Budgetpropositionen för 2010

Andel kvinnor (%)

Andel män (%)

Professorer

Forskarass.

Utbildning och

universitetsforskning

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2010

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		19
2	Lagförslag..............................................................................................................		23
	2.1	Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om
		försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
		utvecklingsstörda barns skolgång ........................................................	23

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2009:695) om ändring i

		högskolelagen (1992:1434)...................................................................	24
3	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................		27
	3.1	Omfattning............................................................................................	27
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	27
	3.3	Indelning................................................................................................	28
	3.4	Utgiftsområdets styrmedel m.m..........................................................	37
	3.5	Resultatredovisning ..............................................................................	40
	3.5.1	Svensk utbildning i internationell jämförelse......................................	40
	3.5.2	Uppföljning av EU:s gemensamma utbildningsmål ...........................	40
	3.5.3	Nya mål och riktmärken.......................................................................	43
	3.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	43
4	Politikens inriktning.............................................................................................		45
	4.1	Barn- och ungdomsutbildning .............................................................	45
	4.1.1	Läraryrket ..............................................................................................	45
	4.1.2	Tidigt stöd och tydliga krav .................................................................	46
	4.1.3	En trygg och jämställd skola ................................................................	47
	4.1.4	Gymnasieskolan ....................................................................................	48
	4.1.5	Övriga insatser ......................................................................................	49
	4.2	Vuxenutbildning ...................................................................................	53
	4.2.1	En yrkeshögskola har bildats ...............................................................	54

4.2.2Vuxenutbildningen stärker individens position på

	arbetsmarknaden ...................................................................................	54
4.2.3	Satsning på utbildning i svenska för invandrare..................................	56
4.2.4	Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux ................	56
4.2.5	Utökad betygsrätt.................................................................................	56
4.2.6	Kommande statlig utvärdering av folkbildningen...............................	57
4.2.7	Validering ..............................................................................................	57
4.2.8	Internationellt .......................................................................................	57

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.3	Universitet och högskolor ....................................................................	58
4.3.1	Ökat behov av högskoleplatser.............................................................	58
4.3.2	Studieavgifter .........................................................................................	59

4.3.3Kvalitetsbaserad resurstilldelning och ett nytt

		kvalitetsutvärderingssystem..................................................................	60
	4.3.4	Lärosäten med en högre grad av självbestämmande............................	61
	4.3.5	Fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen.............................................	61
	4.3.6	Sjuksköterskeutbildning i Stockholm ..................................................	61
	4.3.7	Lärarutbildning ......................................................................................	62
	4.3.8	Övriga insatser.......................................................................................	62
	4.3.9	Internationalisering – gränslös kunskap ..............................................	66
	Globaliseringsrådet ...............................................................................................		67
	4.4	Forskning ...............................................................................................	67
5	Barn- och ungdomsutbildning .............................................................................		75
	5.1	Omfattning ............................................................................................	75
	5.2	Resultatredovisning...............................................................................	75

5.2.1Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande

	skolformer..............................................................................................	75
5.2.2	Statliga insatser ......................................................................................	84

5.3Förlängd försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över

		utvecklingsstörda barns skolgång.........................................................	86
	5.4	Analys och slutsatser.............................................................................	86
6	Vuxenutbildning....................................................................................................		89
	6.1	Omfattning ............................................................................................	89
	6.2	Mål..........................................................................................................	89
	6.3	Resultatredovisning...............................................................................	89
	6.3.1	Nationell styrning, infrastruktur och validering .................................	90
	6.3.2	Behörighetsgivande utbildningar..........................................................	91
	6.3.3	Eftergymnasial yrkesutbildning m.m. ..................................................	93
	6.3.4	Integration .............................................................................................	97

6.3.5Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan

	gruppverksamhet inom folkbildningen................................................	99
6.3.6	Stöd till personer med funktionsnedsättning ....................................	100
6.4	Analys och slutsatser...........................................................................	102
Fortsatt utveckling, nationell styrning och en infrastruktur för vuxnas
	lärande ..................................................................................................	102
6.4.1	Behörighetsgivande utbildningar........................................................	104
6.4.2	Eftergymnasial yrkesutbildning..........................................................	104
6.4.3	Integration ...........................................................................................	105

6.4.4Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan

		gruppverksamhet inom folkbildningen..............................................	105
	6.4.5	Stöd till personer med funktionsnedsättning ....................................	106
7	Universitet och högskolor..................................................................................		107
	7.1	Omfattning ..........................................................................................	107
	7.2	Resultatredovisning.............................................................................	107
	7.3	Övergripande om universitet och högskolor.....................................	107
	7.4	Kvalitet .................................................................................................	108
	7.5	Internationalisering .............................................................................	109
	7.6	Integration ...........................................................................................	110

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	7.7	Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ....................................	110
	7.7.1	Sökande till högskolan........................................................................	114
	7.7.2	Prestation och genomströmning........................................................	115
	7.7.3	Examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ............	116
	7.7.4	Etablering på arbetsmarknaden..........................................................	118
	7.8	Utbildning på forskarnivå...................................................................	118
	7.9	Personal och kompetensförsörjning..................................................	120
	7.10	Analys och slutsatser ..........................................................................	120
	7.11	Särskilda frågor....................................................................................	122
8	Forskning ............................................................................................................		123
	8.1	Omfattning..........................................................................................	123
	8.2	Översikt över forskningsfinansieringen i Sverige.............................	123
	8.2.1	Forskning ............................................................................................	127
	8.2.2	Forskningens infrastruktur ................................................................	130
	8.3	Analys och slutsatser ..........................................................................	133
	8.3.1	Forskning ............................................................................................	133
9	Budgetförslag......................................................................................................		135
	9.1	Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning............................	135
	9.1.1	1:1 Statens skolverk ............................................................................	135
	9.1.2	1:2 Statens skolinspektion..................................................................	136
	9.1.3	1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten..........................................	136
	9.1.4	1:4 Sameskolstyrelsen .........................................................................	138

9.1.51:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och

	skolbarnsomsorg.................................................................................	139
9.1.6	1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet ...............................	141
9.1.7	1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. .............	142

9.1.81:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet,

	skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola............................	142
9.1.9	1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ...................................	143
9.1.10	1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal .............................	144
9.1.11	1:11 Förstärkning av basfärdigheter ..................................................	146
9.1.12	1:12 Bidrag till vissa studier................................................................	146
9.1.13	1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan..............................................	147
9.1.14	1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m..........................................	148
9.1.15	1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning ...............................................	148
9.2	Anslag för universitet och högskolor ................................................	150
9.2.1	2:1 Högskoleverket.............................................................................	150
9.2.2	2:2 Verket för högskoleservice...........................................................	151
9.2.3	2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning.........................................	152
9.2.4	2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning ..............	153
9.2.5	2:5 Lunds universitet: Grundutbildning............................................	154
9.2.6	2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning..................	156
9.2.7	2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning ....................................	157
9.2.8	2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ..........	158
9.2.9	2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning ..................................	160
9.2.10	2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ......	161
9.2.11	2:11 Umeå universitet: Grundutbildning ..........................................	162
9.2.12	2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning................	163
9.2.13	2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning .................................	164

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2.14	2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning........	165
9.2.15	2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning .....................................	166
9.2.16	2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning...........	167
9.2.17	2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning..........................	168
9.2.18	2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	169
9.2.19	2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning.............................	170
9.2.20	2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	172
9.2.21	2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning .....................................	172
9.2.22	2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning...........	174
9.2.23	2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning.........................................	174
9.2.24	2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning...............	176
9.2.25	2:25 Örebro universitet: Grundutbildning ........................................	177
9.2.26	2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning..............	178
9.2.27	2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning ...........................................	179
9.2.28	2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning.................	180
9.2.29	2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ..........................	180
9.2.30	2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
	forskarutbildning.................................................................................	181
9.2.31	2:31 Malmö högskola: Grundutbildning............................................	182
9.2.32	2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning .................	183
9.2.33	2:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning....................................	184
9.2.34	2:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning .........	185
9.2.35	2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning..........................	186
9.2.36	2:36 Dramatiska institutet: Grundutbildning....................................	187
9.2.37	2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning...............	188
9.2.38	2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning.........................................	189
9.2.39	2:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning.......................................	190
9.2.40	2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning .................................	191
9.2.41	2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning ........................................	192
9.2.42	2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning..................................	193
9.2.43	2:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning................................	194
9.2.44	2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning......................................	195
9.2.45	2:45 Högskolan Väst: Grundutbildning.............................................	196
9.2.46	2:46 Konstfack: Grundutbildning ......................................................	197
9.2.47	2:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning................................	198
9.2.48	2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ..........	198
9.2.49	2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning.......................	199
9.2.50	2:50 Södertörns högskola: Grundutbildning .....................................	200
9.2.51	2:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ......................	201
9.2.52	2:52 Försvarshögskolan: Grundutbildning........................................	202
9.2.53	2:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m........	202
9.2.54	2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m............	207
9.2.55	2:55 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
	högskolor .............................................................................................	209
9.2.56	2:56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ....................	210
9.3	Forskning .............................................................................................	212
9.3.1	3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ...........	212
9.3.2	3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.......................................................	213
9.3.3	3:3 Rymdforskning..............................................................................	214

	PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.3.4	3:4 Institutet för rymdfysik................................................................	215
9.3.5	3:5 Kungl. biblioteket .........................................................................	215
9.3.6	3:6 Polarforskningssekretariatet ........................................................	216
9.3.7	3:7 Sunet ..............................................................................................	217
9.3.8	3:8 Centrala etikprövningsnämnden..................................................	217
9.3.9	3:9 Regionala etikprövningsnämnder ................................................	218
9.3.10	3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål...................................	219
9.4	Anslag för gemensamma ändamål......................................................	219
9.4.1	4.1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.........	219
9.4.2	4.2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..................	220

9.4.34.3 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och

forskning..............................................................................................

221

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................		20
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning ............................................................................................	27
3.2	Härledning av ramnivån 2010–2012. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning ............................................................................................	28
3.3	Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning ............................................................................................	28
3.4	Antal barn och studerande 2003-20081, 1 000-tal...................................................	31
3.5	Offentliga kostnader budgetår 2003-2008, Mdkr1 ................................................	31
3.6	Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2003-20081, 1 000-
	tal............................................................................................................................	31
3.7	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning ............................................................................................	34
4.1	Föreslagna utökade medel och totalt antal årsplatser inom yrkesvux och
	yrkeshögskolan 2009 - 2011 .................................................................................	55
4.2	Fördelning av 10 000 nya platser 2010 och 2011.....................................................	59
4.3	Beräknade anslagsminskningar 2011........................................................................	60
4.4	Fördelning av strategiska medel 2010 och den beräknade fördelningen 2011
	och 2012.................................................................................................................	68
6.1	Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste tre
	läsåren ....................................................................................................................	91
6.2	Kursdeltagare (kd) inom kommunal vuxenutbildning läsåren 2003/04 -
	2007/08 som slutfört eller avbrutit utbildningen................................................	92
6.3	Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2006-2008..............................	94
7.1	Antal studenter i högskoleutbildning ....................................................................	111
7.2	Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2008 ..........................	113
7.1	Prestationsgrader 2006–2008..................................................................................	116
7.6	Utbildningar med mål för antal examina ...............................................................	116
7.5	Utbildning på forskarnivå.......................................................................................	119
7.6	Mål och utfall för antal examina på forskarnivå ....................................................	120
7.7	Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier........................................................	120
7.8	Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer.............................	122
8.4	Medel från statsbudgeten 2009 efter mottagare....................................................	124
8.5	Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag
	2009......................................................................................................................	125
8.6	Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 2007, 2008 och 2009, löpande
	priser ....................................................................................................................	126
9.1:1Anslagsutveckling för Statens skolverk...............................................................		135
9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................		135
9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion....................................................		136
9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................		136
9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skolmyndigheten ...........................		136

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.1:3 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................	137
9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ..............................................................	137
9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...........................................	138
9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen ..........................................................	138
9.1:4 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................	138
9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ..............................................................	139
9.1:5 Anslagsutveckling för Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg ................................................................................................	139
9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	140
9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...........................................	140
9.1:6 Anslagsutveckling för särskilda insatser inom utbildningsområdet.................	141
9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	141
9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...........................................	142
9.1:7 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
m.m......................................................................................................................	142
9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ..............................................................	142
9.1:8 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola ........	142
9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	143
9.1:9 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk undervisning i utlandet ....................	143
9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ..............................................................	144
9.1:10 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare och förskolepersonal...............	144
9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	145
9.1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..............................................	145
9.1:11 Anslagsutveckling för Förstärkning av basfärdigheter ...................................	146
9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ............................................................	146
9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier.................................................	146
9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	147
9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan...............................	147
9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	148
9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildning m.m...........................	148
9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	148
9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning ................................	148
9.1:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.........................................	149
9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	150
9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket..............................................................	150
9.2:1 Offentligrättslig verksamhet Högskoleverket...................................................	151
9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	151
9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice ............................................	151
9.2:1 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................	151
9.2.2 Uppdragsverksamhet...........................................................................................	152
9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	152
9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet......................	152
9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..................................................	152
9.2:3 Uppdragsverksamhet...........................................................................................	152
9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen ...........................................................	153
9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	153
9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet ...........................................................................................................	153
9.2:4 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.....................................	154
9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................	154

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet..........................	154
9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...................................................	155
9.2:5 Uppdragsverksamhet ...........................................................................................	155
9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen............................................................	155
9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	155
9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet............................................................................................................	156
9.2:6 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .....................................	157
9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	157
9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet ..................	157
9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...................................................	157
9.2:7 Uppdragsverksamhet ...........................................................................................	157
9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen............................................................	158
9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	158
9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet............................................................................................................	158
9.2:8 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .....................................	159
9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	159
9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet ................	160
9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...................................................	160
9.2:9 Uppdragsverksamhet ...........................................................................................	160
9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen............................................................	161
9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	161
9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms
universitet............................................................................................................	161
9.2:10 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	162
9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 .............................................................	162
9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet........................	162
9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	162
9.2:11 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	162
9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	163
9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	163
9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet............................................................................................................	163
9.2:12 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	164
9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2010 – 2012...........................................................	164
9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet ...............	164
9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	164
9.2:13 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	164
9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	165
9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	165
9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid
Linköpings universitet........................................................................................	165
9.2:14 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	166
9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	166
9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet ..................	166
9.2:15 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	166
9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	167
9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	167
9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet ..............................................................................................................	167

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2:16 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	168
9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	168
9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan .......	168
9.2:17 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	169
9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	169
9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	169
9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl.
Tekniska högskolan ............................................................................................	169
9.2:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	170
9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	170
9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet .........	170
9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	171
9.2:19 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	171
9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	171
9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	171
9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå
tekniska universitet ............................................................................................	172
9.2:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	172
9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	172
9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet..................	172
9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	173
9.2:21 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	173
9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	173
9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	173
9.2:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet ...........................................................................................................	174
9.2:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	174
9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	174
9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linnéuniversitet.........................	174
9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	175
9.2:23 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	175
9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	176
9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	176
9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Linnéuniversitetet...............................................................................................	176
9.2:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	177
9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	177
9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet.....................	177
9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	177
9.2:25 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	177
9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	178
9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	178
9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet ...........................................................................................................	178
9.2:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning...................................	178
9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	179
9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet........................	179
9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	179
9.2:27 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	179
9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	179
9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	180

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mittuniversitetet .................................................................................................	180
9.2:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	180
9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	180
9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola .......	180
9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	181
9.2:29 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	181
9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	181
9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	181
9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge
tekniska högskola................................................................................................	181
9.2:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	182
9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	182
9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola.........................	182
9.2:31 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	182
9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	183
9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	183
9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola...............................................................................................................	183
9.2:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	183
9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	184
9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola.................	184
9.2:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	184
9.2:33 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	184
9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	184
9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	185
9.2:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola...............................................................................................................	185
9.2:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ...................................	185
9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	185
9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dans- och cirkushögskolan .......	186
9.2:35 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	186
9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	186
9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	187
9.2:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet .................	187
9.2:36 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	187
9.2:36 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	188
9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	188
9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och
idrottshögskolan .................................................................................................	188
9.2:37 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	188
9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	188
9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	188
9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås......................	189
9.2:38 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	189
9.2:38 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	189
9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	189
9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	189
9.2:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna ....................	190
9.2:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet.................................................	190
9.2:39 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	190

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	190
9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ............................................................	190
9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland ..............	191
9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	191
9.2:40 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	191
9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	191
9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	191
9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle .....................	192
9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	192
9.2:41 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	192
9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	192
9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	192
9.2:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad ..............	193
9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	193
9.2:42 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	193
9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	193
9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ............................................................	193
9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad.............	194
9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	194
9.2:43 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	194
9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	194
9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	194
9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde...................	195
9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	195
9.2:44 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	195
9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	195
9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ............................................................	195
9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst .........................	196
9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ................................................	196
9.2:45 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	196
9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	196
9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2010-2012 ............................................................	197
9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack ...................................	197
9.2:46 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	197
9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	197
9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	197
9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan.............	198
9.2:47 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	198
9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	198
9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	198
9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	198
9.2:48 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	199
9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	199
9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	199
9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm ...	199
9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	200
9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2010–2012............................................................	200
9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola..................	200
9.2:50 Uppdragsverksamhet.........................................................................................	200
9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen .........................................................	200

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	201
9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm ....	201
9.2:51 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	201
9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	201
9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	202
9.2:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan .....................	202
9.2:52 Uppdragsverksamhet .........................................................................................	202
9.2:52 Resursfördelning för grundutbildningen..........................................................	202
9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	202
9.2:53 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. .......................................................................................	202
9.2:53 Fördelning på anslagsposter ..............................................................................	203
9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	207
9.2:54 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. ...................................................................................................	207
9.2:54 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden.......................................................	208
9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	209
9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor................................................................	209
9.2:55 Fördelning av forskningsmedel på anslagsposter.............................................	210
9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	210
9.2:56 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning..............................................................................................................	210
9.2:56 Dimensionering av läkarutbildningen...............................................................	211
9.2:56 Dimensionering av tandläkarutbildningen .......................................................	211
9.2:56 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	211
9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation...	212
9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet ..............	212
9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	213
. 9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning ......................................	213
9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	213
9.3:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning...............................................................	214
9.3:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen.................	214
9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	215
9.3:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik .................................................	215
9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	215
9.3:5 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket .................................................................	215
9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	216
.9.3:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet .........................................	216
9.3:6 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet ...........................................	216
9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	216
9.3:7 Anslagsutveckling för Sunet................................................................................	217
9.3:7 Uppdragsverksamhet Sunet.................................................................................	217
9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	217
9.3:8 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden ..................................	217
9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	218
9.3:9 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder ..................................	218
9.3:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder ...................	218
9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012...............................................................	218
9.3:10 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål ....................	219
9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012.............................................................	219

	PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.4 1	Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för
	utbildningsområdet ............................................................................................	219
9.4.1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...........................................		220
9.4.1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................		220
9.4.2 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.....		220
9.4.2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................		221
9.4:3 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning
	och forskning......................................................................................................	221
9.4.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012..............................................................		222

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

3.1	Andelen 18–24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte
	befinner sig i utbildning........................................................................................	41
3.2	Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest ..........................................	41
3.3	Andelen 20–24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning .....................................	41
3.4	Ökning av antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap
	och teknik mellan 2000–2007...............................................................................	42
3.5	Andelen kvinnor och män inom matematik, naturvetenskap och teknik..............	42
3.6	Andelen i åldern 25–64 år som deltagit i någon form av utbildning ......................	42
5.1	Antal barn 1-5 år i förskoleverksamhet 2002–2008.................................................	75
5.2	Andelen barn i förskolor med enskild huvudman 2008..........................................	76
5.3	Antal barn per årsarbetare i fritidshem ....................................................................	77
1999–2008 ........................................................................................................................		77
5.4	Andel elever i fristående grundskolor, folkbokförda i kommunen 2008,
	procent...................................................................................................................	78
5.5	Andel behöriga elever till gymnasieskolan, fördelat på föräldrars
	utbildningsbakgrund 2008, procent.....................................................................	79
5.6	Andel med slutbetyg inom 4 år för nybörjare i år 1 2000–2004.............................	81
5.7	Fullföljd utbildning inom fem år för nybörjare i gymnasieskolan läsåret
	2003 (procent).......................................................................................................	82
5.8	Andel elever med slutbetyg som nått grundläggande behörighet till
	universitet och högskolor (procent) 2000/01–2007/08......................................	82
5.9	Antal elever på individuella program fördelade på kön och bakgrund
	2004/05–2008/09...................................................................................................	82
5.10 Lärartäthet per huvudman (antal lärare per 100 elever) i gymnasieskolan
	2000/01–2008/09...................................................................................................	83
5.11 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning per huvudman,
	gymnasieskolan, 2000/01–2008/09 ......................................................................	84
6.1	Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren
	1992/93–2007/08...................................................................................................	92
6.2	Procentuell fördelning av betygen i gymnasial vuxenutbildning under
	läsåren 1994/95–2007/08 ......................................................................................	93
6.3	Kostnadsutveckling för komvuxverksamhet och annan
	utbildningsanordnare............................................................................................	93
6.4	Andel studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar 2008..............................	94
6.5	Antalet studerande i eftergymnasial utbildning 2006–2008 ...................................	94
6.6	Antalet studerande inom sfi lå 2004/05 2006/07 fördelat på nybörjare och
	fortsättare ..............................................................................................................	98
6.7	Andel tjänstgörande lärare med högskoleexamen i pedagogik lå 2005/06–
	2007/08 fördelade på anordnare...........................................................................	98
6.8	Antal studerande i särvux 2008...............................................................................	101
7.1	Antal in- och utresande studenter..........................................................................	109
7.2	Antal helårsstudenter 1998–2008 ...........................................................................	111

	PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
7.3	Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, samt totalt antal
	helårsstudenter 1997–2008.................................................................................	114
7.4	Antal civilingenjörsexamina 2001–2008 ................................................................	117
7.5	Antal lärarexamina 2001–2008...............................................................................	117
7.6	Andel arbetslösa 16-64 år efter utbildningsnivå, 1994–2008 ...............................	118
8.1	Antal publicerade artiklar per miljon invånare för de 12 mest produktiva
	länderna 2008......................................................................................................	124
8.2	Antal citeringar per artikel/ genomsnittliga antalet artiklar för respektive
	område och land mätt i 2-årsintervallet 2006-2007 ..........................................	124
8.3	Kvalitet för Norden relativt Sverige under tiden 1984 – 2008, Nordisk
	jämförelse av förändring av kronindikatorn relativt Sverige som här sätts
	som 1,0 ................................................................................................................	124

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utveck- lingsstörda barns skolgång (avsnitt 2.1 och 5.3),

2.antar förslag till lag om ändring i lagen (2009:695) om ändring i högskolelagen (1992:1434) (avsnitt 2.2, 9.2.23 och 9.2.35),

3.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skol-

myndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av	framtida	anslag	på högst
12 000 000	kronor	under	2011–2012
(avsnitt 9.1.3),

4.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om kommande utgifter som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 125 000 000 kronor under 2011–2012 (avsnitt 9.1.5),

5.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 9.1.6),

6.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal besluta om kommande

utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 9.1.10),

7.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd till vuxen- utbildning besluta om bidrag till yrkes- högskolan, kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hant- verksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2011 och högst 900 000 000 kronor under 2012-2015 (avsnitt 9.1.15),

8.godkänner att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola (avsnitt 9.2.36 och 9.2.51),

9.bemyndigar regeringen att ingå ett avtal med Handelshögskolan i Stockholm om vissa grundläggande förhållanden mellan staten och högskolan i fråga om utbildning och forskning (avsnitt 9.2.53),

10.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 9.2.54),

11.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kronor under 2011–2015 (avsnitt 9.3.1),

12.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 3:3 Rymdforskning besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under 2011– 2015 (avsnitt 9.3.3),

13.bemyndigar regeringen att bilda ett bolag vars verksamhet ska vara att planera, projektera, finansiera, uppföra, äga, förvalta, driva och underhålla den europeiska spallationskällan (ESS) samt att avyttra delar av statens aktieinnehav i bolaget till andra parter (avsnitt 8.2.2),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

14.bemyndigar regeringen att använda redan anvisade medel och i denna proposition föreslagna medel för att bilda ett bolag för ESS (avsnitt 8.2.2),

15.bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 4:1 Internationella program- kontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kronor under 2011 (avsnitt 9.4.1),

16.för budgetåret 2010 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning enligt följande uppställning:

Anslagstyp

25:5	Specialskolemyndigheten	Ramanslag	0
25:12	Nationellt centrum för flexibelt lärande	Ramanslag	0
1:1	Statens skolverk	Ramanslag	314 311
1:2	Statens skolinspektion	Ramanslag	336 942
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	Ramanslag	700 729
1:4	Sameskolstyrelsen	Ramanslag	26 553
1:5	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg	Ramanslag	906 499
1:6	Särskilda insatser inom utbildningsområdet	Ramanslag	492 257
1:7	Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.	Ramanslag	3 660 000
1:8	Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet,	Ramanslag
1:8	skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola	Ramanslag	152 112
1:9	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	Ramanslag	97 163
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	Ramanslag	1 263 500
1:11	Förstärkning av basfärdigheter	Ramanslag	500 022
1:12	Bidrag till vissa studier	Ramanslag	15 525
1:13	Myndigheten för yrkeshögskolan	Ramanslag	103 953
1:14	Utveckling av vuxenutbildning m.m.	Ramanslag	7 624
1:15	Statligt stöd till vuxenutbildning	Ramanslag	2 841 928
2:1	Högskoleverket	Ramanslag	177 045
2:2	Verket för högskoleservice	Ramanslag	19 757
2:3	Uppsala universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 398 045
2:4	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 650 212
2:5	Lunds universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 762 940
2:6	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 694 820
2:7	Göteborgs universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 764 834
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 285 310
2:9	Stockholms universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 641 576
2:10	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	1 335 642

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2:11	Umeå universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 209 598
2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	903 571
2:13	Linköpings universitet: Grundutbildning	Ramanslag	1 294 723
2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	670 239
2:15	Karolinska institutet: Grundutbildning	Ramanslag	700 692
2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	1 131 761
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning		Ramanslag	1 079 314
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	930 727
2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning		Ramanslag	630 519
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	310 169
2:21	Karlstads universitet: Grundutbildning	Ramanslag	594 676
2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	187 114
2:23	Linnéuniversitetet: Grundutbildning	Ramanslag	959 394
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	262 170
2:25	Örebro universitet: Grundutbildning	Ramanslag	666 268
2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	203 492
2:27	Mittuniversitetet: Grundutbildning	Ramanslag	520 997
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	187 143
2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning		Ramanslag	302 439
2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	79 508
2:31	Malmö högskola: Grundutbildning	Ramanslag	874 284
2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	100 254
2:33	Mälardalens högskola: Grundutbildning	Ramanslag	594 417
2:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning		Ramanslag	73 826
2:35	Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	49 326
2:36	Dramatiska institutet: Grundutbildning	Ramanslag	83 513
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	51 283
2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning		Ramanslag	437 134
2:39	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	Ramanslag	435 285
2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning		Ramanslag	136 699
2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning		Ramanslag	411 635
2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning		Ramanslag	368 365
2:43	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	Ramanslag	343 941
2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning		Ramanslag	315 656
2:45	Högskolan Väst: Grundutbildning	Ramanslag	340 056
2:46	Konstfack: Grundutbildning	Ramanslag	130 347
2:47	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	59 619
2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning		Ramanslag	136 230
2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning		Ramanslag	18 376
2:50	Södertörns högskola: Grundutbildning	Ramanslag	373 098
2:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning		Ramanslag	29 585
2:52	Försvarshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	22 695
2:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.		Ramanslag	2 614 268
2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.		Ramanslag	412 906
2:55 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor		Ramanslag	479 485
2:56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning		Ramanslag	2 172 539

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	Ramanslag	4 499 831
3:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	Ramanslag	115 211
3:3	Rymdforskning	Ramanslag	196 982
3:4	Institutet för rymdfysik	Ramanslag	47 773
3:5	Kungl. biblioteket	Ramanslag	320 090
3:6	Polarforskningssekretariatet	Ramanslag	31 163
3:7	Sunet	Ramanslag	42 146
3:8	Centrala etikprövningsnämnden	Ramanslag	8 915
3:9	Regionala etikprövningsnämnder	Ramanslag	39 001
3:10	Särskilda utgifter för forskningsändamål	Ramanslag	118 291
4:1	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	Ramanslag	57 016
4:2	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	Ramanslag	33 826
4:3	Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning	Ramanslag	11 886
Summa			53 560 766

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till och med utgången av juni 20101, ska fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2011.

1 Lagens giltighetstid senast förlängd 2007:1351.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2009:695) om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att bilagan till högskolelagen (1992:1434) i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:695) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Bilaga

Lydelse enligt SFS 2009:695

I denna bilaga anges de högskolor som enligt 1 kap. 17 § får utfärda en gemensam examen.

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet

Karolinska institutet (universitet) Kungl. Tekniska högskolan (universitet) Luleå tekniska universitet

Karlstads universitet

Växjö universitet

Örebro universitet Mittuniversitetet

Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska högskola

Danshögskolan

Dramatiska institutet

Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan på Gotland

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Väst

Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Malmö högskola

Mälardalens högskola

Operahögskolan i Stockholm

Södertörns högskola

Teaterhögskolan i Stockholm

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Föreslagen lydelse

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet

Karolinska institutet (universitet) Kungl. Tekniska högskolan (universitet) Luleå tekniska universitet

Karlstads universitet

Linnéuniversitetet

Örebro universitet Mittuniversitetet

Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska högskola

Dans- och cirkushögskolan

Dramatiska institutet

Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan på Gotland

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Väst

Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Malmö högskola

Mälardalens högskola

Operahögskolan i Stockholm

Södertörns högskola

Teaterhögskolan i Stockholm

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

3.1	Omfattning	yrkesutbildning, högre utbildning och forskning
		samt myndigheter inom utbildningsområdet.

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning,

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning	6 487	8 952	8 456	11 419	10 715	8 115

Universitet och högskolor	30 374	33 608	32 982	36 620	37 309	37 705

Forskning	4 383	4 924	4 844	5 419	5 504	5 779

Vissa gemensamma ändamål	90	100	95	103	103	104

Äldreanslag	2 817	2 348	2 410	0	0	0

Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning	44 151	49 933	48 787	53 561	53 631	51 703

1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2009 års tilläggsbudgetproposition (bet.2008/09:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2010–2012. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	49 770	49 770	49 770
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 331	1 766	2 063
Beslut	2 428	2 022	-248

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	8	33	74
Volymer

Överföring till/från andra
utgiftsområden	32	75	102
Övrigt	-8	-35	-58

Ny ramnivå	53 561	53 631	51 703

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Tabell 3.3 Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2010
Transfereringar1	11 904
Verksamhetskostnader2	40 613
Investeringar3	1 044
Summa ramnivå	53 561

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2008 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

3.3Indelning

Utgiftsområdet Utbildning och universitets- forskning har i huvudsak följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:

-Barn- och ungdomsutbildning förskoleverksamhet förskoleklass

skolbarnsomsorg grundskola gymnasieskola specialskola särskola

sameskola

svensk skola i utlandet

-Vuxenutbildning

kommunal vuxenutbildning (komvux) vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

svenskundervisning för invandrare (sfi) utbildning inom yrkeshögskolan kvalificerad yrkesutbildning folkbildning

vissa kompletterande utbildningar med en- skilda huvudmän

-Högskoleverksamhet

universitet och högskolor med offentlig huvudman (högskoleutbildning på grund- nivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning) och enskilda utbildningsan- ordnare av högskoleutbildning

-Forskning

statlig finansiering av forskning och forsk- ningsmyndigheter

I utgiftsområdet ingår även myndigheter inom skol-, vuxenutbildnings- och högskoleområdet och vissa myndigheter inom forskningsområdet samt medlemsavgifter till Unesco och verk- samheten vid Svenska Unescorådet.

De samlade kostnaderna inom utgiftsområdet uppgår till ca 248 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och landsting. Delar av de medel som kommuner och landsting avsätter för utbildning finansieras genom de generella stats- bidragen till kommunerna. Huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i utgiftsområdet delas mellan stat, kommun, landsting och en- skilda huvudmän.

Kommunerna är huvudmän för förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (bl.a. komvux, särvux och sfi). Därutöver finns fristående huvudmän som bedriver verksamhet som mot- svarar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbild- ningen (främst folkhögskolor och studieför- bund) är den enskilda verksamheten dominer- ande. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare inom högskole- området.

Anslagen inom utgiftsområdet finansierar endast till en lägre grad förskoleverksamhet,

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, som främst finansieras med kommunala skatte- medel, men även via det generella statliga bi- draget till kommunerna samt vissa riktade stats- bidrag. Avgifter svarar för en del av finansie- ringen när det gäller förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter, men utgör i övrigt en högst begränsad andel. Anslagen inom utbildningsområdet finansierar högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå vid statliga universitet och högskolor och de enskilda utbildningsanordnarna på högskole- området samt motsvarande ungefär två tredje- delar av utbildningstiden för de kvalificerade yrkesutbildningarna. Forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forsknings- stiftelser samt EU-medel och medel från andra externa finansiärer.

Nedanstående figur och efterföljande tre tabeller ger en översikt över utgiftsområdet och bygger på statistik från Statistiska centralbyrån om inget annat anges.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2008

Högskoleutbildning

36 universitet och högskolor samt 24 enskilda utbildningsanordnare Utbildning på forskarnivå 2–4 år Avancerad nivå 1–2 år

Grundnivå 2–3 år

Kvalificerad yrkesutbildning

Gymnasieskola

17 nationella program – 3 år Knappt 950 gymnasieskolor

Svensk skola i utlandet

Grundskola

Drygt 4 800 skolor

Sameskola

Skolbarnsomsorg

Förskoleklass

Förskoleverksamhet

Vuxenutbildning

Kommunal och statlig

vuxenutbildning, komvux

Vuxenutbildning för utvecklings-

störda, särvux

Svenskundervisning för

invandrare, sfi

Kompletterande utbildningar

18 år

Folkbildning

16 år

148 folkhögskolor

15 år

9 studieförbund

Särskola för elever med

utvecklingsstörning

Obligatorisk särskola

9/10 år

Gymnasiesärskola 4 år

7 år

6 år

Specialskola för döva och

- 5 år

hörselskadade

10 år

Övergångar mellan utbildningsformer 2008

Utbildning på forskarnivå

6,2 %*

4,9 % av kvinnorna – 8,3 % av männen

Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå

41 % inom 3 år **

46 % av kvinnorna – 35 % av männen

Gymnasieskola

99 % går vidare till gymnasieskola

99 % av flickorna – 99 % av pojkarna

Grundskola

*Siffrorna omfattar de examinerade i högskolans grundutbildning 1999/00-2003/04 som övergått till forskarutbildning t.o.m. läsåret 2007/08.

**Siffrorna omfattar de som avslutade sina gymnasiestudier 2004/05.

Tabell 3.4 Antal barn och studerande 2003-20081, 1 000- tal

Läsår

Skolform	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07	07/08
Barn- och ungdomsutbildning
Förskoleverksam-	730	734	726	736	756	779
het och skolbarns-
omsorg2,5
Förskoleklass2	94	90	89	88	92	93
Grundskola2	1057	1046	1024	995	962	936
Gymnasieskola	322	334	348	359	376	390

Svenska	1,4	1,2	1,2	1,2	1,3	1,4
utlandskolor3
Särskola totalt	21	22	22	22	23	23
(obligatorisk och
gymnasie-

Obligatorisk	15	15	15	14	14	14
särskola

Gymnasiesärskola	6,2	6,7	7,1	7,8	8,2	8,7
Specialskola	0,8	0,7	0,7	0,6	0,5	0,5

Vuxenutbildning

Komvux 4	155	146	144	142	125	100
Särvux	4,5	4,7	4,8	5,0	4,9	5,0

Sfi	44	48	48	53	65	74

Kvalificerad yrkes-	17	21	27	33	38	40
utbildning (KY)5
Folkhögskolor6	27	27	27	28	26	26
Kompletterande	7,1	5,9	5,7	5,3	5,6	5,4
utbildningar
Centrum f flexibelt	6,8	5,8	4,5	2,1	0,5	..
lärande (CFL) 7
Högskoleutbildning

Utbildning på	300	303	295	285	278	280
grundnivå och
avancerad nivå5,8
Forskar-	20	20	19	18	17	17
studerande9

1Uppgifterna avser läsår och antal elever/studerande och är hämtade från SCB:s officiella statistik om inget annat anges.

2Avser antalet inskrivna barn den 15 oktober. Inklusive sameskola.

3Antal elever i reguljär utbildning.

4Antal heltidsstuderande.

5Avser kalenderår som sammanfaller med läsårets vårtermin.

6Avser antal deltagande i långa kurser.

7Avvecklad utbildningsverksamhet. De sista eleverna avslutade sina studier under våren 2007.

8Avser helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå exkl. uppdragsutbildning.

9Avser antal doktorander med minst 1 procents aktivitet under hösten. Uppgifterna ej kompletterade med efterrapporteringar. Källa: Högskoleverkets NU-databas.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.5 Offentliga kostnader budgetår 2003-2008,

Mdkr1

	2003	2004	2005	2006	2007	20082
Förskoleverksam-	46,5	48,1	51,2	54,6	58,6	62,5
het och skol-
barnsomsorg3
Förskoleklass	3,9	3,8	4,0	4,2	4,4	4,6

Grundskola	70,5	72,0	73,7	74,1	75,3	77,9

Gymnasieskola4	26,9	28,4	29,9	31,8	33,9	35,5
Utlandsskola	0,12	0,12	0,12	0,12	0,12	0,13

Särskola	5,1	5,6	5,8	6,2	6,5	6,8

Specialskola	0,48	0,47	0,45	0,46	0,47	0,45
Vuxenutbildning5	5,8	5,6	5,5	5,5	5,3	5,4
Studieförbund6			3,4	3,3	3,5	3,7
Folkhögskolor6			2,6	2,8	2,7	2,9
KY	0,68	0,74	0,84	1,01	1,16	1,23

Universitet och	43,7	44,7	44,6	45,8	47,1	49,5
högskolor7
Studiestöd8	19,8	20,8	19,7	20,1	19,3	19,1
Summa9	223	230	242	250	258	267

1Redovisningen omfattar inte polisskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning samt övrig utbildning hos privata utbildningsanordnare. Uppgifterna redovisas i löpande priser.

2Preliminära uppgifter för 2008 dock ej vad gäller KY, universitet och högskolor och studiestöd.

3Inkluderar förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Nettokostnad exklusive avgifter.

4Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering.

5Inkluderar komvux, särvux, sfi och CFL (t.o.m. 2007).

6Insamlingsmetoderna för studieförbundens och folkhögskolornas kostnader har ändrats varför jämförbara siffror för 2003 och 2004 saknas.

7Inkluderar forskning och forskarutbildning.

8Inkluderar kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och statlig ålderspensionsavgift.

9Totalsumman avseende 2003 och 2004 är exkl. studieförbund och folkhögskolor.

Tabell 3.6 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2003-20081, 1 000-tal

	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07	07/08
Lärare och personal
Förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg2, 3, 8
Totalt	111	113	113	117	123	127

Förskoleklass3,4
Totalt	7,5	7,0	6,6	6,3	6,2	6,4
Kvinnor	7,1	6,7	6,3	6,0	5,8	6,1
Män	0,4	0,4	0,3	0,3	0,3	0,3

Grundskola3
Totalt	83	84	82	81	80	78
Kvinnor	61	61	61	60	59	58
Män	22	22	22	21	21	20

Särskola (totalt)
Totalt	4,5	4,8	4,9	5,0	5,0	5,0
Kvinnor	3,6	3,8	3,8	3,9	3,9	3,9
Män	1,0	1,0	1,1	1,1	1,1	1,2

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Obligatorisk särskola

Totalt	3,1	3,2	3,2	3,2	3,1	3,0
Kvinnor	2,7	2,7	2,8	2,7	2,7	2,6
Män	0,4	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5
Män

Gymnasiesärskola
Totalt	1,4	1,6	1,7	1,8	1,9	2,0
Kvinnor	0,9	1,0	1,1	1,2	1,2	1,3
Män	0,5	0,6	0,6	0,6	0,7	0,7

Specialskola
Totalt	0,31	0,31	0,26	0,26	0,23	0,24
Kvinnor	0,24	0,24	0,21	0,21	0,18	0,19
Män	0,07	0,07	0,06	0,05	0,05	0,05

Gymnasieskola
Totalt	26	27	28	29	31	32
Kvinnor	12	13	13	14	15	15
Män	14	14	15	15	16	16
Svenska utlandskolor5
Totalt	0,29	0,30	0,27	0,27	0,28	0,29
Kvinnor	0,21	0,22	0,19	0,20	0,20	0,22
Män	0,08	0,08	0,07	0,08	0,08	0,08

Komvux
Totalt	6,0	5,1	4,7	4,4	4,3	3,5
Kvinnor	3,6	3,3	3,0	2,9	2,8	2,3
Män	2,4	1,9	1,7	1,5	1,5	1,2
Särvux
Totalt	0,24	0,25	0,25	0,25	0,26	0,26
Kvinnor	0,21	0,21	0,21	0,21	0,22	0,22
Män	0,04	0,04	0,04	0,04	0,04	0,04

Sfi
Totalt	1,2	1,3	1,2	1,2	1,5	1,9
Kvinnor	1,0	1,1	1,0	1,0	1,3	1,6
Män	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2	0,3

Centrum för flexibelt lärande (CFL)6
Totalt	0,05	0,03	0,02	0,01	0,00	..
Kvinnor	0,03	0,01	0,01	0,00	0,00	..
Män	0,02	0,02	0,01	0,00	0,00	..
Vuxenutbildning (totalt)
Totalt	7,5	6,7	6,2	5,9	6,0	5,6
Kvinnor	4,9	4,6	4,3	4,1	4,3	4,1
Män	2,6	2,1	1,9	1,8	1,7	1,6

Kompletterande utbildningar7
Totalt	0,36	0,37	0,37	0,35	0,35	0,41
Kvinnor	0,17	0,17	0,18	0,17	0,17	0,21
Män	0,19	0,20	0,19	0,17	0,18	0,19

Högskolan
Totalt	24,2	24,0	23,2	23,4	23,6	24,0
Kvinnor	9,4	9,5	9,2	9,4	9,7	10,0
Män	14,8	14,5	14,0	14,0	13,9	14,0
därav:
Professorer
Totalt	3,7	3,8	3,9	4,0	4,1	4,2
Kvinnor	0,6	0,6	0,7	0,7	0,7	0,8
Män	3,1	3,2	3,3	3,3	3,3	3,4

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Elever/studerande

Gymnasieskolan12

Totalt	322	334	348	359	376	390
Kvinnor	156	163	169	175	183	189
Män	166	171	179	185	193	201

Komvux
Totalt	244	227	229	228	205	170
Kvinnor	160	148	150	150	137	114
Män	85	79	80	77	68	56

Särvux
Totalt	4,5	4,7	4,8	5,0	4,9	5,0
Kvinnor	2,2	2,3	2,3	2,5	2,4	2,4
Män	2,4	2,4	2,5	2,5	2,5	2,6
Sfi
Totalt	44	48	48	53	65	74
Kvinnor	25	28	29	31	37	41
Män	18	19	19	22	28	33

KY8
Totalt	17	21	27	33	38	40
Kvinnor	8	10	14	17	21	22
Män	9	10	13	15	17	18
Folkhögskolor9
Totalt	27	27	27	28	26	26
Kvinnor	17	18	18	18	17	17
Män	9	10	10	10	9	9
Kompletterande utbildningar
Totalt	7,1	5,9	5,7	5,3	5,6	5,4
Kvinnor	3,6	3,7	3,9	3,6	3,9	3,6
Män	3,5	2,1	1,8	1,7	1,7	1,8

CFL6
Totalt	6,8	5,8	4,5	2,1	0,5	..
Kvinnor	3,9	3,4	2,6	1,2	0,3	..
Män	2,8	2,5	1,9	0,9	0,1	..

Högskoleutbildning på grund- och avancerad			nivå8,10
Totalt	300	303	295	285	278	280
Kvinnor	176	178	173	168	164	165
Män	124	125	122	117	114	115

Forskarstuderande11
Totalt	20	20	19	18	17	17
Kvinnor	9	9	9	9	9	8
Män	11	11	10	9	9	9

”…” = Uppgift saknas.

1Uppgifterna avser läsår och antal elever/studerande och heltidstjänster och är hämtade från SCB:s officiella statistik om inget annat anges.

2Avser antalet anställda, exkl. arbetsledare, som arbetar med barn.

3Inklusive sameskola.

4Avser antal årsarbetare.

5Avser antal tjänstgörande lärare.

6Avvecklad utbildningsverksamhet. De sista eleverna avslutade sina studier under våren 2007.

7Avser antalet lärare i heltidstjänster, utbildningar med statsbidrag/studiestöd.

8Avser kalenderår som sammanfaller med läsårets vårtermin.

9Avser antal deltagare i långa kurser.

10Avser helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå exkl. uppdragsutbildning

11Avser antal doktorander med minst 1 procents aktivitet under hösten.

Uppgifterna ej kompletterade med efterrapporteringar. Källa: Högskoleverkets NU-databas. 12 Källa: Statens skolverk.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.7 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009 1	2009	2010	2011	2012
Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
1:1 Statens skolverk	362	307	297	314	315	317

1:2 Statens skolinspektion	77	326	309	337	339	340

1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten	328	681	652	701	710	715

1:4 Sameskolstyrelsen	26	35	35	27	28	28

1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg	474	802	855	906	779	330

1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet	311	487	476	492	513	523

1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
m.m.	3 658	3 660	3 660	3 660	3 660	3 660
1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och
gymnasieskola	114	148	115	152	157	161

1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet	89	95	87	97	100	102

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal	458	1 247	834	1 264	1 026	0

1:11 Förstärkning av basfärdigheter	143	250	237	500	0	0

1:12 Bidrag till vissa studier	14	16	15	16	16	16
1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan		68	67	104	105	103

1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.	0	8	8	8	9	9

1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning	431	822	808	2 842	2 959	1 811

Summa Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning	6 487	8 952	8 456	11 419	10 715	8 115

Universitet och högskolor
2:1 Högskoleverket	168	172	170	177	179	180

2:2 Verket för högskoleservice	17	19	19	20	20	20

2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning	1 179	1 272	1 257	1 398	1 401	1 334

2:4 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 372	1 398	1 398	1 650	1 706	1 785

2:5 Lunds universitet: Grundutbildning	1 589	1 689	1 661	1 763	1 767	1 768

2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	1 368	1 513	1 513	1 695	1 738	1 827

2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 632	1 679	1 679	1 765	1 781	1 775

2:8 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 109	1 140	1 140	1 285	1 306	1 313
2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning	1 374	1 550	1 495	1 642	1 648	1 629
2:10 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 170	1 190	1 190	1 336	1 359	1 379

2:11 Umeå universitet: Grundutbildning	1 071	1 148	1 065	1 210	1 214	1 208

2:12 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning	787	802	802	904	928	954

2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning	1 158	1 249	1 195	1 295	1 304	1 314

2:14 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning	561	571	571	670	689	717
2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning	617	637	637	701	708	681
2:16 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning	892	909	909	1 132	1 167	1 232

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	933	982	962	1 079	1 070	1 029

2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning	748	762	762	931	991	1 077
2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	518	608	510	631	634	639
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och
forskarutbildning	278	284	284	310	320	330

2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning	497	529	525	595	595	560

2:22 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning	175	178	178	187	189	190

2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning		0		959	965	954

2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och
forskarutbildning		0		262	264	266
2:25 Örebro universitet: Grundutbildning	540	613	589	666	668	646
2:26 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning	183	186	186	203	205	206

2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning	408	509	457	521	518	507

2:28 Mittuniversitetet: Forskning och
forskarutbildning	173	176	176	187	189	190

2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	240	262	255	302	299	274

2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	76	77	77	80	80	81
2:31 Malmö högskola: Grundutbildning	751	811	795	874	880	854
2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	88	90	90	100	101	102
2:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning	511	578	505	594	593	574
2:34 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning	62	63	63	74	74	75

2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning	52	49	48	49	50	50

2:36 Dramatiska institutet: Grundutbildning	79	81	81	84	84	85

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan:
Grundutbildning	49	50	50	51	52	52

2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning	401	410	417	437	437	429

2:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	346	368	392	435	433	396

2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	124	123	126	137	137	128

2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	359	398	369	412	413	415

2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	310	331	331	368	368	347

2:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	290	329	304	344	346	346

2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	271	305	274	316	316	313

2:45 Högskolan Väst: Grundutbildning	275	294	291	340	338	312

2:46 Konstfack: Grundutbildning	124	126	126	130	131	132

2:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	57	58	56	60	60	60

2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	129	132	132	136	137	138
2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	17	18	18	18	19	19
2:50 Södertörns högskola: Grundutbildning	276	329	300	373	374	345
2:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	28	29	29	30	30	30
2:52 Försvarshögskolan: Grundutbildning	14	22	21	23	23	23
2:53 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m.	2 142	2 310	2 233	2 614	2 681	2 715

2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m.	353	1 708	1 777	413	637	981

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2:55 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor		396	404	404	479	483	486
2:56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning		2 036	2 087	2 087	2 173	2 206	2 234
Summa Universitet och högskolor		30 374	33 608	32 982	36 620	37 309	37 705

Forskning
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation		3 576	4 029	3 963	4 500	4 578	4 849
3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning		111	112	108	115	116	117
3:3 Rymdforskning		173	194	196	197	200	201
3:4 Institutet för rymdfysik		46	46	46	48	48	48
3:5 Kungl. biblioteket		259	311	305	320	322	324
3:6 Polarforskningssekretariatet		31	27	24	31	31	31
3:7 Sunet		39	42	41	42	42	42
3:8 Centrala etikprövningsnämnden		4	5	5	9	9	9
3:9 Regionala etikprövningsnämnder		28	42	42	39	39	39
3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål		115	116	113	118	119	119
Summa Forskning		4 383	4 924	4 844	5 419	5 504	5 779

Vissa gemensamma ändamål
4:1 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet		52	55	54	57	57	58
4:2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.		29	33	30	34	34	35
4:3 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning
och forskning		8	12	11	12	12	12

Summa Vissa gemensamma ändamål		90	100	95	103	103	104
25:5 Specialskolemyndigheten		135	0	0	0	0	0

25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande		48	0		0	0	0

Äldreanslag
2009	1:16 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning		26	26	26	0	0	0

2009	1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	1 233	1 170	1 168	0	0	0

2009	2:23 Växjö universitet: Grundutbildning	418	462	455	0	0	0

2009	2:24 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning		164	167	167	0	0	0

2009	2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	400	443	406	0	0	0

2009	2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning		78	79	79	0	0	0
2008	25:02 Myndigheten för skolutveckling	76	0		0	0	0
2008	25:04 Specialpedagogiska institutet	190	0		0	0	0
2008	25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete
inom högre utbildning		24	0	7	0	0	0

2008	25:84 Avvecklingsmyndigheten för
skolmyndigheter m.m.		24	0	101	0	0	0

2007	25:15 Valideringsdelegationen	1	0		0	0	0

2006	25:09 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola		1	0		0	0	0
Summa Äldreanslag		2 634	2 348	2 410	0	0	0

Totalt för
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning		44 151	49 933	48 787	53 561	53 631	51 703

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.4Utgiftsområdets styrmedel m.m.

Huvudmannaskap och finansieringsformer varierar mellan olika verksamheter inom utgifts- området. Statens styrmedel och insatser består av:

-Statlig finansiering. Anslagen inom ut- giftsområdet utgör inte den dominerande finansieringskällan beroende på att finan- siering sker dels genom kommunala medel, dels genom det generella stats- bidraget till kommunerna. Högskole- sektorn finansieras i huvudsak genom direkta statliga anslagsmedel. Anslagen avser statlig verksamhet samt bidrag till kommunal och enskild verksamhet. An- slagsmedel används inte bara till löpande verksamhet utan också som kompletter- ande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksamheten. Anslagen till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå är huvudsakligen presta- tionsrelaterade.

-Reglering och uppställande av mål. För utgiftsområdet fastställs mål och regler föreskrivs i lagar och andra författningar. Vidare ingår mål för de statliga myndig- heternas verksamhet. För folkbildningen fastställer staten endast syften för stats- bidraget, medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksamheten. För förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skol- formsförordningar, läroplaner och andra förordningar. För yrkeshögskolan gäller lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshög- skolan. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbild- ning. För universitet och högskolor gäller främst högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa lagar, förordningar och läroplaner gäller i vissa delar även för den enskilda verksam- heten på respektive område. På högskole- området finns en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare, lagen (1993:792)

om tillstånd att utfärda vissa examina. Inom området forskningens infrastruktur finns myndigheten Kungl. biblioteket, inklusive verksamheten vid den tidigare myndigheten Statens ljud- och bildarkiv som samlar in, bevarar och tillhandahåller material enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

-Uppföljning eller granskning. Statens skol- verk, Statens skolinspektion, Special- pedagogiska skolmyndigheten, Myndig- heten för yrkeshögskolan och Högskole- verket har uppföljnings- eller gransknings- och i vissa fall statistikansvar för sina res- pektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildnings- och forskningsstatistik.

-Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda myndigheterna, utom Skolinspektionen, har samtliga ett utvärde- ringsansvar för sina respektive områden. Skolor, förskolor, fritidshem och kom- muner ska årligen upprätta kvalitetsredovis- ningar. Skolinspektionen genomför regel- bundet inspektion av varje kommun av- seende förskoleverksamhet, skolbarnsom- sorg, skola och fristående skolor samt vuxenutbildning. Vidare ingår i myndig- hetens uppgifter tillståndsprövning för fri- stående skolor. Inspektionsverksamheten omfattar såväl tillsyn över som kvalitets- granskning av det offentliga skolväsendet och den av det allmänna anordnade för- skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Universitets och högskolors kvalitets- arbete är ett åliggande enligt högskolelagen (1992:1434). Arbetet följs upp av Hög- skoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla universitet och hög- skolor. Högskoleverket beslutar också om examenstillstånd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för statliga universitet och högskolor. Vidare yttrar sig verket i fråga om tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina. Dessutom genomför verket nationella ut- värderingar som kan vara inriktade på sär- skilda aspekter. Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering genomför utvärdering av effekterna på arbetsmark- naden av åtgärder inom utbildnings- väsendet.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

-Tillsyn. Skolinspektionen har ansvar för tillsyn över det offentliga skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarns- omsorgen m.m. Myndigheten för yrkes- högskolan har tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan. Inom universitets- och högskolesektorn har Högskoleverket tillsyn inom sitt ansvarsområde.

-Utvecklingsinsatser. Skolverket ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildning uppnås inom förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, barn- och ungdomsutbild- ning samt vuxenutbildning. Inom högre ut- bildning och forskning bedrivs ett konti- nuerligt utvecklingsarbete vid universitet och högskolor.

-Internationellt samarbete. Det internatio- nella samarbetet inom de utbildnings- och forskningspolitiska områdena är en viktig

del av de statliga insatserna. Verksamheterna inom utgiftsområde 16 har ett nära samband med verksamheter inom andra utgiftsområden. Den största delen av verksam- heterna inom utgiftsområdet bedrivs av kom- munerna. Verksamheterna finansieras dels med kommunala skatteintäkter, dels med generella statsbidrag under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Utgiftsområde 15 Studiestöd omfattar olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser.

Forskningsverksamheten vis universitet och högskolor finansieras utöver medel från utgiftsområde 16 med medel från andra utgifts- områden, stiftelser och externa finansiärer. Arbetsmarknadsutbildning bedrivs och finan- sieras inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Folkbildningen finansieras inom utbildnings- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet med andra länder inom utbildningsområdet bidrar till att öka kvaliteten i svensk utbildning samt att ge ökad kunskap och förståelse för andra länder och deras kulturer. Med detta främjas även den en- skildes attraktionskraft och möjlighet att studera och arbeta runt om i världen.

En utbildning av hög kvalitet stärker Sveriges möjligheter att stå starkt inför globaliseringens utmaningar. Internationellt lyfts utbildnings- frågor fram i allt vidare kretsar och i alltfler sammanhang. Under de senaste åren är den internationella dimensionen särskilt påtaglig i den svenska utbildningspolitiken. Främjande av högre utbildning och toppforskning var viktiga inslag i den globaliseringssatsning som gjordes under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008. Under det andra halvåret 2009 är Sverige ordförande i EU och genom de möten och konferenser som genomförs i Sverige kommer en rad frågor att få en internationell belysning. Dialogen och erfarenhetsutbytet syftar till att ge medlemsländerna bättre möjlig- heter att möta de gemensamma utmaningar som finns på utbildningsområdet, t.ex. att öka yrkes- utbildningens attraktionskraft och stödja lärares kompetensutveckling.

Regeringen stöder det internationella sam- arbetet genom en rad utbildningsprogram. De största av dessa är EU:s Program för livslångt lärande, Nordiska ministerrådets program Nord- plus samt det svenska programmet Linnaeus- Palme för utbyte med länder i tredje världen. Genom dessa erbjuds stöd för enskilda personers rörlighet samt samarbetsprojekt för alla utbildnings- och verksamhetsformer: för- skolan, skolan, den högre utbildningen, vuxen- utbildningen och kompetensutvecklingen i arbetslivet. I syfte att öka utbildningarnas kvalitet är målet att rörligheten för alla grupper inom utbildningssystemet ska öka samt att allt fler utbildningsinstitutioner ska kunna ta del av internationella samarbetsprojekt.

Ministerrådet och Europaparlamentet antog i augusti 2008 en rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF). I maj 2009 antog ministerrådet och Europaparlamentet även en rekommendation om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET). Syfte och genom- förande av dessa rekommendationer beskrivs närmare i avsnitt 4.2.8.

I maj 2008 enades ministerrådet om allmänna riktlinjer för att utse 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation, och rådsslutsatser antogs på detta område. Rådsslutsatserna syftar till att Sverige, liksom andra medlemsländer, ska

genomföra olika aktiviteter för att främja kreativitet i utbildningen, visa på hur livslångt lärande kan vara en pådrivande kraft bakom innovation samt utgöra en viktig faktor för att bidra till enskilda personers yrkesmässiga utveckling, t.ex. genom att utveckla förmåga i entreprenörskap.

Inom ramen för Lissabonstrategin har utbildningsministrarna genom programmet Utbildning 2010 enats om gemensamma mål för utbildningssystemen (se avsnitt 3.5.2 för en presentation av de framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål). Europeiskt samarbete på utbildningsområdet handlar till stor del om att diskutera lösningar på gemensamma utmaningar och problem samt att utbyta information och goda exempel. Målen som satts upp är bland annat att öka kvaliteten i utbildningen och ge elever, studenter och lärare bra förutsättningar. I maj 2009 träffade EU:s utbildningsministrar en överenskommelse om hur utbildningssamarbetet ska se ut efter 2010. Överenskommelsen, som getts beteckningen Utbildning 2020, innefattar en revidering av de mål och riktmärken som används för uppföljningen (se avsnitt 3.5.3). Frågan om det framtida utbildningssamarbetet är aktuell även under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009.

Det svenska ordförandeskapet kommer, inom ramen för prioriteringarna i det nya utbildnings- politiska samarbetet Utbildning 2020, att prioritera frågor som rör lärarnas mobilitet och fortbildning samt skolledarnas roll. Andra frågor som kommer att behandlas är följande:

-En ökad integrering inom den s.k. kun- skapstriangeln (utbildning, forskning och innovation). Samtliga delar av kunskaps- triangeln är angelägna uppgifter för de europeiska universiteten. Det svenska ord- förandeskapet i EU kommer att fokusera på kunskapstriangeln och dess roll i den pågående moderniseringen av Europas universitet.

-Utbildning och social integrering. Det svenska ordförandeskapet kommer att påbörja en diskussion på europeisk nivå om flera viktiga frågor som rör invandrares integrering i utbildningssystemen.

Europarådet

Basen i Europarådets verksamhet består i värnandet av de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen. Inom utbildningsområdet

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ligger fokus på språkundervisning och ömsesidigt erkännande av högre utbildning inom Bolognaprocessen.

Nordiska ministerrådet

Det långsiktiga globaliseringsarbetet inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområden fortskrider. Satsningen som initierades av de nordiska statsministrarna 2007 innebär ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att stärka den nordiska regionen i den globala konkurrensen.

Inom utbildnings- och forskningsområdet är det framför allt toppforskning med inriktning mot områdena energi, miljö och klimat liksom främjande av högre utbildning i Norden som står i fokus för globaliseringssatsningen. Mot bakgrund av den internationella ekonomiska krisen har även innehållet i den nordiska agendan påverkats. Inom det nordiska samarbetet har diskussioner förts hur och på vilket sätt utbildning och forskning kan bidra till att mildra effekterna av krisen.

OECD

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) spelar en betydelsefull roll när det gäller analys av utbildningspolitik. Kärnan i verksamheten på utbildningsområdet utgörs av jämförande indikatorer, t.ex. Pro- gramme for International Student Assessment (PISA) och tematiska översyner av utbildningen i medlemsländerna.

Sverige deltar sedan 2008 i OECD:s projekt Thematic Review on Migrant Education. Syftet med projektet är att undersöka vilka insatser som ger bäst utbildningsresultat för första och andra generationens invandrarelever. En lands- rapport för Sverige är planerad till hösten 2009 och en slutrapport för projektet väntas i decem- ber samma år.

OECD genomförde under läsåret 2007/08 en studie av svensk yrkesutbildning (Learning for jobs) med fokus på gymnasial nivå. I rapporten rekommenderar OECD Sverige att bl.a. införa starkare mekanismer för arbetslivets inflytande över yrkesutbildningen, obligatoriskt arbets- platsförlagt lärande samt etablerandet av ett lärlingssystem. I Sverige kommer ett nationellt programråd för varje nationellt yrkesprogram inrättas, yrkesprogram ska innehålla arbets- platsförlagt lärande och gymnasial lärlings- utbildning införs som en alternativ väg till yrkes- examen inom gymnasieskolans yrkesprogram.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), som inrätt- ades 2008, är ett OECD-initierat program som ska mäta kunskaper och kompetens hos den vuxna befolkningen (16–64 år) i ett antal länder. Ett arbete pågår för närvarande inför den första undersökningen som planeras till 2011. En internationell jämförande rapport ska publiceras 2013.

Under 2009–2011 deltar Sverige i OECD:s förstudie Assessment of Higher Education Learning Outcomes (AHELO) om utvärdering och uppföljning av högre utbildning. Syftet med förstudien är att undersöka möjligheten att ut- veckla tester som mäter studenternas studie- resultat i förhållande till lärandemål och som dessutom är oberoende av skillnader mellan länder, kulturer och språk. Sverige deltar i den del av studien som behandlar ämnesmässiga förmågor när det gäller ingenjörsutbildningar. Högskoleverket har fått i uppdrag att samordna det svenska deltagandet. Arbetet pågår för tillfället med att utveckla testmetoder och en första testperiod är planerad att genomföras vid svenska lärosäten under våren 2011.

Unesco

Unesco är FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Varje medlemsland ska enligt Unescos konstitution ha en nationalkommission. Denna ska utgöra länk mellan landets regering och Unesco. Sveriges nationalkommission är Svenska Unescorådet.

Regeringen antog hösten 2007 en svensk unescostrategi för 2008–2013. Strategin slår fast att det övergripande målet för Sveriges unescopolitik är hållbar utveckling. Strategin anger vidare att Sverige behöver öka samverkan mellan olika nationella unescoaktörer för att åstadkomma en strukturerad och sammanhållen unescopolitik. Under 2008 har Svenska Unesco- rådet därför bland annat bildat brett samman- satta samverkansgrupper för olika ämnes- områden, t.ex. kultur eller utbildning för hållbar utveckling för att främja samverkan mellan unescoaktörer i Sverige.

Svenska Unescorådet samarbetar med Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) för att förbättra samstämmig- heten mellan den svenska unescopolitiken och de bidrag som utgår till Unesco från utgifts- område 7 Internationellt bistånd. Detta arbete

sker i enlighet med unescostrategin och Sveriges politik för global utveckling.

3.5Resultatredovisning

3.5.1Svensk utbildning i internationell jämförelse

I avsnitt 3.5.2-3.5.3 redovisas utfallet för EU och Sverige i förhållande till de riktmärken som EU:s utbildningsministrar enats om som en följd av Lissabonprocessen. Information ges också om de nya mål och riktmärken ministrarna enats om i år.

3.5.2Uppföljning av EU:s gemensamma utbildningsmål

I maj 2003 enades EU-ländernas utbildnings- ministrar om fem utbildningspolitiska riktmär- ken, som bör uppnås 2010. Arbetet som bedrivs utifrån dessa riktmärken och de strategiska mål som utbildningsministrarna antog 2002 ska bidra till att Lissabonstrategins övergripande mål uppfylls: EU ska bli världens mest konkurrens- kraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Riktmärkena är:

-Andelen 18–24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte deltar i utbildning ska vara högst 10 procent.

-Andelen 15-åringar med svag läsförmåga ska minska med 20 procent.

-Minst 85 procent av alla 20–24-åringar ska ha fullföljt sin gymnasieutbildning.

-Antalet högskoleexaminerade inom ämnesområdena matematik, naturveten- skap och teknik ska öka med 15 procent samtidigt som könsskillnaden ska jämnas ut.

-Av alla vuxna i åldern 25–64 år ska minst 12,5 procent ha deltagit i någon form av

utbildning.

Nedan presenteras utvecklingen för Sverige för vart och ett av dessa fem riktmärken samt förhållandena inom unionen som helhet.

Unga med svag utbildning

Andelen svenska 18–24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befann sig i utbildning låg 2007 på knappt nio procent, vilket är något under EU:s riktmärke (diagram 3.1). De svenska värdena har försämrats något sedan år 2000. I EU som helhet har värdena förbättrats sedan 2000, men andelen uppgick trots det totalt sett till 15,2 procent 2007. Män är genomgående mindre framgångsrika än kvinnor såväl i Sverige som i EU.

Diagram 3.1 Andelen 18–24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befinner sig i utbildning

Procent

Riktmärke: högst 10 procent 2010

EU27	Kvinnor



	Män




	Totalt



	Kvinnor
	Kvinnor
Sverige					2000		2007
	Män				2000		2007



	Totalt
	Totalt

	0	5	10	15		20		25

Anm.: Tidsseriebrott 2007.

Källa: Eurostat.

Unga med svag läsförmåga

Enligt OECD:s internationella kunskaps- mätning PISA som genomförs vart tredje år, uppgick andelen svenska 15-åringar med svag läsförmåga till drygt 15 procent 2006, vilket är en försämring jämfört med resultaten 2000 (diagram 3.2). I kunskapsmätningen såväl 2000 som 2006 deltog 18 av de nuvarande EU- länderna. Andelen svaga läsare var i genomsnitt 24,1 procent i dessa 18 EU-länder år 2006. I både Sverige och andra deltagande EU-länder är an- delen svaga läsare betydligt större bland pojkar än bland flickor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 3.2 Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest

Procent

Riktmärke: 17 procent 2010

EU18	Flickor



	Pojkar




	Totalt
	Totalt

Sverige	Flickor
	Flickor

	Pojkar
	Pojkar

	Totalt						2000		2006
	Totalt						2000		2006


	0	5	10	15	20	25		30		35

Anm.: Data för EU18 uppdelat på flickor och pojkar finns inte för 2000. Källa: OECD/ PISA 2000, 2006.

Fullföljd gymnasieutbildning i åldern 20–24 år

I Sverige har andelen ungdomar i åldern 20–24 år med fullföljd gymnasieutbildning under perioden 2000–2007 legat strax över EU:s gemensamma riktmärke som är 85 procent. På EU-nivå var andelen lägre, 78,5 procent 2008, vilket endast är marginellt bättre än 2000 (diagram 3.3). Något fler kvinnor än män har fullföljt en gymnasieutbildning såväl i Sverige som i EU.

Diagram 3.3 Andelen 20–24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning

Procent

		Riktmärke: minst 85 procent 2010
EU27	Kvinnor
	Kvinnor

	Män						2008
							2000
	Totalt						2000
	Totalt

Sverige	Kvinnor

	Män

	Totalt
	Totalt

	0	20	40	60	80	100

Källa: Eurostat.

Högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik

Antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik ökade kraftigt mellan 2000 och 2006 såväl i EU sammantaget som i

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Sverige. År 2007 minskade däremot antalet i Sverige. Ökningen i Sverige 2006 jämfört med 2000 var 23,8 procent medan den bara uppgick till 13,8 procent 2007, vilket är lägre än EU:s riktmärke (diagram 3.4).

Diagram 3.4 Ökning av antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik mellan 2000–2007

Procent

EU27	Kvinnor
	Kvinnor

	Män
	Män


	Totalt
	Totalt

Sverige	Kvinnor
	Kvinnor

	Män

								2000-2007


	Totalt



	0	5	10	15	20	25	30		35	40

Källa: Eurostat.

I Sverige liksom i hela EU har ökningen varit starkast för kvinnor men det är fortfarande långt kvar till en jämn könsfördelning bland de högskoleexaminerade i dessa ämnen (diagram 3.5). Endast en tredjedel är kvinnor, medan män står för två tredjedelar såväl i Sverige som i EU.

Diagram 3.5 Andelen kvinnor och män inom matematik, naturvetenskap och teknik

Procent

Kvinnor
	2000	2007

EU27

Män

Kvinnor

Sverige

Män

Källa: Eurostat.

Livslångt lärande

Det femte EU-gemensamma riktmärket avser andelen vuxna i åldern 25–64 år som under den senaste fyraveckorsperioden före mätningen har deltagit i någon form av utbildning. Riktmärket är minst 12,5 procent. Sverige ligger sedan länge långt över riktmärket och trenden är stigande

(diagram 3.6). Ökningen är speciellt kraftig bland kvinnorna. Män deltar i utbildning i be- tydligt lägre grad än kvinnor.

Utvecklingen inom EU-området i sin helhet visar att det är en bit kvar innan målet om minst 12,5 procent uppnås. Totalt deltog 9,5 procent av den vuxna befolkningen i någon form av ut- bildning, kvinnor i något högre grad än män.

Diagram 3.6 Andelen i åldern 25–64 år som deltagit i någon form av utbildning

Procent

Riktmärke: minst 12,5 procent 2010

	Kvinnor
	Kvinnor
EU27					2000		2007
	Män				2000		2007
	Män

	Totalt



Sverige	Kvinnor



	Män



	Totalt



	0	10	20	30		40		50

Anm.: Skattade värden för EU27 år 2000 och för Sverige 2007. Källa: Eurostat.

Sammanfattning

När Lissabonprocessen inleddes 2000 hade Sverige ett bra utgångsläge inom de delar av ut- bildningspolitiken som täcks in av de fem rikt- märkena. Vår relativa ställning när det gäller del- tagande i livslångt lärande har därefter generellt sett stärkts ytterligare något.

Andelen ungdomar i åldern 20–24 år som fullföljt sin gymnasieutbildning är fortfarande något högre i Sverige än i EU som helhet.

Antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik har ökat i ungefär samma snabba takt som i EU samman- taget, med undantag för 2007. Detta är det enda område där betydande framsteg kan noteras.

I fråga om unga med svag utbildning och andelen svaga läsare går utvecklingen i Sverige åt fel håll. När det gäller svaga läsare har utveck- lingen gått i fel riktning även i EU sammantaget.

Flickor/kvinnor ligger genomgående bättre till än pojkar/män i förhållande till riktmärkena. Det gäller i Sverige och inom unionen i sin helhet.

3.5.3Nya mål och riktmärken

Som omnämnts i avsnitt 3.4 enades de europeiska utbildningsministrarna den 12 maj 2009 om ett strategiskt program för fortsatt europeiskt samarbete inom utbildningens område med sikte på 2020 som en fortsättning på Lissabonstrategin för utbildningsområdet. De nya strategiska målen är:

-Att fullt ut realisera livslångt lärande och mobilitet.

-Att förbättra kvalitet och effektivitet i utbildningen.

-Att främja likvärdighet, social samman- hållning och aktivt medborgarskap.

-Att främja kreativitet och innovation, inklusive entreprenörskap på alla utbildningsnivåer.

För att följa upp och stödja arbetet med de fyra strategiska målen finns fastställda riktmärken för EU som helhet. Målen är delvis desamma som nuvarande och delvis nya eller utvidgade. Riktmärkena är:

-Vuxnas deltagande i livslångt lärande ska vara minst 15 procent.

-Andelen 15-åringar med svag prestationsförmåga i läsning, matematik

och naturvetenskap ska vara lägre än

15 procent.

-Andelen personer i åldern 30–34 år med eftergymnasial utbildning ska uppgå till minst 40 procent.

-Andelen unga (18–24 år) som slutat studera utan att ha uppnått gymnasienivå ska vara mindre än 10 procent.

-Andelen barn mellan 4 års ålder och skolstart som går i förskola ska uppgå till minst 95 procent.

EU-kommissionen har för avsikt att under 2010 lägga fram förslag till riktmärken för anställningsbarhet, mobilitet och kunskaper i främmande språk.

Ministrarnas överenskommelse om uppföljning och samarbetsformer inom utbildningsområdet har behandlats i avsnitt 3.4 under rubrik Internationellt samarbete.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. För alla myndigheter inom utbildnings- och forsk- ningsområdena, förutom för Regionala etik- prövningsnämnden i Lund, har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan invändningar, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndig- heternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2008 i allt väsentligt är rättvisande.

Regionala etikprövningsnämnden i Lund fick för budgetåret 2008 en revisionsberättelse med invändning. Av Riksrevisionens revisions- berättelse framgår att Regionala etikprövnings- nämnden i Lund lämnat sin årsredovisning för sent till regeringen.

Regeringen förutsätter att Regionala etikpröv- ningsnämnden i Lund vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse.

Granskningsrapporter

Riksrevisionen har inom högskoleområdet lämnat lämnat två granskningsrapporter.

RiR 2008:19 Hög kvalitet i högre utbildning?

Riksrevisionen har granskat regeringens insatser för att säkerställa kunskap om kvaliteten i grund- läggande högskoleutbildning.

Granskningen har av revisionen genomförts genom att ett antal undersökningar av kvaliteten i ett antal högskoleutbildningar på grundnivå har genomförts vid universitet och högskolor. Riks- revisionen bedömer dels att det system som finns för återrapportering av kvalitet i grund- läggande högskoleutbildning inte är tillfreds- ställande, dels att den bild som regeringen redovisar till riksdagen inte har varit heltäckande.

Regeringen bereder frågan för närvarande och avser att återkomma till riksdagen.

RiR 2008:22 Rekrytering av internationella studenter till svenska lärosäten

Riksrevisionen har vidare granskat rekryteringen av internationella studenter till svenska univer- sitet och högskolor.

Riksrevisionens bedömning är att den ökade rekryteringen av internationella studenter medfört omfattande arbetsinsatser i processerna för antagning och uppehållstillstånd för studier. Vidare konstaterar revisionen att en större andel

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av resurserna för högre utbildning används av internationella studenter. Riksrevisionen be- dömer mot bakgrund av detta att regeringen bör bereda riksdagen möjlighet att ta ställning till på vilket sätt statliga medel ska användas inom området.

Regeringen bereder frågan för närvarande och avser att återkomma till riksdagen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

4 Politikens inriktning

Människor växer med kunskap och möjligheten att lära sig någonting nytt. Den stärker individernas position i samhället och på arbets- marknaden, vilket kan vara avgörande för deras framtid.

När den internationella finanskrisen nu sköljer över världen är det särskilt viktigt att satsa på utbildningsväsendet. Genom utbildning kan människor förnya och fördjupa sin kompe- tens så att de lättare kan få arbete. Väl utbildade står vi bättre rustade när vändningen kommer.

Sveriges chans att möta den globala utmaningen är att satsa på kunskap. Vi ska inte konkurrera med låga löner eller dåliga arbetsför- hållanden. I stället måste vårt land ha innovativa och kunniga medborgare. Här spelar utbild- ningsväsendet en avgörande roll.

Sverige ska vara en av 2000-talets ledande kunskapsnationer. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas – kunskapstörstande elever och studenter, engagerade lärare och en fantastisk bildningstradition. Men för att nå ända fram krävs ett fortsatt arbete med att reformera och utveckla utbildningsväsendet.

och för skolans och förskolans framtida utveck- ling.

Möjligheten till professionell utveckling är viktig för ett yrkes status och popularitet. Tre utredare har haft regeringens uppdrag att lämna förslag som syftar till att förbättra situationen när det gäller lärarkårens utbildning, behörighet och fortsatta möjlighet att utveckla sin professionalism.

I avsnitt 4.11.7 beskrivs regeringens insatser för att förbättra lärarutbildningen.

Regeringen bedömer att ytterligare insatser kommer att behövas för att stärka läraryrkets status och utbildningens kvalitet. För detta ändamål beräknar regeringen att 51,9 miljoner kronor avsätts för 2011 och 50 miljoner kronor för 2012.

Det finns i dag många lärare som är verksamma i skolan, trots att de saknar lärar- examen. Regeringen avser att, med start hösten 2010, genomföra en utbildningsinsats för att dessa lärare ska få möjlighet att nå behörighet. Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.11.7.

Det är viktigt att lärare har incitament för och tillgång till kvalificerad fortbildning under hela yrkeslivet, eftersom det kan bidra till att stärka undervisningens kvalitet och elevernas målupp-

4.1Barn- och ungdomsutbildning fyllelse. År 2007 tog regeringen initiativ till det

4.1.1Läraryrket

Ett utbildningsväsende kan aldrig bli bättre än dess lärare. Både svensk och internationell forsk- ning visar att lärarna är den resurs som betyder mest för elevernas resultat. Satsningar på att förbättra lärarnas karriärvägar, utbildning och fortbildningsmöjligheter är därför avgörande för barnens och elevernas lärande och utveckling

s.k. lärarlyftet, en stor satsning på kvalificerad lärarfortbildning. Satsningen har utvecklats positivt och de uppföljningar som har genom- förts visar att lärarlyftet bidrar till lärarnas kun- skapsutveckling och förbättrar undervisningen. Satsningen fortsätter under 2010 och 2011. Regeringen föreslår att drygt 1 063 miljoner kronor avsätts för 2010 och beräknar att 826 miljoner kronor avsätts för 2011.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Förskolelyftet har nyligen startat. Syftet med satsningen är att utveckla förskolepersonalens kompetens i samband med att förskolans peda- gogiska uppdrag förtydligas i läroplanen. Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2009 ska 200 miljoner kronor avsättas för förskolelyftet 2010. För 2011 beräknar rege- ringen att 200 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.

Regeringen avser att utvärdera lärarlyftet och förskolelyftet. Regeringen avser att återkomma i frågan.

För att marknadsföra och väcka intresse för den kommande lärarutbildningen och för att göra läraryrket mer attraktivt vill regeringen genomföra en informationskampanj. Informa- tionsinsatsen bör starta 2011. Regeringen beräknar att 6 miljoner kronor respektive 13 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2011 och 2012.

Rektorerna har stor betydelse för att skolor ska bli framgångsrika. Flera undersökningar visar att elever når högre resultat i skolor där rektorerna utövar ett aktivt pedagogiskt ledar- skap och för en dialog med lärarna om undervis- ningen. Samtidigt visar en stor del av forsk- ningen att rektorer inte alltid har de kunskaper som behövs för att utöva ett aktivt ledarskap. En ny förordning (2008:643) om befattnings- utbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem trädde i kraft hösten 2008. Regeringen avser att under hösten 2009 föreslå riksdagen att skolhuvudmännen ska vara skyldiga att se till att nytillträdda rektorer genomgår befattningsutbildningen. Som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2009 avsätts 100 miljoner kronor för en befattnings- utbildning för rektorer under 2010, varav sju miljoner kronor avser kompensation till kommunerna för skolhuvudmännens kostnader för resor och logi i samband med seminariedagar samt för litteratur och liknande. Därefter beräknar regeringen att 100 miljoner kronor avsätts årligen.

4.1.2Tidigt stöd och tydliga krav

Skolan ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar. Varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Fler elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever – med utgångs- punkt i att alla elever kan lära samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kun- skaper och ger uppmuntran och belöning för ett bra arbete.

Många elever lämnar grundskolan med bristfälliga baskunskaper. Enligt de inter- nationella kunskapsmätningar som genomförs har t.ex. andelen 15-åringar i Sverige med svag läsförmåga ökat (se avsnitt 3.5). De som har svårigheter i skolarbetet behöver extra stöd och mer hjälp. Dessa insatser bör komma så tidigt som möjligt. Stimulansbidraget för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna omfattar 500 miljoner kronor 2010. Det är elever som ligger i riskzonen för att inte nå målen som är den prioriterade gruppen, men statsbidraget får även användas för äldre elever i behov av särskilt stöd och vissa kompetenshöjande insatser. Statens skolverk (Skolverket) har i uppdrag att utvärdera satsningen och ska redovisa en första utvärdering under 2010.

Riksdagen beslutade i mars 2009 om riktlinjer för nya läroplaner för skolan i enlighet med regeringens proposition Tydligare mål och kun- skapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). Detta innebär att varje skolform i det obligatoriska skolväsendet – grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan – ska ha en egen samlad läroplan. Läroplanen ska innehålla skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner för skolformen i fråga. Kursplanerna ska kompletteras med före- skrifter om kunskapskrav för varje ämne alternativt ämnesområde.

Riksdagen biföll i februari 2009 förslagen i propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Det innebär att en betygsskala med sex steg ska användas i det offentliga skol- väsendet. A till E betecknar godkända resultat, F betecknar icke godkända resultat. Om det på grund av frånvaro inte går att bedöma elevens kunskapsutveckling, ska detta markeras med ett horisontellt streck. I särskolan och vuxen-

utbildningen för utvecklingsstörda ska betyg inte sättas på icke godkända resultat.

I januari 2009 fick Skolverket i uppdrag att bl.a. utarbeta nya kursplaner för grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan (dnr. U2009/312/S). För samtliga skolformer ska Skolverket också utarbeta kun- skapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och 6 samt kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i årskurs 9 för de skolformer där betyg sätts. Uppdraget ska redovisas i april 2010. De nya kursplanerna samt den nya betygsskalan avses successivt träda i kraft läsåret 2011/12.

Under 2010 och framåt kommer en ny gymnasieskola att införas och de nya kurs- och ämnesplanerna, kunskapskraven och den nya betygsskalan att genomföras i grund- och gymnasieskolan. Dessa reformer behöver implementeras. Regeringen föreslår därför att 97 miljoner kronor avsätts för 2010 samt beräknar att 94 miljoner kronor avsätts för 2011 och 34 miljoner kronor avsätts för 2012 för dessa insatser. Finansiering för 2010 och 2011 sker från lärarlyftets anslag.

Regeringen beslutade i oktober 2008 att införa nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 samt nationella ämnesprov i biologi, kemi och fysik i årskurs 9. Proven utprovades under våren 2009 och de nya bestämmelserna ska tillämpas första gången våren 2010. Fr.o.m. 2009 är även de nationella proven i årskurs 5 obligatoriska.

Alla föräldrar har rätt till god och tydlig information om sina barns kunskapsutveckling i skolan. En tydlig utvärdering av elevens kun- skapsutveckling är dessutom en förutsättning för möjligheten att tidigt upptäcka kunskapsluckor och sätta in stöd. Fr.o.m. hösten 2008 ska den individuella utvecklingsplanen även innehålla skriftliga omdömen om elevernas kunskaps- utveckling. Skolverket har på regeringens upp- drag reviderat de allmänna råden om den individuella utvecklingsplanen och ska även utvärdera införandet av skriftliga omdömen. Utvärderingen ska redovisas senast den 1 mars 2010.

Som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2009 avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att betyg ska ges från årskurs 6. Ett förslag beräknas kunna remitteras under våren 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

4.1.3En trygg och jämställd skola

Alla elever behöver en stimulerande och trygg studiemiljö. En trygg skolmiljö som präglas av generositet och ansvarstagande har stor be- tydelse för såväl elevernas inlärning och utveck- ling som för samhället i stort. Trygga elever som känner sig sedda och uppskattade har bättre för- utsättningar för att uppnå kunskapsmålen och utvecklas till ansvarsfulla vuxna. En trygg och lugn studiemiljö är särskilt viktigt för dem som har en stökig tillvaro utanför skolan. Dessutom är det de elever som har svårast för skolarbetet som förlorar mest när trivsel och studiero saknas i klassrummet.

Sommaren 2008 tog regeringen initiativ till den största satsningen någonsin på jämställdhet i skolan. Under tre år beräknas totalt 110 miljoner kronor avsättas. En särskild delegation för jämställdhet skolan (U 2008:8) ska kartlägga området, ta fram och informera om metoder för att bryta traditionella könsmönster samt föreslå lämpliga insatser. Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 augusti 2010. Skolverket har fått i uppdrag att genomföra flera utveck- lingsinsatser inom jämställdhetsområdet, t.ex. att fortbilda lärare och annan skolpersonal om könsroller och hederstraditioner samt vad gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Skolverket ska även stödja elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 december 2010.

I sitt arbete mot mobbning och kränkande behandling behöver skolans personal kunskaper, som bygger på vetenskap och väl beprövad erfarenhet, i hur mobbning förebyggs, upptäcks och bemöts. Skolverket har därför fått i uppdrag att utforma en utbildningssatsning om forsk- ningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning. Som en del i utbildningssatsningen har skol- personal kunnat läsa en kurs på högskolenivå om mobbning, kränkande behandling och diskrimi- nering omfattande tio högskolepoäng. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket även ut- värdera effekterna av de befintliga metoder mot mobbning som används i Sveriges skolor. Totalt beräknas satsningen omfatta 45 miljoner kronor under perioden 2007–2010.

Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värden som ligger till grund för vårt samhälle. Ett aktivt värdegrundsarbete i skolan är en viktig förebyggande åtgärd mot alla

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

former av kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Samtidigt ligger inte ansvaret för att fostra eleverna till trygga vuxna enbart på skolan. Huvudansvaret för elevernas fostran är föräldrarnas och skolans uppgift är att stödja dem i deras uppdrag. Skolverket har fått i uppdrag att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund. I uppdraget ingår en studie av skolornas värdegrundsarbete, där olika skolors sätt att organisera värdegrundsarbetet ska jämföras. Skolverket ska också utveckla stödmaterial för ett bättre värdegrundsarbete och mot diskriminering och kränkande behand- ling. I uppdraget ingår också att tydliggöra rättighetsperspektivet, bl.a. utifrån Konven- tionen om barnets rättigheter (FN:s barn- konvention). Sammanlagt beräknar regeringen att 4 miljoner kronor avsätts under perioden 2009–2011.

Barn- och elevombudet, som fram t.o.m. den 30 september 2008 fanns inom Skolverket, har kunnat föra talan för ett barn eller en elev i en tvist om skadestånd enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. När Statens skolinspektion inrättades som en ny myndighet den 1 oktober 2008 fördes barn- och elevom- budet över till den nya myndigheten. Regler om kränkande behandling av barn och elever har den 1 januari 2009 förts över till skollagen (1985:1100) och regler om diskriminering till diskrimineringslagen (2008:567).

För att öka kunskapen om tillgänglighet i skolan har regeringen gett Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag (dnr. U2009/4876/S) att informera personal och huvudmän om hur man kan arbeta för att förbättra den fysiska tillgängligheten till för- skolan, skolan och skolbarnsomsorgen.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att ta fram en samlad bild över förskolans, skolans och skolbarnsomsorgens arbete med barn som far illa.

4.1.4Gymnasieskolan

Ungdomar är olika – de har olika mål, ambitioner och förhoppningar. Vissa vill läsa vidare på högskolan efter gymnasiet, andra vill gå direkt ut i arbetslivet. Några vill lära sig yrkes- kunskaper på en arbetsplats, för andra passar det bättre att lära sig yrkesämnen i skolan.

Utgångspunkten för en modern gymnasieskola är att elever ska kunna välja olika vägar till kunskap.

I maj 2009 överlämnade regeringen propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) till riksdagen. Syftet med gymnasiereformen är att fler elever ska lämna gymnasieskolan med godkända betyg, att stärka elevernas förkunskaper inför yrkesliv och fortsatta studier samt att bättre anpassa utbildningarna till kraven inom olika bransch- och yrkesområden. Andelen ungdomar i åldern 18–24 år utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte i efterhand kompletterar sin utbildning har minskat i många europeiska länder. I Sverige har andelen ökat (se avsnitt 3.5).

Regeringen har föreslagit att de nya bestämmelserna om gymnasieskolan ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Ändringen i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelsen, som rör när tidigare fattade beslut om riksrekrytering ska upphöra att gälla, ska dock träda i kraft redan den 31 december 2009.

Redan hösten 2008 påbörjades en försöksverksamhet med gymnasial lärlings- utbildning. Inom ramen för satsningen och i linje med regeringens strategi för entreprenör- skap inom utbildningsområdet ska eleverna ges bättre inblick i företagandets villkor. Inför läsåret 2008/09 fördelade Skolverket 5 000 lärlingsplatser till sammanlagt 157 huvud- män. Slutligen besattes ca 3 700 platser under läsåret. Byggprogrammet har flest lärlingsplatser. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 utökas försöksverksamheten till 6 000 platser fr.o.m. läsåret 2009/10. Inför 2009/10 har kommunala och fristående huvudmän ansökt om samman- lagt knappt 9 000 platser. För varje lärling utbetalas ett statsbidrag på 25 000 kronor, som främst avser att täcka företagens kostnader för utbildningen. För satsningen på försöks- verksamheten inklusive handledarutbildning föreslås att 375 miljoner kronor avsättas för 2010. Regeringen har tillsatt en nationell lärlingskommitté (U 2008:09, dir 2008:106) som bl.a. ska följa upp kvalitet och måluppfyllelse inom försöksverksamheten. Den första redovisningen lämnas den 1 november 2009. Regeringen har även i juli 2009 beslutat att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att

bl.a. utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning och studier (dir 2009:70).

Den i budgetpropositionen för 2009 aviserade utredningen om ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan pågår inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma efter att frågan beretts ytterligare.

Regeringen fattade den 2 oktober 2008 beslut om att inleda en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i matematik samt i naturvetenskapliga, samhälls- vetenskapliga och humanistiska ämnen. Försöket regleras i förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och omfattar utbild- ningar som startar 2009–2014 och är begränsat till totalt 20 utbildningar och högst 30 elever per utbildning, dvs. maximalt 600 elever per årsintag. Utbildningarna ska erbjuda eleverna särskild breddning och fördjupning inom det ämne eller ämnesområde utbildningarna avser. Skolverket ska följa upp och utvärdera försöket och avsikten är att resultatet ska utgöra underlag för ett beslut om en eventuell permanentning av verksamheten.

Som regeringen tidigare har aviserat i budgetpropositionen för 2009 och i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) bör dagens individuella program ses över. Enligt nuvarande bestämmelser ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt eller special- utformat program. Den målsättningen är problematisk eftersom det i vissa fall kan vara andra åtgärder än studier på ett nationellt program som är bäst för den enskilde. Rege- ringen anser att det bör finnas individanpassade utbildningsalternativ för elever som inte är behöriga till nationella program. Utbild- ningsalternativen bör vara tydliga och ha som utgångspunkt att olika målgrupper har olika behov. Regeringen avser därför att återkomma med förslag om detta.

Utredningen Utbildning till yrkeslärare har under 2008 lämnat sitt betänkande Yrkes- kunnande – en likvärdig sökväg till lärar- utbildning mot yrkesämnen (SOU 2008:112), se avsnitt 4.11.7.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

4.1.5Övriga insatser

Kommande utredningar

Betygsättningen är ett av skolans viktigaste områden för myndighetsutövning och har stora konsekvenser för den enskilde. I dagsläget finns inte någon möjlighet för elever att överklaga ett satt betyg eller att få det omprövat. Ur rätts- säkerhetshänseende skulle en sådan möjlighet kunna vara motiverad. Regeringen avser därför att tillsätta en särskild utredare med uppgift att utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas.

Under hösten 2009 avser regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur införandet av en försöksverksamhet avseende flexibel skolstart i grundskolan kan genomföras.

Regeringen avser även att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en anmälningsplikt om missför- hållanden i skolan, motsvarande den s.k. Lex Sarah inom äldreomsorgen.

Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över reglerna om sekretess i skolan utifrån den ökade dokumentationen kring elever i skolan. Utredaren ska lämna förslag på hur sekretessreglerna bör ändras utifrån det utökade behovet av att skydda känsliga uppgifter. Utred- ningen ska även se över vissa andra frågor om sekretess på skolans område, bl.a. om det finns skäl att samordna sekretessen inom förskolan och skolbarnsomsorgen med reglerna för skolan och om sekretessregleringen kring nationella prov behöver förändras. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag under 2010.

Regeringen har tillsatt en utredning för att utreda hur barn som vistas utan tillstånd i landet ska få rätt till skolgång (U 2009:3, dir 2009:71). Utredningen ska redovisas senast i januari 2010.

Regeringen avser även att tillsätta en utredning om fristående sameskolor.

Ungdomsstyrelsen redovisade under hösten 2008 en tematisk analys av ungas levnadsvillkor och upplevelse av sin situation i ett antal utanförskapsområden med fokus på bl.a. utbild- ning. Ungdomsstyrelsen har därefter fått i upp- drag att under 2009 genomföra en fördjupad analys. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2009.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Förskolan och annan förskoleverksamhet

Svensk förskola är internationellt erkänd för sin höga kvalitet och tillgänglighet för så gott som alla barn. Den är unik med sitt samspel mellan omsorg, lärande och lek. Tillsammans med för- äldrarnas fostran bidrar förskolan till att barnen utvecklas och lägger därmed grunden för framtida skolgång. Men förskolans potential kan nyttjas ännu bättre och likvärdigheten i kvalitet behöver öka.

Under det senaste årtiondet har det pedagogiska inslaget i förskolan fått en allt större betydelse. Tidig pedagogisk stimulans ökar barns förmåga och lust att lära. Inte minst kan barnens språkliga utveckling gynnas. Regeringen vill fortsätta att utveckla förskolan för att stärka kvaliteten.

Regeringen har presenterat ett antal åtgärder för att utveckla och stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Bl.a. avser regeringen att förbättra utbildningen till förskollärare (se avsnitt 4.11.7) och förtydliga läroplanen för för- skolan. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på förtydliganden och kompletteringar av vissa mål i förskolans läro- plan. Vidare ska Skolverket föreslå hur för- skollärarnas ansvar kan förtydligas i läroplanen och ge förslag på riktlinjer för uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. Upp- draget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 september 2009.

Genom en särskild fortbildningssatsning – förskolelyftet – ska förskollärare och barn- skötare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar i förskolan ges möjlighet att förstärka sin kompetens. Fortbildningen ska framför allt inriktas på de delar som ska förtydligas i läroplanen.

Riksdagen beslutade i april 2009 att införa allmän förskola även för treåringar fr.o.m. den 1 juli 2010 (prop. 2008/09:115, bet. 2008/09:UbU11, rskr. 2008/09:220). Det innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola fr.o.m. höstterminen det år de fyller tre år. Grund- tanken är att fler barn än tidigare ska få tillgång till pedagogisk verksamhet. Ingen familj ska behöva avstå från att låta sitt barn delta i för- skolans verksamhet för att det saknas pengar.

Barn är olika och har olika behov. Även familjers behov varierar. För att utveckla mång- falden inom förskoleverksamhet och skolbarns-

omsorg har riksdagen beslutat att införa en barnomsorgspeng (prop. 2008/09:115, bet. 2008/09:UbU11, rskr. 2008/09:220). Genom att kommuner görs skyldiga att ge bidrag även till pedagogisk omsorg i enskild regi, exempelvis familjedaghem, får varje familj möjlighet att i större utsträckning bestämma vilken typ av verksamhet deras barn ska delta i. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2009.

Försöksverksamhet med lokala styrelser

Förordningen (1996:605) om försöksverk- samhet med lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan innebär att elevernas vårdnadshavare deltar i aktuell försöksverk- samhet och är i majoritet. Försöksverksamheten har förlängts t.o.m. den 30 juni 2011 i avvaktan på förslaget om en ny skollag.

Skollag

Skollagen är ett av de viktigaste styrdokumenten i det svenska utbildningsväsendet. Sedan rege- ringen tillträdde har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, Skollagsberedningen, arbetat med ett förslag till en ny skollag. Gruppens förslag, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25), omfattar utbildning från förskola t.o.m. vuxenutbildning. Förslaget remitterades den 18 juni 2009 till ca 140 remissinstanser vilka ska inkomma med svar senast den 1 oktober 2009.

Regeringen bedömer att den nya skollagen kan börja tillämpas hösten 2011. Den nya skol- lagen bedöms i vissa fall medföra ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Regeringen anser därför att medel bör tillföras kommun- sektorn. Bl.a. beräknar regeringen att 15,5 miljoner kronor 2011 och 31 miljoner kronor fr.o.m. 2012 avsätts för förstärkt elevhälsa samt att 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor fr.o.m. 2012 avsätts för ökad rätt till skolbibliotek.

Bättre statistik och utvärdering

För att kunna följa utvecklingen inom utbild- ningssystemet samt utvärdera utbildnings- satsningars effekter på elevers måluppfyllelse

krävs tillgång till statistik på individnivå. Inom utbildningssektorn finns statistik insamlad på individnivå för flertalet skol- och utbildnings- former. Tillgång till sådan statistik inom samtliga verksamhetsformer gör det möjligt att kunna följa individer genom hela utbildningssystemet.

Regeringen avser att ge berörda myndigheter inom området i uppdrag att utreda behovet av och tillgång till sådan statistik som i dag saknas eller inte är lätt åtkomlig.

Reformer och åtgärder bör följas upp och utvärderas utifrån de intentioner som legat till grund för besluten. Större ekonomiska satsningar inom utbildningsområdet måste även kunna analyseras ur ett effektivitets- och sam- hällsekonomiskt perspektiv. Det finns också ett stort behov av att lärare får tillgång till forskningsresultat med relevans för skolans mål- uppfyllelse. Inom förskole- och skolområdet behövs även en mer samlad tillgång till information om utvärderade och kvalitets- granskade metoder och arbetssätt. Mot denna bakgrund finns det ett behov av att utreda hur utvärderingsverksamheten inom utbildnings- området kan utvecklas, kvalitetssäkras och organiseras. Regeringen har därför utsett en särskild utredare som ser över nuvarande resurser och myndighetsstruktur för utvärdering inom utbildningsområdet (U 2008:10). Upp- draget ska redovisas senast den 1 december 2009.

Särskolan ska utvecklas

I särskolan får barn och ungdomar med utvecklingstörning den specialistkunskap och gemenskap som krävs för en trygg studiegång. Särskolan ska därför bevaras som egen skolform.

Det är av största vikt att endast elever som tillhör särskolans personkrets tas emot isär- skolan. En särskoleplacering ska föregås av en noggrann och professionellt genomförd utredning. Regeringen avser att tydliggöra detta i den nya skollagen.

Sedan 1996 har en försöksverksamhet med rätt för barnets vårdnadshavare att tacka nej till en erbjuden plats i den obligatoriska särskolan bedrivits. Detta regleras i lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. I denna budgetproposition föreslår regeringen att för- söksverksamheten förlängs t.o.m. utgången av juni 2011 (se avsnitt 5.3). Regeringens avsikt är

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

att denna möjlighet ska bli permanent i det kommande förslaget till skollag. Undantag bör kunna göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnens bästa.

Regeringen anser också att undervisningen i särskolan i större utsträckning ska vara inriktad på elevernas kunskapsutveckling. Skolverket har under året genomfört insatser för att stärka kunskapsbedömningen i särskola och vuxen- utbildning för utvecklingsstörda.

Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag till en framtida utformning av gymnasiesärskolan. Utgångs- punkten för utredarens arbete ska vara en anpassning till den struktur som regeringen föreslagit riksdagen när det gäller gymnasie- skolan.

Utveckling av den statliga specialskolan

Alla barn i Sverige har rätt till en utbildning som ger förutsättningar att nå målen för utbild- ningen. En viktig princip för regeringens politik är att skapa en skola där den enskilda elevens behov och önskemål så långt som möjligt får styra och där organisation och utformning av undervisningen tillåts variera utifrån detta. Därför har regeringen bl.a. infört två nya special- skolor, med specialistkompetens för barn med flera funktionshinder.

I betänkandet Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) föreslog utredaren att hela specialskolan skulle bli mer flexibel. Utredaren föreslog att elever skulle kunna få sin utbildning delvis i den statliga specialskolan, delvis i kommunens grund- eller särskola. Innan förslag kan lämnas behöver frågan emellertid beredas ytterligare.

En ökad flexibilitet för elever i specialskolan är av stor betydelse för att kunna möta varje barns enskilda behov. Regeringen har därför för avsikt att tillsätta en utredning under hösten 2009 för att skyndsamt kunna återkomma med förslag på detta område.

Nationella minoriteter

En viktig del av minoritetspolitiken är att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande och att minoriteterna kan överföra sitt språk och sin kultur till nästa generation.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

I detta syfte har regeringen utökat rätten till modersmålsundervisning i finska och jiddisch fr.o.m. läsåret 2008/09. Dessa språk jämställs nu med övriga minoritetsspråk. För att stärka till- gången till läromedel på minoritetsspråken har regeringen gett Skolverket i uppdrag att undersöka behovet samt stödja utveckling och produktion av läromedel för de nationella minoriteterna (dnr U2007/7921/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2009. Rege- ringen avser att göra en förnyad bedömning av läromedelsituationen när uppdragen slutredo- visats.

I Skolverkets uppdrag om förtydligande av läroplanen för förskolan (dnr U2008/6164/S) är en av utgångspunkterna barnens språkutveckling vad gäller så väl svenska som de nationella minoritetsspråken.

För att kunna tillhandahålla undervisning i modersmål trots att lärare med utbildning för ämnet saknas bedömer regeringen att distans- undervisning kan vara en väg att gå. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att föreslå hur distansundervisning för elever som är bosatta i Sverige ska få anordnas (dnr U2008/1675/G, U2007/2910/G). Skolverket avrapporterade uppdraget i juli 2008. Verket föreslog att distansundervisning får erbjudas när den egna skolan saknar tillräckligt elevunderlag eller när lärare med adekvat utbildning saknas inom kommunen. För de statliga skolformerna sameskolan och specialskolan medgav inte utred- ningstiden att ett tillräckligt underlag kunde tas fram. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att föreslå hur distansundervisning ska få anordnas i sameskolan och specialskolan (dnr U2009/3411/G). Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2009.

Kultur i skolan

Satsningen skapande skola introducerades 2008 och syftar till att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans lärande samt att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kultur- politikens mål vad gäller barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Genom satsningen ökar möjligheten för alla barn oavsett förutsättningar att få del av kulturella upplevelser och få möjlighet till eget skapande.

Satsningen bidrar till att kulturen integreras i skolans verksamhet och inte enbart betraktas som ett tillfälligt avbrott i den ordinarie under- visningen. Bidraget fördelas av Statens kulturråd.

Regeringen bedömer i den kulturpolitiska propositionen (prop. 2009/10:3) att Skapande skola bör byggas ut till att, utöver årskurserna 7- 9, även omfatta årskurserna 4-6. Regeringen föreslår därför att ytterligare medel tillförs anslaget till Skapande skola fr.o.m. 2010 så att anslaget uppgår till ca 112 miljoner kronor för 2010. Regeringens ambition är att satsningen successivt ska utvidgas till att omfatta alla elever i grundskolan.

Intresset för bidraget är stort och under de tre ansökningsomgångarna som genomförts har 253 kommuner och 108 fristående skolor ansökt om bidrag minst en gång.

Strategi för entreprenörskap

Sverige står inför en ökad global konkurrens om jobb och investeringar. Det behövs därför ett bättre företagsklimat, fler företagare och större utrymme för entreprenörskap i alla delar av landet. Entreprenörskap handlar inte bara om att starta och utveckla företag, utan också om att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. Entreprenöriella egenskaper är kvalitéer som alla människor – oavsett om de är elever, företagare eller anställda – har nytta av. I maj 2009 presenterade regeringen en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) betonar regeringen även gymnasieskolans ansvar att ge eleverna kunskaper om entreprenörskap. Skol- verket har fått i uppdrag att stödja och stimulera arbete inom entreprenörskapsområdet. Totalt 10 miljoner kronor per år bör anvisas för ändamålet. Skolverket har även fått i uppdrag att kartlägga, analysera och sprida erfarenheter av huvud- männens arbete kring entreprenörskap.

Yrkesdansutredningens betänkande

Yrkesdansarutredningen överlämnade sitt betänkande Ta klass (SOU 2009:27) den 16 mars 2009. Betänkandet innehåller förslag som syftar till att skapa en yrkesdansarutbildning av internationell klass, bl.a. att Dansarskolan införs

som ny skolform i det offentliga skolväsendet som ett alternativ till grundskolans årskurser 4–9 och gymnasieskolan. Betänkandet har remiss- behandlats.

Bättre kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik

Om Sverige även i framtiden ska ha en livskraftig basindustri måste svenska ungdomars intresse för och kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik förbättras.

För att komma till rätta med problemen beräknar regeringen att 525 miljoner kronor bör avsättas för matematik, naturvetenskap och teknik (MNT) under 2009–2011. I MNT- satsningen ingår flera olika delar. En stor del fördelas som stimulansbidrag till kommunala och fristående skolor för att utveckla undervisningen i matematik enligt förordningen (2009:313) om statsbidrag för utveckling av matematikundervisning. Skolverket har fått i uppdrag att analysera hur undervisningen i naturvetenskap och teknik i grundskolans tidigare år kan bli bättre och hur övergången mellan gymnasieskolan och högskolan kan underlättas (dnr U2009/914/G). Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet medverkar genom olika stödinsatser. Regeringen har dessutom, genom Teknik- delegationen, tagit initiativ till en nationell kampanj för att få fler ungdomar att vilja läsa dessa ämnen.

Många av de långsiktiga insatserna som regeringen genomför på området har beskrivits utförligt i budgetpropositionen för 2009.

Lika villkor

Riksdagen fattade den 10 juni 2009 beslut om propositionen Offentliga bidrag på lika villkor (prop. 2008/09:171, bet. 2008/09:UbU13, rskr. 2008/09:280). Ändringarna i skollagen och förordningen (1996:1206) om fristående skolor trädde i kraft den 1 juli 2009. De nya reglerna ska tillämpas i kommunernas budgetarbete hösten 2009 och gälla bidrag som avser 2010. Med detta har det tydliggjorts hur bidragen till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt friskolor ska beräknas, dvs. enligt samma principer som kommunen tillämpar vid fördel-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

ningen av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Samtidigt har huvudmän för enskilt bedriven verksamhet fått möjlighet att överklaga en kommuns beslut om bidragets stor- lek till allmän förvaltningsdomstol enligt förvalt- ningslagens (1986:223) regler, en möjlighet de tidigare saknat.

Studie- och yrkesvägledning

Ungdomar som står i begrepp att göra viktiga val inför framtiden måste få stöd och saklig information om både utbildningsvägar och utsikterna på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att den information och vägledning som erbjuds eleverna inte alltid är tillräcklig.

I prop. 2008/09:199, som överlämnades till riksdagen i maj 2009, föreslår regeringen att begreppet studie- och yrkesorientering ska bytas ut mot studie- och yrkesvägledning i skollagen. Huvudmannen ansvarar för att elever i grund- skolan, gymnasieskolan och specialskolan samt i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av fram- tida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.

Skolverket har haft i uppdrag att ge stöd till ett urval av kommuner och skolor för att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesväg- ledningen. Skolverket redovisade uppdraget i maj 2009 (dnr U2009/2976/G).

Skolverket gav under 2009 ut allmänna råd om studie- och yrkesvägledning. Syftet med de allmänna råden och kommentarerna är att de ska bidra till att förbättra studie- och yrkes- orienteringen inom samtliga skolformer så att verksamheten blir likvärdig och av hög kvalitet i hela landet.

4.2Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen är viktig, både för samhället och för de enskilda individernas livslånga lärande.

För att möta lågkonjunkturen och större ungdomskullar har regeringen bl.a. beslutat att kraftigt öka antalet utbildningsplatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux). Yrkesutbildningarna har tidigare

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

ofta fått stå tillbaka för mindre kostnadskrävande teoretiska utbildningar, trots att yrkesutbildningen har visat sig vara en effektiv väg till jobb.

Efterfrågan på kvalificerad yrkeskompetens som inte är av högskolekaraktär behöver mötas och utbildningarnas kvalitet säkerställas. Därför har riksdagen efter regeringens förslag beslutat att en yrkeshögskola ska starta och även förstärkt resurserna så att antalet årsplatser ökar.

Vid sidan om yrkessatsningarna prioriterar regeringen att förbättra svenskundervisningen för invandrare (sfi). Språket är nyckeln till integration och en utbildning av hög kvalitet är grunden för att invandrare snabbt ska kunna komma in i det svenska samhället.

4.2.1En yrkeshögskola har bildats

För att säkra kvaliteten i de eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskole- utbildningar bildades Myndigheten för yrkeshögskolan den 1 juli 2009. Fr.o.m. den 15 april 2009 finns ett nytt regelverk för efter- gymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan. Regelverket administreras fr.o.m. den 1 juli 2009 av Myndigheten för yrkeshögskolan som därmed fattar beslut om att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Alla yrkeshögskole- utbildningar (yh-utbildningar) är studiemedels- berättigande. De som studerar på en yh- utbildning kan således ansöka om studiestöd.

Utbildningsformerna kvalificerad yrkesutbild- ning, påbyggnadsutbildning och lärlings- utbildning för vuxna till vissa hantverksyrken kommer att upphöra och ersättas med yrkeshög- skolan. Under en övergångsperiod kommer ärenden avseende dessa utbildningsformer, bl.a. när det gäller tidigare beviljade statsbidrag, att hanteras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Även de s.k. kompletterande utbildningarna kommer fr.o.m. den 1 juli 2009 att administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan, men för dem kommer tills vidare tidigare regelverk att gälla.

Yrkeshögskolan förbättrar rättssäkerheten för studerande, eftersom systemet blir mer över- blickbart och enhetligt, och den skapar förutsättningar för en tydligare uppföljning och utvärdering av utbildningarna. Den nya yrkes- högskolan innebär också ökad transparens och

rättssäkerhet för de företag, kommuner, högskolor m.fl. som anordnar yh-utbildningar.

Efterfrågan på kvalificerad yrkesutbildning har ständigt ökat inom de flesta branscher. Införandet av yrkeshögskolan ger möjlighet till ökad effektivitet och nationell prioritering av utbildningar inom systemet. Det innebär att de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som inte utgör högskoleutbildningar i större utsträckning styrs mot arbetslivets behov av rätt kompetens och hög kvalitet. I tabell 4.1 beskrivs befintliga och föreslagna satsningar på yrkesvux och yrkeshögskolan.

4.2.2Vuxenutbildningen stärker individens position på arbetsmarknaden

Det offentliga utbildningssystemet är viktigt för att mildra effekten av arbetslöshet. Personer som drabbas av arbetslöshet måste kunna förnya och fördjupa sina kunskaper, så att de står bättre rustade att få ett nytt arbete. När efterfrågan på arbetskraft minskar, som i rådande inter- nationella lågkonjunktur, riskerar särskilt individer med svag förankring på arbets- marknaden, exempelvis individer med kort eller ofullständig utbildning, att förlora sitt arbete. I budgetpropositionen för 2009, propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) och 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) föreslog regeringen en kraftfull satsning på yrkesut- bildningar. Vad avser perioden 2009–2011 aviserades att totalt nära 3 miljarder kronor inklusive studiestöd skulle avsättas för yrkesin- riktad utbildning, vilket motsvarar ca 30 000 årsplatser. Därutöver aviserades att 100 miljoner kronor skulle avsättas för yrkeshögskolan för 2012.

Eftersom alla studerande inom vuxenutbildningen inte studerar på heltid eller på sammanhållna studievägar kommer satsningen att nå ett betydligt större antal individer.

Kommunerna har även möjlighet att inom ramen för satsningen på yrkesvux erbjuda yrkesinriktad svenskundervisning kopplad till utbildningen på yrkeskurserna. Stora årskullar lämnar gymnasieskolan och många av eleverna väntas söka in på kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola samt universitet och högskolor. Samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft,

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

vilket sammantaget ökar behovet av ännu fler utbildningsplatser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen medel för en utökad satsning dels på yrkeshögskoleutbildning, dels på yrkesvux inom den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen på yrkesvux kommer även att ge kommunerna möjlighet att i viss omfattning erbjuda behörighetsgivande teoretiska kurser.

Tabell 4.1 Föreslagna utökade medel och totalt antal årsplatser inom yrkesvux och yrkeshögskolan 2009 - 2011

miljoner kronor och antal årsplatser

	2009		2010		2011
	Yrkesvux	Yh	Yrkesvux	Yh	Yrkesvux	Yh
BP 2009	200	50	400	100	600	100

prop. 2008/09:972	398	100	494	208	145	112
VÅP 2009	48
Summa årsplatser	5 600	1 500	8 300	3 000	8 800	2 000

BP 2010			1 080	146	860	294

Summa årsplatser			10 000	1 500	10 000	3 000

Totalt antal årsplatser	5 600	1 500	18 300	4 500	18 800	5 000

Totalt miljoner kronor	646	150	1 974	454	1 605	506

2 Åtgärder för jobb och omställning.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Det ska också vara möjligt för den som läst en studieförberedande utbildning att växla om för att få en gymnasial yrkesutbildning. I mål- gruppen ingår, liksom tidigare, även nyanlända invandrare som behöver läsa svenska som är anpassad till den valda yrkesinriktningen. Vad gäller den föreslagna utökning av yrkeshög- skoleutbildningar ska en högre andel av utbild- ningarna än tidigare vara som längst ettåriga.

Under 2010 och 2011 beräknar regeringen att nära 2 miljarder kronor tillförs, inklusive studie- stöd, till den kommunala vuxenutbildningen. Vidare avser regeringen att öka resurserna till yrkeshögskoleutbildningarna med totalt 440 miljoner kronor, inklusive studiestöd, under samma period.

Totalt innebär den planerade satsningen på yrkesvux ca 10 000 årsplatser för 2010 respektive 2011. Regeringen bedömer att utgiften, inklusive studiestöd, blir 1 080 miljoner kronor för 2010 och 860 miljoner kronor för 2011.

Antalet årsplatser inom yrkeshögskolan bör ökas med ca 3 000 årsplatser fr.o.m. hösten 2010 och för 2011. Satsningen inklusive studiestöd omfattar 146 miljoner kronor 2010 och bör omfatta 294 miljoner kronor 2011.

Tillsammans med regeringens tidigare satsningar på yrkesinriktad vuxenutbildning samt de satsningar som föreslås och aviseras i denna proposition beräknas totalt ca 5,4 miljarder kronor inklusive studiestöd tillföras under perioden 2009-2011. Det motsvarar drygt 54 000 årsplatser under tre år. Antalet studerande som kan erbjudas utbildning kommer att vara betydligt fler än antalet planerade årsplatser. Sammantaget betyder för- slagen att regeringen gör en kraftfull satsning för att förbättra möjligheterna till yrkesinriktad vuxenutbildning och därmed minska risken för arbetslöshet. Regeringen avser att noga följa hur de riktade statsbidragen används och hur de totala volymerna för yrkesvux utvecklas fram- över.

språkkunskaper i hög grad påverkar möjligheten att få ett arbete och integreras i samhället.

För att förbättra kvaliteten inom sfi har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att utveckla nya nationella slutprov för kurserna B, C och D. Proven ska vara IT-baserade och vara möjliga att använda fr.o.m. den 1 januari 2010. Sfi-lärarnas kompetens är avgörande för resultaten och sfi-lärarnas möjlighet att fortbilda sig inom ramen för lärarlyftet fortsätter.

Skolverket har tagit fram ny officiell statistik för sfi. Den kommer att möjliggöra en förbättrad uppföljning av hur kursdeltagarna når kunskaps- målen. Riksdagen har på regeringens förslag infört en försöksverksamhet med sfi-bonus i 15 kommuner fr.o.m. den 1 oktober 2009 för att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament kan bidra till att deltagarna snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Regeringen har för avsikt att låta utreda om en tidsbegränsning inom sfi skulle motverka inlåsningseffekter och öka genomströmningen i utbildningen.

4.2.4Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har redovisat ett uppdrag att undersöka och lämna alternativa förslag på hur en rättighet för vuxna att ta del av gymnasial vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda kan utformas. Utgångspunkten för uppdraget har varit att den enskilde ska ha rätt att studera inom kommunal vuxenutbildning för att uppnå grundläggande behörighet för att delta i högskoleutbildning. Förslagen har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet.

4.2.5Utökad betygsrätt

En viktig utgångspunkt för samhällets satsningar på vuxenutbildning är att den enskildes önske-

4.2.3Satsning på utbildning i svenska för mål och behov i hög grad ska vara styrande.

invandrare

Sfi har länge kritiserats för att hålla låg kvalitet. Genomströmningen av elever har varit dålig, antalet obehöriga lärare alltför många och för få elever når kunskapsmålen. Detta är mycket olyckligt, särskilt med tanke på att goda

Dagens möjlighet för kommunerna att lägga ut utbildning på entreprenad är viktig i det sammanhanget.

En mångfald av anordnare innebär större möjligheter för den vuxne att få den utbildning han eller hon eftersträvar. Olika anordnare inne- bär dessutom goda förutsättningar för utveck-

ling av såväl innehåll som kvalitet. Regeringens bedömning är att förutsättningarna för kommuner att lägga ut verksamhet inom vuxenutbildningen bör ges bättre förutsättningar bl.a. då det gäller överlåtande av viss myndig- hetsutövning. Vidare bör även det lärande som sker inom ramen för andra politikområden samt den personalutbildning som uppfyller vissa krav kunna tillgodoräknas den enskilde inom ramen för de formella systemen. Regeringskansliet har därför låtit remittera ett förslag om utökad s.k. betygsrätt, ökat överlåtande av myndighets- utövning samt möjlighet att bedriva sfi i folkhögskola. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En proposition planeras att lämnas till riksdagen före utgången av 2009.

4.2.6Kommande statlig utvärdering av folkbildningen

Folkbildningen spelar en viktig roll när det gäller vuxnas möjligheter till lärande, inte minst för dem med svag utbildningsbakgrund, och för personer med funktionsnedsättning. Bl.a. för- delade Folkbildningsrådet till folkhögskolor nära 11 procent eller 336 miljoner kronor av anslaget 2008 för pedagogiska merkostnader för att öka möjligheterna för personer med funktions- nedsättning att studera (se avsnitt 6.2.6).

Ett eget systematiskt kvalitetsarbete ska vara en viktig och naturlig del i arbetet inom folkbildningen. Det finns emellertid behov av att också förbättra och utveckla statens uppföljning och utvärdering av folkbildningen. Med den nuvarande ordningen har stora nationella utvärderingar genomförts med relativt långa mellanrum. Sedan ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen förändrades 1991 har två stora utvärderingar – SUFO 96 och SUFO 2

– genomförts (SOU 1996:159 och SOU 2004:30). De redovisades 1998 respektive 2004.

Den statliga uppföljningen och utvärderingen måste ske mer frekvent än tidigare, men då i form av studier och granskningar som ofta är mindre omfattande.

Genom att förändra det nuvarande systemet förbättras regeringens möjligheter att åter- rapportera till riksdagen. Mot denna bakgrund avser regeringen att under mandatperioden lämna ett uppdrag för uppföljning och utvärde- ring av folkbildningen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

4.2.7Validering

Valideringsdelegationens arbete har visat att en myndighet bör ha det nationella ansvaret för utveckling, strategi och kvalitetssäkring i fråga om validering. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag att vara den nationella samordnaren av validering. Uppdraget ska fullgöras i samverkan med berörda myndigheter. Myndigheten har även ansvar för bedömning av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar.

Främjandet av utbildningsväsendets och branschernas medverkan i valideringsarbetet samt metodutvecklingen och standardiseringen inom området kommer att sätta ett tydligare fokus på validering framöver.

4.2.8Internationellt

Att kunna genomföra en del av sin utbildning i ett annat EU-land bör vara en självklar möjlighet för dem som önskar. Det ska vara möjligt att ta med sig sin kunskap och kompetens när man rör sig mellan olika kvalifikationssystem eller olika former av lärande. Ett europeiskt samarbete är avgörande för att nå dessa mål. Inom ramen för den s.k. Köpenhamnsprocessen samarbetar EU- länderna kring flera konkreta instrument som syftar till att underlätta mobiliteten i Europa. Ett av dessa verktyg är den europeiska referens- ramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), som antogs av Europaparlamentet den 23 augusti 2008. Den första etappen – att koppla nationella kvalifikationsnivåer till EQF – ska vara genomförd senast 2010. Den andra etappen - att införa en hänvisning till EQF i alla nya examensbevis – ska vara genomförd senast 2012. I Sverige har Myndigheten för yrkeshögskolan utsetts till nationell samordningspunkt för arbetet med EQF.

Sverige avser att genomföra EQF och att skapa ett nationellt ramverk för kvalifikationer. Åtgärder och förändringar som är nödvändiga för att uppfylla rekommendationens krav bör vidtas. Det nationella ramverket bör främst omfatta utbildningarna inom det offentliga utbildningssystemet men det är av värde om även andra intressenter kan erbjudas att ansluta sina kvalifikationer. Ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) bör successivt kunna

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

utvecklas i takt med arbetslivets, sektorers och branschers intresse.

Under 2009 antog Europaparlamentet rådets rekommendationer om att inrätta ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbild- ningen (European Credit system for Vocational Education and Training, ECVET) och en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (European Quality Assurance Reference Framework for Vocational Education and Training, EQARF). ECVET ska tydliggöra vad som ingår i olika länders yrkesutbildning och underlätta överföring av meriter i syfte att för- bättra möjligheterna till studier och arbete i olika länder. EQARF ska vara ett verktyg som kan hjälpa medlemsländerna att kontinuerligt för- bättra kvalitetsarbetet och, i förlängningen, systemen för yrkesutbildning. Sverige ställer sig positivt till samarbete kring dessa viktiga frågor och avser att genomföra båda rekommendatio- nerna.

Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) är ett OECD- initierat program som avser att mäta den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens i ett antal länder. En pilotstudie är planerad till 2010 och en huvudstudie till 2011. En internationell jämförande rapport ska publiceras 2013. Statistiska centralbyrån är utsedd till nationell projektledare.

4.3Universitet och högskolor

4.3.1Ökat behov av högskoleplatser

Utbildning ger människor möjlighet att utforma sina egna liv och påverka sin livssituation på ett positivt sätt. Det gäller inte minst nu i den kraftiga konjunkturnedgången som drabbar världen till följd av den internationella finans- krisen. För att mildra effekten av ökad arbets- löshet är det angeläget att kombinera aktiva arbetsmarknadsåtgärder med satsningar inom utbildningsväsendet. Utbildningsinsatserna bör vara tillfälliga, breda och omfatta utbildningar på olika nivåer, dvs. såväl inom kommunal vuxen- utbildning, yrkesinriktad gymnasial vuxenut- bildning och yrkeshögskolan som inom hög- skoleutbildning. Tidigare erfarenheter visar att antalet sökande till högre utbildning ökar vid lågkonjunkturer. Fler studenter väljer också att

stanna kvar i utbildning genom att komplettera med någon ytterligare kurs i avvaktan på att det blir lättare att få jobb. Med förnyad och för- djupad kunskap står de bättre rustade för att få arbete när konjunkturen vänder.

Fler söker nu till högre utbildning. Enligt Verket för högskoleservice ökade antalet behöriga förstahandssökande med 17 procent mellan höstterminen 2008 och 2009. Samtidigt har antalet antagna studenter ökat med 13 procent. De närmaste åren talar allt för att det kommer att vara ett fortsatt starkt tryck för att få studera i högskolan. Detta beroende på att ungdomskullarna fortsatt ökar samtidigt som konjunkturen fortsatt bedöms vara svag.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden en tillfällig satsning på 10 000 nya högskoleplatser för åren 2010 och 2011. Fördelningen av hög- skoleplatserna har huvudsakligen gjorts mot bakgrund av de bedömningar som lärosätena själva har gjort av möjligheterna att med bibe- hållen kvalitet tillfälligt öka antalet platser. För 2010 innebär detta att regeringen föreslår att 700 miljoner kronor tillförs universitet och hög- skolor för nya platser. Dessa platser och medel för dem beräknas för respektive lärosäte även för 2011.

Regeringen följer utvecklingen noga och arbetar med att dämpa effekterna av krisen och förbättra förutsättningarna inför en gradvis återhämtning. Redan i januari 2009 presen- terades ett åtgärdsprogram i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183). I propositionen presenterades en omfördelning på drygt 93 miljoner kronor för högskoleplatser under 2009 och 2010. Dessa omfördelningar avses nu bli permanenta fr.o.m. 2010.

För 2012 bedömer regeringen att ytterligare permanenta omfördelningar behöver göras om totalt 38 miljoner kronor till de lärosäten som har starkt söktryck från de lärosäten som fortfarande bedöms ha ekonomiskt utrymme inom takbeloppet. Dessa omfördelningar bidrar till att den tillfälliga satsningen med nya platser 2010 och 2011 kan genomföras på bästa sätt.

Tabell 4.2 Fördelning av 10 000 nya platser 2010 och 2011

Tusental kronor

	Universitet och högskola	2010 och 2011	2010 och 2011
		Antal HST	Belopp
1	Uppsala universitet	1 245	82 866

2	Lunds universitet	350	17 769

3	Göteborgs universitet	325	22 630
4	Stockholms universitet	550	35 750

5	Umeå universitet	300	19 500

6	Karolinska institutet	450	43 901
7	Kungl. Tekniska högskolan	700	63 983

8	Karlstads universitet	600	47 329

9	Linnéuniversitetet	308	20 000
10	Örebro universitet	450	29 250

11	Blekinge tekniska högskola	500	32 500

12	Malmö högskola	500	32 500
13	Högskolan i Borås	200	14 290

14	Högskolan Dalarna	900	54 546

15	Högskolan på Gotland	150	9 969
16	Högskolan i Halmstad	400	26 583

17	Högskolan i Skövde	75	6 855

18	Högskolan Väst	500	32 500
19	Södertörns högskola	500	32 500

20	Chalmers tekniska högskola	200	18 281

21	Högskolan i Jönköping	750	44 456
22	Handelshögskolan i Stockholm	150	5 832

23	Ersta Sköndals högskola	20	1 945

24	Sophiahemmets högskola	20	1 945
25	Röda Korsets högskola	20	1 945

	Summa	10 163	69 9626

4.3.2Studieavgifter

Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri för samtliga studenter. Utbildningen för svenska studenter ska fortsätta att vara avgiftsfri och regeringens avsikt är att detta ska framgå i högskoleförfattningarna. Under de senaste åren har antalet utländska studenter ökat stort i Sverige. Det speglar en ökad studentrörlighet i världen och framväxten av en global utbildnings- marknad där svenska lärosäten i allt högre grad konkurrerar om studenter med lärosäten i andra länder. Utländska studenter är en tillgång för utbildningarnas utveckling och bidrar till att stärka den internationella miljön vid lärosätena. Detta är dock inte skäl nog för att erbjuda skattefinansierad avgiftsfri utbildning för

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

utländska studenter. Studieavgiftsutredningen (SOU 2006:7) föreslog att studieavgifter skulle införas för studenter utanför EES-området och Schweiz, s.k. tredjelandsstudenter.

Regeringen avser att återkomma med förslag om att statliga universitet och högskolor ska ta ut studieavgifter av s.k. tredjelandsstudenter fr.o.m. hösten 2011. Möjligheterna att kostnads- fritt ta del av svensk högre utbildning bör således gälla svenska medborgare och personer som Sverige har åtagit sig att behandla på samma sätt som svenska medborgare, dvs. väsentligen medborgare i EU-/EES-länder och Schweiz. Ett införande av studieavgifter för studenter från länder utanför EES-området skulle också inne- bära att svenska universitet och högskolor i högre utsträckning får konkurrera med utländska lärosäten genom hög kvalitet snarare än genom avgiftsfri utbildning. Full kostnads- täckning ska uppnås för den studieavgifts- finansierade verksamheten i sin helhet och varje lärosäte bör bestämma avgifternas storlek så att full kostnadstäckning nås. Intäkterna bör disponeras av lärosätena.

Målet bör vara ett fortsatt stort antal utländska studenter även efter studieavgifternas införande. Det är viktigt både för inter- nationaliseringen av svensk högre utbildning och för att attrahera kunskap och kompetens till Sverige. Regeringens bedömning är att en viktig förutsättning för att detta ska kunna ske är att det finns tillgång till stipendier för tredjelands- studenter. Skälen är dels att generellt upp- rätthålla en hög nivå på antalet inresande tredje- landsstudenter, dels att möjliggöra för studenter från utvecklingsländer att studera vid ett svenskt lärosäte. Under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisar regeringen sin avsikt att inom biståndsramen finansiera stipendier för studenter från utvecklingsländer. Regeringen avser att återkomma i frågan generellt om stipendier.

Genom att låta universitet och högskolor ta ut studieavgifter av tredjelandsstudenter frigörs ett ekonomiskt utrymme inom ramen för läro- sätenas ordinarie takbelopp, motsvarande det utrymme av takbeloppet som nu används för tredjelandsstudenter. Detta utrymme bör på sikt användas för att bl.a. införa ett kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem inom högskoleutbild- ningen som redovisas i avsnitt 4.11.3.

För 2011 bör takbeloppen tillfälligt sänkas med 111 miljoner kronor, vilket i stort bedöms motsvara det utrymme som skapas genom

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

införandet av studieavgifter. Denna sänkning (se tabell nedan) baseras på det av regeringen skattade antalet avgiftsbetalande studenter vid respektive universitet och högskola.

Tabell 4.3 Beräknade anslagsminskningar 2011

Tusental kronor

	Universitet och högskola	2011
		Belopp
1	Uppsala universitet	7 950
2	Lunds universitet	9 000

3	Göteborgs universitet	2 600

4	Stockholms universitet	7 200
5	Umeå universitet	6 100

6	Linköpings universitet	2 500

7	Karolinska institutet	2 100
8	Kungl. Tekniska högskolan	17 800

9	Luleå tekniska universitet	1 450

10	Karlstads universitet	2 500
11	Linnéuniversitetet	3 200

12	Örebro universitet	4 200

13	Mittuniversitetet	1 500
14	Blekinge tekniska högskola	5 700

15	Malmö högskola	2 000

16	Mälardalens högskola	3 000
17	Högskolan i Borås	3 500

18	Högskolan Dalarna	5 900

19	Högskolan på Gotland	500
20	Högskolan i Gävle	2 000

21	Högskolan i Halmstad	3 500

22	högskolan Kristianstad	1 000
17	Högskolan i Skövde	1 800

18	Högskolan Väst	2 000

19	Södertörns högskola	2 000
20	Chalmers tekniska högskola	7 000

21	Högskolan i Jönköping	3 000

	Summa	111 000

För 2012 bör det frigjorda anslagsutrymmet på grundutbildningsanslagen fortsatt få disponeras av universitet och högskolor för grundutbildning. Universitet och högskolor kan då använda detta utrymme för att trappa ned den tillfälliga satsningen 2010 och 2011 på högskole- platser.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag avseende hur de anslagsmedel som frigörs genom studieavgifter bör disponeras. Totalt beräknas studieavgifterna frigöra ett ut- rymme på grundutbildningsanslagen i storleks-

ordningen 500 miljoner kronor per år vid fullt genomslag.

Anmälningsavgifter

Antalet ansökningar från utländska studenter har ökat mycket kraftigt under de senaste åren, särskilt sökande från tredjeland. Hanteringen av ansökningarna medför mycket administration och höga kostnader för lärosätena. En stor andel av de sökande visar sig vid en granskning inte vara behöriga för de utbildningar de har sökt. Av dem som antas är det många som till slut inte påbörjar studierna.

Regeringen har den 28 maj 2009 uppdragit åt Verket för högskoleservice att i samarbete med statliga universitet och högskolor förbereda verksamheten inför ett införande av dels anmäl- ningsavgifter till högskoleutbildning på grund- nivå och avancerad nivå för sökande från tredje- land, dels studieavgifter för studerande från tredjeland vid statliga universitet och högskolor (dnr U2009/3627/UH). Verket för högskole- service ska redovisa sitt uppdrag den 15 september 2009. Regeringen avser att åter- komma i frågan.

4.3.3Kvalitetsbaserad resurstilldelning och ett nytt kvalitetsutvärderings- system

Den nuvarande resurstilldelningsmodellen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår endast från antalet studenter och deras prestationer. För att stimulera till kvalitets- utveckling anser regeringen att denna modell bör kompletteras med en kvalitetsrelaterad del. Lärosätena bör i denna del tilldelas medel utifrån resultaten av Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Ett av regeringens mål för den högre utbildningen är lärosäten med en hög grad av självbestämmande. Det innebär ett ökat ansvar för lärosätena att utforma verksamheten för att nå och bibehålla en hög kvalitet. Ökad frihet kräver också en effektiv och ändamålsenlig ut- värdering. Universitet och högskolor finansieras i stor utsträckning av statliga medel, och staten har därför ett legitimt intresse av att dessa medel används så effektivt som möjligt och att resultaten leder till hög kvalitet. Dessutom har

studenter, näringsliv, offentliga myndigheter och andra intressenter behov av information om utbildningarnas kvalitet.

Inriktningen på det kvalitetssäkringssystem som Högskoleverket ansvarar för bör förändras för att möta de nya krav som ställs utifrån målsättningar om ökad frihet och kvalitet. Inriktningen bör därvid vara att utvärderings- systemet får en tydlig inriktning mot utbild- ningarnas kvalitet i form av resultat för att kunna ligga till grund för resurstilldelning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på hur en modell med kvalitetsbaserad resurs- tilldelning kopplad till ett nytt kvalitetssäkrings- system bör utformas.

4.3.4Lärosäten med en högre grad av självbestämmande

Genom historien har det funnits ett klart samband mellan graden av självstyre och veten- skapligt nytänkande i den högre utbildningen och forskningen. Regeringen anser därför att lärosätenas frihet och självbestämmande ska öka.

En utredare fick i november 2007 i uppdrag att utarbeta förslag om bl.a. hur den statliga styrningen av universitet och högskolor i olika avseenden ska minskas (U 2007:11, dir. 2007:158). I december 2008 överlämnade den s.k. Autonomiutredningen sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) till regeringen. Huvudförslaget i betänkandet är att universitet och högskolor ska upphöra att vara statliga myndigheter och i stället övergå i en ny offentligrättslig organisationsform, självständiga lärosäten, och därmed utgöra egna juridiska personer. Betänkandet har remitterats. I remiss- yttrandena finns betydande skillnader i upp- fattning om utredningens förslag. Regeringen avser att efter beredning återkomma till riks- dagen med förslag för att öka lärosätenas själv- bestämmande.

4.3.5Fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen

Efterfrågan på läkare bedöms öka snabbare än tillgången, bl.a. på grund av ett ökat vårdbehov till följd av befolkningstillväxt och en åldrande befolkning samt ålderstrukturen bland nu yrkesverksamma läkare.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Riksdagen har efter förslag av regeringen under mandatperioden anvisat medel för en utökning av läkarutbildningen med 234 nybörjarplatser. Regeringen presenterar nu en ytterligare utbyggnad med 30 nybörjarplatser vid Uppsala universitet och Linköpings universitet. Denna ytterligare utbyggnad innebär 15 nybörjarplatser var till de båda universiteten och ger en total volymökning om 82,5 helårs- studenter vid respektive lärosäte. Kostnaden beräknas uppgå till 38,7 miljoner kronor när utbildningen är fullt utbyggd (inkl. studiestöd). Enligt regeringens bedömning bör de båda universiteten kunna finansiera denna utbyggnad inom sina anslag. Däremot föreslås att anslaget 2:56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ökas för att ekonomiskt kompensera berörda landsting i enlighet med avtalet om sam- arbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjuk- vården.

Totalt kommer således läkarutbildningen med den nu föreslagna ökningen att under mandat- perioden byggas ut med 264 nybörjarplatser på årsbasis. Det motsvarar en utbyggnad med 26 procent.

Regeringen avser att fortsätta följa hur det framtida behovet av utbildningsplatser inom läkarutbildningen utvecklas och vid behov åter- komma till riksdagen.

4.3.6Sjuksköterskeutbildning i Stockholm

I december 2008 återkallade Högskoleverket tillståndet att utfärda sjuksköterskeexamen vid Karolinska institutet. Karolinska institutet har de senaste åren examinerat ca 380 sjuksköterskor årligen. Att utbildningen nu inte kan anta nya studenter får konsekvenser för stockholms- regionens tillgång på sjuksköterskor. Eftersom utbildningen är treårig märks effekterna på arbetsmarknaden fr.o.m. 2012.

För att mildra effekterna av det minskade utbudet av examinerade sjuksköterskor be- slutade regeringen i december 2008 att fördela medel för att permanent öka antalet helårs- studenter med totalt 60 per år vid de enskilda utbildningsanordnarna Ersta Sköndals Högskola AB, Sophiahemmets Högskola samt Röda Korsets Högskola fr.o.m. 2009.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Regeringen beslutade under 2009 dessutom om en engångssatsning som motsvarar totalt 60 helårsstudenter fördelat mellan de tre hög- skolorna.

Regeringen föreslår nu att medel ska utgå för ytterligare en permanent utbyggnad fr.o.m. 2010 motsvarande 60 helårsstudenter, dvs. 20 helårs- studenter vardera till de tre enskilda utbild- ningsanordnarna i Stockholm. Denna satsning ingår för 2010 och 2011 i ramen för den tillfälliga satsningen på fler högskoleplatser.

4.3.7Lärarutbildning

Ny lärarutbildning

Sverige måste lyckas rekrytera de mest lämpade personerna till läraryrket och samtidigt behålla de lärare som redan finns i skolväsendet. Det handlar om att ge lärarstudenterna en god ut- bildning, fylla på med kunskap när så behövs och låta alla lärare utvecklas i sin profession.

I avsnitt 4.1 beskriver regeringen de insatser som genomförs.

Lärarutbildningen måste hålla hög kvalitet och förbereda studenterna för ett yrkesliv i skolan. Utbildningens kvalitet och status är också avgörande för rekryteringen. I december 2008 överlämnade Utredningen om en ny lärarut- bildning sitt betänkande En hållbar lärarut- bildning (SOU 2008:109) och Utredningen om utbildning till yrkeslärare överlämnade betänk- andet Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen (SOU 2008:112) till regeringen. Betänkandena har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Kompletterande utbildning för obehöriga lärare

Det finns i dag alltför många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. För att ge erfarna men obehöriga lärare möjlighet att komplettera sina tidigare studier till en lärarexamen ges några lärosäten med tillstånd att utfärda lärarexamen möjlighet att erbjuda en kompletterande utbildningsinsats (se avsnitt 4.1.1). Utgångspunkten för regeringens satsning är att lärosätena ska validera tidigare erfarenheter som lärare samt erbjuda individualiserade utbild- ningsprogram för att underlätta och förkorta

studietiden för den enskilde studenten. Utbild- ningen bör leda till en lärarexamen och kunna inkludera såväl ämnesstudier som utbildning inom det allmänna utbildningsområdet. Omfatt- ningen får vara högst 120 högskolepoäng. Utbildningen beräknas starta hösten 2010.

För 2010 föreslås 6 miljoner kronor för utbildningsinsatsen. För 2011 beräknas 28 miljoner kronor och 50 miljoner kronor för 2012. Mot bakgrund av utbildningens längd och studietakt innebär detta att verksamheten kommer att bedrivas t.o.m. utgången av 2016. Den totala utbildningsinsatsen kommer därmed att omfatta 1 100 helårsstudenter inom ramen för dessa resurser.

Regeringen avser att ge de lärosäten (Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Högskolan Dalarna, Malmö högskola och Högskolan i Jönköping) som i dag har i uppdrag att erbjuda en utbild- ningsinsats för obehöriga lärare ett nytt uppdrag. Regeringen återkommer om den närmare utformningen av utbildningsinsatsen.

Speciallärarutbildning

Efter förslag i budgetpropositionen för 2009 anslogs drygt 44 miljoner kronor för upp- byggnad av speciallärarutbildning vid nio universitet och högskolor (Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Malmö högskola och Högskolan Kristianstad). För 2010 föreslås ca 43 miljoner kronor och för 2011 beräknas ca 38 miljoner kronor för detta ändamål. Utbildningen be- räknas vara fullt utbyggd 2011.

Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor av de medel som anvisas 2010 används som en kvalitetsförstärkning av utbildningen vid de berörda lärosätena.

4.3.8Övriga insatser

Meritpoäng för elever från IB, Europaskolor och Åland m.m.

Elever med betyg från svensk gymnasial utbildning får fr.o.m. höstterminen 2010

tillgodoräkna sig meritpoäng när de söker till högskolan. Meritpoäng ges för fördjupnings- kurser i ämnena engelska, moderna språk och matematik samt för vissa andra kurser som är relevanta för den sökta utbildningen. Syftet med de nya antagningsreglerna är att sända tydliga signaler till elever i gymnasieskolan om att fördjupning lönar sig.

Regeringen har den 11 juni 2009 gett Högskoleverket i uppdrag att, i samråd med Verket för högskoleservice, utreda om det finns förutsättningar för att sökande med betyg från vissa andra utbildningar på gymnasial nivå skulle kunna konkurrera i samma urvalsgrupper och på likvärdiga villkor som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning. Det gäller gymnasiala utbildningar inom Europaskolan (European Baccalaureate), s.k. IB-utbildning (International Baccalaureate), gymnasial utbild- ning vid Lycée International samt åländsk utbildning på gymnasial nivå. I uppdraget ingår att utreda om det finns förutsättningar att tilldela betyg från dessa utbildningar, meritpoäng på likvärdiga villkor som betyg från svensk gymnasial utbildning.

Högskoleverket ska vidare analysera om en eventuell förändring i fråga om betyg från dessa utbildningar skulle medföra att även betyg från utbildning i andra länder eller utbildningssystem ska hanteras på samma sätt.

Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2009.

Kårobligatoriet avskaffas 2010

Med anledning av propositionen Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande har riksdagen fattat beslut om att avskaffa kårobligatoriet fr.o.m. den 1 juli 2010 (prop. 2008/09:154, bet. 2008/09:UbU14, rskr. 2008/09:275.). I stället införs ett modernt system för studentinflytande. Studenterna får själva bestämma om de vill tillhöra en samman- slutning, som är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Det är fel att tvinga studenter till ett obligatoriskt förenings- medlemskap. Studentkårer som bygger på fri- villigt deltagande kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet och stärka kårernas legitimitet.

Regeringen har i syfte att underlätta den omställning som många studentsamman- slutningar kommer att genomgå med anledning

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

av kårobligatoriets avskaffande fördelat 2,5 miljoner kronor till Sveriges förenade student- kårer för att inrätta en tillfällig stödfunktion. Funktionens syfte är att ge studentsamman- slutningarna råd och stöd i de ekonomiska, juridiska och organisatoriska frågor som uppstår vid omställningen från obligatoriskt till frivilligt medlemskap.

För att säkerställa en struktur för studenternas medverkan i lärosätets kvalitetsarbete har regeringen bedömt att denna verksamhet bör stödjas med statsbidrag. För andra halvåret 2010 föreslås universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare tillföras 20 miljoner kronor. För 2011 beräknas tillskottet uppgå till 30 miljoner kronor.

Teknikdelegationen och intresset för ingenjörsutbildningar

Sverige har problem med rekryteringen av studerande till ingenjörsutbildningarna. Det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns intresse för dessa utbildningar. Mot denna bakgrund är det nödvändigt med ytterligare satsningar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och ungdomar, och särskilt bland flickor och kvinnor.

Regeringen har den 24 juli 2008 beslutat att tillsätta en teknikdelegation med uppdraget att bl.a. kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT samt att verka för att behovet upp- märksammas i större utsträckning (U 2008:07, dir. 2008:96). Delegationen ska också öka intresset för högskoleutbildning inom dessa områden.

Under 2008 och 2009 har delegationen disponerat totalt 28 miljoner kronor. För 2010 föreslår regeringen att ytterligare 12 miljoner kronor anvisas till Teknikdelegationen. Medlen ska användas för att bedriva ett utåtriktat arbete samt för att stödja andra projekt och insatser inom området. Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Företagshälsovård

Regeringen har stärkt företagshälsovårds- utbildningen för perioden 2009–2011 genom inrättandet av Delegationen för kunskapsom- rådet företagshälsovård (S 2009:01, dir. 2009:18). Delegationen har till uppgift att upphandla och samordna långa utbildningar i företagshälsovård. Delegationen ska även stödja utvecklingen inom området företagshälsovård och verka för ökad forskning inom området. Delegationens uppgift är ett led i arbetet att ge universitet och hög- skolor möjlighet att utveckla utbildningar i företagshälsovård om minst ett år på avancerad nivå.

Högskoleverket har redovisat de ekonomiska förutsättningarna för att utbildningarna ska ges som högskoleutbildningar. Regeringen avser att bereda frågan vidare.

Ökad direktövergång

Medelålder för en högskolenybörjare i Sverige är 22 år, vilket är en hög siffra i ett internationellt perspektiv. Ett skäl till den sena övergången till högskolan kan vara att svenska ungdomar lämnar gymnasieskolan senare än ungdomar i andra länder. Jämfört med andra länder har Sverige dessutom, tillsammans med de övriga nordiska länderna, stora grupper som påbörjar högskolestudier efter några år i arbetslivet. Konkurrenskomplettering av gymnasiebetyg inom kommunal vuxenutbildning har också varit vanligt. Möjligheten att påbörja högre utbildning i senare år återspeglar flexibiliteten i utbildnings- systemet och är en viktig komponent i strategin för livslångt lärande.

Samtidigt leder den sena övergången till högskolan till att individens livsinkomst blir lägre än vad den annars skulle ha varit. Det kostar också samhället stora resurser. Det är där- för angeläget att stimulera ungdomar att i ökad utsträckning söka sig till den högre utbildningen direkt efter gymnasieskolan.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder som antingen redan har börjat gälla eller kommer att börja gälla under de närmaste åren. Urvals- gruppen för högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet avskaffades den 1 januari 2008 och fr.o.m. den 1 januari 2010 gäller nya bestämmelser för urval på grundval av betyg. Bestämmelserna innebär bl.a. att sökande som

kompletterat sina betyg i efterhand konkurrerar i en egen urvalsgrupp och att sökande med enbart gymnasiebetyg konkurrerar i en annan. Syftet med den senare bestämmelsen är att minska incitamenten för s.k. konkurrenskomplettering och signalera att ansträngningar i gymnasie- skolan lönar sig. Förändringar i gymnasie- elevernas beteende har redan märkts.

Tillstånd för forskarutbildning

I propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) föreslog regeringen att alla högskolor ska ha möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 i enlighet med regeringens förslag (bet. 2008/09: UbU18, rskr. 2008/09:276).

Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Möjligheten att utfärda en examen på forskar- nivå inom ett visst område ska också kunna dras in för såväl universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet.

Regeringen anser att förstklassig forskning och forskarutbildning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten och att det finns anledning att ta vara på de mindre högskolornas starka sidor, t.ex. att forskningen där ofta sker i nära samverkan med aktörer utanför högskolan, vilket kan främja en forskarutbildning som är anpassad till arbetsmarknaden utanför hög- skolan. De högskolor som inte är universitet ska därför kunna ges möjlighet att utfärda examina på forskarnivå inom områden där de har särskilt goda förutsättningar.

Nytt avtal med Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm har sagt upp ett avtal som har ingåtts 1993 av staten samt Handelshögskoleföreningen i Stockholm och Handelshögskolan i Stockholm. Parterna har ingått ett avtal om förlängning av avtalet som gäller längst till och med den 31 december 2009.

Mellan parterna pågår förhandlingar om ett nytt avtal med innebörd att Handelshögskolan i Stockholm utbildar ett visst minsta antal helårsstudenter årligen mot att staten betalar årlig ersättning under förutsättning att riksdagen

anvisar medel för detta efter förslag av regeringen.

Samgående Dramatiska institutet och Teaterhögskolan

Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm har gemensamt hemställt till regeringen om att bilda en ny högskola genom en sammanslagning av verksamheterna vid de båda lärosätena. Den nya högskolan ska samla ett flertal utbildningar inom film, radio, teater och TV och därigenom involvera den konst- närliga processens olika aktörer och perspektiv. Regeringens bedömning är att en gemensam organisation ökar möjligheten att utveckla en dynamisk miljö för konst och lärande. I den nya högskolan kan förutsättningar också skapas för möten över yrkesgränserna.

En sammanslagning av verksamheterna vid de båda lärosätena till en gemensam högskola kan också gynna utvecklingen av utbildning och forskning samt öka högskolans attraktionskraft. Det kan på sikt även leda till en effektivisering av verksamheten. Regeringen föreslår i denna proposition att verksamheterna vid Dramatiska Institutet och Teaterhögskolan ska ingå i en högskola.

Linnéuniversitetet

Den 1 januari 2010 slås Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman till ett universitet – Linnéuniversitetet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131). Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska av- vecklas och upphöra som myndigheter den 31 december 2009.

En organisationskommitté har bildats för att genomföra sammanslagningen av lärosätena (U2008:11, dir. 2008:146). Det nya universitetet ska bedriva utbildning och forskning som effektivt tillvaratar och integrerar de båda in- gående lärosätenas utbildnings- och forsknings- möjligheter. Vidare framgår att de särskilda uppdrag och inrättningar som de båda lärosätena har ska vidareutvecklas i det nya universitetets samlade miljö. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Utbildning för personer med examen från tredjeland

Det är angeläget att ta tillvara den kunskap som människor med examen från andra länder besitter. Regeringen föreslog i budget- propositionen för 2009 att 93,6 miljoner kronor per år avsätts för integrationsinsatser i högskolan under perioden 2009–2011. Insatserna innebär framförallt anordnande av kompletterande hög- skoleutbildningar. I dag pågår kompletterande utbildningar för ett antal yrkesgrupper, bland annat lärare, läkare och jurister med examen från tredje land enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Det finns ett stort behov av dessa utbildningar, t.ex. vad avser läkare, därför bör fler kompletterande utbildningar planeras och startas under 2010 samt ytterligare yrkesgrupper beredas plats inom ramen för dessa.

Socialstyrelsen är behörig myndighet för prövning av legitimation inom hälso- och sjukvårdsyrken. Normalt har den behöriga myndigheten för ett reglerat yrke i uppgift att bedöma utländska utbildningar som leder till yrket i fråga. Eftersom gruppen sökande med utbildning från tredjeland är relativt stor jämfört med reglerade yrken inom andra områden, finns det dock skäl att göra avsteg från denna princip och använda Högskoleverkets väl utvecklade bedömningsmetoder som ett stöd i Social- styrelsens arbete. Som anges i propositionen Gränslös kunskap (prop. 2008/09:175) över- väger regeringen behovet av att förtydliga Högskoleverkets uppgift att bedöma utbild- ningar enligt förordningen (2007:1293) med instruktion för Högskoleverket i detta avseende och behovet av ökade resurser till verket för denna uppgift.

Jämställdhet i högskolan

I många viktiga avseenden är den svenska högskolan fortfarande ojämställd och starkt könsuppdelad. Av Högskoleverkets rapport Kvinnor och män i högskolan framgår bl.a. att närmare två tredjedelar av studenterna inom högskolans grundutbildning är kvinnor och en tredjedel är män. Samtidigt finns det i toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, endast 19 procent kvinnor och 81 procent är

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

män. Detta är inte acceptabelt. Det går inte heller att förlita sig på att tiden kommer att lösa problemen. Tvärtom, trots tidigare ansträng- ningar från både myndigheter och andra aktörer, består skillnaderna i såväl utbildnings- som karriärvägar för kvinnor och män inom den svenska högskolan. I vissa avseenden går till och med utvecklingen åt fel håll. Inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena beräknar Hög- skoleverket att andelen kvinnliga professorer kommer att vara betydligt lägre 2030 än i dag om inga åtgärder vidtas.

Regeringen ser allvarligt på situationen. I den svenska högskolan ska kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär. Samhällets behov av att tillvarata den bästa kompetensen motverkas när könsbundna föreställningar präglar studieval och utbildning. Att allt fler män väljer bort högre utbildning är en särskilt bekymmersam utveck- ling. Regeringen anser att det finns behov av en nationell kraftsamling för att öka jämställdheten inom högskolan.

Den 29 januari 2009 beslutade regeringen att inrätta en delegation för jämställdhet i högskolan (U 2008:08, dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan. Uppdraget ska redo- visas slutligt den 1 januari 2011. Delegationen får för 2009 disponera högst 30 miljoner kronor för att genomföra uppdraget. Under förutsättning att riksdagen anvisar medel för ändamålet avser regeringen att för 2010 tillföra delegationen ytterligare 30 miljoner kronor. Kostnaderna för delegationen belastar det under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppförda anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.

4.3.9Internationalisering – gränslös kunskap

Globaliseringens utmaningar ska mötas genom att svenska universitet och högskolor ges bästa tänkbara möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas till internationellt sett konkurrenskraftiga institutioner för utbildning och forskning. Hög kvalitet i högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. Kon- kurrens med framgångsrika lärosäten inter- nationellt samt ökad internationell rörlighet bland studenter, lärare och forskare, stärker

kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Internationella kontakter bidrar till att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Kunskap om och förståelse för andra länder och kulturer växer. Kontakterna kan komma både individ och samhälle till godo.

Universitet och högskolor behöver ha goda förutsättningar för att kunna delta i fler och djupare samarbeten och utbyten. Den globala rörligheten bland studenter har ökat kraftigt de senaste åren. Antalet svenska studenter som studerar utomlands har däremot minskat. Det är angeläget att denna utveckling bryts. Lärarnas internationella rörlighet är avgörande för internationaliseringen av den högre utbild- ningen. Enligt regeringens bedömning är det fortsatt angeläget att en större andel av dagens lärare vid svenska universitet och högskolor deltar i utlandsvistelser och utbyte med andra länder. Universitet och högskolor måste själva hitta vägar för att på olika sätt uppmuntra lärarna till utlandsvistelser och utbyte med andra lärandemiljöer. Regeringen önskar särskilt se en ökning av både student- och lärarmobilitet inom ramen för lärarutbildningarna. Det är en stor fördel om de lärare som kommer att undervisa elever från olika kulturer i framtiden själva har erfarenhet av att leva i ett främmande land.

I propositionen Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid (prop. 2008/09:175) presenterade regeringen ett antal insatser som ska bidra till att stärka universitetens och högskolornas internationa- liseringsarbete. Regeringen gjorde bl.a. bedömningen att ett nytt stipendieprogram för utbytesstudier i länder utanför Europa bör inrättas och att lärare vid svenska lärosäten bör uppmuntras att delta i lärarutbyten i andra länder. Vidare beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i propositionen att svenska universitet och högskolor får utfärda gemen- samma examina med lärosäten inom landet och utomlands (bet. 2008/09:UbU19, rskr. 2008/09:282).

Regeringen avser att se över hur den utlands- baserade verksamheten för omvärldsbevakning och främjande inom utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet kan samordnas och utvecklas i syfte att göra svenska insatser på området mer verkningsfulla. En viktig aspekt är därvid att förstärka kopplingen mellan högre utbildning, forskning och innovation – den s.k. kunskapstriangeln.

Regeringen ser även positivt på det samarbete som svenska universitet och högskolor har utvecklat under senare år med de svenska medel- havsinstituten i Aten, Rom och Istanbul när det gäller att erbjuda utbildning .

I årsredovisningarna för 2009 ska universitet och högskolor redogöra särskilt för sitt internationaliseringsarbete, som en uppföljning av den redovisning de lämnade 2006. Regeringen kommer noga att studera dessa redovisningar och därefter överväga om ytterligare insatser är nödvändiga för att möta globaliseringens utmaningar och främja internationaliseringen av svensk högre utbildning.

Globaliseringsrådet

Globaliseringsrådet tillsattes av regeringen i december 2006 för att analysera och komma med förslag om hur Sverige kan hävda sig väl i en tid av fortsatt globalisering. Rådet har också varit en arena för dialog med syfte att bredda det offentliga samtalet och fördjupa kunskaperna kring globaliseringens effekter.

Globalisering handlade, när begreppet myntades, mycket om vidgade marknader. Nu växer insikten om att globalisering står för så mycket mer. Den kan, rätt hanterad, ge minskad fattigdom och tränga undan hunger och hopplöshet. Den kan öka möjligheterna att gränslösa idéer om mänskliga rättigheter och demokrati sprids och slår rot där de hittills varit bannlysta. Den kan öka förutsättningarna för att världens folk samlar sig till samordnade insatser för en hållbar utveckling på vår gemensamma planet.

Under sin två och ett halvt år långa verksamhet har Globaliseringsrådet bl.a. lämnat fyra rådsrapporter, presenterat 33 underlags- rapporter, fem myndighetsrapporter samt hållit 25 konferenser.

I maj 2009 lämnade Globaliseringsrådet sin slutrapport, Bortom krisen – Om ett fram- gångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin (Ds 2009:21).

4.4Forskning

Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

konkurrenskraften i en globaliserad värld och bidra till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige.

Regeringen lämnade i forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inrikt- ning under perioden 2009–2012. Regeringen presenterade en kraftfull satsning på forskning och innovation. Anslagen till forskning och utveckling ökade med 2 miljarder kronor 2009. År 2012 beräknas resurserna till forskning ökas med 5 miljarder kronor jämfört med 2008.

I denna proposition föreslås, i enlighet med vad som aviserades i forsknings- och innova- tionspropositionen, en ökning med en miljard kronor för 2010. Av detta belopp föreslås 500 miljoner kronor fördelas till lärosäten och Vetenskapsrådet för satsningar på strategiska områden, 300 miljoner kronor till universitets och högskolors anslag för forskning och forskar- utbildning, 100 miljoner kronor till forsknings- råden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Verket för innova- tionssystem (Vinnova). Vidare föreslås att ytterligare 100 miljoner kronor fördelas till industriforskningsinstituten under Research Institutes of Sweden (RISE) Holding AB. Utöver denna miljard föreslås att anslagen till forskningsråden, Vinnova och Polarforsk- ningssekretariatet ökas med 400 miljoner kronor. Fördelningen av de 400 miljoner kronorna presenterades i forsknings- och innovationspropositionen.

Strategiska forskningsområden

Den enskilt största satsningen i forsknings- och innovationspropositionen är satsningen på strategiska områden. Regeringen menar att koncentrerade satsningar på högkvalitativ forskning och forskning av stor betydelse för samhället och näringslivet samt en effektiv infrastruktur för forskningen behövs för att behålla den internationella konkurrenskraften inom svensk forskning och svenskt näringsliv. Strategiska satsningar görs främst inom tre övergripande områden, medicin och livs- vetenskaper, teknik och klimat.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Huvuddelen av de nya medlen som föreslås i denna proposition för de strategiska satsningarna, fördelas till anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och hög- skolor efter en kvalitetsbedömning som gjorts av forskningsråden, Energimyndigheten och Vinnova (se tabell 4.1). En del av medlen för de strategiska områdena, 80 miljoner kronor, föreslås tillföras Vetenskapsrådet fr.o.m. 2010 för särskilda infrastruktursatsningar kopplade till strategiska områden, t.ex. biobanker men även till stora forskningsanläggningar såsom synkro- tronljusanläggningen Max IV.

Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Energimyndigheten har på regeringens uppdrag i samråd med FAS gemensamt utlyst och genomfört beredningen av ansökningarna och till regeringen föreslagit en fördelning av medlen till lärosätena.

Beredningen av ansökningarna gjordes genom peer-review-granskning i expertpaneler, huvud- sakligen bestående av utländska bedömare. Förslag på ledamöter i dessa paneler inhämtades från lärosätena, finansiärerna samt respektive panelordförande.

Lärosätena bereddes möjlighet att kommen- tera eventuella sakfel innan panelernas slutliga rekommendationer, inklusive avsättningar till infrastruktur, lämnades till respektive myndig- het. I samråd beslutade sedan myndigheterna om rekommendationer inom sina respektive ansvarsområden.

De strategiska medlen till forskning och infrastruktur inom de strategiska områdena fördelas i enlighet med myndigheternas förslag. Medlen till varje områdesprojekt bör fördelas till huvudsökande lärosätes anslag för forskning. I flera beviljade strategiska områdesprojekt ingår forskningsinstitut som deltagare.

I tabell 4.1 Fördelning av strategiska medel 2010 och den beräknade fördelningen 2011 och 2012 visas huvudsökande och medsökande inom varje områdesprojekt samt fördelningen av medlen 2010 och den beräknade fördelningen 2011 och 2012.

Tabell 4.4 Fördelning av strategiska medel 2010 och den beräknade fördelningen 2011 och 2012

mnkr

Strategiskt	Huvudsökande	Medsökande	2010	2011	2012
område	lärosäte	lärosäte
Cancer	Uppsala	Umeå	5,6	10,2	19,6
	universitet	universitet,
		Stockholms
		universitet,
		Kungl.
		Tekniska
		högskolan

Cancer	Lunds	Göteborgs	4,8	8,7	16,8
	universitet	universitet

Cancer	Karolinska		5,6	10,2	19,6
	institutet

Diabetes	Lunds	Uppsala	8,0	14,5	28,0
	universitet	universitet

Diabetes	Karolinska	Umeå	8,0	14,5	28,0
	institutet	universitet

Effekter	Lunds	Göteborgs	12,0	16,0	24,0
på natur-	universitet	universitet
resurser
Effekter	Stockholms		8,0	12,0	16,0
på natur-	universitet
resurser

Energi	Uppsala	Kungl.	14,8	31,6	52,0
	universitet	Tekniska
		högskolan,
		Sveriges
		lantbruks-
		universitet,
		Luleå
		tekniska
		universitet

Energi	Umeå	Luleå	16,2	31,4	50,0
	universitet	tekniska
		universitet,
		Sveriges
		lantbruksuni
		versitet
Energi	Chalmers		19,0	37,0	58,0
	tekniska
	högskola

Epidemio-	Lunds	Uppsala	6,0	6,0	10,0
logi	universitet	universitet

Epidemio-	Karolinska		6,0	6,0	10,0
logi	institutet

E-veten-	Uppsala	Lunds	10,0	14,0	26,0
skap	universitet	universitet,
		Umeå
		universitet
E-veten-	Kungl.	Linköpings	10,0	18,0	30,0
skap	Tekniska	universitet,
	högskolan	Stockholms
		universitet,
		Karolinska
		institutet

Havsmiljö	Stockholms		4,9	7,6	9,7
forskning	universitet

Havsmiljö	Umeå	Högskolan i	4,1	6,4	8,3
forskning	universitet	Kalmar

Hållbart	Luleå		6,0	13,7	21,4
nyttjande	tekniska
av natur-	universitet
resurser

Hållbart	Sveriges	Umeå	13,0	15,3	26,6
nyttjande	lantbruksuni	universitet
av natur-	versitet
resurser
IT och	Linköpings	Lunds	17,3	21,1	30,7
mobil	universitet	universitet,
kommuni		Blekinge
kation		tekniska
		högskola,
		Högskolan i
		Halmstad

IT och	Kungl.	Stockholms	18,7	22,9	33,3
mobil	Tekniska	universitet,
kommuni-	högskolan
kation

Klimat-	Lunds	Göteborgs	2,9	5,8	8,7
modeller	universitet	universitet,
		Högskolan i
		Kalmar/
		Lunds
		universitet,
		Chalmers
		tekniska
		högskola,
		Kungl.
		Tekniska
		högskolan

Klimat-	Stockholms	Kungl.	6,1	12,2	18,3
modeller	universitet	Tekniska
		högskolan
Material-	Linköpings		10,0	16,0	28,0
veten-	universitet
skap

Material-	Chalmers	Göteborgs	10,0	12,0	24,0
veten-	tekniska	universitet
skap	högskola

Molekylär	Uppsala		15,0	26.4	43,5
bioveten-	universitet
skap
Molekylär	Kungl.	Karolinska	35.0	61,6	101,5
bioveten-	Tekniska	institutet,
skap	högskolan	Stockholms
		universitet

Nano-	Lunds		11,5	14,0	27,0
veten-	universitet
skap och
nano-
teknik

Nano-	Chalmers		10,5	20,0	33,0
veten-	tekniska
skap och	högskola
nano-
teknik

Neuro-	Lunds	Göteborgs	10,0	16,0	28,0
veten-	universitet	universitet
skap

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Neuro-	Karolinska	Umeå	10,0	16,0	28,0
veten-	institutet	universitet,
skap		Kungl.
		Tekniska
		högskolan
Politiskt	Uppsala		6,0	6,0	8,0
viktiga	universitet
regioner

Politiskt	Lunds		9,0	9,0	12,0
viktiga	universitet
regioner

Produk-	Kungl.	Mälardalens	9,5	13,5	19,0
tions-	Tekniska	högskola
teknik	högskolan
Produk-	Chalmers	Lunds	14,5	20,5	29,0
tions-	tekniska	universitet
teknik	högskola

Stam-	Lunds	Uppsala	11,0	15,0	29,0
celler och	universitet	universitet
regenera-
tiv
medicin

Stam-	Karolinska		12,0	16,0	30,0
celler och	institutet
regenera-
tiv
medicin

Säkerhet	Uppsala	Karlstads	3,0	8,4	11,4
och	universitet	universitet,
krisbered		Försvarshög
skap		skolan
Säkerhet	Linköpings	Kungl.	2,0	5,6	7,6
och	universitet	Tekniska
krisbered		högskolan,
skap		Chalmers
		tekniska
		högskola

Transport	Kungl.	Linköpings	9,0	19,0	31,0
forskning	Tekniska	universitet
	högskolan

Transport	Chalmers	Göteborgs	15,0	29,0	46,0
forskning	tekniska	universitet
	högskola
Vårdforsk	Uppsala		5,0	5,0	10,0
ning	universitet
Vårdforsk	Göteborgs		10,0	20,0	20,0
ning	universitet
Vårdforsk	Karolinska	Umeå	10,0	15,0	20,0
ning	institutet	universitet

Regeringen anser att en utvärdering av de strategiska satsningarnas resultat bör genom- föras efter fem år. Den snabba förändringstakten inom såväl forskning som näringsliv ställer krav på att systemet med strategiska forsknings- områden förenar långsiktighet med flexibilitet. Regeringen anser därför att verksamheten bör följas upp så att satsningarna genomförs i enlighet med intentionerna i forsknings- och

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

innovationspropositionen. Utvärderingen kan leda till att medel omfördelas mellan forsknings- utförare, om det skulle visa sig att t.ex. ett lärosäte inte klarat att bygga upp forsknings- kompetens på en internationellt ledande nivå.

Fördelning av direkta forskningsanslag till universitet och högskolor

Via statsbudgeten finansierar staten forskning och utbildning på forskarnivå genom bl.a. anslagsmedel till respektive universitet och högskola. Före 2009 fanns ingen koppling mellan fördelningen av dessa anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå och universitet och högskolors kvalitet i forskningen.

I forsknings- och innovationspropositionen bedömde regeringen att en ny modell bör införas för resurstilldelning för forskning och utbildning på forskarnivå för de flesta universitet och högskolor. Modellen bygger på kvalitets- indikatorer i form av externa medel och vetenskaplig produktion i form av publiceringar och citeringar. Vidare bedömde regeringen att alla lärosäten som omfattas av modellen skulle erhålla ett basanslag för forskning baserat på antalet helårsstudenter.

Förslag om fördelning av anslagsmedlen för forskning och forskarutbildning för 2010 baseras på underlag från Vetenskapsrådet som tagits fram med utgångspunkt i en modell som redovisades i forsknings- och innovations- propositionen.

I enlighet med propositionen avser regeringen att utse en utredare som ska analysera hur utvärderingar av den vetenskapliga kvaliteten i forskning ska kunna utgöra grund för en modell för fördelning av direkta anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor.

Infrastrukturanläggningar

ESS

Som beskrevs i forsknings- och innovations- propositionen har regeringen arbetat för en förläggning av den europeiska forsknings- anläggningen ESS (European Spallation Source) till Sverige. I maj 2009 uppnåddes enighet mellan

intresserade länder att ESS bör byggas i Lund, med ett datacenter i Köpenhamn. Att nästa generations neutronkälla förläggs i Sverige är en stor framgång för vårt land och svensk forsk- ning. Det handlar om att bygga och driva en av världens största forskningsanläggningar.

En konstruktion av ESS i Sverige kommer att främja utvecklingen av svensk forskning. Utländska forskare kommer i ännu högre utsträckning än i dag att komma till Sverige för att forska och för att samarbeta inom forskning. Vidare beräknas byggandet och driften av ESS i Sverige leda till positiva effekter för näringslivet samt för svensk ekonomisk tillväxt både regionalt och nationellt. Detta kommer även att tydliggöra Skandinavien som en högteknologisk region i Europa och världen.

Regeringen har erbjudit övriga europeiska länder att Sverige ska finansiera ca 35 procent av totalkostnaden för konstruktionen och ca tio procent av driftskostnaden. En del av den svenska finansieringen är avsedd att komma från Lunds universitet och Region Skåne. Både Danmark och Norge har beslutat att delta i och finansiera ESS. Sammantaget innebär detta att ca 50 procent av konstruktionskostnaderna kommer att finansieras av de nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark.

Sverige har fått stöd av Frankrike och Tyskland som båda deklarerat att de avser att delta i projektet. Ytterligare några länder har uttalat att de avser att gå med i projektet om det byggs i Lund.

I enlighet med vad som bedömdes i forsknings- och innovationspropositionen före- slås att medlen till Vetenskapsrådet ökas med 150 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för att bidra till finansieringen av ESS. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att bilda ett bolag för planering, konstruktion och drift av ESS i enlighet med vad som aviserades i forsknings- och innovationspropositionen.

Verksamheten i bolaget kommer att inledas med en uppdatering av projektplanen. Denna avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktion av anläggningen i Lund, inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målstation samt en kommersiell bedömning av projektet. Svenska staten finansierar denna fas med upp till 300 miljoner kronor. Denna kostnad är avsedd att täckas av anslaget till Vetenskapsrådet. Övriga länder deltar med egen

teknisk och vetenskaplig expertis som bidrag i natura.

När projektplanen är uppdaterad och finansiering från andra intressenter är klar följer konstruktionen av anläggningen. Det finns alltid en osäkerhet i kostnadsberäkningen för anlägg- ningar av den här storleken och därmed en risk för fördyringar. När projektplanen är upp- daterad finns en naturlig kontrollstation som bör tas till vara innan beslut fattas om att gå vidare med konstruktionen.

Konstruktionskostnaderna beräknades 2007 uppgå till ca 11 miljarder kronor under en byggnadsperiod om ca 10 år. Därefter följer driftsfasen, som planeras pågå i 40 år. Kost- naderna för driftsfasen prognostiseras uppgå till ca 90 miljoner euro per år (ca 900 miljoner kronor).

Tid för forskning vid den färdiga anläggningen kommer att fördelas utifrån kvaliteten på de olika forskningsprojekten. Målsättningen är att avtalen om ESS med varje land ska vara väl balanserade med avseende på forskningstid och andel av konstruktions- respektive driftskostnader.

Max IV

Konceptet för en ny synkrotronljusanläggning, Max IV, har utarbetats vid Max-laboratoriet i Lund. Max IV ska kunna möta behovet av ökad kapacitet inom hårdröntgenområdet och för- väntas få stor betydelse för forskning inom till exempel nano- och materialvetenskap, struktur- biologi, geologi och miljövetenskap. Svensk forskning, som även inkluderar näringslivets forskning och utveckling, kommer genom anläggningen Max IV att få tillgång till en synkrotronljusanläggning i yttersta världsklass.

I enlighet med forsknings- och innovations- propositionen har regeringen utsett en förhandlare som har tagit fram underlag för beslut om Max IV.

Därefter har de fyra parterna Vetenskapsrådet, Vinnova, Lunds universitet och Region Skåne gemensamt kommit överens om att inleda en etableringsprocess av Max IV med byggstart under våren 2010.

Konstruktionen av Max IV kommer att ske i två faser. När det gäller insatser över stats- budgeten ska finansieringen av Max IV, både första och andra fasen, ske inom befintliga

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

ramar, inklusive de ökningar som lades fast i forsknings- och innovationspropositionen.

Acceleratorkomplexet och vissa kringlabora- torier kommer att byggas i en första fas under en period om fem till sex år för att utgöra en grundversion av anläggningen. Kostnaden för denna fas beräknas till ca 1,10 miljard kronor. De fyra parterna har ingått en avsiktsförklaring om finansieringslösning i vilken huvuddelen av konstruktionskostnaderna kan täckas. Veten- skapsrådet och Vinnova beräknas finansiera 500 miljoner kronor samt Lunds universitet tillsammans med Region Skåne 250 miljoner kronor. Vidare är ca 225 miljoner kronor avsedda att komma från de medel som Vetenskapsrådet föreslås få disponera av medel för strategiska forskningssatsningar. Resterande finansiering ska ske, t.ex. genom besparingar, ytterligare omprioriteringar inom myndig- heternas ramar eller via externa medfinansiärer. Driftskostnaderna för denna version beräknas till ca 225 miljoner kronor per år vilket ska täckas av medel från de fyra parterna.

Det planeras en vidareutveckling av anläggningen i en andra fas som innebär konstruktion och installation av fler instrument. Att denna fas fullföljs är av vikt för såväl svenska forskare som forskare från andra länder samt industrin. Investeringskostnaderna för den andra konstruktionsfasen, som beräknas uppgå till i storleksordningen 500 kronor, bedöms framför allt komma från privata forskningsstiftelser, nordiska och baltiska forskningsråd samt från industrin. Driftkostnaderna för den fullt utbyggda anläggningen, inklusive fas två, kan beräknas till ca 275 miljoner kronor per år. Del av driftkostnaden bör kunna finansieras genom avgifter för användning från t.ex. industrin.

För Max IV behövs sannolikt efter fas två en ny organisationsform. Anläggningen kan drivas i form av ett bolag där svenska forsknings- myndigheter, lärosäten och andra intressenter kan ingå som ägare. Regeringen avser att återkomma till hur den färdiga anläggningen bör organiseras.

SciLifeLab

Stockholm Science for Life Laboratorium (SciLifeLab) är ett laboratorium för storskalig genomanalys och biologi. Visionen är att göra SciLifeLab till ett av världens fem främsta centra

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

för storskalig biovetenskap. Laboratoriet är avsett att utgöra en nationell forsknings- infrastruktur för vetenskapligt samarbete, teknologiöverföring och utbildning, till gagn för alla lärosäten och forskningsgrupper. SciLifeLab kommer att vara en drivkraft för innovationer och industriella tillämpningar och en resurs för svenska företag med relaterad verksamhet.

Inledningsvis har Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet tilldelats ett planeringsbidrag för att kunna utveckla konceptet SciLifeLab.

I enlighet med forsknings- och innovations- propositionen har en utredare undersökt förutsättningarna för SciLifeLab att bli en nationell bas för forskning inom de grund- läggande livsvetenskaperna. De tre universiteten har, i enlighet med utredarens förslag, ansökt om s.k. strategiska forskningsmedel för att inleda etableringen av laboratoriet. Regeringen föreslår i denna proposition medel till de tre lärosätena i enlighet med myndigheternas föreslagna finansiering av det strategiska forsknings- området molekylär biovetenskap (se tabell 4.1.). Härigenom skapas en viktig delfinansiering av SciLifeLab.

För den fortsatta finansieringen är det viktigt att de tre universiteten prioriterar verksamheten inom sina resurser. Det är också angeläget att söka kompletterande finansiering, inte minst regionalt, men även från andra intressenter, t.ex. genom avgifter från industrin. Regeringen avser att följa utvecklingen.

EU och internationell samverkan

Utanför EU:s ramprogram finns en utveckling mot gemensamma forskningsinsatser i form av s.k. gemensam programplanering, där flera medlemsstater gemensamt kommer att genom- föra forskningssatsningar i syfte att möta stora utmaningar för samhället på europeisk eller internationell nivå. Offentligt finansierad forsk- ning kommer att spela en avgörande roll i dessa satsningar. Svensk forskning har en god konkurrenskraft internationellt sett samtidigt som Sverige har behov av högt kvalificerad forskning inom områden som kräver omfattande offentliga satsningar.

En central del i regeringens forskningspolitik är att stimulera och underlätta för svensk forskning att delta i internationella samarbeten.

Som angavs i forsknings- och innovations- propositionen är det därför angeläget att ge möjlighet för att i begränsad omfattning öppna för att anslagsmedel för forskning får lämnas över till annan internationell aktör för att finansiera forskning inom gemensamma program.

Detta kräver att forskningsfinansierande myndigheterna ges rätt att delegera beslutande- rätt till organ som leder ett mer omfattande och varaktigt internationellt forskningssamarbete. Förutsättningen för detta utreds för närvarande inom Regeringskansliet.

De nationella satsningarna på forskning och innovation bidrar till att stärka Sveriges position och attraktionskraft i internationella forsknings- samarbeten.

Internationell samverkan är nödvändig för att kunna bedriva forskning av hög kvalitet, stärka näringslivets konkurrenskraft och för att rekrytera studenter, doktorander och forskare från andra länder. Svenska universitet och högskolor och forskningsinstitut ska därför sträva efter en ledande roll i internationella samarbeten genom aktivt samarbete med forskare från andra länder och ett ökat utbyte av studenter och lärare. Svenska forsknings- finansiärer ska aktivt stödja och stimulera till internationell forskningssamverkan både utifrån forskarnas egna behov och utifrån nationella behovs- och konkurrensmässiga överväganden.

Här bör beaktas samarbeten med forskare i de länder som Sverige har slutit forskningsavtal med, men även i andra länder där en stark svensk närvaro i forsknings-, utbildnings- och innova- tionspolitiska frågor är önskvärd.

Regeringen ser behov av att i högre grad länka samman högre utbildning, forskning och innovation, den s.k. kunskapstriangeln, även i ett internationellt perspektiv.

Öka forskarinflytandet

Regeringen har genomfört flera reformer som syftar till att öka den akademiska friheten i forskning och högre utbildning, bl.a. när det gäller hur universitetens och högskolornas styrelser utses. Nu har turen kommit till Vetenskapsrådet, där regeringen avser att öka forskarnas inflytande i ämnesråden.

Regeringen avser även att förenkla sättet som forskarrepresentanterna utses på och därmed öka det reella inflytandet över vilka som utses.

Regeringen avser vidare att förtydliga fördelningen av ansvar mellan Vetenskapsrådets styrelse och dess ämnesråd. På detta sätt förstärks Vetenskapsrådets förmåga att arbeta framåtsyftande och att göra strategiska prioriteringar.

Även när det gäller forskningsstiftelserna, som bildades i samband med att de tidigare löntagarfondsstiftelserna avvecklades, är det av vikt att forskningssamhällets inflytande ökar. Forskningsstiftelserna har en viktig roll i det nationella systemet för forskningsfinansiering. I forsknings- och innovationspropositionen fram- höll regeringen att forskningsstiftelsernas frihet bör öka och den statliga styrningen av dem bör minska. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om hur styrelse- ledamöterna i stiftelserna bör utses i syfte att öka forskarsamhällets inflytande.

Forskningsbaserad innovation

Ett väl fungerande system för kunskaps- överföring mellan akademi och näringsliv är en av grunderna för att forskningsbaserade innova- tioner ska kunna komma fram och utvecklas.

Som ett led i att åstadkomma detta har lärosätenas uppgifter förtydligats och utvidgats genom att lärosätena fr.o.m. den 1 juli 2009 ska verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Regeringen kommer vidare att tilldela ett antal lärosäten medel för uppbyggnad av innovationskontor. Dessa innovationskontor bör samverka med övriga lärosäten så att även forskning vid dessa ges likvärdigt stöd. För att högskolan bättre ska kunna verka för att en uppfinning tillkommen vid högskolan kommer till nytta, måste högskolan få information om denna. Regeringen avser därför att återkomma till frågan om att lärare bör ha en skyldighet att underrätta sin arbetsgivare om en patenterbar uppfinning som han eller hon har gjort.

Nytt system för oredlighet i forskning

Universitet och högskolor har själva ansvar för att hantera misstänkt oredlighet i forskning. Det

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

är angeläget att allmänhetens förtroende för detta bibehålls och stärks. Regeringen kommer därför att inrätta ett särskilt organ, en expert- grupp för oredlighet i forskning, vid Centrala etikprövningsnämnden. Den oberoende expert- gruppen ska på begäran av universitet och högskolor lämnar yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning. På så sätt förenas de statliga högskolornas ansvar för att utreda misstankar om oredlighet i forskning och vidta åtgärder med en möjlighet till granskning utförd av experter fristående från det egna universitetet eller högskolan.

Klinisk forskning

Genom det s.k. ALF-avtalet (avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forsk- ning och utveckling av hälso- och sjukvården) ersätter staten de sex landsting som omfattas av avtalet. ALF-ersättningen är den enskilt största finansieringskällan för den kliniska forskningen. Utredningen om den kliniska forskningen föreslog i sitt delbetänkande Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7) att ALF-avtalen bör sägas upp och att universiteten själva bör förfoga över dessa medel och ingå lokala överenskommelser med berörda sjukvårdshuvudmän. Regeringen vill betona vikten av att kvalitetsaspekten blir vägledande för hur ALF-medlen för klinisk forskning fördelas. Vetenskapsrådet har därför fått i uppdrag att i samråd med Statens beredning för medicinsk utvärdering utveckla och föreslå en enhetlig modell för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning som finansieras helt eller delvis via ALF-medel. Regeringen avser att återkomma i frågan om ett ändrat ALF-avtal.

Polarforskning

Som ett led i att stärka logistiken kring polarforskning i den subarktiska miljön disku- terar regeringen med Kungl. Vetenskaps- akademien om en överföring av Abisko naturvetenskapliga station till Polarforsknings- sekretariatet. Förhandlingarna om överföringen av stationen förväntas slutföras under 2009.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 1616

Skatteincitament för gåvor

Gåvoincitamentsutredningens betänkande Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU 2009:59) överlämnades till regeringen i juni 2009. Betänkandet remiss- behandlas för närvarande.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Barn- och ungdomsutbildning

5.1Omfattning

Barn- och ungdomsutbildning består av försko- leverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen för- skola. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fri- tidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritids- verksamhet. I pedagogisk omsorg ingår sedan 1 juli 2009 bl.a. familjedaghem (prop. 2008/09:115, bet 2008/09:UbU11, rskr 2008/09:220). Vidare omfattar barn- och ungdomsutbildning förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

5.2Resultatredovisning

Avsnittet innehåller en redovisning av resultat i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskole- klass, den obligatoriska skolan och gymnasie- skolan samt en beskrivning av vissa större stat- liga insatser. De statistiska uppgifterna, där annat inte anges, är hämtade från Statens skolverk. All kostnadsstatistik baseras på preliminära uppgif- ter för 2008. Kostnaderna för 2007 har räknats om till fasta priser med hjälp av KPI.

5.2.1Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer

Förskoleverksamhet

Förskoleverksamheten ska erbjuda en pedago- gisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för barn.

Antalet barn i förskoleverksamhet har ökat med 23 procent sedan 2002. Ökningen beror både på att barnkullarna har blivit större och att andelen barn av samtliga barn i befolkningen som deltar i förskoleverksamhet fortsätter att öka.

Diagram 5.1 Antal barn 1-5 år i förskoleverksamhet 2002–
2008
500 000
450 000	Familjedaghem			Förskola
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008

År 2008 var 85,6 procent av alla barn i befolkningen i åldern 1–5 år inskrivna i antingen förskola eller familjedaghem. Andelen inskrivna barn i åldern 1–5 år har mellan åren 2002 och 2008 ökat från 72,2 till 81,3 procent i förskolan och minskat från 8,2 till 4,3 procent i familjedaghem.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn i åldrarna 1–12 år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsar- beta eller studera eller utifrån barnens behov. Ett barn som är i behov av en plats i förskoleverk- samhet eller skolbarnsomsorg ska erbjudas det utan oskäligt dröjsmål dvs. inom tre till fyra må- nader från det att föräldrarna anmälde behov av plats. Enligt Skolverkets uppföljning Tillgänglig- het till förskoleverksamhet som publicerades under 2008 kommer en stor majoritet av kom- munerna att kunna erbjuda plats 2009 utan oskäligt dröjsmål. Sammanlagt är det 14 kom- muner som uppger att de inte kommer att kunna erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål under 2009. Enligt kommunerna beror svårigheterna på kraftigt ökade födelsetal, ökad inflyttning och brist på lokaler. Enligt Skolverkets studie finns det emellertid ingenting som tyder på att efter- frågan skulle vara högre hos de kommuner som inte säger sig kunna erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Studien visar också att nästan en tredjedel av landets kommuner saknar prognoser över efterfrågan på platser.

Gruppstorlekar och personal

Statistik från Skolverket ger följande bild av per- sonal och gruppstorlekar i förskolan. All perso- nalstatistik är omräknad till årsarbetare.

•Gruppstorlekarna i förskolan ökade med 0,2 barn till i snitt 16,9 barn per grupp 2008. Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan var lägre 2008 än vad den var under perioden 2003–2005.

•Antalet barn per årsarbetare i förskolan ökade något från 5,2 till 5,3. Sammantaget var det emellertid 1 700 fler anställda i förskolan 2008 jämfört med 2007.

•Av de anställda i förskolan var 97 procent kvinnor och 3 procent män.

•Andelen pedagogiskt högskoleutbildad per-

sonal, huvudsakligen förskollärare, var 53 procent. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har ökat något under de senaste åren.

•Av de anställda i förskolan hade 49 procent förskollärarutbildning. Antalet anställda för- skollärare har ökat med nästan 10 000 jämfört med 2000.

•Personal med barnskötarutbildning ut- gjorde 40 procent av de anställda i förskolan 2008. Andelen barnskötare i förskolan har

minskat med ett par procentenheter under de senaste åren. Räknat i absoluta tal har emeller- tid antalet barnskötare ökat med ca 8 000 jäm- fört med 2000.

Enskilda förskolor, familjedaghem och öppen för- skola

Hösten 2008 gick 18 procent av alla barn i för- skolan i en förskola med enskild huvudman. An- delen barn i förskola med enskild huvudman har ökat med 1,3 procentenheter jämfört med 2002.

Diagram 5.2 Andelen barn i förskolor med enskild huvud- man 2008

35%
30%					Andelen barn i verksamhet med enskild huvudman
25%
20%
15%
10%
5%
0%	r e d ä t s r o t S	r e n u m m o k s t r o r ö F	r e d ä t s e r r ö t S	re n u m m o k s g n i l d n e P	re n u m m o k s d g y b s e l G		vn i 0 0 0 5 2 > , a g i r v Ö	vn i 0 0 5 2 1 < , a g i r v Ö
ren u m m o k a g i l t m a S						d o r p u r a V m m o k
						.
						e d n a r e c u
							.	.

I storstäder och förortskommuner finns en högre koncentration av förskolor med enskild huvudman. I förortskommunerna är andelen barn i förskolor med enskild huvudman i ge- nomsnitt tre gånger högre än vad den är i gles- bygdskommunerna.

Antalet barn i åldersgruppen 1-12 år som går i familjedaghem fortsätter att minska. Hösten 2008 fanns det 24 700 inskrivna barn i familje- daghem, vilket är ca 3 200 färre än föregående år.

Hösten 2008 fanns 476 öppna förskolor, vil- ket är en ökning med fem procent jämfört med föregående år. Under de första åren på 2000-talet var antalet öppna förskolor ca 700, men under de senaste fem åren har antalet öppna förskolor le- gat i intervallet 440 till 480.

Kostnader

Den totala kostnaden för förskolan beräknas uppgå till drygt 48,2 miljarder kronor 2008. Det innebär en ökning med 4,4 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen beror bland annat på att antalet inskrivna barn har ökat med 4,8 procent. Kostnaden per barn beräknas dock ha minskat med 0,4 procent och uppgår till 112 500 kronor per barn.

Skolbarnsomsorg

Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt att erbjuda barn en meningsfull fri- tid.

Det totala antalet barn inom skolbarnsomsor- gen var 347 000 2008, vilket motsvarar 81 procent av det totala antalet barn i åldern 6 till 9 år.

Personaltätheten i fritidshemmen har minskat under de senaste fem åren. Mellan 1999 och 2008 ökade antalet barn per årsarbetare med 15 procent från 17,8 till 20,5.

Diagram 5.3 Antal barn per årsarbetare i fritidshem

1999–2008
20
18
16
14
12
10
1999	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008

Även gruppstorlekarna fortsätter att öka. År 2008 var den genomsnittliga gruppstorleken 34,9 barn. Jämfört med 2003 har gruppstorle- karna i fritidshem ökat med 4,8 barn, vilket mot- svarar en ökning med 15 procent.

Tillgången till öppna fritidsverksamheter för barn i åldern 10 till 12 år varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2008 fanns 580 öppna verksamheter i landet.

Det är ovanligt att skolbarn nyttjar familje- daghem. Hösten 2008 var endast 1 678 barn i ål- dern 6 till 9 år inskrivna i familjedaghem.

Hösten 2008 gick 9 procent av alla fritids- hemsbarn i ett enskilt fritidshem vilket är en liten ökning sedan början av 2000-talet då ande- len var 8 procent. Enskilda fritidshem är betydligt vanligare i storstäder och förortskom- muner än i övriga kommungrupper.

Personaltätheten i de enskilda fritidshemmen var lägre än i de kommunala fritidshemmen, däremot var barngrupperna mindre i de enskilda fritidshemmen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kostnader

Den totala kostnaden för fritidshem beräknas uppgå till drygt 11,3 miljarder kronor 2008, vil- ket är en ökning med 0,4 procent från föregå- ende år. Antalet barn ökade med 2,5 procent mellan 2007 och 2008 men kostnaden per barn beräknas ha minskat med 2,0 procent till 33 200 kronor per barn.

Förskoleklass

Verksamheten i förskoleklasserna ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklass är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsen- det som i dag finns i samtliga av landets kom- muner. Läsåret 2008/2009 gick 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass.

Drygt åtta procent av eleverna går i förskole- klass med fristående huvudman. Andelen elever i förskoleklass med fristående huvudman har ökat marginellt sedan föregående läsår. Andelen ele- ver i fristående verksamhet skiljer sig mycket mellan kommunerna och är högst i storstäder och förortskommuner.

Personal

Samtidigt som elevantalet läsåret 2008/09 ökade med 4,3 procent minskade antalet anställda med 1,8 procent. Antalet årsarbetare per 100 barn minskade från 6,9 föregående år till 6,5 läs- året 2008/09, vilket var den lägsta nivån sedan skolformen infördes 1998–1999.

Kostnader

Den totala kostnaden för kommunal förskole- klass beräknas uppgå till drygt 4,1 miljarder kro- nor 2008. Detta är en minskning med drygt 0,6 procent sedan 2007. Antalet elever ökade 2008 med 2,8 procent medan kostnaden per elev minskade med 3,4 procent till 47 000 kronor per barn.

Grundskolan

Grundskolans uppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars utveckling och lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Läsåret 2008/09 gick 906 000 elever i grund- skolan. Elevantalet har minskat kontinuerligt och har sedan läsåret 2001/02, då antalet var som

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högst, sjunkit med över 150 000 elever. Elevan- talet kommer fortsätta att minska framöver för att läsåret 2011/12 uppgå till cirka 875 300 elever enligt nuvarande prognoser. Därefter kommer elevantalet åter att öka.

Totalt fanns det 4 755 grundskolor läsåret 2008/09, vilket är en minskning med 71 skolor jämfört med förra året. Antalet kommunala skolor minskade med 112 stycken till 4 073. Samtidigt ökade antalet fristående skolor med 42 stycken till 677 stycken. Antalet fristående grundskolor har mer än fördubblats på tolv år.

Den absoluta majoriteten av grundskolans elever, 90 procent, gick i kommunala skolor. Andelen elever i fristående skolor fortsatte att öka och uppgick läsåret 2008/09 till tio procent, vilket var en ökning med en procentenhet jäm- fört med föregående läsår. Fristående skolor fanns i 63 procent (183 stycken) av landets kommuner och knappt 34 procent av samtliga fristående skolor återfanns i Stockholms kom- mun. Andelen elever i fristående skolor varierar stort mellan kommunerna och det är vanligast att elever i befolkningsmässigt stora kommuner går i fristående skolor. Vidare är flickor över- representerade i fristående skolor.

Diagram 5.4 Andel elever i fristående grundskolor, folkbok-

förda i kommunen 2008, procent

Storstäder

Förortskommuner

Större städer

Pendlingskommuner

Glesbygdskommuner Varuproducerande Övr. > 25 000 inv.

Övr. 12 500-25 000 inv. Övr. < 12 500 inv.

Flertalet barn börjar grundskolan vid sju års ålder men ett fåtal är yngre. Läsåret 2008/09 var 1 313 elever sex år eller yngre i årskurs ett, vilket kan jämföras med 3 058 elever för fem år sedan. Denna andel har successivt sjunkit från 3,1 till 1,4 procent.

Läsåret 2008/09 var 18 procent av samtliga elever berättigade till modersmålsundervisning. Andelen har ökat kontinuerligt de senaste sex åren. Dock deltog endast omkring 53 procent av de berättigade eleverna i undervisning, vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år. I de

tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var mer än var tredje elev berättigad till modersmålsundervisning.

Meritvärde

Flickorna hade liksom tidigare år ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. Våren 2008 var flickornas genomsnittliga merit- värde 220,6 medan pojkarnas var 198,5. Skillna- den har varit nästan konstant sedan betygs- systemet infördes läsåret 1997/98.

Elever med svensk bakgrund hade 2008 ett genomsnittligt meritvärde på 212,0. Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp. Rela- tivt lite skiljer mellan elever med utländsk bak- grund som är födda i Sverige (202,8) och de som invandrat före sju års ålder (200,6) medan de elever som invandrat senare har ett betydligt lägre genomsnittligt betyg (164,2).

Den bakgrundsfaktor som uppvisar den största samvariationen med elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Elever vars föräld- rars högsta utbildning är grundskola hade våren 2008 ett genomsnittligt meritvärde på 162,6. Elever med minst en gymnasieutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 193,5 och elever med minst en högutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 231,2.

Eleverna i fristående skolor hade högre betyg än eleverna i kommunala skolor. Våren 2008 var det genomsnittliga meritvärdet i fristående sko- lor 227,2 medan meritvärdet för kommunala skolor var 207,5.

Trenden att en allt högre andel elever når målen i svenska, svenska som andraspråk och engelska medan en ökande andel inte når målen i matematik höll i sig även 2008. Andelen flickor som inte når målen i matematik har ökat från 4,8 procent 1998 till 7,2 procent 2008. Bland pojkarna har andelen som inte når målen i ma- tematik ökat från 5,8 procent till 7,7 procent.

Detta innebär sammantaget att andelen behö- riga till gymnasieskolan våren 2008 var 88,9 procent, vilket var den lägsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. Fler flickor än pojkar var behöriga, men andelen behöriga flickor minskade med en halv procent- enhet medan andelen behöriga pojkar var oför- ändrad jämfört med föregående år. Av eleverna med svensk bakgrund var 91 procent behöriga till gymnasieskolan liksom 76,6 procent av ele- verna med utländsk bakgrund.

Diagram 5.5 Andel behöriga elever till gymnasieskolan, för- delat på föräldrars utbildningsbakgrund 2008, procent

Förgymnasial, flickor

Förgymnasial, pojkar

Gymnasial, flickor

Gymnasial, pojkar

Eftergymnasial, flickor

Eftergymnasial, pojkar

100

Lärare

I grundskolan tjänstgjorde läsåret 2008/09 88 800 lärare, varav 75 procent var kvinnor och 25 procent var män. Var tionde lärare var född utomlands. Av samtliga lärare, omräknat till hel- tidstjänster, hade drygt 85 procent en pedago- gisk högskoleexamen, vilket är 0,5 procent fler jämfört med föregående år.

Antalet lärare per 100 elever uppgick till 8,4. Det är den högsta lärartätheten som uppmätts sedan 1992, men lärartätheten varierar mycket mellan skolor och huvudmän.

Kostnader

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till drygt 68,5 miljarder kronor 2008. Därtill kommer kostnader för skolskjuts, knappt 2,5 miljarder kronor. I jämförelse med 2007 beräknas den to- tala kostnaden för grundskolan minska med 0,9 procent. Antalet elever minskade 2008 med 2,9 procent medan kostnaden per elev ökade med 2,1 procent till drygt 81 300 kronor per elev. Kostnader för elevvård utgör den största procentuella ökningen. Den största delkostnaden utgörs av undervisning och uppgår till 42 100 kronor per elev.

Sameskolan

Sameskolan motsvarar grundskolans årskurser 1–6, den är utformad efter samernas behov av en utbildning som tillvaratar och utvecklar det sa- miska språket och kulturarvet. Integrerad samisk undervisning finns i kommunala skolor upp t.o.m. årskurs 9. Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

avseende förskoleklass, förskole- och fritids- hemsverksamhet för samiska barn.

År 2008 gick 168 elever i sameskolan (varav 24 i förskoleklass). Antalet elever var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Inte- grerad samisk undervisning minskade och finns nu i sju kommuner med totalt 135 elever. För- skola och fritidshem finns i anslutning till alla fem sameskolor, antalet barn i förskola (114) och fritidshem (61) minskade marginellt.

Kostnader

Den totala kostnaden för sameskolan, förskola och skolbarnsomsorg uppgick 2008 till 52,4 miljoner kronor. Kommunala avgifter fi- nansierar platser inom sameskolans förskola och skolbarnsomsorg. Kostnaden per elev i same- skola uppgick, inklusive barn i förskoleklass, till 203 048 kronor 2008, vilket är en ökning med ca 11 procent sedan 2007.

Specialskolan

Utbildningen vid specialskolan är avsedd för de barn och ungdomar som inte kan gå i grundsko- lan på grund av dövhet eller hörselskada, grav språkstörning eller synskada och ytterligare funktionshinder. Eleverna undervisas vid fem skolor med regionala upptagningsområden och tre riksrekryterande skolor.

Läsåret 2008/2009 gick 516 elever i special- skolan varav 55 procent var pojkar och 45 procent var flickor. Antalet elever var i stort sett oförändrat jämfört med föregående läsår. Drygt var tionde elev gick på någon av de tre riksskolorna Åsbackaskolan, Ekeskolan och Hällsboskolan.

Lärare

Antalet tjänstgörande lärare i specialskolan upp- gick läsåret 2007/08 till 269. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 80 procent och andel lärare som hade specialpedagogisk utbild- ning var drygt 35 procent.

Andelen lärare per 100 elever uppgick till 46,2 lärare per 100 elever, en ökning med 3,7 lärare per hundra elever sedan föregående läsår.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kostnader

De totala kostnaderna inom specialskolan upp- gick 2008 till 349 miljoner kronor.3 Kostnaden per elev steg med sju procent 2008 jämfört med föregående år och uppgick till 693 000 kronor.4

Särskolan

I den obligatoriska särskolan ingår grundsärsko- lan och träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte klarar undervisningen i grundsärskolan.

Läsåret 2008/09 gick 13 300 elever i den obli- gatoriska särskolan, vilket är en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående läsår. Totalt var sex av tio av den obligatoriska särskolans ele- ver pojkar och fyra av tio flickor.

Sedan början av 1990-talet har andelen elever i den obligatoriska särskolan ökat i relation till det totala antalet elever i den obligatoriska skolan. De senaste tre läsåren har andelen elever legat på en relativt stabil nivå. Läsåret 2008/09 utgjorde andelen elever i den obligatoriska särskolan 1,44 procent av samtliga elever i den obligato- riska skolan.

Drygt 14 procent av samtliga elever i den ob- ligatoriska särskolan hösten 2008 var integrerade i grundskolan, dvs. de gick minst halva tiden till- sammans med elever i grundskolan. Andelen in- tegrerade elever varierar stort mellan kom- munerna. Högst andel, 33 procent, fanns i glesbygdskommuner.

Den obligatoriska särskolan fanns i 281 kommuner. Vanligast var kommunal hu- vudman, medan fristående huvudman endast fanns i 30 kommuner. Drygt fyra procent av ele- verna i den obligatoriska särskolan gick i fristå- ende särskolor.

Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförbere- dande utbildning i nationella eller specialutfor- made program samt individuella program, där verksamhets- och yrkesträning ingår. Läsåret 2008/09 gick 9 300 elever gymnasiesärskolan, vilket var en ökning med 7,5 procent jämfört med föregående läsår. Antalet gymnasiesärskolor ökade läsåret 2008/09 med sex stycken och upp-

3 Avser kalenderåret 2008. Källa: Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning 2008.

4 Inkluderar även kostnader för elever som deltar i verksamheten men som inte är inskrivna vid specialskolan.

gick till 271 stycken i 179 kommuner. Av gym- nasiesärskolorna hade 28 stycken fristående hu- vudmän.

Lärare

Antalet tjänstgörande lärare, omräknat till hel- tidstjänster, ökade med ca två procent läsåret 2008/09. Det ökade antalet lärare tillsammans med den elevminskning som skett i den obliga- toriska särskolan medförde en ökad lärartäthet från 25,9 lärare per 100 elever föregående år till 27 lärare per 100 elever läsåret 2008/09.

Andelen lärare med specialpedagogisk examen har minskat kontinuerligt under den senaste tio- årsperioden, från 57 procent 1999/00 till 37 procent 2008/09.

I gymnasiesärskolan sjönk lärartätheten något under läsåret 2008/09. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen minskade från 27 procent föregående läsår till 25 procent läsåret 2008/09.

Kostnader

Den totala kostnaden för den obligatoriska sär- skolan i kommunal regi beräknas uppgå till 3,7 miljarder kronor 2008. Därtill kommer kostnader för skolskjuts om ca 0,6 miljarder kronor 2008. Jämfört med 2007 minskade den totala kostnaden för särskolan med 0,7 procent. Kostnaden per elev exklusive integrerade elever uppskattas samtidigt ha ökat med 1,7 procent till 320 100 kronor. För den kommunala gymnasie- särskolan beräknas den totala kostnaden uppgå till 2,1 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning med 6,3 procent sedan föregående år. Kostnaden per elev beräknas öka med 0,9 procent på årsba- sis till 248 300 kronor.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan syftar till att eleverna ska till- ägna sig kunskaper och färdigheter och utvecklas till ansvarskännande människor i yrkes- och samhällslivet.

Antalet elever i gymnasieskolan läsåret

2008/09 var större	än någonsin, drygt
396 000 personer, varav	192 000 kvinnor och

204 000 män. Elevantalet var 1,6 procent högre än föregående år. Sedan läsåret 2000/01 har an- talet elever i gymnasieskolan ökat med 91 000. Var femte elev gick i en fristående gymnasie- skola, vilket är oförändrat jämfört med föregå- ende år. På fem år har antalet gymnasieskolor

ökat med 25 procent till sammanlagt 945 skolor 2008/09. Det är främst de fristående skolorna, vars antal ökat med 71 procent sedan läsåret 2003/2004, som står för ökningen. Av alla gym- nasieskolor 2008/09 drevs 44 procent av en fri- stående huvudman jämfört med 32 procent för fem år sedan. Fristående skolor finns nu i 106 kommuner. I de tre storstadskommunerna gick var tredje elev i en fristående gymnasieskola.

Av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2004 hade 62 procent inom tre år (senast våren 2007) erhållit grundläggande högskolebe- hörighet, dvs. fått slutbetyg med godkända be- tyg i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Drygt 6 procent hade ett slutbetyg utan att nå kraven för högskolebehörighet medan drygt 11 procent hade betygssatts i större delen av kurserna på studievägen men ändå inte uppnått kraven för slutbetyg.

Av alla nybörjare i gymnasieskolan hösten 2004 fullföljde således 68 procent utbildningen inom tre år och 76 procent inom fyra år (senast våren 2008). Om elever på individuella program exkluderas, var motsvarande andelar 76 procent respektive 82 procent, vilket är oförändrat jäm- fört med föregående årskull. Ungefär var tionde elev fick slutbetyg från ett annat program än det de började sina gymnasiestudier på. Andelen kvinnor som fick slutbetyg efter fyra år var drygt fem procentenheter större än andelen män, vil- ket framgår av diagram 5.6. Av kvinnorna som fått slutbetyg fyra år efter gymnasiestarten 2004 uppnådde 92 procent grundläggande högskole- behörighet och för männen var motsvarande an- del 87 procent.

Av elever med svensk bakgrund fick 76 procent av männen och 81 procent av kvin- norna slutbetyg inom fyra år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 55 procent av männen och drygt 65 procent av kvinnorna.

	PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 5.6 Andel med slutbetyg inom 4 år för nybörjare i
år 1 2000–2004
Procent
79
78	Totalt	Kvinnor	Män
78
77
76
75
74
73
72
71
70
69
2000	2001	2002	2003	2004

För att få slutbetyg ska eleven ha betygsatts i samtliga kurser och det projektarbete som ingår i studievägen. Totalt sett saknade knappt var fjärde nybörjarelev 2004 slutbetyg efter fyra år, vilket inte är någon förändring jämfört med fö- regående årskullar. Att en elev inte fått ett slut- betyg behöver inte innebära att eleven hoppat av studierna innan den normala studietiden är av- slutad. Av nybörjareleverna 2004 som inte fått slutbetyg inom fyra år hade drygt 11 procent varit inskrivna i årskurs 3 på ett program medan ungefär lika många hade hoppat av studierna redan under något av de första två åren. Av de som började på ett individuellt program hösten 2004 hade 60 procent lämnat gymnasieskolan ett eller två år efter gymnasiestarten.

Drygt 14 procent av männen och 11 procent av kvinnorna som gått i årskurs 3 saknade slut- betyg. Bland kvinnorna med utländsk bakgrund var andelen drygt fyra procentenheter högre än bland kvinnorna med svensk bakgrund. För män var motsvarande skillnad drygt fem procent- enheter. Det var samtidigt nästan tre gånger så vanligt att elever med utländsk bakgrund hoppat av studierna under något av de första två åren.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 5.7 Fullföljd utbildning inom fem år för nybörjare i gymnasieskolan läsåret 2003 (procent)

A vbro tt år 1	A vbro tt år 2	A vbro tt år 3

Slutbetyg, ej beh Slutbetyg, beh

Utländsk bakgr.

Svensk bakgr.

M än

Kvinnor

Alla

20%

40%

60%

80%

100%

Av alla elever med slutbetyg våren 2008 upp- nådde, liksom föregående år, 89 procent grund- läggande behörighet till universitets- och hög- skolestudier. Andelen kvinnor som uppnådde grundläggande behörighet var drygt fem procentenheter större än andelen män. Både kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund slutför sin gymnasieutbild- ning i större utsträckning än män med motsva- rande bakgrund. Skillnaden mellan könen var större för elever med utländsk bakgrund än för elever med svensk bakgrund.

De senaste fem åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvin- nor, medan den minskat något till 13,3 för män 2007/08.

Diagram 5.8 Andel elever med slutbetyg som nått grund- läggande behörighet till universitet och högskolor (procent) 2000/01–2007/08

94
92
90
88
86
84
82					Kvinno r
82
80					M än
78
76
74
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07	07/08

Individuella program (IV)

Sedan läsåret 1998/99 ska en elev för att erbjudas utbildning på ett nationellt eller specialutformat program dels ha slutfört sista årskursen i grund- skolan eller motsvarande, dels ha godkända betyg i svenska alternativt svenska som andra-

språk, engelska och matematik eller på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper. I annat fall kan eleven följa ett individuellt program (IV). Ett individuellt program syftar främst till att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Ett individuellt pro- gram kan även göra det möjligt att genomföra en lärlingsutbildning eller att möta elevers speciella utbildningsbehov.

Läsåret 2008/09 gick 22 900 elever i årskurs 1 på individuella program, vilket motsvarar 15 procent av alla elever i årskurs 1. Totalt gick 5 300 elever i årskurs 2 och 3 300 var inskrivna i årskurs 3 på ett individuellt program. Av samt- liga 31 500 elever på individuella program 2008/09 gick 7 100 ett programinriktat individu- ellt program (PRIV). Sedan den 1 juli 2006 har fristående gymnasieskolor rätt att anordna indi- viduella program. Av alla elever på individuella program gick endast 520, eller 1,6 procent, i fri- stående gymnasieskolor.

Skillnaderna mellan kommunerna är relativt stora i fråga om hur stor andel av eleverna på individuella program som sedan går över till ett nationellt program. Av de elever som påbörjade studier på individuella program 2007 gick 36 procent över till ett annat program ett år senare, en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående årskull. I tio kommuner bytte mer än tre fjärdedelar av IV-eleverna till ett nationellt eller specialutformat program efter ett år, medan det i elva kommuner var färre än var femte elev.

Diagram 5.9 Antal elever på individuella program fördelade på kön och bakgrund 2004/05–2008/09

12000
		04/ 05	05/ 06	06/ 07
10000		07/ 08	08/ 09
8000
6000
4000
2000
0
Kvinnor - sv	M än - sv	Kvinnor - utl		M än - utl

Liksom föregående läsår var drygt två femtedelar av eleverna på individuella program läsåret 2007/08 kvinnor och knappt tre femtedelar män. Av eleverna hade 42 procent utländsk bakgrund,

en ökning med tre procentenheter på ett år. Fördelningen framgår av diagram 5.9.

Samtidigt som det totala antalet elever i gym- nasieskolan har ökat med 30 procent sedan läs- året 2000/01 har antalet elever på individuella program ökat med 47 procent.

Av de knappt 12 000 elever som påbörjade ett individuellt program hösten 2003 fick drygt 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till knappt 24 procent efter ett femte år. Andelarna är ungefär lika stora bland kvinnor och män. Nästan alla dessa fick slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt program från det individuella programmet. Övriga, ungefär var tjugonde IV-elev med slutbetyg, fick ett slutbe- tyg från sitt individuella program efter att ha fullföljt utbildningen enligt sin individuella ut- vecklingsplan.

Byte av program

Programbyten är en vanlig orsak till förlängd studietid för många elever. Under 2000-talet har andelen elever som bytt studieväg efter årskurs 1 successivt ökat. Av eleverna i årskurs 1 hösten 2007 hade 14 procent bytt program ett år senare. Andelen är ungefär lika stor bland kvinnor och män. Det förekommer även att elever byter pro- gram senare under sin gymnasietid.

Avbrott och studieuppehåll

En anledning till att många elever behöver fyra eller fler år för att få slutbetyg från gymnasie- skolan är att de gör uppehåll i sina studier.

Totalt gjorde knappt sju procent av alla elever i årskurs 1 läsåret 2006/07 studieuppehåll eller avbröt sina studier under efterföljande år, vilket är en ökning med en knapp procentenhet jäm- fört med läsåret 2006/07 och i nivå med utfallet läsåret 2005/06. Det fanns inte någon köns- skillnad mellan elever med svensk bakgrund (5,4 procent av såväl männen som kvinnorna). Av eleverna i årskurs 1 med utländsk bakgrund hade männen en något högre andel studieavbrott än kvinnorna (12,6 procent respektive 11,4 procent).

En fjärdedel av de elever i årskurs 1 läsåret 2006/07 som gjorde ett uppehåll efterföljande läsår återkom till gymnasieskolan hösten 2008. Av de som började på IV hösten 2006 var 28 procent inte inskrivna i gymnasieskolan hös- ten 2007, av vilka knappt 60 procent återkom hösten 2008. Elever på IV avbröt således sina studier i högre grad än elever på nationella pro- gram. Elever som börjat på IV bytte även i högre

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

grad än övriga studieinriktning efter ett studie- uppehåll.

Lärare

Lärartätheten, som redovisas omräknat till antal heltidstjänster per 100 elever, har de fem senaste åren varit 8,1.

Diagram 5.10 Lärartäthet per huvudman (antal lärare per 100 elever) i gymnasieskolan 2000/01–2008/09

10,0
		F ristående
9,0		Ko mmunal
		Ko mmunal
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07	07/08	08/09

I kommunala gymnasieskolor har lärartätheten ökat från 7,9 läsåret 2000/01 till 8,4 läsåret 2008/09. Efter en sjunkande trend har lärartät- heten i fristående gymnasieskolor ökat för första gången sedan 2001/02 och är nu 7,1. Samtidigt som den genomsnittliga lärartätheten varit stabil på nivån 8,1–8,2 har andelen lärare med pedago-

gisk	högskoleexamen minskat,	från	drygt
81 procent läsåret 2000/01 till		74 procent
2007/08, beräknat på heltidstjänster.
I	kommunala gymnasieskolor	hade	drygt

78 procent av lärarna pedagogisk högskoleexa- men jämfört med endast knappt 55 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor. Andelen var högre bland kvinnliga lärare än bland manliga lärare, i genomsnitt 79 jämfört med 69 procent. Skillnaderna mellan könen var störst i fristående skolor, knappt 12 procentenheter.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 5.11 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbild- ning per huvudman, gymnasieskolan, 2000/01–2008/09

100
100
90
80
70
60
50
40				F ristående
40				F ristående
30				Ko mmunal
30				Ko mmunal
20
10
0
00/01	01/02	02/03	03/04		04/05	05/06	06/07	07/08	08/09

Sett till hela lärarkåren i gymnasieskolan är könsfördelningen jämn. Av samtliga knappt 38 400 tjänstgörande lärare hösten 2008 var 50,2 procent kvinnor och 49,8 procent män. Det innebär att antalet kvinnliga gymnasielärare för första gången är fler är antalet manliga.

Kostnader

De totala kostnaderna för gymnasieskolan med kommunal huvudman beräknas 2008 uppgå till 28,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 procent jämfört med föregående år. Till detta kommer kostnader för skolskjuts, reseersättning och inackordering som uppgår till ca 1,2 miljarder kronor. Den totala kostnaden per elev beräknas vara 89 500 kronor, vilket är en ökning med 1,1 med procent. Kostnaden per elev varierar dock mycket mellan de olika pro- grammen. Kostnaden per elev för undervisning beräknas uppgå till 42 000 kronor, vilket motsva- rar en ökning med 0,7 procent jämfört med 2007. Kostnaden för den kommunala grundsko- lan uppskattas 2008 utgöra 82 procent av den totala kostnaden för gymnasieskolan, inklusive fristående skolor.

Övergång till högskola och arbetsliv

Gymnasieskolan ska förbereda ungdomar för deltagande i arbetsliv och för vidare studier. Utbildningssystemets utformning har inneburit att många ungdomar lämnat gymnasieskolan med kvalifikationer som inte efterfrågas på ar- betsmarknaden, något som har bidragit till att ungdomar stannar längre i utbildning.

Av de närmare 83 900 elever som avslutade gymnasieskolan våren 2005 hade i genomsnitt knappt 41 procent påbörjat högskolestudier inom tre år, dvs. senast hösten 2008. Andelen var högre bland kvinnor än män, 46 respektive 35 procent. Jämfört med föregående årskull

minskade övergången till högskolan med 1,5 procentenheter.

Enligt en undersökning gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (Öppna jämförelser 2008) kunde i genomsnitt var fjärde gymnasie- elev som fick slutbetyg våren 2004 betraktas som etablerad på arbetsmarknaden 2006. Högst eta- bleringsgrad, över 40 procent, hade elever som gått bygg-, fordons-, industri- och elutbild- ningar.

5.2.2Statliga insatser

Nationella prov i årskurs 3

För att ytterligare stärka uppföljningen av ele- vernas kunskapsutveckling beslutade regeringen i oktober 2008 att införa nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 samt nationella ämnesprov i biologi, kemi och fysik i årskurs 9. De nationella ämnes- proven i dessa ämnen utprovades under våren 2009 och de nya bestämmelserna ska tillämpas första gången våren 2010.

Tydliga mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan

Riksdagen beslutade i mars 2009 om nya läro- planer för skolan i enlighet med regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). I proposi- tionen föreslår regeringen riktlinjer för utform- ningen av läroplaner för grundskolan, den obli- gatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Var och en av dessa skolformer ska ha en egen samlad läroplan. Läroplanen ska innehålla skolans värdegrund och uppdrag, över- gripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner för den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Kursplanerna ska kompletteras med föreskrifter om kunskapskrav för varje ämne alternativt ämnesområde. Kurs- planerna ska tillsammans med skolans uppdrag och värdegrund samt de övergripande målen vara grunden för planeringen och genomförandet av undervisningen.

Uppdrag till Statens skolverk om nya kursplaner

I januari 2009 fick Skolverket i uppdrag att utarbeta nya kursplaner för grundskolan, special- skolan, sameskolan och den obligatoriska sär- skolan. För dessa skolformer ska Skolverket också utarbeta kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för de skolformer där betyg sätts. Vidare ska verket samla respektive skolforms läroplan så att den innehåller skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. Uppdraget ska redovisas i april 2010. De nya kursplanerna samt den nya betygs- skalan avses successivt träda i kraft läsåret 2011/12.

Återetablering av specialskolor

Riksdagen beslutade den 22 maj 2008 att åter- etablera specialskolan för elever med grav språk- störning och elever med synskada kombinerat med ytterligare funktionshinder (prop. 2007/08:112, bet. 2007/08:UbU16, rskr.

2007/08:212). Under våren 2008 fick Specialpe- dagogiska institutet i uppdrag att återetablera Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor. Uppdraget övertogs den 1 juli 2008 av Specialpedagogiska skolmyndigheten som redovisade uppdraget den 29 oktober 2008.

Ekeskolan har från hösten 2008 återetablerats som statlig specialskola i de lokaler som tidigare disponerades av Specialpedagogiska institutet för resurscenter syn i Örebro. Vid Ekeskolan erbjuds undervisning för elever med synskada kombinerat med ytterligare funktionshinder. Hösten 2008 fanns det 24 elever vid Ekeskolan. Vid Hällsboskolan erbjuds undervisning för elever med grav språkstörning lokalintegrerat vid Sigtunas kommunala skolor S:ta Gertruds skola för årskurs 1–6 och S:t Olofs skola för årskurs 7–10. Hösten 2008 fanns det 16 elever i Hällsbo- skolan. Från hösten 2009 har också verksamhet i Hällsboskolan öppnats i Västangårds skola i Umeå.

Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Hösten 2008 påbörjades en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Till varje

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolhuvudman som deltar i försöks- verksamheten lämnas statsbidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som deltar i lärlingsutbildningen. Inför läsåret 2008/09 för- delades 5 000 lärlingsplatser till sammanlagt 157 huvudmän (4 landsting, 27 fristående och 126 kommunala huvudmän). För hösten 2008 utbetalade Skolverket 46,3 miljoner kronor i statsbidrag för knappt 3 700 lärlingselever till total 135 huvudmän. Av dessa avsåg 56 procent platser i fristående gymnasieskolor. Bygg- programmet är enligt Skolverket det program med flest elever och det näst vanligaste är for- donsprogrammet, medan fördelningen av platser för övriga yrkesprogram är relativt jämn.

För våren 2009 har bidrag om 45 miljoner kronor rekvirerats för 3 600 lärlingselever. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 16, bet. 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131) utökades försöksverksamheten till 6 000 platser från och med läsåret 2009/10. För 2009/10 ansökte kommunala och fristående hu- vudmän om sammanlagt knappt 9 000 platser, av vilka 6 000 platser fördelats av Skolverket.

Regeringen har infört ett särskilt statsbidrag för att ersätta huvudmännens kostnader för utbildning av handledare, för att säkerställa att lärlingsutbildningen håller en hög kvalitet (för- ordning [2008:756] om statsbidrag för handle- darutbildning). Statsbidrag utgår med högst 3 500 kronor per anlitad handledare och år. För 2008/09 har Skolverket betalat ut 13 miljoner kronor avseende 3 800 handledare.

En ny betygsskala

Riksdagen antog i februari 2009 propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). I pro- positionen anger regeringen principerna för den nya betygsskalan. I propositionen föreslås att när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet ska en betygsskala med sex steg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F. A–E betecknar godkända resultat, F betecknar icke godkänt resultat. I särskolan och i särvux ska dock betyg inte sättas på icke godkänt resultat och betygssteget F inte användas. Om det på grund av frånvaro inte går att bedöma om eleven har nått upp till de kunskapsmål som

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

minst ska uppnås, ska detta i betygskatalogen markeras med ett horisontellt streck.

En ny gymnasieskola

Regeringen överlämnade i maj 2009 propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) till riksdagen med förslag som syftar till att eleverna ska komma väl förberedda till gymnasieskolan samt efter avslutad gymnasieutbildning vara bättre förberedda för anställning, eget företagande och fortsatta studier.

I gymnasieskolan ska det finnas 18 nationella program som kan vara yrkesprogram eller hög- skoleförberedande program. Skärpta behörig- hetskrav föreslås till de högskoleförberedande programmen. Yrkesämnena ges mer tid på yrkesprogrammen och avnämarna ges större inflytande över yrkesutbildningarna. Yrkesut- bildningen kan genomföras som i huvudsak skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbild- ning. En gymnasieexamen införs som kan vara antingen yrkesexamen eller högskoleför- beredande examen. Högskoleförberedande exa- men ger grundläggande behörighet till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå. Alla elever på yrkesprogram ska ges möjlighet att inom sin utbildning uppnå grundläggande behö- righet till högskolan.

De nationella programmen ska kunna ha nationella inriktningar eller utformas som sär- skilda varianter. Liksom i dag ska nationella pro- gram kunna vara riksrekryterande. De särskilda varianterna och de riksrekryterande utbild- ningarna föreslås kvalitetssäkras på nationell nivå. Lokala kurser ska inte längre förekomma i gymnasieskolan.

Bestämmelserna om den nya gymnasieskolan ska gälla gymnasieutbildning som påbörjas hös- ten 2011.

5.3Förlängd försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Regeringens förslag: Giltighetstiden för lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs t.o.m. utgången av juni 2011.

Ärendet och dess beredning: Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:212). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat försöksverksamheten (U1998/316/S). Försöksverksamheten har därefter förlängts, senast till och med utgången av juni 2010 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 16,

bet. 2007/08:UbU1, rskr 2007/08:70).

I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 16, s. 109) angav regeringen att vårdnadshavarnas rätt till inflytande vid be- slut om placering vid särskola ska framgå av skollagen (1985:1100) och inte längre vara en försöksverksamhet.

Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Med hänsyn till att Lagrådet yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu endast är en fråga om förlängning av den pågående försöksverksamheten anser re- geringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen av- ser att föreslå att möjligheten till föräldrainfly- tande permanentas som ett reguljärt inslag i en ny skollag. I avvaktan på detta bör försöksverk- samheten förlängas till utgången av juni 2011.

5.4Analys och slutsatser

Drygt 86 procent av alla barn i åldern 1–5 år är inskrivna i förskolan eller i familjedaghem. Under det senaste årtiondet har det pedagogiska inslaget i förskolan fått en allt större betydelse. Drygt hälften av all personal inom förskolan har en pedagogisk högskoleutbildning. Regeringen anser att det är av största vikt att den svenska förskolan bibehåller sin kvalitet och tillgänglig- het, varför ett antal åtgärder som bl. a. rör för-

skolans läroplan och personalens kompetens planeras.

Inom grund- och gymnasieskolan samt obli- gatoriska särskolan och gymnasiesärskolan sak- nar många lärare pedagogisk högskoleexamen. Regeringens satsning Lärarlyftet pågår och fler åtgärder för att förbättra lärarnas utbildning, fortbildningsmöjligheter och karriärvägar har påbörjats.

Andelen elever som var behöriga till gymna- sieskolan 2008 var den lägsta sedan 1998. Elevers meritvärde vid avslutad grundskoleutbildning skiljer sig åt mellan olika grupper av elever. Flickor får i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar och elever med svensk bakgrund får i genomsnitt ett högre meritvärde än elever med utländsk bakgrund. Elever i fristående skolor har högre meritvärde än elever i kommunala skolor. Den bakgrundsfaktor som uppvisar den största samvariationen med elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Faktorerna kön, svensk/utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildning kan dock inte förklara alla skillnader i elevernas resultat. För att komma till rätta med sjunkande resultat och de stora skillnaderna mellan olika grupper av elever satsar regeringen på bl.a. tydligare utvärdering av elevernas kun- skaper och tidiga insatser för de elever som ris- kerar att inte nå målen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Många ungdomar lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. För att fler elever ska fullfölja gymnasieskolan med godkända betyg och för att utbildningen bättre ska motsvara kraven inom olika bransch- och yrkesområden har ett arbete med en gymnasiereform inletts. En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsut- bildning har också påbörjats.

Elever med funktionsnedsättning och behov av särskilt stöd ska ha lika möjlighet att delta i den ordinarie undervisningen. Mot denna bak- grund har regeringen gett Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att informera hu- vudmän och personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg om hur de kan arbe- ta för att förbättra den fysiska tillgängligheten.

Under det senaste året har ett flertal reformer sjösatts inom grundskolan. Nya kursplaner för grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan håller på att utarbetas. Även nya kunskapskrav ska tas fram för samtliga skolformer. Riksdagen har vidare beslutat om en ny betygsskala. Implementeringen av dessa samt ovan nämnda gymnasiereformer fortsätter fram- gent.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Vuxenutbildning

6.1Omfattning

Insatserna på vuxenutbildningens område inom utgiftsområde 16 innefattar den kommunala vuxenutbildningen (komvux), vuxenutbild- ningen för utvecklingsstörda (särvux), svensk- undervisning för invandrare (sfi), yrkeshögsko- lan, den kvalificerade yrkesutbildningen och vissa kompletterande utbildningar. Utbildningar vid universitet och högskolor eller därmed jäm- förbara utbildningar omfattas inte. Inom om- rådet Vuxenutbildning redovisas också folkbild- ningen som ligger under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Ansvaret för vuxenutbildningen är framför allt ett kommunalt åtagande men delas även med staten, landstingen, organisationer och enskilda utbildningsanordnare. Ansvaret för huvuddelen av finansiering och genomförande åligger kom- munerna. Staten finansierar vissa delar av vuxen- utbildningen genom såväl generella som riktade statsbidrag för verksamheterna.

6.2Mål

Målen för vuxenutbildningens olika utbild- ningsformer, utom folkbildningen, anges i lagar och förordningar. För kommunal vuxenutbild- ning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda gäller bl.a. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För hela det samhälls- stödda vuxenutbildningsområdet vid sidan av högskolan finns det även ett mål samt en strategi för utvecklingen av vuxenutbildningen som riks- dagen beslutat (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229). Målet är att

alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Det är de olika utbildningsformerna tillsammans som bidrar till en samlad måluppfyllelse. Resultatet av verksamheten inom de olika formerna redovisas var för sig. Gemensamma indikatorer som används är tillgänglighet, målgrupper, utbild- ningarnas kvalitet i relation till deras mål och syften, lärarnas kompetens, studiedeltagarnas studieresultat samt genomförandegrad, dvs. andelen kursdeltagare som slutför de kurser de påbörjat. Vidare redovisas hur stor andel som får arbete efter avslutad utbildning i yrkes- högskolan.

6.3Resultatredovisning

Detta avsnitt innehåller en redovisning av verk- samheternas resultat, där behörighetsgivande ut- bildningar och yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar är åtskilda. I avsnittet Integration redovisas resultatet för sfi och kontakttolk- utbildning. Resultaten från folkhögskolor och studieförbund redovisas bl.a. i avsnittet om pro- filerade kurser, kulturprogram etc.

I avsnittet Stöd till personer med funktions- nedsättning behandlas vuxenutbildning för ut- vecklingsstörda, specialpedagogiskt stöd och annat stöd till studerande som har en funktions- nedsättning.

Enligt 1 kap. 9 § skollagen (1985:1100) ska främst de som erhållit minst utbildning få möj- lighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

det kulturella och politiska livet. Utgångspunk- ten för beslut om utbildningens innehåll och form ska vara den enskildes behov och förut- sättningar. Även den som har en gymnasial ut- bildning, t.ex. från studieförberedande program, kan ha behov av att skaffa sig en yrkesutbildning som krävs för inträde på arbetsmarknaden eller för att ändra yrkesinriktning.

Validering

Valideringsdelegationen hade till uppgift att under 2004–2007 i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens bl.a. främja kvalitet, stödja utveckling av metoder och verksamhets- former, informera samt utforma förslag på åt- gärder för att säkerställa en verksamhet med vali- dering. Delegationen avvecklades den 31 december 2007 och en slutrapport med åt- gärdsförslag överlämnades till regeringen den

6.3.1Nationell styrning, infrastruktur och 15 januari 2008. Under det fortsatta berednings-

validering

Vuxenutbildningen har i praktiken kommit att beröra flera politikområden och är ofta en förut- sättning för måluppfyllelse i tillväxt-, närings-, social-, integration och arbetsmarknadspolitik. Denna delvis förändrade roll för vuxenutbild- ningen är framför allt synlig på det lokala och re- gionala planet. En sådan utveckling kräver en lagstiftning och en myndighetsstruktur som stöder detta. Den nya myndigheten för yrkes- högskolan kommer att få en viktig roll då det gäller kompetensförsörjningsfrågor på efter- gymnasial nivå, vid sidan av högskolan. Statens skolverk har en viktig roll då det gäller utveck- ling av yrkesutbildningar på gymnasial nivå och för att stimulera en utveckling av samverkan mellan berörda aktörer och intressenter på såväl lokal som regional nivå för att den enskilde med- borgaren ska få goda förutsättningar för sitt eget lärande och sin kompetensutveckling. Inte minst blir kvalitetsarbetet viktigt i detta sammanhang.

S.k. lärcentra finns i dag i de flesta av landets kommuner. I sådana lärcentra kan allt från grundläggande vuxenutbildningar till forskar- utbildningar återfinnas.

Drygt en fjärdedel av den kommunala vuxen- utbildningen lades under 2008 ut på entreprenad. Under de senast föregående åren hade drygt en femtedel upphandlats av externa utbildnings- anordnare. Denna andel varierar dock mellan kommunerna. Högst andel upphandlad utbild- ning förekom i kommungruppen storstäder, 56 procent, och minst andel i pendlingskommu- nerna på knappt fyra procent. Enligt Skolverkets lägesbedömning 2008 (rapport 324, 2008) bör uppföljning och utvärdering av verksamheter på entreprenad förbättras. Inspektionen visar enligt Skolverket att kommunerna i sina förfrågnings- underlag inte alltid ställer krav på externa an- ordnare utifrån statens intentioner.

arbetet med valideringsfrågan gavs först Myn- digheten för skolutveckling och därefter Skol- verket ett bevakningsuppdrag att följa valide- ringsutvecklingen. Under denna tid har myndig- heterna haft fortlöpande kontakter med branschorganisationerna.

Myndigheten för yrkeshögskolan är fr.o.m. den 1 juli 2009 nationell samordnare för vali- deringsutvecklingen. Myndighetens uppgift är bl.a. att ansvara för validering av utländsk yrkes- kompetens. Utförare av validering kan vara cen- trala branschorganisationer. För 2009 har 10 miljoner kronor avsatts och för 2010 avsätts 5 miljoner kronor. Medlen ska bl.a. användas för utveckling av bedömningsunderlag, databas för valideringen, registrering av utförare samt upp- följning och utvärdering.

Nationellt centrum för flexibelt lärande

Verksamheten vid Nationellt centrum för flexi- belt lärande (CFL) upphörde den 1 oktober 2008 och delar av verksamheten överfördes till Skolverket. CFL hade bl.a. i uppdrag att utveckla kurser och läromedel för distansundervisning. Under 2008 har 115 utbildningsanordnare er- bjudit 1 307 sådana kurser. Kurserna övertas nu av utbildningsanordnarna. Netvux, en nationell söktjänst för kurser som erbjuds på distans och som utvecklats av CFL, kommer att övertas av nuvarande användare.

Regional utveckling

Under våren 2009 har Regeringskansliet på in- bjudan av Näringsdepartementet träffat ut- sedda regionala samordnare för samtliga län i enskilda dialoger för att diskutera regionala förutsättningar, tillväxtarbete och genom- förandet av prioriteringar i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entre- prenörskap och sysselsättning 2007–2013. Vid samtliga möten diskuterades frågan om kompe- tensförsörjning. Två ämnen som ofta kom upp

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

var dels det omedelbara behovet av regionala arenor för samordning av utbildningar, dels de mer långsiktiga utmaningarna med en åldrande befolkning och brist på arbetskraft. Regionerna uppmärksammar också ungdomars utsatthet i samband med varsel och behovet av åtgärder för att undvika utslagning. Validering av kompetens är en aktuell fråga både i samband med varsel och inför det framtida behovet av arbetskraft i regio- nerna.

6.3.2Behörighetsgivande utbildningar

Som behörighetsgivande utbildningar, dvs. ut- bildningar som ger behörighet till högre studier,

räknas utbildningar inom kommunal vuxenut- bildning (komvux) och vissa utbildningar inom folkhögskola som ger motsvarande kunskaper. Utbildningar inom komvux berättigar till betyg men intyg kan utfärdas som alternativ till betyg. Studier i folkhögskola berättigar till intyg och studieomdöme.

Som framgår av nedanstående tabell minskade antalet elever i grundläggande respektive gymna- sial vuxenutbildning läsåret 2007/08 jämfört med de två föregående läsåren. Antalet studerande på folkhögskolornas långa behörighetsgivande kurser, som bl.a. innefattar allmän kurs, har inte förändrats nämnvärt de senaste två läsåren.

Tabell 6.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste tre läsåren

	Läsåret 2005/06			Läsåret 2006/07				Läsåret 2007/08
Utbildningsnivå 1	Kvinnor		Män	Kvinnor			Män	Kvinnor		Män
Grundläggande	26	76	14 625	23 638		13	210	20 783	10 961

Gymnasial	122 799		61 844	112	48	53 95		91 571	44	105

Statlig vuxenutbildning	5343		2633	3362			2312
Folkhögskola	8 6344		5 301	8 004		4 798		7˚814	4 446

1Avser grundläggande och gymnasiala nivå, exkl. påbyggnadsnivå

2Uppgiften avser kalenderåret 2007 (för CFL jan-mars)

Källa: Skolverket, CFL, Folkbildningsrådet

Behörighetsgivande utbildningar inom kom- vux

Läsåret 2007/08 deltog ca 170 300 personer i behörighetsgivande utbildningar. Andelen elever motsvarar 3,1 procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år, att jämföra med före- gående läsår då andelen var 3,5 procent. I en internationell jämförelse är detta, trots minsk- ningen, en relativt stor andel av befolkningen. Tillgången till och innehållet i komvux varierar dock mellan kommuner enligt Skolverket (Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08, dnr 71-2009:73). Skolverket konstaterar också att det förekommer brister i likvärdigheten över landet då det gäller tillgång till yrkesinriktad vuxenutbildning på gymna- sial nivå. Vidare redovisar Skolverket att det blir allt vanligare med icke schemalagd under- visning. Om det innebär en ökad tillgänglighet till undervisning för individen är det en positiv utveckling.

Andelen elever i komvux som är födda ut- omlands har ökat successivt från 23 procent till 40 procent under läsåren 1997/98–2007/08.

Högst andel födda utomlands återfinns inom den grundläggande vuxenutbildningen med 86 procent följt av gymnasial vuxenutbildning med 28 procent.

Läsåret 2007/08 var 67 procent kvinnor och 33 procent män av de studerande, vilket är i nivå med föregående läsår. En anledning till denna ojämna könsfördelning kan enligt Skol- verket vara att kommunerna har ett kursutbud vars innehåll till stor del främst tilltalar kvinnor, såsom utbildningar inom vård och omsorg.

Elevernas medianålder har sjunkit något från 30 till 29 år jämfört med föregående läsår. Högst medianålder hade eleverna i grund- läggande vuxenutbildning (34 år). Medianålder för eleverna i påbyggnadsutbildning var 32 år och eleverna i gymnasial vuxenutbildning hade lägst medianålder (28 år).

Av nedanstående diagram framgår föränd- ringen av antalet elever och kursdeltagare inom komvux sedan 1992. Noteras kan att en elev oftast deltar i flera kurser. Under 1997–2002 pågick det s.k. kunskapslyftet, vilket förklarar

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att antalet kursdeltagare ökade kraftigt under dessa år. Mellan läsåren 2005/06 och 2006/07 minskade antalet kursdeltagare med 11 procent i gymnasial vuxenutbildning. Minskningen har fortsatt under 2007/08 med ytterligare 17 procent. Av det totala antalet deltagare består 31 procent av ungdomar mel- lan 20–24 år. Den åldersgruppen är dessutom den jämförligt största studerandegruppen som redan genomgått 3-årig gymnasial utbildning.

Diagram 6.1 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/93–2007/08

350,0		Elever			Kursdeltagare
		Elever			Kursdeltagare
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
92/93	94/95	96/97	98/99	00/01	02/03	04/05	06/07
Källa: Skolverket

Genomförandegrad

Andelen kursdeltagare som fullföljer sina kur- ser i komvux var läsåret 2007/08 kvar på samma nivå som läsåret 2006/07. Läsåret 2007/08 slutförde tre av fyra kursdeltagare den kurs de påbörjat.

Störst andel studieavbrott skedde på grundläggande nivå. På ämnesnivå gjordes störst andel kursavbrott av de som studerade engelska och matematik, där nästan en tredje- del avbröt studierna. Av det totala antalet kursdeltagare fullföljde 74 procent sina studier medan 21 procent avbröt. Resterande deltagare deltog i kurser som ännu inte är avslutade.

Tabell 6.2 Kursdeltagare (kd) inom kommunal vuxenutbildning läsåren 2003/04 - 2007/08 som slutfört eller avbrutit utbild- ningen

						Fortsätter
Läsår	Antal kd	Slutfört kurs	Andel	Avbrutit kurs	Andel	nästa läsår		Andel
2003/04	973 750	726 390	74,6	192 927	19,8	54 433		5,6
2004/05	956 153	705 639	73,8	200 333	21,0	50 181		5,2

2005/06	925 557	681 399	73,6	198 272	21,4	45 886		5,0

2006/07	824 143	611 920	74,2	169 933	20,6	42 290		5,1
2007/08	673 671	498 554	74,0	138 302	20,5	36	815	5,5

*(varav 449 514 kvinnor och 224 157 män) Källa. Skolverket

Betyg

En annan indikator på resultat är erhållna be- tyg. Skolverket konstaterar i sin lägesbedöm- ning 2008 att betygsnivåerna och studie- resultaten i gymnasial vuxenutbildning har för- sämrats, bl.a. har betygsnivåerna sjunkit och andelen studieavbrott ökat under de senaste fem åren.

Antalet kursdeltagare som läsåret 2007/08 slutförde kurser inom gymnasial vuxenutbild- ning där betyg ska sättas var 435 000. För knappt 12 procent av deltagarna saknas upp- gifter om betyg vilket troligtvis beror på att de avbrutit utbildningen.

Av dem som fick betyg läsåret 2007/08 fick 88,4 procent av kursdeltagarna minst betyget Godkänt. Andelen kursdeltagare som fått be- tyget Godkänt minskade kraftigt fr.o.m. 1990- talets mitt t.o.m. läsåret 2002/03. Därefter har andelen ökat något fyra läsår i rad. Liksom i grund- och gymnasieskolan har kvinnor inom gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt högre betyg än män och kursdeltagare födda i Sverige har högre betyg än de som är födda utom- lands.

Diagram 6.2 Procentuell fördelning av betygen i gymna- sial vuxenutbildning under läsåren 1994/95–2007/08

50
45		IG	G	VG		MVG
40
35
30
25
20
15
10
5
0
94/95	96/97	98/99	00/01	02/03	04/05	06/07
Källa: Skolverket

Kostnad för komvux

Den totala kostnaden för komvux, inklusive påbyggnadsutbildning, uppgick 2008 till knappt 3 700 miljoner kronor. Till detta till- kommer statens kostnader för studiemedel. Det innebär en minskning med drygt 100 miljoner kronor jämfört med 2007. Kost- naden för den grundläggande vuxen- utbildningen uppgick till ca 700 miljoner kronor.

Diagram 6.3 Kostnadsutveckling för komvuxverksamhet och annan utbildningsanordnare

6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
2003	2004	2005	2006	2007	2008
Källa: Skolverket	Kommunala medel och generellt statsbidrag			Riktat statsbidrag

Kostnaden per studerande uppgick under läsåret 2007/08 till 44 700 kronor för gymna- sial vuxenutbildning och påbyggnadsutbild- ning samt till 40 600 kronor för grundläggande vuxenutbildning. Kostnaderna per studerande har därmed ökat med 12 000 kronor respektive 6 000 sedan föregående läsår. Det kan delvis förklaras av att elevantalet minskat sedan före- gående år medan de fasta kostnaderna för undervisningen och lokaler kvarstår.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Behörighetsgivande utbildningar inom folkbild- ningen

Statens stöd till folkbildningen syftar bl.a. till att bidra till att höja utbildningsnivån i sam- hället och utjämna utbildningsklyftor.

Vid folkhögskolan är det möjligt att läsa en s.k. allmän kurs som ger behörighet till hög- skolan. Behörighetsgivande kurser vid folk- högskolan omfattas inte av skollagen (1985:1100) eller av någon läroplan, utan är ett fristående alternativ till den behörighet som kan uppnås i gymnasieskolan och inom kom- vux. Deltagaren får därför heller inte betyg. I stället får deltagaren ett samlat studieomdöme och ibland också ett behörighetsintyg som visar om hon eller han vid folkhögskolan upp- nått kunskaper motsvarande den behörighet

som fås i det offentliga skolväsendet.
Folkbildningsrådet	fördelade	drygt
1 500 miljoner kronor	till folkhögskolornas

verksamhet 2008. Folkhögskolor och studie- förbund erhåller också bidrag från landstingen. Studieförbund erhåller dessutom bidrag från kommunerna. Studieförbundens totala om- sättning 2007 uppgick till 4 400 miljoner kronor medan folkhögskolorna omsatte 3 600 miljoner kronor. Varje folkhögskola och studieförbund beslutar sedan om sin verk- samhet enligt de kriterier och riktlinjer som Folkbildningsrådet fastställt för användningen av statsbidraget. Allmän kurs svarade för totalt 43 procent av den statsbidragsberättigade verksamheten vid folkhögskolorna. Ca 12 100 personer per termin deltog i allmän kurs under 2008. Det är en minskning med 600 deltagare jämfört med 2007. Drygt 2 000 deltagare av- slutade sina studier med intyg om grund- läggande behörighet 2008. En undersökning från 2006 gjord av Statistiska centralbyrån vi- sade att ca 25 procent av både kvinnor och män studerade på högskola tre år efter avslutad folkhögskoleutbildning. Under hela treårs- perioden efter folkhögskolan var det omkring 40 procent av båda könen som någon gång studerat på högskola

6.3.3Eftergymnasial yrkesutbildning m.m.

Begreppet eftergymnasial yrkesutbildning innefattar ett antal utbildningsformer med del- vis olika verksamhetsmål och målgrupper. De

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

är utbildning inom yrkeshögskolan, kvalifi- cerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning, komplet- terande utbildningar, vissa yrkesutbildningar inom folkbildningen och vissa utbildningar med verksamhetsstöd. Syftet med de efter- gymnasiala yrkesutbildningarna är att svara mot arbetsmarknadens behov genom att kom- binera teoretiska kunskaper och kunskap som genererats inom arbetslivet.

Diagram 6.4 Andel studerande vid eftergymnasiala yrkes- utbildningar 2008

Folkh. KU 4,7%

10,5%

PU 4,3%

KY 80,4%

Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Folkbildningsrådet

Kompletterande utbildningar har delvis andra syften än övriga eftergymnasiala utbildningar. Utbildningsformen ska bl.a. tillgodose kompe- tensbehovet inom mycket smala områden, exempelvis konstnärligt skapande områden där det finns ett nationellt intresse av att bevara traditionella hantverks- och yrkeskunskaper.

Lärare inom de olika utbildningsformerna kommer till stora delar direkt från arbetslivet. De flesta utbildningarna innehåller större eller mindre avsnitt förlagda direkt till arbetslivet.

En indikator på utbildningarnas kvalitet och relevans är antalet personer som har arbete ett år efter slutförd utbildning. Kvalitetssäkring, som tillsyn och uppföljning, görs på olika sätt och av olika myndigheter.

Tabell 6.3 visar antal studerande i efter- gymnasial yrkesutbildning mellan 2006 och 2008. Antalet deltagare i kvalificerad yrkes- utbildning har ökat och utbildningen hade 2008 ungefär 40 000 studerande.

Diagram 6.5 Antalet studerande i eftergymnasial utbild- ning 2006–2008

45000
40000	2006	2007	2008
35000	2006	2007	2008
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
KY	PU	KU	Folkh.
			yrkesutb.

Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Folkbildningsrådet

Tabell 6.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2006-2008

	2006		2007			2008
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Kvalificerad yrkesutbildning	17 265	15 297	20 691	17 419	22 063	17 994

Påbyggnadsutbildning	1 318	820	1 293	896	1 117	1 030

Kompletterande utbildning	3 882	1 749	3 679	1 762	3 562	1 688
Folkhögskolans yrkesutbildning	1 413	700	1 479	779	1 543	898
Totalt	23 878	18 566	27 142	20 856	28 285	21 610

Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Folkbildningsrådet

Kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning ska kännetecknas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsan- knytning. Kvalificerad yrkesutbildning är en ut- bildningsform som präglas av arbetslivets med- verkan i planering och genomförande.

Kostnaderna för den kvalificerade yrkes- utbildningen och lärlingsutbildning för vuxna till

vissa hantverksyrken uppgick till 1 233 miljoner kronor för 2008. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning redovisade 20 305 årsstudie- platser vilket är en ökning med ca 900 årsstudie- platser sedan föregående år. Den höga volymen är ett resultat av de stora utbildningsomgångarna som startade som en engångssatsning under 2005 och 2006 och som når sitt maximala del-

tagarantal 2008 och 2009 eftersom de flesta ut- bildningarna är två år långa. Upp till 90 procent av de studerande är kvar i utbildningarna under hela utbildningstiden vilken är en liten ökning jämfört med tidigare år.

Den statliga genomsnittkostnaden för en ut- bildningsplats för kvalificerad yrkesutbildning var 60 735 kronor 2008 vilket är ca en procents ökning jämfört med 2007. Ungefär en tredjedel av utbildningstiden består av lärande i arbete och denna del av utbildningen finansieras av arbets- livet. För administrationen av statsbidraget an- vändes 2008 drygt 26 miljoner kronor.

Kvalificerade yrkesutbildningar fanns i alla län 2008 utom Gotlands län. Storstadslänen hade liksom tidigare år flest utbildningar med Stockholms län med 137 och Västra Götalands län med 132 följt av Skåne län med 116. Därefter kom Jönköpings län med 40, Värmlands län med 28 och Västernorrlands län med 26 utbildningar.

De flesta utbildningar anordnas av kommuner eller privata anordnare. Störst andel utbildningar fanns inom området Ekonomi, administration och handel. Näst störst var Teknik och tillverk- ning, Hälso- och sjukvård följt av Socialt arbete samt Hotell, restaurang och turism.

Antalet studerande har ökat med drygt fem procent från drygt 38 000 studerande under 2007 till 40 000 under 2008. Medelåldern inom kvalificerad yrkesutbildning är oförändrad, 29 år, vilket tyder på att många av de studerande har någon form av arbetslivserfarenhet före studi- erna. Totalt är könsfördelningen någorlunda jämn med 45 procent män och 55 procent kvinnor, men indelat på utbildningsområde är tendensen densamma som för övriga utbild- ningsformer, dvs. att högst andel kvinnor åter- finns inom omsorgsområdet och högst andel män finns inom teknik- och industriområdet. Från 2002 till 2008 har det genomsnittliga antalet sökande per utbildningsplats ökat från 2,4 till 2,8.

Av Statistiska centralbyråns undersökning 2007 framgår att 89 procent av de som exami- nerats hade arbete året efter avslutad utbildning, vilket är samma andel som för 2006. Drygt 86 procent av dessa arbetade inom det område som utbildningen avser leda till, en ökning med fem procentenheter från föregående år. Resulta- tet visar på en god matchning mot arbetsmark- nadens behov och är en indikator på god kvalitet.

Under 2003–2006 ökade antalet kortare ut- bildningar, dvs. under 2 år. Ökningen av kortare

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningar har dock efter 2007 och under 2008 avstannat. De flesta utbildningar är upp till två år och den genomsnittliga längden på utbildning- arna är 70 veckor.

Uppdragsutbildning

Enligt förordningen (2006:906) om kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning kan sådan utbildning anordnas från och med den 1 augusti 2006 i de olika kvalificerade yrkes- utbildningar som pågår. Under 2008 har 60 stu- derande gått hela utbildningar eller kurser som uppdragsutbildning, varav 44 kvinnor och 16 män. Uppdragsplatser finns inom områdena Hälso- och sjukvård, Ekonomi, administration och försäljning, Teknik och tillverkning och Samhällsbyggnad och byggteknik.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har tillsynsansvaret för såväl ordinarie utbild- ningar som uppdragsutbildningen.

Lärlingsutbildning för vuxna till vissa hant- verksyrken

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken startade 2004 och verksamheten permanentades 2008. Förord- ningen (2008:48) om statsbidrag för lärlings- utbildning för vuxna till vissa hantverksyrken trädde i kraft den 1 april 2008. Till huvudmän för utbildningen utsågs Hantverksakademin i Sverige och Sveriges Hantverksråd. Under för- söksverksamheten återfanns de flesta platser i Stockholmsregionen.

I och med att försöksverksamheten permanen- tades ställdes kravet att platserna skulle spridas över landet vilket också har skett. För 2008 var det möjligt att inrätta drygt 87 årsstudieplatser inom lärlingsutbildningen vilka har fördelats på 143 studerande, varav 90 kvinnor och 53 män. Det statliga bidraget per årsstudieplats är 77 800 kronor och den totala kostnaden var nästan 7 miljoner kronor. Myndigheten för yrkeshögskolan har fr.o.m. den 1 juli 2009 ansvar för utbildningsformen och godkänner utbildningsplanerna, utbetalar statsbidragen och har tillsynsansvaret för utbildningarna.

Påbyggnadsutbildning

Påbyggnadsutbildning inom komvux syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsätt- ningar för utveckling inom ett yrke eller som leder till ett nytt yrke. Utbildningarna är ett

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

halvt till ett och ett halvt år långa. Den genom- snittliga utbildningslängden är ett år. Påbygg- nadsutbildning ska planeras i samverkan med ar- betslivet. Det finns även påbyggnadsutbildningar med nationellt fastställda kursplaner som syftar till att öka likvärdigheten i landet, bl.a. utbild- ning till yrkesförare, barnskötare, tandsköterska, trafiklärare eller elinstallatör med allmän be- hörighet.

Påbyggnadsutbildningarna finansieras av kommunerna eller med statligt stöd efter an- sökan hos Skolverket. För 2008 anvisades 167,9 miljoner kronor varav 98,6 miljoner kronor belastar 2008. Under året tillkom ett statsbidrag på 40 miljoner kronor som i första hand riktades mot tandsköterskeutbildning med nationell kursplan. Medianvärdet för utbetalt statsbidrag 2008 var 70 000 kronor per utbild- ningsplats med en variation mellan 25 000 kronor för elinstallation allmän behörig- het och 250 000 kronor för trafikflygare.

Totalt gick 2 147 studerande 2008 på någon av de 28 påbyggnadsutbildningar som finansieras med statsbidrag enligt förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning. Jämfört med 2007 ökade antalet utbildningar med sex stycken. Av samtliga studerande gick 87 procent på utbildningar med nationella kurs- planer. Att det var så många beror på tillkomsten av elevassistent och tandsköterska som studie- inriktning där 18 procent av deltagarna åter- fanns. Flest studerande fanns på yrkesförar- utbildningarna godstransporter och buss- transporter. (38 procent).

Drygt hälften av de studerande inom påbygg- nadsutbildningen med statsbidrag 2008 är

kvinnor. Det	är en	ökning	med
19 procentenheter	jämfört	med 2007.	Även

denna ökning beror på att fler platser fördelats till utbildningar till elevassistent, tandsköterska, omvårdnadsassistent, skötare och under- sköterska inom akutvård. Genomsnittsåldern har under 2008 ökat från 32 år med ca ett år för såväl kvinnor som män. Könsskillnaderna är markanta inom traditionellt mansdominerade yrken, exempelvis studerade inga kvinnor till rörsvetsare samt möbel- och inredningssnickare. Ett motsatt förhållande gäller inom de yrken som är traditionellt kvinnodominerade som exempelvis barnskötare och yrkesvävare.

Under läsåret 2007/08 avbröt 5,5 procent av de studerande sina studier medan 16,4 procent av samtliga studerande fortsatte sina studier även

nästa läsår. Det kan jämföras med komvux där 20 procent avbröt utbildningen under samma period.

Kompletterande utbildningar

Kompletterande utbildningar ska tillgodose ut- bildningsbehov inom skiftande områden, t.ex. konst, dans, teater och musik, hälsa, friskvård och hudvård, hantverk samt flyg. Utbildningarna har en enskild huvudman, dvs. de anordnas inte av stat, kommun eller landsting. Utbildningarna är oftast avgiftsbelagda för de studerande.

Staten ger olika slag av stöd beroende på hur utbildningarnas nationella värde bedömts. Kom- pletterande utbildningar inom dans/teater/musik, konst och design/mode fun- gerar i praktiken som förberedande utbildningar inför konstnärliga utbildningar vid högskolan.

Statens finansiering av de kompletterande ut- bildningarna uppgick 2008 till drygt 146 miljoner kronor.

Mellan hösten 2007 och hösten 2008 mins- kade antalet studerande på dessa utbildningar med tre procent. Under hösten 2008 studerade 66 procent kvinnor och 34 procent män inom utbildningsformen, en könsfördelning som endast varierat mellan en och två procentenheter de senaste åren. Totalt studerade 5 213 personer på kompletterande utbildningar kalenderåret 2008 vilket är en minskning med drygt fyra procent jämfört med föregående år. Störst var minskningen i kategorin Ekonomi samt Kommunikation och media följt av Djurvård och Hantverk. Bland de utbildningar som ökat mest finns Flyg och Teknik.

De studerande hösten 2008 gick på samman- taget 257 olika utbildningar vilket är en ökning med 16 utbildningar jämfört med 2007. Medel- åldern var oförändrat 28 år varav 73 procent återfanns i gruppen 19–29 år, (4 procentenheter mer än 2007). Liksom tidigare år fanns flest studerande inom områdena hudvård, hårvård, hälsa, hantverk och konst.

Skolverket beslutar om vilka utbildningar som ska erhålla statsbidrag, vilka utbildningar som ska berättiga till studiestöd och vilka som ska få stå under statlig tillsyn. Antalet utbildningar med enbart statlig tillsyn har ökat under 2008. Statens skolinspektion hade tillsynsansvaret fram t.o.m. den 30 juni 2009. Därefter övergick såväl ansvaret för fördelning av statsbidraget som tillsynsansvaret till Myndigheten för yrkes- högskolan.

Våren 2008 fullföljde 3 481 studerande sin ut- bildning, vilken är en minskning med 11 procent jämfört med 2007. En viss osäkerhet finns dock då siffrorna endast avser våren 2008. Ansvaret för och administrationen av utbildningarna över- gick till Myndigheten för yrkeshögskolan fr.o.m. den 1 juli 2009. Avsikten är att myndigheten ska få i uppdrag att i samverkan med intressenterna utreda hur kompletterande utbildningar ska re- gleras i framtiden.

Eftergymnasial yrkesutbildning inom folkbild- ningen

Folkhögskolan genomför årligen ett stort antal eftergymnasiala yrkesutbildningar.

Under 2008 deltog totalt drygt 2 300 deltagare i folkhögskolans eftergymnasiala yrkesutbild- ningar, vilket är en ökning jämfört med före- gående år.

Av deltagarna var 65 procent kvinnor och 35 procent män. Störst omfattning hade fritids- ledarutbildningen. Utbildningar inom medie- området samt områdena scenisk konst, kultur och friskvård var storleksmässigt också be- tydande.

Ett tiotal folkhögskolor anordnade läsåret 2007/08 kvalificerad yrkesutbildning vilket är oförändrat sedan föregående läsår.

Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade

Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade bedrivs inom folkhögskolan med särskilt statligt stöd. Antalet årsstudieplatser minskade under 2008 från 312 till 310.

Totalt slutförde 46 tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade sin utbildning 2008 jämfört med 57 under 2007. Det har varit svårt att re- krytera studerande till utbildningarna trots olika rekryteringsinsatser. Undantaget är en kompri- merad kurs i skrivtolkning, där 150 personer sökte till 12 platser. Några kurser har blivit in- ställda på grund av för få sökande och anslaget har inte använts fullt ut.

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar ett särskilt statsbidrag till dessa tolkutbildningar. Drygt 37 miljoner kronor disponerades 2008 för verksamheten.

Utbildningar med verksamhetsstöd

Samernas utbildningscentrum är en privat stif- telse, med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam och Jokkmokks kommun

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som huvudmän. Skolan bedriver vuxenut- bildning i form av kurser i språk, slöjd och före- tagande - rennäring samt viss uppdragsutbild- ning.

Under 2008 genomfördes 1 900 elevveckor på långa linjer och 30 elevveckor på korta kurser, vilket sammanlagt är en större volym än under 2007. Totalt 77 elever deltog i de långa linjerna.

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna be- driver studie-, bildnings- och utbildnings- verksamhet och utbildar ledare för idrottens be- hov. SISU är huvudman för Bosöns idrotts- folkhögskola. Totalt arrangerade SISU 67 613 studiecirklar 2008 (jämfört med 69 002 under 2007). Antalet deltagare uppgick till 547 917, knappt 14 000 färre än föregående år. SISU genomförde också 15 082 kulturevenemang, en minskning med drygt 3 000 jämfört med före- gående år.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksför- bund beviljades 465 000 kronor för 2008. Bi- draget har finansierat kurser anordnade av läns- hemslöjdsföreningar och deras lokalföreningar och hemslöjdskonsulenter i samarbete. Kurserna har omfattat textila ämnen, trä och hård slöjd samt handledarutbildning, bl.a. för hemslöjds- rörelsens registrerade barnverksamhet.

6.3.4Integration

Svenskundervisning för invandrare

Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge studerande som saknar grundläggande färdig- heter i att läsa och skriva sådana kunskaper. Varje kommun är skyldig att erbjuda sfi till in- vandrare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket från och med det andra halvåret det år de fyller sexton år. De kan påbörja sfi när som helst under året. Kommunerna är skyldiga att under en fyraveckorsperiod erbjuda i genom- snitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Sfi är en rättighet för den enskilde.

Sfi har i många fall brister i måluppfyllelsen. Statskontoret har i en rapport, Sfi - resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärde- ring av svenska för invandrare (2009:2), fram- hållit att deltagarnas resultat inte är tillfreds- ställande. Den kursplan som infördes 2003 har inte medfört att studieresultaten förbättrats. Det kan dock förklaras delvis av att fler personer med

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sämre förutsättningar har påbörjat sfi efter in- förandet av den kursplanen. Statskontorets ut- redning visar vidare att många kommuner be- höver utveckla en mer individanpassad sfi. Flera kommuner placerar lågutbildade i samma grupp som högutbildade och erbjuder inte deltids- eller distansutbildning. De flesta kommuner erbjuder inte heller någon yrkesinriktad sfi. Nyanlända flyktingar prioriteras ofta framför övriga sfi-del- tagare. Generellt sett når deltagare hos kommu- nala anordnare i högre grad godkänt resultat än deltagare hos enskilda anordnare. Enligt Stats- kontorets analys beror det främst på skillnader i sammansättningen av deltagarna. Andelen lärare med tillräcklig yrkesmässig kompetens är låg. Drygt sex av tio anordnare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önsk- värd kompetens.

Kommunernas kostnad för sfi uppgick enligt preliminära bedömningar till 1 550 miljoner kronor 2008, en ökning med 267 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaden per deltagare var 36 310 kronor, vilket innebär en ökning med 4 647 kronor jämfört med 2007.

Antalet utbildningsanordnare i sfi var 299 läs- året 2007/08. Totalt anordnade 259 kommuner sfi i egen regi vilket är något fler än läsåret dess- förinnan. Utöver de 259 kommunala anordnarna uppdrogs åt sex studieförbund och 37 övriga ut- bildningsanordnare att anordna sfi. Antalet övriga utbildningsanordnare har ökat med tre sedan föregående läsår och antalet kommuner har ökat med åtta under samma period.

I många kommuner är sfi en liten verksamhet. Antalet kommuner med 25 elever eller färre är 18. Bara 122 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever under läsåret 2007/08.

Läsåret 2007/08 deltog totalt 73 955 elever i sfi vilket var 8 733 fler elever än läsåret innan. Aldrig tidigare har antalet deltagare i sfi varit så högt. Av eleverna var nästan 34 000 nybörjare i sfi. Antalet nybörjare i sfi 2007/08 var det högsta sedan mitten av 1990-talet då antalet nybörjare var 36 700 .

Diagram 6.6 Antalet studerande inom sfi lå 2004/05
2006/07 fördelat på nybörjare och fortsättare
80000
70000	Fortsättare
60000	Nybörjare
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
	2005/06	2006/07	2007/08
Källa: Skolverket

Av det totala antalet elever i sfi läsåret 2007/08 var 56 procent kvinnor och 44 procent män. An- delen kvinnor var därmed något lägre jämfört med de fem närmast föregående läsåren, då an- delen kvinnor var omkring 60 procent.

Andelen sfi-lärare med högskoleutbildning i pedagogik var 74 procent i sfi anordnad av kommuner och 56 procent hos andra utbild- ningsanordnare läsåret 2008/09. Jämfört med föregående läsår är andelen nästan oförändrad när det gäller kommuner men en ökning med fem procentenheter för andra utbildnings- anordnare. Liksom tidigare läsår är andelen kvinnor med högskoleexamen med pedagogik högre än motsvarande andel bland männen, 72 respektive 62 procent.

Diagram 6.7 Andel tjänstgörande lärare med högskole- examen i pedagogik lå 2005/06–2007/08 fördelade på an- ordnare

80
70	Ko mmun	A nnan ano rdnare
60
50
40
30
20
10
0
2006/07		2007/08	2008/09
Källa: Skolverket

Av eleverna hade ungefär 60 procent minst en tioårig utbildning sedan tidigare och 16 procent en utbildning på 7–9 år. Knappt 24 procent hade en utbildning som var sex år eller kortare och

därmed som regel endast begränsade kunskaper i grundläggande ämnen.

Sfi består av fyra kurser fördelade på tre studievägar. Studievägarna är anpassade för olika studietakt och mål. Kortutbildade går studieväg 1 medan högutbildade går studieväg 3. Av om- kring 25 000 nybörjare läsåret 2005/06 har

64 procent fått betyget Godkänt i sfi fram t.o.m. läsåret 2007/08. Av de som fick godkänt hade 33 procent fått betyget Godkänt på den högsta nivån, dvs. studieväg 3, kurs D.

På uppdrag av regeringen har Skolverket tagit fram ny officiell statistik över deltagare i sfi, bl.a. vad avser 2007/08 för elever som 2005/06 var nybörjare på studieväg 1. Av dem som deltog i praktik samtidigt med studierna slutförde 77 procent en eller flera kurser upp t.o.m. studie- vägkurs 3D. Det kan jämföras med 59 procent för dem som inte deltog i praktik under studie- tiden. Vidare visar Skolverkets statistik att den genomsnittliga tiden för att avsluta en kurs oav- sett studieväg med minst godkänt resultat var 55 veckor. För kvinnor och män var tiden 52 respektive 57 veckor.

Kontakttolkutbildning

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar statsbidrag till utbildningar för tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Utbildningarna bedrivs på folk- högskola och i studieförbund.

Utbildningarna vid folkhögskolor och studie- förbund bedrivs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid eller som tvååriga distansutbildningar på kvartsfart på folkhög- skola.

Knappt 16 miljoner kronor har anvisats för kontakttolkutbildningar 2008. Under 2008 har 60 personer avslutat grundutbildningen med godkänt resultat på den sammanhållna grund- utbildningen i totalt 18 språk. Under 2008 har 11 avslutade eller påbörjade sammanhållna grundut- bildningar hållits i sammanlagt 29 språk. Utöver grundkursen har olika kompletterings- respek- tive fördjupningskurser genomförts.

Totalt deltog 109 personer i preparandkurser inför auktorisation och 266 deltog i rättstolk- ningskurser inför provet för speciell kompetens som rättstolk.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6.3.5Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen

Syftena med statens stöd till folkbildningen framgår av förordningen (1991:977) om stats- bidrag till folkbildningen. Folkbildningens verk- samhet ska bidra till att stärka och utveckla de- mokratin, göra det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation samt skapa engage- mang för att delta i samhällsutvecklingen. Folk- bildningen ska vidare bidra till att utjämna ut- bildningsklyftor och höja bildnings- och ut- bildningsnivån i samhället. Folkbildningen ska också bredda kulturintresset och öka delaktig- heten i kulturlivet.

Verksamhet inom vissa områden är enligt för- ordningen särskilt angelägna och utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: exempelvis den gemensamma värdegrunden – alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, det livslånga lärandet, kulturen och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Folkbild- ningen ska själv identifiera relevanta målgrupper.

För hela folkbildningsverksamheten anvisade riksdagen 3 107 miljoner kronor 2008, en ökning med 28 miljoner kronor jämfört med 2007.

Indikatorer för att mäta hur väl statens syften uppnåtts är bl.a. tillgång, tillgänglighet, antal deltagare och deltagarnas upplevelse av målupp- fyllelse. Folkbildningen har genomfört ett stort antal kurser, studiecirklar och kulturevenemang under 2008. Deltagarna i såväl folkhögskole- verksamhet som studiecirklar var i stor utsträck- ning nöjda med sin utbildning eller cirkel. Under 2009 slutförs en deltagarundersökning inom studieförbunden och 2010 ska en undersökning hos folkhögskolorna genomföras.

Genom bl.a. möten och konferenser har Folk- bildningsrådet under 2007 och 2008 bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla och förankra ett system för kvalitetsredovisning för studie- förbundens och folkhögskolornas verksamhet, anpassat för folkbildningens arbetssätt. Folk- bildningsrådet redovisade under 2007 rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbild- ningen 2007. Folkbildningsrådet erbjöd under 2008 stöd för studieförbund och folkhögskolor i form av introduktionsdagar och studiematerial rörande utvärderingsmetodik.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Folkhögskolorna

Under 2008 gick drygt 1 500 miljoner kronor av statsbidraget till verksamhet vid folkhögsko- lorna.

De korta kurserna samlade 2008 ca 70 000 deltagare per termin vilket är en minskning med tio procent jämfört med 2007. Något fler kvinnor än män deltog i de korta kurserna. An- talet deltagare i de långa kurserna var i snitt ca 27 000 per termin, ca 500 fler än föregående år. Antalet deltagare i allmänna kurser har minskat medan deltagarna i särskilda kurser har ökat. Bland de särskilda kurserna var det estetiska om- rådet och information och media dominerande. Störst deltagarantal för ett enskilt ämne hade kurserna i musik med 1 804 deltagare i snitt per halvår. Knappt hälften av deltagarna i särskilda kurser var under 25 år, vilken är en svag minsk- ning jämfört med föregående år. Av deltagarna var ca 8,5 procent över 60 år, en svag ökning jämfört med föregående år.

Folkhögskolorna arrangerade sammantaget närmare 2 350 kulturprogram under 2008. Det är en minskning med ungefär 500 jämfört med föregående år. Antalet deltagare var drygt 248 000, vilket var 7 000 fler än 2007.

Studieförbunden

Totalt fördelade Folkbildningsrådet knappt 1 600 miljoner kronor till studieförbundens verksamhet 2008. Ett nytt studieförbund, Ibn Rushd, godkändes inför 2008 som nytt stats- bidragsberättigat studieförbund och beviljades nära 10 miljoner kronor av Folkbildningsrådet för sitt första verksamhetsår 2008.

De nio studieförbunden arrangerade 2008 drygt 275 000 studiecirklar med sammanlagt nära 2 miljoner deltagare, varav 58 procent kvinnor och 42 procent män. Vissa personer deltar i mer än en studiecirkel varje år, men an- talet enskilda personer var 740 000. Studieför- bundens cirkelverksamhet i antal genomförda studiecirklar minskade med 3 procent jämfört med 2007 och antalet deltagare med 6 procent. Närmare 285 000 kulturprogram genomfördes med mer än 16 miljoner deltagare. Antalet arran- gemang i form av annan folkbildningsverksam- het, bl.a. avseende att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på, ökade med 9 procent och antalet studietimmar med 13 procent.

Inom studieförbunden omfattade 2008 det estetiska ämnesområdet konst, musik och media

61 procent av den totala studiecirkelverksamhe- ten räknat i antal studietimmar. Humaniora stod för knappt 14 procent av studietimmarna och samhälls- och beteendevetenskap för nära 6 procent. Ämnesområdet personliga tjänster, som bl.a. rymmer friskvård, turism, matlagning, konsumentkunskap m.m., samt lantbruk, träd- gård, skog och fiske var andra ämnesområden med stort deltagande.

Invandrare och personer med funktionsned- sättning är särskilt uppmärksammade i studie- förbundens verksamhet. Andelen invandrare ut- gjorde 13 procent av deltagarna, medan personer med funktionsnedsättning svarade för drygt 9 procent. Verksamhetsåret 2008 infördes krav på personnummer för deltagare. Därigenom har kvaliteten i deltagarstatistiken ökat. Andelen personer som fått förstärkta insatser på grund av funktionsnedsättning eller för att de haft brister i svenska språket var drygt 3 respektive 4 procent.

Av det totala antalet studiecirkeldeltagare 2008 var 16 procent 13–24 år medan 32 procent var över 65 år. Antalet deltagare över 65 år var överrepresenterade i förhållande till befolk- ningen som helhet medan det omvända gällde för 25-44 åringar.

6.3.6Stöd till personer med funktionsnedsättning

Utbildningsformen vuxenutbildning för utveck- lingsstörda (särvux) samt särskilt utbildnings- stöd ska ge möjlighet till lärande, delaktighet och gemenskap för personer med funktionsnedsätt- ning.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligato- riska särskolan och på nationella eller special- utformade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas.

Särvux finansieras kommunalt. Den totala kommunala kostnaden för särvux 2008 enligt preliminära bedömningar från Skolverket be- räknas vara ca 194 miljoner kronor, vilket är en minskning med ca 11 miljoner kronor jämfört med 2007. Kostnaden per elev har minskat och uppgick 2008 till knappt 38 200 kronor.

100

Totalt studerade 4 907 personer i särvux 2008, ett i det närmaste oförändrat antal jämfört med föregående år. Av deltagarna var 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Diagram 6.8 Antal studerande i särvux 2008

1400

1200	Kvinnor	Män

1000
800
600
400
200
0
Grundsärskola	Träningsskola	Gymnasiesärskola
Källa: Skolverket

Antalet deltagare per undervisningsgrupp 2008 varierade kraftigt men det genomsnittliga antalet var 3,1 vilket var detsamma som föregående år. Medelåldern i särvux var 37 år.

Antalet tjänstgörande lärare var, omräknat till heltidstjänster, 261 läsåret 2007/08. Av dessa hade 88 procent högskoleexamen med pedago- gik, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående läsår.

Skolverket påpekar i sin lägesbedömning 2008 att betyg inte alltid sätts vid kursernas av- slutande. Skolverket har fastställt nya kursplaner och betygskriterier som trädde i kraft hösten 2008. Ett kommentarmaterial till stöd för peda- gogerna publicerades samtidigt.

Specialpedagogiskt stöd

Kostnader för nödvändiga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning ska fi- nansieras inom ramen för den befintliga verk- samheten. Vuxenstuderande med funktionsned- sättning kan dock få särskilt stöd för att kunna studera på samma villkor som andra.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ge specialpedagogiskt stöd till bl.a. huvudmännen för det offentliga skolväsendet. Myndigheten ska också främja och informera om tillgången till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. I den ut- sträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden får myndigheten på egen hand utveckla, anpassa, framställa och dis- tribuera sådana läromedel.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Merparten av insatserna har rört studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi eller ut- vecklingsstörning. Specialpedagogiska skol- myndigheten redovisar att andelen studerande med funktionsnedsättningar är förhållandevis låg inom kommunal vuxenutbildning, vilket kan vara en förklaring till att efterfrågan på rådgiv- ningsinsatser inte är så omfattande. Myndighe- ten redovisar att det är fortsatt svårt att nå ut- bildningsanordnare och studerande när kommu- nerna upphandlar utbildning av externa utbild- ningsanordnare.

Statsbidrag kan i vissa fall lämnas av Special- pedagogiska skolmyndigheten till studerande för studier inom särvux. Statsbidrag lämnades under 2008 till 123 personer, av vilka en tredjedel var kvinnor och två tredjedelar var män.

Stöd till studerande med funktionsnedsättning inom folkbildningen

Riksdagen har fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen vilka särskilt utgör motiv för statens stöd. Ett av dessa områden är tillgänglig- heten och möjligheten för deltagare med funk- tionsnedsättning.

Folkbildningsrådet fördelar en del av stats- bidraget till folkbildningen i form av s.k. förstärkningsbidrag till de folkhögskolor och studieförbund som har pedagogiska merkost- nader för verksamhet för deltagare med funk- tionsnedsättning. Under 2008 avsattes 336 miljoner kronor för detta ändamål, t.ex. i form av extra lärarstöd, som studieförbunden och folkhögskolorna har för målgrupperna. Det motsvarar knappt 11 procent av anslaget till folk- bildningen.

Socialstyrelsens institut för särskilt utbild- ningsstöd (Sisus) fördelade t.o.m. den 30 juni 2008 också statsbidrag till folkhögskolorna för andra typer av merkostnader, t.ex. för tolk och anpassning av teknik och material. Fr.o.m. den 1 juli 2008 övertogs dessa myndighetsuppgifter av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Sisus re- spektive Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelade 2008 drygt 42 miljoner kronor av an- visade medel under utgiftsområde 17 för vissa åtgärder för studerande med funktionsnedsätt- ning.

På folkhögskolans långa kurser hade 2008 to- talt 16 procent av deltagarna en funktionsned- sättning, 9 procent på de korta kurserna. Inom studieförbundens verksamhet rapporteras att

101

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

antalet deltagare i grupper där minst hälften av deltagarna har en funktionsnedsättning utgjorde knappt 9 procent. Antalet deltagare som fått för- stärkta insatser på grund av en funktionsnedsätt- ning utgjorde drygt 3 procent av alla deltagare.

Deltagare med medicinska funktionsnedsätt- ningar var den största gruppen vid folkhögsko- lorna som erhöll stöd från Sisus eller Special- pedagogiska skolmyndigheten, följd av deltagare med psykisk funktionsnedsättning och rörelse- hinder. Den största procentuella ökningen finns dock i gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Totalt fick 99 folk- högskolor del av bidraget.

I maj 2007 gav regeringen Sisus i uppdrag att redovisa bl.a. vilka folkhögskolor som erhållit statsbidrag särskilt avsett för stöd till studerande med funktionsnedsättningar och vilka kontroller Sisus gör av om statsbidrag lämnas för samma kostnader för vilka folkhögskolorna tar ut av- gifter av den studerande (dnr U2007/4058/SV). Av Sisus redovisning framgår bl.a. vilka folk- högskolor som erhållit bidrag samt storleken på bidraget till respektive folkhögskola. Vidare re- dovisar Sisus att de gör omfattande kontroller för att säkerställa att statsbidragen används för avsett ändamål och att den kontroll som görs minimerar risken för att statsbidragen beviljas för samma kostnader för vilka folkhögskolan tar ut avgifter av den studerande.

Medel fördelades också genom Specialpeda- gogiska institutet och Sisus till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studie- material för synskadade och dövblinda inom folkbildningen.

Statsbidrag kan i vissa fall lämnas av Special- pedagogiska skolmyndigheten för deltagande i utbildning om egen eller anhörigs funktionsned- sättning. Under 2008 lämnades statsbidrag för detta ändamål till 7 680 personer varav 55 procent var kvinnor och 45 procent var män.

Teckenspråksutbildning

Landstingen erbjuder en introduktionsut- bildning i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Därefter kan föräldrarna delta i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av tecken- språk (TUFF).

Av anvisade medel 2008 under utgiftsområde 15 användes drygt 11 miljoner kronor för denna verksamhet.

Utbildningen genomfördes i huvudsak vid folkhögskolor på uppdrag av Specialpedagogiska institutet. Under 2008 deltog 899 personer i TUFF vilket var en ökning jämfört med 2007. Av deltagarna var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Ersättning för deltagande i TUFF behandlas under utgiftsområde 15 avsnitt 3.5.2.

6.4Analys och slutsatser

Utbildning är av avgörande betydelse för att minska risken att ställas utanför arbetsmark- naden under en försvagad konjunktur.

Dessutom är ungdomskullarna som nu lämnar gymnasieskolan stora. Därför gör regeringen kraftfulla satsningar för att öka antalet yrkes- utbildningar och därmed göra det möjligt för fler att återvända till arbetsmarknaden med ny kom- petens. Förslagen och aviseringarna i 2009 års budgetpropositionen (prop. 2008/09:1) och i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) samt propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) innebär att det tillförs totalt nästan 3 miljarder kronor inklusive studiestöd till yrkesinriktad utbildning under perioden 2009–2011. Kommunernas an- sökningar till Statens skolverk om att få anordna yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkes- vux) överskrider kraftigt tilldelade medel. Det visar att det finns ett tryck på utbildningsplatser och att ett stort antal yrkesutbildningar därmed kan förväntas starta under hösten 2009 med fortsättning under 2010 och 2011. Enligt upp- gifter från organisationskommittén för yrkes- högskolan var sökandetrycket stort även vad gäller yrkeshögskoleutbildningar.

Fortsatt utveckling, nationell styrning och en infrastruktur för vuxnas lärande

Regeringen kan konstatera att den utveckling av vuxenutbildningen som innebär en ökad sam- verkan med verksamheter tillhörande andra politikområden är i linje med det mål och den strategi som riksdagen beslutat om avseende den samhällsstödda vuxenutbildningen.

Möjligheten att läsa på distans och i andra flexibla former innebär en ökad individanpass- ning.

102

I samarbetet och i samverkan mellan verk- samheter inom utbildningsområdet och verk- samheter tillhörande andra politikområden utgör lärcentra viktiga arenor. Kommunerna har i upp- gift att medverka till att en infrastruktur som stöder den vuxnes behov av utbildning och kompetensutveckling på olika nivåer och med olika syften utvecklas. Med infrastruktur för vuxenutbildning avses alla de insatser som sam- hället, den enskilde, arbetslivet och olika orga- nisationer gemensamt står för i syfte att skapa goda förutsättningar för den vuxne att delta i ett livslångt lärande.

Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att huvudmännen i sin planering av vuxenutbild- ningen samråder med såväl företrädare för andra politikområden som med det omgivande sam- hället för att på så sätt genom information och vägledning ge den enskilde underlag för hans eller hennes initiativ och ställningstagande av- seende studier. Den enskildes eget initiativ är fortfarande den viktigaste utgångspunkten. Här skiljer sig det offentliga utbildningssystemet från arbetsmarknadsutbildning som delvis har andra mål för verksamheten. Det är ett viktigt skäl till att en dialog förs mellan företrädare för kom- munernas vuxenutbildning och andra huvud- män, inte minst för att uppnå optimal resurs- användning. De villkor som regeringen fastställt avseende satsningen på yrkesvux om bl.a. samråd med andra aktörer på arbetsmarknaden, väg- ledning och validering bör känneteckna all pla- nering och allt genomförande av kommunernas vuxenutbildning, men utan att individperspek- tivet går förlorat.

En sådan samverkan mellan huvudmän och verksamheter bör även återfinnas på den regio- nala nivån. Detta behov har inte minst identi- fierats i samband med det arbete som bedrivs på regional nivå med anledning av konjunktur- nedgången och de kraftiga strukturomvandlingar som följer därav. I den situation som uppstått i och med den ekonomiska krisen med bl.a. varsel och arbetslöshet blir en sådan samverkans- struktur allt viktigare för att möta såväl den kraftiga strukturomvandling som arbets- och näringsliv genomgår som den enskildes möjlig- het att ställa om för nya arbetsuppgifter.

Regeringens bedömning är att det arbete som påbörjats på regional nivå under ledning av regionala samordnare, som utsetts av regeringen, utgör ett viktigt inslag i den fortsatta utveck- lingen av vuxenutbildningen. I avsikt att stödja

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samordningen även på nationell nivå har en sär- skild statssekreterargrupp tillsatts med uppdrag att leda och samordna de nationella insatserna med anledning av den ekonomiska krisen.

Även om den positiva utvecklingen av vuxen- utbildningen har fortgått kvarstår enligt reger- ingens bedömning vissa problem. Ett sådant är den mycket höga andelen studerande som av- bryter sin utbildning. Skolverket har i sin läges- bedömning 2008 på nytt framfört vikten och be- hovet av att kommunerna utvärderar och analy- serar verksamheten inom kommunal vuxen- utbildning (komvux) och svenskundervisning för invandrare med avseende på studieavbrotten för att minska dessa. Skolverket uppmanar vidare skolhuvudmännen att bättre följa upp och ut- värdera den verksamhet som bedrivs på entre- prenad. Skolverket avser att följa utvecklingen beträffande validering och studier som bedrivs i flexibla former.

Regeringen anser att tillsynen, uppföljningen och utvärderingsarbetet måste utvecklas ytterli- gare såväl på lokal som nationell myndighetsnivå, dels i omfattning och dels så att alla de utbild- nings- och skolformer som ingår i det offentliga utbildningsväsendet avseende vuxna i större ut- sträckning omfattas. Statens skolinspektion har en viktig uppgift att bl.a. granska om utbild- ningarna med kommunala huvudmän och det sätt på vilket de bedrivs har sin utgångspunkt i en analys av målgruppernas behov. Den sneda könsfördelningen i komvux bör ytterligare uppmärksammas och analyseras även på lokal nivå. Sammantaget är allt detta viktigt för att kvaliteten och effektiviteten inom utbildningen och därmed en ökad måluppfyllelse ska säker- ställas.

Även om det varierar mellan olika kommuner har kommunerna som ansvariga huvudmän för det offentliga skolväsendet för vuxna alltmer kommit att bli förmedlare av utbildning och fungerar således inte enbart som utförare av den- samma. De nya aktörer som på kommunernas uppdrag genomför utbildning har enligt Skol- verkets tidigare lägesbedömningar bidragit till breddning och förnyelse av utbildningen såväl innehållsmässigt som pedagogiskt.

Som ett resultat av ett utökat samarbete mellan bl.a. näringslivet, offentlig verksamhet och vuxenutbildningen i övrigt bör arbetsplats- förlagda utbildningar i lärlingsliknande former samt möjligheter till validering komma att genomföras i större utsträckning. Regeringens

103

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bedömning är att en sådan strategisk och konti- nuerlig samverkan bör öka möjligheten för den enskilde att få ett arbete. Genom att individen kan ställa om till ny yrkesinriktning får arbetsli- vet tillgång till efterfrågad kompetens även sett i ett längre perspektiv.

bund och folkhögskolor. Resultaten kommer att rapporteras under våren 2010. Sammantaget bi- drar insatserna avseende utarbetandet och för- ankrandet av gemensamma ramar för kvalitets- arbetet till förbättrade möjligheter att bedöma enskilda verksamheter, men också till att göra jämförelser.

Regeringens bedömning är att dagens möjlig-

6.4.1Behörighetsgivande utbildningar heter att lägga ut utbildning på entreprenad bör

Regeringens bedömning är att utvecklingen av vuxenutbildningen vad avser innehåll, tillgänglig- het och flexibilitet fortskrider. Återvänds- gränderna i utbildningssystemen minskar. Där- emot kvarstår skillnader i kommunerna ambi- tionsnivå vad gäller anordnande av yrkesutbild- ningar för vuxna. Detta är en icke önskvärd ut- veckling då även denna del av vuxenutbildningen blir ett allt viktigare inslag för att den enskilde på eget initiativ ska kunna få den kompetens- utveckling som ett föränderligt arbets- och sam- hällsliv kräver. En investering i vuxenutbildning gynnar inte enbart den enskilde medborgaren utan även den enskilda kommunen och regionen vad gäller utveckling och tillväxt.

Även folkbildningen bidrar till att göra det möjligt för studerande att skaffa sig behörighet för vidare studier.

Tillgänglighet och inriktning

Skolverkets uppföljning visar att verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen har minskat under en rad år. Orsaker till detta är bl.a. det tidigare goda arbetsmarknadsläget då efterfrågan på utbildningar minskade.

Den utveckling och ökning av flexibla utbild- ningsformer som pågår indikerar att ansträng- ningar görs i kommunerna för att vuxna ska kunna delta i en utbildning som är individ- anpassad. Regeringen bedömer att det är av största vikt att denna utveckling fortsätter för att vuxna i hela landet ska kunna kombinera studier med arbete och annan sysselsättning.

Tillgång till god utbildning

Folkbildningens verksamhet är i allt väsentligt av god kvalitet. Folkhögskolor och studieförbund når viktiga målgrupper och är verksamma över hela landet.

Under Folkbildningsrådets ledning pågår sedan 2007 ett omfattande arbete med en natio- nell kvalitetsredovisning som bl.a. innefattar att ta fram olika kvalitativa kriterier för studieför-

kunna ge vuxna en större valfrihet och fler ut- bildningar av hög kvalitet.

Kommunernas arbete med att ta fram utbild- ningar bör ske i en nära samverkan med före- trädare för det lokala och regionala arbetslivet. En samverkan mellan kommuner i region- förbund eller genom avtal förstärker möjligheten att erbjuda relevanta utbildningar som kan stödja tillväxt och ge individer tillgång till kompetens- utveckling. Det finns många aktörer i en region som gör bedömningar av kompetensbehov och som kan erbjuda utbildningar. En utveckling av samverkan mellan kommuner, Arbetsförmed- lingen, universitet samt högskolor och yrkeshögskoleutbildningar är något som blir allt viktigare och i det perspektivet blir olika regio- nala samverkansorgan väsentliga inslag i arbetet.

Regeringens slutsats är att fler insatser behövs för att främja att en mångfald av utbildningar med hög kvalitet som utgår från den enskildes behov och önskemål anordnas. Skolverkets iakttagelse att utbildningarnas karaktär medför att männen inte söker sig till dem är allvarlig. Det tyder på att utbildningsanordnarna inte all- tid uppfyller de behov som finns då det gäller utbildningarnas innehåll och formen för hur de genomförs.

6.4.2Eftergymnasial yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är den utbild- ningsform som har flest antal studerande inom det eftergymnasiala systemet utanför högskolan. KY är i dag etablerad och finns i stort sett i alla län som ett efterfrågat och värdefullt kompe- tenstillskott på arbetsmarknaden.

Den höga andelen som får arbete efter av- slutad utbildning, nästan 90 procent, visar att KY i hög grad motsvarar de mål som angetts för ut- bildningsformen. Skälet till detta är sannolikt den nära kopplingen mellan arbetslivet och ut- bildningen.

104

Den lärlingsutbildning för vuxna till vissa hant- verksyrken som bedrivs inom yrkeshögskolan har stor potential att kunna utvidgas. Den har stor betydelse för att bevara viktig hant- verkskunskap i landet, samtidigt som den kan rädda små hantverksverksamheter som kan gå förlorade om ingen kan ta över dem i en framtid.

Enligt Skolverkets lägesbedömning 2008 finns det en risk att vissa påbyggnadsutbildningar och kortare yrkesutbildningar inte kommer att kunna ingå i yrkeshögskolan. Skolverket be- dömer att dessa bör ges möjlighet att genom- föras och finansieras inom kommunal vuxen- utbildning. Regeringen har behandlat frågan i propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68).

Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för sina ordinarie kurser. Folkbild- ningen har på detta sätt blivit ett viktigt kom- plement till övrig eftergymnasial yrkesutbildning som samhället erbjuder. Folkhögskolorna ges nu möjlighet att anordna sina yrkesutbildningar inom yrkeshögskolans ramverk. Regeringen be- dömer därför att yrkesinriktade utbildningar inom folkbildningen i framtiden bör kunna ta del av den ökade kvalitetssäkringen som in- förandet av yrkeshögskolan innebär. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen av detta.

6.4.3Integration

Svenskundervisning för invandrare

Antalet elever i svenskundervisning för invand- rare (sfi) har ökat sju år i rad och var läsåret 2007/08 det högsta någonsin. Enligt prognoser för mottagande av flyktingar kommer en viss minskning att ske de kommande åren men trycket på utbildningssystemet antas dock bli fortsatt högt.

Sambandet mellan elevernas tidigare utbild- ningsbakgrund och resultatet i sfi är starkt. En kortare tidigare utbildning kan göra det svårt att arbeta och verka i Sverige. För personer med funktionsnedsättning tycks särskilda undervis- ningsgrupper ha betydelse för att de ska nå kun- skapsmålen. Mot denna bakgrund kommer det även fortsättningsvis att ställas stora krav på sfi och grundläggande vuxenutbildning liksom på kommunernas introduktionsinsatser i fråga om tillgänglighet, flexibilitet etc. Även inom grund- läggande vuxenutbildning förväntas antalet

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

studerande öka till följd av det stora antalet ny- anlända med kort tidigare utbildning.

Statskontorets rapport Sfi - resultat, genom- förande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2) visar att sfi har brister vilket inte är tillfredställande. I syfte att förbättra undervisningens innehåll har en ny kursplan för sfi beslutats. Denna trädde i kraft den 1 januari 2009. Vidare har lärarnas kompe- tens stor betydelse och sfi-lärarna har fort- farande möjlighet att fortbilda sig inom ramen för regeringens satsning Lärarlyftet. Den för- stärkta nationella inspektionen som genomförs av Statens skolinspektion har också betydelse genom att den ökar förutsättningarna för att ut- bildningarnas kvalitet förbättras och säkerställs.

Kontakttolkar

Regeringen har gett Tolk- och översättar- institutet i uppdrag att fr.o.m. 2007 utveckla kontakttolkutbildningen till en sammanhållen grundutbildning som, om den bedrivs på halvtid, omfattar två terminer som berättigar till studie- stöd.

Resultatet visar att det har varit svårt att re- krytera studerande till utbildningar på halvtid. Däremot är det ett högt sökandetryck till ut- bildningar på kvartstid, som inte berättigar till studiestöd. Deltagarna på dessa utbildningar er- håller i stället stipendier. Regeringen finner det bekymmersamt att kontakttolkutbildningen inte utvecklats till en sammanhållen grundutbildning på halvtid. Genom att förkunskapskrav och na- tionella prov har införts har dock kvaliteten på utbildningen ökat. Regeringen kommer att följa utvecklingen.

6.4.4Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan grupp- verksamhet inom folkbildningen

Av resultaten framgår att folkbildningen är en viktig aktör inom det livslånga lärandet. Genom sina insatser erbjuder folkhögskolor och studie- förbund många vuxna en chans till höjd utbild- nings- och bildningsnivå, personlig utveckling, en meningsfull fritid och ett ökat engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Resultat- redovisningen visar också att det inom folkbild- ningen sker ett aktivt arbete med att utveckla verksamheten och nå ut till nya grupper.

105

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det är angeläget att Folkbildningsrådet, liksom folkhögskolor och studieförbund, fortsätter sitt systematiska uppföljnings- och utvärderings- arbete på olika nivåer.

6.4.5Stöd till personer med funktionsnedsättning

Av tillgänglig statistik framgår inte om efter- frågan på vuxenutbildning för utvecklingsstörda överstiger antalet tillgängliga platser. Övrigt stöd

till personer med funktionsnedsättning, t.ex. specialpedagogiskt stöd genom Specialpeda- gogiska skolmyndigheten, bedöms även fortsätt- ningsvis behövas i motsvarande omfattning som 2008.

Folkbildningen är alltjämt en viktig aktör i ar- betet med att nå personer med funktionsned- sättning. Genom att Folkbildningsrådet avsätter riktade medel ur folkbildningsanslaget för peda- gogiska merkostnader förbättras möjligheterna för folkhögskolor och studieförbund att göra extra insatser för dessa deltagare.

106

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Universitet och högskolor

7.1Omfattning

Området universitet och högskolor omfattar högskoleutbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor, utom Sveriges lant- bruksuniversitet, samt utbildning vid de en- skilda utbildningsanordnarna. Inom området finns anslag för universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare, ersättning för klinisk utbildning och forskning samt anslag för Högskoleverket och Verket för högskole- service.

7.2Resultatredovisning

Nedan redovisas övergripande resultat för universitet och högskolor. För en mer detaljerad bild av högskolesektorn hänvisas till Högskoleverkets årsrapport 2009 (2009:12 R) och Högskoleverkets statistiska databas, den s.k. NU-databasen.

Sedan den 1 juli 2007 tillämpas nya bestäm- melser i högskolelagen (1992:1434) och bl.a. högskoleförordningen (1993:100) vad avser uppdelning av högre utbildning i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I nedanstående redovisning används de nya benämningarna förutom i de fall texten syftar på äldre förhållanden.

7.3Övergripande om universitet och högskolor

Under 2008 fanns det sammanlagt 60 hög- skolor, universitet och enskilda utbildnings- anordnare som gav akademisk utbildning i Sverige. Av dessa var 14 statliga universitet och 22 statliga högskolor. Från och med den 1 januari 2008 ingår Försvarshögskolan som en statlig högskola under Utbildningsdeparte- mentet. Därutöver fanns det tre lärosäten med enskild huvudman som hade tillstånd att utfärda examina på forskarnivå nämligen Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jön- köping och Handelshögskolan i Stockholm. Det fanns också nio högskolor med enskild huvudman, så kallade enskilda utbildnings- anordnare, med tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå och ett antal utbildningsanordnare med tillstånd enbart för psykoterapeutexamen.

Under 2009 återkallade regeringen till- ståndet att utfärda psykoterapeutexamen för åtta enskilda utbildningsanordnare, varav ett återkallades på utbildningsanordnarens eget initiativ på grund av samgående med en annan enskild utbildningsanordnare.

De direkta statliga anslagen till universitet och högskolor uppgick under 2008 till 32,1 miljarder kronor. Dessa har ökat med 0,2 miljarder jämfört med föregående år. Utöver de direkta statsanslagen finansierar staten verksamhet vid universitet och högskolor med 8 miljarder kronor via olika statliga myndig- heter, framför allt genom forskningsråden. Sammantagen innebär detta att ca 80 procent av verksamheten vid universitet och högskolor är statligt finansierad.

107

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) avsätter Sverige knappt 1,6 procent till högskolesektorn. Genomsnittet för OECD är knappt 1,5 procent. Alla nordiska länder för- utom Island har minskat sin andel något jäm- fört med tidigare år, vilket i många fall för- klaras av kraftig BNP-tillväxt.

7.4Kvalitet

Högskoleverket har under 2008 slutfört den första sexårscykeln med utvärderingar, där sammanlagt 1 700 högskoleutbildningar gran- skades. Parallellt startade en ny sexårscykel, med ett förändrat system för utvärdering av utbildningar som var avsett att bl.a. vara mer kostnadseffektivt än tidigare system. Det sys- temet kom dock enligt Högskoleverket att omfatta flera metodproblem och fick kritik från lärosätena. Högskoleverket beslöt därför under hösten 2008 att flytta fram de utvärder- ingar som var planerade för 2009 och i stället inleda arbetet med ett nytt system för utvär- dering av utbildningar.

Den samlade bedömningen efter den första sexårscykeln är att lärosätena i så gott som samtliga fall på ett tillfredsställande sätt vid- tagit åtgärder för att komma till rätta med de brister som påtalats, till exempel stärkt lärar- kompetensen. I vissa fall har lärosätena själva valt att i stället lägga ned utbildningen. Hög- skoleverket har även följt upp utbildningarna tre år efter att utvärderingsrapporterna publi- cerats och sett att utvärderingarna givit effek- ter. Lärosätena har i de flesta fall tagit till sig de rekommendationer som bedömargrupperna givit i syfte att vidareutveckla kvaliteten i utbildningarna.

Under 2008 slutfördes de fyra sista utvär- deringarna inom ramen för den första sexårs- cykeln. Beslut om ifrågasättande av examens- rätt fattades för 10 av 27 lärarutbildningar. Övriga utbildningar som granskades i den för- sta sexårscykeln bedömdes uppfylla kvalitets- kraven. Därutöver påbörjades under 2008 sju utvärderingar inom ramen för den andra sexårscykeln. För dessa hade vid årets slut inte utvärderingsprocessen kommit så långt att beslut om eventuella ifrågasättanden av exa- menstillstånd ännu hade hunnit fattas.

År 2007 utvärderades det största antalet utbildningar hittills. Det var också ett år med många ifrågasättanden av examensrätter: 69 stycken, vilket motsvarade 17 procent av de granskade utbildningarna. Merparten av dessa fanns inom området vård och medicin samt bland psykoterapeututbildningarna. Dessa ut- bildningar följdes upp under 2008 och beslut om indraget examenstillstånd fattades i ovan- ligt hög grad. Inom vårdområdet återkallades examenstillståndet för sju utbildningar. För de flesta av de resterande vårdutbildningarna som ifrågasatts gjordes bedömningen att tillräckliga åtgärder vidtagits för att uppfylla kvalitets- kraven för högre utbildning. I nio fall valde lärosätena själva att lägga ner de ifrågasatta vårdutbildningarna.

Av de 18 psykoterapeututbildningar som följdes upp rekommenderade Högskoleverket regeringen att besluta att återkalla tillståndet att utfärda psykoterapeutexamen för sju en- skilda utbildningsanordnare, vilket regeringen också har gjort. Med anledning av de brister som uppmärksammats vid granskningarna har regeringen gett Högskoleverket i uppdrag att utreda hur ökad kvalitet i psykoterapeututbild- ningen ska kunna säkerställas.

Granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete har under 2008 genomförts vid nio lärosäten, varav sex lärosäten bedömdes ha ett gott eller godtagbart kvalitetsarbete. Övriga tre lärosä- ten har enligt Högskoleverket inte ett godtag- bart kvalitetsarbete och ska därför vidta åtgär- der inom ett år för att komma till rätta med de brister som granskningen har visat. Den hu- vudsakliga bristen som observerats är avsak- naden av en systematik för kontinuerlig för- bättring av verksamheten.

Under 2008 avgjordes 32 ansökningar om examenstillstånd. Den procentuella andelen bifall (66 procent) och avslag (34 procent) är relativt stabil jämfört med tidigare år.

Tillsyn

Högskoleverket har till uppgift att utöva tillsyn för att öka rättssäkerheten för allmän- heten och för enskilda individer. Tillsynsverk- samheten omfattar huvudsakligen tre områd- en: handläggning av enskilda ärenden, egenini- tierade granskningar i viktiga frågor samt

108

tillsynsbesök på universitet och högskolor. Antalet avgjorda enskilda ärenden fortsätter att öka och uppgick under 2008 till 129 ärenden. En orsak till ökningen kan vara att Högskoleverket sedan hösten 2008 har infört möjligheten att göra tillsynsanmälningar via en webbplats. Inom ramen för den egeninitierade tillsynen har Högskoleverket bland annat be- handlat rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare samt rättssäkra examinationer.

7.5Internationalisering

Antalet utländska studenter som påbörjar studier vid svenska universitet och högskolor fortsätter att öka. Under läsåret 2007/08 registrerades 21 700 nya inresande studenter vid svenska lärosäten, vilket var en ökning med 13 procent jämfört med föregående läsår. De utländska studenternas andel bland högskole- nybörjare har ökat från 11 procent till 25 procent under de senaste tio åren.

Ca 31 400 studenter från andra länder studerade i Sverige under läsåret 2007/08. Totalt utgjorde de inresande studenterna drygt åtta procent av samtliga studenter i Sverige under 2007/08. Av dessa kom 19 300 till Sverige som fritt inresande studenter utanför utbytesprogram, s.k. free movers, och 12 100 inom ramen för utbytesprogram, varav mer- parten via Erasmusprogrammet. En tredjedel av de fritt inresande studenterna läsåret 2007/08 kom från länder i Asien. Bland dessa kom flest från Kina och Pakistan.

I och med att antalet utbildningar som ges enbart på engelska har ökat under senare år läser fler free movers en hel utbildning i Sverige. Av de 10 000 inresande nybörjarna som studerade vid svenska lärosäten som free movers läsåret 2007/08 studerade 6 100 på program och bland dessa läste över 80 procent ett program på avancerad nivå.

Skillnaden mellan antalet studenter som kommer till Sverige för att studera jämfört med antalet svenskar som åker utomlands för att studera fortsätter att öka. Under läsåret 2007/08 studerade ca 24 000 svenska studenter utomlands. Det är två procent färre än läsåret innan. Nära 19 000 av dessa studerade utom- lands som fritt utresande studenter utanför

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbytesprogram och ca 5 000 inom ramen för något utbytesprogram.

Diagram 7.1 Antal in- och utresande studenter

35 000
	Utresande
30 000	Inresande
	Inresande
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1997/98	1999/00	2001/02	2003/04	2005/06	2007/08
Källa: Högskoleverket

Av samtliga studenter som avlade examen i Sverige under 2007/08 hade 14 procent studerat utomlands under sin utbildning. De flesta som har studerat utomlands återfinns bland personer med arkitektexamen och per- soner med juristexamen. Antalet utresande studenter och lärare inom lärarutbildningen har ökat efter att ett antal lärosäten har satsat på ökad mobilitet för denna grupp. Trots detta är lärarutbildningen ett av de utbildnings- program som ligger lägst i andelen utresande svenska studenter.

Lärarutbyte sker bland annat inom ramen för Erasmusprogrammet. Under läsåret 2007/08 skedde en minskning i antalet utres- ande lärare vid svenska lärosäten inom pro- grammet. 500 lärare åkte ut för att undervisa vid ett annat europeiskt lärosäte. Inför läsåret 2007/08 kunde lärosätena för första gången söka Erasmus mobilitetsmedel för personal- fortbildning, något som visade sig vara mycket intressant för svenska lärosäten. Under 2007/08 deltog 114 personer från svenska lärosäten i sådan mobilitet.

I Högskoleverkets rapport En högskola i världen – internationalisering för kvalitet (2008:15 R) konstateras att de flesta lärosäten har gjort stora insatser inom internationalise- ring och att det skett en positiv utveckling inom området. Internationaliseringen har bli- vit mer integrerad i utbildningen, något som gäller både styrdokument, kvalitetssäkring och undervisning. Arbetet med internationalisering har också förändrats organisatoriskt och har i dag en bättre förankring i lärosätets ledning.

109

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Flera lärosäten har arbetat fram en egen språkstrategi och utvecklat språkstödet till lärare och annan personal. Samtidigt konstate- ras att en låg lärarmobilitet fortfarande är ett problem och incitament för en ökad lärar- mobilitet efterfrågas. I rapporten konstateras också att forskarutbildningen släpar efter inom internationaliseringsarbetet, framför allt vad gäller utlandsvistelser och internationalisering på hemmaplan. Av lärosätenas årsredovis- ningar för 2008 framgår dock att utländska studenter i ökande omfattning antas till utbild- ning på forskarnivå. Exempelvis hade 40 pro- cent av de antagna på forskarnivå vid Kungl. Tekniska högskolan en tidigare examen från ett annat land än Sverige. Det förekommer också att utländska doktorander tillbringar en kortare period vid svenska lärosäten.

Under 2008 har många universitet och hög- skolor satsat på att öka antalet inresande stu- denter genom etablerade utbytesavtal, både för att stärka kvaliteten i utbytena och för att tyd- ligare sammanlänka inresande och utresande studenter. Flera lärosäten prioriterar dessutom utbyte inom etablerade avtal framför att rekry- tera fritt inresande studenter och de som rekryterar dessa vänder sig till europeiska länder snarare än till länder utanför EU och EES.

Svenska institutet inledde under 2008 ett projekt tillsammans med 29 lärosäten kallat

Study destination Sweden. Syftet med projektet är att utveckla en inom högskolevärlden väl förankrad profil för Sverige som studiedesti- nation och att öka möjligheten till koordi- nering av de insatser som görs för att synlig- göra Sverige som studiedestination, särskilt med fokus på ett eventuellt införande av studieavgifter för studenter från tredjeland.

7.6Integration

Bedömning av utländsk utbildning

Högskoleverket har i uppdrag att göra bedömningar av utländska utbildningsmeriter för att bidra till att personer med utländsk högre utbildning ska kunna integreras på den svenska arbetsmarknaden. Verket beslutar även om behörighetsbevis för utländska lärare.

Antalet ärenden avseende bedömning för yrkesverksamhet har jämfört med 2007 ökat med 13 procent till drygt 4 600 inkomna ansökningar. Handläggningstiden har ökat nå- got, vilket bl.a. beror på en stor ökning av antalet ärenden och förändrade arbetsproces- ser på grund av införandet av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem vid Hög- skoleverket som på sikt ska öka effektiviteten. Den stora ökningen av antalet asylsökande från Irak har lett till att ansökningar med utbildningar från Irak nu utgör nästan en tredjedel av alla ärenden.

Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen

Under 2000-talet har möjligheterna till kompletterande högskoleutbildningar för personer med utländska utbildningar ökat. Utbildningarna har under de senaste åren gått från att vara allmänna till att bli specifika för olika yrkesgrupper. Under 2008 har Hög- skoleverket utvärderat utbildningarnas mål- uppfyllelse och kartlagt vad de studenter som påbörjat en kompletterande utbildning 2002– 2004 är sysselsatta med i dag. I Högskole- verkets rapport Hur går det efter komplette- rande utbildning för utländska akademiker? (2008:30 R) framgår att majoriteten har fått arbete under eller efter utbildningen men även att flera har fortsatt med andra studier. Många studenter har, på grund av att de fått arbete, avbrutit sin utbildning innan de hunnit slutföra den. Under 2008 pågick komplet- teringsutbildningar enligt regeringsuppdrag för 30 jurister och drygt 200 lärare med utländsk utbildning vid sex universitet och högskolor. Hittills har bara enstaka av dessa slutfört sin kompletterande utbildning, varför det är för tidigt att utvärdera dessa satsningar.

7.7Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Under 2008 ökade antalet helårsstudenter efter flera års nedgång. Antalet helårsstudenter uppgick under 2008 till drygt 280 000, vilket är ca 2 000 fler än under 2007. Störst är ökningen inom teknik, medan antalet helårsstudenter

110

inom både humaniora och samhällsvetenskap har minskat. Jämfört med för tio år sedan var antalet helårsstudenter 2008 ca 35 000 fler.

Diagram 7.2 Antal helårsstudenter 1998–2008
350
300
250
200
150
100
50
0
98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08
Källa: Högskoleverkets NU-databas

Drygt 40 procent av samtliga helårsstudenter läser kurser inom samhällsvetenskap, humani- ora eller juridik. Företagsekonomi utgör det enskilt största ämnet. 30 procent av samtliga helårsstudenter studerar inom naturvetenskap eller teknik. Övriga återfinns inom medicin och vård, undervisning samt de konstnärliga utbildningarna.

Av studenterna i utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör kvinnor 59 procent och män 41 procent. Det är endast inom det konstnärliga området och inom naturveten- skap som könsfördelningen är jämn. Särskilt framträdande är den ojämna könsfördelningen inom teknik samt inom vård- och omsorgs- utbildningarna. Fördelningen har varit oför- ändrad under de senaste åren. Lärosätenas arbete för att uppnå en jämnare könsfördel- ning på utbildningar med sned könsfördelning ger framför allt resultat när det gäller att öka andelen kvinnor på tekniska utbildningar.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Arbetet med att öka andelen män på lärar- och vårdutbildningar visar inte lika goda resultat.

Under läsåret 2007/08 ökade också antalet högskolenybörjare för första gången på flera år. Under läsåret påbörjade drygt 87 100 per- soner högskolestudier för första gången, vilket är 5 700 fler än föregående läsår. En del av ökningen förklaras med att antalet inresande studenter fortsätter att öka (se avsnitt 7.4 Internationalisering). Men även antalet svens- ka studenter har ökat, vilket delvis har att göra med att antalet 19-åringar ökar bland nybör- jarna, främst på grund av att årskullarnas stor- lek ökar. Totalt är dock de svenska nybörjarna fortfarande färre än i 2000-talets början.

Medianåldern för högskolenybörjare har varit 22 år de senaste tio åren. Exkluderas de inresande studenterna sjunker medianåldern för högskolenybörjare till 21 år.

Distansutbildningen inom högskolan har fortsatt att öka. Under läsåret 2007/08 upp- gick antalet distansstudenter till 101 400, vilket är 12 000 fler än föregående läsår och drygt tre gånger så många som för tio år sedan. Närmare 40 universitet och högskolor erbjöd under läsåret 2007/08 kurser och program som distansutbildning, varav den största delen utgjordes av kurser om högst 7,5 högskole- poäng. Ökningen av antalet distansstudenter innebär att drygt var fjärde student numera läser på distans eller kombinerar distansstudier med campusförlagda studier. Ca 40 procent av distansstudenterna läser samtidigt campus- kurser. Av de studenter som enbart läser på distans var 80 procent registrerade på deltid. Jämfört med övriga studenter är drygt dubbelt så många distansstudenter över 34 år och andelen kvinnor är något högre.

Tabell 7.1 Antal studenter i högskoleutbildning

					Andel kvinnor			Andel män
	2006	2007	2008	2006	2007	2008	2006	2007	2008
Antal helårsstudenter	285 060	278 250	280 060	59 %	59 %	59 %	41 %	41 %	41 %

Antal registrerade studenter i	320 026	322 179	348 426	60 %	60 %	60 %	40 %	40 %	40 %
grundutbildning, per hösttermin	320 026	322 179	348 426	60 %	60 %	60 %	40 %	40 %	40 %
grundutbildning, per hösttermin

Antal högskolenybörjare*	82 719	81 319	87 100	55 %	57 %	57 %	45 %	43 %	43 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Anm.: Inklusive helårsstudenter vid Försvarshögskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare. * Student som för första gången sedan 1956 är registrerad i svensk grundläggande högskoleutbildning. Uppgifterna avser läsår. 2008 innebär läsåret 2007/08.

111

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Flest distansstudenter har Mittuniversitetet med 11 000 studenter och Umeå universitet med 9 700 studenter. Vid Mittuniversitetet motsvarar antalet 75 procent av samtliga studenter. Högst andel distansstudenter har dock Högskolan på Gotland med 84 procent. Andra lärosäten med mer än 50 procent distansstudenter är Högsko- lan i Gävle, Blekinge tekniska högskola och Högskolan Dalarna.

Avvecklingen av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) aviserade regeringen avvecklingen av Myndigheten för nätverk och samarbetet inom högre utbildning och den upphörde som egen myndighet den 31 december 2008. I samband med avvecklingen överförde regeringen ansvaret för generell information om IT-stödd distans- utbildning på högskolenivå samt förvaltningen av webbplatsen www.netuniversity.se till Hög- skoleverket. Ansvaret för registrering av läro- sätenas uppgifter om IT-stödd distansutbildning överfördes till Verket för högskoleservice. Nät- universitetets webbplats www.netuniversity.se är avvecklad och den generella informationen gällande IT-stödd distansutbildning är sedan den 1 januari 2009 integrerad i webbplatsen studera.nu.

Breddad rekrytering

Vid universitet och högskolor bedrivs ett omfattande arbete i syfte att bredda rekryteringen till högskolan. Detta arbete har i allt större utsträckning kommit att betraktas som en permanent verksamhet snarare än som isolerade insatser och tidsbegränsade projekt. Emellertid är det svårt att se några tydliga effekter av det arbete som universitet och högskolor bedriver i fråga om att rekrytera studenter från icke-akademisk bakgrund. Enligt Högskoleverket och SCB har föräldrarnas utbildningsnivå stor betydelse för övergången till högskolan. Skillnaderna i övergångsfrekvens mellan barn till föräldrar som saknar gymnasie- utbildning och bland barn med forskarutbildade föräldrar har varit tämligen konstant under den senaste tioårsperioden, även om övergången till högskolan har ökat.

Bland nybörjarna i högskolan har en större andel män jämfört med kvinnor högutbildade föräldrar (minst treårig eftergymnasial utbild- ning). Läsåret 2007/08 var andelen 38 procent för männen och 31 procent för kvinnorna. Under den senaste tioårsperioden har andelen med högutbildade föräldrar ökat för männen medan andelen för kvinnorna legat på ungefär samma nivå.

Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse även för rekryteringen till program som leder till yrkesexamina. Studenter med hög- utbildade föräldrar återfinns oftare än andra studenter på utbildningar som kräver höga betyg för att antas. 2007/08 fanns högst andel med högutbildade föräldrar, 70 procent, bland nybör- jarna på läkarutbildningen. Även på utbildning- arna till arkitekt, psykolog och jurist var andelen med högutbildade föräldrar stor medan lägst andel med högutbildade föräldrar återfanns på socionom- och lärarutbildningarna.

På nästan alla större utbildningar som leder till yrkesexamen har andelen med högutbildade för- äldrar ökat med 1–4 procentenheter under den senaste tioårsperioden. Det finns även några program där andelen minskat. Störst minskning, med cirka 20 procentenheter, fanns på utbild- ningen till apotekare. En minskad eller oför- ändrad andel innebär att snedrekryteringen minskat eftersom andelen högutbildade bland föräldrarna i befolkningen ökat under samma period.

Resurstilldelning

I nuvarande resurstilldelningssystem för utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå åligger det lärosätena att anpassa utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen fastställer ett takbelopp för varje lärosäte, dvs. ett belopp mot vilket lärosätet efter årets slut har rätt att avräkna antalet helårsstudenter och helårsprestationer med er- sättningsbelopp som fastställs i regleringsbrev för olika utbildningsområden. Under de senaste åren har det varit en obalans mellan tilldelade resurser till lärosätena och studenternas efter- frågan på utbildning. Mellan 2003 och 2005 över- steg utbildningsvolymen tilldelade takbelopp. Under dessa år utbildades således fler studenter än lärosätena fick ersättning för. År 2006

112

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2008

	ANTAL HELÅRSSTUDENTER			TAKBELOPP 2008	UTFALL 2008
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	2006	2007	2008	(tkr)	(tkr)	%

Uppsala universitet	20 721	19 916	20 234	1 241 448	1 167 087	94%

Lunds universitet	25 545	24 585	25 157	1 641 457	1 563 464	95%

Göteborgs universitet	24 945	24 089	24 091	1 628 338	1 584 508	97%
Stockholms universitet	22 350	22 422	27 216	1 466 463	1 307 747	89%

Umeå universitet	16 125	15 560	15 343	1 107 602	1 052 211	95%

Linköpings universitet	17 218	16 872	17 076	1 229 377	1 155 827	94%
Karolinska institutet	5 796	5 504	5 243	534 305	500 305	94%

Kungl. Tekniska högskolan	11851	11 703	12 230	969 222	933 312	96%

Luleå tekniska universitet	7 313	6 605	6 358	591 514	492 308	83%
Karlstads universitet	7 922	7 606	7 490	525 720	496 759	94%

Växjö universitet	7 243	7 304	7 477	456 438	418 242	92%

Örebro universitet	8 588	8 343	8 207	603 171	536 163	89%
Mittuniversitetet	7 494	6 907	6 656	514 930	408 118	79%

Blekinge tekniska högskola	3 577	3 678	3 822	239 837	264 056	110%
Danshögskolan	135	158	166	45 698	51 230	112%

Dramatiska institutet	171	161	166	77 765	81 487	105%

Gymnastik- och idrottshögskolan	440	453	375	48 725	45 680	94%
Högskolan i Borås	5 245	5 497	5 878	386 556	400 949	104%

Högskolan Dalarna	5 412	5 385	6 026	363 438	345 995	95%

Högskolan på Gotland	2 051	2 131	2 348	120 477	124 458	103%
Högskolan i Gävle	6 008	5 806	5 683	393 979	358 597	91%

Högskolan i Halmstad	5 100	4 917	5 088	309 536	311 337	101%

Högskolan i Kalmar	5 889	5 740	5 774	425 509	386 854	91%
Högskolan Kristianstad	4 946	4 818	4 732	326 601	289 847	89%

Högskolan i Skövde	4 092	3 907	4 090	299 165	271 594	91%

Högskolan Väst	4 020	4 083	4 275	289 494	272 901	94%
Konstfack	622	618	596	122 687	121 555	99%

Kungl. Konsthögskolan	218	222	231	55 447	61 938	112%

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	598	631	619	106 117	105 864	100%
Malmö högskola	10 413	10 576	11 170	738 315	689 951	93%

Mälardalens högskola	8 091	7 673	7 437	574 225	507 753	88%

Operahögskolan i Stockholm	38	38	35	16 299	15 482	95%
Södertörns högskola	6 279	5 803	5 716	327 709	276 107	84%

Teaterhögskolan i Stockholm	76	67	67	26 950	25 150	93%

Chalmers tekniska högskola AB	8 457	8 385	8 686	714 037	718 109	101%
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	6 529	7 021	7 965	453 939	475 838	105%

Totalt	277 727	271 044	273 723	18 972 490	17 818 783	94%

Anm.: I tabellen redovisas endast lärosäten med takbelopp, vilket innebär att Försvarshögskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare inte ingår. Vid dessa lärosäten fanns under 2008 ca 6 300 helårsstudenter.

113

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beslutade riksdagen att öka anslagen till universi- tet och högskolor. Från och med 2006 började antalet helårsstudenter att minska vid flera lärosäten, vilket resulterade i ett ökat anslags- sparande. Under 2008 var utfallet 94 procent av tilldelade medel (se tabell 7.2 Antal helårsstud- enter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2008).

Mål för antal studenter inom naturvetenskap och teknik

Regeringen har sedan 1997 satt mål för minsta antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik vid flertalet lärosäten. Målsättningen har varit att öka tillgången på arbetskraft med natur- vetenskaplig eller teknisk kompetens.

Diagram 7.3 Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, samt totalt antal helårsstudenter 1997–2008

350 000											60 000
300 000											50 000
											50 000
250 000											40 000
											40 000
200 000
											30 000
150 000
100 000											20 000
100 000
50 000											10 000
50 000
0											0
97	98	99	99	01	02	03	04	05	06	07	08
	Naturvetenskap				Teknik			Totalt

Sammantaget har antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik ökat sedan 1997, men ökningen har enbart skett inom teknik. Under 2008 ökade antalet helårsstudenter inom natur- vetenskap för första gången sedan slutet av 1990- talet, men det finns fortfarande färre studenter inom naturvetenskap jämfört med 1997. Inom teknik skedde en uppgång som sammanföll med den totala ökningen av studenter inom hög- skolan. Därefter minskade antalet teknikstu- denter i takt med de senaste årens minskning av det totala studentantalet för att sedan vända uppåt under 2008. Sedan 1997 har antalet teknikstudenter ökat med 20 procent.

Under 2008 uppgick det samlade målet för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik till 83 935, medan utfallet blev 83 485. Det innebär att måluppfyllelsen nästan var 100 procent under 2008, vilket är det högsta utfallet på flera år. Ökningen av studenter inom framför allt teknik ledde också till att 17 lärosäten

uppnådde de uppsatta målen för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

7.7.1Sökande till högskolan

Under 2008 fortsatte ökningen av antalet sökande till högskolan. Totalt sökte 295 000 personer till utbildningsprogram och kurser höstterminen 2008, vilket är en ökning med en procent jämfört med höstterminen 2007. Knappt två tredjedelar av det totala antalet sökande var kvinnor. Könsfördelningen har inte förändrats väsentligt under den senaste tioårsperioden. Antalet sökande utan tidigare högskoleutbild- ning ökade med tre procent jämfört med höst- terminen 2007 och uppgick till 94 000. Bland sökande utan tidigare högskoleutbildning var 28 procent 19 år gamla höstterminen 2008. Det är den högsta andelen under den senaste tioårs- perioden och kan delvis förklaras av att årskullen 19-åringar var större än föregående år.

Bland de utbildningar som regeringen har satt upp examensmål för skiljer sig utvecklingen åt. Antalet behöriga förstahandssökande till lärar- utbildningen minskade med 14 procent mellan 2007 och 2008 och har under den senaste fem- årsperioden minskat med en tredjedel. På sjuk- sköterskeutbildningen har antalet i princip varit oförändrat under flera år, men ökade höst- terminen 2008 med fem procent jämfört med höstterminen 2007. Efter en längre tids minsk- ning av antalet behöriga förstahandssökande till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildning- en, skedde ett trendbrott 2008. Höstterminen 2008 ökade antalet behöriga sökande till civil- ingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen med åtta respektive fyra procent jämfört med höstterminen 2007. Uppgifter inför hösttermin- en 2009 tyder på att antalet sökande till dessa utbildningar fortsätter att öka.

Könsfördelningen bland sökande till dessa utbildningar är i likhet med tidigare mycket ojämn. Bland de behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen var 76 procent kvinnor och bland de sökande till sjuksköterskeutbildningen var 87 procent kvinnor. Till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen var däremot 74 respektive 78 procent av de behöriga första- handssökande män.

Antalet sökande per utbildningsplats varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Till lärar- utbildningen, civilingenjörs- och högskoleingen-

114

jörsutbildningen fanns drygt en förstahandssök- ande per plats. Till läkarutbildningen och veteri- närutbildningen fanns fler än sex förstahands- sökande till varje utbildningsplats.

Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder har varit oförändrad bland årskullarna födda 1980–1982. I dessa tre årskullar hade ca 45 procent börjat studera senast vid 24 års ålder. Andelen sjönk dock till ca 44 procent i den årskullen som uppnådde 24 års ålder 2007, dvs. ungdomar födda 1983. Könsskillnaderna i fråga om övergång är stora och har inte förändrats märkbart för de senaste årskullarna. Av kvinnorna som blev 24 år 2007 hade 52 procent börjat studera medan motsvarande andel av männen var 36 procent. Också de regionala skillnaderna är stora. I Uppsala län, som hade högst övergång, hade nästan 50 procent av årskullen född 1983 påbörjat studier 2007, medan motsvarande andel var strax under 40 procent i Jämtlands län, som hade lägst övergång.

Reell kompetens och alternativt urval

Sedan hösten 2003 har sökande kunnat uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet genom bedömning av s.k. reell kompetens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som den sökande tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan omständig- het.

Enligt universitet och högskolor är en stor del av dem som åberopar reell kompetens redan behöriga genom formella meriter. Några läro- säten har utarbetat metoder för bedömning av reell kompetens när det gäller lärarutbildning och vårdutbildning. Vid dessa utbildningar är det många sökande som åberopar reell kompetens.

Från och med höstterminen 2008 infördes nya bestämmelser om urval. Dessa innebär att universitet och högskolor får bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Tidigare gällde bestämmelsen högst 20 procent av platserna.

Alternativt urval har använts till ett trettiotal utbildningar, men har i praktiken tillämpats på betydligt färre på grund av att antalet behöriga sökande har varit färre än antalet platser.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Merparten av de lärosäten som anger att de nyttjat möjligheten att själva bestämma om urvalsgrunder har tillämpat bestämmelsen vid antagning till utbildningar med tydlig yrkeskoppling, dock inte enbart till utbildningar som leder till yrkesexamina. I huvudsak har de sökande rangordnats genom arbetslivserfaren- het, arbetsprover och i vissa fall intervjuer.

7.7.2Prestation och genomströmning

Prestationsgraden, dvs. kvoten mellan avklarade poäng och helårsstudenter, har varit praktiskt taget oförändrad sedan 1993 då systemet med helårsstudenter och helårsprestationer infördes. Under 2008 klarade studenterna i genomsnitt 81 procent av de poäng de var registrerade för, vilket är en liten minskning jämfört med de senaste åren.

Utbildningsområdena undervisning, vård och konst har de högsta prestationsgraderna. Den höga prestationsgraden förklaras med att kurser- na inom dessa områden ofta ingår i program och att examen behövs för legitimation att utöva t.ex. vissa vårdyrken. Lägst är prestationsgraden inom humaniora där en övervägande del av utbildning- arna består av fristående kurser. Inom alla utbild- ningsområden har män en lägre prestationsgrad än kvinnor.

Hälften av högskolenybörjarna börjar på ett utbildningsprogram och inom sju år har ca 60 procent av dessa tagit ut en examen. Därutöver har ytterligare drygt 20 procent uppnått minst 180 högskolepoäng utan att ta ut en examen under samma tid. Högst examensfrekvens har sjuksköterske- och läkarexamen med drygt 80 procent, medan högskoleingenjörer, grundskol- lärare med inriktning mot senare år och biomedicinsk analytiker ligger mellan 30 och 40 procent i examensfrekvens efter sju år.

På flera av de större yrkesprogrammen har andelen examinerade minskat. Till denna grupp hör bl.a. utbildningar som leder till lärar-, civil- ingenjörs-, sjuksköterske- och sjukgymnast- examen. På utbildningar som leder till läkar- och psykologexamen har examensfrekvensen ökat något.

På nästan alla yrkesprogram har kvinnor en högre examensfrekvens än män. Störst är skillna- den mellan könen på utbildningarna till bio- medicinsk analytiker och socionom med ca 20 procents högre examensfrekvens för kvinnorna.

115

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Inom den mindre gruppen studenter som enbart är registrerade på fristående kurser har endast ca tio procent av studenterna tagit ut en examen inom sju år efter påbörjade studier. Ytterligare tio procent har uppnått minst 180 högskole- poäng.

Tabell 7.1 Prestationsgrader 2006–2008

Utbildningsområde	2006	2007	2008
Humaniora (inkl. teologi)	73 %	71 %	70 %
Samhällsvetenskap (inkl. juridik)	80 %	79 %	79 %

Vård (inkl. medicin, odontologi, farmaci)	93 %	93 %	92 %

Naturvetenskap	80 %	80 %	78 %
Teknik	82 %	80 %	80 %

Undervisning	92 %	91 %	91 %

Konst (inkl. idrott, design, media)	92 %	86 %	90 %
Övrigt	85 %	83 %	85 %

Totalt	83 %	82 %	81 %

Källa: Högskolverkets årsrapporter 2007–2009

Tio procent av de examinerade 2004/05 har någon gång efter avslutad examen studerat för att de inte fått ett arbete. Det var ingen skillnad mellan könen. Däremot har utrikes födda i högre grad studerat för att undvika arbetslöshet, även om andelen har minskat jämfört med tidigare år.

7.7.3Examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Sedan början av 2000-talet har antalet avlagda examina ökat med nästan 50 procent. Till viss del förklaras den kraftiga ökningen av att det har blivit vanligare att en och samma student tar ut

Tabell 7.6 Utbildningar med mål för antal examina

flera examina. Det gäller t.ex. vissa yrkesexamina som högskoleingenjörsexamen och sjuk- sköterskeexamen som kombineras med en generell kandidat- eller magisterexamen. Under de två senaste åren har dock antalet examina minskat något. År 2008 avlades 57 800 examina vid universitet och högskolor, vilket är drygt 200 färre än föregående år. Den största delen av minskningen förklaras av att färre har tagit ut en magisterexamen, men även antalet yrkesexamina har minskat. Bland yrkesexamina är minsk- ningen störst för civil- och högskoleingenjörs- examina, medan antalet lärarexamina ökar. Andelen kvinnor står för 65 procent av samtliga examina, men denna andel har sjunkit något jämfört med föregående år.

Den 1 juli 2007 infördes några helt nya examina i examensstrukturen. Studenter som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt den gamla examensord- ningen har möjlighet att efter den 1 juli 2007 erhålla en examen enligt den nya examens- strukturen om kraven för en examen enligt 2007 års examensordning är uppfyllda. Under 2008 utfärdades 755 generella masterexamina samt 135 konstnärliga kandidatexamina, 65 konst- närliga magisterexamina och 44 konstnärliga masterexamina.

Mål för antal examina

Regeringen har för vissa yrkesutbildningar satt mål för antal examina avseende perioden lärarexamina med inriktning mot förskola och förskoleklass uppnåddes målet redan 2006, vilket visar sig i att utfallet blev dubbelt så högt som

	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	ANDEL AV
	2005–2008	2005	2006	2007	2008	2005–2008	MÅL
Civilingenjörs- och arkitektexamen	17 890	4 780	4 588	4 200	4 020	17 588	98 %

Sjuksköterske- och	16 125	4 652	4 667	4 296	4 208	17 835	111 %
röntgensjuksköterskeexamen

Lärarexamen med inriktning mot	14 230	4 921	5 245	5 097	4 474	19 872	140 %
tidigare år
- varav med inriktning mot	6 925	3 367	3 909	3 926	3 377	14 532	210 %
förskola/förskoleklass
Lärarexamen med inriktning mot	14 755	3 754	3 832	4 021	4 859	16 495	112 %
senare år
Lärarexamen totalt	28 985	8 675	9 077	9 118	9 333	36 367	-

116

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2005–2008. Det gäller civilingenjörs- och arki- tektexamen, sjuksköterske- och röntgensjuk- sköterskeexamen samt lärarexamen. Samtliga mål, förutom för civilingenjörer, har uppnåtts. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år uppnåddes målet redan under 2007. För målet för denna grupp. (Se tabell 7.6 Utbildningar med mål för antal examina.)

Diagram 7.4 Antal civilingenjörsexamina 2001–2008
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
01	02	03	04	05	06	07	08

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Antalet civilingenjörsexamina fortsatte att minska under 2008 jämfört med föregående år. Under 2008 examinerades 3 836 civilingenjörer jämfört med 4 012 föregående år. De tre senaste åren har antalet examinerade civilingenjörer min- skat med 18 procent. De senaste årens minsk- ning av antalet antagna till civilingenjörspro- grammen tyder på att antalet examina inom kort kommer att vara nere på samma nivå som för tio år sedan. Det minskade antalet examinerade under senare år har sin grund i den tydliga minskning av sökande som inträffade i samband med att arbetsmarknaden för ingenjörer kraftigt försämrades i början av 2000-talet.

Bland personer som avlagt civilingenjörsexam- en fortsätter könsfördelningen att vara ojämn. Under 2008 var andelen kvinnor som tog ut civilingenjörsexamen 29 procent och andelen män 71 procent. Sedan 2001 har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 26 till 29 procent. Med tanke på att andelen kvinnor som påbörjar civilingenjörsutbildningar inte har ökat under de senaste åren kommer förmodligen denna könsfördelning bland examinerade civil- ingenjörer att bestå de närmaste åren.

I målet för civilingenjörsexamina ingår även arkitektexamina. Antalet arkitektexamina minsk- ade under 2008 och uppgick till 107. Könsfördel- ningen bland personer som avlagt arkitektexam- en har länge varit relativt jämn, men under de

senaste åren har andelen kvinnor ökat till ca 60 procent.

Antalet personer som avlagt sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen är i praktiken oförändrat jämfört med tidigare år och uppgick sammanlagt till 4 208 under 2008. Jämfört med år 2000 är det nästan dubbelt så många. Under 2008 utgjorde kvinnor 86 procent och män 14 procent av samtliga som tog sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen.

Antalet utfärdade lärarexamina fortsatte att öka under 2008. Den fortsatta ökningen bestod uteslutande av fler examina med inriktning mot senare år, medan inriktningen mot tidigare år minskade för första gången sedan början av 2000-talet. Det här innebär också att antalet examinerade med inriktning mot senare år för första gången sedan 2004 är fler än de examinerade med inriktning mot tidigare år. Det är framför allt de examinerade med inriktning mot gymnasieskolan som har ökat mest. Bland de knappt 4 500 examinerade med inriktning mot tidigare år hade 76 procent en inriktning mot förskola och förskoleklass. För fyra år sedan låg andelen med inriktning mot förskola och förskoleklass på knappt 35 procent. De senaste årens ökning av antalet lärarexamina innebär att regeringens mål för fyraårsperioden 2005–2008 är uppfyllt.

Diagram 7.5 Antal lärarexamina 2001–2008
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
01	02	03	04	05	06	07	08
Lärarexamen - tidigare år			Lärarexamen - senare år
Källa: Högskoleverkets NU-databas

Könsfördelningen bland studenter som av- lägger lärarexamina är fortsatt ojämn, även om det finns skillnader mellan de olika inriktning- arna. Bland personer som avlade lärarexamina med inriktning mot tidigare år utgjorde kvinnor 91 procent och män 9 procent under 2008. Det är framför allt på inriktningar mot förskola och förskoleklass som andelen kvinnor är störst.

117

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bland dem som avlade lärarexamina med inrikt- ning mot senare år är andelen kvinnor något lägre med 65 procent kvinnor och 35 procent män.

Regeringen har sedan 2001 satt målet att minst 30 procent av antalet lärarexamina för- utom lärarexamen med inriktning mot förskol- lärare ska ha en inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 25 lärosäten som ger lärarutbildning har 21 inriktningar mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 21 har fyra lärosäten under 2008 uppfyllt målet. Dessa är (med andelen examina med inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik i procent inom parentes): Högskolan i Halmstad (46), Högskolan i Borås (38), Högskolan i Kalmar (34) samt Linköpings universitet (33). Övriga lärosäten ligger mellan 9 och 29 procent.

7.7.4Etablering på arbetsmarknaden

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade än bland gymnasie- och grundskoleutbildade. Detta gäller oavsett konjunkturläge.

Diagram 7.6 Andel arbetslösa 16-64 år efter
utbildningsnivå, 1994–2008
%
12
10
8
6
4
2
0
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08
		Förgymnasial					Gymnasial					Eftergymnasial

Anm.: Arbetslösa enligt tidigare svensk definition, dvs. arbetssökande heltidsstuderande ingår inte. Tidsseriebrott 2005, pga. att en ny EU-anpassad statistik infördes.

Källa: SCB:s AKU-undersökning

Undersökningar om högskoleutbildades in- träde på arbetsmarknaden visar att etableringen fortsätter att vara god. Enligt Högskoleverkets undersökning Etablering på arbetsmarknaden – examinerade 2004/05 (2008:35 R) hade 73 pro- cent av dem med avlagd examen läsåret 2004/05 etablerat sig på arbetsmarknaden under 2006.

Trots att skillnaden har minskat under de senaste åren är etableringsgraden något högre för män än för kvinnor. Minskningen beror bl.a. på att etableringen har förbättrats för kvinnodominer- ade grupper som lärare och vårdpersonal medan etableringen för mansdominerade tekniska yrken har försämrats.

Läkare, logopeder, psykoterapeuter och specialpedagoger har en etableringsgrad på över 90 procent. Etableringen sker dessutom snab- bare än för andra grupper, och de flesta sjuk- sköterskor och läkare återfinns inom hälso- och sjukvården inom ett år från examen. Inom dessa grupper är också arbetslösheten låg. Arbetslös- heten för dessa grupper är 0,2–0,4 procent. Under senare år har efterfrågan på framför allt läkare och tandläkare vuxit så pass att en allt större del av behoven inom hälso- och sjuk- vården täcks av personer med utländsk ut- bildning. Andelen läkare med utländsk utbild- ning har ökat i svensk hälso- och sjukvård under de senaste tio åren, vilket har lett till att 19 procent av samtliga läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården har en utländsk utbild- ning.

Den fleråriga nedgången av etableringen för civilingenjörer och högskoleingenjörer avstanna- de förra året och har nu vänt uppåt för flera grupper, bl.a. med inriktning mot bygg- verksamhet och informations- och kommunika- tionsteknik.

Bland lärare, som utgör ca 20 procent av alla personer som årligen tar examen, har etable- ringsgraden efter examen förbättrats från år till år sedan mitten av 90-talet. Yrkesinriktade gymnasielärare och speciallärare har haft den gynnsammaste arbetsmarknaden bland lärare under de senaste åren.

Examinerade med konstnärlig, historisk- filosofisk och språklig inriktning har en relativt låg etableringsgrad.

7.8Utbildning på forskarnivå

Efter att under några år legat kring 3 000 ökade antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå under 2008 till 3 200. Andelen kvinnor bland de nyantagna var 47 procent 2008. Högst andel kvinnor finns inom medicin med 59 procent och lägst inom teknik med 28 procent. Samtidigt har

118

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

antalet licentiatnybörjare minskat under de senaste åren.

Antalet doktorsexamina ökade marginellt under 2008 till knappt 2 900. Samtidigt fortsatte antalet licentiatexamina att minska under 2008 till drygt 750.

De allra flesta lärosäten anger att en transparent och öppen annonsering av dokto- randtjänster, nationellt och ofta internationellt, är den vanligaste åtgärden för att säkerställa en bred rekrytering till forskarutbildningen. Rekryteringen av utländska forskarstuderande är också omfattande på vissa lärosäten. Det är de uppnådda vetenskapliga meriterna och den upp- visade potentialen som framhålls som styrande för vem som blir antagen till forskarutbildning.

Genomströmning i utbildning på forskarnivå

Den genomsnittliga studietiden för att bli examinerad som licentiat eller doktor förkortas överlag successivt. För studenter som avlade doktorsexamen 2008 var den genomsnittliga studietiden 8,4 terminer, dvs. drygt fyra år. Studietiden har därmed minskat något jämfört med 2007. Det innebär att andelen doktorander som avlägger doktorsexamen inom fem år från påbörjad forskarutbildning har mer än fördubblats sedan 1980 och att den stipulerade studietiden för en doktorsexamen nästan överensstämmer med utfallet. Den genom- snittliga studietiden är kortare för män än för kvinnor. För studenter som avlade licentiat- examen under samma period har ingen förändring skett jämfört med föregående år och den genomsnittliga studietiden uppgick till 5,1

terminer 2008, vilket motsvarar två och ett halvt år.

Flera lärosäten, utom vissa med teknisk utbildning, minskar antagningen till utbildning på forskarnivå med licentiatexamina som delmål till förmån för doktorsexamina. Handledningen är det inslag i forskarutbildningen som av flera lärosäten anses vara särskilt viktigt för god genomströmning. Därför anordnar man hand- ledarkurser och vissa lärosäten tillsätter två handledare per doktorand. Forskarskolor, som innebär en mer strukturerad studiegång, fram- hålls som effektiva.

Mål för antal examina på forskarnivå

Universitet och högskolor har av regeringen givits mål för antal examina på forskarnivå för perioden 2005–2008. I tabell 7.6 Mål och utfall för antalet examina på forskarnivå redovisas antalet examinerade per vetenskapsområde. Examensmålen anger ett minsta antal examina per vetenskapsområde och lärosäte under de senaste fyra åren. Det totala målet under perioden var satt till 10 085 examina, vilket var ca tio procent högre än föregåenden period. För vissa lärosäten och vetenskapsområden uppfyll- des målen redan under 2007.

De totala examensmålen är uppfyllda för samtliga vetenskapsområden, men bland annat inom humanistisk-samhällsvetenskapligt veten- skapsområde har några lärosäten inte nått målen. I Högskoleverkets årsrapport (2009:12 R) finns uppgifter om mål och utfall för samtliga lärosäten.

Tabell 7.5 Utbildning på forskarnivå

					Andel kvinnor			Andel mån
	2006	2007	2008	2006	2007	2008	2006	2007	2008
Antal doktorandnybörjare	2 960	2 918	3 206	49 %	46 %	47 %	51 %	54 %	53 %

- varav licentiatnybörjare	582	501	473	48 %	42 %	44 %	52 %	58 %	56 %
Antal aktiva doktorander*	18 009	17 251	16 922	49 %	49 %	49 %	51 %	51 %	51 %

Antal doktorsexamina	2 757	2 807	2 890	46 %	47 %	47 %	54 %	53 %	53 %

Antal licentiatexamina	1 056	918	764	41 %	40 %	40 %	59 %	60 %	60 %

* Per hösttermin

119

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.6 Mål och utfall för antal examina på forskarnivå

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	UTFALL	ANDEL AV
	2005–2008	2005	2006	2007	2008	2005–2008	MÅL
Humanistisk- samhällsvetenskapligt	2 555	590	642	665	700	2 597	102 %

Medicinskt	2 810	909	922	875	913	3 619	129 %
Naturvetenskapligt	1 685	395	398	472	564	1 829	108 %

Tekniskt	2 610	797	747	694	669	2 907	111 %

Sveriges lantbruksuniversitet	415	123	122	128	104	477	115 %
Totalt	10 085	2 814	2 831	2 834	2 950	11 429	113 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Anm.: Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen samt doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.

7.9Personal och kompetens- försörjning

Antalet anställda vid landets universitet och högskolor 2008 var 62 700 personer. Det är en minskning räknat i individer jämfört med före- gående år, men omräknat till helårspersoner är antalet 50 200 och i nivå med året 2007. Av de anställda vid universitet och högskolor arbetar 63 procent med undervisning och forskning.

Tabell 7.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier

Källa: SCB

Av alla anställda vid universitet och högskolor är 51 procent kvinnor. Andelen kvinnor varierar dock mellan olika personalkategorier. Bland den forskande och undervisande personalen är 44 procent kvinnor, medan andelen kvinnor bland professorerna endast är 19 procent. Andelen kvinnor bland lektorerna har ökat till 40 procent, medan andelen kvinnor bland forskarassistenter är 44 procent.

Vid många lärosäten bedrivs ett målmedvetet arbete för att öka andelen kvinnor, såväl bland professorer som på andra ledande befattningar. För att bredda den akademiska basen för kommande professorsrekryteringar bedriver till exempel. vissa lärosäten meriteringsprogram för kvinnliga lektorer. Andra vanliga åtgärder för att öka andelen kvinnor på ledande positioner är särskilda mentors- och karriärutvecklings- program för kvinnor i forskarkarriären, premie- system för att öka institutioners incitament att aktivt söka kvinnliga kandidater till professors-

och lektorstjänster, samt införandet av mer generösa regler vid föräldraledighet för forskar- assistenter. Trots dessa ansträngningar sker ökningen långsamt.

Regeringen har satt mål avseende andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer för perioderna 1997–1999, 2001–2004 respektive 2005–2008. För universitet och högskolor med vetenskapsområde sattes målen för perioden 2005–2008 att en procentandel på mellan 15 och 40 procent av de nyrekryterade professorerna skulle vara kvinnor. För tretton lärosäten ligger utfallet över eller omkring målet medan sju lärosäten ligger klart under målet. För ytterligare sexton lärosäten sattes målet under perioden 2005–2008 att lärosätena vid anställning av professorer och lektorer skulle sträva efter att andelen bland anställda professorer och lektorer skulle ligga inom intervallet 40–60 procent. Tio av dessa lärosäten låg inom intervallet 2008.

7.10Analys och slutsatser

Regeringen anser att Högskoleverkets kvali- tetsutvärderingar samt möjligheten att ifrågasätta tillstånden att utfärda examina är verksamma instrument för att höja kvaliteten vid lärosätena. Arbetet med de nya examensbeskrivningarna har varit ytterligare ett incitament till en översyn av utbildningarna. Men regeringen bedömer att kvaliteten i den högre utbildningen behöver förbättras ytterligare och följer fortlöpande utvecklingen av kvaliteten i utbildning på grund- nivå, avancerad nivå och forskarnivå. Hög kvalitet i högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell

120

rörlighet av studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Regeringen anser att ett mål för den högre utbildningen är att lärosätenas frihet och själv- bestämmande ska öka. Den politiska detalj- styrningen av verksamhet och organisation ska minska. Ökad autonomi väcker dock frågor om hur kvaliteten ska kontrolleras. Samtidigt som lärosätena bör få ett ökat ansvar för kvalitets- utveckling har staten ett legitimt intresse att försäkra sig om att offentliga medel används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller hög kvalitet.

Under 2008 fortsatte antalet inresande stu- denter att öka, samtidigt som antalet svenska studenter som studerar utomlands fortsätter att minska. Regeringen bedömer att det är angeläget att lärosätena fortsätter sitt arbete med att öka mobiliteten bland svenska studenter. Det är positivt att antalet utresande studenter och lärare inom lärarutbildningen har ökat efter att ett antal lärosäten har satsat på ökad mobilitet för denna grupp. Lärarutbildningen hör dock fortfarande till de utbildningsprogram som har den lägsta andelen utresande studenter. Om Sverige ska hävda sig som kunskapsnation i en allt mer globaliserad värld, krävs ett aktivt internationellt utbyte mellan lärosäten och deras lärare och studenter. Studier visar att lärare som gör utbyten ofta inspirerar sina studenter att göra detsamma. Regeringen har därför avsatt medel för att ytterligare stimulera lärare vid svenska universitet och högskolor att delta i lärarutbyten.

Personer med examen på högskolenivå från ett annat land och med kvalificerad yrkeserfaren- het är en stor tillgång för det svenska samhället. Det är viktigt att dessa personer snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. För den enskilde individen har en snabb etablering på arbets- marknaden stor betydelse för integreringen i samhället. Det är därför positivt att uppfölj- ningen av de kompletterande utbildningarna för utländska akademiker 2002–2004 visar att en majoritet av deltagarna i utbildningen har fått arbete under eller efter genomförd utbildning.

Regeringen har sedan 1997 satt upp mål för minsta antalet studenter inom naturvetenskap och teknik. Efter några års nedgång, ökade antalet studenter inom naturvetenskap och teknik under 2008 och måluppfyllelsen var nästan 100 procent. Antalet sökande till teknikutbildningar har också ökat och reger-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ingen följer noggrant utvecklingen inom området eftersom behovet av personer med teknisk utbildning bedöms vara fortsatt hög.

Regeringen har satt mål för antal examina för civilingenjörs-, sjuksköterske- samt lärarutbild- ningar avseende perioden 2005–2008. Förutom för antalet civilingenjörsexamina har samtliga mål uppnåtts. Utifrån det stora behovet av förskollärare är framför allt ökningen av antalet lärarexamina med inriktning mot förskola och förskoleklass positiv.

Många lärosäten utvecklar rutiner och metoder för bedömning av reell kompetens. Effektiva och flexibla metoder för bedömning av en persons reella kunskaper är nödvändiga, inte minst mot bakgrund av ambitionerna om livslångt lärande och Lissabonstrategins mål att medborgarna ska kunna vidareutbilda sig och anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad med nya kompetenskrav. Regeringen avser att fortsatt följa lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens.

Andelen kvinnliga professorer har sedan 2006 ökat från 17 till 19 procent. Trots att många lärosäten arbetar ambitiöst med frågan och att utvecklingen går åt rätt håll, går utvecklingen alltför långsamt. Regeringen har gett en dele- gation för jämställdhet i högskolan i uppdrag att utvärdera tidigare insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet vid universitet och högskolor (dir. 2009:7). Delegationen ska sär- skilt uppmärksamma och motverka könsbundna utbildningsval till högskolan och den minskade andelen män som söker sig till högre utbildning samt analysera i vilken mån metoden att ange kvantitativa mål för könsfördelning bland högskolans personal har varit framgångsrik. Delegationen ska slutrapportera senast den 1 januari 2011.

Antalet distansstudenter fortsätter att öka. Drygt var fjärde student läser numera antingen enbart på distans eller kombinerar distansstudier med studier vid ett campus. Vid flera lärosäten är andelen studenter som läser på distans högre än 50 procent. Utvecklingen är i grunden bra och möjliggör för många människor att kombinera arbete med studier eller att effektivisera studiegången. För att få en djupare och mer samlad bild av distansstudiernas förutsättningar och möjligheter bör distansverksamheten följas upp och kartläggas mer ingående.

121

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.11Särskilda frågor

Ersättningsbelopp

Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med pris- och löneomräkningen på 3,35 procent. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2010 uppgå enligt tabell 7.8 Ersättningsbelopp för helårs- studenter och helårsprestationer.

Tabell 7.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

Kronor

UTBILDNINGSOMRÅDE	ERSÄTTNING FÖR EN	ERSÄTTNING FÖR EN
	HELÅRSSTUDENT	HELÅRSPRESTATION
Humanistiskt, teologiskt,
juridiskt, samhällsvetenskapligt	22 784	18 729
Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt	50 073	41 331
Vård	52 103	45 128

Odontologiskt	43 088	50 192

Medicinskt	58 223	70 822
Undervisning 1	34 012	40 056
Övrigt 2	39 359	31 972
Design	138 878	84 615
Konst	197 162	84 646

Musik	119 813	75 756

Opera	285 529	170 807
Teater	276 102	137 522

Media	281 760	225 702

Dans	194 182	107 297
Idrott	101 188	46 826

1Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhets- förlagd utbildning.

2Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.

122

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Forskning

8.1Omfattning

Forskning inom utgiftsområde 16 omfattar anslag till forskning och forskningens infrastruktur.

Inom området finns anslag till den forskningsfinansierande myndigheten Veten- skapsrådet och till myndigheterna Kungl. biblioteket, Institutet för rymdfysik, Polarforsk- ningssekretariatet, Centrala etikprövnings- nämnden och de sex regionala etikprövnings- nämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Vidare finns ett anslag för rymdforskning till Rymdstyrelsen.

Verksamheten inom Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) inordnades i Kungl. biblioteket den 1 januari 2009. SLBA var tidigare en myndighet under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

8.2Översikt över forskningsfinansieringen i Sverige

De statliga medlen till forskning och utveckling (FoU) inom statsbudgeten beräknas uppgå till 28,3 miljarder kronor 2009 vilket är en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Under perioden 2009–2012 beräknas de statliga FoU-medlen öka med 5 miljarder kronor. De nya medlen beräknas främst för- stärka anslagen för forskning och forskar- utbildning vid universitet och högskolor samt användas till forskning inom strategiska forskningsområden. Vidare beräknas ökade

medel till forskning som fördelas av de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Verket för innovationssystem (Vinnova). Insatserna beskrivs närmare i forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160).

Utöver statens investeringar i FoU beräknas investeringar ske i FoU med 1,3 miljarder kronor från de forskningsstiftelser som bildades med löntagarfondsmedlen, med 1,8 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med 1,54 miljarder kronor från kommuners och landstings medel för forskning.

Sammantaget beräknas statens och övriga offentliga investeringar i FoU motsvara en andel av BNP på ca 1 procent 2009.

Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU- intensiva i världen. Prognosen för företagens

investeringar	i FoU 2007		uppskattas		till
83 miljarder	kronor,	vilket är	en	ökning	med
6 miljarder	kronor	jämfört	med	2005.	De

sammanlagda svenska investeringarna i FoU kan därmed beräknas till motsvarande minst 3,6 procent av BNP.

Investeringarna i forskning och utveckling återspeglas i att Sverige tillhör de 20 länder i världen med störst produktion av vetenskapliga artiklar.

123

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Räknat som andel av befolkningen tillhör Sverige ett av världens främsta vetenskapsländer avseende produktion av vetenskapliga artiklar. Endast i Schweiz produceras fler artiklar per invånare.

Diagram 8.1 Antal publicerade artiklar per miljon invånare för de 12 mest produktiva länderna 2008

1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0

Schweiz

Sverige

Finland

Australien

Danmark

Israel

Norge

Kanada

Belgien

USA

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI

Även kvaliteten på svensk forskning är hög. När kvaliteten mäts som kronindikator (medelvärde för antalet citeringar per artikel mätt över alla områden/det genomsnittliga antalet citeringar för varje område, där världsgenomsnittet är 1,0) låg Sverige 2006 och 2007 i jämförelse med andra länder ca tolv procent över världsgenomsnittet. Före Sverige låg bl a. USA, Schweiz och Danmark.

Diagram 8.2 Antal citeringar per artikel/ genomsnittliga

antalet artiklar för respektive område och land mätt i 2-

årsintervallet 2006-2007

1,60

1,40

1,20

1,00

0,80

0,60

0,40

0,20

0,00

USA

Schweiz

Danmark

Singapore

Sverige

Kanada

Belgien

Norge

Tyskland

Finland

Irland

Österrike

Australien

Frankrike

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI

Sverige har sedan mitten av 1980-talet haft en något sjunkande kvalitet mätt med kronindi- katorn. Jämfört med de övriga nordiska länderna så har kvaliteten på deras forskning relativt svensk forskning ökat.

Diagram 8.3 Kvalitet för Norden relativt Sverige under tiden 1984 – 2008, Nordisk jämförelse av förändring av kronindikatorn relativt Sverige som här sätts som 1,0

1,40
			Danmark
1,30			Finland
			Sverige
1,20			Norge
1,10
1,00
0,90
0,80
0,70
1984	1986	1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI

Fördelningen av statliga medel till forskning

De statliga medel som investeras i FoU 2009 uppgår till 28,3 miljarder kronor. Knappt hälften av dessa medel, 13,3 miljarder kronor, fördelas direkt till universitet och högskolor.

De fyra myndigheterna med särskild uppgift att finansiera forskning och utveckling, dvs. Vetenskapsrådet, Formas, FAS och Vinnova beräknas fördela totalt 7,1 miljarder kronor 2009. Forsningsfinansiärernas andel av de totala statliga medlen för FoU uppgår därmed till 25 procent.

De olika försvarsmyndigheternas medel för FoU beräknas uppgå till 2,4 miljarder kronor 2009, medan FoU-medlen till övriga myndigheter beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor.

Tabell 8.4 Medel från statsbudgeten 2009 efter mottagare

mnkr

Mottagare	2009	Procentuell
		andel
Universitet och
högskolor	13 270	47

Vetenskapsrådet	4 029	14
Försvarsmyndigheter	2 355	8

Verket för innovationssystem	1 846	7

Forskningsrådet för miljö areella
näringar och samhällsbyggande (Formas)	849	3

Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS)	392	1

Övriga myndigheter	5 519	20
Totalt	28 260	100

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

124

De statliga medel som avsätts till övriga myndigheter för FoU, dvs. 5 519 miljoner kronor, beräknas under 2009 fördelas enligt tabell 8.5 Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag 2009.

Tabell 8.5 Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag 2009

mnkr

Utgiftsområde	Anslag	2009
Rikets styrelse	Allmänna val och
	demokrati	6

	Granskningsnämnden
	för radio och TV	1

	Svenska institutet för
	europapolitiska
	studier samt EU-
	information	17
Samhällsekonomi	Konjunkturinstitutet
och
finansförvaltning		7

	Statistiska
	centralbyrån	26

Skatt, tull och	Skatteverket
exekution		1

	Tullverket	55
Rättsväsendet	Åklagarmyndigheten	6

	Ekobrotts-
	myndigheten	1

	Kriminalvården	12

	Brottsförebyggande
	rådet	31

	Rättsmedicinal-
	verket	15

Internationell	Forskning,
samverkan	utredningar och
	andra insatser
	rörande säkerhets-
	politik och
	nedrustning	25

	Bidrag till
	Stockholms
	internationella
	fredsforsknings-
	institut (SIPRI)	21

	Bidrag till
	Utrikespolitiska
	institutet	13
Försvar samt
beredskap mot
sårbarhet
Krisberedskap		94

	Strålsäkerhets-
	myndigheten	92

Internationellt
bistånd	Biståndsverksamhet	1 097

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	Nordiska
	Afrikainstitutet	15
	Folke
	Bernadotteakademin	6
Hälsovård, sjukvård	Statens beredning för
och social omsorg	medicinsk
	utvärdering	13

	Smittskydds-
	institutet	62

	Folkhälsopolitiska
	åtgärder	17

	Myndigheten för
	handikappolitisk
	samordning	6

	Statens
	institutionsstyrelse	11

	Bidrag till utveckling
	av socialt arbete
	m.m.	2
	Socialstyrelsen	5

Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
handikapp	Försäkringskassan	11
Arbetsmarknad och	Institutet för
arbetsliv	arbetsmarknads-
	politisk utvärdering	27

	Arbetsmiljöverket	2
Utbildning och
universitets-	Specialpedagogiska
forskning	skolmyndigheten	4

	Utveckling av
	skolväsende,
	förskoleverksamhet
	och skolbarnomsorg	131
	Rymdforskning	194

	Polarforsknings-
	sekretariatet	27

	Särskilda utgifter för
	forskningsändamål	116

Kultur, medier,
trossamfund och
fritid	Statens kulturråd	6
	Forsknings- och
	utvecklingsinsatser
	inom kulturområdet	37

	Institutet för språk-
	och folkminnen	14

	Riksarkivet och
	landsarkiven	9

	Centrala museer:
	Myndigheter	41

	Centrala museer:
	Stiftelser	3

	Ungdomsstyrelsen	6

125

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Samhällsplanering,
bostadsförsörjning	Statens geotekniska
	Statens geotekniska
och byggande	institut	16

	Lantmäteriet
		40

Regional utjämning	Regionala
och utveckling	tillväxtåtgärder	11

	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden
	perioden 2007–2013	70

Allmän miljö- och
naturvård	Naturvårdsverket	17

	Miljöforskning	89

	Stockholms
	internationella
	miljöinstitut	12

	Sveriges
	meteorologiska och
	hydrologiska institut	26
Energi	Energiforskning	1147

Kommunikationer	Vägverket:
	Administration	161

	Väghållning och
	statsbidrag	221

	Banverket:
	Banhållning och
	sektorsuppgifter	186
	Statens väg- och
	transportforsknings-
	institut	39

	Ersättning för
	särskilda tjänster till
	funktionshindrade	30

Jord- och
skogsbruk, fiske	Statens
med	Statens
med	veterinärmedicinska
	veterinärmedicinska
anslutande näringar	anstalt	25

	Statens jordbruksverk	33
	Fiskeriverket	7

	Strukturstöd till fisket
	m.m.	2

	Från EG-budgeten
	finansierade
	strukturstöd till fisket
	m.m.	7

	Fiskevård	3
	Miljöförbättrande
	åtgärder i jordbruket	14
	Bidrag till Skogs- och
	lantbruksakademien	1
Näringsliv	Institutens
	strategiska
	kompetensmedel
	m.m.	336

	Näringslivs-
	utveckling m.m.	133

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk
undersökningsverksa
mhet m.m.	5
Sveriges geologiska
undersökning:
Geovetenskaplig
forskning	6

Bidrag till
terminologisk
verksamhet	2
Rymdverksamhet	582

Konkurrensforskning	13

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Forskningsstiftelserna

Under 2009 planerar de forskningsstiftelser som bildades med medel från de statliga löntagar- fonderna att investera 1,3 miljarder kronor i FoU. I tabell 8.6 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU redovisas respektive stiftelses FoU-medel.

Tabell 8.6 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 2007, 2008 och 2009, löpande priser

mnkr

Stiftelse	2007	2008	2009
SSF	558	439	474

KK	150	122	229

MISTRA	170	165	250
Vårdal-
stiftelsen	54	62	40
STINT	75	55	60

IIIEE	14	14	14

Östersjö-
stiftelsen	241	281	260

Totalt	1273	1138	1327

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Den största stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till ändamål att stödja natur- vetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning som stärker den svenska konkurrenskraften.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetens- utveckling (KK-stiftelsen) arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom stöd till universitet och högskolor så att de tillsammans med näringslivet kan bygga upp forskning. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) finansierar forskning som syftar till att lösa strategiska miljöproblem.

126

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) finansierar forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur vid Södertörns högskola. Stiftelsen för vård och allergiforskning, Vårdalstiftelsen, främjar forskning och forskarutbildning inom områdena vård samt allergier och annan överkänslighet.

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) ger svenska forskare möjlighet att vistas vid utländska universitet samt delar ut stipendier till utländska forskare för deras studier i Sverige. Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljö- ekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) finansierar verksamhet vid Lunds universitet.

Utöver dessa stiftelser finns Riksbankens jubileumsfond, som delvis har finansierats med medel från löntagarfonderna, som fördelade 339 miljoner kronor till forskning under 2008.

Andra stiftelser och organisationer

Flera andra stiftelser och organisationer bidrar också med finansiering av forskning. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljade under 2008 totalt drygt en miljard kronor till olika forsk- ningsprojekt och till vetenskaplig utrustning. Cancerfonden delade ut 371 miljoner kronor till forskning 2008, varav huvuddelen gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Hjärt- och lungfonden delade ut 140 miljoner kronor 2008.

8.2.1Forskning

Grundforskning

Vetenskapsrådets viktigaste uppgift är att fördela medel till forskning av hög vetenskaplig kvalitet efter öppen utlysning samt att stödja forskningens infrastrukturer. En stor del av rådets arbete är därför att bereda och granska ansökningar för bedömning om bidrag.

Stödet till forskning från Vetenskapsrådet uppgick till 3,6 miljarder kronor 2008. Den volymmässigt största stödformen är projektstöd. Därefter följer stöd till forskningens infra- strukturer, som uppgick till 700 miljoner kronor 2008, anställningar och stipendier samt starka forskningsmiljöer, forskningssamverkan,

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskarskolor och internationell samverkan. Vetenskapsrådets strategiska avvägningar ledde bl.a. till att mer medel fördelades till forsk- ningens infrastrukturer och till nydisputerade forskare 2008.

Olika stödformer

Projektstödet, som fördelas efter peer-review granskning, uppgick till 1,8 miljarder kronor 2008, vilket motsvarar knappt 900 lämnade bidrag. Drygt en halv miljard kronor fördelades efter vetenskaplig granskning till anställningar och stipendier. Den största delen av denna stödform är riktad till forskare som är i början av sin karriär i form av bidrag till forskar- assistentanställning och postdoktorsstipendier. Vetenskapsrådet fördelar även medel till starka forskningsmiljöer, framför allt genom de s.k. Linnéstöden.

Vetenskapsrådet arbetar med kraftsamling och förnyelse inom svensk forskning genom att ge de bästa forskarna goda ekonomiska förut- sättningar att bedriva långsiktig forskning. Rådet siktar på att stödet från myndigheten ska vara ett avgörande bidrag till forskning med hög vetenskaplig kvalitet. Det genomsnittliga bidragsbeloppet har höjts under 2008, framför allt inom medicin och teknik. Inom medicin är utvecklingen särskilt tydlig med nära en fördubbling av det genomsnittliga bidrags- beloppet under de fem senaste åren.

Vid Vetenskapsrådets bedömning av ansök- ningar görs en sammanvägning av kvaliteten i projektets frågeställning och metodik samt av forskarens kompetens inom det aktuella ämnesområdet. Både publiceringstraditioner och förutsättningarna i stort för att bedriva forskning varierar mellan discipliner. Bered- ningsprocessen behöver ta hänsyn till detta samtidigt som en hög effektivitet måste upprätthållas. Mot bakgrund av detta beslutade rådet under 2008 att inleda ett internt utvecklingsarbete av beredningsprocessen.

För att skapa förutsättningar för att resurserna kanaliseras till den forskning som håller hög vetenskaplig kvalitet oavsett inrikt- ning arbetar rådet med modeller för omför- delning mellan ämnesområden.

Ytterligare stödformer som bidrar till forskningens förnyelse är stöd till nydisputerade

127

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskare och stöd som underlättar forskares rörlighet, nationellt och internationellt.

Starka forskningsmiljöer

Stödformen starka forskningsmiljöer syftar till att bl.a. åstadkomma både kraftsamling och förnyelse i forskningen. Vetenskapsrådet och Formas har fortsatt den gemensamma satsningen på de s.k. Linnéstöden och efter en utlysning fattades beslut om tjugo nya stöd 2008. Vidare utvärderade en internationell expertpanel de tjugo centra som sedan tidigare har Linnéstöd under året. Granskningen gjordes med avseende på organisation, samarbete och ledarskap. Utvärderarna menade att organisa- tionen vid dessa miljöer på det hela taget var imponerande men att vissa miljöer kunde höja kvaliteten. Utvärderingarna resulterade i att Vetenskapsrådet beslutade om fortsatt stöd under fyra år till nitton miljöer medan en miljö fick stöd i ett år med förnyad uppföljning. En ny utvärdering med fokus på kvaliteten i forskningen planeras för 2011.

Nydisputerade forskare

Genom stöd till nydisputerade forskare främjas förnyelse och rörlighet. Vetenskapsrådet har flera olika stödformer för forskare i början av sin karriär. Postdoktorsstipendium (utomlands) och stöd till anställning som postdoktor (nationellt) kan sökas upp till två år efter disputationen medan anställning som forskarassistent kan sökas upp till fem år efter disputationen. Dessa stödformer ökade med 16 procent från 2007 till 2008.

Samverkan mellan forsknings- och utvecklingsfinansiärer

Vetenskapsrådet samverkar löpande med FAS, Formas och Vinnova samt med forsknings- stiftelserna, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungl. Vitterhetsakademin m.fl. organisationer i olika konstellationer. Bl. a. samfinansierades en satsning inom utbildnings- vetenskap av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Riksbankens jubileumsfond 2008.

Andra samarbetsområden rör forskningens infrastrukturer, gemensamma utlysningar och utvärderingar. De fyra forskningsfinansiärernas samverkan intensifierades genom samarbete om de nya strategiska forskningssatsningarna som beskrevs i forsknings- och innovations- propositionen.

Jämställdhet

Vetenskapsrådet följer årligen upp målen i sin jämställdhetsstrategi. Fördelningen mellan kvinnor och män i 2008 års ansökningar till rådet motsvarar fördelningen bland de akademiskt verksamma forskarna. Analyser av utfallet för den största formen, projektstöd, visar att män genomgående har högre beviljningsgrad än kvinnor. Med beviljningsgrad avses det totala antalet beviljade ansökningar i relation till det totala antalet ansökningar. Störst är skillnaden vad gäller beviljningsgraden mellan könen inom medicinområden, något som har observerats under flera år.

Beviljningsgraden för projektstöd inom medicin var 26 procent för kvinnor och 35 procent för män. Beviljningsgraden för forskare i början av sin karriär för postdoktorsstipendium för forskningsvistelse i utlandet var 70 procent för kvinnor och 69 procent för män. När det gäller beviljningsgraden för anställning som forskarassistent var den 10 procent för kvinnor och 13 procent för män.

Studier visar att skillnaden delvis, men inte helt, kan förklaras med skillnad i karriärålder. Vetenskapsrådet har under året gjort flera studier av hinder och möjligheter för jämställd- heten, bl.a. kring könsspecifika förhållanden inom medicin. Bland anställningar och stipendier till nydisputerade forskare är könsskillnaderna mindre, både när det gäller antal ansökningar och när det gäller beviljningsgrad.

I beredningsgrupperna medverkar totalt fler män än kvinnor. Inom naturvetenskap och teknik medverkar 62 procent män och 38 procent kvinnor, och inom medicin medverkar 60 procent män och 40 procent kvinnor, medan könsfördelningen är jämn inom humaniora och samhällsvetenskap samt inom utbildningsvetenskap. Regeringen följer löpande Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete.

128

Internationellt forskningssamarbete och samarbete inom EU

Internationellt samarbete mellan forskare är avgörande för forskningens utveckling och för en effektiv resursanvändning. Den största delen av det internationella samarbetet inom forskning sker genom att de av Vetenskapsrådet och andra myndigheter finansierade forskarna samarbetar med forskare i andra länder. Även mellan forskningsfinansiärer finns en utbredd interna- tionell samverkan, inte minst inom Norden. I oktober 2008 kom de nordiska regeringarna överens om det så kallade nordiska topp- forskningsinitiativet om forskningssamverkan inom områdena energi, miljö och klimat. Vidare deltar samtliga svenska forskningsråd i det Sida- finansierade forskningsprogrammet Swedish Research Links om samverkan med utvecklings- länder.

Lite mer än hälften av de svenska vetenskapliga publikationerna producerades tillsammans med utländska forskare, vilket är en ökande trend. Bilaterala avtal om samverkan inom forskning och utveckling finns mellan såväl lärosäten som forskningsfinansiärer i Sverige och länder utanför EU. Särskilt aktuella har samverkansaktiviteter med USA, Japan, Kina och Indien varit. I sammanhanget bör framhållas att regeringen i augusti i år beslutade att teckna ett avtal om samarbete inom vetenskap och teknik med Korea.

EU:s ramprogram för forskning är sjuårigt, 2007–2013, och omfattar drygt 50 miljarder Euro. Finansieringen ökar successivt och blir högst under programmets sista år.

Sedan starten finns svenskt deltagande i 343 projekt omfattande totalt 160 miljoner Euro. Detta deltagande placerar Sverige, liksom i de föregående ramprogrammen, som den åttonde mest kontrakterade deltagarnationen. Sverige står som koordinator för 73 av dessa projekt, vilket är något färre projekt än i det sjätte ramprogrammet.

Universitet och högskolor medverkar i överlägset störst utsträckning i ramprogrammet, därefter kommer näringslivet, främst små- företag. Deltagandet karaktäriseras av att några få universitet och högskolor deltar vid flera upprepade tillfällen och att många aktörer inom näringslivet deltar vid få tillfällen.

Vetenskapsrådet har under 2008 lämnat stöd till internationell samverkan (t.ex. resebidrag,

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utlandsstipendier, gästforskarbidrag) uppgående till ca 80 miljoner kronor. Andelen beviljade ansökningar till Vetenskapsrådet om post- doktorstipendium för forskningsvistelse i utlandet har ökat kraftigt jämfört med tidigare år inom de flesta områden. Därutöver har myndigheten finansierat Sveriges medlemskap i europeiska och internationella forsknings- organisationer och anläggningar till en total kostnad om ca 360 miljoner kronor. Vetenskaps- rådets stöd till infrastruktur för forskning är ett sätt att öka möjligheterna för svenska forskare att delta i internationellt samarbete.

Utvärderingar av forskning

Under 2008 gjorde Vetenskapsrådet en särskild satsning på att ta fram utvärderingar, analyser och annat strategiskt underlag inför diskussioner i myndighetens styrelse. Bibliometridatabasen är flitigt använd i rådets analysarbete och samarbete med lärosäten och andra forskningsfinansiärer inom detta område är under uppbyggnad. En undersökning som publicerades under 2008 visar bl.a. att Sveriges minskande andel citeringar i internationell jämförelse kan härröra från skillnader i samarbetsmönster. Diskussioner förs även med andra aktörer kring uppbyggnad av en nationell databas. På regeringens uppdrag har rådet tillsammans med Statistiska centralbyrån och Högskoleverket granskat och korrigerat statistiken för forskningsfinansiering inom högskolesektorn.

Vetenskapsrådet har tagit fram en ny policy för utvärderingar. I samband med detta har en studie av andra länders utvärderingsverksamhet genomförts. Sex utvärderingar har också slutförts under året, fyra av dem i samarbete med andra aktörer. Bl.a. har utvärderingar av det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning gjorts, liksom den tidigare nämnda utvärderingen av Linnéstöden. En utvärdering av svensk forskning inom mikroelektronik visar att forskningen håller hög internationell nivå och en utvärdering av svensk forskning inom oorganisk kemi visar att forskningen med vissa undantag inte ligger i forskningsfronten.

129

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Rymdforskning

Under en rad år har Rymdstyrelsen fördelat stöd till anställningar för yngre forskare för att skapa förutsättningar för forskningens förnyelse. Andelen forskare under 40 år med egna forsk- ningsmedel har genom denna satsning trefaldigats sedan 2003.

Satelliten Odin, som sändes upp i februari 2001 fungerar fortfarande efter åtta års drift. Från satelliten har bl.a. tidsserier av halterna av kväveoxid och vattenånga i stratosfären insamlats. Halten av vattenånga har ökat under mätperioden, vilket kan ha påverkan på klimatet.

Mätningar från Odin finansieras, förutom av Rymdstyrelsen, av den europeiska rymdstyrelsen (ESA) från 2007. Detta har fått till följd att användningen av Odins data ökat inom Europa.

Rymdstyrelsen förbereder nu en vidare- utveckling av Odin-projektet i STEAMR- instrumentet (Stratosphere-Troposphere Exchange And Climate Monitor Radiometer) som kan komma att ingå i någon av ESA:s satelliter. STEAMR ingår i PREMIER som är ett av sex föreslagna projekt inom ESA:s jordobservationsprogram.

Institutet för rymdfysik har instrument på flera satelliter för längre rymdfärder. Bl. a. finns instrument från institutet på ESA:s rymdsond Venus-express. Från mätningar med utrustning tillverkad av institutet har det kunnat påvisas ett utflöde av väte, syre och helium från Venus atmosfär, vilket tyder på att planeten förlorar vatten till rymden. Liknande processer sker vid jordens polartrakter där institutet har kunnat påvisa polarvinden på avsevärt längre avstånd från jorden än vad som tidigare ansetts möjligt. Genom polarvinden försvinner en liten andel av jordens atmosfär konstant ut i rymden på samma sätt som noterats för Venus avseende vatten.

8.2.2Forskningens infrastruktur

Forskningsanläggningar

Infrastrukturanläggningen European

Spallation Source (ESS)

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bilda ett bolag vars verksamhet ska vara att planera, projektera, finansiera, uppföra, äga, förvalta, driva och underhålla den europeiska

spallationskällan (ESS) samt att avyttra delar av statens aktieinnehav i bolaget till andra parter och att använda redan anvisade medel och i denna proposition föreslagna medel för att bilda bolaget.

Bakgrund: European Spallation Source (ESS) är en planerad forskningsanläggning, en s.k. protonaccelerator som frigör neutroner från en målstation, spallation. Neutronstrålningen används för materialstudier med fördelen att neutrala partiklar kan tränga långt in i ett material, som ger en möjlighet att i samma mätning studera ett material i tre dimensioner. ESS är avsett att byggas för avsevärt högre energier än de nu existerande europeiska spallationskällorna och med dubbla energin jämfört med källor i Japan och USA.

I februari 2007 erbjöd den svenska regeringen övriga europeiska länder att delta i konstruktionen av ESS i Sverige. Ungefär samtidigt gjorde Spanien och Ungern liknande erbjudanden. Den totala investeringen för en konstruktion av ESS under 10 år beräknades

2007 uppgå	till	ca 11 miljarder kronor		och
driftkostnaderna		beräknades	uppgå	till
ca 90 miljoner	euro per år		(ca 900 miljoner

kronor).

Ett antal länder i Europa har visat intresse för att delta i konstruktion och drift av anläggningen. Danmarks regering har beslutat att delta i projektet och ett avtal om gemensamt dansk-svenskt värdskap för ESS har under- tecknats av ministrarna för forskningsfrågor i Danmark och Sverige. I avtalet anges att Danmark deltar i ESS med finansiering av 12,5 procent av konstruktionskostnaderna och med finansiering av minst 5 procent av drifts- kostnaderna. Norges regering har fattat ett beslut om att delta i ESS med finansiering av 2,5 procent av kostnaderna för konstruktion och samma andel för drift.

Lunds universitet och Region Skåne har kommit överens om att finansiera 2,5 procent av konstruktionskostnaderna.

Regeringen har erbjudit övriga europeiska länder att den svenska staten ska finansiera ca 32,5 procent av totalkostnaden för konstruk- tionen och ca 10 procent av driftskostnaden. Sammantaget innebär detta att ca 50 procent av konstruktionskostnaderna kommer att finan-

130

sieras av de nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark.

Sverige har i förhandlingarna för att få ESS placerat i Lund föreslagit att om Frankrike, Italien och Tyskland finansierar 35-40 procent av anläggningen kan Sverige (inklusive Danmarks och Norges finansiering) garantera övrig finansiering till dess att andra länder har fattat beslut om deltagande. Denna modell har fått stöd av Frankrike och Tyskland som båda deklarerat att de avser att delta i projektet. Ytterligare några länder har uttalat att de avser att gå med i projektet om det byggs i Lund.

Verksamheten i bolaget kommer att inledas med en uppdatering av en projektplan och upprättandet av en affärsplan. Projektplanen avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktion av anläggningen i Lund inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målstation utifrån erfarenheter från de spallationskällor som byggts i Japan och USA. Sverige har erbjudit finansiering av denna fas, som beräknas ta ett par år, med upp till 300 miljoner kronor. Denna kostnad ska täckas av anslaget till Vetenskapsrådet. Övriga länder deltar med egen teknisk och vetenskaplig expertis som bidrag i natura.

Det är rimligt att Sverige inledningsvis äger hela bolaget, dvs. 100 procent av aktierna. Under denna fas kommer regeringen att fortsätta förhandlingarna med andra europeiska länder om deras finansiering av kostnaderna för dels konstruktion, dels drift av anläggningen. Danmark och Norge som redan beslutat om storleken på sina bidrag kan redan inledningsvis erbjudas överta aktier i bolaget. Efterhand som länder beslutar om finansiering av ESS kan dessa överta andelar av bolaget alternativt att riktade nyemissioner görs till dessa länder. Den svenska ägarandelen kommer därmed att minska i takt med att fler länder beslutar om deltagande i projektet.

När projektplanen är uppdaterad och när finansiering från andra intressenter är klar följer konstruktionen av anläggningen. Det finns en naturlig osäkerhet i kostnadsberäkningen och därmed en risk för fördyringar. När projekt- planen är uppdaterad finns en naturlig kontrollstation som bör tas tillvara innan beslut fattas om att gå vidare med konstruktionen.

Den totala avtalade investeringen anger de ekonomiska ramarna för projektet. Konstruk- tionen planeras ta 10 år och i dess intensivaste

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fas, i mitten av perioden, kommer uppskatt- ningsvis närmare 5 000 anställda att behövas för byggnation.

Driftfasen planeras pågå i 40 år. Stråltid, dvs. tid för forskning vid den färdiga anläggningen kommer att fördelas utifrån kvaliteten på de olika projektansökningarna. Målsättningen är att avtalen med varje land och övriga intressenter ska vara väl balanserade med avseende på stråltid och andel av konstruktions- respektive drifts- kostnaderna.

Skälen för regeringens förslag: Enighet har nu uppnåtts mellan intresserade länder att ESS bör byggas i Lund, med ett datacentrum i Köpenhamn. Projektets grundfas, en uppdaterad konstruktionsplan för ESS, kan nu inledas. Det internationella samarbetet om ESS behöver en organisation som ger deltagande parter äganderätt till delar av projektet och som sprider risken med projektet.

Regeringen bedömer att arbetet med att uppdatera projektplanen bäst sker inom ett bolag som ägs av de deltagande länderna. På detta sätt kan ett internationellt ägande åstad- kommas inom en organisationsform som tillåter delägande, och deltagande, av flera parter. Ett delägande ger medverkande parter ett inflytande över konstruktionsprocessen. Sveriges åtagande, som inledningsvis är att vara huvudägare i bolaget, blir tydligare gentemot övriga intressenter. När dessa beslutat om storleken på sin finansiering av kostnaderna för dels konstruktion, dels årlig drift av anläggningen kan andelar av ägandet överföras till dem.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas dels att bilda ett bolag, dels att avyttra delar av statens aktieinnehav i bolaget till andra parter. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att använda redan anvisade medel och i denna proposition föreslagna medel för att bilda bolaget.

I samband med försäljning av aktier i ett statligt ägt bolag uppkommer vissa direkta kost- nader för ägaren staten. Bl.a. uppstår kostnader för extern rådgivning samt andra omkostnader i samband med försäljningen. Dessa kostnader bör finansieras inom ramen för ESS-projektet eller om möjligt bör de finansieras genom att de avräknas från de likvider som erhålls vid försäljningar eller nyemissioner av aktier i bolaget.

131

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Andra europeiska forskningsanläggningar

Regeringen har under året beslutat att underteckna överenskommelser om konstruktion och drift av en europeisk anläggning för röntgenfrielektronlaser och en europeisk tungjonsaccelerator (U2006/5777/F, U2008/4628/F). Konstruktionen av båda anläggningarna pågår i Tyskland.

Polarforskningsexpeditioner

Verksamheten inom det internationella polaråret kulminerade under 2008 med flera stora forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis och har resulterat i en ökad uppmärksamhet kring polarfrågor generellt. Polarområdena har kommit i fokus geopolitiskt genom klimatfrågans aktualitet och i samband med samhällsutvecklingen och levnadsvillkoren för de arktiska befolkningarna. Polarforsknings- sekretariatet har finansierat expeditioner i de svenska polarområdena och har därmed logistiskt stärkt den svenska fjällforskningen.

Genom ett mångårigt samarbetsavtal med Sjöfartsverket har Odens roll som svenskt forskningsfartyg i polarområdena säkerställts, vilket också resulterat i alltmer utvecklade samarbeten med andra länder, såsom USA och Danmark. Detta har inneburit en betydande tjänsteexport för sekretariatet. Under året har inkomsten från tjänsteexporten varit dubbelt så stor som myndighetens anslag.

Informationsförsörjning till forskning

Kungl. biblioteket (KB) är ett forsknings- bibliotek framför allt för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

KB samlar in, bevarar och tillhandahåller bl. a. tryckta skrifter, ljud och bildmaterial för att göra det möjligt att bedriva forskning med utgångspunkt i dessa material. KB:s samlingar är mycket omfattande, främst eftersom gällande pliktlagstiftning innebär att exemplar av alla tryckta skrifter som publiceras i Sverige ska inlämnas till KB för bevarande.

Den 1 januari 2009 inordnades hela verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) i KB, vilket innebär att ansvaret för pliktskyldigt ljud- och bildmaterial nu hanteras av KB.

KB:s verksamhet under 2008 präglades av förberedelser för inordnandet av SLBA i myndigheten, vilket ger förutsättningar för att mer effektivt kunna hantera publikationer av olika mediatyper. Betydande donationer av manuskript liksom en omfattande affischsamling har tillfallit KB under 2008. Myndigheten har också gjort insatser för att digitalt bevara material, som annars skulle förfalla. Främst gäller detta material från medeltiden. Vidare har en rad originalutgåvor av ledande svenska författare digitaliserats. KB har även bidragit till den tekniska utvecklingen inom områden som katalogisering, digitalt bevarande och tillgäng- liggörande av publikationer via internet.

Etikprövning av forskning

Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor omfattar forskning som avser människor och biologiskt material från människor samt forskning som innebär behandl- ing av känsliga personuppgifter. Etikprövningen sker i sex regionala nämnder. Överklaganden och överlämnanden av ärenden görs till Centrala etikprövningsnämnden. Ett mått på effek- tiviteten inom den regionala organisationen är de regionala etikprövningsnämndernas genom- snittliga handläggningstider. I samtliga kate- gorier var den genomsnittliga handläggnings- tiden 23 dagar för alla regionala nämnder under 2008, vilket väl faller inom de handläggningstider som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. I jämförelse med 2007 har de genomsnittliga handläggningstiderna vid de regionala nämnderna inte förändrats nämnvärt.

Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som behandlades av den Centrala etikprövningsnämnden var, oavsett kategori, åtta veckor under 2008, vilket var två veckor längre än under 2007. Detta beror på ett större antal svårbedömda ärenden än under det föregående året.

132

8.3Analys och slutsatser

8.3.1Forskning

Vetenskapsrådet spelar en viktig roll i att stärka Sveriges ställning som forskningsnation, bl.a. genom att fördela medel till forskning av hög kvalitet både inom strategiska områden, till inomvetenskapligt motiverad forskning samt till satsningar inom forskningens infrastrukturer. Rådet genomför uppgiften med god effektivitet och med stort förtroende från forskarsamhället. Det förtroende som Vetenskapsrådet åtnjuter är beroende av att tillförlitligheten och effekti- viteten i det egna arbetet kontinuerligt utvär- deras och analyseras. Ansträngningarna som görs att ytterligare effektivisera och utveckla beredningsprocessen är angelägen, särskilt mot bakgrund av att rådet har fått både ökade anslag och nya uppgifter.

I rådets uppgifter ingår även att genomföra forskningspolitiska analyser och vara rådgivande till regeringen i dessa frågor. Dessa analyser är tillsammans med andra analyser och utvär- deringar underlag för regeringens beslut. Efter att ha varit eftersatt i princip sedan rådet bildades har nu en förstärkning av arbetet med forskningspolitiska analyser och en systematisk ansats för utvärderingar inletts, vilket bör leda till att verksamheten anpassas till de krav som regeringen ställer.

Rymdstyrelsen är en aktiv partner i ESA:s samarbeten och detta ger svenska forskare möjligheter att ingå i forskningsprojekt som inte kan finansieras med enbart svenska medel.

Regeringen är positiv till att Rymdstyrelsen genom satsningen på egna satellitprojekt, där Odin är en i en lång rad svenska satelliter, har gjort svensk industri och rymdforskning till intressanta partners i större internationella samarbeten.

Regeringen bedömer att forskningen vid Institutet för rymdfysik håller en god kvalitet och att den bidrar till förnyelse av forskning inom institutets forskningsområden.

När forskningen i allt fler länder är en strategisk resurs och snabb välståndsökning gör att allt fler länder kan satsa mer på forskning än tidigare, är det viktigt att svenska forskare och forskningsfinansiärer fortsätter att utveckla och arbeta i internationell samverkan. En ökande trend av att fler svenska forskare sampublicerar sig med utländska forskare och att Vetenskaps-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rådet beviljar fler ansökningar om postdoktor- stipendium för forskningsvistelse i utlandet är positivt och bör fortsätta. Likaså är det höga utnyttjandet av svensk forskningsinfrastruktur som t.ex. isbrytaren Oden positivt för en ökad internationell samverkan.

Ett stöd för ökad internationell samverkan som kan utnyttjas och utvecklas mer är den utlandsbaserade omvärldsanalys- och främjande- verksamhet som myndigheten Tillväxtanalys ansvarar för. Regeringen avser därför att se över hur denna verksamhet kan samordnas och utvecklas i syfte att göra svenska insatser på området mer verkningsfulla. Regeringen önskar närma högre utbildning, forskning och inno- vation, den s.k. kunskapstriangeln även i en framtida utlandsorganisation.

Regeringen ser positivt på det samarbete som de svenska medelhavsinstituten i Aten, Rom och Istanbul har utvecklat under senare år med svenska universitet och högskolor.

8.3.2Forskningens infrastruktur

Det internationella polaråret samt det fortsatta utökade internationella forskningssamarbetet på isbrytaren Oden är viktiga insatser som bidrar till regeringens strävan att öka det internationella

forskningssamarbetet. Regeringen	föreslår	att
Polarforskningssekretariatets anslag	ökas	med
4 miljoner kronor för sekretariatets utökade

uppgifter avseende såväl polarforskning inom Sverige som att bistå med underlag i de olika internationella organ där polarforskning behandlas.

Det är angeläget att allmänhetens förtroende för hanteringen vid universitet och högskolor av misstänkt oredlighet i forskning bibehålls och stärks. Regeringen kommer därför att inrätta ett särskilt organ, en expertgrupp för oredlighet i forskning, vid Centrala etikprövningsnämnden. Regeringen föreslår därför att Centrala etikprövningsnämndens anslag ökas med 4 miljoner kronor för ändamålet.

Kungl. biblioteket i sin nya sammanslagna form står inför samma utmaningar som de tidigare två myndigheterna, men är nu enligt regeringens bedömning bättre rustat för att möta dem. Digitalisering som metod för bevarande och tillgängliggörande av äldre material kommer att vara betydelsefull för en lång period framöver. Utveckling av elektroniska

133

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tjänster för att ge forskarna bättre tillgång till sökt material är också av stor vikt för att möjliggöra kvalitativ forskning. Regeringen ser positivt på de insatser myndigheterna gjort och den nya myndigheten gör på dessa områden.

Publiceringsutvecklingen på Internet med bl.a. annat växande volymer unikt material, nya medieformer och nya kanaler för publikation, medför förändrade förutsättningar för Kungl. bibliotekets insamlingsverksamhet och forskares framtida tillgång till dagens material. Regeringskansliet har uppdragit åt en utredare att klarlägga hur den framtida pliktlagstiftningen ska ta hänsyn till de förändrade förutsätt- ningarna (U2009/721/F). Utredningen ska slutrapportera under vintern 2009.

134

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 Budgetförslag

9.1Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning

9.1.11:1 Statens skolverk

Tabell 9.1:1Anslagsutveckling för Statens skolverk

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	362 190		sparande	-1 345
			1	Utgifts-
2009	Anslag	306 701	1	prognos	297 020
2010	Förslag	314 311
2011	Beräknat	315 341	2

2012	Beräknat	317 026	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 313 543 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 313 683 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Statens skolverks förvalt- ningskostnader. Statens skolverk (Skolverket) är förvaltningsmyndighet för det offentliga skol- väsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det allmänna anordnade förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Skol- verket ska bidra till måluppfyllelsen inom barn- och ungdomsutbildningen genom att svara för uppföljning, utvärdering och utveckling av skol- väsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsom- sorgen och vuxnas lärande. I detta ingår även att utforma styrdokument för dessa verksamheter.

Regeringens överväganden

Regeringen aviserade i 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) att den avsåg att ge Statistiska centralbyrån (SCB) ett samlat ansvar för ekonomisk statistik om primär- kommunerna genom att ansvaret för vissa sektorsspecifika ekonomiska uppgifter förs över från bl.a. Skolverket till SCB. Detta är huvud- anledningen till varför Skolverkets anslag minskar med 1 033 000 kronor 2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 314 311 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	306 701	306 701	306 701
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 283	11 095	12 651
Beslut	4	4	4

Överföring till/från andra
anslag	-1 033	-2 145	-2 155

Övrigt3	-644	-314	-174
Förslag/beräknat anslag	314 311	315 341	317 026

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

135

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.21:2 Statens skolinspektion

Tabell 9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	77 110		sparande	6 347
2009	Anslag	326 145	1	Utgifts-
2009	Anslag	326 145	1	prognos	309 346
2010	Förslag	336 942

2011	Beräknat	338 502	2
2012	Beräknat	340 252	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 336 942 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 336 942 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Statens skolinspektions förvaltningskostnader. Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ansvarar för kvalitets- granskning av skolväsendet, förskoleverksam- heten och skolbarnsomsorgen samt tillsyn över det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Skolinspektionen ansvarar vidare för s.k. tillståndsprövning. Det innebär att myndigheten beslutar om godkän- nande av och rätt till bidrag för fristående skolor samt om återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Anslaget ska även användas till finansiering av barn- och elev- ombudet samt till den administration som Skol- inspektionen kommer att utföra åt Skol- väsendets överklagandenämnd.

Regeringens överväganden

Skolinspektionen inrättades den 1 oktober 2008. Verksamheten är under uppbyggnad 2009, samtidigt som omfattande löpande tillsyns- och kvalitetsgranskningsuppgifter ska fullgöras. Myndigheten beräknas vara fullt bemannad i slutet av året och ha nått full kapacitet under 2010. I syfte att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning vad gäller de nationella proven över landet har regeringen gett Skol- inspektionen i uppdrag att ansvara för viss central rättning av nationella prov (dnr U2009/4877/G). Uppdraget ska rymmas inom anslaget.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 336 942 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	326 145	326 145	326 145
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 745	11 300	13 045
Beslut	1 052	1 057	1 062

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	336 942	338 502	340 252

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.31:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tabell 9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skol- myndigheten

				Anslags-
2008	Utfall	328 156		sparande	-2 763
			1	Utgifts-
2009	Anslag	681 485	1	prognos	652 436
2010	Förslag	700 729

2011	Beräknat	709 910	2

2012	Beräknat	715 289	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 702 923 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 704 258 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Specialpedagogiska skol- myndighetens förvaltningskostnader. Myndig- heten ansvarar för statens specialpedagogiska stöd rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och för utbildning i special- skolan. I myndighetens uppdrag ligger också att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktions- hinder. Dessutom fördelar myndigheten vissa statsbidrag. Anslaget används även för produk- tionsstöd för läromedelsframställning samt för visst internationellt samarbete.

136

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.1:3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)

Utfall 2008	0	64 541	392 697	-328 156
Prognos 2009	0	133 747	808 897	-675 150

Budget 2010	0	136 000	838 963	-702 963

Avgifterna avser intäkter från läromedels- försörjningen samt ersättning från kommuner för elever i specialskola. Dessa intäkter får dis- poneras av myndigheten. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten.

Avgifterna avser också intäkter från Folk- bildningsrådet för verksamhet avseende administration av förstärkningsbidrag till folk- högskolor. Intäkterna disponeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det eko- nomiska målet för administrationen av förstärk- ningsbidrag till folkhögskolor är full kostnads- täckning.

Kostnader som inte finansieras med avgifts- intäkter ska finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Specialpedagogiska skolmyndigheten inrättades den 1 juli 2008.

Fr. o. m. den 1 juli 2008 har specialskolans målgrupp utökats till att även omfatta barn med synskada och ytterligare funktionshinder samt barn med grav språkstörning (prop. 2007/08:112, bet. 2007/08:UbU16, rskr. 2007/08:212). Som en följd har Ekeskolan och Hällsboskolan återetablerats som statliga special- skolor. Antalet elever i specialskolan förväntas därmed öka. Riksdagen beslutade 2009 om möjlighet för ytterligare skolgång för vissa av specialskolans elever (prop. 2008/09:112, bet. 2008/09:UbU16, rskr. 2008/09:219). Även denna reform beräknas leda till ett ökat elevantal i specialskolan. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen därför att anslaget ökas med 22 174 000 kronor.

Specialpedagogiska skolmyndigheten deltar för Sveriges räkning i samarbetet inom European Agency for Development in Special Needs Education. Skolverket har hittills ersatt Special-

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

pedagogiska skolmyndigheten för kostnader för deltagandet. Regeringen anser att deltagande i samarbetet bör belasta Specialpedagogiska skol- myndighetens anslag. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 1 500 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 700 729 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	659 311	659 311	659 311
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	21 614	28 382	32 279
Beslut	23 674	23 909	24 045
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3	-3 870	-1 692	-346
Förslag/beräknat anslag	700 729	709 910	715 289

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 1:3 Special- pedagogiska skolmyndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2011–2012.

Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.

137

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–

Ingående åtaganden	6 429	6 033	8 469	11 069
Nya åtaganden	6 033	8 625	11 000

Infriade åtaganden	-6 429	-6 189	-8 400	- 9 625	-1 444

Utestående åtaganden	6 033	8 469	11 069
Erhållet/föreslaget bemyndigande	11 500	13 000	12 000

9.1.41:4 Sameskolstyrelsen

Tabell 9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	26 479		sparande	1 128
			1	Utgifts-
2009	Anslag	34 637	1	prognos	35 033
2010	Förslag	26 553
2011	Beräknat	27 628	2

2012	Beräknat	27 801	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 27 082 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 27 082 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sameskolor samt i integrerad samisk under- visning i kommunal grundskola.

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och därtill hörande verksamhet såsom integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Sameskolstyrelsen ska främja och utveckla samisk undervisning och bör bistå vid uppsökande verksamhet bland samer samt informera om sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet.

Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter avseende förskoleklass och förskole- och fritids- hemsverksamhet för samiska barn.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.1:4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2008	0	24 299	52 384	-28 085

Prognos 2009	0	23 702	52 221	-28 519

Budget 2010	0	23 654	50 854	-27 200

De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera avser främst ersättning från kommuner för samisk förskola, förskoleklass och fritidshem som Sameskolstyrelsen bedriver enligt avtal samt ersättning för elever i sameskolan.

Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. De kostnader som inte finansieras av avgifter ska finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Det finns numera fem sameskolor med totalt 168 elever i förskoleklass och årskurserna 1–6.

En större enhetlighet bör eftersträvas i kom- munernas avgifter till Sameskolstyrelsen för en plats i samisk förskoleklass och fritidshem. Beredning pågår inom Regeringskansliet.

I samband med avvecklingen av skolan i Lannavaara har det uppstått kostnader för att lösa fleråriga hyreskontrakt som överstiger till- gängliga medel. I tilläggsbudgetproposition till denna proposition föreslås därför att anslaget ökas med 8 000 000 kronor. Med anledning av detta föreslås att anslaget minskas med 500 000 kronor 2010 och beräknas minskas med 500 000 kronor under 2011–2013 i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100).

138

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 553 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	26 637	26 637	26 637
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	956	1 512	1 689
Beslut	-500	-510	-513

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3	-540	-11	-11
Förslag/beräknat anslag	26 553	27 628	27 801

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.1.51:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tabell 9.1:5 Anslagsutveckling för Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tusental kronor

		474 499		Anslags-	99 551
2008	Utfall	474 499		sparande


		801 989	1	Utgifts-	854 945
2009	Anslag	801 989	1	prognos	854 945
2010	Förslag	906 499
		906 499

2011	Beräknat	779 050	2
		779 050
2012	Beräknat	329 828	3
		329 828

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 618 536 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 238 843 tkr i 2010 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, för- skoleklass, skola och vuxenutbildning. Anslaget finansierar främst insatser för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom dessa områden samt annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet. Stödet avser verksamheter med såväl kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för administration, uppföljning och utvärdering av särskilda uppdrag och satsningar, för vissa

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utredningar på skolområdet samt för bidrag till vissa organisationer.

Regeringens överväganden

Medel på anslaget ska bl.a. användas till statlig rektorsutbildning, försöksverksamhet med lär- lingsutbildning och handledarutbildning kopplat till lärlingsutbildningen, insatser inom matema- tik, naturvetenskap och teknik samt Sveriges deltagande i internationella studier.

Ett flertal reformer har de senaste åren initierats inom förskola, grundskola, gymnasie- skola och vuxenutbildning. En förutsättning för att reformerna ska få genomslag är att de är väl förankrade hos huvudmän, rektorer och försko- lechefer samt lärare och förskollärare. För att finansiera genomförandeinsatser avseende för- tydligande av målen i förskolans läroplan, nya ämnesplaner i gymnasieskolan, nya kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsva- rande skolformer samt en ny betygsskala inom det offentliga skolväsendet ökas anslaget med 97 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslag 1:10 Fortbildning av lärare och förskole- personal minskas med samma belopp.

För att finansiera ytterligare satsningar för att stärka läraryrkets status och utbildningens kvalitet höjs anslaget med 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslag 1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med samma belopp.

Anslaget minskas med 22 174 000 kronor för att finansiera ökade kostnader för special- skolorna samt med 1 500 000 kronor för att finansiera Sveriges deltagande i European Agency for Development in Special Needs Education. Dessa medel tillförs i stället anslag 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att delfinansiera satsningen Institutet Dans i skolan, anslag 2:19 Luleå tekniska universitet grund- utbildning, minskas anslag 1:5 med ytterligare 700 000 kronor. För att delfinansiera forsk- ningsprogram om det civila samhället, anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn, utgifts- område 17, minskas anslag 1:5 med 90 000 kronor. Slutligen minskas anslag 1:5 med 7 000 000 kronor för ersättning till kommunerna i samband med införandet av en befattningsutbildning för rektorer. Dessa medel tillförs i stället anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25.

139

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 906 499 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2010 1	845 463	845 463	845 463
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 105	43 555	61 335
Beslut	47 931	-109 968	-576 970

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	906 499	779 050	329 828

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2008

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 125 000 000 kronor under 2011–2012.

Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk behöver kunna sluta ekonomiska avtal inom ramen för sitt utvecklingsarbete. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2009	2010	2011	2012–

Ingående åtaganden	0	15 800	100 300	125 000

Nya åtaganden		95 000	125 000

Infriade åtaganden		-10 500	-100 300	-125 000
Utestående åtaganden	15 800	100 300	125 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	253 000	140 000	125 000

140

9.1.61:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet

Tabell 9.1:6 Anslagsutveckling för särskilda insatser inom utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	311 269		sparande	335
2009	Anslag	487 197	1	Utgifts-
2009	Anslag	487 197	1	prognos	476 378
2010	Förslag	492 257
2011	Beräknat	512 876	2

2012	Beräknat	523 134	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 492 257 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 492 257 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används huvudsakligen för att finansi- era särskilda insatser på skolområdet och särskilt utbildningsstöd. Särskilda insatser på skolom- rådet omfattar bl.a. undervisning som anordnas på sjukhus samt insatser för elever med funk- tionshinder eller andra särskilda behov i grund- skola och gymnasieskola och elever i särskola med flera funktionshinder.

Särskilt utbildningsstöd får lämnas till svårt rörelsehindrade personer som studerar vid universitet, högskola eller folkhögskola. Statligt bidrag får även lämnas för sådant stöd som erbjuds personer med andra funktionshinder som studerar vid folkhögskola och till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som studerar vid universitet och högskola.

Anslaget används även för bidrag till speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelse- hindrade elever från hela landet, viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Öre- bro för döva och hörselskadade elever samt bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning.

Regeringens överväganden

De särskilda insatserna inom utbildningsområdet bedöms även fortsättningsvis behövas i mot- svarande omfattning som 2009.

Riksgymnasieverksamheten i Örebro kom- mun för döva och hörselskadade elever omfat- tade 449 elever hösten 2008.

För elever med svåra rörelsehinder anordnas Rh-anpassad gymnasieutbildning enligt 5 kap. 7 § skollagen (1985:1100) i Stockholms

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

stad samt i Kristianstads, Göteborgs och Umeå kommuner. Läsåret 2008/09 omfattade verksam- heten 170 elever.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 492 257 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	487 197	487 197	487 197
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 060	25 679	35 937
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	492 257	512 876	523 134

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor under 2011.

Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor, universitet, högskolor och till Rh-anpassad gymnasie- utbildning. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.

141

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–

Ingående åtaganden	33 414	83 000	83 000	83 000
Nya åtaganden	83 000	83 000	83 000

Infriade åtaganden	-33 414	-83 000	-83 000	-83 000

Utestående åtaganden	83 000	83 000	83 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande		83 000	83 000

9.1.71:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Tabell 9.1:7 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

				Anslags-
2008	Utfall	3 658 258		sparande	1 660
2009	Anslag	3 660 000	1	Utgifts-
2009	Anslag	3 660 000	1	prognos	3 660 000
2010	Förslag	3 660 000

2011	Beräknat	3 660 000
2012	Beräknat	3 660 000

Tabell 9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	3 660 000	3 660 000	3 660 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

3 660 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till de kommuner som har ett system med max- taxa i förskoleverksamheten och skolbarns- omsorgen samt det statsbidrag för kvalitets- säkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under an- slaget bekostas även Statens skolverks administ- ration av rekvisitioner från kommunerna samt uppföljning av reformens olika delar.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riks- dagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2010.

9.1.81:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Tabell 9.1:8 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

2008	Utfall	113 929		Anslags-	35 269
2008	Utfall	113 929		sparande	35 269
			1	Utgifts-
2009	Anslag	148 214	1	prognos	115 489
2010	Förslag	152 112

2011	Beräknat	157 397	2

2012	Beräknat	160 545	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 152 112 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 152 112 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används huvudsakligen för:

-särskilt verksamhetsstöd till vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stock- holm, Göteborg, Malmö och Piteå,

142

-bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève,

-statsbidrag för IB-utbildning till Göteborgs kommun, Stockholms stad och Sigtuna- skolan Humanistiska Läroverket,

-ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå,

-ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

-statsbidrag till riksinternatskolor,

-statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, och

-statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Regeringens överväganden

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever i de olika verksam- heterna.

Utgifterna för ersättning till skolhuvudmän för elever från annat nordiskt land som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nor- disk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå har ökat under 2000-talet. Ersättningen avser det överskjutande antalet elever som huvudmännen tagit emot i förhållande till det antal elever som genomgått utbildning i annat nordiskt land. Höstterminen 2008 lämnades bidrag för 315 nordiska elever och vårterminen 2009 var motsvarande antal 299.

Fr. o. m. den 1 juli 2007 lämnas statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbok- förda i Sverige enligt förordningen (2007:81) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige. För läsåret 2008/09 utbetalades sammanlagt 24 miljoner kronor för 351 elever under höst- terminen och 338 elever under vårterminen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 152 112 000 kronor för budgetåret 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	148 214	148 214	148 214
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 898	9 183	12 331
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	152 112	157 397	160 545

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.91:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 9.1:9 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	88 957		sparande	6 519
2009	Anslag	94 677	1	Utgifts-
2009	Anslag	94 677	1	prognos	86 524
2010	Förslag	97 163
2011	Beräknat	99 786	2

2012	Beräknat	101 782	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 97 163 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 97 163 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ung- domar. Statsbidrag lämnas till:

-huvudmannen för en svensk utlandsskola,

-distansundervisning,

-kompletterande svensk undervisning och

-undervisning vid utländsk skola (internatio-

nell skola).

Bestämmelserna syftar till att ge utlands- svenska barn och ungdomar utbildning som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan eller under- visning i svenska och om Sverige, om de går i en utländsk skola. För att bidrag ska ges för en elev måste en av vårdnadshavarna vistas i utlandet på grund av verksamhet som bedöms väsentlig för det svenska samhället.

Anslaget används även för lönekostnader m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl.

143

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vid Europaskolorna samt utvecklingsinsatser kopplade till svensk undervisning i utlandet.

Regeringens överväganden

Det fanns 24 svenska utlandsskolor med stats- bidrag läsåret 2008/09 som bedrev undervisning på grundskolenivå och vid 19 av dessa fanns även elever i förskoleklass och vid sex av dessa bedrevs undervisning på gymnasienivå. Totalt deltog 1 427 elever i utbildning vid svenska utlandsskolor. Året innan var motsvarande elev- antal 1 385 elever. Genomsnittskostnaden för en elev var 92 300 kronor att jämföra med genom- snittskostnaden på 87 000 kronor läsåret 2007/08.

För att delfinansiera forskningsprogram om det civila samhället, anslag 13.6 Insatser för den ideella sektorn, utgiftsområde 17, minskas anslaget med 4 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 97 163 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	94 677	94 677	94 677
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 490	5 113	7 109
Beslut	-4	-4	-4

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	97 163	99 786	101 782

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.101:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

Tabell 9.1:10 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare och förskolepersonal

Tusental kronor

		457 816		Anslags-	239 353
2008	Utfall	457 816		sparande	239 353
2008	Utfall			sparande
		1 247 087	1	Utgifts-	833 576
2009	Anslag	1 247 087	1	prognos	833 576
2009	Anslag			prognos
2010	Förslag	1 263 500

2011	Beräknat	1 026 100

2012	Beräknat	0

Anslagets ändamål är att finansiera insatser för att stärka lärares och förskolepersonals möjlighet till fortbildning. Medlen ska användas till sådan fortbildning som genomförs på uppdrag av Statens skolverk i enlighet med regeringens upp- drag till myndigheten (dnr U2007/3168/S, U2007/6066/G, 2007/6310/G, U2007/7558/SV och U2009/2216/S). Medlen ska även användas till statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förordningen (2009:280) om statsbidrag för fortbildning av personal inom förskolan. Under anslaget bekostas även kostnader för arbete med administration och uppföljning av fortbildnings- insatserna.

Regeringens överväganden

År 2007 tog regeringen initiativ till Lärarlyftet, en stor satsning på kvalificerad lärarfortbildning. Syftet var att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus har legat på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, men också på an- nan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse.

Satsningen har utvecklats positivt och de uppföljningar som har genomförts visar att Lärarlyftet bidrar till lärarnas kunskaps- utveckling och förbättrar undervisningen. Satsningen fortsätter under 2010. Regeringen föreslår därför att 1 063 500 000 kronor anvisas för 2010. Av dessa medel utgör 150 000 000 kronor oförbrukade medel från satsningens första år. Regeringen avser att se över regelverket för fortbildningssatsningen.

144

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Över 7 000 lärare är i dag anställda utan tids- begränsning, trots att de saknar lärarexamen. Regeringen avser att, med start hösten 2010, genomföra en utbildningsinsats för att dessa lärare ska nå behörighet. Regeringen avser vidare att se över reglerna för att få delta i denna utbildning så att fler kan ges möjlighet att bli behöriga. För att fortbildningssatsningen även ska komma dessa lärare till del minskas anslaget med 6 000 000 kronor. Dessa medel tillförs i stället anslag 2:54 Särskilda utgifter inom univer- sitet och högskolor m.m.

Ett flertal reformer har de senaste åren initierats inom förskola, grundskola, gymnasie- skola och vuxenutbildning. Genomförande är en viktig del av lärares kompetensutveckling, där staten ska bidra. För att finansiera genomföran- deinsatser avseende förtydligande av målen i för- skolans läroplan, nya ämnesplaner i gymnasie- skolan, nya kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer samt en ny betygsskala minskas anslaget med 97 000 000 kronor. Dessa medel tillförs i stället anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg.

För att finansiera ytterligare satsningar för att stärka läraryrkets status och utbildningens kva- litet minskas anslaget med 500 000 kronor. Dessa medel tillförs i stället anslag 1:5

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Ett förstärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan kräver en förstärkt pedagogisk kompetens hos förskolans personal. En satsning på fortbildning för förskolepersonal inleddes 2009 och pågår t.o.m. 2011 och omfattar 200 000 000 kronor per år. Syftet är att utveckla barnskötares och för- skolelärares kunskaper för att kunna stärka och fördjupa den pedagogiska kompetensen. På detta

Tabell 9.1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2008

sätt kan måluppfyllelsen öka och likvärdigheten stärkas i förskolan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 263 500 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 247 087	1 247 087	1 247 087
Förändring till följd av:
Beslut	16 413	-220 987	-1 247 087

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 263 500	1 026 100	0

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under 2011.

Skälen för regeringens förslag: Skolverket skriver fleråriga avtal med lärosätena om uppdrags- utbildning samt lämnar förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2009	2010	2011	2012–

Ingående åtaganden	647 513	303 729	1 100 000	600 000
Nya åtaganden	124 481	1 100 000	400 000

Infriade åtaganden	-468 265	-303 729	-900 000	-600 000

Utestående åtaganden	303 729	1 100 000	600 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	2 200 000	1 310 000	600 000

145

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.11 1:11 Förstärkning av basfärdigheter

Tabell 9.1:11 Anslagsutveckling för Förstärkning av basfär- digheter

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	142 725		sparande	7 275
			1	Utgifts-
2009	Anslag	250 000	1	prognos	236 935
2010	Förslag	500 022

2011	Beräknat	0	2

2012	Beräknat	0	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 0 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 0 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används till att stärka skolhuvud- männens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Fördelningen av medel till huvud- männen styrs av elevantalet i årskurs 1–3 samt andelen elever som inte når behörighet i något av ämnena svenska, svenska som andraspråk, eng- elska och matematik i årskurs 9. Under anslaget bekostas även Statens skolverks kostnader för arbete med administration, information och uppföljning med anledning av bidraget.

Regeringens överväganden

För att stimulera och stärka arbetet med bas- färdigheterna läsa, skriva och räkna infördes ett nytt statsbidrag den 1 oktober 2008. Skolverket ska administrera och fördela bidraget efter när- mare reglering i förordning.

Regeringen bedömer att det även fortsätt- ningsvis finns ett stort behov av att stärka skol- huvudmännens arbete med basfärdigheter. Anslaget höjs därför med ytterligare 250 000 000 kronor 2010.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 500 022 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	250 000	250 000	250 000
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	22	9 872	15 070
Beslut	250 000	-259 872	-265 069

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	500 022	0	0

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.12 1:12 Bidrag till vissa studier

Tabell 9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	14 089		sparande	1 627
2009	Anslag	15 525	1	Utgifts-
2009	Anslag	15 525	1	prognos	15 150
2010	Förslag	15 525

2011	Beräknat	15 525
2012	Beräknat	15 525

Anslaget används för statsbidrag som lämnas för studier om funktionshinder, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktions- hinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Bidrag betalas i enlighet med förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder. Bidraget administreras fr.o.m. den 1 juli 2008 av Specialpedagogiska skol- myndigheten.

Bidraget kan lämnas dels med ett belopp per dag eller timme som är lika för alla bidrags- mottagare, dels som ersättning för resor, kost och logi för den enskilde i anslutning till utbild- ningen. Utnyttjandet av anslaget är främst bero- ende av efterfrågan.

Regeringens överväganden

Som ett led i regeringens strävan att uppnå ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem

146

avskaffades systemet med bidrag vid korttids- studier fr.o.m. 2008. Bidrag för studier om funktionshinder, studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för per- soner med funktionshinder och studier inom särvux, liksom bidrag för studier i mindre omfattning i alfabetisering i samiska, kan dock fortfarande lämnas.

I enlighet med vad riksdagen har beslutat (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:KU24, rskr. 2007/08:265) har ändamål och verksamheter avseende utgifter för bidrag enligt förordningen om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder förts över till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Under 2008 har stödet lämnats till knappt

7 900 deltagare, varav 55 procent kvinnor	och
45 procent män. Motsvarande antal 2007	var

drygt 7 700 personer, varav 57 procent kvinnor och 43 procent män.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 525 000 kronor för budgetåret 2009.

Tabell 9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	15 525	15 525	15 525

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

15 525

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.131:13 Myndigheten för yrkeshögskolan

Tabell 9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall			sparande	0
2009	Anslag	68 470	1	Utgifts-
2009	Anslag	68 470	1	prognos	66 817
2010	Förslag	103 953
2011	Beräknat	104 939	2

2012	Beräknat	103 450	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 104 047 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 102 048 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Myndigheten för yrkes- högskolans förvaltningskostnader, inklusive för att främja validering.

Regeringens överväganden

Myndigheten inrättades den 1 juli 2009. Ansla- gets nivå 2009 motsvarade kostnader för det andra kalenderhalvåret inklusive initialkostnader. Regeringen föreslår att anslaget förstärks med nära 28 miljoner kronor 2010 för att täcka hel- årskostnader. Vidare föreslås att anslaget ökas med 2 miljoner kronor under 2010 och beräknas öka med drygt 2 miljoner kronor under 2011 för att täcka ökande utgifter med anledning av sats- ningen på ytterligare yrkeshögskoleplatser.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 103 953 000 kronor för budgetåret 2010.

147

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	71 470	71 470	71 470
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 637	3 272	3 656
Beslut	2 000	2 017	0

Överföring till/från andra
anslag	27 846	28 180	28 324

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	103 953	104 939	103 450

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	8 334	8 334	8 334
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	40	279	451
Beslut	5 111	5 257	5 362

Överföring till/från andra
anslag	-5 861	-5 270	-5 375

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	7 624	8 600	8 771

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.141:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.

Tabell 9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxen- utbildning m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	445		sparande	372
2009	Anslag	8 334	1	Utgifts-
2009	Anslag	8 334	1	prognos	8 157
2010	Förslag	7 624
2011	Beräknat	8 600	2

2012	Beräknat	8 771	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 361 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 8 361 tkr i 2010 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utveck- lingsinsatser inom vuxenutbildningsområdet.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås minskas med 710 000 kronor jämfört med 2009. Anledningen till den före- slagna minskningen är huvudsakligen att det under 2010 införs nya programdelar inom EU:s program för livslångt lärande och att utveck- lingsinsatser 2010 föreslås finansieras från ramanslag 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 7 624 000 kronor för budgetåret 2010.

9.1.151:15 Statligt stöd till vuxenutbildning

Tabell 9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	431 450		sparande	14 107
2009	Anslag	821 720	1	Utgifts-
2009	Anslag	821 720	1	prognos	807 954
2010	Förslag	2 841 928
2011	Beräknat	2 959 079	2

2012	Beräknat	1 811 421	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 877 437 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 726 906 tkr i 2010 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera:

-statligt stöd för yrkeshögskoleutbildningar,

-statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning,

-kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan och kvalificerad yrkesutbildning,

-statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken,

148

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

-statsbidrag för viss påbyggnadsutbildning,

-statsbidrag för kompletterande utbildningar,

-validering av utländsk yrkeskompetens,

-statsbidrag för viss kommunal vuxenutbild- ning,

-särskilt verksamhetsstöd för idrottens stu- die, bildnings- och utbildningsverksamhet,

-särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet, och

-särskilt verksamhetsstöd för riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd.

Underskottet som uppkommer under 2009 på anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbild- ning, som upphör fr.o.m. 2010, får täckas från detta anslag.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning besluta om bidrag till yrkeshög- skolan, kvalificerad yrkesutbildning och lärlings- utbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2011 och högst 900 000 000 kronor under 2012-2015.

Tabell 9.1:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–2015
Ingående åtaganden	0	0	2 249 6001	2 900 000	900 000
Nya åtaganden	0	600 000	2 150 400
Infriade åtaganden	0	0	-1 500 000	-2 000 000	-900 000

Utestående åtaganden	0	600 000	2 900 000	900 000	0

Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	600 000	2 900 000

1 Inklusive utestående åtaganden på på 1 649 600 000 kronor från anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inte längre är uppfört på statsbudgeten.

149

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Det statliga stödet för vuxenutbildning hanteras av främst två myndigheter, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. Skolverket hanterar statsbidrag för viss kommunal vuxen- utbildning och utbetalar verksamhetsstöd för idrottens studie, bildnings- och utbildningsverk- samhet, för främjandet av samisk utbildnings- verksamhet och för riksomfattande kursverk- samhet avseende hemslöjd. Övriga stöd som finansieras från detta anslag hanteras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning, lärlingsutbild- ning för vuxna för vissa hantverksyrken och för viss påbyggnadsutbildning kommer att finnas kvar under en övergångsperiod. Motsvarande utbildningsbehov ska tillgodoses inom yrkes- högskolan. Behovet av anslag för dessa stöd kommer att minska successivt under perioden 2010–2013 samtidigt som yrkeshögskolan ut- vecklas i motsvarande takt.

Som en följd av beslutade reformer med anledning av budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 16, bet. 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131), propositio- nen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) och 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311) föreslås att anslaget ökar med nästan 450 miljoner kronor

2010 och	med beräknas	öka med	nästan
420 miljoner kronor 2011.
Anslaget	föreslås öka	ytterligare	med

500 miljoner kronor 2010 och beräknas öka med

500 miljoner kronor 2011 med anledning av sats- ningen på ytterligare platser på gymnasial yrkes- utbildning inom den kommunala vuxenutbild- ningen. Vidare föreslås att anslaget ökas med 94,4 miljoner kronor 2010 och beräknas öka med nästan 190 miljoner kronor 2011 för att öka till- gången på yrkeshögskoleplatser (se avsnitt 4.4).

För att underlätta övergången från de tidigare bidragssystemen till ett nytt system föreslås att även bidrag för kvalificerad yrkesutbildning finansieras från detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 2 841 928 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	608 708	608 708	608 708
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	16 009	33 734	46 583
Beslut	1 034 556	1 100 993	-100 605

Överföring till/från andra
anslag	1 184 919	1 248 220	1 314 090

Övrigt	-2 264	-32 576	-57 354
Förslag/beräknat anslag	2 841 928	2 959 079	1 811 421

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.2Anslag för universitet och högskolor

9.2.12:1 Högskoleverket

Tabell 9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	167 792		sparande	2 912
			1	Utgifts-
2009	Anslag	172 349	1	prognos	170 293
2010	Förslag	177 045

2011	Beräknat	178 679	2

2012	Beräknat	179 687	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 177 484 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 177 574 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Högskoleverkets förvaltningskostnader, inklusive utvärdering och tillsyn av högskolans verksamhet, statistik om verksamheten vid universitet och högskolor samt bedömning av utländska eftergymnasiala utbildningsmeriter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskole- verket avser högskoleprovet som delvis finansieras genom att en del av den avgift som deltagarna i högskoleprovet får betala används för att täcka kostnaderna för verksamheten vid verket.

150

Tabell 9.2:1 Offentligrättslig verksamhet Högskoleverket

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	12 698	14 671	- 1 973
Prognos 2009	0	14 575	15 705	- 1 130

Budget 2010	0	16 818	17 968	- 1 150

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att resultat- informationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 177 045 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	172 349	172 349	172 349
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 539	6 737	7 656
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3	-843	-407	-318
Förslag/beräknat anslag	177 045	178 679	179 687

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.22:2 Verket för högskoleservice

Tabell 9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	17 151		sparande	-49
			1	Utgifts-
2009	Anslag	19 371	1	prognos	18 748
2010	Förslag	19 757

2011	Beräknat	19 821	2

2012	Beräknat	19 918	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition

2Motsvarar 19 757 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 19 757 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för utgifter för antagnings- verksamheten och bedömningar av utländska gymnasiebetyg vid Verket för högskoleservice.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Det ekonomiska målet för den avgifts- finansierade verksamheten upphandling är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader (full kostnadstäckning). För antagning till högskole- utbildning finns det inte något specificerat ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgiften. Utgifter som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten med anledning av driften av studiedokumentationssystemet Ladok är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader för denna verksamhet (full kostnads- täckning).

Tabell 9.2:1 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	0	16	0	0

Prognos 2009	0	15	0	0

Budget 2010	0	15	0	0

151

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2.2 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

		Resultat
		(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader kostnad)

Utfall 2008	201 268	191 495	9 773
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	218 379	228 000	-9 621
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	235 903	240 153	-4 250
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att resultat- informationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Verket för högskoleservice ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 19 757 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	19 371	19 371	19 371
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	386	450	547
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	19 757	19 821	19 918

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.32:3 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 178 802		sparande	171 036
2009	Anslag	1 272 466	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 272 466	1	prognos	1 256 812
2010	Förslag	1 398 045
2011	Beräknat	1 401 489	2

2012	Beräknat	1 333 769	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 390 286 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 315 432 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	634	732	- 98

Prognos 2009	0	600	680	- 80

Budget 2010	0	620	700	- 80


Tabell 9.2:3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	237 246		245 706	- 8 460
(varav tjänsteexport)	41 645		41 645	0

Prognos 2009	245 000		246 000	- 1 000
(varav tjänsteexport)	40 000		40 000	0

Budget 2010	246 500		248 500	- 2 000
(varav tjänsteexport)	41 500		41 500	0

Regeringens överväganden

Uppsala universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 171 miljoner kronor.

152

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 82 866 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås vidare ökas med 1 043 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 ökade läkarutbildningen med ytterligare 13 helårsstudenter årligen. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Som en konsekvens av utbyggnaden 2009 föreslås att anslaget minskas med 881 000 kronor för att kompensera landstingen. Vidare får universitetet inom sina ramar utöka läkarutbildningen med ytterligare 15 helårsstudenter fr.o.m. 2010.

Anslaget föreslås minskas permanent med 4 050 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 7 950 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 385 713

Särskilda åtaganden
– nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik	1 772

– internationell lärarfortbildning	8 290

– sekretariatet för Östersjöuniversitetet	2 270
Summa	1 398 045

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 276 516	1 276 516	1 276 516
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	42 551	53 181	60 939
Beslut	78 978	71 792	-3 686

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 398 045	1 401 489	1 333 769

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.42:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 372 078		sparande	0
2009	Anslag	1 397 506	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 397 506	1	prognos	1 397 506
2010	Förslag	1 650 212
2011	Beräknat	1 705 710	2

2012	Beräknat	1 784 562	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 692 075 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 760 027 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

I enlighet med vad som bedömdes om fördelning av medel i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås att anslaget ökas med 104 529 000 kronor.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 41 496 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till

153

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås öka med 697 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 59 400 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovationspropositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Uppsala universitet, som huvudsökande, för följande strategiska områden.

-Cancer med 5 600 000 kronor tillsammans med Umeå universitet (40 procent), Stockholms universitet (5 procent) och Kungl. Tekniska högskolan (5 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 600 000 kronor och för 2012 med ytterligare 9 400 000 kronor.

-Energi med 14 800 000 kronor tillsammans

med Kungl. Tekniska högskolan (48 procent), Sveriges lantbruksuniversitet (10 procent) och Lunds universitet (6 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 16 800 000 kronor och för 2012 med ytterligare 20 400 000 kronor.

-E-vetenskap med 10 000 000 kronor

tillsammans	med	Lunds	universitet
(35 procent)	och	Umeå	universitet

(20 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 12 000 000 kronor.

-Molekylär biovetenskap med 15 000 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 11 400 000 kronor och för 2012 med ytterligare 17 100 000 kronor.

-Politiskt viktiga geografiska regioner med 6 000 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 2 000 000 kronor.

-Säkerhet och krisberedskap med 3 000 000

kronor tillsammans med Karlstads universitet (17,8 procent) och Försvars- högskolan (17,8 procent). För 2011 beräknas anslaget beräknas öka med ytterligare 5 400 000 kronor och för 2012 med ytterligare 3 000 000 kronor.

-Vårdforskning med 5 000 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 5 000 000.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:4 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			1 624 749
Nationellt kunskapscentrum för frågor om
mäns våld mot kvinnor			25 463
Summa			1 650 212


Tabell 9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 397 506	1 397 506	1 397 506
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	46 584	58 221	66 715
Beslut	206 122	249 983	320 342

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 650 212	1 705 710	1 784 562

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.52:5 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 588 590		sparande	152 591
2009	Anslag	1 689 472	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 689 472	1	prognos	1 661 397
2010	Förslag	1 762 940

2011	Beräknat	1 767 259	2
2012	Beräknat	1 767 718	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 753 131 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 743 414 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

154

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	1 512	1 916	- 404

Prognos 2009	0	1 900	1 900	0

Budget 2010	0	2 000	2 000	0

Tabell 9.2:5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	209 231		221 964	- 12 733
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Prognos 2009	245 000		251 000	- 6 000
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Budget 2010	240 000		240 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Regeringens överväganden

Lunds universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 152,6 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 17 769 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås vidare ökas med 1 043 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 har läkarutbildningen utökats med ytterligare 28 helårsstudenter årligen. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Som en konsekvens av utbyggnaden 2009 föreslås att anslaget minskas med 1 897 000 kronor för att kompensera landstingen.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16


Anslaget	föreslås		minskas permanent		med
7 109 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 9 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			1 735 966

Särskilda åtaganden

- nationellt resurscentrum i fysik			1 283
- trafikflygarutbildning			22 896

- omhändertagande av arkeologiska fynd			2 795

Summa			1 762 940

Tabell 9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 696 581	1 696 581	1 696 581
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	56 553	70 681	80 992
Beslut	9 806	-3	-9 855

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 762 940	1 767 259	1 767 718

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

155

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.62:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 368 013		sparande	0
2009	Anslag	1 513 365	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 513 365	1	prognos	1 513 365
2010	Förslag	1 694 820
2011	Beräknat	1 738 278	2

2012	Beräknat	1 826 919	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 724 382 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 801 803 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

I enlighet med vad som bedömdes om fördelningen av medel i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås att anslaget ökas med 113 403 000 kronor.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 46 335 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås öka med 20 071 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 75 200 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Lunds universitet, som huvudsökande, för följande strategiska områden.

-Cancer med 4 800 000 kronor tillsammans med Göteborgs universitet (30 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 3 900 000 kronor och för 2012

med ytterligare 8 100 000 kronor.

- Diabetes med 8 000 000 kronor tillsammans med Uppsala universitet

(30 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 6 500 000 kronor och för 2012 med ytterligare 13 500 000 kronor.

-Effekter på naturresurser, ekosystem-

tjänster och		biologisk mångfald		med
12 000 000		kronor	tillsammans	med
Göteborgs	universitet		(22 procent).	För

2011 beräknas anslaget öka med ytterligare

4 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 8 000 000 kronor.

-Epidemiologi med 6 000 000 kronor tillsammans med Uppsala universitet (40 procent). För 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor.

-Klimatmodeller med 2 900 000 kronor tillsammans med Göteborgs universitet (20 procent), Linnéuniversitetet (genom

Högskolan i Kalmar, 5 procent), Chalmers tekniska högskola (5 procent) och Kungl. Tekniska högskolan (5 procent). För 2011


beräknas		anslaget		öka	med	ytterligare
2 900 000		kronor		och	för	2012	med
ytterligare 2 900 000 kronor.
- Nanovetenskap och					nanoteknik		med
11 500 000		kronor. För 2011 beräknas
anslaget	öka		med	ytterligare		2 500 000
kronor	och		för	2012	med	ytterligare

13 000 000 kronor.

-Neurovetenskap, inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar, med 10 000 000

kronor tillsammans med Göteborgs universitet (3 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 6 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 12 000 000 kronor.

-Politiskt viktiga geografiska regioner med 9 000 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 3 000 000 kronor.

-Stamceller och regenerativ medicin med

11 000 000 kronor tillsammans med Uppsala universitet (20 procent). För 2011

beräknas	anslaget	öka	med	ytterligare
4 000 000	kronor	och	för	2012 med

ytterligare 14 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

156

Tabell 9.2:6 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			1 694 820
Summa			1 694 820


Tabell 9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 513 365	1 513 365	1 513 365
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	50 446	63 048	72 245
Beslut	131 009	161 865	241 309

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 694 820	1 738 278	1 826 919

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.72:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 631 859		sparande	0
2009	Anslag	1 678 871	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 678 871	1	prognos	1 678 871
2010	Förslag	1 764 834

2011	Beräknat	1 781 054	2
2012	Beräknat	1 775 133	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 766 815 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 750 727 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	1 431	1 608	1 913	- 305

Prognos 2009	1 600	1 800	1 875	- 75

Budget 2010	1 600	1 800	1 875	- 75

Tabell 9.2:7 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	269 062		277 567	- 8 505
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Prognos 2009	271 500		271 000	500
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Budget 2010	275 000		275 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Regeringens överväganden

Göteborgs universitet har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 43,8 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 22 630 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås vidare ökas med 1 043 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 ökade läkarutbildningen med ytterligare 13 helårsstudenter årligen. Det föreslås därför att anslaget ökas med 1 641 000 kronor. Vidare föreslås anslaget öka med 1 368 000 kronor med anledning av den utbyggnad av tandläkar-

157

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningen som det gjordes en bedömning om i budgetpropositionen för 2009.


Anslaget föreslås			öka permanent			med
12 752 000 kronor		i	enlighet	med		de
omfördelningar	av		anslagsmedel		mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183). Vidare föreslås att anslaget ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som presenterades i budgetpropositionen för 2009.

För 2011 beräknas anslaget öka med 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning.

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 2 600 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 761 128

Särskilt åtagande

- nationellt resurscentrum i matematik	3 706
Summa	1 764 834

Tabell 9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 666 119	1 666 119	1 666 119
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	55 538	69 413	79 538
Beslut	39 434	41 170	25 098

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 764 834	1 781 054	1 775 133

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.82:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 108 767		sparande	0
2009	Anslag	1 140 014	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 140 014	1	prognos	1 140 014
2010	Förslag	1 285 310
2011	Beräknat	1 305 668	2

2012	Beräknat	1 313 285	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 295 230 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 295 230 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

I budgetpropositionen för 1997 föreslog regeringen att ett sekretariat för genusforskning skulle inrättas och att medel skulle tillföras Göteborgs universitet för ändamålet. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100). I propositionen gjordes vidare bedömningen att sekretariatet borde förläggas till Göteborgs universitet och ges ställning som en självständig inrättning. Sekretariatet för genusforskning finns som en särskild inrättning vid Göteborgs universitet. Sekretariatet ska enligt förordningen (1997:61) om ett sekretariat för genusforskning, med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av ett genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. I en skrivelse till regeringen (U2009/5188/UH) har Göteborgs universitet påtalat att den organisatoriska konstruktionen av sekretariatet försvårar för universitetets ledning att integrera och styra verksamheten. Universitetet understryker dock att den verksamhet som bedrivs vid sekretariatet är angelägen och av hög kvalitet och anhåller om att förordningen (1997:61) om ett sekretariat för genusforskning upphör samt att sekretariatets uppgifter kvarstår som ett särskilt uppdrag till Göteborgs universitet.

158

Regeringens bedömning

Regeringen delar uppfattningen att det är angeläget att sekretariatet finns kvar och att den verksamhet som sekretariatet bedriver även i framtiden fortgår. Regeringen ser dock inte något behov av föreskrifter i förordning för styrningen av verksamheten vid sekretariatet utan bedömer att detta i stället bör ske genom ett uppdrag till universitetet. Att den särskilda uppgift som sekretariatet har bör ingå som en del i universitetets verksamhet är i linje med regeringens övergripande målsättning att minska den politiska detaljstyrningen av universitetens och högskolornas verksamhet. Det innebär att ansvaret för verksamheten blir tydligare och att den omfattas av de krav som ställs på högskoleverksamhet i övrigt.

I en skrivelse till regeringen (U2009/4879/UH) har representanter för Sekretariatet för genusforskning framfört invändningar mot avsikten att upphäva förordningen om ett sekretariat för genusforskning, eftersom de befarar att sekretariatets nationella uppdrag riskerar att försvinna om verksamheten förs över till ett lärosäte. Som tidigare nämnts avser regeringen i linje med Göteborgs universitets begäran att uppdra åt Göteborgs universitet att i ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning inom ramen för ett sekretariat för genusforskning.

Sekretariatet för genusforskning finansieras i dag via Göteborgs universitets anslag för forskning och forskarutbildning. Regeringen föreslår inte några förändringar avseende finansieringen som följd av en förändring av sekretariatets ställning som en särskild inrättning.

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 29 705 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås minska med 4 950 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 10 000 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Göteborgs universitet för det strategiska området Vårdforskning. För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 10 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:8 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	1 274 975

Havsmiljöinstitutet	10 335

Summa	1 285 310

Tabell 9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 140 014	1 140 014	1 140 014
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	38 001	47 494	54 422
Beslut	107 295	118 160	118 849

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 285 310	1 305 668	1 313 285

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

159

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.92:9 Stockholms universitet: utgången av budgetåret ett anslagssparande om

Grundutbildning

2,49 miljoner kronor.

Tabell 9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 374 345		sparande	249 753
2009	Anslag	1 550 033	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 550 033	1	prognos	1 495 186
2010	Förslag	1 641 576
2011	Beräknat	1 648 184	2

2012	Beräknat	1 628 793	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 635 008 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 606 401 tkr i 2010 års prisnivå

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt –
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	3 508	3 933	4 436	- 503

Prognos 2009	3 548	3 978	4 600	- 622

Budget 2010	3 670	4 115	4 758	- 643

Tabell 9.2:9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt–
			kostnad)

Utfall 2008	217 182	207 848	9 334
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	213 540	211 672	1 868
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	220 886	218 954	1 932
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 35 750 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Vidare föreslås att anslaget ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budget- propositionen för 2009.

Anslaget föreslås minskas permanent med 11 439 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:9, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning. Vidare beräknas anslaget för 2011 tillfälligt minska med 7 200 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Regeringen föreslår att de medel som tidigare år anvisats under en särskild anslagspost avseende universitets samarbete för att bredda och fördjupa samarbete inom lärarutbildningen med Danshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Konstfack och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm i stället ska ingå i universitetets takbelopp. För att fortsatt ge ekonomiska förutsättningar för de samarbeten som bedrivs föreslås universitetet ges möjlighet att inom ramen av tilldelat takbelopp få avräkna ett högsta antal helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena dans, idrott, musik och konst.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Regeringens överväganden

Stockholms universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

160

Tabell 9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			1 594 888

Särskilda åtaganden

- nationellt resurscentrum i kemi			1 277

- stöd till studenter med funktionshinder inkl.
teckentolkning			27 841

- tolk- och översättarinstitutet			12 029
- utveckling av lärarutbildning för dövas och
hörselskadades behov			2 222
- särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande
svenska som andra språk och svenskundervisning för
invandrare			3 319

Summa			1 641 576

Tabell 9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	1 561 472	1 561 472	1 561 472
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	52 050	65 053	74 542
Beslut	24 311	17 307	-11 598
Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 641 576	1 648 184	1 628 793

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.102:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 169 604		sparande	0
2009	Anslag	1 189 608	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 189 608	1	prognos	1 189 608
2010	Förslag	1 335 642

2011	Beräknat	1 359 205	2

2012	Beräknat	1 379 336	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 348 340 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 360 372 tkr i 2010 års prisnivå

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget finansierar även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 28 590 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

Vidare	föreslås	att	anslaget ökas	med
1 727 000	kronor	med	anledning av	att

Lärarhögskolan i Stockholm uppgått i Stockholms univesitet.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 19 000 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovationspropositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Stockholms universitet, som huvudsökande, för följande strategiska områden.

-Effekter på naturresurser, ekosystem-

tjänster	och	biologisk		mångfald med
8 000 000	kronor.		För	2011	beräknas
anslaget	öka	med	ytterligare		4 000 000
kronor och		för 2012		med	ytterligare
4 000 000 kronor.
- Havsmiljöforskning			med		4 900 000

kronor. För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 2 700 000 kronor och för 2012 med ytterligare 2 100 000 kronor.

-Klimatmodeller med 6 100 000 kronor tillsammans med Kungl. Tekniska

högskolan	(10 procent).	För	2011
beräknas	anslaget öka med	ytterligare

161

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 100 000 kronor och för 2012 med ytterligare 6 100 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:10 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			1 335 642
Summa			1 335 642


Tabell 9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2010-2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	1 189 608	1 189 608	1 189 608
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	39 655	49 561	56 791
Beslut	106 379	120 036	132 937

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 335 642	1 359 205	1 379 336

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.112:11 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 071 063		sparande	165 032
2009	Anslag	1 147 672	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 147 672	1	prognos	1 065 374
2010	Förslag	1 209 598

2011	Beräknat	1 214 166	2
2012	Beräknat	1 207 954	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 204 459 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 191 347 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	410	448	527	- 79

Prognos 2009	590	660	660	0

Budget 2010	495	555	555	0

Tabell 9.2:11 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	(intäkt–
				kostnad)

Utfall 2008	247 000		240 000	7 000
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Prognos 2009	250 000		255 000	- 5000
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Budget 2010	255 000		260 000	- 5 000
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Regeringens överväganden

Umeå universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 165 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 19 500 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås vidare ökas med 2 608 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med 20 helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 ökade läkarutbildningen med ytterligare 17 helårsstudenter årligen. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Som en konsekvens av utbyggnaden 2009 föreslås att anslaget minskas med 1 152 000 kronor för att kompensera landstingen.

162

Vidare gjordes bedömningen i budget- propositionen för 2009 att tandläkarutbildningen bör byggas ut med 15 helårsstudenter årligen, som universitetet ska finansiera inom ram. Som en konsekvens av utbyggnaden 2009 föreslås att anslaget minskas med 1 030 000 kronor för att kompensera landstingen.

Anslaget föreslås ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för 2009.

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 6 100 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vidare beräknas anslaget för 2011 öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning.

Ett tiotal lärosäten har i dag utbildningar som finansieras med ersättningsbeloppet för utbildningsområdet design. Förutom dessa har regeringen i budgetpropositionen för 2007 föreslagit, vilket riksdagen godkänt, att Kungl. Tekniska högskolan, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB vad gäller sådan utbildning som leder till arkitektexamen ges möjlighet att avräkna ett visst högsta antal av dessa studenter mot utbildningsområdet design. Umeå universitet har tillstånd att examinera arkitekter och universitetet har påbörjat utbildning som leder till arkitektexamen som kommer att vara fullt utbyggd 2014. Regeringen avser därför att öka Umeå universitets möjligheter att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design med 56 helårsstudenter respektive helårsprestationer. För 2014 bör gälla att universitetet ges möjlighet att avräkna ytterligare 34 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 189 754

Särskilda åtaganden
- decentraliserad utbildning	10 916

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 620

- bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet	2 308

Summa	1 209 598

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 147 672	1 147 672	1 147 672
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	38 257	47 814	54 788
Beslut	19 926	14 328	1 116

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 209 598	1 214 166	1 207 954

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.122:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	787 272		sparande	0
2009	Anslag	801 861	1	Utgifts-
2009	Anslag	801 861	1	prognos	801 861
2010	Förslag	903 571
2011	Beräknat	928 352	2

2012	Beräknat	954 268	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 920 931 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 941 149 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Anslaget föreslås vidare öka med ytterligare 19 192 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till

163

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 20 300 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Umeå universitet, som huvud- sökande, för följande strategiska områden.

-Energi med 16 200 000 kronor tillsammans


med	Luleå		tekniska			universitet
(36,8 procent)			och	Sveriges		lantbruks-
universitet		(18,4 procent).				För	2011
beräknas		anslaget		öka	med	ytterligare
15 200 000		kronor		och	för	2012	med

ytterligare 18 600 000 kronor.

-Havsmiljöforskning med 4 100 000 kronor tillsammans med Linnéuniversitetet (genom Högskolan i Kalmar, 40 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 2 300 000 kronor och för 2012

med ytterligare 1 900 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:12 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			903 571

Summa			903 571


Tabell 9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2010 – 2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	801 861	801 861	801 861
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	26 730	33 407	38 280
Beslut	74 980	93 084	114 127

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	903 571	928 352	954 268

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.132:13 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	1 157 504		sparande	126 671
2009	Anslag	1 248 806	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 248 806	1	prognos	1 195 206
2010	Förslag	1 294 723
2011	Beräknat	1 303 568	2

2012	Beräknat	1 314 020	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 293 147 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 295 955 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt –
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	654	906	- 252

Prognos 2009	0	660	660	0

Budget 2010	0	670	670	0

Tabell 9.2:13 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt –
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	124 768		127 008	- 2 240
(varav tjänsteexport)	6 095		5 145	950

Prognos 2009	130 000		130 000	0
(varav tjänsteexport)	6 000		6 000	0

Budget 2010	132 000		132 000	0
(varav tjänsteexport)	6 000		6 000	0

Regeringens överväganden

Linköpings universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

164

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 1,26 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärar- utbildning i budgetpropositionen för 2009.

Anslaget föreslås öka med 1 043 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 ökade läkarutbildningen med ytterligare 10 helårsstudenter årligen. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Som en konsekvens av utbyggnaden 2009 föreslås att anslaget minskas med 677 000 kronor för att kompensera landstingen. Vidare får universitetet inom sina ramar utöka läkarutbildningen med ytterligare 15 helårsstudenter fr.o.m. 2010.

Anslaget föreslås minskas permanent med 5 394 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning. Vidare beräknas anslaget för 2011 tillfälligt minska med 2 500 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 292 958

Särskilt åtagande

- nationellt resurscentrum i teknik	1 765
Summa	1 294 723

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 254 200	1 254 200	1 254 200
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	41 808	52 252	59 874
Beslut	-5 028	-7 237	-4 432

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 294 723	1 303 568	1 314 020

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.142:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	560 804		sparande	0
2009	Anslag	571 197	1	Utgifts-
2009	Anslag	571 197	1	prognos	571 197
2010	Förslag	670 239
2011	Beräknat	689 040	2

2012	Beräknat	716 660	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 683 532 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 706 807 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 14 400 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på

165

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås minskas med 736 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 29 300 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Linköpings universitet, som huvud- sökande, för följande strategiska områden.

-IT och mobil kommunikation, inklusive

framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem, med 17 300 000 kronor tillsammans med Lunds universitet (45 procent), Blekinge tekniska högskola (5 procent) och Högskolan i Halmstad (5 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 3 800 000 kronor och för 2012 med ytterligare 9 600 000 kronor.

-Materialvetenskap, inklusive funktionella

material, med 10 000 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 6 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 12 000 000 kronor.

-Säkerhet och krisberedskap med 2 000 000 kronor tillsammans med Kungl. Tekniska

högskolan (10 procent) och Chalmers tekniska högskola (3 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 3 600 000 kronor och för 2012 med ytterligare 2 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:14 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	670 239

Summa	670 239

Tabell 9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	571 197	571 197	571 197
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	19 040	23 796	27 268
Beslut	80 002	94 047	118 195

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	670 239	689 040	716 660

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.152:15 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Karolinska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	617 283		sparande	0
2009	Anslag	637 146	1	Utgifts-
2009	Anslag	637 146	1	prognos	637 146
2010	Förslag	700 692
2011	Beräknat	708 488	2

2012	Beräknat	680 668	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 702 824 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 671 310 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:15 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	471 250	461 320	9 930
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	615 000	615 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2010	525 000	525 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

166

Regeringens överväganden

Karolinska institutet har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 34 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Karolinska institutet har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 43 901 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas med 1 043 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budget- propositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Med anledning av budgetpropositionen för 2009 ökade läkarutbildningen med ytterligare 29 helårsstudenter årligen. Det föreslås därför att anslaget ökas med 3 660 000 kronor.

Vidare gjordes bedömningen i budgetpropositionen för 2009 att tandläkarutbildningen bör byggas ut med 10 helårsstudenter årligen, vilket innebär att anslaget föreslås ökas med 3 069 000 kronor.

Anslaget föreslås ökas med 2 742 000 kronor till följd av den utökning av antalet helårsstudenter med 7,5 på psykologi- utbildningen som skett i enlighet med vad som presenterats i 2009 års tilläggsproposition.

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 11 400 000 kronor på grund av att Karolinska institutets tillstånd att utfärda sjuksköterske- examen har återkallats.

För 2011 beräknas anslaget minska med 6 208 000 kronor för att finansiera sjuk- sköterskeutbildning vid de enskilda utbildnings- anordnarna i Stockholm. Vidare beräknas anslaget tillfälligt minska med 2 100 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			608 969

Särskilda åtaganden

- tandvårdscentral			87 305

- prov efter läkares allmäntjänstgöring			4 418
Summa			700 692


Tabell 9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	636 461	636 461	636 461
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	21 216	26 516	30 383
Beslut	51 673	57 727	23 401

Överföring till/från andra
anslag	-8 658	-12 217	-9 578

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	700 692	708 488	680 668

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.162:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	892 107		sparande	0
2009	Anslag	908 640	1	Utgifts-
2009	Anslag	908 640	1	prognos	908 640
2010	Förslag	1 131 761

2011	Beräknat	1 166 932	2
2012	Beräknat	1 231 690	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 157 603 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 214 756 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden

Resursfördelning

I enlighet med vad som bedömdes om fördelningen av medel i propositionen Ett lyft

167

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås att anslaget ökas med 86 448 000 kronor.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 35 086 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av redan tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås ökas med 19 699 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 51 600 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Karolinska institutet, som huvud- sökande, för följande strategiska områden.

-Cancer med 5 600 000 kronor. För 2011

beräknas	anslaget	öka	med	ytterligare
4 550 000	kronor	och	för	2012 med
ytterligare 9 450 000 kronor.
- Diabetes	med	8 000 000		kronor
tillsammans med		Umeå		universitet
(15 procent). För 2011 beräknas anslaget
öka med ytterligare 6 500 000 kronor och
för 2012	med ytterligare			13 500 000
kronor.

-Epidemiologi med 6 000 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor.

-Neurovetenskap, inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar, med 10 000 000 kronor tillsammans med Umeå universitet

(10 procent) och Kungl. Tekniska högskolan (4 procent). För 2011 beräknas

anslaget	öka	med	ytterligare	6 000 000
kronor	och	för	2012 med	ytterligare
12 000 000 kronor.

-Stamceller och regenerativ medicin med 12 000 000 kronor. För 2011 beräknas

anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 14 000 000 kronor.

-Vårdforskning med 10 000 000 kronor tillsammans med Umeå universitet (20 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 5 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 5 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:16 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	1 131 761
Summa	1 131 761

Tabell 9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	908 640	908 640	908 640
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	30 288	37 855	43 377
Beslut	192 833	220 437	279 673
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 131 761	1 166 932	1 231 690

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.172:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	933 313		sparande	131 898
			1	Utgifts-
2009	Anslag	982 424	1	prognos	961 843
2010	Förslag	1 079 314

2011	Beräknat	1 070 212	2

2012	Beräknat	1 029 485	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 061 656 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 015 331 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

168

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:17 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	133 687	134 358	- 671
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	134 000	137 300	- 3 300
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	144 000	147 000	- 3 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 131,9 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 63 983 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.


Anslaget	föreslås		minskas permanent		med
4 760 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) .

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 17 800 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 079 314

Summa	1 079 314

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	987 184	987 184	987 184
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	32 907	41 128	47 127
Beslut	59 223	41 900	-4 826

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	1 079 314	1 070 212	1 029 485

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2.Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.182:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	748 396		sparande	0
2009	Anslag	762 265	1	Utgifts-
2009	Anslag	762 265	1	prognos	762 265
2010	Förslag	930 727
2011	Beräknat	991 028	2

2012	Beräknat	1 076 609	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 983 105 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 1 061 808 tkr i 2010 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

169

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 19 886 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 82 200 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Kungl. Tekniska högskolan, som huvudsökande, för följande strategiska områden.

-E-vetenskap med 10 000 000 kronor

tillsammans	med	Linköpings	universitet
(27 procent),	Stockholms		universitet
(27 procent)	och	Karolinska	institutet

(8 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 8 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 12 000 000 kronor.

-IT och mobil kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem med 18 700 000 kronor tillsammans med Stockholms universitet (10 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 200 000 kronor och för 2012 med ytterligare 10 400 000 kronor.

-Molekylär biovetenskap med 35 000 000 kronor tillsammans med Karolinska institutet (33,3 procent) och Stockholms

universitet	(33,3 procent).			För	2011
beräknas	anslaget	öka	med	ytterligare
26 600 000	kronor	och	för	2012	med

ytterligare 39 900 000 kronor.

-Produktionsteknik med 9 500 000 kronor tillsammans med Mälardalens högskola (25 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 5 500 000 kronor.

-Transportforskning med 9 000 000 kronor tillsammans med Linköpings universitet (21 procent). För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 10 000 000 kronor och för 2012 med ytterligare 12 000 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			930 727
Summa			930 727


Tabell 9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	762 265	762 265	762 265
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	25 409	31 757	36 389
Beslut	143 053	197 006	277 955

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	930 727	991 028	1 076 609

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.192:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	517 738		sparande	157 920
2009	Anslag	608 306	1	Utgifts-
2009	Anslag	608 306	1	prognos	509 754
2010	Förslag	630 519

2011	Beräknat	634 150	2
2012	Beräknat	639 309	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 629 081 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 630 519 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

170

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	608	749	- 141

Prognos 2009	0	800	900	- 100

Budget 2010	0	850	900	- 50

Tabell 9.2:19 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	125 408		126 850	- 1 442
(varav tjänsteexport)	4 839		4 550	289

Prognos 2009	120 000		119 000	1 000
(varav tjänsteexport)	4 000		4 000	0

Budget 2010	120 000		119 000	1 000
(varav tjänsteexport)	4 000		4 000	0

Regeringens överväganden

Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 158 miljoner kronor.

Regeringen gör bedömningen att utifrån de underlag universitet fortlöpande har redovisat att det särskilda åtagandet avseende utbildning i rymdvetenskap som är förlagd till Kiruna kvarstår tills vidare som ett särskilt åtagande.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 1 600 000 kronor för att finansiera uppdraget att bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete om dans i skolan och dans som lärande. Uppdraget ska bygga vidare på den kompetens och på de erfarenheter som har utvecklats inom lärarutbildningen med inriktning dans vid Musikhögskolan i Piteå samt genom samarbetet mellan Luleå tekniska universitet (Musikhögskolan i Piteå) och det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan.

Anslaget föreslås minskas permanent med 10 070 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 1 450 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			602 153

Särskilda åtaganden

- decentraliserad utbildning			20 146

- utbildning i rymdvetenskap förlagd till Kiruna			6 620
- utvecklingsmedel för dans i skolan och dans som
lärande			1 600
Summa			630 519


Tabell 9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	618 376	618 376	618 376
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	20 613	25 762	29 521
Beslut	-8 470	-9 988	-8 589

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	630 519	634 150	639 309

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

171

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.202:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	278 487		sparande	0
2009	Anslag	283 648	1	Utgifts-
2009	Anslag	283 648	1	prognos	283 648
2010	Förslag	310 169
2011	Beräknat	320 369	2

2012	Beräknat	329 937	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 317 807 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 325 402 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 5 326 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 6 000 000 kronor för strategiska forsknings- områden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovations- propositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Luleå tekniska universitet för det strategiska området Hållbart utnyttjande av naturresurser. För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 7 700 000 kronor och för 2012 med ytterligare 7 700 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			310 169
Summa			310 169


Tabell 9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	283 648	283 648	283 648
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 455	11 817	13 540
Beslut	17 066	24 904	32 749

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	310 169	320 369	329 937

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.212:21 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	496 760		sparande	81 024
2009	Anslag	528 580	1	Utgifts-
2009	Anslag	528 580	1	prognos	525 010
2010	Förslag	594 676

2011	Beräknat	594 813	2
2012	Beräknat	560 215	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 590 058 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 552 513 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

172

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	0	334	369	- 35

Prognos 2009	0	480	506	- 26

Budget 2010	0	480	480	0

Tabell 9.2:21 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	60 356	60 357	- 1
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	56 500	56 000	500
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2010	62 000	61 500	500
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Karlstads universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 81 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 47 329 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås öka med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för 2009.

Anslaget föreslås minskas permanent med 4 149 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslaget föreslås minskas med 2 734 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkar- och läkarutbildning som presenterades i budgetpropositionen för 2009.

För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning. För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 2 500 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			594 676

Summa			594 676


Tabell 9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	532 729	532 729	532 729
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17 758	22 194	25 432
Beslut	40 446	35 538	-2 324

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	594 676	594 813	560 215

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

173

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.222:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	175 196		sparande	0
2009	Anslag	178 443	1	Utgifts-
2009	Anslag	178 443	1	prognos	178 443
2010	Förslag	187 114
2011	Beräknat	188 622	2

2012	Beräknat	189 723	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 187 114 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 187 114 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 2 229 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	187 114
Summa	187 114

Tabell 9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	178 443	178 443	178 443
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 949	7 435	8 520
Beslut	2 722	2 744	2 760

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	187 114	188 622	189 723

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.232:23 LinnéuniversitetetV: Grundutbildning

Tabell 9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linnéuniversitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall			sparande	0
2009	Anslag	0	1	Utgifts-
2009	Anslag	0	1	prognos	0
2010	Förslag	959 394
2011	Beräknat	965 386	2

2012	Beräknat	953 518	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition

2Motsvarar 956 796 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 939 968 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

V Nytt anslag uppförs.

174

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	0	0	0

Prognos 2009	0	0	0	0

Budget 2010	0	1 300	1 350	- 50

Tabell 9.2:23 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	0		0	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Prognos 2009	0		0	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Budget 2010	135 000		135 000	0
(varav tjänsteexport)	25 000		25 000	0

Regeringens förslag: Benämningen Växjö universitet och Högskolan i Kalmar utgår ur bilagan till högskolelagen (1992:1434) och det nya universitetets avsedda benämning, Linnéuniversitetet, förs in.

Skälen för regeringens förslag: Det ankommer på regeringen att föreskriva om benämningen för universitet och högskolor med statlig huvudman. Föreskrifter om detta finns i bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100). I en bilaga till högskolelagen (1992:1434), som träder i kraft den 1 januari 2010, anges de universitet och högskolor med statlig huvudman som får utfärda en gemensam examen. I bilagan anges bl.a. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 har riksdagen godkänt att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet fr.o.m. den 1 januari 2010 (bet. 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131). Regeringen avser att föreskriva att det nya universitetet ska benämnas Linnéuniversitetet från och med 2010. Mot denna bakgrund föreslås att bilagan till högskolelagen ändras på så sätt att de nuvarande benämningarna utgår

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och den avsedda benämningen på det nya universitetet förs in. Förslaget till ändring innebär även att det nya universitetet enligt 1 kap. 18 § högskolelagen, som också träder i kraft den 1 januari 2010, får överlåta förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning till ett utländsk lärosäte.

Riksdagens	förordnande	ska därför enligt
10 kap. 5 §	fjärde stycket	regeringsformen ske

genom beslut som minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig om eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Ytterligare förslag till ändring i bilagan behandlas under anslagen 2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning.

Regeringens överväganden

Såväl Växjö universitet som Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Växjö universitet redovisade vid utgången av budgetåret 2008 ett anslagssparande om 83,3 miljoner kronor.

Högskolan i Kalmar redovisade vid utgången av budgetåret 2008 ett anslagssparande om 82,2 miljoner kronor.

Resursfördelning

Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande till regeringens förslag om att låta verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gå samman och bilda ett nytt universitet, Linnéuniversitetet, överförs grundutbildningsresurser från dessa båda lärosäten till detta anslag. Totalt föreslås 942 040 000 kronor överföras från dessa anslag.

Anslaget föreslås 2010 öka med 20 000 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Vidare föreslås anslaget ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för

2009.
Anslaget	föreslås		minskas permanent		med
6 389 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om-

175

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning. Vidare beräknas anslaget för 2011 tillfälligt minska med 3 200 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			945 588

Särskilda åtaganden
- fortbildning för journalister			9 616

- utrustning till sjöbefälsutbildningen			4 190

Summa			959 394

Tabell 9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	13 611	10 533	-6 481
Överföring till/från andra
anslag	945 783	954 853	959 999
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	959 394	965 386	953 518

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.242:24 LinnéuniversitetetVI: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linnéuniversitetet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall			sparande	0
2009	Anslag	0	1	Utgifts-
2009	Anslag	0	1	prognos	0
2010	Förslag	262 170
2011	Beräknat	264 285	2

2012	Beräknat	265 825	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 262 172 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 262 170 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande till regeringens förslag om att låta verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gå samman och bilda ett nytt universitet, som avses benämnas Linnéuniversitetet, överförs forskningsresurser från dessa båda lärosäten till detta anslag. Totalt föreslås 254 499 000 kronor överföras från dessa anslag.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 3 487 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

VI Nytt anslag uppförs.

176

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			262 170
Summa			262 170


Tabell 9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	7 671	7 733	7 778

Överföring till/från andra
anslag	254 499	256 552	258 047

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	262 170	264 285	265 825

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.252:25 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	539 862		sparande	122 871
			1	Utgifts-
2009	Anslag	612 671	1	prognos	588 740
2010	Förslag	666 268

2011	Beräknat	668 016	2

2012	Beräknat	646 481	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 662 676 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 637 593 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	657	765	- 108

Prognos 2009	0	725	1 097	- 372

Budget 2010	0	800	1 162	- 362

Tabell 9.2:25 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008		30 221	29 438	783
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		31 500	31 300	200
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		32 000	31 700	300
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Örebro universitet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 122,9 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 ökas med 29 250 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för 2009.

Anslaget föreslås minskas permanent med 5 446 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget öka med ytterligare 579 000 kronor till följd av

177

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

regeringens satsning på speciallärarutbildning. Vidare beräknas anslaget för 2011 tillfälligt minska med 4 200 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			662 374

Särskilda åtaganden

- lokalisering av verksamhet till Grythyttan			3 574

- nätverksadministration och utveckling av
skolledarutbildning			320

Summa			666 268

Tabell 9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	618 117	618 117	618 117
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	20 604	25 751	29 508
Beslut	23 804	19 796	-5 522
Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	666 268	668 016	646 481

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.262:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	182 698		sparande	0
2009	Anslag	186 084	1	Utgifts-
2009	Anslag	186 084	1	prognos	186 084
2010	Förslag	203 492
2011	Beräknat	205 132	2

2012	Beräknat	206 329	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 203 492 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 203 492 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 3 831 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	203 492
Summa	203 492

178

Tabell 9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	186 084	186 084	186 084
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 203	7 753	8 884
Beslut	11 205	11 295	11 361

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	203 492	205 132	206 329

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.272:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning

Tabell 9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	408 117		sparande	157 910
2009	Anslag	509 125	1	Utgifts-
2009	Anslag	509 125	1	prognos	457 428
2010	Förslag	520 997
2011	Beräknat	518 265	2

2012	Beräknat	507 230	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 514 122 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 500 256 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008	0	390	390	0

Prognos 2009	0	450	450	0

Budget 2010	0	475	475	0

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:27 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	12 188	12 634	-446
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2009	14 000	14 500	-500
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	15 000	15 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Mittuniversitetet har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 158 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås minska med 5 430 000 kronor för att finansiera del av den utbyggnad av läkarutbildningen som presenterades i budgetpropositionen för 2009. Anslaget föreslås vidare minskas permanent med 9 918 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 1 500 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 10 139 000 kronor för att finansiera vissa satsningar som föreslås inom ramen för de tillfälliga platserna 2010 och 2011.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	520 997

Summa	520 997

179

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	519 043	519 043	519 043
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17 302	21 624	24 779
Beslut	-15 348	-22 402	-36 592

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	520 997	518 265	507 230

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.282:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	173 236		sparande	0
2009	Anslag	176 447	1	Utgifts-
2009	Anslag	176 447	1	prognos	176 447
2010	Förslag	187 143
2011	Beräknat	188 652	2

2012	Beräknat	189 752	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 187 143 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 187 143 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 2 538 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på

kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För universitetets del innebär det att anslaget föreslås minska med 4 887 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			187 143

Summa			187 143

Tabell 9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	176 447	176 447	176 447
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 882	7 352	8 424
Beslut	4 814	4 853	4 881
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	187 143	188 652	189 752

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.292:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	239 837		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	261 797	1	prognos	255 476
2010	Förslag	302 439

2011	Beräknat	299 177	2

2012	Beräknat	273 701	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 296 785 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 269 939 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

180

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	172	227	- 55

Prognos 2009	0	200	200	0

Budget 2010	0	200	200	0

Tabell 9.2:29 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2008		22 276	22 331	- 55
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		25 800	25 800	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		32 800	32 800	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 24,2 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av årets överprestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 32 500 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas permanent med 17 515 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 5 700 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			302 439

Summa			302 439


Tabell 9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	244 282	244 282	244 282
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 142	10 177	11 660
Beslut	50 015	44 718	17 759

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	302 439	299 177	273 701

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.302:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	75 592		sparande	0
2009	Anslag	76 993	1	Utgifts-
2009	Anslag	76 993	1	prognos	76 993
2010	Förslag	79 508

2011	Beräknat	80 149	2
2012	Beräknat	80 616	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 79 508 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 79 508 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

181

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 779 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För högskolans del innebär det att anslaget föreslås minska med 2 574 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs			79 508
Summa			79 508


Tabell 9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	76 993	76 993	76 993
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 567	3 208	3 676
Beslut	-52	-52	-53

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	79 508	80 149	80 616

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.312:31 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	750 830		sparande	121 690
2009	Anslag	810 908	1	Utgifts-
2009	Anslag	810 908	1	prognos	795 032
2010	Förslag	874 284
2011	Beräknat	879 909	2

2012	Beräknat	854 101	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 872 874 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 842 359 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:31 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	81 282	80 796	486
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	79 226	79 226	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2010	84 000	84 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Malmö högskola har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 121,7 miljoner kronor.

Resursfördelning

182

regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för 2009.

Anslaget föreslås minskas permanent med 3 097 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget öka med 579 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning.

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 2 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	810 206

Särskilt åtagande
- tandvårdscentral	64 078

Summa	874 284

Tabell 9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	814 005	814 005	814 005
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	27 133	33 912	38 858
Beslut	29 403	27 640	-3 140

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	874 284	879 909	854 101

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.322:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	88 487		sparande	0
2009	Anslag	90 127	1	Utgifts-
2009	Anslag	90 127	1	prognos	90 127
2010	Förslag	100 254
2011	Beräknat	101 062	2

2012	Beräknat	101 651	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 100 254 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 100 254 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 1 223 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För högskolans del innebär det att anslaget föreslås öka med 3 121 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	100 254
Summa	100 254

183

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	90 127	90 127	90 127
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 005	3 756	4 303
Beslut	7 122	7 179	7 221

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	100 254	101 062	101 651

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.332:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	511 327		sparande	123 398
2009	Anslag	577 625	1	Utgifts-
2009	Anslag	577 625	1	prognos	504 999
2010	Förslag	594 417
2011	Beräknat	593 473	2

2012	Beräknat	573 838	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 588 729 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 565 948 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	608	608	0
Prognos 2009	0	650	650	0

Budget 2010	0	650	650	0
Budget 2010		650	650	0

Tabell 9.2:33 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	28 473	28 492	- 19
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2009	30 200	31 200	- 1 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	31 000	32 000	- 1 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Mälardalens högskola har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 123 miljoner kronor.

Resursfördelning
Anslaget	föreslås	minskas permanent			med
8 147 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Anslaget föreslås minska med ytterligare 2 734 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkar- och läkarutbildningen som presenterades i budgetpropositionen för 2009.

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 3 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 23 382 000 kronor. För att få så effektivt utnyttjande som möjligt av de tillfälliga platserna 2010 och 2011 bedömer regeringen att vissa satsningar ges permanent finansiering från och med 2012.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	590 656

Särskilt åtagande

- Idélab	3 761
Summa	594 417

184

Tabell 9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	585 772	585 772	585 772
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning2	19 526	24 404	27 964
Beslut	-10 881	-16 703	-39 898

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	594 417	593 473	573 838

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.342:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.2:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	62 326		sparande	0
2009	Anslag	63 481	1	Utgifts-
2009	Anslag	63 481	1	prognos	63 481
2010	Förslag	73 826
2011	Beräknat	74 421	2

2012	Beräknat	74 856	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 73 826 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 73 826 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 1 345 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För högskolans del innebär det att anslaget föreslås öka med 3 803 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

Basresurs	73 826

Summa	73 826

1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

Tabell 9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	63 481	63 481	63 481
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 116	2 645	3 031
Beslut	8 229	8 295	8 344

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	73 826	74 421	74 856

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

185

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.352:35 Dans- och cirkushögskolanVII: Grundutbildning

Tabell 9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dans- och cirkushögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	52 404		sparande	0
2009	Anslag	48 896	1	Utgifts-
2009	Anslag	48 896	1	prognos	47 715
2010	Förslag	49 326
2011	Beräknat	49 723	2

2012	Beräknat	50 013	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 49 326 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 49 326 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:35 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	2 200	2 500	- 300
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	2 300	2 000	- 300
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	2 500	2 100	- 400
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens förslag: Benämningen Danshögskolan ändras till Dans- och cirkushögskolan i bilagan till högskolelagen (1992:1434).

Skälen för regeringens förslag: Danshögskolan har inkommit med en hemställan om att få byta namn till Dans- och cirkushögskolan. I en bilaga till högskolelagen (1992:1434), som träder i kraft den 1 januari 2010, anges de universitet och högskolor med statlig huvudman som får utfärda

VII Ny benämning på anslaget fr.o.m. 1 januari 2010.

en gemensam examen. I bilagan anges bl.a. Danshögskolan. Det ankommer på regeringen att föreskriva om benämningen för universitet och högskolor med statlig huvudman. Regeringen avser att, genom ändring av bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), besluta om att den nya benämningen för Danshögskolan ska vara Dans- och cirkushögskolan från och med 2010. Mot denna bakgrund föreslås att benämningen Danshögskolan ändras till Dans- och cirkushögskolan i bilagan till högskolelagen.

Regeringens överväganden

Danshögskolan har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 5,5 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har kunnat utnyttja 4,4 miljoner kronor av sitt anslagssparande. Danshögskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 1,1 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås minska med 1 200 000 kronor som överförs till utgiftsområde 17, anslaget 2:2

Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	48 105

Särskilt åtagande

- lokalkostnader	1 221

Summa	49 326

186

Tabell 9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	48 896	48 896	48 896
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 630	2 037	2 334
Beslut	-1 200	-1 210	-1 217

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	49 326	49 723	50 013

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.362:36 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.2:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	79 348		sparande	0
2009	Anslag	80 819	1	Utgifts-
2009	Anslag	80 819	1	prognos	80 819
2010	Förslag	83 513
2011	Beräknat	84 186	2

2012	Beräknat	84 677	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 83 513 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 83 513 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tabell 9.2:36 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2008	7 334	7 328	6
(varav tjänsteexport)	6 027	6 027	0

Prognos 2009	5 000	5 000	0
(varav tjänsteexport)	3 500	3 500	0

Budget 2010	5 000	5 000	0
(varav tjänsteexport)	3 500	3 500	0

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola.

Skälen för regeringens förslag: Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm har ansökt om att bilda en högskola genom en sammanslagning av de båda lärosätena.

Regeringen bedömer att en ny högskola kan gynna utvecklingen av utbildning och forskning inom ramen för en gemensam högskola, öka högskolans attraktionskraft och på sikt leda till en effektivisering av verksamheten. Regeringen föreslår därför att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011.

Regeringen avser att lämna ett uppdrag till en utredare om inriktningen av det fortsatta arbetet med en sammanslagning. Eventuella personalmässiga konsekvenser kan ännu inte överblickas. För de merkostnader som uppstår för att förbereda och genomföra samman- slagningen har regeringen den 25 juni 2009 beslutat att sammanlagt 15 000 000 kronor fördelas till de båda lärosätena för perioden 2009–2011. Förslaget behandlas även under anslaget 2:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning.

Regeringens överväganden

Dramatiska institutet har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 3,7 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårs- prestationer överstiger värdet av årets över- prestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

187

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:36 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			81 847

Särskilt åtagande

- lokalkostnader			1 666

Summa			83 513

Tabell 9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	80 819	80 819	80 819
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 694	3 367	3 858
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	83 513	84 186	84 677

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.372:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	48 725		sparande	0
2009	Anslag	49 628	1	Utgifts-
2009	Anslag	49 628	1	prognos	49 628
2010	Förslag	51 283

2011	Beräknat	51 696	2

2012	Beräknat	51 998	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 51 283 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 51 283 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:37 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	10 803	10 803	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	10 694	10 694	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	10 700	10 700	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Gymnastik- och idrottshögskolan har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 3 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			51 283

Summa			51 283

Tabell 9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	49 628	49 628	49 628
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 655	2 068	2 370
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	51 283	51 696	51 998

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

188

9.2.382:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	400 950		sparande	17 295
2009	Anslag	409 720	1	Utgifts-
2009	Anslag	409 720	1	prognos	416 705
2010	Förslag	437 134
2011	Beräknat	437 156	2

2012	Beräknat	428 738	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 433 662 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 422 844 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:38 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	243	370	- 127
Prognos 2009	0	250	390	- 140

Budget 2010	0	250	390	- 140


Tabell 9.2:38 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		16 144	16 662	- 518
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		15 500	15 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		16 500	16 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan i Borås har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 14,4 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har använt en del av tidigare

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 17,3 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 14 290 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011. För utökning av högskoleplatser se även under anslaget 2:54

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Anslaget föreslås ökas permanent med 16 000 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 3 500 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			437 134

Summa			437 134


Tabell 9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	393 720	393 720	393 720
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 124	16 402	18 795
Beslut	30 290	27 034	16 223

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	437 134	437 156	428 738

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

189

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.392:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 9.2:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan Dalarna

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	345 996		sparande	53 479
2009	Anslag	368 400	1	Utgifts-
2009	Anslag	368 400	1	prognos	392 140
2010	Förslag	435 285
2011	Beräknat	432 892	2

2012	Beräknat	396 186	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 429 432 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 390 739 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	343	377	- 34
Prognos 2009	0	800	750	50

Budget 2010	0	700	375	25


Tabell 9.2:39 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		20 312	19 131	1 181
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		20 200	20 200	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		21 800	21 800	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan Dalarna har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 53,5 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 54 546 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011. Anslaget beräknas öka med 10 139 000 kronor för 2012.

Anslaget föreslås minska permanent med 1 773 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 5 900 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			435 285

Summa			435 285


Tabell 9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2010-2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	370 173	370 173	370 173
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	12 339	15 421	17 671
Beslut	52 773	47 298	8 341

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	435 285	432 892	396 186

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (prop. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

190

9.2.402:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	124 457		sparande	7 866
2009	Anslag	122 640	1	Utgifts-
2009	Anslag	122 640	1	prognos	126 316
2010	Förslag	136 699
2011	Beräknat	137 301	2

2012	Beräknat	128 497	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 136 203 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 126 730 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	56	78	- 22
Prognos 2009	0	50	75	- 25

Budget 2010	0	65	85	- 20


Tabell 9.2:40 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		1 051	957	94
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		1 212	1 196	16
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		1 400	1 400	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan på Gotland har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 4 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har använt en del av tidigare

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

uppkommet anslagssparande och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 7,8 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 9 969 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås minska permanent med 70 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen

Åtgärder	för	jobb	och	omställning
(prop. 2008/09:97,			bet. 2008/09:FiU18,

rskr. 2008/09:183).

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 500 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			136 699

Summa			136 699


Tabell 9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	122 710	122 710	122 710
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 090	5 112	5 858
Beslut	9 899	9 479	-71

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	136 699	137 301	128 497

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

191

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.412:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan i Gävle

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	358 597		sparande	74 345
2009	Anslag	398 258	1	Utgifts-
2009	Anslag	398 258	1	prognos	369 261
2010	Förslag	411 635
2011	Beräknat	412 952	2

2012	Beräknat	415 345	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 409 651 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 409 635 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	517	559	- 42
Prognos 2009	0	400	400	0

Budget 2010	0	450	450	0


Tabell 9.2:41 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		9 526	9 523	3
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		11 000	11 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		13 000	13 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan i Gävle har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 74,3 miljoner kronor.

Resursfördelning
Anslaget	föreslås	minskas permanent			med
3 023 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Anslaget beräknas tillfälligt minska för 2011 med 2 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Vidare

beräknas	anslaget	för	2012 minska	med
2 028 000	kronor	för	att finansiera	vissa

satsningar som föreslås inom ramen för de tillfälliga platserna 2010 och 2011.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			411 635

Summa			411 635


Tabell 9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	401 281	401 281	401 281
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 377	16 718	19 157
Beslut	-3 023	-5 047	-5 093

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	411 635	412 952	415 345

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

192

9.2.422:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 9.2:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	309 536		sparande	0
2009	Anslag	331 273	1	Utgifts-
2009	Anslag	331 273	1	prognos	331 273
2010	Förslag	368 365
2011	Beräknat	367 834	2

2012	Beräknat	346 546	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 364 893 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 341 781 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	291	394	- 103
Prognos 2009	0	320	360	- 40

Budget 2010	0	320	320	0


Tabell 9.2:42 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		14 878	15 315	- 437
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		12 500	12 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		13 000	13 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 1,8 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Dessa har lagts till tidigare genomförda men

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ännu inte ersatta prestationer som vid utgången av 2008 uppgick till 9,1 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås 2010 öka med 26 583 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas permanent med 16 000 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenteras i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183). Anslaget beräknas tillfälligt minska med 3 500 000 kronor för 2011. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			368 365

Summa			368 365

Tabell 9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2010-2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	315 273	315 273	315 273
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 509	13 135	15 050
Beslut	42 583	39 426	16 222
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	368 365	367 834	346 546

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (prop. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

193

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.432:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	289 847		sparande	69 132
2009	Anslag	329 110	1	Utgifts-
2009	Anslag	329 110	1	prognos	303 749
2010	Förslag	343 941
2011	Beräknat	346 293	2

2012	Beräknat	346 277	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 343 523 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 341 515 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	226	226	0
Prognos 2009	0	500	500	0

Budget 2010	0	500	500	0


Tabell 9.2:43 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		25 531	23 923	1 608
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		26 000	26 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		26 000	26 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 69,1 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås öka med 3 743 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning i budgetpropositionen för

2009.
Anslaget	föreslås		minskas permanent		med
3 543 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenteras i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Anslaget beräknas öka med ytterligare 579 000 kronor för 2011 avseende satsningen på speciallärarutbildning. Vidare beräknas anslaget för 2011 tillfälligt minska med 1 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Anslaget beräknas för 2012 minska med 3 042 000 kronor för att finansiera vissa satsningar inom ramen för de tillfälliga platserna 2010 och 2011.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			343 941

Summa			343 941


Tabell 9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	332 653	332 653	332 653
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 088	13 859	15 880
Beslut	-3 543	-4 572	-6 634

Överföring till/från andra
anslag	3 743	4 352	4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	343 941	346 293	346 277

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

194

9.2.442:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan i Skövde

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	271 041		sparande	57 788
2009	Anslag	304 709	1	Utgifts-
2009	Anslag	304 709	1	prognos	273 894
2010	Förslag	315 656
2011	Beräknat	316 400	2

2012	Beräknat	313 105	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 313 870 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 308 801 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	692	731	- 39
Prognos 2009	0	780	818	- 38

Budget 2010	0	800	820	- 20


Tabell 9.2:44 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		5 656	6 075	- 419
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009		5 300	5 300	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010		6 000	6 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Högskolan i Skövde har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 57,2 miljoner kronor.

Resursfördelning

I december 2008 återkallades tillståndet för Högskolan i Skövde att utfärda sjuksköterskeexamen. För att under en period kunna tillgodose regionens behov av utbildade sjuksköterskor har högskolan träffat en överenskommelse med Högskolan Väst. Överenskommelsen innebär att 60 helårsstudenter kommer att antas av Högskolan Väst. Anslaget föreslås minska tillfälligt med 6 065 000 kronor under de sex terminer som sjuksköterskeutbildningen bedrivs av Högskolan Väst.

Anslaget föreslås öka med 6 855 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp 2011.

Anslaget beräknas för 2011 tillfälligt minska med 1 800 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			315 656

Summa			315 656


Tabell 9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2010-2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	304 709	304 709	304 709
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 157	12 695	14 546
Beslut	6 855	5 110	0

Överföring till/från andra
anslag	-6 065	-6 114	-6 150

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	315 656	316 400	313 105

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (prop. 2008/09:100, bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

195

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.452:45 Högskolan Väst: Grundutbildning

Tabell 9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan Väst

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	275 109		sparande	45 304
2009	Anslag	294 393	1	Utgifts-
2009	Anslag	294 393	1	prognos	290 639
2010	Förslag	340 056
2011	Beräknat	338 082	2

2012	Beräknat	312 481	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 335 379 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 308 186 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	0	322	467	- 146
Prognos 2009	0	480	452	28

Budget 2010	0	480	470	10


Tabell 9.2:45 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008		8 808	8 859	- 51
(varav tjänsteexport)		522	522	0

Prognos 2009		7 700	7 700	0
(varav tjänsteexport)		400	400	0

Budget 2010		8 500	8 500	0
(varav tjänsteexport)		500	500	0

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 45,3 miljoner kronor.

Resursfördelning

I december 2008 återkallades tillståndet för Högskolan i Skövde att utfärda sjuksköterskeexamen. För att under en period kunna tillgodose regionens behov av utbildade sjuksköterskor har Högskolan i Skövde träffat en överenskommelse med Högskolan Väst. Överenskommelsen innebär att 60 helårs- studenter kommer att antas av Högskolan Väst. Anslaget föreslås öka tillfälligt med 6 065 000 kronor under de sex terminer som sjuksköterskeutbildningen bedrivs av Högskolan Väst.

Anslaget föreslås öka med 32 500 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp 2011. För 2012 beräknas anslaget öka med 6 084 000 kronor.

Anslaget föreslås minska med 2 715 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som presenterades i budget- propositionen för 2009.

Anslaget beräknas tillfälligt minska med 2 000 000 kronor för 2011. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	337 732

Särskilt åtagande

- utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 324

Summa	340 056

Regeringens överväganden

Högskolan Väst har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

196

Tabell 9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2010-2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	294 393	294 393	294 393
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 813	12 265	14 053
Beslut	29 785	25 310	-2 114

Överföring till/från andra
anslag	6 065	6 114	6 150

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	340 056	338 082	312 481

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (prop. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.46 2:46 Konstfack: Grundutbildning

Tabell 9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	123 847		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	126 142	1	prognos	126 142
2010	Förslag	130 347

2011	Beräknat	131 398	2

2012	Beräknat	132 164	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 130 347 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 130 347 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:46 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	7 124	7 097	27
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	7 600	7 600	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2010	7 400	7 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Konstfack har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 1,1 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Konstfack har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			129 126

Särskilt åtagande
- lokalkostnader			1 221

Summa			130 347


Tabell 9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	126 142	126 142	126 142
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 205	5 256	6 022
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	130 347	131 398	132 164

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

197

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.472:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	56 644		sparande	0
2009	Anslag	57 696	1	Utgifts-
2009	Anslag	57 696	1	prognos	56 303
2010	Förslag	59 619
2011	Beräknat	60 100	2

2012	Beräknat	60 450	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 59 619 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 59 619 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:47 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	0	0	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	0	0	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	50	50	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 6,5 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårs- prestationer överstiger värdet av årets över- prestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			58 357

Särskilda åtaganden

- lokalkostnader			1 221

- stipendier			41
Summa			59 619


Tabell 9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	57 696	57 696	57 696
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 923	2 404	2 754
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	59 619	60 100	60 450

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.482:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	129 436		sparande	0
2009	Anslag	131 835	1	Utgifts-
2009	Anslag	131 835	1	prognos	131 835
2010	Förslag	136 230

2011	Beräknat	137 328	2
2012	Beräknat	138 129	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 136 230 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 136 230 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

198

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:48 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	5 500	6 275	- 775
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	5 500	5 500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	5 600	5 600	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 253 000 kronor färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	111 685

Särskilda åtaganden
- dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk
komposition	3 702
- utvecklingsmedel	17 953

- lokalkostnader	2 890

Summa	136 230

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	131 835	131 835	131 835
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 395	5 493	6 294
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	136 230	137 328	138 129

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.492:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	17 459		sparande	0
			1	Utgifts-
2009	Anslag	17 783	1	prognos	17 783
2010	Förslag	18 376

2011	Beräknat	18 524	2

2012	Beräknat	18 632	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 18 376 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 18 376 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Regeringens överväganden

Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 800 000 kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig det tilldelade takbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

199

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			17 155

Särskilt åtagande

- lokalkostnader			1 221

Summa			18 376

Tabell 9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	17 783	17 783	17 783
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	593	741	849
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	18 376	18 524	18 632

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.502:50 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	276 107		sparande	83 814
			1	Utgifts-
2009	Anslag	329 472	1	prognos	300 239
2010	Förslag	373 098

2011	Beräknat	374 105	2

2012	Beräknat	345 346	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 371 114 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 340 598 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:50 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2008	10 511	10 511	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	10 500	10 500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	11 000	11 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Södertörns högskola har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 83,8 miljoner kronor.

Resursfördelning


Anslaget	föreslås		minskas permanent		med
4 311 000	kronor		i enlighet	med	de
omfördelningar		av	anslagsmedel	mellan

universitet och högskolor som presenteras i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Anslaget beräknas	tillfälligt minska med
2 000 000 kronor för	2011. Detta utrymme

beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelands- studenter.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	373 098

Summa	373 098

200

Tabell 9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	333 783	333 783	333 783
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	11 126	13 906	15 934
Beslut	28 189	26 416	-4 371

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	373 098	374 105	345 346

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.512:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	28 110		sparande	0
2009	Anslag	28 631	1	Utgifts-
2009	Anslag	28 631	1	prognos	28 631
2010	Förslag	29 585
2011	Beräknat	29 823	2

2012	Beräknat	29 997	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 29 585 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 29 585 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:51 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	140	138	2
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2009	50	50	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2010	50	50	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att verksamheterna vid Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet ska ingå i en högskola.

Skälen för regeringens förslag: Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet har ansökt om att bilda en högskola genom en sammanslagning av de båda lärosätena.

Regeringen bedömer att en ny högskola kan gynna utvecklingen av utbildning och forskning inom ramen för en gemensam högskola, öka högskolans attraktionskraft och på sikt leda till en effektivisering av verksamheten. Regeringen föreslår därför att verksamheterna vid Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011.

Regeringen avser att lämna ett uppdrag till en utredare om inriktningen av det fortsatta arbetet med en sammanslagning. Eventuella personalmässiga konsekvenser kan ännu inte överblickas. För de merkostnader som uppstår för att förbereda och genomföra samman- slagningen har regeringen den 25 juni 2009 beslutat att utbetala sammanlagt 15 000 000 kronor till de båda lärosätena för perioden 2009–2011. Förslaget behandlas även under anslaget 2:36 Dramatiska institutet: Grund- utbildning.

Regeringens överväganden

Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2008 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu ej ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	28 364

Särskilt åtagande

– lokalkostnader	1 221
Summa	29 585

201

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	28 631	28 631	28 631
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	954	1 192	1 366
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	29 585	29 823	29 997

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.522:52 Försvarshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.2:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	13 893		sparande	0
2009	Anslag	22 018	1	Utgifts-
2009	Anslag	22 018	1	prognos	21 486
2010	Förslag	22 695
2011	Beräknat	22 808	2

2012	Beräknat	22 923	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 22 695 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 22 695 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.2:52 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	257 128	269 192	- 12 064
(varav tjänsteexport)	3 219	2 575	644

Prognos 2009	205 300	219 200	- 13 900
(varav tjänsteexport)	2 600	- 2 080	520

Budget 2010	241 500	241 300	200
(varav tjänsteexport)	3 100	2 480	620

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.2:52 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Allmänt			22 695

Summa			22 695


Tabell 9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2010–2012
Tusental kronor
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	22 018	22 018	22 018
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	677	790	905
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	22 695	22 808	22 923

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.532:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 9.2:53 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	2 141 984		sparande	102 134
			1	Utgifts-
2009	Anslag	2 310 301	1	prognos	2 233 275
2010	Förslag	2 614 268
2011	Beräknat	2 681 043	2

2012	Beräknat	2 714 632	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 659 611 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 2 677 310 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. de avtal som staten ingått med utbildnings- anordnarna och i vissa fall särskilda regerings- beslut.

202

Anslagsposterna 1–3 avser ersättning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Anslagsposterna 4–7 samt 13 avser ersättning för utbildning på grundnivå.

Anslagsposterna 8–12 avser ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 9.2:53 Fördelning på anslagsposter

(Tusental kronor i 2010 års prisnivå)

ANSLAGSPOST	2010	2011	2012
1. Chalmers tekniska
högskola AB
- Grundläggande
högskoleutbildning	789 302	782 302	771 021
- Forskning och
forskarutbildning	612 417	661 917	733 417

2.Handelshögskolan i

Stockholm

73 180

3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping

- Grundläggande

	högskoleutbildning	534 999	531 999	490 543
	- Forskning och
	forskarutbildning	77 533	77 533	77 533

4.	Teologiska Högskolan,
	Stockholm (THS)	7 015	7 015	7 015

5.	Evangeliska Frikyrkan	3 240	3 240	3 240
6.	Evangeliska
	Fosterlands-Stiftelsen	2 458	2 458	2 458

7.Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

	Institut (SMI)	10 910	10 910	10 910

8.	Ericastiftelsen	6 710	6 710	6 710
9.	Stiftelsen Stora Sköndal	28 556	30 521	30 521

10.	Ersta Diakonisällskap	38 430	38 430	38 430

11.	Stiftelsen
	Rödakorshemmet	49 674	51 640	51 640
		49 674	51 640	51 640

12.	Sophiahemmet, Ideell
	förening	39 372	41 338	41 338
		39 372	41 338	41 338

13.	Beckmans skola AB	27 783	27 783	27 783

14.Mervärdesskatte- kostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan

i Jönköping	312 689	312 634	311 572
Summa	2 614 268	2 659 610	2 677 311

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1. Chalmers tekniska högskola AB

Chalmers tekniska högskola AB har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 4 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 63 miljoner kronor.

Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning

Anslaget föreslås för 2010 öka med 18 281 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas permanent med 17 669 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2010 beräknas för

-grundutbildning till 789 302 000 kronor,

varav 785 112 000 kronor utgörs av takbeloppet, och för det särskilda åtagandet har beräknats 4 190 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen,

-forskning och utbildning på forskarnivå till 612 417 000 kronor.

För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 7 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 14 008 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

203

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

innebär det	att anslaget	föreslås	ökas med
988 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med
69 000 000	kronor	för	strategiska

forskningsområden i enlighet med vad regeringen presenterade i forsknings- och innovationspropositionen. Regeringen avser att fördela medlen till Chalmers tekniska högskola, som huvudsökande, för följande strategiska områden.

-Energi med 19 000 000 kronor. Anslaget beräknas öka med ytterligare 18 000 000

kronor för 2011 och med ytterligare 21 000 000 kronor för 2012.

-Materialvetenskap, inklusive funktionella

material,	med	10 000 000	kronor
tillsammans	med	Göteborgs	universitet

(12 procent). Anslaget beräknas öka med ytterligare 2 000 000 kronor för 2011 och med ytterligare 12 000 000 kronor för 2012.

- Nanovetenskap och nanoteknik med 10 500 000 kronor. Anslaget beräknas öka med ytterligare 9 500 000 kronor för 2011 och med ytterligare 13 000 000 kronor för 2012.

-Produktionsteknik med 14 500 000 kronor tillsammans med Lunds universitet högskola (17 procent). Anslaget beräknas öka med ytterligare 6 000 000 kronor för 2011 och med ytterligare 8 500 000 kronor

för 2012.
- Transportforskning			med		15 000 000
kronor	tillsammans			med	Göteborgs
universitet		(15 procent).			Anslaget
beräknas	öka	med	ytterligare		14 000 000
kronor	för	2011	och	med	ytterligare

17 000 000 kronor för 2012.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå ett avtal med Handelshögskolan i Stockholm om vissa grundläggande förhållanden mellan staten och högskolan i fråga om utbildning och forskning.

Skälen för regeringens förslag: Relationen mellan staten och Handelshögskolan i

Stockholm regleras i ett avtal från 1993. Detta avtal har sagts upp av Handelshögskolan i Stockholm och upphör, efter viss förlängning, att gälla senast den 31 december 2009. Förutsättningarna för bl.a. medelstilldelning har sedan 1993 ändrats väsentligt och det finns anledning att ingå ett avtal som bättre speglar dagens resurstilldelningssystem och de enskilda utbildningsanordnarnas självständiga ställning. Ett nytt avtal bör därför ingås med Handelshögskolan i Stockholm om utbildning för vilken högskolan har tillstånd att utfärda examina samt forskning. Mot den bakgrunden föreslås att regeringen bemyndigas att ingå ett sådant avtal. Mellan parterna pågår förhandling om ett nytt avtal med innebörd att staten, under förutsättning att riksdagen årligen anvisar medel för ändamålet, varje budgetår fram till och med den 31 december 2015 utbetalar bidrag till högskolans verksamhet medan högskolan årligen utbildar ett minsta antal helårsstudenter. Avsikten är att avtalet förlängs efter 2015 med ett år i sänder så länge inte någon av parterna säger upp avtalet.

Regeringens överväganden

Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 939 helårsstudenter för 2008, vilket är 644 fler än för 2007. Högskolan redovisar 35 avlagda doktors- examina för 2008 och sex avlagda licentiat- examina.

Resursfördelning

Anslaget föreslås för 2010 öka med 6 227 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011. Anslaget föreslås vidare ökas för högskolans verksamhet med 6 254 000 kronor avseende såväl utbildning som forskning.

För 2012 beräknas anslaget fortsatt öka med 6 227 000 kronor, vilket finansieras genom omfördelning av medel från andra lärosäten.

Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för grundutbildning, bibliotek, studiestöd i forskarutbildning och för avlagda doktors- examina är 73 180 000 kronor.

204

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2008 redovisat motsvarande 22 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 8,3 miljoner kronor.

Resursfördelning

Anslaget föreslås för 2010 öka med 44 456 000 kronor till följd av den tillfälliga satsningen på 10 000 nya högskoleplatser under 2010 och 2011. Vidare beräknas anslaget öka med motsvarande belopp för 2011.

Anslaget föreslås ökas permanent med 12 752 000 kronor i enlighet med de omfördelningar av anslagsmedel mellan universitet och högskolor som presenterades i propositionen Åtgärder för jobb och om- ställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183).

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2010 beräknas för

-grundutbildning till 534 999 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp,

-	forskning och forskarutbildning till
	77 533 000 kronor.
	För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska

med 3 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 2 677 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. För högskolans del innebär det att anslaget föreslås ökas med 8 072 000 kronor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)

Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 201 helårsstudenter för 2008, vilket är 14 färre än för 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm uppgår till 7 015 000 kronor.

5. Evangeliska Frikyrkan

Evangeliska Frikyrkan redovisar för Örebro Teologiska Högskola 151 helårsstudenter för 2008, vilket är 12 färre än för 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola uppgår till 3 240 000 kronor.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 87 helårs- studenter för 2008, vilket är 8 fler än för 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola uppgår till 2 458 000 kronor.

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

Institut (SMI)

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut redovisar 98 helårsstudenter för 2008, vilket är 19 fler än för 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut uppgår till 10 910 000 kronor.

8. Ericastiftelsen

Ericastiftelsen redovisar 37 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn- och ungdomar för 2008, vilket är 4 fler än 2007.

205

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Erica- stiftelsen uppgår till 6 710 000 kronor.

9. Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakoni- sällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 942 helårsstudenter för 2008, vilket är 307 fler än för 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal uppgår till 28 493 000 kronor.

Anslaget föreslås öka med 5 834 000 kronor till följd av en ökad satsning på sjuksköterskeutbildning. Av dessa medel avser 3 890 000 kronor en förstärkning för att finansiera den permanenta satsningen om 20 helårsstudenter per år som regeringen har initierat 2009. Vidare föreslås att anslaget ökas med 1 945 000 kronor för ytterligare 20 permanenta helårsstudenter som av högskolan ska användas till utbildningar som leder till sjuksköterskeexamen eller specialistsjuk- sköterskeexamen. När det gäller de tillfälliga platserna som presenterats för 2009–2011 se även under anslaget 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

10. Ersta Diakonisällskap

Regeringen föreslår att bidraget till Ersta Diakonisällskap uppgår till 38 430 000 kronor.

11. Stiftelsen Rödakorshemmet

Stiftelsen Rödakorshemmet redovisar för Röda Korsets Högskola 472 helårsstudenter för 2008, vilket är 56 fler än 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Rödakorshemmet uppgår till 49 612 000 kronor.

med 1 945 000 kronor för ytterligare 20 permanenta helårsstudenter som av högskolan ska användas till utbildningar som leder till sjuksköterskeexamen eller specialistsjuk- sköterskeexamen. När det gäller de tillfälliga platserna som presenterats för 2009–2011 se även under anslaget 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

12. Sophiahemmet, Ideell förening

Resultatinformation

Sophiahemmet, Idell förening har för 2008 redovisat 362 helårsstudenter, vilket är 25 fler än för 2007.

Resursfördelning
Regeringen	föreslår	att	bidraget	till
Sophiahemmet, Ideell		förening uppgår		till
49 612 000 kronor.

13. Beckmans skola AB

Beckmans skola AB redovisar 121 helårs- studenter för 2008, vilket är en fler än 2007.

Resursfördelning

Regeringen föreslår att bidraget till Beckmans skola AB uppgår till 27 783 000 kronor.

14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslagsposten har beräknats mervärdes- skattekostnader för Chalmers tekniska högskola

206

AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.

Enligt vad som anges i avtalen ska staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskattekostnader, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 2008 anvisade staten 294 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskatte- kostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2008 var 225,9 miljoner kronor.

Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2009 att uppgå till cirka 241 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att det högsta belopp som kan utgå 2010 för ändamålet uppgår till 313 miljoner kronor.

Tabell 9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	2 279 880	2 279 880	2 279 880
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	75 997	94 982	108 838
Beslut	246 991	288 481	308 110
Överföring till/från andra
anslag	11 400	17 700	17 803
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	2 614 268	2 681 043	2 714 632

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet.2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.2.542:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 9.2:54 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	352 958		sparande	336 333
2009	Anslag	1 708 303	1	Utgifts-
2009	Anslag	1 708 303	1	prognos	1 776 826
2010	Förslag	412 906
2011	Beräknat	636 946	2

2012	Beräknat	980 704	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 631 854 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 967 221 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera särskilda insatser inom högskoleområdet för vilka medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget finansierar även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges förenade studentkårer.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2011.

Skälen för regeringens förslag: Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför för läsåret 2008/09 bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.

207

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:54 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2008	2009	2010	2011	2012
Utestående åtaganden vid årets början	3 000	3 000	3 000

Nya åtaganden	3 000	3 000
Infriade åtaganden	3 000	3 000	3 000	0

Utestående åtaganden vid årets slut	3 000	3 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 000	3 000

Regeringens överväganden

Resursfördelning

Under anslaget har medel beräknats för forskning och innovation 2009–2012 vars användning presenterades i propositionen Ett

lyft	för	forskning	och	innovation
(prop. 2008/09:50,			bet. 2008/09:UbU4,
rskr. 2008/09:160).
Under		2009 har	766 miljoner kronor

utbetalats i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen. Vidare presenterade regeringen ytterligare medel för 2010 i forsknings- och innova- tionspropositionen uppgående till 800 miljoner kronor som för 2010 föreslås fördelas för forskning vid universitet och högskolor samt till Vetenskapsrådet.

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 6,9 miljoner kronor för spets- utbildning i entreprenörskap och innovation, med 20 miljoner kronor för insatser i samband

med avskaffandet av		kårobligatoriet och		med
6 miljoner	kronor	för	satsningen	på

vidareutbildning av obehöriga lärare.

Anslaget föreslås minskas med 5,5 miljoner kronor för den tillfälliga satsningen på kvalitetsförstärkning av speciallärarutbildningen, med 63 miljoner kronor till följd av att den tidigare satsningen på vidareutbildning av lärare upphör, med drygt 105 miljoner kronor till följd av att den tidigare satsningen på forskarskolor för lärare upphör, med 35 miljoner kronor till följd det svenska deltagandet i den europeiska rymdorganisationen ESA:s bärraketprogram 2009–2011, med 0,7 miljoner kronor som överförs till Luleå tekniska universitet som delfinansiering av utvecklingsmedlen avseende dans i skolan samt med 3,7 miljoner kronor till följd av att regeringen i denna proposition förslår att medel till speciallärarsatsningen ska

fördelas till berörda lärosätens grundutbildnings- anslag.

Regeringen avser att under 2010 fördela medel under anslaget genom att lämna bidrag till Sveriges förenade studentkårer, Svenska studenthemmet i Paris, Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svensk- undervisning i utlandet samt för vissa stipendier, stödåtgärder till funktionshindrade, Internatio- nella programkontoret för utbildningsområdet för olika stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram samt Teknikdelegationen för kanslikostnader.

Vidare kommer 20 miljoner kronor av medlen under anslaget att fördelas till Linnéuniversitetet för de merkostnader som uppstår i skapandet av

det nya universitet
Av medel	under	anslaget	kommer	drygt
15 miljoner	kronor	att	fördelas	till

spetsutbildning i entreprenörskap och innova- tion.

Av medel under anslaget kommer 7 miljoner kronor att fördelas för att finansiera ytterligare högskoleplatser vid Högskolan i Borås för 2010 mot bakgrund av utvecklingen vid högskolan och i regionen. Motsvarande resurser beräknas för högskolan även för 2011.

Av medlen under anslaget kommer 50 miljoner kronor att fördelas till de universitet som erbjudits möjlighet att starta innovationskontor inom ramen för det berörda universitetet.

Av medlen under anslaget kommer 93,6 miljoner kronor att fördelas till ett antal lärosäten för kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen från tredjeland enligt förordningen (2008:1101) om högskole- utbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. I dag pågår kompletterande ut- bildningar för lärare, jurister, läkare och sjuk- sköterskor. Det finns ett stort behov av sådan utbildning t.ex. vad avser läkare. Om det finns

208

tillräckligt studentunderlag, ska därför nya antagningar till dessa utbildningar ske under året vid de lärosäten som deltar i satsningen. Under 2010 ska också antagning till en kompletterande utbildning för tandläkare ske. Medel under anslagsposten ska dessutom finansiera planering och, om möjligt, genomförande av ytterligare kompletterande utbildningar, t.ex. för personer med examen inom andra reglerade hälso- och sjukvårdsyrken inom ramen för olika integrationsinsatser.

För 2011 beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor för forskning vid universitet och högskolor som avses fördelas i enlighet med den modell som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen, med 22 miljoner kronor till följd av satsningen på kompletterande utbildning för lärare och med 10 miljoner kronor för insatser i samband med avskaffandet av kårobligatoriet.

Vidare beräknas anslaget för 2012 öka med ytterligare 300 miljoner kronor för forskning vid universitet och högskolor som avses fördelas i enlighet med den modell som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen och med 50 miljoner kronor för de innovations- insatser som presenterades i samma proposition.

Anslaget beräknas minska för 2011 med 200 miljoner kronor som avses överföras till universitet och högskolor, med drygt 4,6 miljoner kronor till följd av att utvecklings- resurserna i satsningen på spetsutbildning i entreprenörskap och innovation upphör samt med 5,3 miljoner kronor till följd av utfasningen av den tidigare satsningen på speciallärar- utbildning.

Vidare beräknas anslaget för 2012 minska med 42,4 miljoner kronor till följd av minskade resurser för integrationsinsatser och med 300 miljoner kronor för forskning som avses överföras till universitet och högskolor.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	1 743 303	1 743 303	1 743 303
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	58 111	72 629	83 223
Beslut	-1 384 765	-1 174 633	-841 444

Överföring till/från andra
anslag	-3 743	-4 352	-4 378

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	412 906	636 946	980 704

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet.2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.552:55 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tabell 9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	396 089		sparande	229
2009	Anslag	403 660	1	Utgifts-
2009	Anslag	403 660	1	prognos	403 660
2010	Förslag	479 485

2011	Beräknat	483 349	2
2012	Beräknat	486 170	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 479 485 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 479 485 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning för forskning vid högskolor som inte har tillstånd att utfärda examina på forskarnivå samt för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Regeringens överväganden

Resursfördelning för 2010

209

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vidare föreslås att anslaget ökas med ytterligare 7 492 000 kronor för forskning vid universitet och högskolor.

I enlighet med ovan nämnda proposition ska 10 procent av tilldelade anslagsmedel till universitet och högskolor omfördelas baserat på kvalitet med utgångspunkt i indikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. I tabell nedan redovisas fördelningen till respektive högskola.

I anslagsposten Gymnastik- och idrotts- högskolan ingår medel till Centrum för idrotts- forskning med 6 721 573 kronor.

Tabell 9.2:55 Fördelning av forskningsmedel på anslagsposter

Tusental kronor

	ANSLAGSPOSTER	BELOPP	TILL-	TILL-	OMFÖR-
		2009	SKOTT	SKOTT	DEL-
			FO-	FO-	NING
			PROP	PROP	2010
			2009	2010
1	Dans- och				-
	cirkushögskolan	4 364	1 033	0
		4 364	1 033	0

2	Dramatiska institutet	4 212	1 033	0	-

3	Gymnastik- och
	idrottshögskolan	23 477	239	392	-1 213
		23 477	239	392	-1 213

4	Högskolan i Borås	39 759	6 789	826	2 407
5	Högskolan Dalarna	45 091	1 864	825	2 146

6	Högskolan på Gotland	17 801	473	285	783

7	Högskolan i Gävle	74 141	2 431	767	-646
8	Högskolan i Halmstad	43 996	2 150	886	2 194

9	Högskolan Kristianstad	35 862	4 552	640	1 851

10	Högskolan i Skövde	31 294	1 978	831	2 507
11	Högskolan Väst	29 921	4 142	546	1 598

12	Konstfack	5 190	2 067	0	-

13	Kungl. Konsthögskolan	3 117	1 033	0	-
14	Kungl. Musikhögskolan i	5 276	2 067	0	-
	Stockholm
15	Operahögskolan i				-
	Stockholm	3 576	1 033	0
		3 576	1 033	0
16	Södertörns högskola	28 125	3 434	1 494	1 770

17	Teaterhögskolan i	3 824	1 033	0	-
	Stockholm

18	Försvarshögskolan	4 634	4 133	0	-

	Summa	403 660	41 484	7 492	13 397

Tabell 9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	403 660	403 660	403 660
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 452	16 814	19 269
Beslut	62 373	62 876	63 242

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	479 485	483 349	486 170

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.2.562:56 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 9.2:56 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	2 035 759		sparande	87
2009	Anslag	2 087 177	1	Utgifts-
2009	Anslag	2 087 177	1	prognos	2 087 177
2010	Förslag	2 172 539
2011	Beräknat	2 205 717	2

2012	Beräknat	2 234 269	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 188 085 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 2 203 552 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.

Regeringens överväganden

Ett avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveck- ling av tandvården har 2004 slutits mellan svenska staten, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting. Vidare har ett avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av

210

hälso- och sjukvården slutits 2003 mellan staten och företrädare för de sex berörda landstingen.

Resursfördelning

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

I enlighet med bedömningen i budget- propositionen för 2008 om en utbyggnad av läkarutbildningen vid Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet föreslås att anslaget för 2010 ökas med 4 197 000 kronor. Totalt omfattar denna utbyggnad 185 helårsstudenter vid de fem lärosätena.

I budgetpropositionen för 2009 bedömde regeringen att läkarutbildningen bör utökas med ytterligare 110 helårsstudenter fördelade med 10 till Linköpings universitet, 13 till Uppsala universitet, 13 till Göteborgs universitet, 17 till Umeå universitet, 28 till Lunds universitet och 29 till Karolinska institutet. Totalt uppgår utbyggnaden 2014 till 605 helårsstudenter. Anslaget föreslås för 2010 öka för denna utbyggnad med 7 453 000 kronor.

Vidare gjorde regeringen bedömningen i ovan nämnda proposition att tandläkarutbildningen bör byggas ut med totalt 30 helårsstudenter, varav 15 till Göteborgs universitet och 15 till Umeå universitet. Totalt uppgår utbyggnaden 2014 till 150 helårsstudenter. Anslaget föreslås för 2010 öka med 2 060 000 kronor för denna satsning.

Regeringen föreslår en ytterligare utökning av läkarutbildningen med totalt 30 helårsstudenter, varav 15 till Uppsala universitet och 15 till Linköpings universitet. Fullt utbyggd 2015 innebär denna satsning att läkarutbildningen ökar med ytterligare 165 helårsstudenter. Anslaget föreslås för 2010 öka med 2 078 000 kronor för denna utbyggnad av läkar- utbildningen.

Dimensionering

Med utgångspunkt i den av regeringen före- slagna utbyggnaden av läkarutbildningen bör följande dimensionering gälla.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.2:56 Dimensionering av läkarutbildningen

Helårsstudenter

				Total
				volymför
				ändring
UNIVERSITET	2010	2011	2012	2015
Uppsala universitet	876	917	953	1 014
Lunds universitet	1 074	1 120	1 161	1 207
Göteborgs universitet	922	948	969	993
Umeå universitet	902	949	991	1 027
Linköpings universitet	730	773	811	868
Karolinska institutet	1 627	1 672	1 711	1 759
Summa	6 131	6 379	6 596	6 866

Med utgångspunkt i den av regeringen föreslagna utbyggnaden av tandläkar- utbildningen bör följande dimensionering gälla.

Tabell 9.2:56 Dimensionering av tandläkarutbildningen

Helårsstudenter

				Total
				volymför
				ändring
UNIVERSITET	2010	2011	2012	2013
Göteborgs universitet	330	345	360	375
Umeå universitet	255	270	285	300

Summa	585	615	645	675

Tabell 9.2:56 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	2 087 177	2 087 177	2 087 177
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	69 574	86 954	99 639
Beslut	15 788	31 586	47 454

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	2 172 539	2 205 717	2 234 269

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiUxx). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

211

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.3Forskning

9.3.13:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tabell 9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental	kronor			Anslags-
				Anslags-
2008	Utfall	3 576 210		sparande	31 927
2009	Anslag	4 029 248	1	Utgifts-
2009	Anslag	4 029 248	1	prognos	4 061 175
2010	Förslag	4 499 831
2011	Beräknat	4 578 116	2

2012	Beräknat	4 848 685	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 535 496 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 4 779 379 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera stöd till forskning, forskningsinformation och veten- skaplig utrustning. Anslaget används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och semi- narier som är kopplade till forskningsstödet.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kronor under 2011–2015.

Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen.

Vetenskapsrådet svarar även för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forsknings- organisationer. Vetenskapsrådet ska därför för budgetåret 2010 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår.

Tabell 9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–
Ingående åtaganden		6 910 602	8 100 000	8 600 000	4 300 000

Nya åtaganden		4 619 719	4 514 818

Infriade åtaganden		3 430 321	4 014 818	4 300 000	4 300 000
Utestående åtaganden	6 910 602	8 100 000	8 600 000	4 300 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	6 950 000	8 600 000	8 600 000

212

Regeringens överväganden

I enlighet med vad som bedömdes i forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr 2008/09:160) förslår regeringen att anslaget ökar med 158 130 000 kronor för finansiering av forskning och

forskningens	infrastrukturer		och		med
150 000 000	kronor för	finansiering		av	ESS
(European Spallation Source) 2010.
Vidare föreslår regeringen att anslaget					ökar
med 80 000 000 kronor		för	de	särskilda

satsningarna på infrastruktur inom ramen för de strategiska satsningarna, som presenterades i

samma	proposition, och	att	ytterligare
36 000 000 kronor beräknas		tillföras anslaget
2011 för samma ändamål.
Vidare	föreslås 20 000 000	kronor	överföras

till anslaget för vårdforskning från anslaget 8:2

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg från 2010. Överföringen görs till följd av att riksdagen har beslutat att delar av de ändamål och verksamheter avseende regeringens strategiska satsning på vårdvetenskap som hittills finansierats under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (prop. 2008/09:100, bet. 2008/09:KU26, rskr. 2008/09:306).

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	4 029 248	4 029 248	4 029 248
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	62 453	100 903	121 787
Beslut	408 130	447 965	697 650

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	4 499 831	4 578 116	4 848 685

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 419 831 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för 2010.

9.3.23:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tabell . Tabell 9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	111 262		sparande	-743
			1	Utgifts-
2009	Anslag	111 705	1	prognos	110 496
2010	Förslag	115 211

2011	Beräknat	116 032	2

2012	Beräknat	116 748	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 115 314 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 115 435 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Vetenskapsrådets förvalt- ningskostnader.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	111 705	111 705	111 705
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 732	4 450	5 045
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt 3	-226	-123	-2
Förslag/beräknat anslag	115 211	116 032	116 748

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 115 211 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för 2010.

213

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.3.33:3 Rymdforskning

Tabell 9.3:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	172 874		sparande	-2 335
2009	Anslag	193 975	1	Utgifts-
2009	Anslag	193 975	1	prognos	201 339
2010	Förslag	196 982
2011	Beräknat	200 314	2

2012	Beräknat	200 982	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 196 982 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 196 982 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för avgiften till den Europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program, för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 3:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 600 000 000 kronor under 2011–2015.

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom ESA fastställs också för flera år i taget. Resursnivån för perioden 2006–2010 beslutades i december 2005. Det nu ingångna Esrange-avtalet löper till 2010.

Tabell 9.3:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen

Tusental kronor

		Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2008	2009	2010	2011	2012–

Ingående åtaganden	378 000		725 000	581 000	600 000
Nya åtaganden	492	000	20 000	120 000

Infriade åtaganden	145	000	164 000	101 000	172 000	428 000

Utestående åtaganden	725	000	581 000	600 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	850 000		860 000	600 000

214

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	193 975	193 975	193 975
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 007	6 339	7 007
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	196 982	200 314	200 982

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 196 982 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Rymdforskning för 2010.

9.3.43:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 9.3:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	46 237		sparande	-625
			1	Utgifts-
2009	Anslag	46 394	1	prognos	47 034
2010	Förslag	47 773

2011	Beräknat	48 205	2

2012	Beräknat	48 471	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 47 751 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 47 754 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Institutet för rymdfysiks förvaltningskostnader. Institutet bedriver forsk- ning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	46 394	46 394	46 394
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 415	1 869	2 133
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3	-36	-58	-56
Förslag/beräknat anslag	47 773	48 205	48 471

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 47 773 000 kronor anvisas under anslaget 3:4 Institutet för rymdfysik för 2010.

9.3.53:5 Kungl. biblioteket

Tabell 9.3:5 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	258 938		sparande	114
2009	Anslag	310 835	1	Utgifts-
2009	Anslag	310 835	1	prognos	315 000
2010	Förslag	320 090
2011	Beräknat	321 919	2

2012	Beräknat	323 665	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 320 090 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 320 090 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Kungl. bibliotekets förvaltningskostnader.

215

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	310 835	310 835	310 835
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 255	11 084	12 830
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	320 090	321 919	323 665

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 320 090 000 kronor anvisas under anslaget 3:5 Kungl. biblioteket för 2010.

9.3.63:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell .9.3:6 Anslagsutveckling för

Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	31 479		sparande	861
2009	Anslag	26 553	1	Utgifts-
2009	Anslag	26 553	1	prognos	25 000
2010	Förslag	31 163
2011	Beräknat	31 149	2

2012	Beräknat	31 289	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 31 163 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 31 163 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Polarforsknings- sekretariatets förvaltningskostnader.

Tabell 9.3:6 Uppdragsverksamhet

Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	67 108	69 214	-2 106
(varav tjänsteexport)	67 108	69 214	-2 106

Prognos 2009	95 000	94 000	1 000
(varav tjänsteexport)	95 000	94 000	1 600

Budget 2010	67 000	67 000	0
(varav tjänsteexport)	67 000	67 000	0

Polarforskningssekretariatet får ta ut avgifter för tjänsteexport av polarforskningsexpeditioner.

Regeringens överväganden

I enlighet med vad som bedömdes i forsknings- och innovationspropositionen föreslår regeringen att anslaget ökar med 4 000 000 kronor för sekretariatets utökade uppgifter.

Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om större expeditioner genomförs eller inte. För att klara år med stora utgifter måste anslagssparandet tas i anspråk och anslaget är beräknat utifrån dessa förut- sättningar.

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	26 553	26 553	26 553
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	610	598	720
Beslut	4 000	3 998	4 016

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	31 163	31 149	31 289

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 31 163 000 kronor anvisas under anslaget 3:6 Polarforskningssekretariatet för 2010.

216

9.3.73:7 Sunet

Tabell 9.3:7 Anslagsutveckling för Sunet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	38 906		sparande	0
2009	Anslag	41 503	1	Utgifts-
2009	Anslag	41 503	1	prognos	41 503
2010	Förslag	42 146

2011	Beräknat	42 130	2
2012	Beräknat	42 292	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 42 146 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 42 146 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera Sunet (Swedish University Computer Network), ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras genom detta anslag och genom avgifter från universitet och högskolor. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3:7 Uppdragsverksamhet Sunet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2008	108 595		147 501	-38 906
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Prognos 2009	109	000	150 503	-41 503
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Budget 2010	109	000	152 039	-43 039
(varav tjänsteexport)		0	0	0

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	41 503	41 503	41 503
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	643	627	789
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	42 146	42 130	42 292

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 42 146 000 kronor anvisas under anslaget 3:7 Sunet för 2010.

9.3.83:8 Centrala etikprövningsnämnden

Tabell 9.3:8 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	3 971		sparande	423
2009	Anslag	4 826	1	Utgifts-
2009	Anslag	4 826	1	prognos	4 914
2010	Förslag	8 915

2011	Beräknat	8 875	2

2012	Beräknat	8 912	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 915 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 8 915 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Centrala etik- prövningsnämndens förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen kommer att inrätta ett särskilt organ, en expertgrupp för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden och föreslår därför att anslaget ökar med 4 000 000 kronor från 2010.

217

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	4 826	4 826	4 826
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	89	67	87
Beslut	4 000	3 982	3 999

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	8 915	8 875	8 912

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 8 915 000 kronor anvisas under anslaget 3:8 Centrala etikprövningsnämnden för 2010.

9.3.93:9 Regionala etikprövningsnämnder

Tabell 9.3:9 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	28 223		sparande	14 469
2009	Anslag	42 240	1	Utgifts-
2009	Anslag	42 240	1	prognos	43 132
2010	Förslag	39 001

2011	Beräknat	38 993	2

2012	Beräknat	39 172	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 39 001 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 39 001 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för de regionala etik- prövningsnämndernas förvaltningskostnader.

Etikprövningsnämnderna tar ut avgifter för etikprövning av forskning. Avgifterna levereras in på inkomsttitel 2559 Avgifter för etikpröv- ning av forskning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till		Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel		som får		(intäkt -
verksamhet			disponeras		kostnad)
Utfall 2008	23 310		0	29 445	-6 135

Prognos 2009	40 000		0	40 000	0
Budget 2010	39	000	0	39 000	0

Regeringens överväganden

Nämnderna finansierar sin verksamhet genom avgifter. Enligt det ekonomiska målet ska avgifterna täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. För 2010 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 39 miljoner kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna.

Från och med 2010 föreslås 4 000 000 kronor överföras till anslaget 3:8 Centrala etikprövningsnämnden för expertgruppen för oredlighet i forskning. Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	42 240	42 240	42 240
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	761	752	950
Beslut	-4 000	-3 999	-4 018

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	39 001	38 993	39 172

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 39 001 000 kronor anvisas under anslaget 3:9 Regionala etikprövningsnämnder för 2010.

218

9.3.103:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 9.3:10 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	115 112		sparande	-494
2009	Anslag	116 485	1	Utgifts-
2009	Anslag	116 485	1	prognos	115 941
2010	Förslag	118 291
2011	Beräknat	118 684	2

2012	Beräknat	119 227	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 118 291 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 118 291 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2010–2012 beräknats enligt följande.

Tabell 9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor	2010	2011	2012
	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	116 485	116 485	116 485
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 806	2 199	2 742
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	118 291	118 684	119 227

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 118 291 000 kronor anvisas under anslaget 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål för 2010.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.4Anslag för gemensamma ändamål

9.4.14.1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tabell 9.4 1 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	52 429		sparande	2 154
2009	Anslag	55 168	1	Utgifts-
2009	Anslag	55 168	1	prognos	54 328
2010	Förslag	57 016
2011	Beräknat	56 938	2

2012	Beräknat	57 527	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 56 331 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 56 537 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget används för Internationella programkontoret för utbildningsområdets förvaltningskostnader.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2010 för ramanslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kronor under 2011.

Skälen för regeringens förslag: Internationella programkontoret för utbildningsområdet ad- ministrerar utbildningsprogrammet Atlas. Under 2010 behöver myndigheten fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mot- tagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under 2011.

219

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.4.1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2008	2009	2010	2011	2012–
Ingående åtaganden	2 322	2 500	3 000	2 000

Nya åtaganden	104	3 000	1 000

Infriade åtaganden	-2 322	-2 500	-2 000	- 500
Utestående åtaganden	104	3 000	2 000	1 500

Erhållet/föreslaget bemyndigande	8 000	3 000	2 000

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att det svenska del- tagandet inom de program som Internationella programkontoret för utbildningsområdet an- svarar för bidrar till att stärka kvaliteten och öppenheten i det svenska utbildningssystemet. Myndighetens informationssatsningar om EU:s Program för livslångt lärande under 2009 be- döms utgöra en god grund för en fortsatt ökning av det svenska deltagandet i programmet. Inom vissa delar av programmet är det särskilt angeläget med ökat deltagande, framför allt student- och lärarmobiliteten inom Erasmus och fortbildningsstipendierna inom Comenius.

Under 2009 och 2010 införs nya programdelar inom EU:s Program för livslångt lärande. Med anledning av detta samt årligen ökande volymer inom programmet föreslår regeringen en förstärkning om 750 000 kronor till myndig- hetens ramanslag 4:1 Internationella program- kontoret för utbildningsområdet. Finansieringen föreslås ske genom att anslaget 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. minskas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 57 016 000 kronor för budgetåret 2010.

Tabell 9.4.1 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	55 168	55 168	55 168
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 416	2 025	2 407
Beslut

Överföring till/från andra
anslag	750	0	0

Övrigt 3	-318	-255	-48
Förslag/beräknat anslag	57 016	56 938	57 527

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

9.4.24.2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 9.4.2 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	29 397		sparande	4 000
			1	Utgifts-
2009	Anslag	33 310	1	prognos	29 764
2010	Förslag	33 826
2011	Beräknat	34 444	2

2012	Beräknat	34 546	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 33 826 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 33 826 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslaget avser till största delen Sveriges medlemsavgift till Unesco, som utbetalas i euro och USD. Vidare finansierar anslaget medlems- avgifter till konventionen om skydd för världens

220

kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt de avgifter som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet. Anslaget täcker även kostnader för Svenska Unescorådet samt bevakning av Unescos verksamhet i Paris.

Regeringens överväganden

Utgifterna för anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten samt eventuella valutaförändringar. Avgiften till Unesco för de kommande två åren beslutas vid Unescos generalkonferens som hålls i Paris oktober 2009. Medlemsavgiften erläggs i början av 2010. För 2010 föreslås anslaget uppgå till 33 826 000 kronor.

Tabell 9.4.2 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012
Anvisat 2009 1	33 310	33 310	33 310
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	516	1 134	1 236
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt 3
Förslag/beräknat anslag	33 826	34 444	34 546

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.4.34.3 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Tabell 9.4:3 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2008	Utfall	8 451		sparande	3 232
2009	Anslag	11 705	1	Utgifts-
2009	Anslag	11 705	1	prognos	11 368
2010	Förslag	11 886
2011	Beräknat	11 996	2

2012	Beräknat	12 061	3

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 11 886 tkr i 2010 års prisnivå.

3Motsvarar 11 886 tkr i 2010 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera utveck- lingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning. Anslaget används även för övergripande statistik inom utbildningsom- rådet. Vidare finansieras inom anslaget de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s in- dikatorprogram INES.

Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.

Regeringens överväganden

Under innevarande budgetår har en stor del av medlen avsatts för den årliga övergripande ut- bildningsstatistiken och OECD:s indikator- projekt INES.

Genom särskilt regeringsbeslut har medel för- delats till Baltic 21-sekretariatat. Medlen utgör en delfinansiering av Sveriges bidrag till sekre- tariatet.

221

PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.4.3 Härledning av anslagsnivån 2010–2012

Tusental kronor

	2010	2011	2012

Anvisat 2009 1	11 705	11 705	11 705
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	181	291	356
Beslut

Överföring till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	11 886	11 996	12 061

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt.

222