången till institu- tionsspecifika premier 2007 som underlag för en eventuell engångsvis justering av statsbidragsni- våerna.

Scenkonstpensionsutredningen belyser pro- blemen med svårförutsägbara kostnader för pen- sionspremierna för arbetsgivarna som omfattas av den s.k. PISA-förordningen (2003:56). Utredningen lämnar förslag som kan medföra större förutsägbarhet i kostnaderna. Det har konstaterats att kostnadsutvecklingen efter övergången till institutionsspecifika premier påvisar stora skillnader mellan institutionerna och att dessa också kan skilja sig kraftigt från ett år till ett annat för en institution. De svårigheter detta medför behandlas också av Scenkonstpen- sionsutredningen.

Regeringen anser att det inte framkommit några omständigheter som medför skäl att justera nivåerna för statsbidragen innan Scen- konstpensionsutredningens förslag har behand- lats. För de anslag som Statens kulturråd fördelar till bl.a. de regionala och lokala institutionerna är pensionskostnaderna en aspekt som myndighe- ten kan ta hänsyn till vid bidragsgivningen.

Internationella idrottsevenemang

Regeringen har i propositionen Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126) uttalat sin avsikt att aktivt verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land. En promemoria utarbetad i regeringskansliet, Främjande av att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige (Ku2009/1342/MFI) har remitterats. Såväl organisationer, myndigheter som andra remissinstanser tillstyrker i huvudsak promemo- rians bedömningar. I promemorian görs bedöm- ningen att ett nationellt kompetenscentrum bör skapas i vilket kunskap samlas om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrotts-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

evenemang till Sverige. Centret ska bistå idrot- tens organisationer främst inför och under en kandidatur för att få ett internationellt evene- mang till Sverige. Utifrån de överväganden som gjorts så bedöms att ett årligt bidrag för att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige bör uppgå till ca 8–10 miljo- ner kronor per år. Bidraget bör finansieras och anvisas inom ramen för ett förhöjt anslag Stöd till idrotten från och med 2010 och ställas till Riksidrottsförbundets förfogande. Vidare bedöms att det bör ankomma på idrottsrörelsen att närmare utforma den struktur som på bästa sätt kan bistå de idrottsorganisationer som avser att kandidera till att få arrangera stora interna- tionella idrottsevenemang.

Regeringen delar de bedömningar som gjorts i promemorian och välkomnar de synpunkter som framförts av remissinstanserna. I det ingår vikten av att redan etablerad kunskap och erfarenhet som återfinns såväl inom idrotten som i andra organisationer, kommuner, myndigheter och företag bör användas för att skapa bättre förut- sättningar för att framgångsrikt få fler interna- tionella idrottsevenemang till Sverige. Reger- ingen har beräknat det förhöjda anslaget 13:1 Stöd till idrotten så att insatser för att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige möjliggörs. Det innebär att ett nationellt centrum för internationella idrottsevenemang kan skapas. Det bör dock ankomma på idrotts- rörelsen att närmare utforma den struktur som bäst tjänar detta. I det ingår även att i dialog med andra intressenter, som exempelvis VisitSweden AB, fortgående utveckla metoder och modeller för ett långsiktigt framgångsrikt arbete. Dessa metoder och modeller kan på sikt vara till nytta även för andra områden inom evenemangssek- torn.

Medier

Radio och tv i allmänhetens tjänst

Uppdraget för radio och tv i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att programföretagen självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen ska erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre.

I juni 2009 överlämnade regeringen proposi- tionen Utveckling för oberoende och kvalitet –

Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195) till riksdagen. Propositio- nen innehåller förslag till villkor och riktlinjer för kommande tillståndsperiod för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Villko- ren innebär bl.a. att SR och SVT ska fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud inom ramen för nuvarande uppdrag på kulturområdet. Av bland annat den anledningen ska medelstilldel- ningen till programföretagen höjas med 3 pro- cent 2010, vilket motsvarar cirka 200 miljoner kronor. Därefter höjs tilldelningen med 2 pro- cent per år under tillståndsperioden.

En särskild satsning om 5 miljoner kronor per år görs för att kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Sym- foniorkester och Radiokören ska kunna bibe- hållas. Totalt kommer bolagen att få drygt 6,7 miljarder kronor direkt från rundradiokontot under 2010. Sändningstillstånden för kommande period föreslås gälla i fyra år, med en avstämning i form av en s.k. kontrollstation efter två år.

Regeringen anser att tillstånden för SR och UR att sända digitalt bör förlängas och vidgas. Regeringen bedömer att utvecklingen av digital radio bör vara marknadsdriven.

I propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195) gör regeringen bedömningen att direktfinansiering av programföretagens verksamhet inte bör genomföras. Därmed kommer verksamheten inte heller att bli föremål för mervärdesskatt. Programföretagens mervärdesskattesituation innebär att det kan bli billigare för företagen att utföra tjänster i egen regi än att upphandla mot- svarande tjänster på marknaden, vilket riskerar att leda till brist på konkurrensneutralitet. Regeringen strävar efter att förbättra förutsätt- ningarna för konkurrensneutralitet mellan pro- gramföretagens produktion i egen regi och upp- handling från externa producenter och leveran- törer och har därför gett Ekonomistyrnings- verket (ESV) i uppdrag att ta fram förslag till en ordning som kan uppfylla dessa syften. ESV redovisade uppdraget i april 2009 i rapporten Modell för momskompensation. I rapporten presenteras olika alternativ för momskompensa- tion. Regeringen bedömer att frågan behöver beredas vidare inom Regeringskansliet. Det kan i det sammanhanget också bli aktuellt att överväga

andra vägar att främja en ökad konkurrensut- sättning och extern programproduktion.

Ny radio- och tv-lag

Regeringen avser att under mandatperioden lägga en proposition med förslag till en ny radio- och tv-lag.

Presstöd

Regeringen anser att presstödet ska värnas efter- som det är viktigt för mediemångfalden på lokal och regional nivå.

Europeiska kommissionen genomför för när- varande en granskning av det svenska presstö- dets förenlighet med statsstödsreglerna. I juni 2009 lämnade kommissionen en skrivelse till de svenska myndigheterna i vilken anförs att drifts- stödet till dagspressen i sin nuvarande utform- ning inte är förenligt med gemenskapsreglerna. Kommissionen accepterar presstödets syfte och grunder, men föreslår ett antal ändringar i stödet för att åtgärda vissa konkurrensproblem, bl.a. att stödet till storstadstidningarna Svenska Dagbla- det och Skånska Dagbladet begränsas för att göra det mer proportionerligt. Regeringen kon- staterar att den kritik mot delar av stödet som kommissionen tidigare har framfört delvis kvar- står, men att argumentationen från svensk sida har ökat kommissionens förståelse för presstö- dets betydelse för den svenska tidningsbran- schen. Detta är särskilt viktigt i ljuset av den senaste konjunkturnedgången som har stor påverkan på branschen. Regeringen överväger för närvarande kommissionens förslag med avsikten att underrätta kommissionen om sin inställning till förslagen under hösten 2009.

Frågan om reklamskatten behandlas i volym 1, avsnitt 7.

Taltidningar

Stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltid- ningar, bidrar till att uppfylla såväl medie- som handikappolitiska mål. Taltidningsnämnden och Talboks- och punktskriftsbiblioteket har i två rapporter som lämnades till Kulturdepartemen- tet i november 2008 redovisat sin syn på den framtida inriktningen för taltidningsverksam- heten och på hur myndigheterna kan öka sin samverkan. Rapporterna bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Översyn av mediekoncentrationen i Sverige

Riksdagen har gett regeringen till känna att det finns behov av en översyn av mediekoncentra-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

tionen i Sverige (bet. 2007/08:KU15, rskr. 2007/08:141).

Fria och självständiga medier är en förutsätt- ning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som ett demokratiskt samhälle kräver.

Nordicom Sverige och Radio- och TV-verket har närmare studerat den svenska mediemarkna- den (Den svenska mediemarknaden 2009, MedieNotiser nr. 3 2009 och Medieutveckling 2009). Av rapporterna följer att mediemarkna- den under 2000-talet har genomgått stora för- ändringar. Enligt Nordicom Sverige tenderar antalet stora aktörer att öka. Dessutom har de stora aktörerna vuxit genom förvärv eller etable- ringar på nya delmarknader. Den ökade ägar- koncentrationen har enligt Nordicom Sverige lett till att konkurrensen på enskilda delmarkna- der i många fall har skärpts. Regeringen anser dock att ett spritt ägande endast är en faktor för att upprätthålla mångfalden inom den svenska mediemarknaden. Ett spritt ägande innebär inte heller nödvändigtvis att mediemångfalden är säkerställd.

Den tekniska utvecklingen och den ökade digitaliseringen öppnar för nya aktörer att eta- blera sig inom olika medier. Exempelvis har antalet distributionsplattformar för tv ökat med följd att etablerade teleoperatörer numera kon- kurrerar med traditionella tv-företag; andelen

iptv-abonnemang	har på kort tid ökat till
352 000 (Svensk	telemarknad 2008, PTS-ER-

2009:21). Vidare ger den tekniska utvecklingen på medieområdet förutsättningar för konsu- menterna att välja när, var och hur de vill ta del av medieutbudet, inte minst via Internet. På så sätt uppnås brett utbud och därmed en god mediemångfald.

Goda villkor för radio och tv i allmänhetens tjänst är också av betydelse för mediemångfal- den. Detta säkerställs bl.a. genom regeringens proposition Utveckling för oberoende och kva- litet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010– 2013 (prop. 2008/09:195).

Dessutom pågår omfattande arbeten med betydelse för mediemångfalden på radio-, dags- press- och filmområdet inom Regeringskansliet. Därtill kommer att det även inom EU bedrivs arbete på medieområdet.

Mot bakgrund av den ovan återgivna utveck- lingen och det nu pågående arbetet inom såväl Regeringskansliet som EU finner regeringen inte

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

skäl att initiera ytterligare insatser med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Översyn av Granskningsnämndens verksamhet

Riksdagen har gett regeringen till känna att det bör genomföras en relevant och allsidig utvärde- ring av Granskningsnämnden för radio och TV:s verksamhet (bet. 2007/98:KU15, rskr. 2007/08:141). Regeringen angav i budgetpropo- sitionen för 2009 att den har för avsikt att göra denna översyn under 2009. I promemorian Översyn av vissa mediemyndigheter – en effek- tivare administration (Ds 2009:4), som har remitterats, föreslås bl.a. att myndigheterna Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Presstödsnämnden ska avvecklas och samlas i ny myndighet. En större och mer samlad myndighetsorganisation skulle, enligt promemorian, medföra en stärkt och breddad kompetens jämfört med dagens organi- sation, där ansvaret är uppdelat mellan flera små myndigheter. Dubbelarbetet inom vissa admi- nistrativa funktioner kan på så sätt minska, vilket skulle frigöra resurser för kärnverksamhet och skapa förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig förvaltning av statens medel.

Förslagen bereds i Regeringskansliet. Granskningsnämnden för radio och TV har

vidare under 2009 initierat ett internt utveck- lingsarbete som syftar till att se över hur verk- samheten kan effektiviseras och koncentreras till fall av misstänkta överträdelser. De resurser som frigörs genom en effektivisering bedöms bl.a. också kunna leda till ökade möjligheter för nämnden att initiera egna tillsynsärenden. Regeringen avser att fortsätta följa Gransknings- nämnden för radio och TV:s arbete. Mot bak- grund av vad som angivits ovan finner regeringen inte skäl att för närvarande initiera ytterligare insatser när det gäller Granskningsnämndens verksamhet.

Avkodningsutrustning

Europeiska kommissionen har beslutat att inrätta en expertgrupp för att analysera och dis- kutera framtida åtgärder för att bl.a. förbättra avkodningsdirektivets tillämpning. Regeringen kommer att avvakta resultatet av detta arbete innan slutlig ställning tas till de förslag som läm- nats i departementspromemorian Kriminalise- ring av privat olovlig hantering av avkodningsutrustning (Ds 2007:14).

Internationella frågor

Internationellt samarbete på kulturområdet

Internationalisering och interkulturellt samar- bete är en fortsatt prioriterad uppgift inom kul- turpolitiken. Följande prioriteringar bör vara vägledande för det fortsatta arbetet för kultur- livets internationalisering och ökat interkultu- rellt samarbete:

-Utveckling av strategier för internationalisering inom olika kultur- områden.

-Fortsatt utveckling av myndigheternas internationella och interkulturella samar- bete.

-Främjande av interkulturellt utbyte.

-Främjande av nationella arenor för inter- nationellt och interkulturellt utbyte.

-Samverkan över politikområdesgrän- serna.

-Ett aktivt agerande för kulturpolitiska frågor inom EU och Unesco samt inom det nordiska samarbetet. De frågor som Sverige driver nationellt bör i största möjliga utsträckning drivas även i dessa

och andra internationella organisationer. En fördjupning av det internationella perspekti- vet i kulturpolitiken återfinns i prop. 2009/10:3 Tid för kultur. En prioritering under det svenska ordförandeskapet i EU är att lyfta upp barns och ungas tillgång till och aktiva deltagande på kul- tur- och medieområdena. Denna prioritering genomförs dels i form av en kultur- och medie- konferens, För en kreativ generation, under det svenska ordförandeskapet, dels genom förslag till rådsslutsatser inom ramen för Europeiska unionens råd i syfte att ge vägledning för unio- nens fortsatta arbete inom kulturområdet.

Ett långsiktigt mål är att genom aktivt arbete gentemot Europeiska kommissionen, Europa- parlamentet och inom rådet föra in barn- och ungdomsperspektivet i kommande revidering av de stora samarbetsprogrammen som finns inom de kultur- och audiovisuella områdena.

Under 2008 startade ett samarbete inom ramen för den s.k. öppna samordningsmetoden, vilket innebär att medlemsstaterna tillsammans sätter upp gemensamma mål, kvantitativa och kvalitativa indikatorer och riktmärken samt beslutar om regelbunden rapportering och fast- ställer bästa metoder. Detta samarbete kommer att genomsyra EU-arbetet under 2010 och fem

områden har särskilts lyfts fram av kulturminist- rarna:

-att förbättra rörligheten över gränserna för kulturskapare,

-att främja tillgången till kultur,

-att främja kulturstatistik,

-att främja potentialen hos de kulturella och kreativa näringarna, inte minst för små och medelstora företag,

-att främja och implementera Unesco-

konventionen för kulturell mångfald. Den 21 maj 2008 antog kulturministrarna en arbetsplan gällande 2008–2010 med konkreta åtgärder som planeras inom nämnda fem områ- den.

Inom Unesco sker ett ökat engagemang inom ramen för arbetet med Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv. Sverige, som är ledamot i Unescos Världsarvskommitté 2008-2011, valdes vid världsarvsmötet i Sevilla 2009 tillsammans med Australien och Egypten till vice ordförande i Unescos Världsarvskom- mitté 2010.

Internationellt samarbete på medieområdet

Flera arbetsprocesser pågår inom EU och Euro- parådet på medieområdet. Under det svenska ordförandeskapet kommer det tema som gäller för kulturområdet, att främja barns och ungas kreativitet, också att prioriteras inom medieom- rådet.

Regeringen anser att arbetet med frågor som rör kreativt innehåll via Internet är viktigt och välkomnar därför en fortsatt diskussion på euro- peisk nivå. Kommissionens meddelande om kre- ativt innehåll via Internet från 2007 (KOM

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

(2007)836 slutlig) innebar startpunkten för ett arbete med frågor som är prioriterade i de flesta medlemsstaterna och som rör flera politikom- råden. Ett meddelande med slutsatser och ytter- ligare frågor till alla parter förväntas från kom- missionen inom kort.

Kommissionen har i ett meddelande från december 2007 antagit en strategi för medie- kompetensfrågor och i augusti 2009 antogs en rekommendation för det fortsatta arbetet. Regeringen anser att mediekompetens i första hand är en nationell fråga, men välkomnar kommissionens initiativ inte minst i de delar som handlar om att öka erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna.

Inom Europarådet är frågor som rör artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, dvs. yttrande- och informationsfriheterna, prio- riterade av regeringen. Bland annat drivs ett aktivt arbete i styrkommittén för medier och nya kommunikationstjänster, CDMC, i syfte att främja och stärka yttrande- och pressfriheten. Arbetet innebär att förhandla fram gemensamma standarder för den praktiska mediefriheten.

Internationellt samarbete på idrottsområdet

En angelägen internationell arbetsuppgift är att i samarbete med Riksidrottsförbundet utveckla det internationella arbetet mot dopning inom idrotten, främst inom ramen för Unesco, Euro- parådet och EU. Sverige ingår i styrelsen för WADA, den av världens regeringar och den olympiska rörelsen gemensamt instiftade världs- antidopningsbyrån, vilket ger ytterligare möjlig- heter att utveckla antidopningsarbetet.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

2.3	Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Kulturområdesövergripande verksamhet		582	532	530	579	611	609
Teater, dans och musik		1 843	1 922	1 876	1 988	2 013	2 050
Litteraturen, läsandet och språket		302	306	304	315	318	320
Bildkonst, arkitektur, form och design		97	96	94	95	93	95
Kulturskaparnas villkor		320	328	322	342	341	342
Arkiv		336	337	332	352	350	347
Kulturmiljö		883	923	913	921	930	932
Museer och utställningar		1 403	1 480	1 454	1 512	1 516	1 524
Trossamfund		55	55	55	55	55	55
Film		309	309	302	311	309	309
Medier		32	35	35	34	36	37
Ungdomspolitik		114	116	114	128	278	278
Folkrörelsepolitik		549	546	538	1 328	1 329	1 328
Folkbildning		3 197	3 262	3 260	3 356	3 451	3 521
Tillsyn av spelmarknaden		38	44	41	45	46	47
Äldreanslag		57	0	3	0	0	0
Totalt för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid		10 117	10 292	10 171	11 362	11 677	11 793

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2010-2012, Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor
		2010	2011	2012

	Anvisat 2009 1	10 287	10 287	10 287
	Förändring till följd av:
	Pris- och löneomräkning	280	433	549

	Beslut	793	950	948

	Överföring till/från andra
	utgiftsområden	7	9	9

	Övrigt 2	-6	-3	-1
	Ny ramnivå	11 362	11 677	11 793

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Tabell 2.3 Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

	2010
Transfereringar 1	8 158
Verksamhetskostnader 2	3 185
Investeringar 3	19
Summa ramnivå	11 362

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2008 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhål- ler någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. kostnader för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.4Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 17 redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skat- telättnad i förhållande till en likformig beskatt- ning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteut- gifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika områden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö-, eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbud- getens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse 2008/09:183 Redovisning av skatteutgifter 2009. I det följande redovisas de nettoberäknade skatteutgifterna som är hänför- bara till utgiftsområde 17.

Tabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 17, netto1

Miljoner kronor

	Prognos 2009	Prognos 2010
Bidrag till Tekniska museet och
Svenska Filminstitutet	16	16

Utländska artister	80
Försäljning av konstverk
<300 000 kr/år	–	–
Allmänna nyhetstidningar	1 276	1 301

Böcker, tidskrifter m.m.	1 451	1 479

Biografföreställningar	227	232
Vissa entréavgiftsbelagda kul-
turevenemang	461	652
Upphovsrätter	137	139

Entré djurparker	36	37

Försäljning av konstverk
>300 000 kr/år	20	20

Ersättning till idrottsutövare	–	–
Kommersiell idrott	2 367	2 438

Omsättning i ideella föreningar	67	68

Totalt för utgiftsområde 17	6 138	6 382

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tek- niska museet och Svenska Filminstitutet. Skatte-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utgiften avser skatt på inkomst av näringsverk- samhet och särskild löneskatt.

Utländska artister

Inkomst från artistisk eller idrottslig verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. För närva- rande behöver varken sociala avgifter eller sär- skild löneskatt erläggas. Regeringen har i prop. 2008/09:182 föreslagit att detta undantag ska tas bort fr.o.m. den 1 januari 2010. Inkomsten är förmånsgrundande. Skatteutgiften för 2009 avser socialavgifter och särskild löneskatt.

Försäljning av konstverk <300 000 kr/år

Om upphovsmannen eller dennes dödsbo säljer konstverk för under 300 000 kronor per år före- ligger inte skattskyldighet till mervärdesskatt om inte upphovsmannen begär det. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdes- skatt.

Allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbe- lagda kulturevenemang, kommersiell idrott, upp- hovsrätter samt entré till djurparker

Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Försäljning av konstverk >300 000 kr/år

Skattenedsättningen omfattar enbart upphovs- mannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för 300 000 kronor per år eller mer, eller själva begär att bli beskattade, sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte över- stiger ett halvt prisbasbelopp är undantagen från sociala avgifter. Ersättningen är inte förmåns- grundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.

Omsättning i ideella föreningar

Omsättning av en vara eller en tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verk- samhet om föreningen är befriad från inkomst- skatt för omsättningen i fråga.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3 Kulturområdesövergripande verksamhet

3.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Statens kultur- råd samt bidrag till kulturområdesövergripande ändamål. I det innefattas bidrag till allmänkultu- rella ändamål, utvecklingsverksamhet och inter- nationellt kulturutbyte. Vidare ingår medel för

satsningen Skapande skola, forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet och för- söksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. I avsnittet behandlas även tvärgående frågor som omfattar hela kul- turområdet.

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom Kulturområdesövergripande verksamhet, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Kulturområdesövergripande verksamhet
1:1 Statens kulturråd	47	49	47	50	45	45

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete	208	203	201	211	242	236

1:3 Skapande skola	50	56	59	112	114	115
1:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördel-
ning av kulturpolitiska medel	149	152	148	159	161	163
1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet	37	37	36	38	39	40
1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler	10	10	13	10	10	10

1:7 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	82	25	25	0	0	0

Summa Kulturområdesövergripande verksamhet	582	532	530	579	611	609

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förut- sättningar för alla att använda den; att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande; att främja kulturell mångfald, konstnärlig förny- else och kvalitet och därigenom motverka kom- mersialismens negativa verkningar; att ge kultu- ren förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft

i samhället; att bevara och bruka kulturarvet; att främja bildningssträvandena samt att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) som regeringen lämnar den 21 september föreslås nya mål för den nationella kulturpolitiken. Målen ersätter de hittillsvarande nationella kulturpolitiska målen.

3.4Resultatredovisning

3.4.1Barn- och ungdomskultur

Resultat

Sedan 2007 omfattas de statliga kulturinstitutio- nerna av ett nytt övergripande mål. Det innebär att ett barnperspektiv ska integreras i verksam- heten, bl.a. genom att barns och ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet ökar. Regeringens mål för statens stöd till barn- och ungdomskultur är att öka barns och ungdomars möjligheter att delta i det kulturella livet och att själva få skapa och uttrycka sig.

Enligt den uppskattning som Statens kultur- råd gjort av sin totala bidragsgivning fördelades 395 miljoner kronor under 2007 till barn och unga vilket innebär att 34 procent av fördelade bidrag har gått till sådan verksamhet. Detta belopp inkluderar inte bidragen till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner. För att nå målet om att integrera ett barnperspektiv har Kulturrådet informerat sina bidragsmottagare om betydelsen av detta och samtidigt efterfrågat de insatser som gjorts för att främja barn- och ungdomskultur. Kulturrådet har även begärt information om hur scenkonstinstitutionerna

arbetar med barns och ungas inflytande och del- aktighet. Svaren visar att i stort sett samtliga arbetar med unga referensgrupper när nya pro- duktioner ska tas fram. Kulturrådets genomgång av de regionala teater- och dansinstitutionernas ansökningar inför 2008 visar att man planerar att i genomsnitt avsätta 42 procent av sin budget till barn- och ungdomsverksamhet.

Barn och unga är prioriterade i kulturpoliti- ken. Som ett led i detta arbete har regeringen etablerat Skapande skola-satsningen där profes- sionella kulturaktörer och kulturpedagoger, till- sammans med lärare, ger elever ökade möjlighe- ter att uppleva kultur och eget skapande samt skapa nya former för lärande i grundskolan. Satsningen omfattar i dag årskurserna 7–9 och regeringen föreslår i denna proposition att sats- ningen utvidgas till att omfatta årskurserna 4–6. Regeringens ambition är att successivt utvidga satsningen till hela grundskolan.

Kulturrådets redovisning Skapande skola – en första uppföljning – visar på flera tendenser. De lärare som deltagit i satsningen är mycket posi- tiva. Lärarna bedömer att eleverna känner ett ökat ansvarstagande för sitt arbete när det ska resultera i en föreställning, utställning, film eller liknande. Att få uppträda eller visa dessa verk menar lärarna har stärkt elevernas självförtro- ende. Nya strukturer har etablerats mellan kul- tur- respektive utbildningsförvaltningar, skolle- dare, lärare och elever som har varit i dialog med varandra om varför och hur man vill arbeta med kultur i skolan. Kulturrådet lyfter fram tids- aspekten som en viktig faktor för att insatserna ska bli lyckosamma, liksom att en samord- ningsfunktion med legitimitet gentemot skola och kulturliv är etablerad. Även behovet av kompetensutveckling för skolans personal lyfts fram. Vissa kommuner har löst detta genom att låta konst och kultur ingå i skolans kompetens- utvecklingsplaner.

Landets kommuner och skolor har visat ett stort intresse för Skapande skola-stödet som har sökts av 83 procent av kommunerna. En tredje- del av friskolorna har uppmärksammat bidraget och Kulturrådet samarbetar med Friskolornas riksförbund för att öka kännedomen om bidra- get. Kulturrådet har samverkat med dåvarande Myndigheten för skolutveckling och Statens skolverk i fråga om prioriteringar och bedöm- ningsgrunder för Skapande skola. Majoriteten av ansökningarna har haft fokus på elevers eget skapande. Ansökningarna omfattar alla

konstuttryck samt insatser som i förlängningen även ska stärka elevers språkutveckling. Många ansökningar beskriver att det lokala kulturlivet och kulturarvet ska lyftas fram i samarbete med till exempel regionala och lokala museer. I den handlingsplan som ska bifogas ansökan har kommunerna visat hur de arbetar med kultur för att långsiktigt stärka kulturens roll i lärandet. Ett krav för att få bidraget är att barn ska vara delak- tiga när planen tas fram. Det har framkommit att större kommuner ofta har saknat strategier för att ge unga inflytande. Skapande skola-sats- ningen kan därmed leda till att ett viktigt ut- vecklingsarbete inleds. Under året har Kulturrå- det informerat om Skapande skola på ett stort antal lokala och regionala möten och den nor- diska konferensen Nordiska vägar mot en ska- pande skola genomfördes under våren.

Det nationella programmet Dans i skolan som sedan 2005 har koordinerats av Kulturrådet avslutades efter att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 2009 gett Luleå tekniska univer- sitet i uppdrag att bedriva fortsatt utvecklingsar- bete om dans i skolan och dans som lärande. Därmed har nya förutsättningar för kunskapsut- veckling och forskning inom området dans och lärande skapats. Sedan 2007 har samarbetet mel- lan Luleå tekniska universitet, danslärarutbild- ningen vid Musikhögskolan i Piteå och Kultur- rådet vidareutvecklats och stärkts.

Stiftelsen Svenska Filminstitutet ger stöd till kommuner som vill utveckla verksamhet med skolbio och arbete med film i skolan. Målet med stödet är att kommunerna ska kunna etablera och upprätthålla en lokal organisation som utifrån skolornas behov arbetar för att förmedla filmupplevelser på biograf till elever på skoltid. Under 2007 bedrevs skolbio utan statligt stöd i 124 kommuner. Filminstitutets fokus har i och med detta förflyttats från att bidra till att initiera verksamhet med skolbio och film i skolan, till att fungera som resurs och stöd för att utveckla det arbete som kommuner och skolor själva bedri- ver.

Enligt den internationella undersökningen av barns läsförståelse i årskurs 4, PIRLS, från 2006 lyckas svenska elever mycket väl i ett internatio- nellt perspektiv, men mellan år 2001 och 2006 har en signifikant tillbakagång skett. Faktorer för att stärka barns lässkicklighet är enligt under- sökningen fortbildning för lärare i och om läs- förståelsestrategier och avkodningsstrategier, uppföljning av elevernas läsutveckling samt ade-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

kvat stöd till elever med svårigheter. Under 2008 har 9 miljoner kronor riktats till läsfrämjande projekt, bl.a. insatser som främjar pojkars läsning och egna skapande. För att öka tillgången till litteratur för barn och unga på biblioteken har 26 miljoner kronor fördelats under samma år. Ytterligare ett stöd som syftar till att främja läsandet och ett mångsidigt utbud är serien Alla tiders klassiker, som särskilt riktar sig till skolan. Kulturrådet har under 2008 även beviljat medel till två forskningsprojekt, vars syfte är att utveckla kunskap inom området läsfrämjande. Genom det statliga stöd som fördelats till natio- nella minoriteters konst och kultur främjas bar- nens kulturella identitet och det egna minoritets- språket.

2009 års litteraturpris till Astrid Lindgrens minne (ALMA) har tilldelats Tamerinstitutet i Ramallah. Priset har som syfte att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteraturen i Sverige och i andra delar av världen. Juryn moti- verar sitt val med att Tamerinstitutet under svåra förhållanden i tjugo år har stimulerat palestinska barns och ungdomars läslust och kreativitet.

Under 2007 riktades sex procent av arbetsti- den vid landets museer och konsthallar till barn- och ungdomsverksamhet. Ett riktat statligt stöd till museipedagogiska insatser har stärkt de regi- onala museernas arbete med museipedagogik. I flera fall har bidraget använts till nya eller utökade pedagogtjänster. Museerna har även i högre grad börjat tillämpa barns perspektiv och på olika sätt inkluderat barn i sina verksamheter.

De statliga scenkonst- och kulturarvsinstitu- tionerna arbetar målinriktat gentemot den unga publiken, med insatser riktade mot skola och fritid. Barn och unga upp till 19 år har fritt inträde till de centrala museerna. Internet används i hög grad som ett verktyg för att nå den unga generationen, inte minst när det gäller material som riktar sig till skolan. Statens histo- riska museer har på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling (numera Statens skolverk) utvecklat databasen Museifönstret som länkar till och beskriver svenska museer och deras pedagogiska webbresurser. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Skansen, Statens museum för världs- kultur, Kungliga Operan och Moderna museet är några institutioner som bedriver ett betydelse- fullt utvecklingsarbete riktat mot den unga pu- bliken.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Inom EU-samarbetet har expertkonferensen Promoting a creative generation – children and young people in the new cultural and media landscape – genomförts i Göteborg den 29–30 juli 2009. Mötet syftade till att öka kunskapen om hur man på politisk nivå och genom utbyte av goda exempel kan stärka barns och ungas rätt till kultur och öka kännedomen om ungas medievanor.

Analys och slutsatser

Statens kulturråds strategiska arbete för att stärka barns och ungas rätt till kultur har stor betydelse för utfallet av regeringens politik inom området. Regeringen ser positivt på att Kultur- rådet har utvecklat den nationella barnkultursta- tistiken för att möjliggöra jämförelser över tid och att en övergripande strategi för arbetet med barn- och ungdomskultur har utformats. Även den rapport om barns och ungas kulturvanor, nationellt kulturutbud och finansiering samt barns kulturanvändning som Kulturrådet avser att publicera under 2009, kommer att bidra till ökad kunskap inom fältet.

Barns och ungas tillgång till skolbibliotek varierar stort, visar Kulturrådets rapport Skol- bibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:1. Mer än en tredjedel av skolorna saknar ett skolbibliotek. I Utbildningsdepartementets betänkande med förslag till ny skollag (Ds 2009:25) föreslås att eleverna i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer ska ha tillgång till skol- bibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur.

dets hela bidragsgivning. De internationella och interkulturella bidrag som Kulturrådet svarar för har setts över och hanteringen av dem effektivi- serats.

För att fortsatt främja etnisk och kulturell mångfald fick Konstnärsnämnden, Riksteatern, Riksutställningar, Intercult, Mångkulturellt Centrum och Sprong i juni 2008 särskilda upp- drag att utveckla internationella kontaktnät och konstnärligt utbyte samt främja internationell och interkulturell mångfald. För dessa och andra initiativ med syfte att stärka mångfalden, för- stärktes de samlade resurserna med 10 miljoner kronor under 2008, varav 4 miljoner kronor avser de nämnda uppdragen. Återstoden 6 mil- joner kronor disponeras av Statens kulturråd.

För stöd till internationell kulturverksamhet fick Statens kulturråd fr.o.m. 2008 ökade medel med 3 miljoner kronor. Kulturrådet har utökat verksamhetsbidragen till ett antal fria dans-, tea- ter- och musikgrupper och utställare för att stärka deras internationella och interkulturella verksamhet. Även projektbidragen till interna- tionella kulturutbyten ökade jämfört med 2007.

Inom litteraturområdet har Statens kulturråd under 2008 fått ett ökat internationellt ansvar samt förstärkta medel med 7 miljoner kronor.

Statens kulturråd har samverkat med andra politikområden kring kulturlivets internationali- sering, bland annat har ett ramavtal mellan Sida och Statens kulturråd slutits under 2009 i syfte att stärka kulturens roll i biståndssamarbetet. Samarbetsavtalet gäller fram till 2012. Statens kulturråds stöd till nätverk av fristäder för hotade eller fängslade författare kan nämnas som exempel på samverkan mellan kulturpolitik och demokratifrämjande.

För att förstärka och bredda det internatio-

3.4.2Internationell och interkulturell nella konstnärsutbytet fick Konstnärsnämnden

kulturverksamhet

Resultat

Samtliga myndigheter på kulturområdet har i uppgift att verka för ett ökat internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Statens kulturråd har ett särskilt ansvar för att utveckla internationaliseringen inom hela kulturområdet, i enlighet med den plan för internationell verk- samhet under åren 2007–2010 som överlämnats till regeringen.

Det internationella och interkulturella per- spektivet har ytterligare integrerats i Kulturrå-

2008 en medelsökning med 4 miljoner kronor. Konstnärsnämnden har under 2008 fortsatt uppbyggnaden av en internationell verksamhet inom dansområdet och stödet till detta område har under året mer än dubblerats. Inom Bild- konstnärsfondens internationella program Iaspis har vidare särskilda insatser gjorts inom form- området. Till internationell verksamhet inom musik, teater och film har Konstnärsnämnden ökat stödet. Konsthantverket har efter en för- söksperiod etablerats inom ramen för Iaspis- verksamheten. Konstnärsnämnden har också stärkt sitt interkulturella arbete.

Totalt innebär detta att ytterligare 24 miljoner kronor har satsats på internationell och inter- kulturell verksamhet.

Statens museer för världskultur har utvecklat sin kapacitet som koordinator för olika musei- och kulturarvsnätverk. Inför och under Märkes- året 2009 har betydande insatser gjorts på olika nivåer med utställningar, seminarier och aktivi- teter för att uppmärksamma och sprida kunska- per om händelserna i Sverige och Finland 1809.

Analys och slutsatser

Av resultatredovisningarna framgår att den internationella verksamheten inom kultursek- torn varit omfattande. Kultursektorns myndig- heter och övriga institutioner har under 2008 utvecklat och stärkt sin internationella och interkulturella verksamhet. Regeringen bedömer resultaten som goda, även om arbete återstår för berörda myndigheter och institutioner att för- djupa strategierna inom olika konstområden, bl.a. musikområdet.

3.4.3Internationellt samarbete

Resultat

Europeiska unionen

EU-arbetet inom kultursektorn domineras av ramprogrammet för kultur. Det omfattar alla konst- och kulturområden utom de audiovisuella medierna film, tv och video.

För programmet Kultur 2007–2013 uppgår budgeten till ca 400 miljoner euro totalt för hela perioden. Under 2008 har svenska organisationer fått ta del av totalt 7,6 miljoner euro.

EU-kommissionen betonade under våren 2007 i ett meddelande om kultur att tre områden ses som prioriterade: interkulturell dialog och kulturell mångfald, kulturens kraft som kataly- sator för kreativitet och kulturens roll som ett inslag i unionens internationella relationer. Råds- slutsatser baserade på meddelandet om en ny kulturagenda antogs i november 2007. Dessa har omvandlats i en Arbetsplan för kultur 2008– 2010 inom vilken den öppna samordningsmeto- den har introducerats. Fyra expertgrupper, knutna till arbetsplanen, har under 2008 påbörjat sitt arbete inom kultur och utbildning, kulturella

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

näringar, rörlighet för konstnärer och rörlighet för konstföremål.

Medel från strukturfonderna går också till projekt med kulturanknytning. Det nuvarande regelverket för strukturfonderna gäller för pro- gramperioden 2007–2013. Under februari– december 2008 har EU inom olika insatsområ- den bidragit med totalt ca 225 miljoner kronor till svenska projekt med kulturanknytning.

Unesco

Sverige är ledamot i Unescos världsarvskom- mitté för mandatperioden 2008–2011. Några av de viktigaste frågorna i kommittéarbetet är att stödja den globala strategin för ett balanserat och representativt världsarv, att verka för en integre- rad natur- och kultursyn och en hållbar utveck- ling. Vidare prioriteras insatser för att avvärja hot mot världsarv i fara och att verka för att få fler barn och ungdomar i världen medvetna om natur- och kulturarvet.

Unescos konvention om skydd för och främ- jande av mångfalden av kulturyttringar trädde i kraft den 18 mars 2007. Arbetet med konkretise- ringen av konventionens olika föreskrifter och bestämmelser har fortsatt under 2008 och 2009.

Inför en svensk ratificering av Unescos kon- vention om skydd av det immateriella kulturar- vet görs en genomgång av de konsekvenser, som konventionen skulle ha för den nationella han- teringen av frågor om det immateriella kulturar- vet. Institutet för språk och folkminnen fick i januari 2009 i uppdrag av regeringen att tillsam- mans med flera kulturmyndigheter ta fram ett förslag till nationellt genomförande av konven- tionen. I uppdraget, som ska redovisas senast den 1 december 2009, ingår också en översyn av ansvarsfördelningen mellan myndigheter när det gäller frågor om det immateriella kulturarvet.

Europarådet

Europarådet genomförde 2007 en omorganisa- tion av delar av sekretariatet för en tydligare in- riktning på kärnmålen: mänskliga rättigheter, demokratifrågor och rättsstatsfrågor. Omorga- nisationen resulterade bl.a. i en uppdelning av kulturfrågorna i en styrkommitté för kulturarv och landskap, CDPATEP och en styrkommitté för kultur, CDCULT. Bland kulturarvsinsat- serna kan nämnas Riksantikvarieämbetets med- verkan i projektet The European Heritage Net- work (HEREIN) samt i frågor som rör den Europeiska landskapskonventionen. Vidare har Riksantikvarieämbetet under året fortsatt ett

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

åtagande för Kosovo med expertstöd till Europa- rådets arbete med att lägga fram förordningar knutna till Kosovos kulturarvslag. Kulturkom- mittén har bl.a. fokuserat arbetet på uppfölj- ningen av den vitbok om interkulturell dialog som lanserades vid Europarådets ministerkom- mitté 2007.

Vitboken syftar till att interkulturell dialog ska främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och därmed stärka social sammanhållning i samhällen med allt större kul- turell mångfald.

Östersjösamarbete

Det åttonde kulturministermötet i Östersjösam- arbetet hölls i Riga i oktober 2008 med temat Future of Culture in the Baltic Sea Region. I Rigadeklarationen som antogs vid mötet beto- nades kulturens viktiga roll i det framtida öster- sjösamarbetet och behovet av utökad koordinering med pågående arbete i till exempel Unesco, Europarådet och EU. Vid mötet beslu- tades också att inrätta en s.k. Senior Official Group för förberedande möten inför de kul- turministermöten som hålls vart tredje år.

Nordiska ministerrådet

Totalt omfattade budgeten för det nordiska kultur- och mediesamarbetet 2008 cirka 239 miljoner kronor. Av detta bidrog Sverige med 31,5 procent. Under året var Sverige ordförande i det nordiska regeringssamarbetet. De viktigaste frågorna på kulturområdet var att främja barns och ungas kreativitet samt att utarbeta en stra- tegi för globaliseringsarbetet. Strategin Det kre- ativa Norden – svar på globaliseringens utma- ningar antogs i oktober 2008 av kulturministrarna och syftar till att göra nordisk konst och kultur mer synlig på den globala sce- nen.

En annan prioriterad fråga var att öppna Nor- diska ministerrådets mobilitets- och residens- program för de baltiska länderna. Det gemen- samma nordisk-baltiska programmet startade i januari 2009. Med stöd av Nordiska ministerrå- det och i samarbete med myndigheter och orga- nisationer genomförde Kulturdepartementet fyra konferenser inom ramen för det svenska ordförandeskapet: Nordiska vägar mot en ska- pande skola (med Statens kulturråd), Digital turist för en dag - om barns och ungas medie- konsumtion och medievanor (med Medierådet och Nordicom), Hur snart är nu? Interkultur

och politik (med bl.a. Nordiskt forum för inter- kultur, Intercult och Riksteatern) samt Ny energi i gamla landskap (med Riksantikvarieäm- betet).

Analys och slutsatser

Den svenska delaktigheten i EU:s kulturpro- gram är begränsad, men stabil sett till ett antal år tillbaka. Sverige deltar i huvudsak som medar- rangör.

Ur ett övergripande perspektiv är det viktigt att notera att interkulturell dialog och kulturell mångfald prioriteras allt högre inom EU-samar- betet vilket står i samklang med Unesco-kon- ventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005.

EU:s strukturfonder och landsbygdsprogram är en viktig finansieringskälla för kulturverksam- heter i Sverige och bidrar till kulturens betydelse för regional tillväxt.

Globaliseringssatsningarna kommer även fort- sättningsvis att prägla det nordiska regerings- samarbetet inom kulturområdet i syfte att göra nordisk konst och kultur mer synlig på den glo- bala scenen. Den strukturreform som genom- fördes på kulturområdet 2007 kommer under 2009 att ses över för att ge en första bedömning av följderna. Eventuella justeringar av program o.dyl. kan också bli aktuellt. För att genomföra detta arbete anordnas bl.a. kulturforum för att ta tillvara kulturlivets synpunkter.

3.4.4Fördjupad samverkan mellan näringspolitik, regional tillväxtpolitik och kulturpolitik

Resultat

Regeringen avser under 2009 att besluta om en handlingsplan för att främja utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Arbetet med att ta fram en handlingsplan är en del av den fördju- pade samverkan som sedan en tid tillbaka pågår mellan regionala tillväxtpolitiken samt närings- och kulturpolitiken. Inom ramen för detta arbete har gemensamma seminarier hållits, där närings- och kulturministrarna varit värdar, samt olika underlagsrapporter tagits fram.

Vidare har det nya Tillväxtverket, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet,

Stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Nämnden för Hemslöjdsfrågor i sina respektive reglerings- brev för 2009 fått i uppdrag att, som en fortsätt- ning på den fördjupade samverkan, utveckla och medverka i insatser för kulturella och kreativa näringar. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har fått i uppdrag att ta fram en definition av begreppet kreativa när- ingar. Konstnärsnämnden har i uppdrag att hålla sig informerad om dessa uppdrag. Regeringen har även i sina ägardirektiv till Almi Företags- partner AB tydliggjort behovet av att bolaget utvecklar sin kompetens om kulturella och krea- tiva näringar så att deras produkt – och rådgivningsutbud – även når denna del av poten- tiella och befintliga företagare.

På regional nivå pågår många processer för att utveckla området, bl.a. projektet KRUT som är ett samarbete mellan Östergötland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Sörmland och Södra Småland med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Mål 2 Östra Mellansverige). Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därigenom stärka dess ställ- ning i samhället och som tillväxtfaktor. KRUT- projektet har fått 8,2 miljoner kronor från Euro- peiska regionala utvecklingsfonden och lika mycket från olika svenska offentliga finansiärer för att utveckla de kreativa sektorerna i östra Mellansverige och södra Småland.

Inom EU pågår ett arbete med att se över för- utsättningarna för de kreativa näringarna. En arbetsgrupp har tillsatts inom den öppna sam- ordningsmetoden 2008–2010 för att utveckla förslag till hur området kan förbättras både på nationell basis samt på EU-nivå.

Även inom Nordiska ministerrådets globalise- ringsarbete pågår sedan 2008 ett initiativ, Krea- nord, som har till uppgift att utveckla ett gemensamt nordiskt utvecklings- och policyar- bete för Nordens kreativa ekonomi. Kreanord är ett samarbete mellan kultur- och näringspoliti- ken för att utveckla kunskap och verktyg som kan främja kulturella och kreativa näringar, bygga nätverk och profilera Norden som en kre- ativ region.

Analys och slutsats

Samverkan mellan kulturpolitiken samt regionala tillväxtpolitiken och näringspolitiken har fördju- pats. Strategiska myndigheter och institutioner

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har fått regeringens uppdrag att arbeta med kul- turella och kreativa näringar. Den planerade handlingsplanen är avsedd att bidra med ytterli- gare kunskap och underlag för områdets fort- satta utveckling. Samverkansarbetet har också bidragit till en viktig och angelägen diskussion både om kulturens fria roll och om kulturens betydelse och potential för att bidra till samhäl- lets hållbara utveckling.

Kulturens fria roll och egenvärde är oomtvist- lig men kulturen bidrar också i olika former till utvecklingen inom andra samhällsområden. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla förutsätt- ningarna för båda dessa roller. Syftet med kul- turpolitikens medverkan i den fördjupade sam- verkan är att bredda kulturskapares arbetsmark- nad, sprida kultur och kulturinnehåll i nya sam- manhang samt även att ge goda förutsättningar för att kulturskapares kompetens ska kunna tas tillvara inom näringsliv och i frågor som rör regioners utveckling och tillväxt.

Regeringen bedömer att det finns fortsatt behov av att vidareutveckla förutsättningarna för de kulturella och kreativa näringarna i Sverige, liksom på nordisk och europeisk nivå.

3.4.5 Forskning inom kulturområdet

Resultat

Staten ger stöd till forsknings- och utvecklings- arbete inom kultursektorn. Under 2008 uppgick stödet till ca 36 miljoner kronor via anslaget 1:5

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur- området. Medlen används för projekt inom Sta- tens kulturråds, ansvarsmuseernas (Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Stiftelsen Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Insti- tutet för språk- och folkminnens ansvarsområde. Vidare används medel för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Flera av kulturområdets institutioner har haft ett ansvar i forskningens organisation, bl.a. som beställare, som basinstitutioner för annan forsk- ning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt. Insatserna har i stor utsträckning haft betydelse för universi- tetsforskningen eftersom det handlar om t.ex. grundläggande materialbearbetning som många

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gånger är en förutsättning för vidare forskning. Kulturinstitutionerna är en viktig del av den inf- rastruktur som tillför värdefullt material till den humanistiska och samhällsvetenskapliga forsk- ningen. I samband med förarbetet till proposi- tionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) fick berörda institutioner på kulturområdet i uppdrag av regeringen att ta fram kunskaps- och forskningsstrategier.

I propositionen presenteras en sammanhållen satsning inom det konstnärliga området och kulturområdet. Satsningen omfattar en fortsatt inriktning på konstnärlig forskning och utveck- lingsarbete som inkluderar en satsning på en forskarskola för det konstnärliga området och en ny satsning inom kultur- och kulturarvsområdet. För satsningen har Vetenskapsrådet avsatt 40 miljoner kronor från 2009 samt ytterligare 10 miljoner kronor från 2010. Inom ramen för detta ska forskarskolan finansieras med 7 miljoner kronor årligen i minst fem år.

På arkivområdet har det bedrivits forskning och metodutveckling inom flera fält, bl.a. arkiv- pedagogik, standardisering, arkivredovisning och teknikutveckling för digitalisering. Under 2008 har särskilt viktiga insatser gjorts för kunskaps- uppbyggnad inom området långsiktigt digitalt bevarande. Ett stort utvecklingsprojekt är det pågående s.k. LDB-centrum vid Luleå tekniska universitet. Deltagare i centrumbildningen var till en början universitetet, Riksarkivet och Bodens kommun. Riksarkivet fick också en roll som koordinator inom EU-projektet PRO- TAGE inriktat på forskning om långsiktigt digitalt bevarande.

Inom kulturmiljöområdet har frågor som bl.a. kan skapa samverkan mellan forskning och praktik (t.ex. förebyggande konservering och utvecklingen av långsiktigt hållbara konser- veringsmetoder) hanterats inom ramen för Riks- antikvarieämbetets FoU-program. Riksantikvarieämbetet har under 2008 fortsatt att utveckla och stimulera till forskning kring kulturmiljöer och kulturarv med ett tvärsektori- ellt perspektiv och etablerande av nätverk och samarbeten.

Statens kulturråd har fördelat bidrag till eller varit beställare av kulturpolitiskt relevant forsk- ning. Myndigheten bedriver endast i begränsad omfattning egen forskningsverksamhet. Statens kulturråd lägger i sin bidragsgivning vikt vid att stimulera det konstnärliga FoU-arbetet och att stödja projekt som har praktisk bäring för kul-

turvärlden. Statens kulturråd har även fördelat medel för FoU vid ansvarsmuseerna. Den forsk- ning som bedrivits vid dessa museer har varit av strategisk betydelse för att bygga upp ny kun- skap och stärka museernas verksamhet, bl.a. när det gäller att definiera och förmedla kulturarvet. Forskning och utvecklingsarbete har bedrivits i olika omfattning även vid övriga museer inom kulturområdet. En arbetsgrupp för museers forskning har bildats inom ramen för Museiko- ordinatorns arbete.

Institutet för språk och folkminnen har bedri- vit forskning inom en rad olika projekt inom bl.a. dialekt-, ortnamns- och personnamnsområ- det. Institutet samarbetar i första hand med uni- versitet och högskolor, men även med andra institutioner. Resultaten av kunskapsuppbygg- anden har överförts till forskarsamhället, all- mänhet och massmedia m.fl. i form av tryckta skrifter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m.

Naturhistoriska riksmuseet har haft en omfattande forskningsverksamhet som inbegri- pit både grundforskning och tillämpad forskning inom myndighetens verksamhetsområde. Kvali- teten på arbetet säkras bl.a. genom regelbunden publicering i vetenskapliga tidskrifter nationellt och internationellt. Museets forskare har fortsatt varit framgångsrika i att konkurrera om externa bidrag hos bl.a. Vetenskapsrådet. Antalet publi- kationer under 2008 visar en stor ökning av den vetenskapliga aktiviteten över museets alla ämnesområden.

Analys och slutsatser

Forskningen inom kulturområdet har omfattat ett stort område som inte bara innefattat konstarter, kulturarv och kulturinstitutioner utan även frågor om värderingar och förhåll- ningssätt. Liksom andra kunskapssektorer påverkas kultursektorn av en ständig utveckling i det omgivande samhället. Kulturinstitutionernas förmåga att efterfråga, värdera och implementera forskning i sin verksamhet har varit grund- läggande för att kunna förmedla kunskap till samhällets olika aktörer och intressenter.

Regeringen bedömer att institutionerna, som får medel via anslaget 1:5 Forsknings- och utveck- lingsinsatser inom kulturområdet, överlag har haft en god forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vidare har institutionerna generellt haft ett gott

samarbete med universitet och högskolor natio- nellt och flera av dem även internationellt. Kva- liteten på forskningen återspeglas i resultatmått som belyser publicering, tilldelning av externa forskningsmedel erhållna i konkurrens, besök av gästforskare samt externa utvärderingar, utmär- kelser och andra slag av uppmärksamhet m.m. Särskilt utmärkande är Naturhistoriska riksmu- seet, som är en forskningsinstitution med pro- fessurer och doktorander, och där forskningen inom bl.a. zoologi, botanik, paleontologi och geologi håller en hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Även Riksarkivet, Riksantikvarieäm- betet, Institutet för språk och folkminnen, Sta- tens kulturråd och flertalet av museerna har en etablerad struktur för forskning och utveckling och flera av dem ligger långt framme inom sina respektive områden.

3.4.6Jämställdhet

Resultat

Samtliga myndigheter på kulturområdet har i uppgift att integrera jämställdhetsperspektiv i verksamheten.

Mot bakgrund av bl.a. slutsatserna i betänkan- det Plats på scen (SOU 2006:42) har regeringen uppdragit åt Statens kulturråd, Konstnärsnämn- den och Jämställdhetsombudsmannen (numera Diskrimineringsombudsmannen) att gemensamt göra en fördjupad analys av jämställdheten inom scenkonstområdet. Uppdraget har redovisats i januari 2009. Kulturrådet sammanfattar sin ana- lys med att andelen kvinnliga chefer har ökat vid landets teater- och dansinstitutioner under de senaste åren. Utvecklingen gäller dock inte musikområdet, där männen fortfarande är i klar majoritet.

Regeringen har därutöver avsatt 3 miljoner kronor under åren 2007–2009 för projekt som långsiktigt verkar stimulerande och stödjande i arbetet med att uppnå jämställdhet inom scen- konstområdet. Hittills har Kulturrådet, Konst- närsnämnden och Diskrimineringsombudsman- nen fördelat 1,75 miljoner kronor till sju projekt som bl.a. analyserar informella beslutsprocesser inom teatern, forskar om och marknadsför kvinnliga tonsättare från 1800-talet och utarbetar ett koncept för jämställdhetsmärkning av scen- konst. De projektförslag som har fått bidrag har en bredd i metodval och riktar sig både generellt

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

till scenkonst och specifikt till vissa sektorer. De riktar in sig på en rad kända jämställdhetspro- blem. Kulturrådet konstaterar samtidigt i sin rapport På väg mot jämställd scenkonst att dansområdet är underrepresenterat i ansökning- arna, och att 95 procent av de engagerade i pro- jekten är kvinnor, vilket bör beaktas i bered- ningen av nya utvecklingsprojekt.

Tre miljoner kronor har även avsatts till Dele- gationen för fördelning av statsbidrag till kvin- nors organisering och jämställdhetsprojekt (fr.o.m. 2008 fördelas stödet av Ungdomsstyrel- sen) som under en treårsperiod ska fördela me- del till jämställdhetsprojekt som genomförs av organisationer inom kultursektorn.

Konstnärsnämnden har publicerat rapporten Konstnärernas inkomster som bl.a. visat att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor bland konstnärer är mindre än för befolkningen som helhet.

Analys och slutsatser

Den övergripande strategin för regeringens poli- tik på området är att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamheten. Införandet av kra- vet på ett integrerat jämställdhetsperspektiv i myndigheternas instruktioner ger ett tydligt an- svar till myndigheterna. Samtidigt finns det behov av att fortsatt följa resultaten inom vissa områden, som exempelvis scenkonstområdet.

3.4.7Kultur och hälsa

Resultat

Ett mål för kulturpolitiken är att kulturen ska vara tillgänglig för så många som möjligt. Kultu- ren ger människor upplevelser och möjligheter att påverka och ifrågasätta. Forskningen har påvisat ett positivt samband mellan deltagande i kulturella verksamheter och förbättrad hälsa. De som ofta går på bio, teater och museer har gene- rellt en bättre hälsa än genomsnittsbefolkningen. Ny hjärnforskning visar hur musik och dans kan användas i rehabilitering.

Statens kulturråd har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället och att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, där- ibland folkhälsoområdet. Kulturrådet följer

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

utvecklingen inom fältet och förbereder en uppföljning av den strategi för arbetet med kul- tur och hälsa som myndigheten tog fram 2005.

Vid Göteborgs universitet har ett tvärveten- skapligt centrum för forskning och spridning av forskning inom området kultur och hälsa etable- rats och i det nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att för att öka kunskapen inom fältet.

Analys och slutsatser

Ett betydelsefullt tvärsektoriellt arbete med kultur pågår inom vården, skolan, regional utveckling och arbetslivet. Regeringen vill fort- sätta att stärka samverkan mellan kulturpolitiken och andra politikområden i syfte att öka kunska- pen om hur kulturen kan bidra till en positiv utveckling inom bl.a. vårdsektorn och utbild- ningsområdet. Regeringens satsning Skapande skola har ökat barns möjligheter att skapa själva och vara delaktiga i kulturlivet.

3.4.8Handikappolitik

Resultat

För handikappolitiken gäller följande mål:

-en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

-att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,

-jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktions- hinder.

Det handikappolitiska arbetet ska inriktas sär- skilt på:

-att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

-att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

-att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för själv- ständighet och självbestämmande.

Målen är beslutade av riksdagen i samband med att den nationella handlingsplanen för handi- kappolitiken – Från patient till medborgare – antogs av riksdagen (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000: SoU14, rskr. 1999/2000:240).

På kulturområdet är Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet de sektorsansvariga myn- digheterna med uppgift att samordna, stödja och driva på utvecklingen för att uppnå de nationella målen.

Kulturrådet har i januari 2009 genomfört en enkätundersökning om tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickades till regionala kulturinstitutioner, fria teatergrupper och musikföreningar med egen scen. Resultatet visar att det pågår ett omfat- tande arbete för att öka tillgängligheten men att mycket återstår att göra för dessa aktörer. Den fysiska tillgängligheten betonas ofta mer än till- gängligheten i övriga delar av verksamheten och utformning av intern och extern information.

Inom tillgänglighetsområdet har Statens kul- turråd prioriterat scenkonsten. Ett resultat av detta är Hallundadeklarationen som antogs på en nordisk konferens under 2008 arrangerad av Statens kulturråd i samarbete med Riksteatern och Nordiska handikappolitiska rådet. Denna deklaration, som tillkom på initiativ av de branschföreträdare som deltog i seminariet, uppmanar chefer och ledningar inom scen- konstområdet att ta ett ökat ansvar för att för- bättra tillgängligheten till information, lokaler och verksamhet för personer med funktionsned- sättning.

Statens kulturråd ansvarar för att fördela sär- skilda bidragsmedel med syfte att inom sitt sek- torsansvar främja tillgången till kultur för perso- ner med funktionsnedsättning. Under 2008 beviljades 14 projektbidrag på totalt 2,7 miljoner kronor.

Riksantikvarieämbetet betalar årligen ut ca 1 miljon kronor som går direkt till åtgärder för att undanröja hinder för personer med funktions- nedsättning. Därutöver kan del av projektmedel användas för samma syfte, men i de fallen görs ingen särredovisning.

Inom Nordiska ministerrådets ram deltar Riksantikvarieämbetet i ett samarbetsprojekt om tillgänglighet till olika kulturhistoriska miljöer. Riksantikvarieämbetet har även medverkat till att tillgänglighetsfrågorna har förts in i kulturarvs- utbildningen vid Stockholms universitet.

Med propositionen Språk för alla – förslag till språklag (prop. 2008/09:153) föreslog regeringen en ny språklag. Lagförslaget har antagits av riks- dagen och lagen trädde i kraft den 1 juli 2009. Enligt den nya lagen har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

Propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010 – 2013 (prop. 2008/09:195) överlämnades till riksdagen i juni 2009. Propositionen innehål- ler förslag till villkor och riktlinjer för den kom- mande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I propositionen föreslår regeringen att ett mål för tillståndsperi- oden ska vara att alla program på svenska i SVT1, SVT2, SVTB, Kunskapskanalen och SVT24 ska textas. Vidare föreslås att SVT ska höja ambi- tionsnivån när det gäller verksamhet på tecken- språk. Regeringen gör i propositionen bedöm- ningen att fler program på teckenspråk även i UR samt fler teckentolkade program och försök med syntolkning i både SVT och UR bör vara en rimlig utveckling mot det långsiktiga målet att göra hela utbudet tillgängligt för alla medbor- gare.

I utredningsbetänkandet En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) föreslås en helt ny lag- regel om att tv-sändningar ska utformas så att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta ska ske genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskans- liet.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Taltidningsnämnden har under året fått ett gemensamt regeringsuppdrag att utreda möjlig- heterna till ökad samverkan mellan myndighe- terna, vilket har avlämnats genom rapporten Samverkan för ökad tillgänglighet. Samtidigt fick Taltidningsnämnden ett eget uppdrag om att kartlägga behovet av taltidningar och utreda möjligheterna till effektiviseringar, vilket avrap- porterades med Framtida inriktning för taltid- ningsverksamheten i Sverige.

Statens maritima museer har genomfört pro- jektet ”Alla ombord” där barn och unga oavsett funktionsförmåga ska kunna delta aktivt i den pedagogiska verksamheten.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsats

Kulturens värden ska vara tillgängliga för alla – genom bildningsarbete, genom möjligheter till eget skapande och genom möjligheter att ta del av professionellt konstnärligt skapande. Funk- tionsnedsattas perspektiv ska därför beaktas i alla regeringsinitiativ på kulturområdet.

Att regering och riksdag har stärkt teckensprå- kets ställning är viktigt ur ett demokratiskt och yttrandefrihetsperspektiv.

Under 2008 har tillgängligheten inom scen- konsten särskilt uppmärksammats. Regeringen ser positivt på branschens eget initiativ att flytta fram positionerna genom Hallundadeklaratio- nen.

Det är angeläget att programmen i radio och tv görs tillgängliga för personer med funktions- nedsättning. Regeringens förslag och bedöm- ningar när det gäller radio och tv i allmänhetens tjänst samt utredningsförslaget om en ny radio- och tv-lag är viktiga steg mot ett ökat tillgänglig- görande.

Regeringen har i direktivet till filmutred- ningen (dir. 2008:88) gett utredningen i uppdrag att beakta frågan om filmens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen bedömer att utvecklingen har gått framåt men att det finns ytterligare förutsätt- ningar för att bredda tillgängligheten.

3.4.9Regional fördelning av statens stöd till kultur

Resultat

En viktig uppgift för kulturpolitiken är att bidra till ett brett utbud av kultur i hela landet. Samti- digt som kulturpolitiken ska främja både likvär- dighet vad gäller tillgänglighet och utbud i olika delar av landet måste det även finnas utrymme för regionala variationer och prioriteringar. Kulturpolitiken bygger sedan lång tid tillbaka på principen om ett gemensamt offentligt ansvar för och finansiering av kulturen. Statens kultur- råd har regeringens uppdrag att följa upp det regionala utfallet av statens stöd till kultur. I rapporten Statliga kulturinsatser regionalt, kultu- ren i siffror, 2009:3, redovisas det regionala utfallet för 2008.

Statens kulturråds uppföljning visar att stat, landsting och kommuner 2007 gemensamt satsat

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

cirka 22 miljarder kronor på kultur, varav det statliga stödet uppgår till ca 10 miljarder kronor. I detta belopp ingår även utgifter för folkbild- ning och medieområdet.

Även EU:s kulturprogram och strukturfonder bidrar till att finansiera kulturverksamheter runt om i Sverige. 2008 fördelades 225 miljoner kro- nor av strukturfondsmedlen till kulturverksam- heter i Sverige.

I Kulturrådets rapport 2009:3 redovisas den statliga bidragsgivningen från myndigheter och andra organisationer till regional kulturverksam- het. Statens kulturråd är den största bidragsgiva- ren och fördelar nära 1,3 miljarder kronor till regionala kulturverksamheter i bidragsmedel, vilket motsvarar 70 procent av den totala bidragsgivningen. Den största delen av denna

bidragsgivning, cirka 73 procent, avser stöd till scenkonstområdet. Konst, museer och utställ- ningar tilldelas cirka 15 procent av bidragsgiv- ningen och litteratur och biblioteksområdet cirka 7 procent.

Övriga statligt finansierade bidragsgivare är Konstnärsnämnden, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjds- frågor, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen Framti- dens kultur och Allmänna arvsfonden.

Den totala länsvisa fördelningen av bidrags- givning och så kallad omräknad verksamhet, det vill säga myndigheter och organisationer som kunnat räkna om sin regionala verksamhet i fak- tiska medel, framgår av tabell 3.2 nedan. Fördel- ningen har varit relativt sett stabil under den senaste treårsperioden.

Tabell 3.2 Totala statliga medel för regional kulturverksamhet 2006–2008, tusental kronor samt kronor per invånare1

	2006		2007		2008
Län	Totalt	Kr/inv	Totalt	Kr/inv	Totalt	Kr/inv
Stockholms län	361 428	188	359 912	185	389 166	196

Uppsala län	88 392	276	95 645	296	124 063	379

Södermanlands län	49 581	188	47 700	180	48 860	183
Östergötlands län	127 034	304	127 145	302	124 176	293

Jönköpings län	56 252	170	63 878	191	59 514	178

Kronobergs län	53 916	300	40 375	223	41 844	230
Kalmar län	61 389	263	57 929	248	64 512	276

Gotlands län	45 882	801	49 572	868	52 734	925

Blekinge län	43 560	288	50 094	330	47 255	310
Skåne län	321 126	271	286 005	238	299 701	247

Hallands län	54 724	189	49 206	169	60 626	207

Västra Götalands län	440 095	286	437 710	283	462 244	297
Värmlands län	76 378	279	81 158	296	79 685	291

Örebro län	66 424	242	62 503	226	58 829	212

Västmanlands län	56 052	226	56 427	226	50 744	203
Dalarnas län	65 808	239	64 981	236	63 227	229

Gävleborgs län	74 987	272	75 255	273	69 470	252

Västernorrlands län	169 136	693	179 910	739	186 608	767
Jämtlands län	60 311	475	60 883	480	59 361	468

Västerbottens län	111 168	432	118 891	462	117 359	455

Norrbottens län	77 208	307	79 281	316	83 711	335
Riket totalt	2 460 852	270	2 473 704	269	2 535 513	274

1.Tabellen inkluderar både bidrag och verksamhet omräknad i faktiska belopp. För 2008 ingår Statens försvarshistoriska museer och Institutet för språk- och folkminnen. Dessa har tidigare inte redovisat kostnader.

Av tabellen framgår att ca 45 procent av de totala medlen går till de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, vilka också utgör en mycket stor del av befolkningen. I dessa län är stödet cirka 200–300 kronor per invånare. Där- emot är det de glesare befolkade länen Gotland, Västernorrland, Jämtland och Västerbotten som tilldelas högst stöd per invånare. Stödet i dessa län varierar från 455 till 925 kronor per invånare. Det höga stödbeloppet i Västernorrlands län beror bl.a. på Riksarkivets verksamhet i länet.

Analys och slutsatser

Statens kulturråd konstaterar i sin rapport att det är svårt att dra några bestämda slutsatser av den regionala fördelningen. Utfallet återspeglar såväl kulturpolitiska prioriteringar som geografiska och demografiska förutsättningar runt om i lan- det.

Kulturrådet framhåller vidare att det statliga stödet också återspeglar de regionala och lokala satsningarna. En stor del av det statliga stödet går till de regionala kulturinstitutionerna och dessa har landsting eller kommun som huvud- man. Eftersom det statliga stödet kräver regional medfinansiering påverkas utfallet av landstingens och kommunernas egna kulturpolitiska priorite- ringar. Kulturrådet framhåller att de gemen- samma satsningarna har bidragit till att den nationella kulturpolitiken är väl förankrad på samtliga politiska nivåer.

Kulturrådet har i sin regionala redovisning omarbetat sin rapportstruktur, så att den bättre speglar de regionala mottagarnas perspektiv. Regeringen bedömer att detta är ett ändamålsen- ligt sätt för att följa upp och analysera den stat- liga regionala fördelningen. Regeringen bedömer vidare att Kulturrådet i samverkan med berörda parter bör vidareutveckla arbetet med att analy- sera det regionala utfallet så att slutsatser kan dras både vad gäller respektive myndighets verk- samhet och utifrån en sammanvägd bild av det statliga stödets regionala utfall

3.4.10Redovisning av vissa kulturinstitutioners hyror

Regeringen lämnar härmed den redovisning av kulturinstitutionernas hyreskostnader som framgår av tabell 3.3. De anslagsjusteringar som

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

gjordes 2007 till följd av avskaffandet av kravet på fri entré för vuxna vid de centrala museerna medför att en jämförelse av hyreskostnadernas andel av anslagen mellan 2006 och åren därefter blir missvisande för dessa museer. I kolumnen längst till höger är det därför åren 2007 och 2008 som anges eftersom de är jämförbara i detta avseende.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 3.3 Hyreskostnader m.m. för vissa kulturinstitutioner under 2006-2008

Myndighet/Institution	Hyreskostnad inkl. uppvärmning och				Anslag/Bidrag		Hyreskostnad inkl.			Förändring i
		el					uppvärmning och el, andel av			procentenheter
								anslag/bidrag
	2006	2007	2008	2006	2007	2008	2006	2007	2008	2007–2008
Riksteatern	20 662	20 261	22 463	253 093	256 863	248 246	8,2%	7,9%	9,0%	+1,1
Operan	50 179	44 906	50 432	338 347	343 946	381 011	14,8%	13,0%	13,2%	+0,2

Dramaten	30 344	32 880	33 115	194 414	201 038	200 551	15,6%	16,4%	16,5%	+0,1

Dansens hus	8 228	8 666	8 764	21 015	21 178	20 523	39,2%	40,9%	42,7%	+1,8
Rikskonserter	9 751	9 457	9 600	67 787	68 316	68 289	14,4%	13,8%	14,0%	+0,2

Riksarkivet och
landsarkiven	117 741	118 685	123 426	313 521	316 478	319 197	37,6%	37,5%	38,7%	+1,2

Institutet för språk och
folkminnen1	5 281	5 842	6 119	35 835	44 804	45 356	14,7%	13,0%	13,5%	+0,5
Riksantikvarieämbetet	42 413	38 528	47 574	195 416	198 142	222 561	21,7%	19,4%	21,4%	+2,0

Statens historiska museer	19 575	19 648	19 829	79 477	76 045	76 627	24,6%	25,8%	25,9%	+0,1

Nationalmuseum med
Prins Eugens
Waldemarsudde	31 962	32 971	32 771	93 171	83 547	87 196	34,3%	39,5%	37,6%	-1,9

Naturhistoriska
riksmuseet	47 749	45 263	45 573	151 280	144 062	145 555	31,6%	31,4%	31,3%	-0,1

Statens museer för
världskultur	55 847	55 811	57 080	139 225	137 870	142 130	40,1%	40,5%	40,2%	-0,3

Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet	11 007	11 239	11 982	43 550	37 375	37 869	25,3%	30,1%	31,6%	+1,5
Statens maritima museer	54 537	55 190	57 537	101 862	99 422	107 600	53,5%	55,5%	53,5%	-2,0

Arkitekturmuseet	12 100	12 300	12 407	35 717	35 580	33 941	33,9%	34,6%	36,6%	+2,0

Statens musiksamlingar	13 155	14 027	14 716	47 010	46 761	47 128	28,0%	30,0%	31,2%	+1,2
Statens försvarshistoriska
museer	25 845	26 638	27 076	64 893	67 970	73 2692	39,8%	39,2%	37,0%	-2,2
Moderna museet	45 935	47 096	45 067	114 583	109 924	110 952	40,1%	42,8%	40,6%	-2,2

Nordiska museet	23 807	24 074	28 143	110 307	103 436	104 850	21,6%	23,3%	26,8%	+3,5

Tekniska museet	14 436	12 338	13 467	41 015	42 677	43 072	35,2%	28,9%	31,3%	+2,4
Arbetets museum	1 986	2 046	2 253	14 027	13 482	13 581	14,2%	15,2%	16,6%	+1,4

Dansmuseet	4 166	4 364	4 330	9 585	9 672	10 019	43,5%	45,1%	43,2%	-1,9

Drottningsholms
teatermuseum	2 803	2 837	3 217	7 107	7 173	7 244	39,4%	39,6%	44,4%	+4,8

Forum för levande historia	5 104	5 302	5 755	40 061	42 928	43 238	12,7%	12,4%	13,3%	+0,9

1Uppgifterna fram till den 1 juli 2006 avser Språk- och folkminnesinstitutet.

2Anslaget har i tabellen minskats med 23 miljoner kronor som avser ett tillskott för bidragsgivning till försvarshistoriska museiverksamheter.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

3.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har genomfört en granskning av bidragsgivningen inom kulturområdet (RiR 2008:14) som omfattar regeringen och de bidragsgivande myndigheterna Statens kulturråd och Konstnärsnämnden. Granskningen har inriktats mot två frågor. Den ena frågan gäller om bidragsgivande myndigheter har en god intern styrning och kontroll i bidragsprocessen, som bidrar till en effektiv bidragsgivning. Den andra frågan avser om regeringens och bidrags- givande myndigheters styrning av bidragssyste- met ger förutsättningar för omprövning. Reger- ingen kommenterade rapporten första gången i budgetpropositionen för 2009.

Riksrevisionen anför att målen för Statens kulturråd är så många att prioriteringarna i Kul- turrådets bidragsgivning blir otydlig för de bidragsssökande. Regeringen har i regleringsbre- vet till Statens kulturråd för 2009 minskat antalet mål och avser att fortsätta denna översyn.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de förordningar som styr bidragsgiv- ningen så att de tydliggör på vilka grunder bidra- gen ska fördelas. Bland annat som en följd av den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) avser regeringen att se över vissa bidragsförord- ningar.

Riksrevisionen konstaterar att nuvarande bidrag ofta avser traditionella och etablerade konstformer, vilket kan göra det svårt för genre- överskridande verksamhet att få stöd. Reger- ingen har gjort en viss omprioritering av bidra- gen inom ramen för budgetpropositionen. En del av Riksrevisionens kritik har rört bristen på förnyelse inom bidragsgivningen, då i form av att bidragen till största delen har gått till samma bidragsmottagare under flera år. Regeringen vill här framhålla att förnyelse inom bidragsgiv- ningen inte säkerställs genom omsättning på bidragsmottagare. Förnyelse har i grunden att göra med verksamhetens innehåll snarare än bidragsmottagande organisation.

Vidare konstateras i granskningen att varken Kulturrådet eller Konstnärsnämnden systema- tiskt följer upp och utvärderar bidragsmottagare och bidragstyper. Regeringen instämmer i att förbättringar kan göras på detta område och avser att ta upp frågan i dialog med myndighe- terna. För Kulturrådets del finns sedan tidigare i myndighetens instruktion ett särskilt uppdrag

att följa upp och utvärdera de statliga insatserna. Regeringen föreslår dessutom i kulturproposi- tionen att en fristående analysmyndighet ska inrättas.

Riksrevisionens granskning har även visat att Kulturrådet och Konstnärsnämnden har belastat vissa sakanslag med förvaltningsutgifter, vilket minskar tydligheten i hur stor del av myndighe- ternas medel som går till förvaltningsutgifter respektive bidrag. Myndigheterna har inkommit till regeringen med underlag som förtydligar hur stor andel av bidragsanslagen som belastas med förvaltningsutgifter. Underlagen bereds för när- varande i Regeringskansliet.

3.6Budgetförslag

3.6.11:1 Statens kulturråd

Tabell 3.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	46 623		sparande	1 187
2009	Anslag	48 781	1	Utgifts-
2009	Anslag	48 781	1	prognos	47 353
2010	Förslag	49 612
2011	Beräknat	45 064	2

2012	Beräknat	45 315	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 44 713 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 44 726 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Statens kulturråds förvalt- ningskostnader. Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet som ska följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå reger- ingen med genomförandet av denna. I den upp- giften ligger en skyldighet att verka för samord- ning av och effektivitet i de statliga åtgärderna och därigenom främja utvecklingen av kultur- verksamheten. Statens kulturråd handlägger ärenden som rör teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den utsträckning det inte är en uppgift för någon annan myndig- het. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att årligen dela ut ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Statens kulturråd

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Vidare är Statens kulturråd statistikansvarig myndighet för kulturstatistiken samt stöder forskning inom kulturområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statliga utställningsgarantier

Statens kulturråd hanterar verksamheten med statliga utställningsgarantier. Verksamheten fi- nansieras med avgifter och eventuella överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansöknings- avgifter.

Tabell 3.5 Statliga utställningsgarantier

Tusental kronor

	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
	inkomsttitel	som får		(intäkt-
	(som inte	disponeras		kostnad)
	får dispo-
	neras)
Utfall	0	1288	1217	71
2008

Prognos	0	1250	1250	0
2009

Budget	0	1300	1300	0
2010

Regeringens överväganden

Tabell 3.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:1 Statens kulturråd

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	48 781	48 781	48 781
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 664	2 060	2 328
Beslut	-757	-5 763	-5 793
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt	-76	-14	-1

Förslag/beräknat anslag	49 612	45 064	45 315

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 757 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 49 612 000 kronor anvisas under ansla- get 1:1 Statens kulturråd för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 45 064 000 kronor respektive 45 315 000 kronor.

3.6.21:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Tabell 3.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	207 691		sparande	1 681
2009	Anslag	203 204	1	Utgifts-
2009	Anslag	203 204	1	prognos	200 914
2010	Förslag	210 885

2011	Beräknat	241 885	2
2012	Beräknat	236 385	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 241 885 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 236 385 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till en rad skilda än- damål på kulturområdet. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	199 604	199 604	199 604
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	261	261	261
Beslut	11 020	42 020	36 520

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	210 885	241 885	236 385

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget tillförs 10 miljoner kronor under 2010 och 2011 till centrumbildningarna för bl.a. arbetsförmedlande tjänster.

Anslaget ökas med ytterligare 4 miljoner kro- nor fr.o.m. 2010 till Teateralliansen.

Regeringen avser att avveckla stödet till läns- bildningsförbunden samt minska bidragsgiv- ningen till vissa verksamheter under anslaget.

Till följd av dessa omprioriteringar inom utgiftsområdet minskar anslaget med 2,780 mil- joner kronor fr.o.m. 2010.

För Institutet Dans i skolan överförs 200 000 kronor till utgiftsområdet 16, anslag 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning.

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) att en ny ana- lysmyndighet bör inrättas. För att möjliggöra detta har medel tillförts anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 210 885 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 241 885 000 kronor respektive 236 385 000 kronor.

3.6.31:3 Skapande skola

Tabell 3.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	50 271		sparande	4 729
2009	Anslag	55 905	1	Utgifts-
2009	Anslag	55 905	1	prognos	59 170
2010	Förslag	111 971

2011	Beräknat	113 781	2
2012	Beräknat	114 871	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 111 971 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 111 971 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-sats- ningen. Satsningen innebär att skolans kun- skapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till professionell kultur och till eget skapande sammanfaller. Anslaget får belas- tas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:3 Skapande skola

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	55 905	55 905	55 905
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 934	2 869	3 432
Beslut	54 132	55 007	55 534
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	111 971	113 781	114 871

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 868 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska propositionen att satsningen på Skapande skola bör byggas ut till att även omfatta grundskole- elever i årskurserna 4–6. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 55 miljoner kronor per år fr.o.m. 2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 111 971 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Skapande skola för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 113 781 000 kro- nor respektive 114 871 000 kronor.

3.6.41:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tabell 3.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	148 660		Anslags-	0
2008	Utfall	148 660		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	151 955	1	prognos	148 286
2010	Förslag	158 687

2011	Beräknat	161 305	2

2012	Beräknat	162 892	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 158 687 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 158 687 tkr i 2010 års prisnivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genom- förs under perioden den 1 januari 1997–31 december 2010 en försöksverksamhet med änd- rad regional ansvarsfördelning i Skåne län. Det regionala självstyrelseorganet i Skåne län har från Statens kulturråd övertagit ansvaret att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kul- turverksamhet mellan den 1 juli 1998 och fram till och med 31 december 2010. Anslagets ända- mål är att finansiera denna försöksverksamhet.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	151 955	151 955	151 955
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 732	9 350	10 937
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	158 687	161 305	162 892

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Med anledning av att försöksverksamheten upp- hör den 31 december 2010 lämnar regeringen i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) förslag om den framtida ansvarsför- delningen inom kulturområdet.

Regeringen avser att överlåta åt det regionala självstyrelseorganet att ansvara för beslut om vilka institutioner som ska vara stödberättigade under 2010 enligt de av riksdagen godkända ändamålen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 158 687 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Försöksverksamhet med ändrad regi- onal fördelning av kulturpolitiska medel för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 161 305 000 kronor respektive 162 892 000 kro- nor.

3.6.51:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tabell 3.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	37 234		sparande	170
2009	Anslag	37 081	1	Utgifts-
2009	Anslag	37 081	1	prognos	36 425
2010	Förslag	38 143
2011	Beräknat	39 263	2

2012	Beräknat	40 051	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 38 143 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 38 143 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kultur- råds, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk och folkminnens ansvarsom- råden. Vidare beräknas under anslaget del av kostnaderna för grundforskning inom naturve- tenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.

Avsikten är att de medel under anslaget som i dag går till projekt inom ansvarsmuseernas ansvarsområden fr.o.m. 2010 ska fördelas till projekt inom samtliga centrala museers ansvars- områden.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	37 081	37 081	37 081
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 643	2 781	3 580
Beslut	-581	-598	-610
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	38 143	39 263	40 051

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 581 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 38 143 000 kronor anvisas under ansla- get 1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 39 263 000 kronor respek- tive 40 051 000 kronor.

3.6.61:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 3.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	9 691		Anslags-	14 589
2008	Utfall	9 691		sparande	14 589
			1	Utgifts-
2009	Anslag	9 898	1	prognos	13 171
2010	Förslag	9 898

2011	Beräknat	9 898

2012	Beräknat	9 898

Anslaget används för stöd till icke-statliga kul- turlokaler för ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och kon- sertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslo- kalsdelegation efter samråd med Statens kultur- råd.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	9 898	9 898	9 898
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 898	9 898	9 898

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 9 898 000 kronor anvisas under ansla- get 1:6 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 9 898 000 kronor respektive 9 898 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4 Teater, dans och musik

4.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens bidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska Teatern AB, Riksteatern, Stiftelsen Svenska rikskonserter,

4.2Utgiftsutveckling

Stiftelsen Dansens Hus och Drottningholms slottsteater. Vidare omfattas de statliga stöden till regionala teater-, dans- och musikinstitutio- ner samt den fria scenkonsten.

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom Teater, dans och musik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Teater, dans och musik
2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens
Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater
och Voksenåsen	930	987	964	1 018	1 029	1 050
2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner	762	779	761	812	825	831
2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	150	156	152	159	159	169

Summa Teater, dans och musik	1 843	1 922	1 876	1 988	2 013	2 050

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

4.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 3.3.

4.4Resultatredovisning

Resultat

Nationella institutioner

Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB hade under 2008 ett brett utbud av produktioner av klassiska och moderna verk. Ett intensivt arbete pågår vid nationalscenerna med att nå nya grupper i samhället, särskilt barn och unga. Dramaten hade sammanlagt 928 egna före- ställningar vid teaterns sex scener som besöktes av 204 858 personer. Genomsnittsbeläggningen var 68 procent. Operan hade 206 föreställningar på stora scenen med 168 993 besökare. Genom- snittsbeläggningen för opera var 83 procent och för balett 97 procent.

Opera och balett i original för barn, uppsö- kande verksamhet och turné med sikte på ung- domspublik utvecklas positivt. Samarbetet med Folkets Hus och Parker, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB fortsätter. Under 2008 sändes fyra föreställningar i SVT, två föreställ- ningar via digitala biografer samt fem operapre- miärer i SR P2.

Publiktalen vid Dramaten har minskat de senaste åren. Flera produktioner avslutades under hösten 2008 av ekonomiska skäl för att kunna ersättas av attraktivare föreställningar för ökade intäkter. Två av Dramatens produktioner sändes dels i SVT och dels på digitala biografer. I Unga Dramatens repertoar, som bestått av nyskriven dramatik, har sex olika produktioner ingått riktade till olika åldersgrupper inklusive klassrumsteater.

Riksteatern arbetar brett och varierat för att nå många människor i alla delar av landet. Riks- teatern samverkar med länsteatrar och en rad andra aktörer i landet. Även under 2008 har verksamhetens fokus varit att stärka utbudet för en ung publik. Likaså har Riksteatern riktat in sig på att arbeta internationellt och inter- kulturellt, för att kvalitetsutveckla den svenska

scenkonsten och för att nå publik ur alla delar av samhället. Ett exempel är det svensk-turkiska projektet Home not Home, som också var Sveriges bidrag till det europeiska året för inter- kulturell dialog. Riksteatern engagerar sig också för demokratiutvecklingsfrågor, bl.a. genom interaktivt arbete, uppsökande verksamhet och i olika forum för ideellt arbete.

Under 2008 besöktes Riksteaterns olika eve- nemang av drygt 1,5 miljoner personer. Det är en ökning med över 300 000 personer jämfört med året innan. Riksteatern har också ökat sitt medlemsantal under 2008. Under 2008 har tea- tern utökat sina samarbeten och samproduktio- ner, vilket gett besparingsvinster. Den lokala riksteaterrepertoaren består till mer än 60 pro- cent av produktioner från andra producenter.

Samverkan med musiklivets arrangörer är en viktig del av Rikskonserters uppdrag både genom konkreta produktioner och festivaler och genom samarbete kring arrangörsfrågor. Under 2008 genomförde Rikskonserter 61 samarbets- produktioner med totalt 102 samarbetspartners. De rörliga produktionsmedlen i samarbetspro- duktionerna har fortsatt att öka, från 9,8 miljo- ner kronor 2007 till 14,8 miljoner kronor 2008. Rikskonserter har under 2008 arrangerat 534 konserter i Sverige varav 337 utanför Stock- holms län som besökts av 103 114 personer. Antalet konserter utomlands har varit 197 med 93 451 besökare.

Dansens Hus presenterar samtida svenska och utländska gästspel av hög klass. Verksamheten har en stark internationell profilering och är vik- tig för danslivets fortsatta utveckling. De arbetar aktivt med att utveckla samarbetet i landet genom Dansnät Sverige och att sprida dans- konsten internationellt genom dance-info.se. Under året uppgick publikantalet till 55 000 per- soner. Publikbeläggningen var i genomsnitt 80 procent på stora scenen.

Drottningholms slottsteater hade under 2008 tre operor på repertoaren med en genomsnitts- beläggning på 87 procent. Totalt besöktes Slottsteatern av ca 10 000 personer, varav en hög andel utländska besökare.

Regionala scenkonstinstitutioner

Det statliga stödet till den regionala scenkons- ten, som fördelas och beslutas av Statens kultur- råd kompletterar de insatser som görs på regio-

nal och lokal nivå runt om i landet. I Skåne pågår en försöksverksamhet där Region Skåne ansvarar för fördelningen av de statliga medlen till institutionerna t.o.m. 2010.

Det är landsting, kommunala samverkansor- ganeller kommuner på lokal nivå som är huvud- män för de regionala institutionerna och dessa huvudmän står även för den huvudsakliga finan- sieringen av de regionala institutionerna. Det statliga verksamhetsstödet till institutionerna uppgick 2008 till 749 miljoner kronor. Sedan 2004 finns det regionala och kommunala scen- konstinstitutioner i samtliga län.

Scenkonsten har en stor publik. Enligt Kul- turrådets rapport (2008:6) Nya kulturvanor – Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv 1976– 2006 framgår att den långsiktiga trenden är sti- gande för både besök till konserter och teaterfö- reställningar. Publikens vilja och behov av att möta levande kultur är därmed fortsatt stor. Sett över en tioårsperiod mellan 1998–2007 så visar rapporten Kulturens finansiering 2007, som Statens kulturråd presenterat, att de statliga medlen ökat i samma omfattning som den regi- onala och lokala tillsammans, dvs. med ca 20 procent.

Till den regionala musikverksamheten förde- lade Statens kulturråd 2008 ca 205 miljoner kro- nor. Under 2008 har Staten kulturråd i antagna riktlinjer förtydligat syftet med det statliga stö- det till den regionala musikverksamheten. Utgångspunkten är liksom tidigare att verksam- heten ska utformas efter regionala förutsättningar samt att verksamheten ska omfatta hela länet/regionen. Vidare anges att ett aktivt arbete bör bedrivas för att nå nya grupper. Inför 2008 minskade Kulturrådet bidragen till den regionala musikverksamheten i de län där den statliga finansieringsandelen översteg 60 procent. Som ett resultat av denna förändring ökade den regionala finansieringen med drygt 3 miljoner kronor. Flera av regionerna har även ökat insatserna för 2009 och avser att öka dem ytterligare för 2010.

Till de orkestrar som tilldelas statligt bidrag fördelades 2008 ca 100 miljoner kronor. En del av medlen för regional musikverksamhet används även för orkesterverksamhet.

Till musikteater och operaverksamhet har ca 174 miljoner kronor fördelats och till övrig tea- ter- och dansverksamhet fördelades ca 270 mil- joner kronor. Statens andel av institutionernas

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

finansiering har de senaste åren legat på en stabil nivå.

Tabell 4.2 Statlig finansieringsandel av de regionala scen- konstinstitutionernas offentliga finansiering

Verksamhet	2007	2008
Samtliga regionala scenkonstinstitutioner	38%	37%
Regional musikverksamhet	55%	57%

Orkestrar	34%	35%

Teater- och dansinstitutioner	34%	36%

Av tabellen framgår att statens andel i genom- snitt de senaste åren uppgått till ca 38 procent, vilket innebär att de regionala och lokala huvudmännen står för huvuddelen av institutio- nernas offentliga finansiering. När det gäller den regionala musikverksamheten (länsmusiken) så framgår tydligt att staten står för huvuddelen av denna verksamhets offentliga finansiering. Detta förhållande har gällt sedan lång tid.

Andelen barn- och ungdomsproduktioner utgjorde i snitt ca 40 procent av institutionernas föreställningar.

Under 2008 fördelade Kulturrådet dessutom ca 12 miljoner kronor till institutionerna i form av utvecklingsbidrag. Prioriterade verksamheter har bl.a. varit barn- och ungdomssamarbeten, arrangörsutveckling samt internationellt samar- bete.

Statens kulturråd lämnar även bidrag för sam- arbeten med tonsättare. Efterfrågan på dessa medel har ökat på senare tid. Beviljade bidrag har ökat från 2 miljoner kronor 2001 till ca 3,7 mil- joner kronor 2008. Bidragen går i nästan lika stora delar till de regionala institutionerna som till den fria scenkonsten.

Totalt beviljades de regionala institutionerna 87 procent av de ansökta medlen. Statens kultur- råd har under 2008 lagt särskild betoning på att stödja verksamhet som bidragit till att utveckla och förnya hela teater-, dans- och musikområ- det. Under 2009 har Kulturrådet även förnyat sina samverkansformer med länen. Bland annat har så kallade avsiktsförklaringar tagits fram och undertecknats för vidareutvecklad dialog och samverkan mellan Kulturrådet samt Skåne, Gotland och Norrbotten. Avsiktsförklaringarna är ett underlag för gemensamma utvecklingsom- råden och insatser.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Den fria scenkonsten

Den fria scenkonsten är en viktig del av det svenska kulturlivet. Den bidrar med konstnärlig kvalitet, nytänkande och kompletterar det utbud som institutionerna står för.

Det statliga stödet till den fria scenkonsten uppgick 2008 till ca 149 miljoner kronor. De statliga bidragen utgör en stor andel av de fria gruppernas offentliga finansiering.

Tabell 4.3 Den fria scenkonsten 2007

	Teater	Dans	Musik
Statlig finansieringsandel i	52	74	88
procent

Publik	640 000	97 000	900 000

Andel barn- och ungdomsföre-	73	50	21
ställningar

Av tabellen framgår att staten tar ett stort ansvar för att finansiera den fria scenkonsten. De genomsnittliga statliga bidragsnivåerna varierar dock mellan konstarterna. Den fria scenkonsten har en stor publik som sammanlagt uppgår till 1,6 miljoner besökare. Teater- och dansgrupper- nas verk har en mycket stor andel barn- och ungdomsföreställningar medan var femte före- ställning bland musikgrupperna riktar sig till barn och unga.

En betydande del, 33 miljoner kronor av anslaget, beviljas till arrangörsverksamhet. Huvuddelen fördelas inom musikområdet där 47 procent av arrangörsbidragen går till Svenska Jazzriksförbundet, Riksföreningen för Folkmu- sik och dans samt till Sveriges orkesterförbund och dess medlemsorganisationer. Inom dansom- rådet är Dansstationen, Moderna Dansteatern och Dansnät Sverige de största bidragsmotta- garna. Totalt motsvarar stödet till dessa cirka hälften av arrangörsstödet inom dansområdet.

Totalt 20 miljoner kronor beviljades till sju aktörer av särskilt intresse inom teater- och musikområdet samt Kungl. Musikaliska Akade- mien och Riksskådebanan. Vidare beviljades cirka 10 miljoner kronor till fonogramverksam- het och musikalier.

Statens kulturråd har 2008 arbetat för att ge bättre förutsättningar för utveckling och förny- else inom den fria scenkonsten. Nya grupper har prioriterats i bidragsgivningen liksom samverkan mellan scenkonstinstitutioner och den fria scen- konsten. Bland annat har ett samarbete påbörjats

för att utveckla stödet till arrangörer inom dans- området i samverkan med Riksteatern och Dansnät Sverige. Vidare har Kulturrådet genomfört en utvärdering av handlingspro- grammet för den professionella dansen.

Söktrycket på anslaget för den fria scenkons- ten är stort. Beviljade medel uppgick till cirka 40 procent av de sökta medlen.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen vid de nationella institutionerna är god, med en bred och varierad produktion som i ökad utsträckning har gjorts tillgängliga för publik i hela landet genom Sveriges televi- sion, Sveriges Radio samt Folkets Hus och Par- ker.

Även de regionala och lokala kulturinstitutio- nerna samt den fria scenkonsten uppvisar goda resultat vad gäller konstnärlig kvalitet och utbud runt om i landet. Statens kulturråd har på ett positivt sätt lagt särskilt fokus på frågor om utveckling och förnyelse av scenkonstområdet. Det är angeläget att dessa frågor utvecklas vidare. Vidare är en god uppföljning och utvärdering av bidragsgivningen och dess effekter nödvändig för att förstå förutsättningarna för kulturlivets utveckling.

De statliga insatserna har stor betydelse för scenkonstens resultat när det gäller konstnärlig kvalitet och utbud runt om i landet. En publik- siffra på nära 7 miljoner besökare visar att de verksamheter som får statligt stöd är mycket uppskattat. Det är angeläget att statens stöd bidrar till att medborgarna kan möta och ta del av såväl det svenska som utländska kulturarvet, liksom att det bidrar till konstnärlig utveckling.

4.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

4.6Budgetförslag

4.6.12:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

Tabell 4.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	930 097		sparande	0
2009	Anslag	987 406	1	Utgifts-
2009	Anslag	987 406	1	prognos	963 566
2010	Förslag	1 017 719
2011	Beräknat	1 029 183	2

2012	Beräknat	1 049 767	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 003 444 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 033 444 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till sex riksinstitu- tioner på teater-, dans- och musikområdet: Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska riks- konserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater. Fr.o.m. 2009 anvisas medel till Vok- sensåsen A/S. Operan och Dramaten är natio- nalscener för opera och balett respektive taltea- ter. Nationalscenerna drivs genom två av staten helägda aktiebolag – Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB. Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en ideell förening med lokala arrangörsföreningar, regionala föreningar samt en central enhet med producerande, förmed- lande och främjande uppgifter. Svenska rikskon- serter är en av staten bildad stiftelse som har till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela landet genom kompletterande musikpro- duktion, service till musiklivet och presentation av svensk musik i utlandet. Dansens Hus är en stiftelse bildad av de institutioner som har större fasta dansensembler samt Danscentrum och Dansmuseet. Stiftelsens ändamål är att främja och utveckla den samtida dansen, främst genom att ta emot svenska och utländska dansgästspel. Denna verksamhet samfinansieras med Stock- holms stad. Statsbidrag till Stiftelsen Drottning- holms Teatermuseum utgår för att anordna tea- terföreställningar, konserter eller liknande arrangemang på slottsteatern. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Det är ett norskt aktiebolag som ägs av svenska staten.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Voksenåsen har till syfte att stärka samhörighe- ten mellan svenskar och norrmän.

Tabell 4.5 Ekonomisk redovisning för 2008

Tusental kronor

	Anslag	Avgifter	Övrigt	Summa
				intäkter
Operan	383 497	61 495	18 979	463 971

Dramaten	201 790	28 789	14 578	245 157
Riksteatern	248 246	49 631	34 453	332 331

Dansens Hus	20 523	10 167	9 416	40 105

Svenska riks-	68 590	13 035	10 780	92 405
konserter

Drottningholms	7 451	2 533	2 267	12 251
slottsteater

Voksenåsen	9 755	45 9471	1 2861	56 1951
Summa	930 097	165 650	90 473	1 186 220

Regeringens överväganden

Operan

Bidraget minskas med 6 453 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Eftersom tidigare tidsbegränsade medel upp- hör, minskar bidraget med 5 000 000 kronor.

Enligt 2007 års ekonomiska vårproposition beräknar regeringen att Operans anslag ökar med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för att bekosta renoveringsprojekt. Regeringen beräk- nar att Operan tillförs ytterligare 1,5 miljoner kronor för 2010 för uppdrag om samverkan mellan operainstitutionerna enligt regeringens bedömning i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3).

Därutöver ökar bidraget till Operan med 16 059 000 kronor till följd av pris- och löneom- räkningen. Sammantaget ökar därmed bidraget till Operan med 16 106 000 kronor för 2010.

Dramaten

Bidraget minskas med 3 290 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

1 Uppgifterna är omräknade från norska till svenska kronor med årsgenomsnitt för växelkursen år 2008, vilken uppgick till 117,0538 SEK för 100 NOK.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen beräknar att bidraget till Drama- ten på grund av pris- och löneomräkning ökar med 7 400 000 kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidraget till Dramaten med 4 110 000 kronor för 2010.

Riksteatern

Bidraget minskas med 4 050 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Eftersom tidigare tidsbegränsade medel upp- hör, minskar bidraget med 2 069 000 kronor.

Regeringen beräknar att bidraget minskar med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2011.

Regeringen beräknar att bidraget till Rikstea- tern på grund av pris- och löneomräkningen ökar med 7 601 000 kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidraget till Riksteatern med 1 482 000 kronor för 2010.

Dansens Hus

Bidraget minskas med 326 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

För att stärka den professionella dansens utveckling i Sverige tillförs Dansens Hus 4 mil- joner kronor för 2010 samt 1 miljon kronor fr.o.m. 2011.

Bidraget till Dansens Hus ökar till följd av pris- och löneomräkningen med 811 000 kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidraget till Dansens Hus med 4 485 000 kronor för 2010.

Svenska rikskonserter

Bidraget minskas med 964 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

På grund av pris- och löneomräkning ökar bidraget med 1 705 000 miljoner kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidraget till Svenska rikskonserter med 741 000 kronor för 2010.

Drottningholms slottsteater

Bidraget minskas med 117 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Till följd av att Sveriges Teatermuseum avskiljs från Stiftelsen Drottningholms Teater- museum och slås samman med bl.a. Statens musiksamlingar kommer Drottningholms

slottsteater, den kvarvarande delen av stiftelsen, att tilldelas del av det bidrag som tidigare getts till Sveriges Teatermuseum. Därför överförs 3 002 000 kronor till Drottningholms slottstea- ter fr.o.m. 2010. På grund av pris- och löneom- räkning ökar bidraget med ytterligare 264 000 kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidra- get till Drottningholms slottsteater med 3 149 000 kronor för 2010.

Voksenåsen

Bidraget minskas med 151 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Bidraget till Voksenåsen ökar på grund av pris- och löneomräkningen med 391 000 kronor 2010. Sammantaget ökar därmed bidraget till Voksenåsen med 240 000 kronor för 2010.

Tabell 4.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Vok- senåsen

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	987 406	987 406	987 406
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	34 231	60 437	81 394
Beslut	-6 920	-21 739	-22 173

Överföring till/från andra
anslag	3 002	3 079	3 141

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 017 719	1 029 183	1 049 767

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 1 017 719 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riks- teatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen för

2010.
För 2011	och 2012 beräknas anslaget till
1 029 183 000	kronor respektive 1 049 767 000
kronor.

4.6.22:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	762 444		sparande	353
2009	Anslag	779 486	1	Utgifts-
2009	Anslag	779 486	1	prognos	761 010
2010	Förslag	812 217
2011	Beräknat	825 356	2

2012	Beräknat	831 461	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 812 217 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 812 217 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till regional musik- verksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner enligt förordning (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur- verksamhet.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Regeringens överväganden

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	779 486	779 486	779 486
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	34 531	47 699	53 818
Beslut	-1 800	-1 829	-1 843

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	812 217	825 356	831 461

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

För att möjliggöra stöd till bl.a. teaterverksam- heten Unga Klara i Stockholm föreslår reger- ingen att 3 miljoner flyttas från anslaget till anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Till anslaget 2:2 Bidrag till regional musik- verksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner överförs 1,2 miljoner kro- nor för att kompensera Cirkus Cirkör för mins- kade hyresintäkter med anledning av att Dans- och cirkushögskolans utbildning i cirkus flyttar från Cirkus Cirkörs lokaler till Dans- och cir- kushögskolans. Medlen överförs från utgiftsom- råde 16, anslaget 2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 812 217 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 825 356 000 kronor respektive 831 461 000 kronor.

4.6.32:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tabell 4.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	150 120		Anslags-	5 205
2008	Utfall	150 120		sparande	5 205
			1	Utgifts-
2009	Anslag	155 503	1	prognos	151 749
2010	Förslag	158 503

2011	Beräknat	158 503

2012	Beräknat	168 503

Anslaget används för bidrag till den fria scen- konsten samt arrangerande musikfö-reningar, stöd till produktion och distribution av fono- gram, bidrag till vissa aktörer av kulturpoli-tiskt intresse m.m. enligt förordning (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksam- het i mindre ensembler och fria grupper.

Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksam- heten.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 2:3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

framtida anslag på högst 80 miljoner kronor under 2011.

Tabell 4.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall 2008	Prognos 2009	Förslag 2010	Beräknat 2011	Beräknat 2012-
Ingående åtaganden	0	79 395	80 000	80 000	-

Nya åtaganden	79 395	80 000	80 000	-	-

Infriade åtaganden	0	-79 395	-80 000	-80 000	-
Utestående åtaganden	79 395	80 000	80 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	80 000	80 000	80 000	-	-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	155 503	155 503	155 503
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	3 000	3 000	13 000
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	158 503	158 503	168 503

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Riksdagen har som sin mening gett till känna (bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:59) att regeringen inom befintliga system ska eftersträva att få till stånd en jämn medelsfördelning inom anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans och musikändamål, vilket inte omfattas av någon pris- och löneomräkning. Regeringen prövar årligen i samband med budgetarbetet bl.a. detta bidrag. Beslut om förändringar av anslag grundas på kulturpolitiska prioriteringar och ekonomiskt utrymme. I denna bedömning ingår naturligtvis beaktande av att anslaget inte räknas upp. Dess- utom har vissa av de bidragsmottagande fria grupperna under åren erhållit institutionsstatus och finansieras därmed över annat anslag. Mot den bakgrunden varierar medelsfördelningen över åren. Regeringen avser att även fortsätt- ningsvis verka för goda förutsättningar för den fria scenkonsten.

För att möjliggöra stöd till teaterverksamhe- ten Unga Klara i Stockholm föreslår regeringen att 3 miljoner förs till anslaget från anslaget 2:2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regio- nala och lokala teater-, dans- och musikinstitutio- ner.

Regeringen beräknar att 10 miljoner kronor tillförs anslaget för 2012.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 158 503 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 158 503 000 kronor respektive 168 503 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5 Litteraturen, läsandet och språket

5.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning till bibliotek, litteratur och kulturtid-

5.2Utgiftsutveckling

skrifter. Vidare omfattas verksamhet vid Tal- boks- och punktskriftsbiblioteket, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur samt Institutet för språk och folkminnen.

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom Litteraturen, läsandet och språket, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Litteraturen, läsandet och språket
3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet	49	48	47	49	50	50

3:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	125	124	121	124	124	124
3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket	69	72	72	74	76	77

3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur	16	16	16	16	16	16

3:5 Institutet för språk och folkminnen	45	46	48	51	52	52

Summa Litteraturen, läsandet och språket	302	306	304	315	318	320

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

5.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 3.3.

5.4Resultatredovisning

Resultat

Bibliotek

Staten ger genom Statens kulturråd bidrag till folk- och länsbibliotek för att främja spridning och läsning av litteratur samt för att utveckla biblioteksväsendet.

I bidragsgivningen till länsbiblioteken har Kulturrådet under året särskilt prioriterat natio- nella webbaserade projekt, insatser som bl.a. ökar vuxenstuderandes tillgång till biblioteks- service. Även läsning och projekt som syftar till att stärka folkbibliotekens ställning har priori- terats. Läsfrämjande, uppsökande arbete och utveckling inom ny informationsteknik har stått i fokus för bidragsgivningen till folkbibliotekens verksamhetsutveckling.

Det samarbete mellan Statens kulturråd och Kungl. Biblioteket, som 2007 resulterade i nät- verket Sverigebiblioteket, har fortsatt och inten- sifierats. En förstudie till en fjärrlåneutredning har genomförts, som handlar om rollfördel- ningen mellan olika bibliotek i den nationella medieförsörjningen.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har inlett ett omfattande förändringsarbete, där brukarperspektivet står i centrum. Under 2008 redovisade TPB en framtidsstrategi som tar fasta på utvecklingsprocesserna kring brukarperspek- tivet, de ekonomiska resurserna och samverkan med andra aktörer. TPB och Taltidningsnämn- den hade under året ett gemensamt uppdrag att identifiera möjligheterna för ökad samverkan på kort och lång sikt vad gäller produktion, distri- bution och mottagning av ljudbaserad informa- tion i form av tidningar och litteratur.

Litteratur och kulturtidskrifter

Statens kulturråd fördelar ett antal olika bidrag som syftar till att dels stödja utgivning och

distribution av litteratur och kulturtidskrifter, dels främja läsning och litteraturförmedling, sär- skilt bland barn och unga.

Under 2008 beviljades cirka 900 titlar littera- turstöd, en ökning med cirka 100 titlar på två år på grund av den ökade bokutgivningen i Sverige. Totalt fördelades cirka 40 miljoner kronor i litte- raturstöd till förlagen. För att bidra till utveck- ling och förnyelse prioriterade Kulturrådet 2008 debutanter och översättningar av titlar från språkområden som inte är väl företrädda i den svenska utgivningen. Böckerna sänds genom distributionsstödet till samtliga huvudbibliotek i landet och får därigenom ökad spridning.

I bidragsgivningen till litterära evenemang prioriterade Kulturrådet internationell medver- kan, verksamhet för barn och unga, bred geo- grafisk spridning och publika evenemang.

Antalet ansökningar om läsfrämjandebidrag har ökat de senaste åren. Under 2008 har t.ex. tre övergripande projekt med tolv medverkande län pågått för att utveckla läsfrämjande metoder, med särskild inriktning på att levandegöra litte- raturen. Inköpsstödet till folkbiblioteken har i kombination med läsfrämjandebidraget gett möjligheter till ett mer mångfacetterat arbete för att stimulera till läsning bland barn och unga. Inom ramen för litteraturanslaget förstärkte regeringen stödet till läsfrämjande insatser 2008.

Det internationella litteraturutbytet och sam- arbetet har utvecklats och förstärkts under 2008. Under året hade Kulturrådet i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för det internationella litteratursamarbetets utformning och synlighet.

Produktions- och utvecklingsstöden till kul- turtidskrifterna har stor betydelse för att främja en mångfald i utbudet. Under 2008 fördelades cirka 19,5 miljoner kronor till kulturtidskrifter. Satsningen på stöd till nättidskrifter, som påbörjades 2007, stimulerar ytterligare den jour- nalistiska och publicistiska mångfalden. Kultur- rådet har för utvecklingsbidragen särskilt prioriterat projekt som syftat till ökad tillgäng- lighet och spridning genom ny teknik samt internationell samverkan och spridning.

För Centrum för lättläst var satsningen på skolan en prioriterad uppgift under 2008. Detta avspeglas både i nyhetstidningen 8 SIDOR, som under året innehållit mer material med fokus på skolan, och i bokutgivningen. Därutöver har ett par dvd-produktioner för ungdomar i särskolan tagits fram, liksom en klimat- och miljöwebb för ungdomar, kallad Miljöspanarna.

Språk

Propositionen Språk för alla – förslag till språk- lag (prop. 2008/09:153) har godtagits av riksda- gen (bet. 2008/09:KrU9, rskr. 2008/09:271). Lagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och befäster att svenska språket är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna föreslås ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Lagen innebär även att de nationella minoritetsspråken och det svenska teckensprå- ket stärks.

Institutet för språk och folkminnen har under året varit verksamt med att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om de delar av det immateriella kulturarvet som institutet förvaltar. Den språk- vårdande verksamheten konsoliderades efter 2007 års kraftiga expansion, som särskilt omfat- tade de nationella minoritetsspråken. Under året fortsatte även arbetet med att stärka institutets forskningsprofil samt att utveckla samarbetet med universitet och högskolor.

Analys och slutsatser

Sammantaget bidrar de statliga insatserna på området till att bredda tillgången till och intres- set för litteratur och kulturtidskrifter.

Genom språklagens införande regleras svenska språkets ställning i Sverige, samtidigt som den språkliga mångfalden i landet värnas.

5.5Revisionens iakttagelser

Institutet för språk och folkminnen har fått en revisionsberättelse med invändning, med anled- ning av att ett lager med publikationer av ett värde på ca 2 miljoner kronor inte redovisats i balansräkningen.

Myndigheten har i en skrivelse till Riksrevi- sionen redogjort för bakgrunden till att värde- ringen av varulagret inte gjorts. Den definitiva värderingen av varulagret avslutades den 30 juni 2009 och i samband med detta tog myndigheten även fram regler och riktlinjer för fastställande av varulager. Ekonomifunktionen har förstärkts

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

med en tidsbegränsad tjänst för att se över och uppdatera de ekonomiadministrativa rutinerna. Regeringen förutsätter därmed att de påtalade bristerna rättas till.

5.6Budgetförslag

5.6.13:1 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	48 579		sparande	99
2009	Anslag	47 740	1	Utgifts-
2009	Anslag	47 740	1	prognos	46 684
2010	Förslag	49 107
2011	Beräknat	49 915	2

2012	Beräknat	50 403	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 49 107 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 49 107 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Anslaget används dessutom för bidrag till tre lånecentraler, en lånecentral för litteratur och medier på utländska språk samt ett depåbiblio- tek. Den statliga lånecentralen för litteratur och medier på utländska språk utgör även bas för det Internationella biblioteket som bildades i Stockholm under 2000. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 5.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	47 740	47 740	47 740
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 115	2 935	3 431
Beslut	-748	-760	-768
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	49 107	49 915	50 403

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 748 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 49 107 000 kronor anvisas under ansla- get 3:1 Bidrag till biblioteksverksamhet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 49 915 000 kronor respektive 50 403 000 kronor.

5.6.23:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tabell 5.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	124 847		sparande	1 900
2009	Anslag	124 182	1	Utgifts-
2009	Anslag	124 182	1	prognos	121 184
2010	Förslag	124 182

2011	Beräknat	124 182
2012	Beräknat	124 182

Anslaget används för stöd till utgivning och dis- tribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till Expertkommittén för översätt- ning av finskspråkig facklitteratur till svenska, sortimentsstöd till bokhandeln samt ett littera- turpris till Astrid Lindgrens minne. Anslagets ändamål är även att finansiera utgivning av klas- sisk litteratur för skolans behov, utgivning av

August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare används anslaget till produktionsstöd och utvecklingsstöd till kultur- tidskrifter och prenumerationsstöd till bibliote- ken. Verksamhetsstöd lämnas inom tidskrifts- stödet till tidskriftsverkstäder. Anslaget får belastas med vissa kostnader för administration och genomförande av verksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 5.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:2 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	124 182	124 182	124 182
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	124 182	124 182	124 182

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 124 182 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Bidrag till litteratur och kulturtid- skrifter för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 124 182 000 kronor respektive 124 182 000 kronor.

5.6.33:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	68 534		sparande	257
2009	Anslag	71 749	1	Utgifts-
2009	Anslag	71 749	1	prognos	72 198
2010	Förslag	74 310

2011	Beräknat	76 151	2
2012	Beräknat	76 591	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 75 703 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 75 755 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Talboks- och punkt- skriftsbibliotekets (TPB) förvaltningskostnader

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

och verksamhet. TPB är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgo- dose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur.

Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punkt- skriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och syn- skadade punktskriftsläsare samt svarar för fram- ställning av studielitteratur för högskolestude- rande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter. Medlen för studielitteraturverk- samheten anvisas under utgiftsområde 15 Studie- stöd, anslaget 1:5 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål. Till biblioteket är knuten en punkt- skriftsnämnd, som ska främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010, för 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker, punkt- skriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2011–2013.

Tabell 5.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall 2008	Prognos 2009	Förslag 2010	Beräknat 2011	Beräknat 2012-2013

Ingående åtaganden	2 681	1 202	4 500	4 500	-

Nya åtaganden	1 202	4 500	4 500	-	-

Infriade åtaganden	-2 681	-1 202	-4 500	-2 000	-2 500
Utestående åtaganden	1 202	4 500	4 500	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	5 000	5 000	5 000	-	-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	71 749	71 749	71 749
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 228	2 666	3 044
Beslut	-1 110	-1 117	-1 122

Överföring till/från andra
anslag	1 496	2 906	2 921

Övrigt 3	-53	-53	-1
Förslag/beräknat anslag	74 310	76 151	76 591

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 1 110 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

För att ytterligare främja barns tillgång till och användning av punktskrift överförs 1 496 000 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till Talboks- och punkt- skriftsbiblioteket fr.o.m. 2010.

För att stärka teckenspråkig litteratur och samarbetet med Resursbibliotek för döva i Örebro överförs fr.o.m. 2011 1 401 000 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till Talboks- och punktskriftsbib- liotekets anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 74 310 000 kronor anvisas under ansla- get 3:3 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 76 151 000 kronor respektive 76 591 000 kronor.

5.6.43:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

Tabell 5.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	15 686		Anslags-	0
2008	Utfall	15 686		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	16 192	1	prognos	16 192
2010	Förslag	16 229

2011	Beräknat	16 138	2

2012	Beräknat	16 202	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 16 229 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 16 229 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Cent- rum för lättläst). Enligt stadgarna har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lätt- lästa böcker (LL-böcker). Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och inom ramen för det avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Nu gällande avtal avser perioden från den 1 januari 2009 till den 31 december 2011.

Regeringens överväganden

Tabell 5.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	16 192	16 192	16 192
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	284	192	257
Beslut	-247	-246	-247
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	16 229	16 138	16 202

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 247 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 16 229 000 kronor anvisas under ansla- get 3:4 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsin- formation och litteratur för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 16 138 000 kronor respektive 16 202 000 kronor.

5.6.53:5 Institutet för språk och folkminnen

Tabell 5.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	44 770		sparande	1 437
2009	Anslag	46 179	1	Utgifts-
2009	Anslag	46 179	1	prognos	47 587
2010	Förslag	51 320
2011	Beräknat	51 897	2

2012	Beräknat	52 276	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 51 378 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 51 482 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för Institutet för språk och folkminnen. Institutet är en central myndighet på språkets område som har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Vidare ska institutet bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verk- samhetsområde. Institutets verksamhet bedrivs i Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Stockholm.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 5.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 3:5 Institutet för språk och folkminnen

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	46 179	46 179	46 179
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 666	2 149	2 404
Beslut	2 282	2 305	2 317
Överföring till/från andra
anslag	1 401	1 415	1 423
Övrigt 3	-208	-151	-47
Förslag/beräknat anslag	51 320	51 897	52 276

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 718 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av den nya språklagens genomförande förstärks anslaget till Institutet för språk och folkminnen med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

För att stärka teckenspråkets ställning i sam- band med införandet av den nya språklagen överförs dessutom 1 401 000 miljoner kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, till Institutet för språk och folk- minnen fr.o.m. 2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 51 320 000 kronor anvisas under ansla- get 3:5 Institutet för språk och folkminnen för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 51 897 000 kronor respektive 52 276 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6 Bildkonst, arkitektur, form och design

6.1Omfattning

Avsnittet omfattar Statens kulturråds bidrags- givning inom bild- och formområdet samt

Statens konstråds insatser för den konstärliga gestaltningen av den gemensamma

miljön. Vidare omfattas verksamhet vid Rådet för arkitektur, form och design samt Nämnden för hemslöjdsfrågor.

6.2Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling inom Bildkonst, arkitektur, form och design, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Bildkonst, arkitektur, form och design
4:1 Statens konstråd	8	8	7	8	8	8

4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	37	37	36	35	33	34

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor	2	2	2	2	2	2
4:4 Främjande av hemslöjden	22	22	22	23	23	23

4:5 Bidrag till bild- och formområdet	28	28	27	28	28	28

Summa Bildkonst, arkitektur, form och design	97	96	94	95	93	95

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.3Mål

Riksdagen har förutom målen för en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129, se avsnitt 4.3) antagit mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Målen är:

-Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.

-Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska över- väganden.

nu kan ha ett helhetsperspektiv när det gäller boende, stadsutveckling etc. och innefatta såväl anlagda miljöer, byggnader som föremål.

Arkitekturmuseet fick också i uppdrag att överta vissa av de uppgifter Rådet för arkitektur, form och design har haft. Det gäller främst att aktivt främja och förmedla kunskap om arki- tekturens, formens och designens roll i samhäl- let. Arkitekturmuseet ska i detta uppdrag söka samarbete med andra myndigheter och aktörer som på olika sätt ansvarar för arkitektur-, form- givnings-, samhällsplanerings- och stadsutveck- lingsfrågor.

I det nya uppdraget ingår även att fr.o.m. 2010

-Kulturhistoriska och estetiska värden i vara en mötesplats för form och design, ett upp-

befintliga miljöer ska tas till vara och för- stärkas.

-Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

-Offentligt och offentligt understött byg- gande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrå- gor.

-Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.

6.4Resultatredovisning

Arkitektur, form och design

Resultat

Rådet för arkitektur, form och design gavs genom ett tilläggsdirektiv i november 2007 i uppdrag att lämna förslag till hur en befintlig myndighet eller institution i en permanent form kan främja och förmedla kunskap om hur en ökad kvalitet inom arkitektur, form och design kan bidra till samhällsutvecklingen. Utgångs- punkten var att uppgiften skulle övertas av en befintlig myndighet eller institution fr.o.m. den 1 januari 2009, då rådets arbete skulle avslutas. Rådet presenterade detta uppdrag i form av en rapport som därefter remitterades. Rådet för arkitektur, form och design avslutade sitt upp- drag den 31 december 2008.

Från och med 2009 har Arkitekturmuseet fått regeringens uppdrag att utöver arkitekturområ- det också omfatta formgivning och design i sin verksamhet. Detta innebär att Arkitekturmuseet

drag som i dag innehas av Föreningen Svensk Form.

En strategi för hur det framtida arbetet ska utföras har tagits fram och rapporterades till regeringen den 1 juli 2009. I de delar som berör uppdraget att vara mötesplats för form och design utfördes rapporten i samråd med Svensk Form. I rapporten anges att museet vill utveckla sitt folkbildande uppdrag att tolka och förmedla expertkunskaper till en bredare allmänhet, men också att vara en arena för experter inom arki- tektur och design. Arkitekturmuseet ska omor- ganiseras och inleda och fördjupa tvärsektoriella samarbeten om sådant som framtidens boende och delaktighet i det offentliga rummet.

Under 2008 ökade antalet besökare till Arki- tekturmuseet. En bred programverksamhet och ett intensivt internt arbete med samlingarna pågick under året.

Föreningen Svensk Form har ännu regering- ens uppdrag att nationellt driva en mötesplats för form och design. Beslutet att överföra detta uppdrag till Arkitekturmuseet resulterade i att Svensk Form redan fr.o.m. hösten 2008 mins- kade sin personalstyrka och ändrade sin inrikt- ning på den publika verksamheten. Samarbeten mellan föreningen och museet har inletts. Före- ningen Svensk Form har därtill flyttat till mer ändamålsenliga lokaler i anslutning till Arkitek- turmuseet.

Svensk Form satsade under 2008 på sin kärn- verksamhet – att främja svensk design nationellt och internationellt. Medlemsverksamheten har varit fortsatt omfattande, såväl i föreningens hu- vudlokaler på Skeppsholmen i Stockholm, som i de elva regionala föreningarna. Fokus för Svensk Form har liksom föregående år varit hållbar utveckling.

Föreningen ger två utmärkelser. Design S – Swedish Design Awards – delades under året ut för andra gången. Utmärkelsen UNG vill främja ny, ung design.

Svensk Form samverkar brett såväl inom som utom landet med myndigheter, privata aktörer, näringsliv, enskilda formgivare och designers, nätverk och organisationer. I samarbete med Svenska institutet, Sida och ett antal ambassader har Svensk Form turnerat vandringsutställningar runt om i världen. Ett exempel är utställningen Semillas Suecas (Svenska frön) som visar på vik- ten av en trygg och säker uppväxtmiljö för barn.

Röhsska museet i Göteborg har statliga bidrag som specialmuseum för mode, design och konsthantverk och har ett nationellt nätverks- uppdrag för området. Under senare år har Röhsska museet särskilt arbetat för att nå en ny, bredare och yngre publik. Detta har lyckats bl.a. genom att museet samarbetat tvärsektoriellt. Museet har även genom samarbeten stärkt sin roll i det nationella nätverksuppdraget

Nämnden för hemslöjdsfrågor ger bidrag till 24 länshemslöjdskonsulenter och fem rikskon- sulenter samt samordnar hemslöjdskonsulent- verksamheten, bl. a. genom seminarier och fort- bildning för konsulenterna.

Genom konsulentverksamheten når slöjden ut till en stor målgrupp, geografiskt spridd över hela landet. Länshemslöjdskonsulenterna räknar med att de i genomsnitt avsätter 34 procent av tiden till arbete med och för barn och ungdomar. Genom Nämndens för hemslöjdsfrågor bidrags- givning har under året utvecklingsprojekt, utställningar, kurser, programverksamhet och seminarier samt större gemensamma manifesta- tioner blivit möjliga.

Det arbete som Nämnden för hemslöjdsfrå- gor bedriver är inriktat på att främja hemslöjden ur tre perspektiv; att stärka intresset för områ- det, öka kunskapen och att stärka positionen för utövarna i hela landet.

Under 2008 presenterade dåvarande Nutek en rapport om slöjden som näringsgren. Rapporten lyfter fram den viktiga utvecklingen inom hem- slöjdsområdet mot entreprenörskap och ökande försörjningsmöjligheter för de som är sysselsatta inom området.

Under 2008 har Nämnden för hemslöjdsfrå- gor haft dialog med olika högskolor kring den högre hemslöjdsutbildningens framtida placer- ing. Utbildningen kommer att placeras vid Göteborgs universitet.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Arkitektur och design har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. Att kombinera miljö- tänkande med en funktionell estetik som utgår från människors behov är en viktig uppgift för alla berörda. Regeringens insatser på området har bidragit till att öka medvetenheten om hur en ökad kvalitet inom arkitektur, form och design kan bidra positivt till samhällsutvecklingen. Regeringen stärker detta arbete.

Svensk design och arkitektur fortsätter att väcka internationellt intresse. Fortsatt tvärsekto- riell samverkan inom området borgar för en fort- satt god utveckling, såväl nationellt som interna- tionellt.

Bildkonst

Resultat

Statens konstråds uppgift är att berika den gemensamma miljön med konst, sprida kvalifice- rade uppdrag och ge ökade försörjningsmöjlig- heter för konstnärer i hela landet. Statens konstråd har under 2008 avslutat en omfattande inventering av byggnadsanknuten konst beställd under åren 1937–2005. Under 2008 har 24 större konstverk placerats ut i olika offentliga miljöer, vilket också innebär att lika många konstnärer har fått större uppdrag. Dessutom har 105 konstkollektioner placerats ut på statliga myn- digheter och företag. Verksamheten har alltmer inriktats på barns och ungdomars miljöer.

Under 2008 har Statens konstråd samarbetat aktivt med byggherrar, fastighetsbolag, brukare och allmänhet. Myndigheten har även bedrivit ett aktivt pedagogiskt uppsökande arbete kring den offentliga konsten.

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) gjorde regeringen, liksom den tidi- gare regeringen, bedömningen att statens ansvar för den offentliga konstnärliga gestaltningen bör renodlas i allt högre grad till att gälla de statliga miljöerna. Att Statens konstråds, liksom andra statliga myndigheters, kompetens inom gestalt- ning av offentliga miljöer kan nyttjas för sam- verkan med till exempel kommuner ser reger- ingen som positivt och utvecklingsbart.

Under 2008 godkändes ett nytt avtal om utställningsersättning. Avtalet har förhandlats fram mellan Statens kulturråd – på uppdrag av

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

regeringen – och företrädare för bildkonstorga- nisationer. Avtalet omfattar statliga myndighe- ter, institutioner eller annan arrangör som erhål- ler statliga bidrag för sin verksamhet. Avtalet har medfört en modernisering av beräkningsgrun- derna för all slags bildkonst, en breddning av ersättningarna till att även gälla konceptuell konst och videokonst samt en generell ökning av ersättningsnivåerna. Avtalet fungerar även som en förebild för andra offentliga och privata utställare.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området leder till att den offentliga miljön berikas med konst. Ansva- ret för hur den gemensamma miljön ser ut bör dock delas av flera. Regeringen ger sina bedöm- ningar kring gestaltning av offentliga miljöer i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3).

När det gäller bidragsgivningen inom bild- och formområdet är det viktigt att det finns utrymme för förnyelse och utveckling.

6.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

6.6Budgetförslag

6.6.14:1 Statens konstråd

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	8 003		sparande	-367
2009	Anslag	7 557	1	Utgifts-
2009	Anslag	7 557	1	prognos	7 026
2010	Förslag	7 825
2011	Beräknat	7 887	2

2012	Beräknat	7 929	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 7 825 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 7 825 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Statens konstråds förvalt- ningskostnader. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. I detta lig- ger att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksam- het, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens bety- delse för en god samhällsmiljö. Vid konstsats- ningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten, ska Statens konstråd främst prioritera fast konst till bostadsområden samt skolor och andra miljöer där barn och ungdomar vistas. Kvalifice- rade uppdrag ska spridas till många konstnärer.

Regeringens överväganden

Tabell 6.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:1 Statens konstråd

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	7 557	7 557	7 557
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	268	330	372
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 825	7 887	7 929

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 7 825 000 kronor anvisas under ansla- get 4:1 Statens konstråd för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 7 887 000 kronor respektive 7 929 000 kronor.

6.6.24:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tabell 6.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	36 611		sparande	-310
2009	Anslag	36 626	1	Utgifts-
2009	Anslag	36 626	1	prognos	35 644
2010	Förslag	34 626

2011	Beräknat	32 626
2012	Beräknat	33 626

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma mil- jön beställa konstverk, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2011– 2013.

Anslagets ändamål är att finansiera konstförvärv beslutade av Statens konstråd. Vidare finansieras konstförvärv med medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslo- kalhållande organisationer.

Tabell 6.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall 2008	Prognos 2009	Förslag 2010	Beräknat 2011	Beräknat 2012-2013

Ingående åtaganden	6 682	6 439	7 439	8 439	-

Nya åtaganden	11 958	14 000	7 000	-	-
Infriade åtaganden	-12 201	-13 000	-6 000	-2 500	-5 939

Utestående åtaganden	6 439	7 439	8 439	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	10 000	10 000	10 000	-	-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden	terna. Tillväxtverket svarar för nämndens
	medelsförvaltning och personaladministration.

Tabell 6.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	36 626	36 626	36 626
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	-2 000	-4 000	-3 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	34 626	32 626	33 626

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Till följd av omprioriteringar inom utgiftsområ- det minskar anslaget med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 34 626 000 kronor anvisas under ansla- get 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemen- samma miljön för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 32 626 000 kronor respektive 33 626 000 kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 6.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 977	1 977	1 977
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	79	104	115
Beslut	169	171	172

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 225	2 252	2 264

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 31 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kul- turområdet.

För att möta de ökade kostnader en förbättrad regional representation i nämnden har medfört tillförs anslaget 200 000 kronor fr.o.m. 2010.

6.6.34:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger-

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	2 044		sparande	-50
2009	Anslag	1 977	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 977	1	prognos	1 880
2010	Förslag	2 225
2011	Beräknat	2 252	2

2012	Beräknat	2 264	3

ingen att 2 225 000 kronor anvisas under ansla- get 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 2 252 000 kronor respektive 2 264 000 kronor.

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 225 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 2 225 tkr i 2010 års prisnivå.

Anlaget används till Nämnden för hemslöjdsfrå- gors förvaltningskostnader. Nämnden ska ta ini- tiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjds- främjande verksamhet. Vidare samordnar nämn- den hemslöjdskonsulentverksamheten och prö- var frågan om huvudmannaskap för konsulen-

6.6.44:4 Främjande av hemslöjden

Tabell 6.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	22 127		sparande	56
2009	Anslag	22 376	1	Utgifts-
2009	Anslag	22 376	1	prognos	21 946
2010	Förslag	23 016
2011	Beräknat	22 967	2

2012	Beräknat	23 074	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 23 016 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 23 016 tkr i 2010 års prisnivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

6.6.54:5 Bidrag till bild- och formområdet

Tabell 6.11 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	28 119		sparande	108
2009	Anslag	27 673	1	Utgifts-
2009	Anslag	27 673	1	prognos	27 110
2010	Förslag	27 673

2011	Beräknat	27 673
2012	Beräknat	27 673

Anslaget används för bidrag till hemslöjdskon- sulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsfö- reningarnas Riksförbund och projekt inom hem- slöjdsområdet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället och är ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar.

Regeringens överväganden

Tabell 6.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:4 Främjande av hemslöjden

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	22 376	22 376	22 376
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	991	941	1 050
Beslut	-351	-350	-352
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	23 016	22 967	23 074

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 351 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 23 016 000 kronor anvisas under ansla- get 4:4 Främjande av hemslöjden för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 22 967 000 kronor respektive 23 074 000 kronor.

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till bild- och formområdet, såsom statsbidrag till kulturella ändamål, statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet, statsbidrag till konsthantverkskooperativ samt statligt utrust- ningsbidrag till kollektivverkstäder.

Regeringens överväganden

Tabell 6.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 4:5 Bidrag till bild- och formområdet

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	27 673	27 673	27 673
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 673	27 673	27 673

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 27 673 000 kronor anvisas under ansla- get 4:5 Bidrag till bild- och formområdet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 27 673 000 kronor respektive 27 673 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7 Kulturskaparnas villkor

7.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Konstnärs- nämnden och dess ersättningar inom teater-, dans- och filmområdet samt nämndens interna- tionella konstnärsutbytesverksamhet och bevak- ning av konstnärernas sociala och ekonomiska villkor samt löpande bevakning av trygghetssy-

stemens utformning i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Vidare omfattas Sveriges författarfonds verk- samhet, med i första hand fördelning av biblio- teksersättning till konstnärer inom ordområdet, samt Bildkonst Upphovsrätt i Sveriges (BUS) fördelning av den individuella visningsersätt- ningen till bildkonstnärer.

7.2Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom Kulturskaparnas villkor, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Kulturskaparnas villkor
5:1 Konstnärsnämnden	15	15	15	18	18	18

5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer	305	313	307	324	322	324
Summa Kulturskaparnas villkor	320	328	322	342	341	342

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen fram- går av avsnitt 3.3.

7.4Resultatredovisning

Resultat

Regeringens insatser för kulturskapare handlar i första hand om att skapa bättre förutsättningar för ett vitalt kulturliv som ger arbete och för- sörjning åt kulturskapare och som samtidigt minskar beroendet av de generella bidragssyste- men.

Tillämpningar och förändringar av regelverk inom andra verksamhetsområden påverkar konstnärsgruppernas arbetsvillkor. Konstnärs- nämnden har under 2008 lanserat en informa- tionsplats på Internet som riktar sig till konstnä- rer. Tjänsten ska ge enkel information till konst- närerna om trygghetssystemen och skattesy- stemet, och informera om villkor och regelverk för konstnärer.

Konstnärsnämnden har under 2008 beslutat om ca 116 miljoner kronor i stipendier och bidrag till mer än 1 800 konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. Fördelningen är lika mellan kvinnor och män.

För konstnärerna inom ordområdet beviljades 2008 genom den s.k. biblioteksersättningen drygt 121 miljoner kronor för bl.a. stipendier och ersättningar till författare, översättare, illust- ratörer och fotografer.

Nämndens utvärdering visar att stipendier ge- nerellt gör att konstnärens egna inkomster från konstnärlig verksamhet ökar. För konstnärliga upphovsmän som bild- och formkonstnärer, tonsättare, koreografer, filmare, dramatiker och författare som har små eller obefintliga möjlig- heter att få arbete i ett institutionssystem är bi- dragsgivning av särskilt stor betydelse.

Under året har ett flertal analyser och rap- porter lämnats som belyser konstnärernas vill- kor. Bland annat kan nämnas Konstnärernas inkomster – en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden 2004–2005.

I betänkandet Konstnärerna och trygghetssy- stemen (SOU 2003:21) kartlades hur trygghets- systemen inom bl.a. socialförsäkringsområdet förhöll sig till konstnärlig verksamhet. Som ett bestående resultat av utredningen har Konst- närsnämnden numera ett utvidgat uppdrag för att löpande följa och analysera utvecklingen av trygghetssystemen i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Som ett led i att stärka möjligheterna för konstnärerna att leva på sin konstnärliga verk- samhet har regeringen bland annat inrättat Musikalliansen, samtidigt som den tidigare Dansalliansens verksamhet har stärkts. Satsning- arna, som har Teateralliansen som förebild, upp- gick till sammanlagt 30 miljoner kronor.

Den internationella utbytesverksamheten fortsätter att visa positiva resultat. Iaspis har utgjort en förebild för en fortsatt utvidgning av den internationella verksamheten till både dans- och formområdet. Regeringen avsatte ytterligare 4 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för nysatsningar inom bl.a. dessa områden. Det internationella utbytet och stipendierna leder till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter.

Biblioteksersättningen utges sedan 1954 till upphovsmän av litterära verk – föfattare, över- sättare, tecknare och fotografer – för användning av deras verk genom de svenska folk- och skol- biblioteken. Ersättningen utges bl.a. från den statistik över utlånade verk som årligen rappor- teras in till Statens kulturråd. Noterbart är att den senaste biblioteksstatistiken visar att andelen böcker skrivna på svenska har ökat i förhållande till annan litteratur. Detta innebär i sig ökade ersättningar för upphovsmännen.

Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Televi- sion AB (SVT) är viktiga arbetsgivare och upp- dragsgivare för fristående kulturskapare. Reger- ingen har i propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmän- hetens tjänst 2010 – 2013 (prop. 2008/09:195) föreslagit att SR och SVT ska fortsätta att för- djupa, utveckla och vidga sitt utbud inom ramen för kulturuppdraget i de nuvarande sändnings- tillstånden. Bland annat av det skälet ska företa- gens medelstilldelning höjas med 3 procent 2010. Därefter höjs tilldelningen med 2 procent per år under tillståndsperioden.

Analys och slutsatser

De olika konstnärspolitiska bidragen och ersätt- ningarna är betydelsefulla för konstnärers för- sörjnings- och arbetsmöjligheter. Genom de olika stödformerna främjas konstnärers möjlig- heter att ägna sig åt konstnärlig fördjupning och nyskapande. De internationella utbytesverksam- heterna är framgångsrika och bidrar både till utvecklingen av de enskilda konstnärskapen liksom till en ökad kunskap om svenskt konstliv utomlands.

Att vidga kulturskaparnas arbetsmarknad bl.a. genom att stimulera en ökad efterfrågan och genom att bättre tillvarata kulturskaparnas kun- nande inom fler delar av samhällslivet är en väsentlig uppgift för kulturpolitiken. Regeringen bedömer att förslaget om en utveckling av SR:s och SVT:s kulturutbud under nästa tillståndspe- riod för företagen kommer att få positiva effek- ter för kulturskaparna. Ett utvecklat och aktuellt analysarbete inom ramen för Konstnärnämndens verksamhet möjliggör adekvat utveckling och omprövning av bidragsformer, och är därför avgörande för verksamhetens förmåga att möta de behov av beslutsunderlag som förväntas av beslutsfattare och mottagare.

Att utveckla och främja konstnärers entrepre- nörskap är av fortsatt betydelse för en utveckling av de kulturella näringarna och arbetsmarkna- den. En sådan utveckling leder till ökade möjlig- heter för konstnärer att bättre leva av sitt konst- närliga arbete samtidigt som fler människor ges möjlighet att i olika former ta del av konst och kulturupplevelser.

7.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har genomfört en granskning av bidragsgivning inom bl.a. Konstnärsnämnden. Se avsnitt 3.5.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

7.6Budgetförslag

7.6.15:1 Konstnärsnämnden

Tabell 7.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	14 703		Anslags-	252
2008	Utfall	14 703		sparande	252
			1	Utgifts-
2009	Anslag	14 760	1	prognos	14 620
2010	Förslag	17 506

2011	Beräknat	18 107	2

2012	Beräknat	18 233	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 17 985 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 18 015 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Konstnärsnämndens för- valtningskostnader. Nämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, teater-, dans- och filmkonst- närer samt att hålla sig underrättad om konstnä- rernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till produktion av kortfilm under anslaget 10:1

Filmstöd.

Regeringens överväganden

Tabell 7.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 5:1 Konstnärsnämnden

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	14 760	14 760	14 760
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	505	609	689
Beslut	2 271	2 769	2 784
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt	-30	-31	0

Förslag/beräknat anslag	17 506	18 107	18 233

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 229 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Konstnärsnämnden tillförs 2,5 miljoner kro- nor fr.o.m. 2010. Regeringen beräknar att öka anslaget med ytterligare 500 000 kronor fr.o.m. 2011.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 17 506 000 kronor anvisas under ansla- get 5:1 Konstnärsnämnden för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 18 107 000 kro- nor respektive 18 233 000 kronor.

7.6.25:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tabell 7.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	305 190		Anslags-	3 517
2008	Utfall	305 190		sparande	3 517
			1	Utgifts-
2009	Anslag	313 037	1	prognos	307 416
2010	Förslag	324 168

2011	Beräknat	322 393	2

2012	Beräknat	323 686	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 324 168 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 324 168 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används bl.a. för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offent- liga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningser- sättning). Medel fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond.

Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersätt- ningen fördelas på basis av det offentliga inneha- vet av konstnärens verk i enlighet med kriterier som fastställts av upphovsrättsorganisationen

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Fördel- ningen av ersättningen regleras i förordning.

Biblioteksersättning lämnas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges Förfat- tarfond.

Vidare lämnas bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av exempelvis konstnärsbidrag, pro- jektbidrag, stöd till internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. Styrelsen för Sveriges författarfond fördelar bidragen till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker och Konstnärsnämnden fördelar bidrag till övriga konstnärer.

De som enligt lagen (1992:318) om överläm- nande av förvaltningsuppgifter inom Kulturde- partementets verksamhetsområde fördelar bidrag under anslaget disponerar medel för administration under anslaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 125 000 000 kronor under 2011– 2020.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 7.5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall 2008	Prognos 2009	Förslag 2010	Beräknat 2011	Beräknat 2012-
Ingående åtaganden	0	117 900	95 000	90 000	-

Nya åtaganden	117 900	15 100	15 000		-

Infriade åtaganden	0	-38 000	-20 000	-18 000	-72 000
Utestående åtaganden	117 900	95 000	90 000		-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	155 000	155 000	125 000	-	-

Regeringens överväganden

Tabell 7.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	313 037	313 037	313 037
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 868	12 078	13 382
Beslut	-2 737	-2 722	-2 733

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	324 168	322 393	323 686

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 2 737 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 324 168 000 kronor anvisas under an- slaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 322 393 000 kronor respektive 323 686 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8 Arkiv

8.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheterna Riksarkivet och landsarkiven samt bidrag till regional arkiv- verksamhet.

8.2Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutveckling inom Arkiv, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Arkiv
6:1 Riksarkivet 2	329	330	326	346	344	341
6:2 Bidrag till regional arkivverksamhet	6	6	6	6	6	6
Summa Arkiv	336	337	332	352	350	347

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Nytt anslagsnamn. Tidigare Riksarkivet och landsarkiven.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.3Mål

Riksdagen har antagit mål för den statliga arkiv- verksamheten i arkivlagen (1990:782). Verksam- heten syftar till att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial, till att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om sam- hället och dess utveckling samt till metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.

Ovanstående inriktning är beslutad av riksda- gen (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307).

8.4Resultatredovisning

Resultat

Det arkivmaterial som förvaras hos de statliga arkivmyndigheterna, dvs. Riksarkivet och lands- arkiven, är omfattande och under ständig tillväxt. Det rörde sig 2008 om 658 000 hyllmeter pap- pershandlingar och ca 3 miljoner kartor och rit- ningar. Det handlar i första hand om arkivmate- rial från statliga myndigheter. Tillväxten vad gäller pappershandlingar var högre än föregående år och uppgick 2008 till ca 35 000 hyllmeter. Detta förklaras av vissa större leveranser under året, bl.a. Regeringskansliets äldre arkiv. Antalet kartor och ritningar ökade under året med hela 940 000 objekt, främst genom ett omfattande material från Lantmäteriverket. Accessionen av elektroniska handlingarna minskade tillfälligtvis jämfört med föregående år.

Under 2008 har arbetet fortsatt med en rad bevarandeprojekt, både på det digitala och det analoga området. Bland annat har myndigheten under året arbetat med metodutveckling för att tillgängliggöra äldre ADB-system från 1970- talet. Fortsatt viktigt är utvecklingsprojektet Centrum för långsiktigt digitalt bevarande vid Luleå tekniska universitet, som Riksarkivet dri- ver tillsammans med bl.a. Kungl. biblioteket. Under 2008 utvärderades verksamheten av externa bedömare och ett beslut om projektets fortsättning ska fattas under hösten 2009.

De statliga arkivmyndigheterna utövar tillsyn över närmare 1 851 tillsynsobjekt. Under året genomfördes totalt 255 inspektioner vilket är ungefär samma antal som föregående år.

Arbetet med reviderade regler om e-hand- lingar och nya regler om en processorienterad arkivredovisning har varit prioriterade under 2008. De nya föreskrifter som antogs om arkiv- redovisningen satte punkt för ett flerårigt utvecklingsarbete. Föreskrifterna på dessa båda områden har utarbetats för att bidra till effekti- vare informationsflöden och att informationens tillgänglighet säkerställs. De innehåller krav som ska fungera både i myndigheternas verksamhet och när informationen senare tillhandahålls hos arkivmyndigheterna.

Under 2008 minskade åter antalet fysiska besök vid arkivinstitutionerna något jämfört med föregående år, från ca 81 000 till ca 77 000. Samtidigt ökade antalet framtagna volymer. Myndigheterna besvarade också ett ökande antal förfrågningar från andra myndigheter, forsk- ningen och allmänheten; sammantaget ca 168 000 år 2008, vilket är något mer än föregå- ende år. En stor del av förfrågningarna är av för- valtningskaraktär och handläggs vid landsarki- ven. Till exempel var 28 procent bouppteckningsärenden och 19 procent ärenden som rörde inskrivningsmyndighetens arkiv.

Det teknikskifte som under ett antal år påver- kat arkivens verksamhet fortsätter också genom att digitalt tillgängliggörande blir allt viktigare, samtidigt som t.ex. mikrofilm minskar i bety- delse. Antalet exponeringar av mikrofilm fort- satte under året att sjunka i snabb takt, samtidigt som de digitala kanalerna utnyttjas i allt större utsträckning.

Arkivmyndigheterna gör omfattande insatser för att öka tillgängligheten till och överblicken över arkivmaterialet, inte minst genom att ta till vara de möjligheter som den nya tekniken ger. Särskilt värt att uppmärksamma är det projekt som drivits tillsammans med Kungl. biblioteket och f.d. Statens ljud- och bildarkiv för att skapa en gemensam sökmöjlighet i institutionernas samlingar. En första etapp slutfördes i början av 2009 när den nya söktjänsten Sondera lansera- des.

Även inom arkivpedagogik och publik verk- samhet har myndigheterna under 2008 genom- fört en rad insatser. Storskalig skanningverk- samhet inom arkivområdet genomförs vid Mediakonverteringscentrum i Fränsta, Väs- ternorrlands län. Totalt producerades under året 22,6 miljoner digitala bilder, vilket motsvarar ca 100 000 bilder om dagen. Skanningen av folk-

bokföringshandlingar från Stockholms län slut- fördes under året, medan arbetet med Västra Götalands län fortsatte enligt plan. Resterande uppdrag avsåg främst Lantmäteriverket och ett antal kommuner.

Svensk Arkivinformation, en enhet inom Riksarkivet som är belägen i Västernorrland, bedriver bl.a. skanning och indexering av svenskt arkivmaterial. Riksarkivet har 2007 på regering- ens uppdrag genomfört en översyn av verksam- heten. Under 2008 har en rad insatser gjorts för att uppnå ekonomisk balans i verksamheten och det ekonomiska resultatet har förbättrats avse- värt.

Svensk museitjänst är en enhet inom Riksar- kivet med uppgift att, mot ersättning, tillhanda- hålla förvaringstjänster och förebyggande före- målsvård på museiområdet. Även verksamheten vid Museitjänst sågs under 2007 över på uppdrag av regeringen. Riksarkivet konstaterade i översy- nen att verksamhetsgrenen har stor potential men bedömer bl.a. att det krävs stora invester- ingar för att lokalerna ska kunna attrahera nya hyresgäster.

Det internationella samarbetet på arkivområ- det har under 2008 liksom tidigare år varit omfattande. Inom EU är Riksarkivet en aktiv part, som bl.a. på regeringens uppdrag deltar i medlemsstaternas expertgrupp för digitalisering och digitalt bevarande tillsammans med Kungl. biblioteket. Tyngdpunkten i det internationella arbetet har 2008 legat på IT-området, med inriktning på ökad samordning av standarder och system samt metoder för långsiktigt beva- rande av digital information. På uppdrag av Sida genomför Riksarkivet sedan 2003 årligen ett utbildningsprogram kallat Records Management in Service of Democracy. Utbildningen riktade sig under 2008 till ett antal länder i Afrika.

Under 2008 har Riksarkivet fått i uppdrag av regeringen att inordna verksamheten vid myn- digheten Svenskt biografiskt lexikon. Inordnan- det genomfördes den 1 januari 2009 och myn- digheten har integrerats som en enhet i Riksarkivet. Verksamhetsövergången har varit framgångsrik.

Analys och slutsatser

Måluppfyllelsen för 2008 inom verksamhetsom- rådet arkiv bedöms vara mycket god.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Genom det arbete som bedrivits bidrar arki- ven i hög grad till att även vårt moderna kultur- arv kan bevaras för framtiden. Statens insatser på arkivområdet gör det möjligt för medborgarna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial. Därmed upprätthålls offentlig- hetsprincipens krav och förutsättningar skapas för ökad kunskap på olika områden. Även regi- onalt och lokalt inom arkivsektorn bedrivs ett omfattande arbete. Dels handlar det naturligtvis om att tillhandahålla efterfrågad samhällsinfor- mation som förvaras på orten till medborgare i hela landet. Men det handlar ofta också om att lokalt finna nya innovativa samarbetsmodeller för att bredda arkivens användningsområden och nå ut till nya grupper. På så vis kommer det rika material som finns i arkiven – ofta med lokal eller regional anknytning – fler till del och kan användas i nya sammanhang, exempelvis i peda- gogisk verksamhet eller i det regionala utveck- lingsarbetet.

För arkivsektorn i dess helhet kvarstår dock en rad utmaningar som måste mötas med fort- satt kunskapsuppbyggnad, särskilt vad gäller långsiktigt digitalt bevarande och bättre utnytt- jande av digital teknik för att tillgängliggöra samlingarna.

På grund av den digitala utvecklingen så blir det tvärsektoriella samarbetet mellan arkiv, bib- liotek, museer och audiovisuella samlingar också allt viktigare.

Samtidigt är det även av stor betydelse att Riksarkivet och landsarkiven kan fortsätta att utvecklas för att möta de krav som uppkommer genom den ökade betydelse som informations- frågorna fått i den offentliga förvaltningen. Det är t.ex. inte längre möjligt att avgränsa arkiv- aspekterna till ett omhändertagande i efterhand av redan skapade handlingar. Med teknikutveck- lingen följer att arkivaspekter måste beaktas redan när informationssystem skapas och att arkivarien behöver inta en mer proaktiv roll.

8.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

8.6Budgetförslag

8.6.16:1 Riksarkivet

Tabell 8.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	329 411		Anslags-	3 939
2008	Utfall	329 411		sparande	3 939
			1	Utgifts-
2009	Anslag	330 323	1	prognos	325 950
2010	Förslag	345 553

2011	Beräknat	343 661	2

2012	Beräknat	340 775	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 340 930 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 336 286 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Riksarkivet och landsarkiven, som är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet, som är chefsmyndighet för landsarkiven, är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och har det högsta överinseendet över den offentliga arkivverksamheten. Landsar- kiven är arkivmyndigheter inom sina respektive distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlands- arkiv har funktion som landsarkiv inom Stock- holms respektive Värmlands län.

I den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) redovisar regeringen sin bedömning att Riksarkivet ska ombildas till en sammanhål- len myndighet genom att de sju landsarkiven avvecklas och deras verksamhet inordnas i Riks- arkivet fr.o.m. den 1 januari 2010.

Riksarkivet innehar fr.o.m. den 1 januari 2009 uppgiften att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

Från och med den 1 januari 2010 överförs verksamheten vid Svensk museitjänst till Riks- antikvarieämbetet.

Vid Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet och en nämnd för enskilda arkiv.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2008 till ca 125 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Tabell 8.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 6:1 Riksarkivet

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	330 323	330 323	330 323
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 230	13 966	15 790
Beslut		-5 000	-10 000
Överföring till/från andra
anslag	4 700	4 738	4 763
Övrigt 3	-700	-366	-100
Förslag/beräknat anslag	345 553	343 661	340 775

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 7,2 miljoner kronor för arkivkostnader för Lantmä- teriverkets arkiv fr.o.m. 2010.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 2,5 miljoner kronor när verksamheten vid Svensk museitjänst förs över till Riksantikvarie- ämbetet.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2011 och med ytterli- gare 5 miljoner kronor fr.o.m. 2012 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 345 553 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Riksarkivet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 343 661 000 kronor respektive 340 775 000 kronor.

8.6.26:2 Bidrag till regional arkivverksamhet

Tabell 8.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	6 158		sparande	0
2009	Anslag	6 228	1	Utgifts-
2009	Anslag	6 228	1	prognos	6 228
2010	Förslag	6 406

2011	Beräknat	6 371	2
2012	Beräknat	6 395	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 6 406 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 6 406 tkr i 2010 års prisnivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional arkivverksamhet. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regio- nala kulturpolitiken.

Regeringens överväganden

Tabell 8.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 6:2

Bidrag till regional arkivverksamhet

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	6 228	6 228	6 228
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	276	240	265
Beslut	-98	-97	-98
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 406	6 371	6 395

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 98 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kul- turområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 6 406 000 kronor anvisas under ansla- get 6:2 Bidrag till regional arkivverksamhet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 6 371 000 kronor respektive 6 395 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

9 Kulturmiljö

9.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Riksantikvarie- ämbetets (RAÄ) verksamhet samt bidragen till kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning.

9.2Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutveckling inom Kulturmiljö, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Kulturmiljö
7:1 Riksantikvarieämbetet	233	219	215	210	211	213
7:2 Bidrag till kulturmiljövård	254	239	233	252	259	259
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning	395	465	465	460	460	460
Summa Kulturmiljö	883	923	913	921	930	932

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

9.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Dessutom har riksdagen antagit mål för arbe- tet för kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

De övergripande målen för verksamhetsom- rådet är:

-ett försvarat och bevarat kulturarv

-ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljö- arbetet som en drivande kraft i omställ- ningen

-allas förståelse, delaktighet och ansvarsta- gande för den egna kulturmiljön

-nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv.

9.4Resultatredovisning

Resultat

RAÄ har som myndighet en sammanhållande roll i kulturmiljösektorns gemensamma utveck- lingsarbete; ett arbete som omfattar alla myn- digheter, institutioner, organisationer och ideella föreningar inom sektorn. RAÄ:s utvecklingsar- bete följer den inriktning och verksamhetsut- veckling som lades fast i början av 2008. Myn- dighetens ambition är att ha överblick över hela sitt ansvarsområde, driva kulturarvsfrågor i dia- log med andra samhällssektorer, vara ett centralt stöd, samordna aktörer samt utvärdera kultur- miljöarbetets effekter. Omlokaliseringen av delar av verksamheten till Gotland har slutförts, men omställningsprocessen har påverkat myndighe- tens möjligheter att fullgöra sina uppdrag, bl.a. har vissa av myndighetens verksamheter och uppgifter försenats.

I sitt myndighetsarbete samverkar RAÄ med bl.a. andra statliga myndigheter, utbildningsvä- sendet, organisationer och näringsliv. Insatserna har under 2008 fokuserats på att dels i fördjupad samverkan med andra myndigheter utveckla metoder och synsätt som underlättar för myn- digheterna att i sin verksamhet ta tillvara och utveckla kulturmiljön, dels att i samarbete med länsstyrelserna, ge tydligare vägledning och

bättre stöd för tillämpningen av det ekonomiska styrmedel som anslaget 7:2 Bidrag till kulturmil- jövård innebär samt hur landsbygdsprogrammet ska användas för bevarande och bruk av kultur- miljön.

Inom ramen för bidraget till kulturmiljövård har RAÄ genom länsstyrelserna medverkat till finansiering av nästan 2 000 projekt inom områ- dena byggnadsvård, kulturlandskapsvård, forn- vård samt information och tillgängliggörande. Antalet användare av RAÄ:s e-tjänster ökar kontinuerligt. Utvecklingen av informationssy- stemen och e-tjänster för samsökning, dialog och delaktighet sker i samverkan med den regio- nala kulturmiljövården och andra centrala myn- digheter, t.ex. inom satsningen K-samsök. Under året har RAÄ tillfört ny information om ca 40 000 byggnader och fornlämningar i myn- dighetens egna system. Totalt finns i dag kultur- historisk information om ca 1,7 miljoner forn- och kulturlämningar, ca 70 000 byggnader, ca 80 000 fotografier samt ca 250 000 historiska kartor tillgängliga över Internet.

På den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för myndighetsarbete inom området. Många länsstyrelser har arbetat med att utveckla tvär- sektoriella arbetsformer med berörda sektorer som natur, jordbruk, fysisk planering. Syftet är att nå en bättre effektivitet och kvalitetssäkring i tillståndsgivning samt tillsyn. I 2009 års regleringsbrev för länsstyrelserna har länsstyrel- sen i Södermanland fått regeringens uppdrag att, i bred samverkan med framför allt RAÄ, bl.a. se över kulturmiljöfunktionernas arbetsformer och möjligheter till förbättrad samverkan inom respektive länsstyrelse samt mellan länsstyrel- serna.

Även de regionala museerna är en aktiv sam- verkanspart i kulturmiljöarbetet på nationell och regional nivå. De utgör en del av kulturmiljövår- den som många människor kommer i kontakt med, när man söker kunskap om byggnadsvård, arkeologi eller lokal historia. De regionala muse- erna har ofta nära samarbete med hembygdsrö- relsen.

RAÄ har i arbetet för en hållbar samhällsut- veckling fortsatt verkat för att fördjupa samar- betet på central nivå inom kulturmiljö- och naturmiljösektorerna. RAÄ:s ambition med ett ökat samarbete är att natur- och kulturperspek- tiven ska samverka i samhällsutvecklingen för att kraftfullt bidra till att uppfylla miljömålen. RAÄ

är också, tillsammans med Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och Delegationen för hållbara städer, delaktigt i regeringens ambition att stärka samverkan inom kultur- och miljöpolitiken. Detta arbete inriktas främst på arkitekturens roll för en hållbar stadsutveckling.

Regeringens uppdrag till RAÄ, att föreslå hur en ratificering av den europeiska landskapskon- ventionen kan genomföras i Sverige, har innebu- rit ett fördjupat utbyte mellan RAÄ och olika myndigheter och organisationer. Detta har gällt frågor om betydelsen av en helhetssyn på land- skapet i arbetet med olika samhällsprocesser, så som infrastrukturplanering, klimat- och energi- arbetet, regional utveckling samt folkhälsa.

RAÄ har regelbundna verksöverläggningar med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Detta har bl.a. resulterat i myndigheternas gemensamma slutsats att arbe- tet med samverkan inom landsbygdsprogrammet bör utvecklas.

Dialogen mellan RAÄ och Vägverket om samverkan i tidiga skeden av infrastrukturplane- ring för att nå ett gemensamt och lösningsori- enterat arbetssätt i planeringsprocessen har fort- satt.

RAÄ har i samarbete med Naturvårdsverket sedan länge medverkat aktivt i arbetet med Une- scos världsarvskonvention, dels genom arbetet med svenska världsarv, dels genom att bidra med expertis i andra länders nomineringar. Genom RAÄ:s samarbete med Sida har viktiga insatser gjorts för att bevara och tillvarata utvecklings- ländernas kulturarv, t.ex. i Tanzania och i utbild- ningsprogrammet Africa 2009.

RAÄ har under det gångna året fortsatt arbe- tet med de s.k. kunskapsföretagen, projekten Det medeltida Sverige, Runverket och Sveriges kyrkor. Syftet har varit att finna nya samarbets- former för projekten.

RAÄ:s fördelning av medel till sektorsforsk- ning fortsätter att vara ett viktigt fundament för utvecklingen av kulturmiljövårdens teori och praktik.

Inom RAÄ:s uppdragsarkeologiska verksam- het har under 2008 gjorts flera utvecklingsinsat- ser som lett till ökade internationella kontakter, ett mer utvecklat interaktivt arbete samt ett ökat kunskapsutbyte med utbildningssektorn. Under året har även en omfattande organisatorisk över- syn gjorts.

Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriska kostnader i samband

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

med vård och underhåll av kyrkliga kulturmin- nen. Den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet bevarats på ett strategiskt och långsiktigt sätt. Arbetet sker i nära samråd mellan Svenska kyrkan, RAÄ och länsstyrelserna.

Analys och slutsatser

Verksamhetsområdet kulturmiljö har under året 2008 haft en god måluppfyllelse.

De statliga insatserna på kulturmiljöområdet innebär att viktiga delar av kulturarvet bevaras och brukas och att kulturell mångfald främjas och ingår som en naturlig del i ett övergripande samhälleligt klimat- och hållbarhetsperspektiv. Vidare medverkar insatserna till att skapa goda livsmiljöer som ger sysselsättning liksom en attraktiv livs- och boendemiljö där landskapets natur- och kulturvärden värnas.

Det är angeläget att fortsätta arbetet med att utarbeta tvärsektoriella samarbetsformer med ett brett ansvarstagande. Samverkan behöver vida- reutvecklas med olika sektorer i samhället där kulturarvets aspekter spelar en viktig roll. För att möjliggöra detta är aktuella kunskapsunderlag av stor betydelse, liksom samarbete vad gäller forskning och utveckling.

9.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft någon invändning i revisionsberättelsen avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

Riksrevisionens rapport Statens insatser för att bevara de kyrkliga kulturminnena (RiR 2008:2) behandlas i regeringens skrivelse, Kyr- koantikvariska frågor (2008/09:220), till riksda- gen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

9.6Budgetförslag

9.6.17:1 Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall	233 493		Anslags-	5 421
2008	Utfall	233 493		sparande	5 421
			1	Utgifts-	214 525
2009	Anslag	218 973	1	prognos	214 525
2010	Förslag	209 704

2011	Beräknat	211 174	2

2012	Beräknat	212 674	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 209 675 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 210 061 tkr i 2010 års prisnivå.

minnen m.m. och som utförs av RAÄ:s avdel- ning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.

Avgiftsfinansierad verksamhet vid

Riksantikvarieämbetet

Tabell 9.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)
Utfall 2008	106 384	106 384	0

Prognos 2009	110 000	110 000	0
Budget 2010	110 000	110 000	0

Anslaget används för RAÄ:s förvaltningskost- nader. RAÄ är myndighet för frågor om kul- turmiljön och kulturarvet. RAÄ ska bl.a. värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landska- pet, bevaka kulturmiljöintresset vid samhällspla- nering och byggande samt verka för att hoten mot kulturmiljön möts.

Till RAÄ:s uppgifter hör vidare att leda och delta i arbetet med att bygga upp kunskapen och bedriva informations- och rådgivningsverksam- het om kulturmiljöer, kulturminnen och kul- turföremål. RAÄ ska också medverka i det internationella arbetet samt följa det regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna och de regionala museerna i dessa frågor. RAÄ har ett sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Andra uppgifter är att utföra arkeologiska undersök- ningar och svara för konservering samt vård av kulturminnen och kulturföremål. Dessutom ska RAÄ ha ett specialbibliotek för forskning och utveckling inom området.

Myndighetens avgiftsinkomster uppgick under 2008 till ca 131 miljoner kronor, varav ca 107 miljoner kronor avser arkeologisk uppdrags- verksamhet. Förutom dessa inkomster rör det sig framför allt om entré- och försäljningsin- komster samt inkomster från konserverings- verksamhet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ innefattar undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultur-

Regeringens överväganden

Tabell 9.4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:1 Riksantikvarieämbetet

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	218 973	218 973	218 973
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 494	8 106	9 298
Beslut	-16 595	-17 728	-17 821

Överföring till/från andra
anslag	2 500	2 518	2 531

Övrigt 3	-1 668	-695	-308
Förslag/beräknat anslag	209 704	211 174	212 674

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 3,15 miljoner kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet. För att finansiera uppdra- get att vara nationell samordnare i frågor som rör vård och konservering beräknar regeringen att anslaget tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2010. Dessutom tillförs 1 miljon kronor engångsvis för 2010.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 2,5 miljoner kronor när RAÄ tar över verksamheten vid Svensk museitjänst från Riksarkivet.

I enlighet med beräkningar i tidigare budget- proposition upphör det tillskott om 15 miljoner kronor som regeringen tillförde engångsvis för

2009 för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 209 704 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 211 174 000 kronor respektive 212 674 000 kronor.

9.6.27:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tabell 9.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	254 468		sparande	329
2009	Anslag	238 718	1	Utgifts-
2009	Anslag	238 718	1	prognos	233 275
2010	Förslag	251 718
2011	Beräknat	259 218

2012	Beräknat	259 218

Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i korthet att bidrag lämnas för att bevara och till- gängliggöra kulturmiljön. Inom ramen för ansla- get avsätts även medel för att täcka vissa arkeo- logiska undersökningskostnader och för att täcka kostnader för att tillvarata fornfynd. Dess- utom lämnas bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Regeringens överväganden

Tabell 9.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	238 718	238 718	238 718
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut	13 000	20 500	20 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	251 718	259 218	259 218

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget minskas med 5 miljoner kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet. I enlighet med beräkningar i tidigare budgetpropositioner beräknar reger- ingen att fr.o.m. 2010 återföra 18 miljoner kro- nor som tidigare omprioriterats inom kulturom- rådet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 251 718 000 kronor anvisas under anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 259 218 000 kronor respektive 259 218 000 kro- nor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2011–2013.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 177

Tabell 9.7 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–2013
Ingående åtaganden	78 083	79 390	94 490	99 490	-
Nya åtaganden	66 159	85 700	80 000	-	-
Infriade åtaganden	-64 852	-70 600	-75 000	-72 000	-27 490
Utestående åtaganden	79 390	94 490	99 490	-	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	100 000	100 000	100 000	-	-

9.6.37:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tabell 9.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	395 000		sparande	0
2009	Anslag	465 000	1	Utgifts-
2009	Anslag	465 000	1	prognos	465 000
2010	Förslag	460 000

2011	Beräknat	460 000
2012	Beräknat	460 000

Anslaget används av Svenska kyrkan för kultur- historiskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndighe- ter inom kulturmiljöområdet, se 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 9.9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	465 000	465 000	465 000
Förändring till följd av:
Beslut	-5 000	-5 000	-5 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	460 000	460 000	460 000

I enlighet med beräkningar i tidigare budgetpro- positioner återfördes 2009 de 5 miljoner kronor som tidigare omprioriterades inom kulturområ- det. Därmed är den tidigare regeringens hela omfördelning återförd till anslaget och nivån återställd till den tidigare beslutade nivån 460 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 460 000 000 kronor anvisas under anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning för 2010. För 2011 t.o.m. 2014 beräknas anslaget uppgå till 460 000 000 kronor per år.

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10 Museer och utställningar

10.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd till museer och utställningsverksamhet. De myndigheter som är verksamma inom detta område är Statens histo- riska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riks- museet, Statens museer för världskultur, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksam- lingar, Statens försvarshistoriska museer, Moderna museet, Riksutställningar samt Forum

för levande historia. Dessutom finns ett stort antal andra institutioner med verksamhet inom området varav följande kan nämnas: Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Arbetets museum, de regionala museerna, Stiftelsen Dansmusei- fonden för Dansmuseet, Stiftelsen Drottning- holms teatermuseum, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet samt Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Även stödet till statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål omfattas av detta avsnitt.

10.2Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom Museer och utställningar, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter	878	939	920	978	986	992
8:1 Centrala museer: Myndigheter

8:2 Centrala museer: Stiftelser	220	234	234	235	233	234

8:3 Bidrag till regionala museer	155	157	154	164	165	167

8:4 Bidrag till vissa museer	56	52	52	43	42	42

8:5 Riksutställningar	51	54	52	47	43	44

8:6 Forum för levande historia	44	44	42	45	45	45

8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa		0	0	0	0	0
kulturföremål
Summa Museer och utställningar	1 403	1 480	1 454	1 512	1 516	1 524

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

10.4Resultatredovisning

Resultat

Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kul- turarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därige- nom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till detta mål.

I museernas uppgifter ingår att öka tillgäng- ligheten till kulturarvet och att förbättra förut- sättningarna för alla människors möjligheter att ta del av och delta i kulturlivet.

Antalet besök på de statligt finansierade cen- trala museerna (fortsättningsvis kallade statliga museer) ökade med sammanlagt ca 15 procent jämfört med 2007. Nästan samtliga museer upp- visar ökningar i besöksantalet. Siffrorna varierar stort mellan de olika museerna, från en ökning med 101 procent till en minskning med 18 pro- cent.

Antalet besökare med fritt inträde, barn och unga upp till 19 år, har också fortsatt att öka under 2008 men inte med lika stora tal. Ökningen uppgick till drygt 8 procent jämfört med 2007. Barn och unga är en prioriterad grupp för de statliga museerna och både utställnings- verksamheten och den pedagogiska verksamhe- ten är i hög grad riktade till denna målgrupp.

De två museer som kan uppvisa de högsta besökstalen är Vasamuseet, som är en del av Statens maritima museer, med drygt 1 143 000 besökare och Skansen med ca 1 352 000 besö- kare. Tack vare ett fortsatt intressant utbud fort- sätter de att locka miljonpublik.

Regeringens satsning Fria museer där de stat- liga centrala museerna tillfördes nya medel har gett goda resultat. Museerna har själva fått prio- ritera hur medlen ska användas och det har öpp- nat många olika möjligheter. Som exempel har flera museer satsat på ökad tillgänglighet, några har valt att höja ambitionen på digitalisering av samlingarna medan andra har trappat upp det

pedagogiska arbetet. I flera fall har medel satsats på aktiviteter för barn och unga.

Bevarandet och vården av kulturarvet är fort- satt prioriterat för de statliga museerna. Flera av museerna har lagt stora resurser på att digitali- sera samlingarna och göra dem mer tillgängliga bl.a. över Internet. Stora delar av samlingarna är nu sökbara och detta skapar nya möjligheter att nå ut till dem som annars inte brukar ta del av museernas verksamheter. Internet är också en viktig kanal för att nå till barn och unga. I detta sammanhang har sysselsättningsåtgärderna inom kulturområdet varit mycket värdefulla. Många museer har varit mottagare av detta bidrag och det har gett goda resultat. Det gäller inte bara för de statliga museerna utan även för mindre orga- nisationer som tidigare helt saknat resurser att ta hand om sina samlingar. Några exempel bland de statliga museerna är Statens musiksamlingar som har kunnat fortsätta sina digitaliserings- och bevarandeprojekt. Under 2008 har 1 800 klaver- utdrag och studiepartitur samt 1 154 tidskrifter gjorts tillgängliga via onlinekatalogen och 1570 musikinstrument fotograferats och Internetpub- licerats. Statens historiska museer har genomfört omfattande uppordnings- och digitaliseringsin- satser som medfört en avsevärd förbättring av tillgängligheten till samlingarna. Ytterligare ett exempel är att Armémuseum, som är en del av Statens försvarshistoriska museer, digitaliserat sina samlingar och hittills gjort närmare 80 000 föremål tillgängliga på Internet.

För 2008 ökade anslaget till Prins Eugens Waldemarsudde, som är en del av National- museum med Prins Eugens Waldemarsudde, med 3 miljoner för att stärka verksamheten. Museet har haft ett framgångsrikt år med goda besökssiffror.

Även Statens museer för världskultur tillför- des 3 miljoner kronor i syfte att stärka verksam- heten. Under 2008 hade de fyra museerna i myndigheten flera betydande utställningar och besöken ökade med cirka 14 procent.

Livrustkammaren visade under året utställ- ningen Krigsbyte som hade som syfte att enkelt och överblickbart redovisa fakta inom ett ämne fullt av etiska och moraliska värderingar. Utställningen fick stor uppmärksamhet även i utländska tidningar och lockade en stor interna- tionell publik.

Försvarets kulturarv stod i centrum för Sta- tens försvarshistoriska museer under 2008. Ett kansli för nätverket Sveriges militärhistoriska arv

100

har inrättats vid myndigheten, som i detta nätverk samarbetar med Statens maritima museer. Under året påbörjades uppbyggnaden av nätverket med stöd av de 30 miljoner kronor som tillförts för ändamålet. Stödet har främst utgått i form av statliga bidrag till de anlägg- ningar som ingår i nätverket men också genom samordnade marknadsföringsinsatser, hjälp med utställningar, transporter, utbildningar i före- målsvård, säkerhet m.m. Statens försvarshisto- riska museer har dessutom påbörjat om- och tillbyggnaden av Flygvapenmuseum som ska bli ett museum för en bredare målgrupp med fokus på kalla kriget.

Moderna museet fyllde 50 år 2008 och hade under sitt jubileumsår 500 000 besökare. Gåvor och donationer för inköp till samlingen eller verk till densamma uppgick till sammanlagt drygt 110 miljoner kronor. Drygt 37 miljoner kronor har lämnats i donationer till Det andra önskemuseet, museets satsning på att rätta till den nedärvda snedfördelningen mellan kvinnliga och manliga konstnärer i samlingen. Ett samar- bete inleddes mellan staten, region Skåne och Malmö stad om att etablera Moderna museet Malmö, med planerad invigning i slutet av 2009. Närmare 18 000 barn och unga har deltagit i program, visningar och workshops riktade till den unga publiken.

Arbetets museum har med stöd av en dona- tion 2008 kunnat öppna EWK-museet – Cent- rum för politisk illustrationskonst i sina lokaler. Museet, som öppnade i mars 2009, bygger på en samling på över 2 000 bilder av Ewert Karlsson (EWK) som har deponerats till museet.

Riksutställningars uppdrag om regional sam- verkan med länsmuseerna har under året skapat fördjupade kontakter och gynnat bägge parter. Därtill har satsningen på kunskapsutveckling inom utställningsmediet samt uppdraget om att förstärka och utvidga det internationella och interkulturella arbetet gett goda resultat.

Forum för levande historia har arbetat med att omsätta uppdraget om kommunismens brott mot mänskligheten i konkreta verksamheter under året. Det introducerades på Kulturhuset i Stockholm, där även utställningen ”Lillebror ser dig” invigdes. Utställningen turnerar i Sverige till 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Koordinatorn för museisektorn (Ku 2007:2) fullföljde sitt uppdrag under året och lämnade sitt slutbetänkande den 16 februari 2009. Musei- koordinatorns betänkande har gått ut på remiss. De förslag som denna utredning resulterat i pre- senteras utförligare i den kulturpolitiska propo- sitionen (prop. 2009/10:3).

Museikoordinatorn lämnade under 2008 även en delrapport gällande arbetet vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Rapporten med efterföl- jande remissrunda resulterade i att stiftelsen fick i uppdrag att koncentrera sin verksamhet. Stiftel- sen beslutade då att avveckla sina verksamheter i Grängesberg och Strömsund och koncentrera verksamheten till Kiruna. Härigenom får stiftel- sen möjlighet att utveckla verksamheten.

Under 2008 uppgick statens bidrag till de regionala museerna till 155 miljoner kronor. Bidraget fördelas till 30 institutioner. Med det statliga bidraget som delfinansiering har de regi- onala museerna en verksamhet som innefattar regionens kulturarv, pedagogisk kulturverksam- het, konstutveckling samt samhälle och miljö. De regionala museerna har aktivt medverkat i det regionala utvecklingsarbetet som en kun- skapsresurs.

Analys och slutsatser

Besöksiffrorna fortsätter att stiga på de statliga museerna. Det visar att regeringens priorite- ringar av barns och ungas rätt till kultur samt vården av kulturarvet har fallit väl ut. Statens kulturråd har numera uppdraget att följa besöksutvecklingen för de statliga museerna.

Genom olika satsningar har museerna under året ökat sin tillgänglighet och i många fall är det en ny publik som har lockats till utställningarna.

Med sysselsättningsåtgärderna inom kultur- området har förutsättningarna förbättrats för att bl.a. museerna ska kunna bevara och tillgänglig- göra sina samlingar för framtiden.

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet för 2008 bedöms vara mycket god. För att kunna fortsätta intressera den stora publiken krävs både kontinuitet och ständig förnyelse, vilket de stat- liga museerna hittills lyckats väl med.

101

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell över redovisningen av besöksutvecklingen vid de centrala museerna 2006–2008

Tabell 10.2 Antal besökare vid de centrala museerna 2006–2008

		2006			2007			2008
	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga	Kvinnor	Män	Samtliga
Statens
historiska museer	158 000	176 000	334 000	85 000	83 000	168 000	99 000	81 000	180 000

Nationalmuseum
med
Prins Eugens
Waldemarsudde	365 000	243 000	608 000	450 000	186 000	636 000	453 000	210 000	663 000
Naturhistoriska
riksmuseet (inkl.
Cosmonova)	430 000	325 000	755 000	317 000	239 000	556 000	323 000	243 000	566 000

Statens museer
för världskultur	492 000	328 000	820 000	389 000	222 000	611 000	456 000	239 000	695 000

Livrustkammaren
och Skoklosters
slott med
Stiftelsen
Hallwylska
museet	382 000	245 000	627 000	142 000	87 000	229 000	235 000	126 000	361 000

Statens maritima
museer	654 000	723 000	1 377 000	679 000	727 000	1 406 000	722 000	806 000	1 528 000

Arkitekturmuseet	204 000	188 000	392 000	41 000	39 000	80 000	45 000	40 000	85 000

Statens
musiksamlingar
(Musikmuseet)	66 000	46 000	112 000	49 000	36 000	85 000	54 000	37 000	91 000

Statens
försvarshistoriska
museer	58 000	107 000	165 000	40 000	80 000	120 000	46 000	84 000	130 000
Moderna museet	358 000	248 000	606 000	278 000	177 000	455 000	285 000	215 000	500 000

Stiftelsen
Nordiska museet	224 000	150 000	374 000	169 000	80 000	249 000	175 000	75 000	250 000

Stiftelsen
Skansen	831 000	532 000	1 363 000	815 000	566 000	1 381 000	852 000	500 000	1 352 000

Stiftelsen
Tekniska museet	97 000	90 000	187 000	168 000	138 000	306 000	153 000	153 000	306 000

Stiftelsen
Arbetets museum	110 000	67 000	177 000	133 000	92 000	225 000	116 000	87 000	203 000

Summa	4 435 000	3 462 000	7 897 000	3 755 000	2 752 000	6 507 000	4 014 000	2 896 000	6 910 000

102

10.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom verksamhetsområdet.

10.6Budgetförslag

10.6.1 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tabell 10.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	878 372		sparande	17 624
2009	Anslag	938 772	1	Utgifts-
2009	Anslag	938 772	1	prognos	920 001
2010	Förslag	977 636

2011	Beräknat	986 340	2
2012	Beräknat	997 752	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 981 173 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 981 544 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används till förvaltningskostnader för de centrala museer som är myndigheter. Följande centrala museer är myndigheter: Sta- tens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Liv- rustkammaren och Skoklosters slott med Stiftel- sen Hallwylska museet, Statens maritima museer, Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar, Statens försvarshistoriska museer samt Moderna museet. De specifika uppgifterna framgår av instruktionen för varje myndighet. Statens historiska museum, Natio- nalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet har vart och ett inom sina verksamhetsområden uppgiften att vara ansvarsmuseum.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Tabell 10.4 Sammanställningen över medelsfördelningen till Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

	2009	2010
Statens historiska museer	80 066	80 876
Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde	95 467	103 488
Naturhistoriska riksmuseet	151 176	156 353

Statens museer för världs-
kultur	150 503	152 439

Livrustkammaren och
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska museet	40 010	40 737
Statens maritima museer	112 280	113 386

Arkitekturmuseet	38 713	44 744

Statens musiksamlingar	49 132	57 736
Statens försvarshistoriska
museer	101 349	105 224
Moderna museet	120 076	122 653

Summa	938 772	977 636

Utöver den avgiftsfinansierade verksamheten vid Vasamuseet och Cosmonova, som redovisas sär- skilt, uppgick de centrala museimyndigheternas avgiftsinkomster 2008 till ca 232 miljoner kro- nor.

Tabell 10.5 Sammanställning över avgiftsinkomsterna 1 till Centrala museer: Myndigheter

	2007	2008
Statens historiska museer	9 647	11 068
Nationalmuseum
med Prins Eugens Waldemarsudde	56 547	73 894
Naturhistoriska riksmuseet 2	27 122	28 558
Statens museer för världskultur	16 812	19 723
Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet	12 583	14 002
Statens maritima museer 3	9 452	10 622
Arkitekturmuseet	6 436	6 292
Statens musiksamlingar	2 650	2 603
Statens försvarshistoriska museer	11 829	11 402
Moderna museet	44 232	53 865
Summa	197 310	232 029

1I myndigheternas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

2Intäkterna för Cosmonovas verksamhet redovisas i tabell 10.6.

3Intäkterna för Vasamuseets verksamhet redovisas i tabell 10.7.

103

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Cosmonova

Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)
Utfall 2008	16 575	19 686	-3 111

Prognos 2009	17 100	20 000	-2 900

Budget 2010	17 100	19 900	-2 800

Vasamuseet

Tabell 10.7 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2008	85 325	92 986	-7 661
Prognos 2009	90 000	90 000	0

Budget 2010	90 000	90 000	0

Regeringens överväganden

Tabell 10.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:1 Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	938 772	938 772	938 772
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	27 452	32 539	37 502
Beslut	7 006	10 014	10 065

Överföring till/från andra
anslag	5 365	5 393	5 421

Övrigt 3	-959	-379	-7
Förslag/beräknat anslag	977 636	986 340	991 752

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 14 494 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet. För att täcka kostnader som bl.a. är kopplade till en kommande renovering beräknar regeringen att tillföra Nationalmuseum 6 miljoner kronor fr.o.m. 2010.

Regeringen beräknar att Naturhistoriska riksmuseet tillförs 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för arbetet med lokaler för samlingarna. För åren 2011 och 2012 är beloppet 3,5 miljoner kronor.

Regeringen beräknar att Arkitekturmuseet fr.o.m. 2010 tillförs 6 miljoner kronor för att vidareutveckla arbetet i och med det utökade ansvar myndigheten har fått.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 4 695 000 kronor för den verksamhet vid Drott- ningholms teatermuseum som överförs till Sta- tens musiksamlingar fr.o.m. 2010.

För att finansiera de tillkommande uppgif- terna för Statens musiksamlingar beräknar regeringen att anslaget tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2010. Dessutom beräknar regeringen att för denna verksamhet tillföra ytterligare 2 miljo- ner kronor fr.o.m. 2011.

Vidare föreslår regeringen att 3 miljoner kro- nor överförs från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap under åren 2010–2012 för att fullfölja ombyggnaden av Flygvapenmu- seum och satsningen på utställningen om kalla kriget .

Regeringen beräknar att Moderna museet tillförs 1 miljon kronor för verksamheten i Malmö fr.o.m. 2010.

Regeringen beräknar att anslaget tillförs 670 000 kronor för det palynologiska laborato- riet vid Naturhistoriska riksmuseet. Dessa medel är en överföring från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Den totala medelsfördelningen till museerna framgår av tabell 10.4

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 977 636 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 986 340 000 kronor respektive 991 752 000 kro- nor.

104

10.6.2 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tabell 10.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	219 928		sparande	0
2009	Anslag	233 937	1	Utgifts-
2009	Anslag	233 937	1	prognos	233 937
2010	Förslag	234 574
2011	Beräknat	233 260	2

2012	Beräknat	234 193	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 234 574 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 234 574 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till centrala museer som är stiftelser. Följande centrala museer är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Tabell 10.10 Sammanställning över medelsfördelningen till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2009	2010
Nordiska museet	106 889	109 010

Skansen	69 352	66 887

Tekniska museet	43 877	44 669
Arbetets museum	13 819	14 008

Summa	233 937	234 574

Avgiftsinkomsterna för de centrala museerna (stiftelser) uppgick 2008 till ca 150 miljoner kronor.

Tabell 10.11 Sammanställning över avgiftsinkomsterna till Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

	2007	2008
Nordiska museet	24 490	24 007
Skansen	92 590	99 256

Tekniska museet	20 992	21 408

Arbetets museum	5 819	5 318
Summa	143 891	149 989

1 I stiftelsernas avgiftsinkomster ingår bl.a. entré- och visningsinkomster samt inkomster av försäljning, ev. sponsring och lokaluthyrning m.m.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 10.12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:2 Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	233 937	233 937	233 937
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 194	6 838	7 801
Beslut	-7 557	-7 515	-7 545
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	234 574	233 260	234 193

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 3 557 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet.

Regeringen beräknar att Skansen tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2010 för renovering av Sollidenscenen. I enlighet med beräkningar i ti- digare budgetpropositioner minskar fr.o.m. 2010 det belopp som regeringen 2009 tillförde Skan- sen för renoveringar och miljöarbete med 5 mil- joner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 234 574 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 233 260 000 kronor respektive 234 193 000 kro- nor.

10.6.3 8:3 Bidrag till regionala museer

Tabell 10.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	155 004		sparande	471
2009	Anslag	157 243	1	Utgifts-
2009	Anslag	157 243	1	prognos	153 906
2010	Förslag	164 209

2011	Beräknat	165 349	2
2012	Beräknat	166 522	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 164 209 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 164 209 tkr i 2010 års prisnivå.

105

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används för bidrag till regionala museer. Bidraget syftar till att stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kultur- miljöarbetet.

Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) ska en viss del av stödet avsättas till riktade tidsbegrän- sade bidrag.

Anslaget används även för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.

Regeringens överväganden

Tabell 10.14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:3 Bidrag till regionala museer

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	157 243	157 243	157 243
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 966	8 106	9 279
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	164 209	165 349	166 522

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 164 209 000 kronor anvisas under anslaget 8:3 Bidrag till regionala museer för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 165 349 000 kronor respektive 166 522 000 kro- nor.

10.6.4 8:4 Bidrag till vissa museer

Tabell 10.15 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	55 521		sparande	0
2009	Anslag	52 440	1	Utgifts-
2009	Anslag	52 440	1	prognos	52 440
2010	Förslag	42 947
2011	Beräknat	42 268	2

2012	Beräknat	41 959	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 42 443 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 41 947 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss for- mell anknytning till staten.

Tabell 10.16 Sammanställning över medelstilldelningen

Tusental kronor

	2009	20101
Dansmuseet	10 240	9 612
Drottningholms te-
atermuseum	7 383	0
Millesgården	3 755	3 807

Thielska galleriet	2 793	2 832

Föremålsvård i
Kiruna	12 677	12 864

Nobelmuseet	4 952	4 952
Svensk Form	6 508	2 748

Röhsska museet	1 002	1 002

Strindbergsmuseet	581	581
Judiska museet	602	602

Bildmuseet	743	743

Zornsamlingarna	204	204
Ájtte, Svenskt fjäll-
och samemuseum	-	500
Riksförbundet
Sveriges museer	-	1 500
Till regeringens
disposition	1 000	1 000
Summa	52 440	42 947

1 Medelstilldelningen för 2010 är preliminär.

106

Regeringens överväganden

Tabell 10.17 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:4 Bidrag till vissa museer

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	52 440	52 440	52 440
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 782	1 559	1 797
Beslut	-3 578	-4 065	-4 579
Överföring till/från andra	-7 697	-7 665	-7 699
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	42 947	42 268	41 959

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 578 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet. Regeringen beräknar att anslaget tillförs 1,5 miljoner kronor som ska utgöra bidrag till Riksförbundet Sveriges museer.

När uppdraget om en mötesplats för form och design förs över till Arkitekturmuseet mins- kar bidraget till Svensk Form med 4 miljoner kronor.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 500 000 kronor till följd av en omprioritering av en del av bidraget till Dansmuseet. För åren 2011 och 2012 beräknas bidraget till Dansmuseet att minska med ytterligare 500 000 kronor per år.

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 7 697 000 kronor, när det anslag som tidigare gått till Drottningholms teatermuseum förs över till Statens musiksamlingar och Drottningholms slottsteater.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 42 947 000 kronor anvisas under ansla- get 8.4 Bidrag till vissa museer för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 42 268 000 kro- nor respektive 41 959 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

10.6.5		8:5 Riksutställningar

Tabell 10.18 Anslagsutveckling
Tusental kronor					Anslags-
					Anslags-
	2008	Utfall	50 807		sparande	9 885
	2009	Anslag	53 803	1	Utgifts-
	2009	Anslag	53 803	1	prognos	51 556
	2010	Förslag	47 143
2011		Beräknat	43 214	2

2012		Beräknat	44 285	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 42 894 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 43 727 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Riksutställningars förvalt- ningskostnader. Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverk- samheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ- ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Regeringens överväganden

Tabell 10.19 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:5 Riksutställningar

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	53 803	53 803	53 803
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 880	2 296	2 590
Beslut	-6 745	-11 795	-11 857

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3	-1 795	-1 089	-251
Förslag/beräknat anslag	47 143	43 214	44 285

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Anslaget minskas med 745 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kulturområdet. I enlighet med beräkningar i tidigare budgetproposition upphör det tillskott om 6 miljoner kronor som regeringen tillförde engångsvis för 2009 för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen.

107

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringen beräknar att anslaget minskar med 5 miljoner kr fr.o.m. 2011 till följd av ompriori- teringar inom utgiftsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 47 143 000 kronor anvisas under ansla- get 8:5 Riksutställningar för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 43 214 000 kronor respektive 44 285 000 kronor.

10.6.6 8:6 Forum för levande historia

Tabell 10.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	43 604		sparande	-1 257
2009	Anslag	44 090	1	Utgifts-
2009	Anslag	44 090	1	prognos	42 086
2010	Förslag	45 060

2011	Beräknat	45 237	2
2012	Beräknat	45 466	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 45 060 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 45 060 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för förvaltningskostnader för Forum för levande historia. Forum för levande historia ska arbeta med frågor som rör demo- krati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har särskilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Verksamheten ska syfta till att stärka männi- skors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskaps- uppbyggnad ska verksamheten med stöd i forsk- ning bedrivas i form av kulturverksamhet, semi- narier, föreläsningar och debatt m.m.

Regeringens överväganden

Tabell 10.21 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:6 Forum för levande historia

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	44 090	44 090	44 090
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	970	1 147	1 376
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	45 060	45 237	45 466

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 45 060 000 kronor anvisas under ansla- get 8:6 Forum för levande historia för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 45 237 000 kronor respektive 45 466 000 kronor.

10.6.78:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Tabell 10.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall			sparande	80
2009	Anslag	80	1	Utgifts-
2009	Anslag	80	1	prognos	78
2010	Förslag	80
2011	Beräknat	80

2012	Beräknat	80

Anslaget används till inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Den som anordnar en tillfällig utställning som ska visas i Sverige kan under vissa förutsättningar få en statlig utställningsgaranti. Utställningsga- ranti får också lämnas för svenska kulturmani- festationer utomlands. Statens kulturråd prövar ansökningarna om utställningsgarantier.

108

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 10.23 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kultur- föremål

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	80	80	80

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 80 000 kronor anvisas under anslaget 8:7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 80 000 kronor respektive 80 000 kronor.

109

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11 Trossamfund

11.1Omfattning

Avsnittet omfattar myndigheten Nämnden för statligt stöd till trossamfunds verksamhet och stödet till trossamfunden.

11.2Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutveckling inom Trossamfund, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Trossamfund	4	5	4	5	5	5
	4	5	4	5	5	5
9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

9:2 Stöd till trossamfund	50	50	50	50	50	50

Summa Trossamfund	55	55	55	55	55	55

111

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

11.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Dessutom har riksdagen antagit mål för sta- tens bidrag till trossamfund, som har införts i 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45):

Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och lång- siktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

11.4Resultatredovisning

Resultat

Statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan lämnas i form av statsbidrag och avgifts- hjälp. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) fördelade under året ca 50 miljoner kronor som stöd till 22 trossamfund och samverkansor- gan.

Antalet personer som betjänas av de statsbi- dragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2007 till ca 754 000 personer.

Regeringens råd för kontakt med trossamfun- den har fortsatt haft sammanträden under året och belyst aktuella frågor med koppling till tros- samfunden.

SST fick i regleringsbrevet för 2008 i uppdrag att inom myndighetens ansvarsområde följa upp trossamfundens användning av beviljade statsbi- drag under de senaste åren. SST har i januari 2009 inkommit med en återrapportering till regeringen (Ku2009/37/KT). Resultatet har analyserats i förhållande till de förutsättningar för stödet som framgår av lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Enligt SST:s bedömning innebär inte analysen något direkt förslag till förändring av förordningen men SST har lämnat förslag till modifiering av reglerna för använd- ning av stödet i vissa delar.

SST är en av de myndigheter som får pro- jektmedel av regeringen för att motverka heders- relaterat våld och hot om våld. SST för dialoger

kring samhällets grundläggande värderingar med de i myndigheten representerade trossamfunden.

Analys och slutsatser

Genom samverkan mellan SST och trossamfun- den behandlas angelägna frågeställningar kring bl.a. värderingar, respekt och tolerans. Den ökade efterfrågan på kunskap om trossamfunden och deras verksamhet och villkor i olika sam- manhang har inneburit att SST i fortsatt omfatt- ning är remissinstans när det gäller bl.a. utred- ningsförslag.

Trossamfundens betydelse i krisberedskapen är mycket viktig och från 2008 är uppgiften om att handlägga frågor om trossamfundens roll i krisberedskapssamordning inskrivet i myndig- hetens instruktion.

Statens stöd till trossamfund bidrar till att främja den religiösa mångfalden i samhället. Stö- det används i enlighet med målen.

11.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende myndigheten inom verksamhetsområdet.

11.6Budgetförslag

11.6.19:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tabell 11.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
2008	Utfall			Anslags-	-39
2008	Utfall	4 439		sparande	-39
		4 788	1	Utgifts-
2009	Anslag	4 788	1	prognos	4 367
2010	Förslag	4 884

2011	Beräknat	4 986	2

2012	Beräknat	5 087	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 884 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 4 884 tkr i 2010 års prisnivå.

112

Anslaget används för förvaltningskostnader för Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund samt ska handlägga frågor om trossamfundens roll i krisberedskaps- samordning och ha kontakt med och samverka med andra myndigheter och organisationer i frå- gor som rör trossamfund.

Regeringens överväganden

Tabell 11.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	4 788	4 788	4 788
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	170	274	376
Beslut	-74	-76	-77

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	4 884	4 986	5 087

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget minskas med 74 000 kronor till följd av en generell neddragning på 1,5 procent i syfte att skapa utrymme för omprioriteringar inom kul- turområdet. Mot bakgrund av ovanstående före- slår regeringen att 4 884 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund för 2010. För 2011 och 2012 beräk- nas anslaget till 4 986 000 kronor respektive 5 087 000 kronor.

11.6.2 9:2 Stöd till trossamfund

Tabell 11.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor				Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	50 390		sparande	1 143
2009	Anslag	50 232	1	Utgifts-
2009	Anslag	50 232	1	prognos	50 134
2010	Förslag	50 232
2011	Beräknat	50 232

2012	Beräknat	50 232

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används för stöd till trossamfund. Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Förutsätt- ningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som sam- hället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.

Under anslaget beräknas även medel till Skat- teverket för kostnader för avgiftshjälp (se prop. 1998/99:124 s. 69 f.).

Regeringens överväganden

Tabell 11.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 9:2 Stöd till trossamfund

Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	50 232	50 232	50 232
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	0	0	0

Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	50 232	50 232	50 232

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 50 232 000 kronor anvisas under ansla- get 9:2 Stöd till trossamfund för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 50 232 000 kro- nor respektive 50 232 000 kronor.

113

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12 Film

12.1Omfattning

Avsnittet omfattar statens stöd på filmområdet: stöd till filmproduktion och filmkulturella åtgär- der samt Konstnärsnämndens filmstöd.

12.2Utgiftsutveckling

Tabell 12.1 Utgiftsutveckling inom Film, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Film
10:1 Filmstöd	309	309	302	311	309	309

Summa film	309	309	302	311	309	309

115

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

12.3Mål

Riksdagen har beslutat om målen för en natio- nell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen som omfattar filmområdet framgår av avsnitt 2.3.

12.4Resultatredovisning

Film

Statens insatser på filmområdet syftar till att främja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra filmarvet, liksom att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. Insatser som främ- jar ett brett utbud av film i hela landet, samt in- satser riktade till barn och ungdomar, är särskilt prioriterade. Insatserna sker främst genom Stif- telsen Svenska Filminstitutet. Visst stöd fördelas även genom Konstnärsnämnden.

Resultat

Stöd till värdefull svensk produktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet finansieras och regleras i 2006 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och flera TV-före- tag. Vid sidan av avtalet ges även statligt stöd till olika filmkulturella insatser.

Antalet biobesök var 2008 tillbaka i nivå med tidigare år, drygt 15,2 miljoner besök, efter en tillfällig minskning 2007. Besöken på svensk film minskade dock med ca 4 procent och den svenska marknadsandelen föll till 20,2 procent. Det är emellertid en nivå som i ett internationellt perspektiv fortfarande är att betrakta som en hög inhemsk marknadsandel.

Filminstitutet fördelade 15,9 miljoner kronor till 19 regionala resurscentrum för film och video. Därutöver fördelas också medel till fyra regionala produktionscentrum inom ramen för filmavtalet.

Det långsiktiga resultatet av Filminstitutets arbete med skolbio är att många kommuner själva tagit över ansvaret. Filminstitutet har där- med kunnat ändra huvudinriktning från att endast bidra till att initiera verksamheten, till att också utveckla skolbioverksamheten. Under läs-

året 2007/2008 bedrevs organiserad skolbioverk- samhet i 176 av landets 290 kommuner, en siffra som står sig sedan året innan. Visningarna hade nästan en halv miljon besökare.

Filminstitutet har i uppdrag att främja distri- bution och visning av värdefull film. Under 2008 fördelades stöd till import och lansering av 23 utländska kvalitetsfilmer. Därutöver fördelades projektstöd för långsiktigt arbete med kvalitets- film till tre distributörer. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm fördelas i samma omfattning som 2007, men numera framför allt i form av projektstöd. Det är mindre vanligt med stöd till enstaka titlar. Stöd fördelades till tio projekt under året. Filminstitutet fördelade också stöd till sju visningsorganisationer och nio filmfestivaler.

För att tillgängliggöra svensk film för syn- och hörselskadade fördelar Filminstitutet medel till syntolkning och textning av biofilm och videogram. Under 2008 gavs stöd till textning på svenska till 11 biofilmer. I princip alla filmer på dvd svensktextas numera. Stöd gavs under året till 96 syntolkningar, varav 90 på biograf och de resterande 6 på dvd.

Filminstitutets filmarkiv har det nationella ansvaret att bevara film på filmbas, i huvudsak professionell spelfilm och dokumentärfilm avsedd för offentlig visning. Efter en nedgång i verksamheten, på grund av tillfälliga besparingar 2007, når mängden omkopierad film det upp- satta målet och arkivets nyttjande har ökat under året.

Cinemateket är Filminstitutets visningsverk- samhet som har till uppdrag att hålla filmhisto- rien levande. Det är främst via dessa visningar som Filminstitutets arkivfilmer görs tillgängliga. På senare år har verksamheten tappat besökare, främst beroende på att många äldre filmer nu också finns tillgängliga på dvd. Förhoppningen är dock att det allt större intresset för äldre film också kommer att öka intresset för att se fil- merna i originalformat på biograf.

Filminstitutet är huvudman för filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att bevara icke- fiktiv film som upptagits på celluloid men som inte är avsedd för biografvisning. Under 2008 inkom totalt 249 samlingar till arkivet.

Filminstitutet medverkar till att svensk film kan visas på internationella festivaler. Under 2008 visades svensk långfilm på ca 220 filmfesti- valer, dokumentärfilm på ca 80 festivaler och

116

svensk kortfilm på ca 250 festivaler över hela världen. De mest betydelsefulla filmfestivalerna är Berlin, Cannes och Toronto. Under 2008 har ett ökat intresse för svensk film synts i bl.a. USA och Frankrike. Till dessa länder såldes under året fyra svenska filmer, att jämföra med ett snitt om en film per år, de senaste fem åren.

Analys och slutsatser

De statliga insatserna på området bidrar till att öka bredden och mångfalden i filmutbudet och att stimulera filmkulturen i landet.

Filminstitutet presenterade i slutet av 2007 en handlingsplan för visningsområdet. Denna har under 2008 lett till förändringar av distributions- och visningsstöden för att bättre nå målen. Hur resultatet utfaller kommer att synas i nästa års redovisning.

Under 2007 och 2008 har Filminstitutet ökat nivåerna på produktionsstöden till enskilda fil- mer i syfte att höja kvaliteten. Detta har emel- lertid medfört att Filminstitutet tvingats minska antalet produktioner som får stöd, från 21 år 2006 till 14 stycken 2008. Filminstitutets utvär- dering visar att långfilmernas budgetar har ökat, liksom stödintensiteten. Utvärderingen visar också att 2008 års filmer har uppnått högre recensionsbetyg, fler besök per film samt ett större internationellt intresse.

Europeiska unionen

Resultat

MEDIA 2007 ger stöd till den europeiska audio- visuella industrin i syfte att stärka dess konkur- renskraft och öka spridningen av europeiska verk. Det omfattar stöd till utveckling, distribu- tion och marknadsföring av europeisk film. Den totala budgeten för perioden 2007–2013 är 755 miljoner euro, varav 680 miljoner euro utgör stöd. Under 2008 fördelades ca 103,8 miljoner euro i stöd från programmet, varav svenska pro- jekt erhöll ca 40 miljoner kronor – den högsta summa som Sverige har tilldelats sedan 2004.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Analys och slutsatser

Sverige fortsätter att hävda sig väl vad gäller resultaten i MEDIA 2007. För femte året i rad ökade stödsumman som tilldelats svenska sökanden.

12.5Budgetförslag

12.5.1 10:1 Filmstöd

Tabell 12.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	309 381		sparande	70
2009	Anslag	309 324	1	Utgifts-
2009	Anslag	309 324	1	prognos	301 924
2010	Förslag	310 824
2011	Beräknat	309 324

2012	Beräknat	309 324

Anslaget används för stöd till svensk filmpro- duktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Syftet med filmstödet är att främja värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film, samt bevarandet och tillgängliggö- randet av filmer och material av kulturhistoriskt intresse. Syftet är också att verka för internatio- nellt samarbete i dessa avseenden samt att för- bättra kvinnliga filmskapares villkor. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärs- nämndens filmstöd.

117

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 12.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 10:1 Filmstöd

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	309 324	309 324	309 324
Förändring till följd av:
Beslut	1 500

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	310 824	309 324	309 324

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslaget ökar med 1 500 000 kronor för att finansiera verksamheten vid Filmarkivet i Grängesberg.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 310 824 000 kronor anvisas under anslaget 10:1 Filmstöd för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 309 324 000 kronor respektive 309 324 000 kronor.

118

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13 Medier

13.1Omfattning

Avsnittet omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och unga mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB. (Budgetförslagen avseende Presstöds- nämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV- verket och Granskningsnämnden för radio och TV redovisas under utgiftsområde 1).

13.2Utgiftsutveckling

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Medier, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Medier
11:1 Statens biografbyrå	9	11	11	10	11	11
11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland	20	22	21	22	23	23
11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete	0	0	0	0	0	0
11:4 Forskning och dokumentation om medieutveck-
lingen	2	2	2	2	2	2
Summa Medier	32	35	35	34	36	37

119

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.3Mål

Målet för området är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och till- gänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2008/2009:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09: KrU1, skr 2008/09:92).

13.4Resultatredovisning

Verksamheten i programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl sta- ten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändning- arna ska vara tillgängliga i hela landet och pro- grammen ska utformas så att de genom tillgäng- lighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programföretagen ska beakta pro- gramverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Hänsyn ska tas till mediets särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.

13.4.1 Radio och TV i allmänhetens tjänst

Resultat

Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) gäller till och med 2009. Programföretagen följer varje år upp hur uppdraget genomförts i redovis- ningar, som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och Granskningsnämn- den för radio och TV.

Regeringen har den 4 juni 2009 överlämnat propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195) till riksdagen. I propositionen läggs förslag till villkor och rikt- linjer som ska gälla under kommande tillstånds- period för radio- och tv-verksamheten i allmän- hetens tjänst. Därvid har programföretagens redovisningar för 2008 beaktats.

Granskningsnämndens bedömningar

Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att granska programföretagens redo- visningar och bedöma hur företagen har uppfyllt uppdraget i allmänhetens tjänst. Gransknings- nämndens rapporter inkom till Regeringskansliet den 9 juni 2009. Granskningsnämndens helhets- bedömning är att SR, SVT och UR, enligt redo- visningarna, har uppfyllt sina uppdrag under 2008. När det gäller SR konstaterar nämnden att företaget inte har haft någon nyhetsverksamhet för barn under 12 år, varför nämndens slutsats är att SR inte har uppfyllt sitt uppdrag i det avseen- det. Avseende SVT har nämnden på vissa områ- den funnit att ett enskilt villkor inte är uppfyllt eller att redovisningen inte ger ett tillräckligt underlag för att nämnden ska kunna dra slutsat- sen att det är uppfyllt. Dessa områden är barn och unga inom språkliga minoriteter och tecken- språksverksamheten för barn och unga, samt nyheter och samhällsbevakning. I övrigt efterly- ser nämnden klargöranden när det gäller vissa delar av redovisningen från alla tre program- företagen.

Analys och slutsatser

Radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst har som nämnts ovan behandlats i propo- sitionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195). Utifrån Gransknings- nämndens rapporter bedömer regeringen att SR, SVT och UR i huvudsak uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen när det gäller de områden där nämnden har pekat på brister.

13.4.2 Kommersiell radio

Kommersiell radio bidrar till mångfald och kon- kurrens på radioområdet.

Resultat

I slutet av 2008 redovisade utredningen om kommersiell radio sitt slutbetänkande Kommer- siell radio – nya sändningsmöjligheter (SOU 2008:96). En utgångspunkt för utredningens

120

arbete var att en livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfald och konkurrens på hela radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annons- medium.

Betänkandet innehåller förslag om ett nytt regelverk för tillståndsgivning för analoga kom- mersiella radiosändningar.

Analys och slutsatser

Förslagen i betänkandet har remissbehandlats och utgör underlag för arbetet med den nya radio- och tv-lagen. Regeringen har för avsikt att återkomma med en proposition under mandat- perioden.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

organisering. Förslagen i rapporten har remiss- behandlats under våren 2008.

Analys och slutsatser

Förslagen i Radio- och TV-verkets rapport har remissbehandlats och utgör underlag för arbetet med den nya radio- och tv-lagen. Regeringen har för avsikt att återkomma med en proposition under mandatperioden.

13.4.4 Digital radio

Utvecklingen av digitala sändningstekniker för ljudradio skapar möjlighet att förbättra tillgängligheten och öka mångfalden i program- utbudet.

13.4.3 Lokal icke-kommersiell radio och tv

Lokal icke-kommersiell radio och tv bidrar till yttrandefrihet och mångfald inom medieområdet genom att möjliggöra för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten.

Resultat

Närradion är de lokala ideella föreningarnas radio och idag finns det ca 900 föreningar som har sändningstillstånd. Dessa fördelas på 149 sändningsorter som i de flesta fall omfattar en kommun. Det finns 28 förordnade lokala kabel- sändarföretag i Sverige.

Radio- och TV-verket fick 2007 i uppdrag att kartlägga och dokumentera dagens situation för icke-kommersiell radio och tv. Verket skulle också analysera framtidsförutsättningarna för dessa medier samt lämna förslag till eventuella förändringar. I november 2007 lämnade Radio- och TV-verket rapporten Närradio och när-tv i fokus till Kulturdepartementet. Den innehåller bland annat förslag om att avskaffa det s.k. riks- förbudet, vilket ger möjlighet för närradiostatio- nerna att sända vad de önskar, oavsett om det är fråga om egenproducerade program eller cen- tralproducerade program. Vidare föreslås att det ska bli lättare att få utvidgade sändningsområden för närradion, vilket är en anpassning till före- ningslivets alltmer kommunöverskridande

Resultat

Under tre år har Radio- och TV-verket följt utvecklingen av digital radio och i dialog med branschen tagit fram underlag för att bedöma olika tekniker. Myndigheten redovisade i juni 2008 rapporten Framtidens radio – slutrapport, i vilket arbetet redovisas. Verket konstaterar i rap- porten att radiomediet behöver utvecklas för att möta konsumenternas önskemål om ett större utbud av radiokanaler över hela landet. Utveck- lingsmöjligheterna i FM-bandet är begränsade och en omplanering av FM-frekvensanvänd- ningen skulle bli kostsam och endast marginellt öka utrymmet för nya kanaler och tjänster. Ytterligare sändningsmöjligheter skapas enklast och snabbast i det frekvensutrymme som är av- satt för digital radio.

I november 2008 lämnades betänkandet Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter (SOU 2008:96). Där föreslås ett nytt regelverk för digital kommersiell radio.

Analys och slutsatser

Förslagen i betänkandet har remissbehandlats och utgör underlag för arbetet med den nya radio- och tv-lagen. Regeringen har för avsikt att återkomma med en proposition under mandat- perioden.

121

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

13.4.5 Presstöd

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden.

Resultat

Presstödet, som lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd, har under 2008 uppgått till totalt 502,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,7 procent av dagspressens totala utgivningskost- nader. Driftsstödet har uppgått till 432,5 miljo- ner kronor och betalats ut till 78 tidningar, varav 23 är hög- och medelfrekventa (3–7 nr/vecka) och 55 lågfrekventa (1–2 nr/vecka). I distribu- tionsstöd har 70,3 miljoner kronor utbetalats till 139 tidningar, varav 102 är hög- och medelfre- kventa och 37 lågfrekventa.

Det totala antalet dagstidningar och dess sammanlagda upplaga har minskat under den senaste femårsperioden. Antalet tidningar som får driftsstöd har dock ökat något. Ökningen har skett inom gruppen endagstidningar.

Utgifterna för presstödet har minskat mellan 2007 och 2008, vilket beror dels på att det sär- skilda distributionsstödet för lördagsutdelning har upphört, dels på att kostnaderna för distri- butionsstödet har minskat på grund av sjun- kande tidningsupplagor.

Analys och slutsatser

Den samlade effekten av driftsstödet och av det samarbete som bedrivs på flera orter mellan första- och andratidningar är att andratidningar- nas ekonomiska ställning har förbättrats, vilket är en viktig orsak till att den redaktionella mång- falden har kunnat bevaras.

Efter ett antal mycket goda år försämrades dagspressens ekonomiska situation under de sista månaderna 2008, som en följd av konjunk- turnedgången. I detta läge är driftsstödet av stor betydelse för många tidningar.

Riksdagen beslutade i juni 2006 om nya vill- kor för driftsstödet till dagstidningarna (prop. 2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367). Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2009. Europeiska kommissionen genomför för närvarande en granskning av driftsstödets förenlighet med statsstödsreglerna.

13.4.6 Taltidningar

Syftet med stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll.

Resultat

Kostnaderna för taltidningsverksamheten upp- gick under 2008 till 132,4 miljoner kronor. Vid utgången av året utgavs sammanlagt 96 taltid- ningar. Av dessa är 82 taltidningar i inläst version (67 radiotidningar, 10 kassettidningar och 5 CD- tidningar) och 19 är talsyntestidningar. Fyra tid- ningar kom ut som både radio- och talsyntestid- ning och en tidning gavs ut som både radio- och kassettidning. Under året har en taltidning star- tats och en lagts ned.

Antalet taltidningsabonnemang uppgick i slutet av 2008 till 8 772, varav 7 359 avsåg radio- tidningar, 357 kassettidningar, 202 CD-tidningar och 854 talsyntestidningar. Det totala antalet tal- tidningsabonnenter har ökat under 2008. Ökningen gäller radio- och talsyntestidningarna, medan övriga har minskat.

Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om talsyntesabon- nenterna till större delen utgörs av män.

Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar.

Under 2006–2008 höjdes anslaget för stöd till radio- och kassettidningar tillfälligt med 25 mil- joner kronor för att genomföra ett utbyte till nya radiotidningsmottagare. Under 2008 lever- erades 1 929 nya mottagare som samtliga är för- beredda för Internetdistribution. Vid ingången av 2009 återstod endast ett fåtal äldre radiotid- ningsmottagare bland abonnenterna.

Taltidningsnämnden påbörjade 2006 ett utbyte av de datorer som använts för att lyssna på talsyntestidningen mot nya mottagare i form av mobiltelefoner. I slutet av 2008 hade mobil- telefoner levererats till i stort sett samtliga abon- nenter.

Taltidningsnämnden fick den 31 januari 2008 i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av taltidningsverksamheten och att i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket iden- tifiera möjligheterna för ökad samverkan mellan

122

myndigheterna. Myndigheterna redovisade sina uppdrag till Kulturdepartementet den 12 november 2008 genom rapporterna Framtida inriktning för taltidningsverksamheten i Sverige och Samverkan för ökad tillgänglighet. Myndig- heterna föreslår bl.a. att staten ska upphöra att ge bidrag till inläsning och redigering av taltid- ningar, och fortsättningsvis endast stödja tal- tidningar som produceras med talsyntes. Ett annat förslag är att post- och radiodistributionen ska upphöra, och att taltidningar och talböcker i stället ska distribueras via Internet i ett sam- ordnat distributionssystem.

Analys och slutsatser

Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Efter flera års minskning har antalet taltidningsabon- nenter ökat både under 2007 och 2008. En viktig förklaring till vändningen är sannolikt det utbyte av äldre radiotidningsmottagare som Taltid- ningsnämnden inledde 2006. Även övergången till mobiltelefoner istället för datorer för mot- tagning av talsyntestidningar har lett till ett ökat antal abonnenter.

De rapporter som Taltidningsnämnden och Talboks- och punktskriftsbiblioteket lämnade i november 2008 är viktiga underlag i arbetet med att utforma statens framtida engagemang inom taltidnings- och talboksverksamheterna.

Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden.

13.4.7 Barn och unga i mediesamhället

Medier har stor genomslagskraft, vilket är sär- skilt viktigt att uppmärksamma när det gäller barn och unga. Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skad- ligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan är FN:s barnkonvention som föreskriver att barn ska ha en generell rätt till yttrande- och infor- mationsfrihet, men samtidigt skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd. För olika medier gäller olika regel- verk och system för skydd av barn och unga.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Resultat

Statens biografbyrå granskar filmer och video- gram som är avsedda att visas vid allmän sam- mankomst eller offentlig tillställning samt fast- ställer åldersgränser för de filmer som granskas enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Åldersgrän- serna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada. Av de långfilmer som granskades under 2008 blev 23 procent helt barntillåtna medan 46 procent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har både andelen filmer som blivit barntillåtna och andelen filmer med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå.

Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Under 2008 drev Medierådet sitt tredje EU-finansierade projekt med syfte att skapa en säkrare användning av Internet bland barn och unga. Arbetet genom- förs tillsammans med BRIS, och i samverkan med Internetbranschen samt andra myndigheter och organisationer.

Medierådet har även fortsatt att under 2008 driva kampanjen Det unga Internet, med ett stort antal regionala seminarier på olika orter i Sverige. Denna gång har seminarierna riktats mot personal från socialtjänst och elevhälsovård samt mot skolledare och rektorer.

Medierådet arrangerar i februari varje år Safer Internet Day, i samverkan med Internetbran- schen och övriga EU-länder. Målet är att upp- märksamma det europeiska samarbetet och visa på metoder för att skapa ett säkrare Internet inom Europa.

Under 2008 har Medierådet tagit fram elva nya verktyg för informationsspridning, samt omarbetat och uppgraderat sin webbplats, som utgör en viktig kanal för spridning av informa- tionsmaterial. Medierådet har också publicerat den kvantitativa studien Ungar & Medier 2008. I undersökningen, som är en uppföljning av 2006 års studie, intervjuas 2 000 barn och unga i åldern 9–16 år samt 2 000 föräldrar med barn i samma åldersgrupp. En nyhet var att 2008 års studie innehåller frågor kring hur allmänheten uppfat- tar graden av självreglering inom mediebran- schen.

123

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Enligt radio- och tv-lagen (1996:844) får inte tv-program, som innehåller verklighetstroget våld eller pornografiska bilder, sändas vid vissa tider och på sådant sätt att det finns en bety- dande risk för att barn kan se dem. Gransk- ningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att i efterhand granska programinslag utifrån både lagstiftningen och sändningstillståndens bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft. Fyra av de ärenden som Granskningsnämnden behandlade under 2008 fälldes med hänvisning till bestämmelserna om mediets genomslags- kraft.

Inom EU finns det gemensamma åldersmärk- ningssystemet PEGI (Pan-European Game Information) som utvecklats av spelbranschen med stöd av EU sedan 2003. Den svenska bran- schen är ansluten till PEGI-systemet. En PEGI- märkning för online-spel kom 2007. I märk- ningsprocessen utgår utgivarna från ett formulär med frågor om spelets innehåll ur såväl rättslig aspekt som med hänsyn till förekomst av våld, sex och annat känsligt bild- eller ljudinnehåll. Beroende på svaren tilldelas spelet automatiskt en åldersmärkning och symboler för det inne- håll, som renderar spelet en viss klassificering. Branschorganisationen ISFE (Interactive Soft- ware Federation of Europe) äger och förvaltar systemet, och utfärdar licenser till utgivare. Organisationen har flera hjälpkommittéer knutna till sig, till exempel en rådgivande kom- mitté där flera deltagande länder, bland annat Sverige, är representerade med experter. Inom EU-samarbetet har expertkonferensen För en kreativ generation genomförts i Göteborg i juli 2009. Mötet syftade till att öka kunskapen om hur man på politisk nivå och genom utbyte av goda exempel bl.a. kan öka kännedomen om ungas medievanor.

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt i nuvarande lagstiftning bedömer regeringen att Statens biografbyrås arbete med filmgranskning, innebärande att alla biograffilmer som visas offentligt har prövade åldersgränser, uppnår målen.

Medierådets verksamhet bidrar till en ökad kunskap om barns och ungas mediesituation. Regeringen bedömer att den ökade kunskapen och insatserna för att stärka självregleringen

inom området, minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga.

Med utgångspunkt i Granskningsnämndens efterhandsprövning gör regeringen bedöm- ningen att programbolagen har god kunskap om och efterlever gällande bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft.

PEGI-märkningen för on-linespel, som kom 2007, minskar risken att barn och unga kommer i kontakt med olämpliga online-spel.

Regeringen beslutade i maj 2008 om en över- syn av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. Utgångspunkten för den särskilda utredaren var att nuvarande lagstiftning och insatser ska anpassas till utvecklingen av nya medier och nya medievanor. Uppdraget redovi- sades i juni 2009 genom betänkandet Avskaf- fande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig medie- påverkan (SOU 2009:51). Betänkandet har remitterats och bereds vidare i Regeringskansliet.

13.4.8 Uppföljning av medieutvecklingen

Information om utvecklingen inom medieområ- det gör det möjligt att bland annat följa resulta- ten i förhållande till de mediepolitiska målen.

Resultat

Flera aktörer arbetar med att ta fram informa- tion om utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket har i uppdrag att löpande förse Kulturdepartementet med information om utvecklingen inom medieområdet, samt publi- cera statistik och annan information beträffande ägande- och branschstrukturer, teknik samt ekonomi. Myndigheten publicerar bl.a. den årliga rapporten Medieutveckling.

Granskningsnämnden för radio och TV läm- nar varje år minst en rapport om radio- och tv- företagens programverksamhet. Under 2008 har två rapporter publicerats: Svenskt TV-utbud 2007, som på nämndens uppdrag har genomförts av institutionen för journalistik och masskom- munikation vid Göteborgs Universitet (JMG), samt Kommersiell lokalradio – en kartläggning till och med 2007, med fokus på åren 2001–2007

124

då tillstånd enligt gamla och nya regler har fun- nits parallellt.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet informerar om forsk- ningsresultat på medieområdet. Nordicom tar också fram mediestatistik, bl.a. genom skriften Mediebarometern, som belyser medieanvänd- ning i Sverige. Sedan början av 2000-talet utar- betas även en särskild Internetbarometer. Där- utöver kartlägger Nordicom mediemarknaden och analyserar aktuella trender inom medieom- rådet.

Presstödsnämnden publicerar årligen skriften Dagspressens ekonomi, som beskriver utveck- lingen på dagspressmarknaden.

Medierådet publicerar årligen statistik och rapporter om barns och ungas medievanor.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett organ knutet till Europarådet, till vilket Sverige årligen bidrar med medel. Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audio- visuella området.

Analys och slutsatser

Behovet av kunskap om massmediernas roll i samhället blir större i samband med att den tek- niska utvecklingen leder till en ständig föränd- ring av mediemarknaden. Regeringen bedömer att den uppföljning av medieutvecklingen som sker på mediemyndigheterna och institutionerna är viktig bl.a. för att kunna följa resultaten i för- hållande till de mediepolitiska målen och ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området. Tillgång till kvalitativ forskning och dokumentation om medieutvecklingen skapar förutsättningar för beslut som syftar till en star- kare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkurrens.

13.4.9 Internationellt samarbete

Europeiska unionen

Resultat

Diskussionerna om Europeiska kommissionens strategi för kreativt innehåll via Internet har fortsatt under året. Det franska och det tjeckiska ordförandeskapet har inbjudit till konferenser där olika aspekter av frågorna har diskuterats.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Rådsslutsatser antogs under hösten 2008, i vilka rådet välkomnar kommissionens arbete på området.

I januari 2009 presenterade Europeiska kom- missionen ett förslag till nytt treårigt gemen- skapsprogram, Media Mundus. Programmet syftar till att främja nätverksbyggande mellan den audiovisuella branschen i EU/EFTA och tredje land. Avsikten med det föreslagna pro- grammet är att det ska komplettera EU:s interna stödprogram MEDIA 2007.

Programmet har välkomnats av rådet och parlamentet och behandlats mycket skyndsamt av båda institutionerna. En uppgörelse om pro- grammets innehåll med en budget om 15 miljo- ner euro nåddes mellan rådet och parlamentet i maj 2009. Det nya programmet kommer därmed att löpa från 2011 t.o.m. 2013.

Arbetet inom MEDIA 2007-programmet beskrivs i avsnitt 12 Film.

Analys och slutsatser

Regeringen anser att det nya stödprogrammet Media Mundus på ett förtjänstfullt sätt kommer att komplettera det program som redan finns på området. Den fortsatta diskussionen på europe- isk nivå om kreativt innehåll via Internet väl- komnas och kommer följas noga av regeringen, eftersom den innehåller viktiga framtidsfrågor för de kulturella näringarna.

Europarådet

Resultat

Europarådets arbete inom medieområdet är inriktat på att främja yttrandefrihet, fria medier och mediemångfald inom Europa. Medieområ- det diskuteras främst inom styrkommittén för massmediefrågor och de nya medierna (CDMC). Sverige deltar aktivt i styrkommitténs arbete. Under 2008 har CDMC, liksom tidigare år, arbetat brett med att se över befintliga regel- verk samt att analysera behovet av nya regelverk och rekommendationer på medieområdet bl.a. med anledning av den snabba tekniska utveck- lingen. Arbetet utgår i allt högre utsträckning från de krav som de nya medierna ställer på de gemensamma regelverken.

Ministerrådet har givit CDMC i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram praktiska för- slag om hur en ny mekanism för övervakning av

125

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

yttrande- och åsiktsfrihet inom Europarådet ska kunna utvecklas.

I maj 2009 hölls en ministerkonferens i Reykjavik med temat En ny uppfattning om media. Vid konferensen antogs den arbetsplan som ska utgöra grunden för arbetet på medieom- rådet de närmaste fyra åren.

Analys och slutsatser

De konventioner och rekommendationer som arbetas fram inom Europarådet bidrar till att ga- rantera yttrandefrihet och ett fritt europeiskt åsiktsutbyte, som ger plats för olika perspektiv. Regeringen bedömer därför att arbetet fyller ett viktigt syfte bl.a. att främja en demokratisk utveckling och stabilitet i Sveriges närområde.

Unesco

Resultat

Inför den så kallade sexårsstrategin och pro- grammet för 2008–2009 har Unesco genomfört ett mer genomgripande förändringsarbete vad gäller såväl strategiska målformuleringar som aktiviteter och resultatuppföljning. Unesco söker fokusera på insatser i syfte att nå ett kun- skapssamhälle för alla, utifrån övergripande prin- ciper om yttrandefrihet, pressfrihet, fri tillgång till information, pluralism och oberoende medier samt kulturell mångfald.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att arbetet på medieområ- det inom Unesco är viktigt och ligger i linje med svenska prioriteringar för området.

13.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för myndigheterna inom verksamhetsområdet.

13.6Budgetförslag

13.6.1 11:1 Statens biografbyrå

Tabell 13.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	9 477		sparande	53
2009	Anslag	10 892	1	Utgifts-
2009	Anslag	10 892	1	prognos	10 847
2010	Förslag	9 840
2011	Beräknat	10 765	2

2012	Beräknat	10 980	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 10 530 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 10 530 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Statens biografbyrås för- valtningskostnader. Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig till- ställning. På begäran förhandsgranskas även fil- mer och videogram för enskilt bruk. Biografby- rån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp görs i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över videogram- marknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otil- låten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån ska, enligt brottsbalken, yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring, samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utläm- ning av teknisk upptagning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 13.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2008	9 443	0

Prognos 2009	9 400	0
Budget 2010	9 400	0

För granskning av filmer och videogram tar Bio- grafbyrån ut avgifter. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522. Avgifter för granskning av filmer och videogram. Biografbyrån får inte disponera in-

126

täkterna. Avgiftsintäkterna ska motsvara kost- naderna för granskningsverksamheten.

Regeringens överväganden

Tabell 13.4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:1 Statens biografbyrå

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	9 692	9 692	9 692
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	330	554	759
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	-182	519	529

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 840	10 765	10 980

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen satsar under perioden 2008–2010 på förebyggande insatser för att minska ris- kerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Satsningen finansieras genom att medel lösgörs från Statens Biografbyrå. Anslaget minskas därmed med 700 000 kronor för 2010.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 9 840 000 kronor anvisas under anslaget 11:1 Statens biografbyrå för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 10 765 000 kronor respek- tive 10 980 000 kronor.

13.6.211:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tabell 13.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2008	Utfall	20 289		Anslags-	742
2008	Utfall	20 289		sparande	742
		21 767	1	Utgifts-	21 242
2009	Anslag	21 767	1	prognos	21 242
2010	Förslag	21 963
2011	Beräknat	22 504	2

2012	Beräknat	22 954	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 21 963 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 21 963 tkr i 2010 års prisnivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Anslaget används för att finansiera kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distri- bution av en finsk programkanal i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige.

Det svenskfinska tv-utbytet bedrivs i enlighet med en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsva- rande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland.

Inför övergången till enbart digitala sänd- ningar i marknätet i Sverige 2007 skedde vissa förändringar i den svenska delen av utbytet. Från och med 2007 har anslaget fördelats mellan två parter, Sveriges Television AB och Sverigefinska Riksförbundet. Sveriges Television tilldelas medel för att tillhandahålla en svensk program- kanal till Finland. Sverigefinska Riksförbundet tilldelas medel för distribution av den finska programkanalen i Sverige och för övriga kostna- der som uppstår i samband med denna. I huvud- sak baserar sig det sistnämnda på en överens- kommelse mellan riksförbundet och organisationen Copyswede som företräder vissa rättighetshavarorganisationer.

Utsändningen av finska tv-program i Sverige sker med stöd av radio- och tv-lagen (1996:844). I samband med den lagändring som trädde i kraft den 1 februari 2008 har tillståndsgivningen övergått från regeringen till Radio- och TV-ver- ket. Sverigefinska Riksförbundet sökte och beviljades den 27 mars 2008 sändningstillstånd för den finska kanalen TVFinland för perioden 1 april 2008 till 31 mars 2014. Sändningsområdet omfattar tre storsändare och täcker Storstock- holm inklusive Uppsala och Västerås. TVFinland finns också tillgänglig i Com Hems analoga grundutbud i hela sändningsområdet. Kanalen finns också som en tilläggskanal i Com Hems samtliga kabelnät.

127

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 13.6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	21 767	21 767	21 767
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	196	737	1 187
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	21 963	22 504	22 954

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 21 963 000 kronor anvi- sas under anslaget 11:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 22 504 000 kro- nor respektive 22 954 000 kronor.

13.6.311:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tabell 13.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	339		sparande	141
2009	Anslag	466	1	Utgifts-
2009	Anslag	466	1	prognos	455
2010	Förslag	466
2011	Beräknat	466	2

2012	Beräknat	466	3

Anslaget används för att finansiera svensk med- verkan i Europeiska Audiovisuella Observato- riet, som är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, videogram och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.

Regeringens överväganden

Tabell 13.8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska ut- vecklingen och till europeiskt mediesamarbete

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	466	466	466
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	466	466	466

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att 466 000 kronor anvisas under anslaget 11:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 466 000 kronor respektive 466 000 kronor.

13.6.411:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tabell 13.9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2008	Utfall			Anslags-
2008	Utfall	2 047		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	2 070	1	prognos	2 070
2010	Förslag	2 162

2011	Beräknat	2 210	2

2012	Beräknat	2 254	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 162 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 2 162 tkr i 2010 års prisnivå..

Anslaget används för stöd till Nordiskt Infor- mationscenter för Medie- och Kommunika- tionsforskning (Nordicom) vid Göteborgs uni- versitet för utarbetande av mediestatistik och information om forskningsresultat, bl.a. genom Mediebarometern. Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av den svenska befolkningen som en

128

genomsnittlig dag under respektive år tagit del av olika medier.

Regeringens överväganden

Tabell 13.10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 11:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	2 070	2 070	2 070
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	92	140	184
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 162	2 210	2 254

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen föreslår att 2 162 000 kronor anvisas under anslaget 11:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 2 210 000 kronor respektive 2 254 000 kronor.

13.6.5 Radio och tv i allmänhetens tjänst

Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbo- lagen) finansieras i huvudsak med tv-avgifts- medel som anvisas av riksdagen från rundradio- kontots resultatkonto (rundradiokontot). Även Granskningsnämnden för radio och TV finansie- ras delvis med tv-avgiftsmedel.

Medelsberäkning för 2010

Tabell 13.11 Medelsberäkning för 2010

Miljoner kronor

Sveriges Television	3 875,4	57,73 %

Sveriges Radio	2 518,7	37,52 %
Sveriges Utbild-	318,9	4,75 %
ningsradio
Totalt	6 713,0	100 %

Särskild tilldelning	5,0
till Sveriges Radio

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

För 2010 föreslås att de tre programföretagen tilldelas sammanlagt 6 718 000 000 kronor från rundradiokontot. Detta innebär att medelstill- delningen har räknats upp med tre procent i för- hållande till 2009 samt att SR får en särskild till- delning om 5 miljoner kronor i enlighet med regeringens förslag i propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i all- mänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195).

I nämnda proposition har regeringen föresla- git att den nuvarande fördelningsnyckeln, 57,73 procent till SVT, 37,52 procent till SR och 4,75 procent till UR, utöver den särskilda tilldel- ningen till SR ska användas även under den kommande tillståndsperioden. Regeringen före- slår därför att de samlade medlen för 2010, utöver den särskilda tilldelningen till SR, fördelas

med 3 875 400 000 kronor	till	SVT,	med
2 518 700 000 kronor till	SR	och	med

318 900 000 kronor till UR.

Som framgår nedan avser regeringen att efter riksdagens bemyndigande, utöver medlen från rundradiokontot, tilldela SVT och UR medel från distributionskontot för finansiering av kostnader för tv-distribution.

Medel från rundradiokontot används för att delfinansiera granskningsverksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Detta sker genom att en bestämd summa från rundra- diokontot redovisas mot inkomsttitel. Regering- ens förslag till medelstilldelning till Gransk- ningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 8:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2010 föreslås uppgå till 11 660 000 kronor. Regeringen föreslår att 7 570 000 kronor ska anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida.

129

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Distributionskonto för finansiering av kostnader för tv-distribution

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2010 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 000 000 000 kronor.

Till distributionskontot överförs för 2010 520 000 000 kronor från rundradiokontot.

Regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2010 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen sker med beaktande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade 2001 att införa ett särskilt distribu- tionskonto för finansiering av kostnader för tv- distribution (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distribu- tionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s tidigare analoga distribution. Från distributions- kontot har det under perioden 2002–2007 förts medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för tv-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Det successivt ökande underskottet på distribu- tionskontot som har uppkommit under upp- byggnadsskedet har täckts genom lån i Riks- gäldskontoret.

Återbetalningen av skulden inleddes under 2008 då övergången från analog till digital tv var helt genomförd. Betalningarna från rundradio- kontot till distributionskontot ska fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Enligt den plan som tidigare redovisats ska detta ske senast 2013.

Tabell 13:12 Distributionskontots utveckling 2006–2008 samt prognos för 2009

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009
Medel från	480,2	490,0	500,0	510,0
rundradiokontot

Medel till SVT	480,0	490,0	260,0	255,0
och UR

Årligt resultat	0,2	0	240,0	255,0

Räntekostnader	27,3	44,0	49,3	48,0 1

Utgående skuld	1 234	1 278	1 087	880

1 För beräkning av räntekostnaden för 2009 har räntesatsen 5 procent använts.

Tabell 13:12 redovisar distributionskontots utveckling under perioden 2006–2008 samt en prognos för utvecklingen 2009. Utfallet fram till 2008 ligger väl i linje med den bedömning av kontots utveckling som gjordes i samband med att kontot inrättades. Resultatet uppgick vid utgången av 2008 till minus 1 087 miljoner kro- nor.

Regeringen föreslår att 520 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskon- tot för 2010.

När det gäller medel från distributionskontot till SVT och UR har riksdagen fram till 2007 beslutat om tilldelningen, men för 2008 och 2009 gavs regeringen ett bemyndigande att fatta beslut i samband med anslagsvillkoren till före- tagen. Anledningen var att en upphandlingspro- cess pågick gällande distributionstjänster i mark- nätet. Upphandlingen är nu avslutad och avtal har ingåtts, men det finns fortfarande osäker- hetsfaktorer när det gäller tillämpningen av avtalet. Därför föreslås att riksdagen även för 2010 bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor tilldela SVT och UR medel för distributionskostnader från distribu- tionskontot. Tilldelningen ska ske med beak- tande av att skulden på distributionskontot ska vara återbetald 2013 enligt den plan som tidigare redovisats.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om lån i Riks- gäldskontoret för att finansiera underskottet på distributionskontot för 2010. Eftersom beslut om tilldelning av medel från distributionskontot till SVT och UR föreslås fattas av regeringen efter riksdagens bemyndigande, enligt vad som beskrivits ovan, innehåller tabell 13:12 inte

130

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

någon prognos för 2010. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna beloppet om 1 000 000 000 kronor ger ett låneutrymme som täcker en eventuellt högre räntenivå än 5 pro- cent, vilket är den räntesats som används vid bedömningar av utvecklingen på kontot.

131

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14 Ungdomspolitik

14.1Omfattning

Arbetet med ungdomspolitiken är sektorsö- vergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar.

Ambitionen i arbetet med ungdomspoliti- ken är att ge en helhetsbild av ungdomars lev- nadsvillkor och samordna regeringens verk- samhet inom berörda verksamhetsområden.

Arbetet med ungdomspolitiken förutsätter insatser på såväl nationell, regional som lokal nivå. Till området hör myndigheten Ung- domsstyrelsen.

14.2Utgiftsutveckling

Tabell 14:1 Utgiftsutveckling inom Ungdomspolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Ungdomspolitik
12:1 Ungdomsstyrelsen	23	29	29	27	27	28
12:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet	91	87	85	101	250	250
Summa Ungdomspolitik	114	116	114	128	278	278

133

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.3Mål

Riksdagen beslutade i december 2007 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 17, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58) om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken, vilka har gällt fr.o.m. 2008. De övergripande målen som beslutats för ungdomspolitiken är att

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till väl- färd, och att

-alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

I samband med beslutet om målen beslutade riksdagen att analys, samordning och redovis- ning för att uppnå de övergripande målen ska ske inom följande fem huvudområden:

1.Utbildning och lärande

2.Arbete och försörjning

3.Hälsa och utsatthet

4.Inflytande och representation

5.Kultur och fritid.

14.4Resultatredovisning

14.4.1 Resultat

Den främsta målgruppen för regeringens arbete på ungdomsområdet är ungdomar mellan 13 och 25 år. Samtidigt gäller att de åldersgrupper som är intressanta att utgå ifrån varierar mellan olika huvudområden.

Nationell ungdomspolitik

Utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor följs upp genom ett antal indikatorer, vilka tillsam- mans belyser utvecklingen av ungdomars lev- nadsvillkor. I slutet av 2008 fick 15 myndigheter i uppdrag att följa upp utvecklingen av ungdo- mars levnadsvillkor utifrån ett antal indikatorer som tidigare har identifierats i samarbete med Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen ställer årligen samman de olika myndigheternas uppföljning av indikatorer för utvecklingen av ungdomars villkor. Den senaste uppföljningen Ung i dag 2009 – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomssty-

relsens skrifter 2009:6) som redovisades i juni 2009 visar att ungdomars levnadsförhållanden utvecklats väl bl.a. vad gäller andelen ungdomar som når de nationellt uppsatta målen i grund- skolans årskurs 9 samt att fler företag startas av unga och att fler ungdomar upplever att det finns möjligheter att föra fram idéer till kommu- nala beslutsfattare. Negativa tendenser i utveck- lingen av ungdomars levnadsförhållanden är att arbetslösheten bland ungdomar har ökat kraftigt, andelen ungdomar med låg ekonomisk standard har ökat och fler ansökningar om betalnings- föreläggande gäller ungdomar. Vidare har ung- domars engagemang i föreningslivet minskat lik- som ungdomars eget kulturutövande.

Ungdomsstyrelsen genomför även, på reger- ingens uppdrag, attityd- och värderings-studier bland ungdomar i syfte att komplettera beskriv- ningen av ungdomars levnadsvillkor. Den fjärde studien redovisades 2007.

Varje år får Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en tematisk analys på ett tema som anges i budgetpropositionen. Hösten 2007 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor i ett antal utanförskapsområden med inriktning på utbildning och arbete. Hösten 2008 fick Ung- domsstyrelsen i uppdrag att fördjupa den tema- tiska analysen om ungdomars situation i utan- förskapsområden i syfte att lyfta fram goda exempel från andra EU-länder på insatser som främjar ungdomars levnadsvillkor och som mot- verkar ungdomars utanförskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2009.

I Ungdomsstyrelsens uppdrag ingår även att verka för att kommunerna utvecklar en kun- skapsbaserad ungdomspolitik. Under 2008 fanns en ungdomspolitisk handlingsplan i 29 procent av kommunerna jämfört med i 32 procent av kommunerna under 2007 och i 28 procent av kommunerna 2006.

Utbildning och lärande

Grundskolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Andelen elever som avslutade grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen var 23,4 procent för läsåret 2007/08. Denna andel har minskat sedan läsåret 2004/05. Bland elever med svensk bakgrund var det 20,8

134

procent som inte nådde målen i ett eller flera ämnen jämfört med 39,0 procent bland eleverna med utländsk bakgrund. Vidare var det 20,7 pro- cent bland flickor som inte nådde målen och 27,0 procent bland pojkar.

Det genomsnittliga meritvärdet ökade mellan läsåren 2006/07 och 2007/08. Våren 2008 upp- gick det genomsnittliga meritvärdet till 209,3 jämfört med 207,3 föregående år, vilket är det högsta genomsnittliga meritvärdet sedan det målrelaterade betygsystemet infördes. Föräldrar- nas utbildning är den bakgrundsfaktor som i störst utsträckning påverkar skolresultatet. Ele- ver med högskoleutbildade föräldrar uppnådde ett genomsnittligt meritvärde på 231,2 jämfört med 193,5 för elever vars föräldrar som hade högst gymnasieutbildning. Flickorna hade lik- som tidigare läsår ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna (220,6 respektive 198,5). Elever med svensk bakgrund hade ett genom- snittligt meritvärde på 212,0 jämfört med att ele- ver som invandrat efter sju års ålder hade ett genomsnittligt meritvärde på 165,0.

Statens skolverks statistik visar att studiere- sultatet i mycket hög grad skiljer sig åt mellan grundskolorna. Det genomsnittliga meritvärdet bland avgångseleverna varierade våren 2008 från 134,1 till 286,8. På de fristående skolorna var det genomsnittliga meritvärdet 227,2 jämfört med 207,5 på de kommunala skolorna.

Av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2003 fullföljde totalt 68,9 procent utbild- ningen inom tre år, 75,1 procent inom fyra år och 76,2 procent inom fem år.

Den genomsnittliga betygspoängen i gymna- sieskolans slutbetyg har varit i det närmaste kon- stant under de senaste fem åren. För elever som fick slutbetyg läsåret 2007/08 var den genom- snittliga betygspoängen 14,0. Kvinnor hade högre poäng än män (14,7 respektive 13,3). Bland elever med utländsk bakgrund hade kvin- nor 13,8 poäng och män 12,6 poäng.

Av elever med slutbetyg från gymnasieskolan våren 2008 uppnådde 88,9 procent grund- läggande behörighet till universitets- och hög- skolestudier.

Antalet personer som börjar studera vid svenska universitet och högskolor har ökat fram till läsåret 2003/04 och därefter minskat. Av samtliga elever som fick slutbetyg från gymna- sieskolan läsåret 2003/04 var det 42,0 procent som hade påbörjat högskolestudier tre år senare (övergångsfrekvensen). Bland kvinnorna var

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

denna andel 47,2 procent och bland männen 36,8 procent. Elever med utländsk bakgrund som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg fortsätter oftare till högskola än elever med svensk bak- grund. Även bland elever med utländsk bak- grund är det en högre andel bland kvinnorna som fortsätter till högskola.

Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om att kommunerna har ett informationsansvar för ungdomar. Kommu- nerna ska hålla sig informerade om hur ungdo- mar upp till 20 år, som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder.

Arbete och försörjning

Sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken i detta avsnitt bygger på de nya definitionerna i Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsunder- sökningar (AKU) och redogör för ungdomar i åldern 15–24 år.

Under 2007 ökade antalet sysselsatta ungdo- mar samtidigt som arbetslösheten bland ungdo- mar minskade och färre ungdomar deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Denna posi- tiva utveckling fortsatte under det första halvåret av 2008 då sysselsättningsgraden bland ungdo- mar ökade mer än bland befolkningen som hel- het.

Ungdomars situation på arbetsmarknaden försämrades till följd av den finansiella kris som uppstod i slutet av 2008. Arbetslösheten bland ungdomar ökade kraftigt under slutet av 2008 och i början av 2009. Enligt AKU uppgick under det andra kvartalet 2009 den relativa arbetslös- heten bland ungdomar i åldern 15–24 år till 29,0 procent jämfört med 9,1 procent i åldersgruppen 15–74 år.

De ungdomar som har särskilt svårt att eta- blera sig på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasieutbildning eller som har en utbildning som inte efterfrågas av arbetsgivare. Även ung- domar med funktionsnedsättning och utrikes födda ungdomar kan ha det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomar i åldern 16-29 utgjorde under 4:e kvartalet 2008 15,3 procent av alla sysselsatta personer med funktionsnedsätt- ning i åldern 16-64 år och ungdomar utgjorde 18,8 procent av alla personer med funktionsned- sättning i åldern 16-64 år.

135

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ungdomsstyrelsen redovisade hösten 2008, på uppdrag av regeringen, en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor och upplevelse av sin situation i ett antal utanförskapsområden med inriktning på utbildning och arbete (Fokus08 – En analys av ungas utanförskap). I rapporten har Ungdomsstyrelsen studerat fyra bostadsområ- den; Araby i Växjö, Hjällbo i Göteborg, Husby i Stockholm samt Rosengård i Malmö. Gemen- samt för områdena är att de har en ung befolk- ning och att andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar är betydligt större i dessa områden än i riket i övrigt. Inkomstnivån bland de boende är låg och en stor andel boende har varit beroende av försörjningsstöd. Ungdoms- styrelsen konstaterar dock att de flesta ungdo- mar trivs i sina bostadsområden och att de har svårt att identifiera sig med omvärldens bild av området där de bor.

Unga personer är mer positiva till att bli före- tagare än äldre och andelen ungdomar som vill bli företagare har ökat. I åldersgruppen 18–30 år kunde 74 procent tänka sig att bli företagare 2008 (Entreprenörskapsbarometern 2008, Nutek). En större andel unga män än unga kvin- nor (81 procent respektive 67 procent) kan tänka sig att bli egna företagare. Skillnaden är mycket liten mellan ungdomar födda i Sverige och ungdomar födda utomlands. Andelen ung- domar som kan tänka sig att bli företagare är störst i Stockholm (81 procent). Därefter följer Jämtlands län och Hallands län med 78 procent. De ungdomar som fått en uppfattning om och uppmuntran till att bli företagare i skolan är mer positiva till företagande.

En betydligt större andel bland ungdomar har låg ekonomisk standard jämfört med övriga i befolkningen. Av ungdomar i åldern 20–29 år beräknas 23 procent under 2009 ha en disponibel inkomst under medianen för samtliga, medan motsvarande beräknas gälla för 14 procent bland samtliga personer. Under 2008 gällde att 12 pro- cent av ungdomar i åldern 20–29 år hade låg ekonomisk standard jämfört med 9 procent av samtliga (Försäkringskassan, HEK, uppgifterna för 2009 är framskrivna med FASIT).

Det är vanligare att ungdomar får ekonomiskt bistånd jämfört med befolkningen i stort. Biståndsmottagare i åldern 16–24 år utgjorde 30 procent av det totala antalet biståndsmottagare 2007 medan denna åldersgrupp utgjorde 11 pro- cent av landets befolkning. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik år 2007, Statistik Socialtjänst 2007:8,

Socialstyrelsen). Under 2007 var det 7 procent av ungdomar i åldern 16–19 år och 9 procent av ungdomar i åldern 20–24 år som tagit emot eko- nomiskt bistånd.

Ungdomar är en grupp som drabbas hårt av bostadsbristen. Närmare hälften av landets kommuner (139 stycken) uppgav 2009 att det rådde brist på bostäder som ungdomar efterfrå- gar (Boverkets Bostadsmarknadsenkät för 2009). År 2008 var det 142 kommuner som uppgav att de hade brist på bostäder för ungdomar. I november 2008 överlämnade Boverket ett kun- skapsunderlag till regeringen om ungdomars behov av bostäder i storstadsregionerna under perioden 2008–2012 (Fi2008/6694). I rapporten framför Boverket att den förväntade ökningen av antalet ungdomar i åldern 20–24 fram till 2012 kommer att sätta ytterligare press på bostads- marknaderna i storstadsregionerna samt i de större högskoleorterna. År 2007 var 43 procent av ungdomar i åldern 20–23 år kvarboende i för- äldrahemmet i Stockholmregionen och 35 pro- cent i Göteborgsregionen (Ungdomars boende, Boverket 2007). Kvarboendet är högre bland män än bland kvinnor.

Hälsa och utsatthet

Ungdomar har sedan slutet av 1980-talet haft en sämre hälsoutveckling än den övriga befolk- ningen, särskilt gäller detta den psykiska hälsan. I ULF-undersökningen från 2007 uppgav 33 procent av kvinnor i ålder 16–24 år att de hade lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ång- est. Bland män i denna åldersgrupp uppgav 12 procent att de hade sådana besvär.

Även ungdomars fysiska hälsa har försämrats under de senaste decennierna.. Många ungdomar har dåliga kostvanor vilket kan leda till trötthet, vällevnadssjukdomar m.m. Andelen ungdomar med fetma eller övervikt ökade från slutet av 1980-talet och femton år framåt. Därefter verkar ökningen ha avstannat. Den Nationella folkhäl- soenkäten, som Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomför visar att under 2008 förekom övervikt bland 14 procent av kvinnor i åldern 16–24 år och bland 15 procent av männen i denna ålder. Under 2007 förekom övervikt bland 10 procent av de unga kvinnorna och 16 procent av de unga männen.

Ungdomsstyrelsen redovisade 2007 en tema- tisk analys om ungdomars hälsa Fokus07 – En

136

analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdoms- styrelsens skrifter 2007:14). I analysen konstate- ras att den faktor som påverkar ungdomars hälsa mest är om man under den senaste tiden blivit utsatt för mobbning, hot, misshandel eller sexu- ellt våld och utnyttjande. Vidare har levnadsva- nor, främst kost och motion, stora effekter på ungdomars hälsa. Även ungdomars självförtro- ende och självtillit påverkar hälsotillståndet i hög grad.

Utvecklingen av ungdomars ohälsa i arbetsli- vet har inte minskat som för befolkningen i sin helhet. Ohälsotalet är ett mått på de samlade ersatta dagarna för sjukpenning, rehabiliterings- penning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Det genomsnittliga antalet dagar 2008 med sjukpen- ning, rehabiliteringspenning eller aktivitetser- sättning har minskat bland samtliga från 38,3 da- gar 2007 till 35,8 dagar 2008. Men bland ungdo- mar i åldern 16–19 år har det genomsnittliga antalet dagar ökat från 1,6 under 2007 till 1,7 under 2008. Bland ungdomar i åldern 20–24 år har ohälsotalet minskat från 10,8 till 10,7.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion för ungdomar i deras behov av råd och stöd i frågor som rör reproduktiv hälsa och rela- tioner. Ungdomsmottagningar finns inte i alla kommuner och det kan också finnas behov av att kunna ställa frågor anonymt för vissa ungdomar. Regeringen såg behov av kompletterande insat- ser för att stödja ungdomars hälsa och gav därför sommaren 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att stödja utvecklandet av en virtuell ungdomsmot- tagning. Uppdraget ledde till att Sjukvårdsråd- givningen i november 2008 lanserade en ny nationell webbplats för unga om sex, hälsa och relationer benämnd UMO.se. Syftet med den nya tjänsten är att stärka unga kvinnors och unga mäns identitetsutveckling och förbättra deras hälsosituation genom lättillgänglig kunskap på områden som kan vara känsliga och svåra att ta upp i reguljära kontakter med hälso- och sjuk- vården. UMO.se har sedan starten i november 2008 haft över en miljon besök.

Regeringen har vidare prioriterat insatser inriktade på stöd till barn och ungdomar i en otrygg familjemiljö. Ur ett folkhälsoperspektiv tillhör dessa barn en riskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och i vissa fall eget missbruk. Utvecklingsmedel tillförs kommuner- na och åtgärder har vidtagits i syfte att stödja och utveckla verksamheter som riktas till dessa barn och ungdomar. Skolan är vidare en viktig arena

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

för det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet. Det är viktigt att det finns ett väl fungerande stöd för ett brett, aktivt och evidensbaserat folkhälsoarbete i sko- lan. Regeringen har därför gett FHI i uppdrag att, i samråd med flera andra aktörer, aktivt sprida metoder som i grund- och gymnasiesko- lan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak.

Ungdomars alkoholkonsumtion förefaller ha ökat under andra halvan av 1990-talet men har sedan minskat under 2000-talet. Enligt Central- förbundets för alkohol- och narkotikaupplys- ning (CAN:s) årliga undersökning bland elever i grundskolans årskurs 9 ökade andelen som anger att de inte dricker alkohol från runt 20 procent under 1990-talet till över 30 procent under de tre senaste åren. Totalt 63 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna ansåg sig vara konsu- menter av alkohol enligt 2008 års undersökning. I gymnasieundersökningen framkommer att unga män dricker betydligt mer än unga kvinnor. Könsskillnaderna är störst i åldern 20–25 år, då männens konsumtion är mer än dubbelt så stor som kvinnornas. Hos männen minskar sedan konsumtionen med stigande ålder medan kvin- nornas konsumtion stabiliseras på den lägre nivån.

CAN:s undersökningar visar vidare att ande- len som prövat narkotika ökade under 1990-talet och i början av 2000-talet bland såväl elever i årskurs 9 som mönstrande 18-åriga män. Som högst uppgick andelen som prövat narkotika till 10 procent av pojkarna och 9 procent av flick- orna i årskurs 9. Därefter har denna andel mins- kat och 2008 svarade 7 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna i årskurs 9 att de prövat narkotika. Motsvarande andel i gymnasieskolans andra år var 17 procent bland pojkarna och 15 procent bland flickorna.

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2008 har antalet personer misstänkta för brott ökat i samtliga åldersgrupper, men mest i ålders- gruppen 18–20 år, där antalet brottsmisstänkta ökade med 10 procent mellan 2007 och 2008. För brottsmisstänkta i åldersgruppen 15–20 år var stöldbrott det vanligaste brottet 2008 (36 procent). För åldersgruppen 21 år och äldre var trafikbrott det vanligaste brottet, (30 procent).

Enligt den nationella trygghetsundersökning (NTU) som årligen genomförs av Brottsföre- byggande rådet (BRÅ) utsätts ungdomar i större utsträckning än andra åldersgrupper för hot,

137

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

misshandel och personrån. I åldersgruppen 16– 19 år uppgav 7,2 procent att de under 2007 blev hotade på ett sådant sätt att de blev rädda. I åldersgruppen 20–24 år uppgav 7,9 procent att de utsatts för hot. Män och kvinnor uppgav att de utsatts för hot i ungefär lika stor utsträck- ning. Ungdomar i åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år uppgav dubbelt så ofta (8,8 respektive 8,3 procent) att de blivit misshandlade som per- soner i åldersgruppen 25–34 år (4,0 procent). Den grupp som i högst grad uppgav att de utsatts för misshandel under år 2007 är unga män i åldern 16–24 år, av vilka 11,9 procent sade sig ha drabbats.

Inflytande och representation

Den tidigare nedåtgående trenden vad gäller val- deltagande vände i valet 2006. Bland första- gångsväljarna ökade valdeltagandet mer än för andra åldersgrupper enligt SCB:s valdeltagande- undersökning. I riksdagsvalet 2006 deltog 75,6 procent av förstagångsväljarna (18–22 år) jäm- fört med 70,3 procent av förstagångsväljarna vid valet 2002.

Ungdomar är i mindre grad aktiva i politiken än den övriga befolkningen. Under 2005 var 3,4 procent av ungdomarna i åldern 16–24 år med- lemmar i politiska organisationer jämfört med 5,6 procent av samtliga i åldern 16–84 år (SCB:s ULF-undersökning 2006). Bland ungdomar är en högre andel män än kvinnor medlemmar i politiska partier. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie från 2007 visar dock att 44 procent av de tillfrågade 16–29-åringarna kan tänka sig att bli medlemmar i ett politiskt parti.

I riksdagen var andelen invalda ledamöter mellan 18 och 24 år stabilt 0,5 procent efter 2002 och 2006 års val. Andelen invalda ledamöter i samma ålder i landstingsfullmäktige och kom- munfullmäktige har ökat något mellan 2002 och 2006 års val, från 1 procent till 1,3 procent i landstingsfullmäktige och från 2,1 procent till 2,5 procent i kommunfullmäktige.

I skolvalet 2006, som Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att genomföra, deltog totalt 405 000 elever i 1 400 skolor. Valdeltagandet 2006 var 87 procent vid de aktuella skolorna.

Ungdomar är underrepresenterade i statliga styrelser och kommittéer. Andelen ledamöter under 30 år i statens myndighetsstyrelser har uppgått till cirka 1 procent under en femårspe-

riod (2003–2007). Vidare uppgår andelen kom- mittéledamöter under 30 år till knappt 1 procent.

Bland ungdomar i åldern 16–25 år upplevde 2007 hälften att de hade små eller inga möjlig- heter att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen.

En av Ungdomsstyrelsens uppgifter är att stödja kommuner i deras ungdomspolitiska arbete. Ungdomsstyrelsen har redovisat att under 2008 hade 54 procent av kommunerna någon form av inflytandeforum för ungdomar, i syfte att ungdomar kan lämna synpunkter till tjänstemän, vara rådgivande i förhållande till de förtroendevalda samt driva egna frågor.

En levande demokrati bygger på att männi- skor i ett samhälle har kunskap om och delar de värderingar som är grundläggande i samhället; demokrati och mänskliga rättigheter. Ett sätt att stärka människors relation till demokrati och mänskliga rättigheter är dialog. Regeringen tog därför under 2008 initiativ till en satsning på dialog för en förstärkt gemensam värdegrund. En särskilt viktig målgrupp för dessa dialoger är unga människor. En viktig aktör för att initiera dialoger är föreningslivet. Ungdomsstyrelsen har därför fått i uppdrag att förvalta www.dialogvärdegrund.nu, en webbaserad mötesplats som sprider information om erfaren- heter och aktiviteter.

Kultur och fritid

Hösten 2006 redovisade Ungdomsstyrelsen en tematisk analys på området i rapporten Fokus06

– En analys av ungas kultur och fritid (Ung- domsstyrelsens skrifter 2006:4). Rapporten visade bl.a. att 25 procent av ungdomar i grund- skolans årskurs 7–9 och 38 procent av ungdomar i gymnasieskolan ansåg att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Ungdomarna upplevde sig framförallt sakna mötesplatser, idrottsanläggningar och idrottsaktiviteter. Ung- domar i gymnasieskolan sade sig även sakna kulturaktiviteter. En slutsats i analysen är att kultur- och fritidsaktiviteter kan attrahera ung- domar när idéerna kommer ifrån och genomförs av ungdomar och professionella vuxna varit lyhörda och visat hur idéerna kan förverkligas.

Enligt en kartläggning som Sveriges Kommu- ner och Landsting (SKL) gjorde 2006 fanns det omkring 1 500 fritidsgårdar, ungdomens hus och musikhus i Sverige 2006. Det är en liten ökning

138

jämfört med år 2000, men en minskning med omkring 10 procent sedan kartläggningen 1990. Antalet idrottshallar har dock ökat med nästan 350 anläggningar sedan 1990.

I Medierådets undersökning av barns och ungdomars medievanor Ungar och medier 2008 svarade 97 procent av ungdomar mellan 12 och 16 år att de använder Internet på sin fritid och 62 procent svarade att de gör det varje dag. Vidare uppgav 78 procent av ungdomarna att de ser på TV varje dag. Att träffa kompisar är dock vikti- gare än medier enligt undersökningen. Nästan alla, 96 procent, av ungdomarna i studien uppgav att de har en egen mobiltelefon.

Enligt Sveriges musik- och kulturskoleråd deltog 360 000 barn och ungdomar under 2007 i den musik- och kulturskoleverksamhet som erbjuds i 283 av landets 290 kommuner.

Under 2008 inledde regeringen satsningen Skapande skola. Satsningen syftar till att öka ungdomars tillgång till kultur och stärka en lång- siktig samverkan mellan skolan och kulturlivet. Landets kommuner och skolor har visat ett stort intresse för stimulansbidraget som har sökts av 83 procent av kommunerna och en tredjedel av friskolorna. Ansökningarna omfattar alla konstuttryck samt insatser som i förlängningen även ska stärka elevers språkutveckling. Majori- teten av ansökningarna är inriktade på elevers egna skapande. I den handlingsplan som ska bifogas ansökan visar kommunerna hur de arbe- tar med kultur för att långsiktigt stärka kultu- rens roll i lärandet. Kravet på att eleverna ska vara delaktiga när planen tas fram har visat att större kommuner ofta saknat strategier för att ge ungdomar inflytande. Detta krav kan därför leda till att ett viktigt utvecklingsarbete inleds.

Ungdomar deltar i folkrörelser och föreningar i lägre grad än vuxna. Under åren 2004–2005 var 63,6 procent av ungdomarna i åldern 16–25 år medlemmar i någon förening jämfört med 88,4 procent bland personer i åldern 35–74 år.

Statens bidrag till ungdomars organisering i föreningslivet innebär att ungdomars egen orga- nisering stimuleras, vilket ger ungdomar i hela landet möjlighet till en meningsfull fritid och deltagande i demokratiskt uppbyggd verksam- het.

För år 2008 fördelade Ungdomsstyrelsen statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag till 65 ungdomsorganisationer jämfört med 59 ungdomsorganisationer år 2007. Det totala antalet medlemmar i åldern 7–25 år

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

som dessa organisationer redovisade inför bidragsåret 2008 var 465 705 medlemmar, varav 47 procent var flickor/unga kvinnor. Inför 2007

uppgick	antalet redovisade medlemmar	till
480 762	medlemmar och inför år 2006	till

576 944 medlemmar. Antalet medlemmar i åld- rarna 7–15 år har minskat medan antalet med- lemmar i åldrarna 16–25 år har ökat.

Ungdomsstyrelsen fördelade vidare under 2008 särskilt bidrag till 38 organisationer samt projektstöd till 36 organisationer.

Under 2008 fördelade Ungdomsstyrelsen 72 miljoner kronor som statsbidrag till ungdoms- organisationerna. Därtill fick Ungdomsstyrelsen under 2007 totalt 153,9 miljoner kronor av AB Svenska Spels överskott att fördela till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet under 2008.

Ungdomsstyrelsen fick 2006 i uppdrag att genomföra en satsning på förebyggande och främjande verksamhet för ungdomar i riskmil- jöer. Syftet var att minska risken för ungdomar att hamna i kriminalitet, missbruk eller socialt utanförskap och att bidra till utvecklingen av drogfria mötesplatser för ungdomar. Uppdraget, som totalt omfattade 125 miljoner kronor, slut- redovisades i november 2008. Ungdomsstyrelsen fördelade cirka 113 miljoner kronor i projekt- stöd till 229 projekt. Satsningen innebar att över 4 000 ungdomsarbetare har deltagit i fortbild- ningsinsatser samt att 60 fritidsgårdar har tagit fram system för uppföljning av verksamhetens betydelse för målgruppen. Genom stöd till mel- lankommunala samverkansprojekt har också sju regioner (106 kommuner) utvecklat verksamhet för samverkan kring ungdomsfrågor. Totalt har mer än hälften av landets kommuner berörts av satsningen, tillsammans med ett stort antal ide- ella föreningar.

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och även Sveriges största ungdomsrörelse. I 2007 års redovisning av det lokala aktivitetsstödet rapporterades cirka 33,5 miljoner deltagartillfäl- len för ungdomar i åldern 13–20 år, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2006. Bland ungdomar i åldern 15–19 år var det under 2008 41 procent som tränade och tävlade i idrott och i åldern 20–29 år uppgick motsvarande andel del 21 procent.

139

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Internationellt samarbete

Under året har Sverige medverkat i EU-samar- betet på det ungdomspolitiska området inom EU:s rådsarbetsgrupp för ungdomsfrågor. Sverige har vidare deltagit i Europarådets styr- kommitté för ungdomsfrågor, Nordiska barn- och ungdomskommittén inom Nordiska minis- terrådet samt Östersjöstaternas råd och Barents- rådets arbetsgrupper för ungdomsfrågor. Sverige har även bidragit till finansieringen av Östersjö- staternas råd respektive Barentsrådets sekretariat för ungdomsfrågor med placering i Kiel respek- tive Murmansk.

Under 2008 har det ungdomspolitiska samar- betet sedan 2001 utvärderats i samtliga EU:s medlemsstater. I rådslutssatser från EU:s ung- domsministrar den 11 maj 2009 konstateras bl.a. att det har lagts en god grund för samarbete på ungdomsområdet, att utvecklingen av den natio- nella ungdomspolitiken i EU:s medlemsländer har stärkts och att ungdomar och ungdomspoli- tiken har blivit mer synliga. Vidare har samarbe- tet lett till bättre kunskaper om ungdomars livs- villkor, värderingar och attityder genom ett ökat informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstater och att en strukturerad dialog med ungdomar har tagit form. Medlemsstaterna är eniga om att den europeiska ungdomspakten har bidragit till genomförandet av målen i Lissa- bonstrategin, och förstärkt integreringen av ungdomsfrågor på andra politikområden. I november 2008 antog EU:s ministerråd en råds- rekommendation om mobilitet för unga volon- tärer i Europa.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisatio- ner (LSU) har beviljats 500 000 kronor under 2008 och 1 000 000 kronor under 2009 för ett projekt med syftet att stärka EU-kunskaperna och arbetet bland sina medlemsorganisationer inför det svenska ordförandeskapet 2009 samt att öka valdeltagandet bland unga i valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009.

Under hösten 2008 deltog Sverige vid Europa- rådets ministerkonferens för ungdomsfrågor i Kiev, Ukraina. Syftet med konferensen var att samla representanter från alla medlemsländer för att enas kring en ny ungdomsstrategi, Agenda 2020. Strategin är inriktad på Europarådets kärnområden; att värna om mänskliga rättighe- ter, demokratisk mångfald och rättsstatens prin- ciper.

Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet under 2008 har Sverige bedrivit ett aktivt arbete i Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK). NORD- BUK har under året genomfört konferenser och seminarier för att öka barns och ungdomars kunskaper om mänskliga rättigheter och demo- krati samt för att stödja utveckling och spridning av nya metoder för barns och ungdomars delta- gande i olika demokratiska processer.

14.4.2 Analys och slutsatser

Nationell ungdomspolitik

Ungdomspolitiken har utvecklats under de senaste åren, vilket innebär att riktlinjerna från den förra ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (2004/05:2) behöver följas upp. Regeringen avser därför att för riksdagen redovisa en ungdomspolitisk stra- tegi. Syftet med strategin är att redovisa den nuvarande inriktningen av ungdomspolitiken samt ett handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens prioriterade områden.

Regeringen har för avsikt att uppdra åt Ung- domsstyrelsen att under 2010 genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor inom ett eller flera huvudområden. Den närmare inriktningen på den tematiska analysen anges i den ungdomspolitiska strategin.

Utbildning och lärande

På skolans område har det genomsnittliga merit- värdet i grundskolan ökat och fler elever uppnår de uppsatta kunskapsmålen för årskurs 9. Samti- digt uppnår var femte elev inte dessa mål. Under 2008 minskade också andelen behöriga till gym- nasieskolan något, vilket kan förklaras med att fler elever inte når betyget godkänt i matematik.

Ungdomsstyrelsen tematiska analys av ung- domars situation i ett antal utanförskapsområde har visat att det finns betydande skillnader i för- utsättningar, skolresultat och arbetsmiljö mellan skolor i olika delar av landet (Fokus08 – En analys av ungas utanförskap, Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:09). Statens skolverk har studerat resursfördelningen till skolverksamheterna och konstaterade i sin rapport att kommunerna behöver stöd av forsknings- och utvärderingsre-

140

sultat så att de kan grunda sin fördelning på kun- skap om vilka kompensatoriska insatser som kan ha betydelse (Resursfördelning utifrån förut- sättningar och behov?, Skolverket, Rapport 330, 2009).

Arbete och försörjning

De flesta ungdomar etablerar sig på arbetsmark- naden efter tillfälliga anställningar. De ungdomar som inte har fullgången gymnasieutbildning och som heller inte har arbetslivserfarenhet kan ha svårare att träda in och etablera sig på arbets- marknaden.

Ungdomar har sämre ekonomisk standard och har haft en betydligt sämre ekonomisk utveckling under de 15 senaste åren jämfört med alla andra grupper i samhället.

Den ekonomiska krisen och den kraftiga konjunkturnedgången ledde till en ökad arbets- löshet bland den arbetsföra befolkningen totalt och i synnerhet bland ungdomar.

Andelen fattiga bland unga vuxna (20–29 år) har nästan fördubblats under de senaste 15 åren. År 2006 hade drygt 12 procent av de unga vuxna, eller omkring 121 000 personer, inkomster som understeg gränsen för fattigdom, jämfört med 6,5 procent år 1991. Bland ungdomar i åldern 20–24 år var 22 procent fattiga 2006, vilket var dubbelt så många jämfört med i början av 1990- talet (Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007, Socialstyrelsen 2008).

Regeringen har sedan den tillträdde vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för ungdomar att komma i arbete. Genom en halvering av social- avgifterna för ungdomar under 26 år har det bli- vit billigare att anställa en ungdom och föränd- ringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd har gjort det enklare att anställa för en viss tid. Dessa åtgärder kommer alla ungdomar till del.

Till följd av det försämrade arbetsmarknadslä- get presenterade regeringen i januari 2009 ett åtgärdspaket med ytterligare satsningar inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken. Detta innebär att ungdomar under 2009–2011 kan ta del av en för- stärkt matchningsverksamhet med personliga coacher tidigt i en arbetslöshetsperiod. Ungdo- mar mellan 20–25 år, som drabbats av arbetslös- het kan få stöd genom nystartsjobb. Nystarts- jobb innebär att arbetsgivare som anställer ung- domar som varit arbetslösa under minst sex månader får ekonomisk kompensation motsva-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

rande arbetsgivaravgiften. Den 3 december 2007 infördes jobbgarantin för ungdomar, vilken vän- der sig till ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år och som har varit arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen under en period om tre sammanhängande månader. Syftet med jobbga- rantin är att erbjuda arbetslösa ungdomar akti- viteter så att de så snabbt som möjligt ska få arbete, alternativt påbörja eller återgå till en utbildning inom det reguljära utbildningssyste- met. Fokus i jobbgarantin ligger på jobbsökar- aktiviteter, eftersom forskning samt erfarenheter från andra länder visar att dessa aktiviteter är ett effektivt sätt att få ungdomar i arbete. Jobbsökaraktiviteterna kan därefter kombineras med arbetspraktik och utbildning.

Hälsa och utsatthet

Av den tematiska analys, Fokus07 – En analys av ungas hälsa och utsatthet, som Ungdomsstyrel- sen redovisade hösten 2007 framgick att hela 40 procent av ungdomar angivit anger att de har ont i magen, huvudvärk eller problem med sömnen flera gånger i veckan. Unga kvinnor mår betyd- ligt sämre än unga män och ungdomar som är homosexuella, bisexuella eller transpersoner mår betydligt sämre än andra ungdomar. En av de viktigaste orsakerna till att ungdomar mår dåligt är att de har utsatts för mobbning, hot misshan- del eller sexuellt våld och utnyttjande.

Regeringen har tagit initiativ till en rad insat- ser som dels syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, dels ska erbjuda snabbare och anpassade åtgärder då barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Regeringen har beslutat om en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, som ska kunna erbjudas alla föräldrar under barnets hela uppväxt (0–17 år). Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att under 2009 fördela 70 miljoner kronor i stimu- lansbidrag till ett urval av kommuner för att ett föräldrastöd ska utvecklas i enlighet med strate- gin.

Regeringen anser att det är särskilt viktigt att så tidigt som möjligt identifiera och hantera psy- kisk ohälsa hos barn och ungdomar. Regeringen har därför ingått en överenskommelse med SKL för att ta fram ett antal modeller för samarbete inom första linjens vård och omsorg. Under 2009 har 14 modellområden valts ut och erfaren- heterna från arbetet i modellområdena ska spri-

141

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

das. Satsningen omfattar 30,5 miljoner kronor årligen under 2009 och 2010.

Regeringen anser också att tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin måste förbättras. Regeringen och SKL har därför ingått en överenskommelse om att fortsätta stödja landstingens arbete med att förbättra till- gängligheten och att nå målet om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin under 2011. Satsningen omfattar 214 miljoner kronor årligen 2009–2011.

I propositionen (2008/09:193) Vissa psykiat- rifrågor m.m. har regeringen lämnat flera lagför- slag som syftar till att stärka patientens eller bru- karens ställning. I propositionen föreslås barn få en starkare ställning genom att personal inom vården blir skyldiga att särskilt beakta det behov av information, råd och stöd som barn till föräld- rar med bl.a. psykisk funktionsnedsättning har. I propositionen lämnar regeringen också förslag som syftar till att förtydliga det ansvar som kommuner och landsting har att samverka enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen (2001:453). Landsting och kommuner föreslås bli skyldiga att ingå överenskommelser samt vid behov upprätta individuella planer om sitt sam- arbete när det gäller personer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård och soci- altjänst.

Brottsförebyggande rådets statistik visar att brottsligheten bland ungdomar har ökat. Att arbeta brottsförebyggande är särskilt viktigt när det gäller unga människor. Åtgärder för att för- hindra att unga fastnar i kriminalitet måste vara tydliga och vidtas på ett tidigt stadium. Den tidi- gare beskrivna satsningen på föräldrastöd antas kunna ha vissa brottsförebyggande effekter genom att föräldrar stärks i sitt föräldraskap vil- ket förbättrar relationen mellan föräldrar och barn. Därigenom förbättras barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv.

Inflytande och representation

Ungdomars inflytande i samhället har utvecklats i såväl positiv som negativ riktning. Positivt är att ungdomars valdeltagande ökade i det senaste riksdagsvalet. Samtidigt står ungdomar utanför den demokratiska processen genom att unga kvinnor och män i mycket låg utsträckning är ledamöter i riksdag, kommunal- och landstings- fullmäktige. Ungdomars deltagande i förenings-

livet är även lägre än bland den vuxna befolk- ningen och har minskat under de senaste åren.

En stor del av de beslut som rör ungdomars livssituation fattas på lokal nivå. Ett sätt att involvera ungdomar i kommunerna är att skapa inflytandeforum och upprätta handlingsplaner för ungdomars inflytande. Ungdomsstyrelsen redovisade i april 2009 ett uppdrag från reger- ingen om att främja lokalt ungdomsinflytande genom att kartlägga och sprida goda exempel på detta (Lika olika som lika – om former för lokalt ungdomsinflytande (IJ2009/898/UF). Redovis- ningen visar att många kommuner prioriterar ungdomsgruppen i arbetet med att främja infly- tande. Metoderna för att främja ungdomars inflytande och delaktighet har förnyats och utvecklats genom informations- och kommuni- kationsteknologin. Det är dock få kommuner som har ett könsperspektiv på ungdomars infly- tande och det finns inte många exempel på verk- samheter som söker inkludera de ungdomar som vanligtvis inte deltar i den demokratiska proces- sen.

Regeringen verkar för att förbättra för männi- skor i landsbygder att göra sin röst hörd och ta till vara deras erfarenheter i arbetet med att stärka landsbygdernas förutsättningar. En stra- tegisk fråga i sammanhanget är hur ungdomars engagemang, intressen och kunskaper kan tas till vara.

Kultur och fritid

Det är angeläget att stimulera ungdomars delta- gande i föreningslivet. Statens stöd till ung- domsorganisationen tillsammans med de medel som tillförs genom överskottet från AB Svenska Spel ger ungdomsorganisationerna möjligheter att växa och att utveckla sina verksamheter på såväl central som lokal nivå.

I april 2009 lämnade Utredningen om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer m.m. sitt slutbetänkande Fritid på egna villkor (SOU 2009:29). Betänkandet har remissbe- handlats under sommaren 2009 och därefter kommer förslagen i betänkandet att beredas vidare inom Regeringskansliet. Avsikten är bl.a. att bidragssystemet ska utvecklas så att det blir mer förutsebart och likvärdigt för ungdomsor- ganisationerna.

I maj 2009 beslutade riksdagen om proposi- tionen Statens Stöd till idrotten (2008/09:126,

142

bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2009/09:243) vilket innebär att målet för statens stöd till idrotten utvidgas. Målet innefattar fr.o.m. 2010 att stats- bidrag ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnsrättsperspektiv och att stöd även kan lämnas till verksamhet som stärker idrottsutöva- res internationella konkurrenskraft. Föränd- ringen innebär att stödet i högre grad ska inrik- tas på sådan barn- och ungdomsverksamhet som bygger på allas möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar.

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet på det ungdoms- politiska området är omfattande och sker inom ramen för EU, Europarådet, Nordiska minister- rådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet.

EU-samarbetet på det ungdomspolitiska området har under 2009 fokuserat på den utvär- dering av hela det ungdomspolitiska samarbetet i EU sedan 2001, som skett i samtliga EU:s med- lemsstater under 2008. Utvärderingarna tillsam- mans med konsultationer med unga, ungdoms- organisationer och personer som på olika sätt arbetar med unga ligger till grund för det med- delande från EU-kommissionen, En EU-strategi för ungdomar –Satsa på ungdomars egna möjlig- heter, en förnyad öppen samordning för ung- domsfrågor, KOM (2009) 200 slutlig, som pre- senterades i april 2009. I meddelandet föreslår kommissionen mål, prioriteringar och metoder för ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet från 2010. Beslut om ett nytt ram- verk ska fattas under Sveriges ordförandeskap i EU under hösten 2009.

Inom EU-samarbetet har expertkonferensen Promoting a creative generation in the new cul- tural and media landscape genomförts i Göte- borg den 29–30 juli. Mötet syftade till att öka kunskapen om hur man på politisk nivå och genom utbyte av goda exempel kan stärka barns och ungas rätt till kultur och öka kännedomen om ungdomars medievanor.

Under 2009 initierade EU-kommissionen samtal med medlemsländerna om entreprenör- skap inom utbildningsområdet. Sverige var till- sammans med kommissionen värd för ett av mötena. Samtalen syftar till att utbyta informa- tion och erfarenheter om bl.a. implementeringen av nationella entreprenörskapsstrategier.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för EU-programmet Ung och aktiv i Europa och ansvarar också för informationsnätverket Euro- desk. EU-programmet har gett ett stort antal ungdomar möjlighet att delta i internationella samarbetsprojekt, vilket stärkt deras interkultu- rella förståelse och delaktighet i samhället. Un- der 2008 deltog totalt 2 777 ungdomar i åldern 13–30 år i olika aktiviteter inom ramen för EU- programmet.

Ungdomsstyrelsen har fått vidgade uppgifter på det internationella området. I regleringsbrevet för budgetåret 2009 avseende Ungdomsstyrelsen gavs myndigheten i uppdrag att vara Sveriges representant vid förhandlingar och möten inom arbetsgrupperna för ungdomsfrågor i Barentsrå- det och Östersjöstaternas råd.

Inom Barentsrådet genomförs en minister- konferens på ungdomsområdet i september 2009. Huvudsakliga teman för diskussionerna vid konferensen är interkulturell förståelse bland unga, regionens utveckling ur ett ungdomspoli- tiskt perspektiv och ungas aktiva deltagande. Sverige tar över ordförandeskapet i arbetsgrup- pen för ungdomspolitiska frågor inom Barents- rådet i oktober 2009 och innehar därefter ordfö- randeskapsposten under två år.

14.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för Ungdomsstyrelsen av- seende räkenskapsåret 2008.

Riksrevisionen har under 2008 och 2009 som ett led i den årliga revisionen av Ungdomsstyrel- sen granskat den interna styrningen och kon- trollen avseende bidragrutinen inom integra- tions-, jämställdhets, folkrörelse- och minori- tetsfrågor. Riksrevisionen noterade vissa brister vad gäller den interna styrningen av denna bidragshantering. Riksrevisionen rekommende- rade Ungdomsstyrelsen att se över och tydlig- göra hur bidragsbesluten kontrolleras, doku- menteras och följs upp. Ett utvecklingsarbete pågår på Ungdomsstyrelsen, inom vilket Riksre- visionens rekommendationer beaktas.

143

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

14.6Politikens inriktning

Regeringen har för avsikt att redovisa en ung- domspolitisk strategi för riksdagen. Utgångs- punkten är att målen för regeringens politik på ungdomsområdet även fortsättningsvis ska vara att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till väl- färd och inflytande. För att uppnå dessa mål är det viktigt att det finns ett ungdomsperspektiv i politik och verksamheter som har betydelse för ungdomars levnadsvillkor. Regeringen angav i den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94) fyra perspektiv som bör utgöra utgångspunkter för utform- ningen av alla offentliga verksamheter för ung- domar. Dessa är resursperspektivet, rättighets- perspektivet, självständighetsperspektivet samt mångfaldsperspektivet. Dessa utvecklas och förtydligas i den ungdomspolitiska strategin.

Det är vidare nödvändigt med en sektorsöver- gripande ungdomspolitik som dels kan sam- ordna politik och insatser inom olika områden, dels samlat följa upp och analysera ungdomars levnadsvillkor.

I den ungdomspolitiska strategin kommer även ett antal strategiska utmaningar inom ramen för de fem huvudområdena att beskrivas som identifierats som centrala för att uppnå målen för ungdomspolitiken.

En av de mest prioriterade frågorna som regeringen arbetar med är att bryta utanförska- pet i samhället och särskilt angeläget är att barn och ungdomar inte ska växa upp i utanförskap. Arbetet som syftar till att bryta barns och ung- domars utanförskap ställer krav på kunskaper om ungdomars situation och om hur insatser kan utformas i syfte att stärka ungdomars lev- nadsvillkor. Regeringen gav därför Ungdoms- styrelsen hösten 2007 i uppdrag att närmare analysera ungdomars situation i ett antal utan- förskapsområden, vilka skulle väljas ut bland de stadsdelar, som omfattas av statens erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal. Ungdomsstyrelsen redovisade hösten 2008 ung- domars situation med avseende på utbildning och arbete i ett antal områden bland de stadsde- lar som omfattas av statens erbjudande till kommuner att teckna lokala utvecklingsavtal. Ungdomsstyrelsen fick som en uppföljning av denna analys i uppdrag att under 2009 lyfta fram goda exempel från ett urval av EU-länderna när

det gäller insatser och arbetssätt som främjar ungdomars levnadsvillkor.

Att ungdomar får eller skapar arbete utgör de viktigaste förutsättningarna när det gäller att motverka såväl nutida som framtida utanförskap. Regeringen har arbetat konsekvent för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, antingen genom anställning eller eget företagande.

En halvering av de sociala avgifterna för ung- domar under 26 år har gjort det billigare att anställa en ungdom och förändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd har gjort det enklare att anställa för en viss tid. Arbetslösa ungdomar i åldern 20–25 år kan få nystartsjobb efter sex månaders arbetslöshet. Ungdomar i ådern 16–24 år, som varit inskrivna vid Arbets- förmedlingen som arbetslösa i tre månader, får stöd genom jobbgarantin för ungdomar. Under perioden 2009–2011 kan ungdomar också ta del av en förstärkt matchningsverksamhet med per- sonliga coacher tidigt i en arbetslöshetsperiod. Regeringen följer noga utvecklingen av ungdo- mars situation på arbetsmarknaden. För en mer detaljerad beskrivning av utvecklingen på arbetsmarknadsområdet hänvisas till den del i denna proposition som gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

För att främja entreprenörskap bland ungdo- mar presenterade regeringen i maj 2009 en stra- tegi för entreprenörskap inom utbildningsområ- det. Strategin ska ligga till grund för det fortsatta arbetet och syftar till att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet. Regeringen avser att löpande följa strategins genomförande.

En av de viktigaste förutsättningarna för att ungdomar ska få arbete är att de har fullföljd ut- bildning på minst gymnasienivå. Nästan alla ungdomar påbörjar en gymnasieutbildning. Det är dock en relativt stor andel av eleverna som inte fullföljer den. Var fjärde nybörjarelev i gym- nasiet hösten 2004 hade inte slutfört gymnasiet fyra år senare. Denna grupp ungdomar tillsam- mans med de ungdomar som aldrig påbörjat en gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har bl.a. givit Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genom en studie med fokus på kommuner med lokala utvecklingsavtal belysa metoder för hur kommuner, i samverkan med andra aktörer, kan stödja ungdomar mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbets-

144

marknaden eller påbörja vidare studier (IJ 2009/1243/IU).

Regeringen anser därför att det är viktigt att skolans kvalitet förstärks så att fler elever kan fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa kun- skapskraven i skolan parallellt med att elevernas möjligheter att få en bra utbildning förbättras genom bl.a. höjda krav på lärarnas kompetens. Den nya gymnasieskola som regeringen föresla- git i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) innebär stärkt kvalitet på yrkesprogrammen genom mer tid för yrkesämnen och även möjlighet till lär- lingsutbildning samtidigt som de som går på yrkesprogram ska ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbild- ning. Regeringens intention är att den nya gym- nasieskolan ska införas fr.o.m. höstterminen 2011. För en utförligare beskrivning av utbild- ningens område hänvisas till den del i denna proposition som behandlar utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Regeringen har genom den nya diskrimine- ringslagen (2008:567) samt genom inrättandet av en ny myndighet, Diskrimineringsombudsman- nen, skapat förutsättningar för att diskrimine- ringen i samhället ska bekämpas mer effektivt. Arbetet med att säkerställa samma skydd oavsett diskrimineringsgrund prioriteras. En fråga som övervägs är inom vilka områden det bör införas ett skydd mot diskriminering p.g.a. ålder.

Regeringen prioriterar åtgärder som syftar till att främja trygga levnadsvillkor. Inom detta område är det angeläget att bekämpa mäns våld mot kvinnor, vari ingår åtgärder i syfte att bekämpa det hedersrelaterade våldet och för- trycket. Regeringen bedriver en rad olika insatser i syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har bl.a. gett Ungdomsstyrelsen ett antal olika uppdrag med syftet att förebygga dels mäns våld mot flickor och unga kvinnor, dels hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen redovi- sade våren 2009 uppdragen som gällt insatser för att utveckla tjejjourernas medarbetare och verk- samhet. Ungdomsstyrelsens slutsats är att en av de största vinsterna med uppdragen är att de i hög grad bidragit till att tjejjourerna har utveck- lat en nationell samverkan.

Under 2008 fick Ungdomsstyrelsen, som en del i regeringens arbete för att öka kunskapen kring hedersrelaterat våld och förtryck, i upp-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

drag att kartlägga förekomsten av arrangerade äktenskap mot en parts vilja i Sverige. Ungdoms- styrelsens studie visar att cirka fem procent av ungdomar mellan 16 och 25 år i Sverige (70 000 ungdomar) upplever att de har ett begränsat eller villkorat val i förhållande till äktenskap och val av partner. Regeringen följer utvecklingen inom denna fråga och överväger eventuella åtgärder på området.

Att främja ungdomars inflytande i samhället är ett viktigt led i att motverka utanförskap bland ungdomar. Det statliga stödet till ung- domsorganisationerna tillsammans med de medel som har fördelats av AB Svenska Spels överskott har bidragit till att öka ungdomars möjligheter till ett aktivt föreningsliv.

Genom riksdagens beslut om propositionen Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU:8, rskr. 2008/09:243) kommer det överskott från AB Svenska Spel som fördelas till idrottsrörelsens och ungdomsorganisationernas lokala verksamheter att ersättas av stabila och förutsägbara anslag. Detta innebär att såväl idrottsrörelsens som ungdomsorganisationernas lokala verksamheter kommer att få bättre möj- ligheter att planera och utveckla verksamheten vilket stärker ungdomars möjligheter till infly- tande. Genom denna förändring upphör det vinstdelningssystem som baseras på AB Svenska Spels samlade överskott och som infördes 2004.

I slutbetänkandet Fritid på egna villkor (SOU 2009:29) föreslås en ny förordning för statsbi- draget till ungdomsorganisationer i syfte att reglerna för statsbidraget ska bli tydligare och att de ska utgöra ett uttalat stöd för vad Ungdoms- styrelsens bedömningar ska grundas i. Det före- slås även att regler för fördelningen av bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksam- heter ska inordnas i den nya förordningen, vilket ytterligare kan stärka ungdomsorganisationernas planeringsförutsättningar. Efter remissbehand- lingen under sommaren 2009 bereds betänkan- det vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen ser det som angeläget att ungdo- mars inflytande även kan stärkas på lokal nivå. Ungdomsstyrelsen redovisade våren 2009 ett uppdrag med syftet att främja lokalt ungdoms- inflytande. Ungdomsstyrelsen konstaterar i rapporten Lika olika som lika – om former för lokalt ungdomsinflytande att det är få kommu- ner som låter ungdomarna utöva inflytande genom traditionella vägar. I stället är det många kommuner som etablerar alternativa och paral-

145

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lella strukturer för ungdomars inflytande. Det finns anledning att överväga nya insatser i syfte att utveckla ungdomars lokala inflytande. Även skolan har en viktig roll i utveckling av kunska- per om demokrati.

Under EU-ordförandeskapet planeras ett ar- bete som får stor betydelse för det framtida sam- arbetet på ungdomsområdet. Avsikten är att ett nytt ramverk ska beslutas under hösten 2009. EU-kommissionen har under våren presenterat förslag på mål, prioriteringar och metoder för ett nytt ramverk som ska gälla för det ungdomspo- litiska samarbetet från och med 2010.

14.7Budgetförslag

14.7.1 12:1 Ungdomsstyrelsen

Tabell 14.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	23 219		sparande	696
2009	Anslag	29 066	1	Utgifts-
2009	Anslag	29 066	1	prognos	28 593
2010	Förslag	26 703

2011	Beräknat	27 099	2
2012	Beräknat	27 669	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 26 531 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 26 558 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Ungdomsstyrelsens för- valtningskostnader.

Ungdomsstyrelsen är den centrala myndig- heten för politiken på ungdomsområdet och har uppgiften att verka för att målen för detta områ- de uppnås. Ungdomsstyrelsen har fr.o.m. den 1 juli 2007 fått till uppgift att hantera bidrag som fördelas till organisationer som främjar integra- tion och för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering och rasism. Ung- domsstyrelsen ansvarar även för att hantera bi- drag till organisationer för homosexuella, bisexu- ella, transsexuella och personer med köns- överskridande identitet eller uttryck samt bidrag till organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Vidare hanterar myndigheten bidrag för kvinnors organisering och jämställd- hetsprojekt.

Regeringens överväganden

Tabell 14.3 Härledning av anslagsnivån 2010- 2012 för 12:1 Ungdomsstyrelsen

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	29 066	29 066	29 066
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	972	1 616	2 229
Beslut	-1 343	-1 400	-1 400
Överföring till/från andra
anslag	-1 992	-2 183	-2 226
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	26 703	27 099	27 669

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Ungdomsstyrelsen får årligen i uppdrag att genomföra en tematisk analys inom ett eller flera av ungdomspolitikens huvudområden i syfte att fördjupa kunskapen av ungdomars levnadsvill- kor. Regeringen har årligen genom regeringsbe- slut tillfört Ungdomsstyrelsen ca 350 000 kronor för analysens genomförande. Ungdomsstyrelsen har vidare sedan 2008 i uppdrag att vara nationell koordinator för informationstjänsten Eurodesk, för vilket myndigheten årligen tillförts 360 000 kronor genom regeringsbeslut. Eftersom dessa båda uppgifter utförs inom ramen för myndig- hetens ordinarie verksamhet och har kontinuer- lig karaktär anser regeringen att 710 000 kronor för uppgifternas genomförande bör föras från sakanslaget 12:2 Bidrag till nationell och interna- tionell ungdomsverksamhet till förvaltningsansla- get 12:1 Ungdomsstyrelsen.

Vidare förs från anslaget 12:1 Ungdomsstyrel- sen 1 300 000 kronor till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn. Dessa medel används under 2010 och 2011 för uppföljning av regeringens dialog med den ideella sektorn och bör tillföras detta nya anslag som förs upp på statsbudgeten 2010.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag för Ungdomsstyrelsen om 26 703 000 kronor för 2010. För 2011 beräknas anslaget till 27 099 000 kronor och för 2012 till 27 669 000 kronor.

146

14.7.212:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Tabell 14.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2008	Utfall			Anslags-
2008	Utfall	90 761		sparande	477
			1	Utgifts-
2009	Anslag	87 355	1	prognos	85 148
2010	Förslag	101 360

2011	Beräknat	250 440

2012	Beräknat	250 440

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorgani- sationer samt visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet.

Regeringens överväganden

Tabell 14.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 12.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	87 355	87 355	87 355
Förändring till följd av:
Beslut	14 715	163 795	163 795

Överföring till/från andra
anslag	-710	-710	-710

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 360	250 440	250 440

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Riksdagen beslutade våren 2009 om propositio- nen Statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2009/09:243), vilket innebär att det bidrag till det lokala föreningsli- vets barn- och ungdomsverksamhet, som beräk- nas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel, upphör och ersätts av ett sta- bilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Överskottet från AB Svenska Spel har i hög grad varierat under senare år och det bidrag som tillfaller ungdomsorganisationer- nas lokala verksamheter har därför varit svårt att förutse vilket inneburit svårigheter för ung- domsorganisationerna att planera sin barn- och ungdomsverksamhet. Genom att detta bidrag i

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

stället ingår i anslag på statsbudgeten skapas ökad tydlighet och öppenhet i fråga om statsut- gifternas omfattning och inriktning. Regeringen anser att anslaget ska beräknas enligt denna modell från och med 2011. Anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksam- het beräknas därför öka med 165 000 000 kronor fr.o.m. 2011. De medel som Ungdomsstyrelsen under 2009 har tillförts av AB Svenska Spels överskott från 2008 kommer att fördelas till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverk- samheter under 2010.

Regeringen avser att under hösten 2009 lämna en proposition om politiken för den ideella sek- torn, i vilken föreslås att det fr.o.m. 2010 genomförs ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället (se avsnitt 15.4.3.) För att bidra till finansieringen av forskningsprogram- met föreslås att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskas med 385 000 kronor för att tillföras anslaget 13:6

Insatser för den ideella sektorn.

Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 15 100 000 kronor 2010 för genomförandet av 22nd Scout Jamboree i Sverige 2011.

Regeringen föreslår även att det från anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ung- domsverksamhet förs över 710 000 kronor till anslaget 12:1 Ungdomsstyrelsen för Ungdoms- styrelsens utförande av årligen återkommande uppgifter (se avsnitt 14.7.1 om anslag 12:1 Ung- domsstyrelsen.)

Genom att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet kommer att utökas fr.o.m. 2011 genom införlivandet av bidraget till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet, beräknas att anslaget minskas med ytterligare 820 000 kronor fr.o.m. 2011 för att tillföras anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn för finansiering av forskningspro- grammet om det civila samhället.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 101 360 000 kronor för 2010. För 2011 beräknas anslaget till 250 440 000 kronor och för 2012 till 250 440 000 kronor.

147

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15 Folkrörelsepolitik

15.1Omfattning

Folkrörelsepolitiken omfattar sektorsövergri- pande frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och lik- nande sammanslutningar samt villkoren och för- utsättningarna för dessa sammanslutningar. Dessutom ingår regeringens och dess förvalt- ningsmyndigheters samlade dialog och samver- kan med föreningslivet samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och den ideella sektorn.

Regeringen avser att senare i höst överlämna en proposition till riksdagen om politiken för

den ideella sektorn i vilken ingår riktlinjerna för genomförandet av ett tioårigt forskningspro- gram om det civila samhället. Mot denna bak- grund förs anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn upp på statsbudgeten.

Idrottsfrågorna utgör en specifik del av folk- rörelsepolitiken. Idrottsfrågorna inrymmer verk- samheter som främjar idrott och motion och bidrar samtidigt till en förbättrad folkhälsa.

Folkrörelsepolitiken omfattar vidare stöd till allmänna samlingslokaler, kvinnors organisering, friluftsorganisationer samt riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

15.2Utgiftsutveckling

Tabell 15.1 Utgiftsutveckling inom Folkrörelsepolitik, utgiftsområde 17

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Folkrörelsepolitik
13:1 Stöd till idrotten	446	446	435	1 205	1 205	1 205

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler	32	32	35	32	32	32

13:3 Bidrag för kvinnors organisering	31	28	28	28	28	28
13:4 Stöd till friluftsorganisationer	25	25	25	25	25	25

13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15	15	15	15	15	15

13:6 Insatser för den ideella sektorn		0		23	24	23
Summa Folkrörelsepolitik	549	546	538	1 328	1 329	1 328

149

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.3Mål

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:91). Resultatbeskrivningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål.

Folkrörelsepolitiken kan delas in i fyra huvudområden:

-generella frågor rörande villkor och förut- sättningar för folkrörelser och ideella före- ningar,

-generella frågor rörande bidrag till folk- rörelser och ideella föreningar,

-regeringens och dess förvaltningsmyndig- heters dialog med föreningslivet, samt

-statistik, forskning och övrig kunskapsbild- ning om föreningslivet och dess verksam- het.

Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till idrott genom beslutet om propositionen Statens stöd till idrotten (2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2009/09:243). Nu gällande mål och syften med bidraget är att ge möjlighe- ter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

Statsbidraget för barn och ungdomar ska läm- nas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrätts- perspektiv och stöd kan även lämnas till verk- samhet som stärker idrottsutövares interna- tionella konkurrenskraft.

15.4Folkrörelsepolitik

15.4.1 Resultatredovisning

Folkrörelsepolitiken och dess framtida inrikt- ning har setts över av utredningen om den stat- liga folkrörelsepolitiken i framtiden. Genom tilläggsdirektiv fick utredaren i uppdrag att även utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller

revidera de villkor som ställs (dir. 2007:7). Upp- draget redovisades i september 2007 i betänkan- det Rörelser i tiden (SOU 2007:66). Betänkan- det har remissbehandlats. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att en proposition om mål och inriktning för den framtida politiken för den ide- ella sektorn ska lämnas till riksdagen under hös- ten 2009.

15.4.1.1 Resultat

Uppföljning av målet

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var cirka 90 procent (6,2 miljoner) av den vuxna befolk- ningen i åldrarna 16–84 år medlemmar i någon förening år 2000. Bland männen var 92 procent medlemmar, och bland kvinnorna var denna andel 89 procent. De flesta av de personer som var med i någon förening (4,2 miljoner) var med- lemmar i en fackförening. Även om det saknas aktuell statistik över föreningsmedlemskap, finns det skäl att anta att den andel av befolk- ningen som är medlem i någon förening har minskat sedan dess. Det är bl.a. klarlagt att de fackliga organisationerna och de politiska par- tierna har tappat många medlemmar under 2000- talet. Ny statistik på området tas fram av SCB under 2009.

Det ideella engagemanget kommer i stället till uttryck i friare och mer tillfälliga relationer i föreningar, rörelser och nätverk. 53 procent av männen och 49 procent av kvinnorna gör frivil- liga insatser, dvs. insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat eller mot ett symboliskt arvode, och på fritiden. I genomsnitt satsar de aktiva 3,5 timmar i veckan på sådana insatser och de allra flesta insatserna görs inom idrottsrörelsen. I slutet på 1990-talet låg motsvarande insats på 3 timmar (enligt en undersökning som genom- förts av Ersta Sköndal högskola, 2005). I detta avseende kan det alltså sägas att det ideella enga- gemanget har ökat. Personer som är födda utanför Sverige gör i något lägre grad insatser än de svenskfödda. Personer i åldrarna 30–45 år är både de mest aktiva och verkar ha mest infly- tande över organisationerna medan yngre och äldre åldersgrupper är mindre aktiva. Bland dem som gör frivilliga insatser uppgår andelen som är medlemmar i den organisation de aktiverar sig

150

till cirka 70 procent vilket är en internationellt sett hög siffra.

En annan studie som genomförts av Ersta Sköndal högskola (2007) visar att det finns tyd- liga samband mellan bl.a. låg inkomst och låg utbildningsnivå å ena sidan och en låg grad av engagemang i föreningslivet å den andra. Skillna- der mellan graden av engagemang i förenings- livet tycks framför allt hänga samman med socioekonomiska faktorer. Studien visar också att de som är aktiva i föreningslivet har bättre självskattad hälsa, deltar i högre grad i riks- dagsval och känner en högre grad av tillit till andra människor än de som inte är engagerade i föreningslivet.

Föreningslivet har också varit en särskilt viktig aktör i regeringens arbete med dialog för en för- stärkt gemensam värdegrund som påbörjades under 2008. Med detta arbete har regeringen för avsikt att stärka människors relation till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Dialog och överenskommelse med idéburna organisationer

Regeringen har tagit initiativ till dialog med idé- burna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i syfte att bl.a. stödja fram- växten av nya utförare på viktiga samhällsområ- den. Regeringens intention var att inleda dialo- gen med den ideella sektorn inom det sociala området för att därefter behandla andra områ- den. Avsikten är att dialogen ska leda fram till överenskommelser, i vilka de olika parternas åta- ganden preciseras. Dialogen och överenskom- melserna ska successivt följas upp och ge under- lag för fortsatta initiativ och utveckling.

Dialog inom det sociala området

Regeringen beslutade i september 2007 att starta en dialog med den ideella sektorn inom det soci- ala området som skulle kunna ligga till grund för en överenskommelse om hur relationerna mellan staten och den ideella sektorn kan utvecklas. I beslutet angavs att en eventuell överenskom- melse skulle tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer inom området. Ett viktigt syfte var att stödja framväxten av en större mångfald av utförare och leverantörer inom t.ex. hälso- och sjukvården och omsorgen. Ytterligare en central

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

fråga var hur organisationerna, parallellt med att vara producenter och aktörer på en marknad, också fortsatt skulle kunna fungera som röstbä- rare och opinionsbildare, inte minst för männi- skor som befinner sig i utanförskap.

Inom ramen för dialogen om det sociala området genomfördes möten med sammanlagt ett 90-tal idéburna organisationer samt med SKL under perioden november 2007 t.o.m. mars 2008. Som ett resultat av dialogen presenterades i mars 2008 ett förslag till överenskommelse mel- lan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL. Efter att synpunkter på förslaget inhämtats beslutade regeringen i oktober 2008 att underteckna överenskommel- sen. SKL och ett stort antal organisationer har därefter beslutat att ansluta sig till denna över- enskommelse.

I överenskommelsen framhåller de tre par- terna gemensamt att de idéburna organisatio- nerna utgör både en förutsättning och ett uttryck för varje öppet och demokratiskt sam- hälle. Möjligheterna att driva idéburen verksam- het inom vård och omsorg bör utvecklas och de idéburna organisationernas roll som röstbärare och opinionsbildare bör uppmuntras. I överens- kommelsen ingår även principer som ska ligga till grund för relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan. De sex principerna handlar om självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mång- fald.

Överenskommelsen innehåller vidare ett antal åtaganden som varje part ska följa och genom- föra. För att följa upp arbetet har en partsgemen- sam arbetsgrupp bildats. En organisation har valts för att under det första året administrera uppföljningen, som består av årliga konferenser, uppföljningsrapporter och tematiska studier.

Dialogen och överenskommelsen inom det sociala området har i juni 2009 redovisats i en skrivelse till riksdagen (skr. 2008/09:207).

Dialog inom integrationsområdet

I januari 2009 beslutade regeringen att bjuda in idéburna organisationer som verkar inom integ- rationsområdet till en dialog om hur relationerna mellan regeringen och de idéburna organisatio- nerna kan utvecklas vidare. Fokus för denna dialog ligger på frågor om nyanländas etablering. Arbetet bedrivs av en arbetsgrupp inom Reger- ingskansliet, som bl.a. tar fram ett förslag till en åtgärds- och tidsplan.

151

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Dialogen syftar till att tydliggöra relationerna mellan staten och den ideella sektorn i arbetet för nyanländas etablering och förbättrad integ- ration i övrigt, att utveckla fler former och metoder för de idéburna organisationernas med- verkan i introduktionsinsatser samt andra insat- ser som syftar till att stödja en snabbare etable- ring bland nyanlända i Sverige. Dialogen kan komma att ligga till grund för en överenskom- melse. Ett åttiotal organisationer som arbetar med nyanlända eller gör andra insatser för att skapa bättre förutsättningar för en eventuell framtida etablering i Sverige har deltagit i dialo- gen.

Även SKL har deltagit i processen och sär- skilda dialogmöten har genomförts med kom- munala företrädare. Berörda myndigheter, såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, har inbjudits till integrationsdialogen. Arbetet fort- sätter under hösten 2009 och våren 2010.

Kunskapsutveckling

Det är viktigt för den sektorsövergripande folk- rörelsepolitiken att det finns en samlad bild av människors villkor och förutsättningar för enga- gemang i ideella organisationer. Ersta Sköndal högskola har 1992, 1998 och 2004 undersökt befolkningens ideella och informella insatser, dvs. sådant arbete som utförs på frivillig grund, oavlönat och på fritiden. Studierna visar att det ideella engagemanget under perioden 1992–2004 var fortsatt högt, trots att andra undersökningar visar att den andel av befolkningen som deltar i ideella organisationer genom medlemskap sjun- ker. I december 2008 fick Ersta Sköndal hög- skola i uppgift att genomföra en uppföljning av de tidigare studierna, som ska omfatta frivilligt arbete, informella hjälpinsatser och aktivitet i nätverk. Utifrån en jämförelse med de tidigare studierna ska förändringar studeras och analyse- ras. Studien ska även ta upp nya former för orga- nisering inom den ideella sektorn, framför allt ungdomars engagemang och aktiviteter. Tidigare studier tyder på att det framför allt är de som är väletablerade i samhällslivet som deltar i ideell sektor medan de som befinner sig i utanförskap även står utanför det ideella engagemanget. Resultatet av den nya studien ska redovisas under hösten 2009.

Under 2009 genomför SCB en medborgarun- dersökning, vilken gör det möjligt att följa

utvecklingen av befolkningens medlemskap i ideella organisationer.

Internationellt arbete

Under det svenska ordförandeskapet i Europa- rådets ministerkommitté 2008 genomfördes ett rundabordssamtal om de ideella organisationer- nas deltagande i samhällets beslutsprocesser. Mötet arrangerades av organisationen Forum för frivilligt socialt arbete och var ett led i arbetet med en kod för de ideella organisationernas del- tagande i samhällets beslutsprocesser. En upp- maning att utarbeta en sådan kod uttalades i rekommendationerna från Europarådets demo- kratiforum, Forum for the Future of Democ- racy, i Sigtuna 2007.

Det internationella organet Financial Action Task Force (FATF) utvärderade 2006 hur Sverige uppfyller FATF:s rekommendationer, bl.a. avseende risken att ideella organisationer missbrukas för finansiering av terrorism. Under 2009 har Sverige redovisat ett svar på denna utvärdering. Svaret vad gäller FATF:s rekom- mendation om den ideella sektorn byggde bl.a. på en kartläggning av svenska lagar och regler på området som slutfördes under sommaren 2008.

Stöd genom svenska civilsamhällesorganisa- tioners utvecklingssamarbete inom biståndsom- rådet sker genom Utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd.

Bidragsgivning

Staten och kommunerna ger ekonomiskt stöd till ideella organisationer i form av olika typer av bidrag. De statliga bidragen fördelas i huvudsak inom respektive sektor. Inom ramen för den generella folkrörelsepolitiken följs hur villkoren för statligt stöd till den ideella sektorn utvecklas på ett övergripande plan. Vidare omfattar folkrö- relsepolitiken bidragen inom några särskilda områden, nämligen bidrag till kvinnoorganisa- tioner, bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till idrotten och stöd till friluftsorganisationer.

Ungdomsstyrelsen fick i februari 2008 i upp- drag att ansvara för hanteringen av statsbidraget för kvinnors organisering och jämställdhetspro- jekt. Under 2008 fördelade Ungdomsstyrelsen totalt cirka 26,8 miljoner kronor för kvinnors organisering. Av dessa avsåg 12,3 miljoner kro-

152

nor organisationsbidrag, 1,5 miljoner kronor etableringsbidrag och 12,7 miljoner kronor verk- samhetsbidrag. De flesta organisationer som mottog bidrag var rikstäckande eller riksför- bund. Regeringen fördelade även 15 miljoner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorganisatio- ner för 2008.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelade i maj 2008 årets tillgängliga medel om 27,8 miljoner kronor för investeringsbidrag ur anslaget 30:2 Bidrag till allmänna samlingsloka- ler. Samtliga län fanns representerade vid fördel- ningen och 89 olika projekt beviljades bidrag. De flesta beviljade projekt avsåg olika former av standardhöjande reparationer och tillgänglig- hetsskapande åtgärder för personer med funk- tionsnedsättning. Även ett flertal projekt för om- och tillbyggnader tilldelades bidrag, medan endast ett projekt avsåg inköp av en ny sam- lingslokal.

Från och med 2007 är det även möjligt att hos Boverket söka bidrag till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Bidraget kan användas för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Under 2008 förde- lade Boverkets samlingslokaldelegation cirka 4,8 miljoner kronor till utveckling av ungdoms- verksamhet. Anslaget fördelades till totalt 20 projekt vilket innebär att cirka 57 procent av antalet ansökningar beviljades.

En viktig förutsättning för en levande dialog mellan offentliga aktörer och landsbygdernas invånare är att det finns aktiva organisationer som kan föra landsbygdernas talan. Den kun- skap om, och förståelse för, landsbygdens förut- sättningar som sådana organisationer kan tillföra i exempelvis olika planerings- och beslutsproces- ser är av stor betydelse för att säkerställa ett hel- täckande och fullgott beslutsunderlag. Riksorga- nisationen Hela Sverige ska leva har därför beviljats bidrag om totalt 41 miljoner konor under tre år (2008–2010). Bidraget ska bl.a. användas till insatser som stimulerar lokal mobi- lisering, lokal utveckling och lokala servicelös- ningar. Även bidraget till Skärgårdarnas Riksför- bund syftar till att stimulera den lokala utveck- lingen i skärgården. Skärgårdarnas Riksförbund beviljades bidrag om 1 250 000 kronor för 2008 och har för 2009 beviljats ett bidrag om 1 500 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

15.4.1.2Analys och slutsatser

Arbetet med de övergripande folkrörelsefrå- gorna är inriktat på att stödja människors orga- nisering i föreningar och liknande sammanslut- ningar respektive bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att bedriva verksamhet. Här hanteras således generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, bl.a. den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Ett av syftena för arbetet med de övergripande folkrörelsefrågorna är att skapa ett samlat syn- sätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationerna till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte är att synliggöra den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt sam- hälle. Den ideella sektorns självständighet och oberoende, samt dess förmåga att utifrån denna självständighet kritiskt granska den offentliga sektorn och bevaka olika gruppers intressen, utgör ett värde som är fundamentalt för demo- kratin.

Som tidigare beskrivits har regeringen under 2007 och 2008 genomfört en dialog med idé- burna organisationer på det sociala området som resulterade i en överenskommelse hösten 2008. Under 2009 har en ny dialog avseende integra- tionsområdet, särskilt frågor om nyanländas etablering, påbörjats. Dialogarbetet är bl.a. ett uttryck för den ideella sektorns allt viktigare roll som leverantör av tjänster, främst inom välfärds- området. Denna utveckling illustreras även av statistik om i vilken omfattning kommuner och landsting köper tjänster av ideella organisationer. Regeringen vill genom dialogarbetet stimulera till en större mångfald av utförare av olika typer av service och tjänster, bl.a. med tanke på den demografiska utvecklingen, som kommer att ställa krav på fler och mer varierade välfärds- tjänster. Hinder för att den ideella sektorn ska kunna utvecklas som utförare bör därför identi- fieras och undanröjas.

Statistiken om den ideella sektorn på sektors- nivå är bristfällig, men forskning tyder på att den ideella sektorns omsättning ökat betydligt från början av 1990-talet och framåt. Statistik från Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI) visar också att omfattningen på försäljningen av varor har ökat från 571 miljoner kronor 1998 till knappt 1,2 miljarder kronor 2007 för ideella organisationer med s.k. 90-konton. Även insam-

153

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

lingen av gåvor har ökat kraftigt i omfattning under denna period. Trots att bidragsgivningen från offentlig sektor till ideella organisationer är betydande så är den svenska ideella sektorn självfinansierad till över 60 procent. Det innebär att en större andel av sektorns finansiering kommer från medlemsavgifter, försäljning m.m. än vad som är fallet i många andra europeiska länder. Den ideella sektorn har således stor bety- delse för utvecklingen av människors entrepre- nörskap, sysselsättning och möjligheter att aktivt medverka till samhällsutvecklingen, t.ex. genom att utforma tjänster efter en grupps särskilda behov eller önskemål.

Statistiken från 1990-talet och framåt visar att en minskad andel människor är medlemmar i föreningar, samtidigt som det frivilliga deltagan- det i stort ligger på en hög och stabil nivå. Män- niskor väljer att genomföra ideella insatser på andra sätt än tidigare, t.ex. genom tillfälliga och enfrågeinriktade insatser samt genom nätverk snarare än genom medlemskap i föreningar. Inom politiken för den ideella sektorn behöver deltagandets förändrade karaktär beaktas och insatserna rikta sig till en bredare krets av aktö- rer. Samtidigt är det angeläget att de organisatio- ner som är demokratiskt uppbyggda och där- igenom representerar sina medlemmar även fort- satt kan vara röstbärare och opinionsbildare. Det självständiga och demokratiskt organiserade föreningslivet är av stor betydelse för demokra- tin, varför ideella organisationer även fortsätt- ningsvis bör ha möjlighet till statligt stöd för sin verksamhet utan en alltför hög grad av styrning eller detaljerade villkor.

15.4.2 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2008 avseende verk- samheterna inom folkrörelsepolitikens områden. Riksrevisionen har dock i en rapport rekom- menderat Ungdomsstyrelsen att se över och tydliggöra hur bidragsbesluten avseende bl.a. statsbidraget för kvinnors organisering kontrol- leras, dokumenteras och följs upp (Revisions- rapport – Intern styrning och kontroll i bidrags- rutinen inom politikområde integration, jäm- ställdhet, folkrörelse och minoritet, Riksrevi- sionen, dnr. 32-2008-0720). Riksrevisionens rekommendationer har omhändertagits i Ung- domsstyrelsens arbete för utveckling av bidrags-

hanteringen (se avsnitt 14.5 om ungdomspoliti- ken).

15.4.3 Politikens inriktning

Regeringens avsikt är att utveckla folkrörelse- politiken till en politik för den ideella sektorn, som tydligare omfattar den ideella sektorns hela bredd av aktörer och former av engagemang. Utredningen om den generella folkrörelsepoliti- ken överlämnade sitt betänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) i september 2007. Betänkandet har remissbehandlats och beredning av utred- ningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Regeringen avser att överlämna en proposition om politiken för den ideella sektorn, den tidigare folkrörelsepolitiken, under hösten 2009. I pro- positionen kommer regeringen att föreslå ett nytt mål för politiken för den ideella sektorn. Utgångspunkten för det nya mål som föreslås är den ideella sektorns centrala roll i demokratin. Propositionen kommer också att beskriva ett system för uppföljning av politiken och den ide- ella sektorns villkor. Den kommer också att behandla ett antal områden som är av särskild vikt för sektorn, bl.a. inrättandet av ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället samt utveckling av statistiken om den ideella sektorn.

En mångfacetterad ideell sektor

Politiken för den ideella sektorn är inriktad på folkrörelserna och föreningslivet och deras för- utsättningar och villkor att verka samt på indivi- dens möjligheter att bilda och delta i föreningar. Inom politiken för den ideella sektorn kommer föreningslivet även fortsättningsvis att ha en särskild roll genom att det organiserar männi- skor i demokratiska former och därmed kan sägas representera människor och grupper. Inom föreningslivet skolas också många människor i demokratiska former för samverkan och beslutsfattande. På grund av den variation som det ideella engagemanget uppvisar är det dock angeläget att det framtida arbetet på området utgår ifrån hela den ideella sektorns bredd och förutsättningar. För att kunna ta tillvara den ide- ella sektorns hela potential behöver politiken utgå från såväl hela sektorns och dess aktörers förutsättningar och villkor som individers möj- ligheter att verka inom ideell verksamhet. Det

154

ideella deltagandet ändrar karaktär och tar varie- rande former. Mindre traditionellt organiserade rörelser tar t.ex. ofta en aktiv roll i opinionsbild- ningen, och många gör ideella insatser utan att för den skull vara medlemmar i någon organisa- tion. Politiken för den ideella sektorn bör se till och erkänna alla former av ideellt engagemang, t.ex. inom ideella föreningar, trossamfund, kooperativ och andra ekonomiska föreningar, sociala företag, stiftelser och aktiebolag med sär- skild vinstutdelningsbegränsning. Det är också viktigt för boende i olika landsbygder att det finns möjligheter att engagera sig i organisatio- ner som kan föra deras talan i olika sammanhang.

Den ideella sektorns entreprenörskap

Den ideella sektorn är en arena där människor kan förverkliga sina idéer om hur samhället kan utvecklas. Drivkraften för den ideella sektorns verksamhet är allmän- eller medlemsnytta sna- rare än egen vinning. Ideella organisationer bedriver dock omfattande näringsverksamhet i syfte att skapa resurser för sina ändamål, dvs. utan att vinst delas ut till medlemmar, ägare eller andra personer. De ideella organisationerna genomför också i en ökande omfattning uppdrag mot ersättning från stat, kommun och landsting. För många människor innebär det ett särskilt värde att en tjänst, t.ex. inom vården eller omsorgen, utförs av en ideell organisation. Den ideella sektorns möjligheter att öka mångfalden i utbudet av välfärdstjänster innebär också en vik- tig tillgång i ett samhälle med en åldrande och alltmer diversifierad befolkning. Vidare är sam- manslutningarna inom den ideella sektorn, t.ex. de sociala företagen, viktiga som en väg till del- aktighet och sysselsättning för människor som står långt från arbetsmarknaden. För att den ide- ella sektorns entreprenörskap bättre ska kunna tas tillvara och utvecklas vidare behövs ökad kunskap, både om den ideella sektorn, dess sammansättning och funktionssätt och om möj- ligheter och former för samverkan mellan den offentliga och den ideella sektorn. Det kan t.ex. handla om information och utbildning för offentliga aktörer om hur uppdrag kan ges till ideella organisationer. Föreningslagsutredningen (Ju 2008:10) gör för närvarande en översyn av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (se delbetänkandet Enklare beslutsfattande i eko-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

nomiska föreningar, SOU 2009:37). Översynen ska vara klar den 1 november 2010.

Dialog

Under hösten 2007 bjöd regeringen in idéburna organisationer verksamma inom det sociala området till en dialog i syfte att utveckla relatio- nen mellan staten och den ideella sektorn. Dia- logen resulterade i att en överenskommelse kunde slutas mellan regeringen, idéburna organi- sationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2008 (IJ2008/2110/UF). Denna överenskommelse, som innehåller centrala principer, åtaganden och åtgärder som vardera part ska genomföra, är ett viktigt första steg mot ett närmare partnerskap mellan den offentliga och den ideella sektorn. I ett sådant partnerskap är den ideella sektorns självständighet central, samtidigt som vägar för ett bättre tillvaratagande av kunskapen och engagemanget inom den ideella sektorn kan utvecklas. En partssammansatt arbetsgrupp har skapats för att följa upp överenskommelsen och genomförandet av de åtgärder som formulerats där. Uppföljningsarbetet kommer bl.a. att omfatta årliga dialogkonferenser, uppföljnings- rapporter och tematiska studier. I januari 2009 inledde regeringen en ny dialog med idéburna organisationer, denna gång inom integrations- området (IJ2009/60/UF). Arbetet fortsätter under hösten 2009 och våren 2010.

Mångfald

Genom sin förmåga att skapa möten mellan människor och delaktighet i samhället har den ideella sektorn stor potential att bidra till att samhällets mångfald bättre ska kunna tas tillvara. Den ideella sektorn engagerar i dag främst män- niskor som är väletablerade i samhällslivet och når inte alla delar av befolkningen i samma utsträckning. Människor som är arbetslösa eller har låg inkomst är t.ex. inte engagerade i den ide- ella sektorn i samma utsträckning som de som har arbete. Personer som nyligen anlänt till Sverige är ett annat exempel på en grupp som ofta har ett intresse av föreningslivet och den ideella sektorn men som samtidigt saknar både kontakter inom sektorn och kunskap om vilket utbud av aktiviteter som finns. Det är sannolikt

155

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

att fler människor skulle vilja engagera sig inom den ideella sektorn om ideella organisationer mer aktivt kunde söka upp människor inom olika områden och delar av befolkningen. Vidare är det angeläget att den ideella sektorn stimuleras att mer aktivt arbeta för ökad mångfald inom sina egna verksamheter och organ.

Kunskapsutveckling

Mot bakgrund av de förändringar som välfärds- staten och det civila samhället genomgår är det angeläget att det finns aktuell kunskap om den ideella sektorns utveckling, sammansättning och roll i samhällslivet. Angelägna frågor om den ideella sektorn är bl.a. dess roll i den framtida demokratin, det ideella engagemangets utveck- ling och de ideella organisationernas roll i väl- färdsstaten och för integrationen. Som en bas och förutsättning för denna kunskap behöver även statistiken om den ideella sektorn förbätt- ras. Utredningen om den generella folkrörelse- politiken har i sitt betänkande Rörelser i tiden (SOU 2007:66) lämnat förslag om kunskapsut- veckling och statistik.

Regeringen anser mot bakgrund av förslagen i betänkandet att ett forskningsprogram om det civila samhället bör inrättas under 2010 i syfte att utveckla kunskapen om de ideella organisatio- nernas och det civila samhällets roll och villkor. Programmet bör pågå under 10 år. Insatser för att underlätta mer tillämpade forskningsbaserade studier och spridning av forskningsbaserad kun- skap planeras också. Vidare föreslås att insatser vidtas i syfte att utveckla statistiken om den ide- ella sektorn. Förslaget om inrättandet av ovan- stående forskningsprogram och insatser för att förbättra statistiken om den ideella sektorn kommer att utvecklas i den proposition om politiken för den ideella sektorn som regeringen avser att överlämna till riksdagen senare i höst.

Samtidigt är det viktigt att säkerställa att skatte- medel används på ett ändamålsenligt sätt. Bidragssystemen bör vara transparenta, stabila och ge goda möjligheter för ideella organisatio- ner att agera både som röstbärare för sina med- lemmar och som utförare av verksamhet, t.ex. samhällstjänster. Under 2009 har en kartläggning genomförts inom Regeringskansliet med syftet att skapa en bättre helhetsbild av de statliga bidragen till ideella organisationer, bl.a. vilka bidragstyper som används och vilka villkor som ställs. Mot bakgrund av kartläggningen bedömer regeringen att det är viktigt att tillse att fler bidrag grundas på förordningar så att förutsäg- barheten i bidragssystemen ökar. Vidare är det angeläget att verka för att projektbidragens andel av de totala bidragen inte fortsätter att öka på de mer generella organisationsbidragens bekostnad. Villkoren för organisationsbidrag och andra mer generella bidragstyper bör också på sikt bli mer enhetliga.

Kvinnoorganisationer som är anslutna till de politiska partierna kan inte såsom andra kvinno- organisationer få stöd enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering. Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer har därför tilldelats stöd i särskild ordning under perioden 2006 t.o.m. 2009. Genom budgetpro- positionen för 2008 inrättades ett särskilt stats- bidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoor- ganisationer (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 17, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58) dock utan att stödets fördelning fick en långsiktig lösning. Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska besluts- processen och att stärka kvinnors ställning i det politiska beslutsfattandet och avser därför att långsiktigt avsätta medel för detta ändamål. Regeringen planerar att under våren 2010 över- lämna en proposition till riksdagen med förslag till lag om fördelning av stödet till riksdagsparti- ernas kvinnoorganisationer.

Bidragsfrågor

Liksom folkrörelsepolitiken kommer politiken för den ideella sektorn att omfatta generella frå- gor kring bidrag till ideella organisationer. Grundläggande värden inom detta område är de ideella organisationernas självständighet och oberoende, såväl gentemot den offentliga sek- torn som gentemot det privata näringslivet.

Allmänna samlingslokaler

En viktig förutsättning för möten och en utveckling av föreningslivet och den ideella sek- torn är att det finns samlingslokaler där männi- skor kan komma samman och bedriva ideell verksamhet. Genom statens stöd till de allmänna samlingslokalerna, som fördelas av Boverket, erbjuds människor mötesplatser för att delta i

156

kulturarrangemang, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra, utveckla sin ort och bygd eller utöva sina fritidsintressen. De all- männa samlingslokalerna finns över hela landet.

Internationellt arbete

Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer organisationen Forum för frivilligt socialt arbete att anordna en konferens för ett stort antal ide- ella organisationer från EU:s medlemsstater. Regeringskansliet kommer att delta i konferen- sen, som kommer att behandla frågor om delta- gande, demokrati och ett aktivt medborgarskap i EU-samarbetet. Under Sveriges ordförandeskap kommer även kommissionens förslag om att utse 2011 till Europeiska året för volontärarbete att behandlas av ministerrådet.

15.5Idrottsfrågor

15.5.1 Resultatredovisning

15.5.1.1 Mål

Riksdagen har i maj 2009 antagit mål för statens stöd till idrott (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Mål och syften med bidraget är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motio- nera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.

15.5.1.2 Resultat

Den fria och självständiga idrottsrörelsen är en viktig del av vårt samhälle. Antalet medlemmar i åldern 7–70 år inom idrottsrörelsen är cirka 3,1 miljoner varav flickor och kvinnor utgör 46 pro- cent och pojkar och män 54 procent. Cirka 2,2 miljoner människor av dessa är aktiva medlem-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

mar. Antalet elitidrottare uppskattas till cirka 7 000 personer.

Under 2009 uppgår det samlade statliga stödet till idrotten till 1 783 miljoner kronor, varav 445 miljoner kronor fördelas över statsbudgeten och 1 338 miljoner kronor utgör bidrag från AB Svenska Spel.

Barn- och ungdomsverksamhet

Bidraget till idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet uppgick 2008 till 700 miljoner kronor vilket var en ökning med 44 miljoner kronor jämfört med 2007. Antalet deltagartill- fällen uppgick 2008 till cirka 56,6 miljoner för- delade på 40 procent flickor och 60 procent poj- kar. Antalet deltagartillfällen har minskat med en procent jämfört med 2007.

Den särskilda satsningen på svensk idrott, Idrottslyftet, uppgår till 500 miljoner kronor som utbetalas årligen under mandatperioden. Satsningens främsta syfte är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta högre upp i åldern. Allt arbete ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Priori- terade områden är att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare samt att samverka med skolorna.

Under det första verksamhetsåret har 280 miljoner kronor betalats ut som föreningsstöd, 90 miljoner kronor till speciella insatser och 122 miljoner kronor till förbundsutvecklingsstöd främst i form av utbildning och insatser för att utveckla den interna demokratin. Resterande 8 miljoner kronor har avsatts för rådgivning, utvärdering m.m.

Samtliga specialidrottsförbund och distrikt har deltagit i Idrottslyftet. Drygt 8 600 före- ningar har genomfört nära 12 700 satsningar som totalt har inneburit över fem miljoner deltagar- tillfällen varav flickor har svarat för 51 procent och pojkar för 49 procent. Cirka 2 500 före- ningar har kunnat utbilda idrottsledare i samar- bete med SISU Idrottsutbildarna.

Närmare 50 miljoner kronor ur Idrottslyftet har använts till 177 olika insatser för ökad till- gänglighet. Bidrag har i första hand getts till nya och befintliga idrottsanläggningar. Dessa bidrag har medverkat till att kommuner och privata

157

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

finansiärer har skjutit till mer än sju gånger så stora belopp för samma ändamål.

ver även egen utvecklingsverksamhet och har under 2008 publicerat nio rapporter.

Gemensam administration och centrala idrottsorganisationer

Det statliga stödet över anslaget till idrottens gemensamma administration, centrala idrotts- organisationer m.m. uppgick 2008 till 323 mil- joner kronor vilket är samma belopp som 2007. Utöver dessa medel tillförs Sveriges Riksidrotts- förbund årligen 60 miljoner kronor som ett sär- skilt bidrag från AB Svenska Spel.

Distriktsförbunden företräder på regional nivå den samlade idrotten gentemot landsting, kom- muner, myndigheter och andra organisationer. Stödet till distriktsförbunden och Got- land/Nordkalottstödet uppgick 2008 till 27,7 miljoner kronor vilket är samma belopp som för 2007.

En samlad elitsatsning

Regeringen beslutade i januari 2009 att Riksid- rottsförbundet av idrottens andel av överskottet från AB Svenska Spels verksamhet under 2007 får disponera högst 134 miljoner kronor till en flerårig samlad förbundsövergripande och behovsprövad elitsatsning inom svensk idrott med syfte att stärka idrottsutövares internatio- nella konkurrenskraft. RF har i juni 2009 med- delat att förbundet tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralym- piska Kommitté enats om en modell för ett samlat elitidrottsstöd. Sammanlagt 26 miljoner kronor har i ett första steg betalats ut till speci- alidrottsförbundens elitverksamhet.

Idrottens forskning

Bidraget till idrottsforskning ges främst till Centrum för idrottsforskning som har till upp- gift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område. Budgeten för 2008 var 20 miljoner kronor, varav 13 miljo- ner kronor från anslaget 13:1 Stöd till idrotten vilket var samma belopp som 2007. Till största delen har resurserna använts för att stödja idrottsrelaterad forskning och tjänster. Stöd har betalats ut till 99 projekt under 2008. RF bedri-

Specialidrott inom gymnasieskolan

Det statliga stödet 2008 till specialidrott inom gymnasieskolan uppgick till 39 miljoner kronor vilket är samma belopp som 2007. Under 2008 bedrevs verksamhet vid 62 riksidrottsgymnasier för 37 specialidrottsförbund. Antalet elevplatser uppgår till 1 297 stycken. Statens stöd har gjort det möjligt för elitidrottande flickor och pojkar att kombinera idrottslig utveckling med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Eleverna erbjuds kvantitativt och kvalitativt bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö inför en framtida elitkarriär.

Anläggningsstöd

RF betalar ut ca 20 miljoner kronor per år i anläggningsbidrag. Bidraget kan sökas av idrottsföreningar anslutna till RF. Under 2008 har 181 föreningar fått bidrag för investeringar i sina idrottsanläggningar. Bidrag kan beviljas för uppförande, om- och tillbyggnad av anläggning för idrotts- och friluftsliv (även s.k. näridrotts- plats). Bidrag prioriteras för bl.a. investeringar som främjar föreningens möjlighet till utveckling av barns och ungdomars verksamhet, jämställd- hetsskapande åtgärder, tillgänglighet för funk- tionshindrade, miljöförbättringar och energief- fektivitet samt idrott i närmiljön.

Nationella insatser mot dopning

Dopning inom idrotten ska aktivt motverkas. Statsbidraget för detta ändamål uppgick 2008 till 23 miljoner kronor, vilket var samma belopp som 2007. Antalet provtagningar under 2008 uppgick till drygt 3 600 tester inklusive blodprov och epo-analyser varav 65 procent var utom täv- ling. Kontrollerna utfördes av 175 särskilt utbil- dade kontrollanter. Totalt ledde 23 prover till anmälan och bestraffning varav sex stycken avsåg elitidrottare.

158

Internationellt samarbete

Internationella insatser mot dopning

Den av Unescos generalkonferens antagna glo- bala konventionen mot dopning inom idrotten som trädde i kraft den 1 februari 2007 utgör ett viktigt steg i det utökade internationella arbetet mot dopning inom idrotten. Ett stort antal sta- ter, varav Sverige var först, har anslutit sig till konventionen. Sverige har även bidragit till finansieringen av verksamheten inom WADA, den av regeringar och den olympiska rörelsen gemensamt instiftade Världsantidopningsbyrån. WADA har under många år framgångsrikt utvecklat arbetet mot dopning. Arbetet var under 2008 inriktat på den nya världsantidop- ningskod som trädde i kraft den 1 januari 2009. Arne Ljungqvist, representerande Internationella Olympiska Kommittén, har under 2008 varit vice ordförande i WADA. De europeiska reger- ingarnas samordning i WADA-frågor hanteras inom en ad hoc-kommitté under Europarådet. Kommittén var under svenskt ordförandeskap mellan 2003 och 2008. Inom Europarådets anti- dopningskonvention bedrivs även ett omfat- tande övervakningsarbete av staternas efterlev- nad av sina åtaganden i konventionen.

Europarådet

Sverige anslöt sig den 1 januari 2008 till Europa- rådets vidgade partiella avtal om idrott, EPAS. EPAS förberedde det formella idrottsminister- mötet i Aten i december 2008. Temat för mötet var idrottens etik och självständighet.

Europeiska unionen

Inom EU har arbetet fortsatt med handlings- planen som benämns Pierre de Coubertin. Pla- nen har fogats till den av Europeiska kommis- sionen under 2007 beslutade vitboken om idrott. Under det franska ordförandeskapet anordnades ett informellt idrottsministermöte där särskilt frågor om idrottens rättsliga ställning inför EG- rätten togs upp.

Idrottens studieförbund

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och utbildar ledare för idrottens behov. SISU är huvudman för idrottsfolkhögskolan Bosön. SISU Idrottsutbildarna erhöll 2008 142,4 miljo- ner kronor från anslaget 25:13 Statligt stöd till

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

vuxenutbildningen vilket var 2,4 miljoner kronor mer än 2007.

15.5.1.3 Analys och slutsatser

Regeringen anser att de medel som ställts till idrottens förfogande från AB Svenska Spel till- sammans med statsanslaget har gett idrottsrörel- sen goda möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar. Genom de ökade resurser som tillförts idrottsrörelsen under flera år har stödet kunnat ökas såväl för idrottens centrala organisationer som för den lokala föreningsverksamheten för barn och ung- domar. Idrottsrörelsen har getts stor frihet att under eget ansvar disponera statens stöd.

Sveriges engagemang i arbetet mot dopning inom idrotten är betydande. Riksidrottsförbun- dets arbete med att utveckla det nationella arbe- tet bedöms vara framgångsrikt. Förbundets aktiva deltagande i samarbete med regeringen i det internationella arbetet mot dopning bedöms främja elitidrottares möjligheter att tävla i en dopningsfri idrott.

I och med EPAS kan den verksamhet som tidigare bedrivits inom Europarådets ordinarie program och budget vidareutvecklas i nya for- mer som öppnar för anslutning av länder utanför Europarådets medlemskrets samt ett närmare samarbete med idrottsrörelsen.

15.5.2Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att re- geringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2010 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2009 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2010 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 500 000 000 kronor till den särskilda satsningen

159

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Idrottslyftet att fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar för bidraget som kan komma att beslutas av regeringen.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen god- känner att regeringen på AB Svenska Spels ordi- narie bolagsstämma 2010 verkar för att bolags- stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2009 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.

15.5.3 Politikens inriktning

Politikens inriktning för idrottsfrågorna åter- finns i avsnitt 2.

15.6Friluftspolitik

15.6.1 Resultatredovisning

15.6.1.1 Resultat

Naturvårdsverket har ansvar för friluftslivsfrå- gor. Naturvårdsverket finansierar forsknings- programmet ”Friluftsliv i förändring” med en budget på totalt 17 miljoner kronor under 2006– 2009.

Fram till och med den 30 juni 2009 har inom Naturvårdsverket funnits ett råd för friluftsliv, Friluftsrådet. Rådets uppgift har varit att skapa bevara och utveckla förutsättningar för friluftsli- vet samt att tydliggöra friluftslivets samhälls- nytta. Rådet har bistått och samverkat med myndigheter, forskare och organisationer som har anknytning till friluftslivet. Sedan 2004 har Friluftsrådet fördelat statsbidrag till olika fri- luftsorganisationer. Under 2008 har organisa- tionsbidrag och verksamhetsbidrag lämnats till Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och Fis- kevårdsförbund samt till Svenska Livräddnings- sällskapet. Endast organisationsbidrag har läm- nats till Cykelfrämjandet, Svenska Botaniska Föreningen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Svenska Båtunionen, Svenskt Friluftsliv, Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Ornitologiska Förening, Svenska Folksportförbundet och Naturskoleföreningen. Endast verksamhetsbi- drag har lämnats till Svenska Naturskyddsföre-

ningen, Svenska Scoutrådet, Svenska turistföre- ningen, Fältbiologerna, Riksförbundet 4H, Svenska Klätterförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Kanotförbundet och Förbundet Skog och ungdom. Organisationsbi- dragen ger nödvändig grund för friluftsorganisa- tionerna att kunna erbjuda sina medlemmar ser- vice och stöd. Friluftsrådets bidrag utgör för många en stor del av omsättningen och är en förutsättning för verksamheten. Under 2008 hade Friluftsrådet integration, barn och ungdo- mar, äldre och funktionshindrade, tätortsnära natur och nya metoder för att utveckla friluftsli- vet, som prioriterade områden för verksamhets- bidragen. De organisationer som fått verksam- hetsbidrag har till stor del fokuserat på barn och ungdomar samt integration. Bl.a. har över 100 000 barn och vuxna deltagit i kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse”, 10 000 skolbarn har del- tagit i aktivitetsdagar med fiske och friluftsliv, ”Klassdraget” över 600 simlärare/badvakter har utbildats, 400 personer har blivit utbildade i mångfaldsfrågor inom Scoutrörelsen och 156 lärare har lärt sig mer om utomhuspedagogik i projektet ”Bevara barnens skogar”.

Våren 2009 anordnade Friluftsrådet tillsam- mans med Naturvårdsverket en tankesmedja om friluftsliv, tätortsnära natur och stränder.

I februari 2009 överlämnade regeringen pro- positionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (prop. 2008/09:119) till riksdagen. Riksdagen har antagit förslaget (bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227). De nya bestämmelserna lyfter fram strandskyddets vär- den och syften, samtidigt som de också öppnar för ökade möjligheter till större regionalt och lokalt ansvar och inflytande. Stränder har mycket stor betydelse för friluftsliv och natur- upplevelser. I syfte att skapa förutsättningar för en ökad insyn i tillämpningen av strandskydds- bestämmelserna utvidgas rätten att överklaga kommunernas eller länsstyrelsernas beslut om undantag från strandskyddet till att även omfatta friluftsorganisationer.

I Hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/09:214) redovisar regeringen åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden bl.a. i den tätortsnära naturen där skyddet av stränder är av stor betydelse. Se vidare utgifts- område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj- ning och byggande samt konsumentpolitik avsnitt 4.4.1.1 och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.5.16.

160

Länsstyrelserna i storstadsregionerna Stock- holm, Göteborg och Skåne tog 2003 på reger- ingens uppdrag fram var sitt program för beva- rande av tätortsnära natur. Programmen togs fram i samverkan med kommunerna och andra aktörer och avser skydd av ett antal naturområ- den genom bildande av såväl statliga som kom- munala naturreservat. Genom programmen kommer viktiga tätortsnära naturområden att få ett långsiktigt skydd i storstadsområdena, där konkurrensen om mark är som störst. Länssty- relserna lämnade i september 2008 på regering- ens uppdrag en lägesrapport om arbetet enligt programmen för skydd av tätortsnära natur. Arbetet med genomförande av programmen har påbörjats i alla tre län men nått olika långt. I Stockholms län har en knapp tredjedel av pro- grammets föreslagna områden blivit skyddade, i övriga län en mindre andel.

I utredningen Myndighet för miljön – en granskning av Naturvårdsverket (SOU 2008:62) föreslås bl.a. att nuvarande reglering av ett antal råd vid Naturvårdsverket, där ibland Friluftsrå- det, bör tas bort ur Naturvårdsverkets instruk- tion. Utredningen har remissbehandlats och frå- gan om den framtida hanteringen av ansvaret för fördelning och utbetalning av statsbidrag till friluftsorganisationer bereds nu inom Reger- ingskansliet. Då förordnandet av ledamöter inom Friluftsrådet upphörde per den 1 juli 2009 hanteras fördelning och utbetalning av statsbi- drag till friluftsorganisationer tills vidare av Naturvårdsverket i avvaktan på regeringsbeslut om eventuellt ändrat ansvar.

15.6.1.2 Analys och slutsatser

Friluftorganisationerna är viktiga för att skapa intresse och möjlighet för såväl barn och ung- domar som vuxna att utöva friluftsaktiviteter. Andra viktiga uppgifter är att skapa mötesplatser i naturen för människor med olika etnisk bak- grund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen samt att utveckla utomhuspedago- gikens betydelse i skolan. Det är av stor bety- delse att det finns tillräckligt med attraktiva och upplevelserika naturmiljöer i tätorternas närhet. Länsstyrelsernas program för skydd av tätorts- nära natur bidrar till detta. Sammanfattningsvis konstaterar regeringen, liksom tidigare år, att de sätt som bidragen använts till under 2008 upp- fyller bidragens syften och har i många fall inne-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

burit att föreningarna lyckats bättre än sina upp- satta mål. Se även utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.5.12 .

15.6.2 Politikens inriktning

En rik tillgång på natur och ideella organisatio- ners engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Sveriges sko- gar, fjäll och sjöar skapar stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv. Det finns många positiva effekter av friluftsliv, såsom hälsa och välbefin- nande, ökad kunskap om natur och miljö samt social gemenskap. Regeringen ser positivt på att det finns en mångfald av möjligheter att utöva friluftsliv, på egen hand eller i organiserade former. Skolor och förskolor har också stor betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv. Inte minst har ur- och skurpedagogiken hos flera förskolor bidragit till att öka intresset för att vara ute i naturen bland många barn.

Regeringen anser att allemansrätten är viktig för friluftslivet. Rätten att röra sig fritt i skog och mark samt att plocka bär och svamp är något unikt för Sverige och som vi ska värna. Alle- mansrätten bygger på sedvanerätt och har ett långt historiskt ursprung. I dag har den fria rät- ten att vistas i skog och mark stor betydelse för friluftsliv och turism. Samtidigt måste hänsyn tas till markägaren och till naturens villkor. Det är viktigt att skador på naturen inte uppstår.

Strändernas naturvärden ska långsiktigt skyd- das. De nya strandskyddsbestämmelserma kom- mer att stärka skyddet i många områden med hög exploatering samtidigt som den öppnar för utveckling av landsbygden genom att strandnära bebyggelse blir möjlig i särskilt utpekade områ- den. De nya reglerna säkrar allmänhetens rätt till tillträde till stränderna och bevarandet av goda livsvillkor för djur och växter. Även fortsätt- ningsvis kommer det finnas goda möjligheter till friluftsliv i strandområden. Se även under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

De ideella organisationerna och det personliga engagemanget bidrar starkt till att upprätthålla och utveckla intresset för och utövandet av fri- luftsaktiviteter. Friluftsorganisationernas verk- samhet är mycket viktig för samhället. Reger- ingen betonar vikten av att friluftsorganisatio- nerna fortsätter att verka i nya och gamla former, och att det även framöver finns en mångfald av

161

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

friluftsverksamheter som är lättillgängliga för alla grupper i samhället.

15.7Budgetförslag

15.7.1 13:1 Stöd till idrotten

Tabell 15.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2008	Utfall			Anslags-
2008	Utfall	445 520		sparande	93
			1	Utgifts-
2009	Anslag	445 551	1	prognos	434 794
2010	Förslag	1 204 851

2011	Beräknat	1 204 851

2012	Beräknat	1 204 851

Anslaget används för stöd till idrotten huvud- sakligen enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet för sådan verk- samhet som avses i lagen (1995:361) om över- lämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.

Anslaget finansierar bl.a. idrottens barn- och ungdomsverksamhet, idrottens gemen- samma verksamhet, antidopning samt olym- pisk och paralympisk verksamhet.

Regeringens överväganden

Tabell 15.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13.1 Stöd till idrotten

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	445 551	445 551	445 551
Förändring till följd av:
Beslut	760 000	760 000	760 000
Överföring till/från andra
anslag	-700	-700	-700
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 204 851	1 204 851	1 204 851

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen har fått riksdagens godkännande att skapa ett stabilt finansieringssystem för stödet till idrotten. Den finansiering som tidigare erhölls i form av bidrag från AB Svenska Spel med undantag av Idrottslyftet upphör och

ersätts av ett förhöjt statsanslag med 760 000 000 kronor. Från anslaget föreslås 700 000 kronor föras över till utgiftsområde 1 anslag 5:1 Läns- styrelserna m.m. för att finansiera kampsports- delegationen inom Länsstyrelsen i Örebro län.

Regeringen föreslår att 1 204 851 000 kronor anvisas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 1 204 851 000 kronor respektive 1 204 851 000 kronor.

15.7.213:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tabell 15.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2008	Utfall			Anslags-
2008	Utfall	32 199		sparande	43 876
			1	Utgifts-
2009	Anslag	32 326	1	prognos	35 418
2010	Förslag	32 164

2011	Beräknat	32 164

2012	Beräknat	32 164

Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (1995:1593) om bidrag till allmänna samlings- lokaler för statsbidrag till köp, ny- eller tillbygg- nad, ombyggnad eller standardhöjande repara- tioner av allmänna samlingslokaler och för han- dikappanpassning samt bidrag för verksamhets- utveckling. Det sistnämnda bidraget avser stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ung- domsverksamhet inom kultur- och fritidsområ- det eller stimulera sådan verksamhet och för utveckling av ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlings- lokaldelegation fördelar medel enligt förord- ningen.

162

Regeringens överväganden

Tabell 15.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	32 326	32 326	32 326
Förändring till följd av:
Beslut	-162	-162	-162

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	32 164	32 164	32 164

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen avser att under hösten 2009 lämna en proposition om politiken för den ideella sektorn, i vilken föreslås att det fr.o.m. 2010 genomförs ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället (se avsnitt 15.4.3.) För att bidra till finansieringen av detta forskningsprogram före- slås att anslaget minskas med 162 000 kronor för att föras till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn.

Regeringen föreslår att 32 164 000 kronor anvisas under anslaget för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till samma belopp.

15.7.313:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tabell 15.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	30 759		sparande	1 569
2009	Anslag	30 759	1	Utgifts-
2009	Anslag	30 759	1	prognos	27 622
2010	Förslag	28 163
2011	Beräknat	28 163

2012	Beräknat	28 163

Anslaget disponeras i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organi- sering.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:3 Bidrag för kvinnors organisering

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	28 305	28 305	28 305
Förändring till följd av:
Beslut	-142	-142	-142

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	28 163	28 163	28 163

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen avser att under hösten 2009 lämna en proposition om politiken för den ideella sektorn, i vilken föreslås att det fr.o.m. 2010 genomförs ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället (se avsnitt 15.4.3.) För att bidra till finansieringen av detta forskningsprogram före- slås att anslaget minskas med 142 000 kronor för att föras till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn.

Regeringen föreslår att 28 163 000 kronor anvisas under anslaget för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till samma belopp.

15.7.4 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tabell 15.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	25 091		sparande	31
2009	Anslag	24 910	1	Utgifts-
2009	Anslag	24 910	1	prognos	24 910
2010	Förslag	24 785

2011	Beräknat	24 785
2012	Beräknat	24 785

Anslaget används för statsbidrag till friluftsorga- nisationer.

163

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:4 Stöd till friluftsorganisationer

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	24 910	24 910	24 910
Förändring till följd av:
Beslut	-125	-125	-125

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	24 785	24 785	24 785

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen avser att under hösten 2009 lämna en proposition om politiken för den ideella sektorn, i vilken föreslås att det fr.o.m. 2010 genomförs ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället (se avsnitt 15.4.3.) För att bidra till finansieringen av detta forskningsprogram före- slås att anslaget minskas med 125 000 kronor för att föras till anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn.

Regeringen föreslår att 24 785 000 kronor anvisas under anslaget 13:4 Stöd till friluftsorga- nisationer under 2010. För 2011 beräknas ansla- get till 24 785 000 kronor och för 2012 beräknas anslaget till 24 785 000 kronor. Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt vad som anges i tabellen ovan.

15.7.513:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tabell 15.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	15 000		sparande	0
2009	Anslag	15 000	1	Utgifts-
2009	Anslag	15 000	1	prognos	15 000
2010	Förslag	15 000
2011	Beräknat	15 000

2012	Beräknat	15 000

Anslaget får användas för bidrag till riksdagspar- tiernas kvinnoorganisationer.

Regeringens överväganden

Tabell 15.11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	15 000	0	0
Förändring till följd av:
Beslut		15 000	15 000

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 000	15 000	15 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Regeringen anser att det är väsentligt att främja kvinnors deltagande i den demokratiska besluts- processen och att stärka kvinnors ställning i det politiska beslutsfattandet. Regeringen föreslår därför att bidraget till riksdagspartiernas kvin- noorganisationer tillförs långsiktigt. Bidraget finansieras genom medel inom ramen för reger- ingens jämställdhetssatsning.

Regeringen föreslår att 15 000 000 kronor an- visas under anslaget 13:5 Bidrag till riksdagsparti- ers kvinnoorganisationer för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till samma belopp.

15.7.613:6 Insatser för den ideella sektorn

Tabell 15.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

		Anslags-
2008	Utfall	sparande
		Utgifts-
2009	Anslag	prognos
2010	Förslag	23 238

2011	Beräknat	24 058
2012	Beräknat	22 758

Ett nytt anslag föreslås föras upp på statsbudge- ten för den ideella sektorn. Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn disponeras för kunskaps- utveckling, uppföljning och vissa andra initiativ som syftar till att främja den ideella sektorn. Anslaget kan även användas för sådana administ- rativa kostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

164

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Regeringens överväganden

Tabell 15.13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009
Förändring till följd av:
Beslut	23 238	24 058	22 758

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	23 238	24 058	22 758

Regeringen avser att senare i höst lämna en pro- position till riksdagen om politiken för den ide- ella sektorn. En viktig del av propositionen utgörs av den närmare planeringen av ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället som avses inrättas under 2010. Forskningssatsningen avses även omfatta insatser för tillämpade forsk- ningsbaserade studier och spridning av forsk- ningsbaserad kunskap, liksom insatser för att förbättra statistiken om den ideella sektorn. Regeringen föreslår att forskningssatsningen finansieras genom att cirka 22 miljoner kronor avsätts från anslag för bidrag riktade till ideella organisationer inom ett antal berörda utgiftsom- råden. Vilka anslag som berörs framgår under respektive utgiftsområde.

Vidare förs 1 300 000 kronor över från ansla- get 12:2 Ungdomsstyrelsen till anslaget 13:6

Insatser för den ideella sektorn för uppföljning av regeringens dialog med idéburna organisationer på det sociala området. Denna förstärkning beräknas även för 2011.

Regeringen föreslår att 23 238 000 kronor anvisas under anslaget 13:6 Insatser för den ide- ella sektorn för 2010. För 2011 beräknas anslaget till 24 058 000 kronor och för 2012 till 22 758 000 kronor.

165

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16 Vuxenutbildning under utgiftsområde

16.1Budgetförslag

Verksamheten presenteras under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 6 Vuxenutbildning.

16.1.1 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tabell 16.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	3 106 957		sparande	0
2009	Anslag	3 166 290	1	Utgifts-
2009	Anslag	3 166 290	1	prognos	3 166 290
2010	Förslag	3 260 013

2011	Beräknat	3 352 924	2
2012	Beräknat	3 419 982	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 260 013 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 3 260 013 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för statsbidrag till folkbild- ningen. Anslaget används vidare för Folkbild- ningsrådets förvaltningskostnader och utgifter för Folkbildningsnätet.

Anslaget används även för bidrag till Nordiska folkhögskolan i Genève.

Regeringen avser att under hösten 2009 lämna en proposition om politiken för den ideella sek- torn, i vilken föreslås att det fr.o.m. 2010 genomförs ett tioårigt forskningsprogram om det civila samhället (se utgiftsområde 17, avsnitt 15.4.3.) För att bidra till finansieringen av de för- slag som kommer att lämnas i propositionen minskas detta anslag med 15 831 000 kronor

fr.o.m. 2010 för att tillföras anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 260 013 000 kronor för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 3 352 924 000 kronor respektive 3 419 982 000 kronor.

Tabell 16.2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:1 Bidrag till folkbildningen

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	3 166 290	3 166 290	3 166 290
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	109 554	202 916	270 300
Beslut	-15 831	-16 282	-16 608

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	3 260 013	3 352 924	3 419 982

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

167

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

16.1.214:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

Tabell 16.3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	74 412		sparande	5 361
2009	Anslag	79 828	1	Utgifts-
2009	Anslag	79 828	1	prognos	79 828
2010	Förslag	79 957
2011	Beräknat	82 351	2

2012	Beräknat	83 998	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 79 957 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 79 957 tkr i 2010 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att finansiera utgifter för bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Vidare används anslaget för att finansiera utgifter för statsbidrag till

folkhögskoleförlagd utbildning av tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade och tecken- språklärarutbildning samt för utgifter för admi- nistration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.

Anslaget används även för att finansiera utgifter för bidrag och administrationskostnader till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2011.

Tabell 16.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–
Ingående åtaganden	11 040	12 000	12 000	12 000

Nya åtaganden	12 000	12 000	12 000
Infriade åtaganden	-11 040	-12 000	-12 000	-12 000

Utestående åtaganden	12 000	12 000	12 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	12 000	12 000	12 000

168

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 79 957 000 kronor för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 82 351 000 kronor respek- tive 83 998 000 kronor.

Tabell 16.5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	79 828	79 828	79 828
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	129	2 523	4 170
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	79 957	82 351	83 998

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

16.1.314:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tabell 16.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	15 676		sparande	0
2009	Anslag	15 708	1	Utgifts-
2009	Anslag	15 708	1	prognos	15 708
2010	Förslag	15 770

2011	Beräknat	16 206	2
2012	Beräknat	16 531	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 770 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 15 770 tkr i 2010 års prisnivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

Ändamålet med anslaget är att finansiera utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning och administrativa utgifter för verksamheten. Vidare får medlen användas i begränsad omfattning för utvecklingsinsatser.

Regeringens överväganden

Regeringen har i volym 8 avsnitt 6 Vuxenutbild- ning redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsätt- ningsvis ska bedrivas i samma omfattning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 770 000 kronor för 2010. För 2011 och 2012 beräknas anslaget till 16 206 000 kronor respek- tive 16 531 000 kronor.

Tabell 16.7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 14:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	15 708	15 708	15 708
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	62	498	823
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 770	16 206	16 531

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

169

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

17 Tillsyn av spelmarknaden

17.1Omfattning

Området omfattar frågor om tillsyn och reglering av spelmarknaden.

Lotteriinspektionen är förvaltningsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens upp- gifter innefattar bl.a. tillståndsgivning och typ- godkännande samt tillsyn av spelmarknaden.

17.2Mål

Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrolle- rade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, häst- sporten och staten.

Ovanstående mål är fastlagt av riksdagen (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212). Resultatredovisningen i det föl- jande görs i förhållande till detta mål.

17.3Resultatredovisning

17.3.1 Resultat

Spelmarknaden

Under 2008 beräknas den reglerade svenska spel- marknaden ha omsatt drygt 40 miljarder kronor brutto. Detta är en ökning med ca 5 procent jämfört med året innan. I denna summa ingår bruttoomsättningen för samtliga spelformer

med undantag för AB Svenska Spels Internet- poker och Casino Cosmopol. För Internetpoker redovisas den s.k. pokerraken, dvs. den avgift bolaget tar ut av spelarna, och för Casino Cos- mopol redovisas nettoomsättningen, dvs. omsättningen efter utbetalda vinster. En upp- skattning av bruttoomsättningen är i sistnämnda fall svår att göra då olika spelformer inom kasi- not har olika vinståterbetalningsprocent. Sam- manfattningsvis är bruttoomsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden således betyd- ligt högre.

Omsättningen efter utbetalda vinster är totalt ca 16 miljarder kronor. Det motsvarar en utgift på drygt 2 000 kronor per invånare över 18 år. I genomsnitt använder svenska folket knappt tre procent av sin disponibla inkomst till spel, räk- nat på omsättningen före utbetalda vinster. Om man i stället jämför omsättningen efter utbetalda vinster blir andelen drygt en procent av inkomsten i snitt.

Av spelmarknadens aktörer har Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) och Folkspel under 2008 erbjudit spel över Internet. Den samman- lagda försäljningen över Internet uppskattas till ca 6 miljarder kronor. Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska Inter- netsajter. Det saknas dock säkra uppgifter om omsättningen för dessa.

Svenska Spel har, jämfört med föregående år, ökat sin bruttoomsättning med drygt 4 procent. Omsättningen, exklusive Casino Cosmopol, uppgick till 21 224 miljoner kronor. I detta belopp ingår den s.k. pokerraken om 372 miljo- ner kronor, vilken är den avgift som bolaget tar ut av spelare på Internet. Omsättningen på Casino Cosmopol netto efter utbetalda vinster uppgick till 1 224 miljoner kronor. Svenska Spels

171

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

omsättning motsvarar sammanlagt en marknads- andel om ca 55 procent.

ATG:s bruttoomsättning uppgick till knappt 11 972 miljoner kronor, att jämföra med 11 869 miljoner kronor föregående år. Detta motsvarar en marknadsandel om 29 procent. När vinst och skatt betalats ut (under 2008 har ATG betalt 1 268 miljoner kronor i totalisatorskatt) och driftskostnaden täckts går överskottet från bola- gets verksamhet tillbaka till hästnäringen. Under 2008 tilldelades hästsporten 1 520 miljoner kro- nor.

Folkrörelsernas sammanlagda spel och lotte- rier uppskattas utgöra 14,7 procent av spelmark- naden. Det traditionella bingospelet och Bingo- lotto fortsätter att minska sin omsättning, medan övriga rikslotterier har ökat de senaste åren. Den största ökningen står Postkodlotteriet för med totalt 1 601 miljoner kronor i brutto- omsättning 2008.

De privata företag som bedriver restaurangka- sinospel har minskat sin bruttoomsättning de senaste åren och har cirka 1,3 procent av spel- marknaden.

17.3.2Spelmarknadens utveckling under 2008

De nationella spelregleringarna i EU-länderna ifrågasätts allt oftare. Domstolar i flera länder har begärt förhandsavgöranden hos EG-dom- stolen inom spelområdet, framför allt beträf- fande rätten att fritt tillhandhålla tjänster och gemenskapsrättens regler om etableringsfrihet. Svea hovrätt har begärt förhandsbesked i EG- domstolen i två mål gällande främjandeförbudet i lotterilagen (1994:1000).

Spelberoende har varit en viktig fråga. De svenska aktörernas arbete med spelansvarspro- gram, utbildning av personal och seminarier om spelens effekter har fortsatt under året. Världs- organisationen World Lottery Associations utsåg 2008 Svenska Spel till världens främsta spelbolag på området ansvarsfullt spelande.

Under året har de stora aktörerna på den reglerade spelmarknaden, i första hand Svenska Spel och ATG, fortsatt att befästa sin ställning på spelmarknaden, särskilt på Internet. Poker på Internet är fortfarande en stor spelform trots en viss avmattning.

17.3.3 Tillsynen av spelmarknaden

Syftet med all kontroll- och tillsynsverksamhet är att spelmarknaden ska vara sund och säker. Lotteriinspektionens uppgift är att se till att anordnaren bedriver sin spelverksamhet på ett korrekt sätt baserat på villkoren i det tillstånd eller den koncession som Lotteriinspektionen eller regeringen lämnat. Eftersom spelmarkna- den har utvecklats kraftigt de senaste åren, har kontrollen och tillsynen ställts inför nya upp- gifter. Detta har i sin tur lett till en ständig utveckling för att strukturera, dokumentera och planera tillsynen på ett effektivare sätt. Under året har Lotteriinspektionen prioriterat kontroll av förbudet att tillhandahålla spel till minderåriga med särskild fokus på värdeautomater och spel- ombud. Vidare har Lotteriinspektionen utveck- lat den tekniska tillsynen och genomfört en rad aktiviteter för att säkerställa att allt spel som sker via Internet sker på ett säkert och rättvist sätt. Under 2008 har Lotteriinspektionen även gjort tillsynsbesök på samtliga fyra kasinon med fokus på den tekniska tillsynen. Tyngdpunkten för till- synen av rikslotterierna har under året legat på verksamhetstillsyn.

I den stora nationella myndighetsgemen- samma satsningen mot den illegala spelverksam- heten hösten 2007, i vilken bl.a. Lotteriinspek- tionen deltog, beslagtogs drygt 400 illegala spelautomater. Tillslaget har lett till att Hovrät- ten för Västra Sverige i augusti 2009 dömde en person för bl.a. grovt dobbleri.

17.3.4 Analys och slutsatser

Lotteriinspektionens verksamhetsgren kontroll och tillsyn växer konstant och blir allt mer resurskrävande. Huvudskälet till detta är det utbredda illegala spelandet. Under 2008 har 40 procent av den tillgängliga tiden hos inspek- tionen ägnats åt kontroll och tillsyn av den legala spelmarknaden, 13 procent åt kontroll av illegal spelmarknad, 32 procent åt tillstånd och norm- givning samt 15 procent åt information.

Regeringen bedömer att Lotteriinspektionens fördelning av resurser och prioritering är i linje med utvecklingen på spelmarknaden. Det sam- lade resultatet ger också vid handen att målen för verksamheten är uppfyllda.

172

17.4Politikens inriktning

Regeringens ambition är att bedriva en ansvars- full spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn och brottsbekämpning ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin marknadsföring av verksamhe- ten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande.

Spelutredningens betänkande

Spelutredningen överlämnade den 15 december 2008 betänkandet En framtida spelreglering (SOU 2008:124) till regeringen. Betänkandet har remitterats och utredningens förslag är föremål för beredning i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma med förslag i syfte att få till stånd ett väl fungerande regelverk på området.

17.5Budgetförslag

17.5.1 15:1 Lotteriinspektionen

Tabell 17.1 Anslagsutveckling för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

			Anslags-
2008	Utfall	38 192	sparande	6 777
2009	Anslag	44 365	Utgifts-
2009	Anslag	44 365	prognos	40 627
2010	Förslag	44 860

2011	Beräknat	45 937	1
2012	Beräknat	46 856	2

1Motsvarar 44 948 tkr i 2010 års prisnivå.

2Motsvarar 44 948 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Lotteriinspektionens för- valtningskostnader.

Tabell 17.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2008	26 378	120	37 535	-11 037

Prognos 2009	28 000	50	42 663	-14 663

Budget 2010	28 000	50	45 822	-17 822

Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. De åtgärder som närmast är av

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 17

direkt rättsvårdande karaktär, och som syftar till att motarbeta illegalt spel, är sedan den 1 januari 2007 anslagsfinansierade. Detsamma gäller den egeninitierade utbildnings- och informations- verksamhet som myndigheten bedriver där ett naturligt avgiftskollektiv saknas.

Regeringens överväganden

Tabell 17.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 15:1 Lotteriinspektionen

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	44 365	44 365	44 365
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	585	1 574	2 493
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3	-90	-2	-2
Förslag/beräknat anslag	44 860	45 937	46 856

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Regeringen föreslår att anslaget för 2010 uppgår till 44 860 000 kronor. För 2011 beräknas ansla- get till 45 937 000 kronor och för 2012 till 46 856 000 kronor.

173