Regeringens skrivelse 2009/10:145

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna Skr.
arvsfonden under budgetåret 2009 2009/10:145

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 juni 2010

Fredrik Reinfeldt

Maria Larsson

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2009. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

1

Innehållsförteckning

1 Allmänna arvsfonden........................................................................ 4
  1.1 Arvsfondsdelegationen....................................................... 4
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. .......................................... 5

2.1Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna

  arvsfonden 2009................................................................. 5
  2.1.1 Placeringsinriktning .......................................... 5
  2.1.2 Avkastning ........................................................ 5
2.2 När arvsfonden får egendom.............................................. 6
2.3 När arvsfonden avstår från egendom ................................. 7
2.4 Kostnader för förvaltning och administration .................... 8
3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden .................... 9
3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet........................ 10
3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd .................. 10
3.3 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen.......... 11
3.4 Registrering och handläggning av ärenden ...................... 12
3.5 Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen........... 13
3.6 Bifall och avslag fördelade på målgrupper....................... 13
3.7 Geografisk fördelning av bifall och avslag ...................... 14
4 Fördelning av stöd 2009 ................................................................. 14
4.1 Projekt inom de prioriterade områdena............................ 15
4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år.................... 15
  4.2.1 Exempel på projekt för barn under 12 år  
    som beviljats medel under 2009 ...................... 16
4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år............... 17
  4.3.1 Exempel på projekt för ungdomar 12–25  
    år som beviljats medel under 2009 .................. 18
4.4 Verksamhet till förmån för personer med  
  funktionshinder ................................................................ 19
  4.4.1 Exempel på projekt för personer med  
    funktionshinder som beviljats medel  
    under 2009 ....................................................... 20
4.5 Lokalstöd .......................................................................... 22
4.6 Årets Guldkorn................................................................. 22
5 Fördelning av stöd ..............................genom särskilda satsningar 22
5.1 Fördel barn....................................................................... 23
5.2 Vi deltar ...........................................................................   23
6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och  
erfarenhetsspridning ....................................................................... 24
6.1 Kommunikation ............................................................... 24
6.2 Uppföljning ............................................och utvärdering 26
  6.2.1 ...................... Uppföljning av enskilda projekt 26
  6.2.2 ..................................................... Utvärdering 28
6.3 Erfarenhetsspridning ........................................................ 29
7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens  
verksamhet och utveckling ............................................................. 30

Skr. 2009/10:145

2

7.1 Analys av fördelning av stöd 2009 avseende Skr. 2009/10:145
  verksamhet till förmån för barn under 12 år.................... 32

7.2Analys av fördelning av stöd 2009 avseende

  verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år............... 33
7.3 Analys av fördelning av stöd 2009 avseende  
  verksamhet till förmån för personer med  
  funktionshinder................................................................ 34
8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna  
arvsfonden från och med 2009....................................................... 35
8.1 Inriktning ......................................................................... 35
  8.1.1 ............................................... Barnrättspolitik 35
  8.1.2 .............................................. Ungdomspolitik 36
  8.1.3 .............................................. Handikappolitik 36
8.2 Prioriterade .......................................................områden 37
Bilaga 1 Resultaträkning .......................................................m.m 40
Bilaga 2 Tilldelade ...................................medel per organisation 48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ..........den 10 juni 2010 58

3

1 Allmänna arvsfonden Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder1. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen var under året samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetade 20 personer under 2009. Från och med den 1 januari 2010 finns Arvsfondsdelegationens kanslifunktion inom Kammarkollegiet.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod enligt lagen om Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar sedan 2004 inte längre om medelstilldelning.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

4

2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond.

Kammarkollegiet har två uppgifter beträffande arvsfonden. Den ena är att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och den andra är att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.

2.1Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2009

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.1.1Placeringsinriktning

Tabell 1 visar att fondens bokförda värde den 31 december 2009 uppgick till 2 578 miljoner kronor och marknadsvärdet till 4 526 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2009 års utgång var 67,5 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,2 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 20,5 procent i räntekonsortiet och 0,8 procent i likvida tillgångar.

Tabell 1 Fondens bokförda värde och marknadsvärde, mkr    
  2009 2008 2007 2006 2005
Bokfört värde          
Tillgångar 2 806 2 502 2 137 1 583 1 449
Skulder 228 180 150 117 133
Summa bokfört värde 2 578 2 322 1 987 1 466 1 316
Marknadsvärde          
Tillgångar 4 754 3 534 4 697 4 804 4 197
Skulder 228 180 150 117 133
Summa marknadsvärde 4 526 3 354 4 547 4 687 4 064
2.1.2 Avkastning  
Under 2009 har fonden i genomsnitt haft 65,3 procent placerat i aktie-  
konsortiet, 10,7 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 23,0 procent i  
räntekonsortiet och 1,1 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas  
bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i  
aktiekonsortiet under 2009 för 107,8 miljoner kronor, i aktieindex- 5
konsortiet för 11,3 miljoner kronor och nettosålt i räntekonsortiet för Skr. 2009/10:145
3,7 miljoner kronor.              
Tabell 2 visar tillgångarnas värdeförändringar. Erhållna utdelningar
från konsortierna uppgick till 137,8 miljoner kronor.        
Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr          
Tillgångar 31 dec Netto- Värde- 31 dec Dir.avk    
  2009 placerat förändring 2008 2009    
Räntekonsortiet 975 –4 19 960 35    
Aktiekonsortiet 3 205 108 895 2 202 91    
Aktieindexkonsortiet 532 11 175 346 11    
Bankmedel 42 16 0 26 0    
Summa tillgångar 4 754 131 1 089 3 534 138    

Avkastning i räntekonsortiet var under året 6,0 (7,8) procent jämfört med index2 5,1 (8,4) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,3 procent jämfört med index 4,2 procent.

Under 2009 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 45,5 (-35,1) procent jämfört med index3 45,4 (-33,7) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 7,1 procent per år att jämföra med index 9,6 procent. Siffrorna inom parentes avser 2008.

Under 2009 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 53,6 (–30,8) procent att jämföra index4 52,9 (-30,6) procent. Aktieindexkonsortiet startade andra kvartalet 2008. Till följd av aktiemarknadens uppgång under året och att aktieplaceringar överviktats i förhållande till ränteplaceringar har ett betydande mervärde skapats i förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel (positiv allokeringseffekt).

Under året har fonden tillförts 616,1 (556,6) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 484,9 (380,7) miljoner kronor. Som följd av ändrade beräkningsgrunder överensstämmer inte vissa jämförelsesiffror med motsvarande siffror i bokslutet 2008.

Totalt fanns 926 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2009/10 att fatta beslut om under 2010.

I regleringsbrevet för 2010 fick Kammarkollegiet i uppdrag att redovisa utifrån vilka principer Allmänna arvsfondens kapital har förvaltats samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits för att stärka förvaltningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 maj 2010.

2.2När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet

2Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1–3 år.

380 procent SIX30 Return Index Cap och 20 procent MSCI World Net (developed).

4SIX30 Return Index Cap.

6

arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter Skr. 2009/10:145 den först avlidne maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva

är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2009 kom det in 1 710 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 165 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 607. Under år 2009 kom det in 438 miljoner kronor netto till arvsfonden.

2.3När arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2009 kom det in 104 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan om arvsavstående ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2009 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av nästan 35 miljoner kronor.

7

2.4 Kostnader för förvaltning och administration Skr. 2009/10:145

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2009 till totalt 37,9 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr

  2009 2008 2007 2006 2005
Kammarkollegiet totalt 16,5 13,8 13,3 14,8 14,1
Dödsboavveckling m.m. 11,6 11,3 10,8 9,9 9,9
Fondförvaltning 4,2 2,1 2,0 4,5 3,8
Utbetalning av beviljat stöd 0,7 0,5 0,5 0,4 0,4
Regeringskansliet/          
Arvsfondsdelegationen totalt 21,4 20,7 17,4 17,1 12,5
Personalkostnader 13,1 10,6 10,3 9,8 7,6
Förvaltningskostnader 6,0 5,0 4,8 4,6 3,7
Utåtriktade aktiviteter m.m. 2,3 5,1 2,4 2,6 1,2
Ungdomsstyrelsen totalt 0 0 0,5 1,8 2,1
Totalt förvaltnings- och 37,9        
administrationskostnader 34,5 31,2 33,7 28,7
Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas  
i tabell 3, framgår att kostnaderna för förvaltning och administration av  
Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Från och med den 1 juli 2004  
trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvs-  
fonden. Ändringarna enligt propositionen om Allmänna arvsfonden och  
Arvsfondsdelegationens organisation m. m. (prop. 2002/03:136, bet.  
2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och  
Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till  
följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration  
successivt utvecklats.  
Mellan åren 2005 och 2009 har de medel som gjorts disponibla för  
Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om stadigt ökat, från 557 miljoner  
2005 till 903 miljoner för 2009. De disponibla medlen kan härledas dels  
till antalet avvecklade dödsbon och storleken av dessa, dels till avkast-  
ningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Kansliet har utökats  
med fler handläggare för att med bibehållen kvalitet kunna bevilja pro-  
jektmedel i enlighet med den ökade volymen av disponibla medel.  
Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten fortsatt  
förstärkas och effektiviseras. Slutligen har kansliet de senaste fem åren  
byggt upp och etablerat utvärderingsverksamheten. Detta har samman-  
taget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader.  
Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är  
driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2005–2009. Dessa  
uppgår till 4,3 procent 2009. 8
 

Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade Skr. 2009/10:145 projektmedel (procent)

  2009 2008 2007 2006 2005
Andelen driftskostnader 4,3 5,2 4,9 5,6 3,9

Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden, har kostnaderna i förhållande till beslutade projekt minskat. Under 2009 var andelen lägre än de tre föregående åren. Volymen beslutade projektmedel har alltså ökat mer relativt driftskostnaderna.

I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader utom kostnader för utvärderingar. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2009 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser 3,2 miljoner kronor. Om även dessa kostnader inberäknas uppgår driftskostnaderna till 4,9 procent i förhållande till beslutade projektmedel. Åren dessförinnan var samma andel 6,0 procent respektive 6,1 procent.

En annan indikator är driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader över tid.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)

  2009 2008 2007 2006 2005
Driftskostnader per beslut 13 000 12 200 12 400 12 100 8 900

Även denna jämförelse visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten har stabiliserats under perioden. Kostnaderna per beslut har under 2009 stigit med 6 procent jämfört med året innan. Det beror på att handläggningstiden blivit längre på grund av det ökade inflödet av ansökningar. Projekten har i viss utsträckning också blivit större och mer komplicerade vilket även påverkat handläggningstiden något. Under året har dessutom granskning och godkännande av avslutade projekts slutredovisningar5 prioriterats högre än tidigare. Därigenom har 183 slutredovisningar godkänts, vilket är en ökning med 73 procent jämfört med 2008.

3Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.

5 Godkännande av slutredovisningar räknas inte som beslut i tabell 5 och 8.

9

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Skr. 2009/10:145

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

3.2Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Se vidare under avsnitt 6.

10

3.3 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Skr. 2009/10:145

Under året har 478 miljoner kronor fördelats till projekt, efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån deras huvudsakliga inriktning.

Av de 478 miljoner kronorna, som är den största summan i Allmänna arvsfondens historia, har drygt 63 miljoner kronor fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr

  2009 2008 2007 2006 2005
Fördelning av stöd 478 378 339 288,9 306

Diagram 1 visar den totala fördelningen av beviljade medel per målgrupp. Andelen barn- och ungdomsprojekt har fortsatt öka. Det betyder dock inte att projektmedlen till gagn för personer med funktionsnedsättning har minskat vilket framgår av diagram 2. Förklaringen är att det totala beloppet har ökat. Projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas som barnrespektive ungdomsprojekt.

Diagram 1. Beslutade medel per målgrupp 2009 (totalt 478 mkr)

20%

31%

49%

Barn Ungdomar Personer med funktionsnedsättning

Som framgår av diagram 2 ökade volymen beviljade medel till samtliga  
målgrupper under 2009. Under perioden 2006–2009 har volymen bevilja-  
de projektmedel ökat med två tredjedelar. Går man ytterligare ett par år  
bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. Mätt i kronor har  
exempelvis beviljade projekt med inriktning på ungdomar mer än fyr-  
dubblats sedan 2004. 11

Skr. 2009/10:145

Diagram 2. Beviljade medel 2006–2009 (mkr)

600        
500        
400        
300        
200        
100        
0     Ungdom Totalt
Barn Personer med funktionsnedsättning
  2006 2007 2008 2009

3.4Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2009 inkom 2 152 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. På fem år har därmed antalet ärenden ökat med en femtedel. Av ärendena var 1 635 ansökningar om stöd ur fonden, 413 redovisningar och 23 övriga ärenden. Det innebär att projektansökningarna ökade med 3 procent under 2009 och med drygt 17 procent under femårsperioden. Antalet ansökningar från enskilda personer har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan få stöd.

Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden 2009 2008 2007 2006 2005
Barn 522 423 364 405 386
Ungdom 1002 927 838 794 675
Funktionshindrade 477 516 500 500 546
Inte fondens mål- 79 64 58 66 68
grupper
Enskilda 72 69 89 83 108
Totalt 2 152 1 999 1 849 1 848 1 783
Fördelade på:          
Ansökningar 1 635 1 586 1 438 1 352 1 399
Övrigt ärende 23 30 43 45 24
Redovisningar 413 383 368 451 360
Totalt 2 152 1 999 1 849 1 848 1 783

12

3.5 Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen Skr. 2009/10:145

Under 2009 har sammanlagt 1 641 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Regeringen beslutar om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 8 redovisas antal beslut som Arvsfondsdelegationen tagit under åren 2005–2009. Besluten redovisas uppdelat på antal bifall, avslag samt övriga ärenden.

Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen

  2009 2008 2007 2006 2005
Bifall 447 436 369 387 400
Avslag 1 128 1 184 911 926 926
Övriga ärenden 66 78 122 98 84
Totalt 1 641 1 698 1 402 1 411 1 410

Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 1 128 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från en offentlig huvudman utan samarbete med ideella organisationer eller avsett verksamhet som redan finns som ordinarie verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

3.6Bifall och avslag fördelade på målgrupper

Tabell 8 visar att i genomsnitt nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, har beviljats stöd under 2009. Andelen ansökningar för målgruppen personer med funktionshinder som fått bifall är 40–50 procent, samt för målgrupperna barn och ungdomar 20–35 procent. Ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning.

Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper

Bifall 2009 2008 2007 2006*) 2005
Barn 93 95 66 83 99
Ungdom 213 183 163 139 122
Personer med funktionsnedsättning 141 158 140 154 178
Totalt antal bifall 447 436 369 376 400
Avslag          
Barn 295 237 194 181 204
Ungdom 529 620 433 479 403
Personer med funktionsnedsättning 184 210 163 139 155
Inte fondens målgrupper 48 48 32 44 56
Enskilda 72 69 89 83 108
Totalt antal avslag 1 128 1 184 911 926 926

*) För 2006 anges antalet projekt och inte antalet projektbeslut

13

3.7 Geografisk fördelning av bifall och avslag Skr. 2009/10:145

Mer än hälften, nästan 270 miljoner kronor, fördelades till 295 lokala och regionala projekt över hela landet enligt tabell 10. Det är betydligt högre andel än föregående år och innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent. Resterande medel fördelades till 152 nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektmedel beviljades till samtliga län under året.

Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr6

Län Antal beviljade Summa tkr
  ansökningar  
Blekinge 2 601
Dalarna 8 7 325
Gotland 1 1 800
Gävleborg 3 2 320
Halland 5 4 031
Jämtland 1 554
Jönköping 16 11 155
Kalmar 4 3 983
Kronoberg 11 6 260
Norrbotten 3 1 705
Skåne 26 29 038
Stockholm 79 81 420
Södermanland 1 455
Uppsala 14 11 015
Värmland 10 4 427
Västerbotten 13 10 555
Västernorrland 7 7 626
Västmanland 6 5 186
Västra Götaland 50 44 795
Örebro 19 19 781
Östergötland 16 16 256
Totalt 295 270 289

Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom dessa områden har både flest invånare och flest föreningar. De län som fått mest medel ur arvsfonden per invånare är Örebro, Stockholm, Västerbotten och Östergötland.

4 Fördelning av stöd 2009

Som redovisats i avsnitt 3.3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 478 miljoner kronor till 447 projekt under 2009.

6 I tabellen redovisas endast de lokala och regionala projekten.

14

I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen Skr. 2009/10:145 prioriterade områdena och i avsnitten 4.2–4.4 redogörs för det fördelade

stödet 2009 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 redogörs för fördelning av lokalstöd och i avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2009.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2009.

4.1Projekt inom de prioriterade områdena

Av tabell 11 framgår att 391 miljoner kronor har fördelats till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 82 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2009, vilket är en ökning jämfört med året innan. Antalet, 353 projekt, motsvarar 79 procent. De av regeringen prioriterade områdena förändrades till stor del inför 2008 och ökningen kan förklaras av att äldre projekt, utanför de nya prioriterade områdena, fasats ut och ersatts av projekt inom de åtta prioriterade områdena.

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr

Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr  
Främjande av psykisk och fysisk hälsa 97 95 304  
Demokrati och delaktighet 86 85 449  
Delaktighet i kulturlivet 57 60 763  
Motverka våld, trakasserier och mobbning 35 57 316  
Deltagande i arbetslivet 44 46 818  
Information och tillämpning av FN:s barn- 16 21 220  
konvention  
Föräldrastöd och främjande av ett stärkt 12 13 174  
föräldraskap  
FN:s konvention om rättigheter för 6 10 925  
personer med funktionsnedsättning  
Totalt 353 390 969  

4.2Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av cirka  
95 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12 . Det  
innebär en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med 2008. Under året  
har sammanlagt 93 projekt beviljats bidrag jämfört med 90 projekt året  
innan. De största förändringarna mellan 2008 och 2009 är halveringen av  
antalet projekt för projektändamålen Familjestöd (15 projekt 2008,  
6 projekt 2009) samt Barn i utsatta situationer (12 projekt 2008, 7 projekt  
2009). En förklaring till minskningen är att denna typ av projekt för 2009  
istället kan finnas redovisade inom det nytillkomna projektändamålet  
Fördel barn, den nya satsningen för barn under 12 år, med fokus på  
utsatta barn och delaktighet. För detta projektändamål finns 24 projekt  
för 2009 redovisade. Andra större förändringar är att antalet projekt för  
projektändamålet Information/utbildning minskat relativt mycket 15
     

(18 projekt 2008, 12 projekt 2009) medan projekt inom Fritid/idrott samt Skr. 2009/10:145 Kultur mer än fördubblats (7 projekt 2008, 16 projekt 2009 respektive

3 projekt 2008, 8 projekt 2009).

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr)

Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Satsningen Fördel barn 24 28 009
Fritid/Idrott 16 20 689
Kultur 8 10 895
Familjestöd 6 7 536
Barn i utsatta situationer 7 5 696
Information/utbildning 12 5 183
Kost/motion 2 3 748
Integration 6 3 738
Förebyggande av brott/våld/mobbning 3 2 063
Tillgänglighet 1 1 600
Hjälpmedel 2 1 004
Psykisk ohälsa 1 761
Arbete/sysselsättning 1 583
Rehabilitering 1 266
Totalt 93 94 674

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.2.1Exempel på projekt för barn under 12 år som beviljats medel under 2009

Delaktighet i kulturlivet

Jag ska bli barnorganist

Sensus Stockholm–Gotland är projektledare för ett utvecklingsprogram där barn spelar orgel utifrån sina egna förutsättningar med utgångspunkt i den så kallade Suzukimetoden, vilken går ut på gehörsbaserad tidig musikundervisning. En instrumentbank av specialanpassade digitalorglar med höj- och sänkbara spelbord och fotpedaler ska ambulera mellan cirka 80 barn upp till 11 år inom olika stift. Orglarna är också anpassade till barn med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande i sin strävan att utveckla nya modeller för barns inflytande vid Svenska kyrkans musikverksamheter och genom att tillgängliggöra kyrkomusikens starkaste symbol, kyrkoorgeln. Barnen ska inom ramen för projektet spela, komponera, planera och leda egna konserter och gudstjänster. Att utveckla och i större omfattning pröva Suzukimetoden och gruppundervisning för kyrkorgel är också nytt. Undervisningen genomförs i samarbete med Sveriges Kyrkosångsförbund, Kungliga Musikhögskolan och Svenska kyrkan som också kommer att driva verksamheten vidare långsiktigt genom stiftens musikkonsulenter och församlingsmusiker.

16

Information och tillämpning av barnkonventionen Skr. 2009/10:145

Fritid för alla

Projektet är kopplat till barnkonventionens intentioner om delaktighet för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning eller ej. Målet med projektet, lett av föreningen Passalen i Göteborg, är att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning tillgång till ordinarie fritidsverksamheter och göra dem delaktiga i skapandet av en fungerande modell för hur det ska fungera i praktiken. En målsättning är också att öka kunskapen och medvetandet om bristen på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet ska totalt involvera över 500 barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Projektet är nyskapande genom att förbättra och utveckla befintliga modeller med nytänkande och kreativa idéer. Att projektet samverkar med andra föreningar och den egna kommunen gör arbetet nydanande. Projektet har hög brukardelaktighet genom att arbetsgrupper bestående av brukare arbetar tillsammans med projektledaren. Det faktum att stödet för projektet i kommunen är stort gör att förutsättningarna för en fortsättningen efter projekttiden bedöms vara goda.

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap

Unga föräldrar och barn

Studieförbundet Sensus har i samarbete med Norrköpings kommun startat ett projekt där unga föräldrar genom olika aktiviteter kan stärkas i sin föräldraroll, knyta nya kontakter och bilda gemensamma nätverk. Målet är att barnet till de unga föräldrarna ska få en tryggare uppväxt och en bättre livssituation. En del av projektet består i ett fritidsinriktat öppet forum. En andra del vänder sig till föräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd och en tredje del är en form av flyktingintroduktion som vänder sig till nyanlända föräldrar som väntar på SFI eller barnomsorg. Viss svenskundervisning ingår som ett av inslagen. Projektet är ett nyskapande samarbete mellan kommun och organisationer där det finns ett helhetstänkande för unga föräldrar och där den gemensamma nämnaren är föräldraskapet och barnet.

4.3Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar hade en fortsatt positiv utveckling under 2009. Sammanlagt beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 235 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdomar, fördelade på totalt 213 projekt, se tabell 13. Det innebär en ökning med 73 miljoner kronor, eller omkring 45 procent, jämfört med 2008. De största ökningarna har skett inom projektändamålet Förebyggande av brott, våld och mobbning samt inom den nya särskilda satsningen Vi deltar.

17

Tabell 13 Verksamhet för ungdomar 12–25 år     Skr. 2009/10:145
Projektändamål Antal projekt Summa tkr    
Förebyggande av brott/våld/mobbning 30 57 191    
Satsningen Vi deltar 32 32 601    
Kultur 22 20 450    
Demokrati/delaktighet 22 19 954    
Fritid/Idrott 21 18 503    
Arbete/sysselsättning 17 18 402    
Psykisk ohälsa 18 16 129    
Jämställdhet/könsroller 12 13 776    
Ungdomar i utsatta situationer 9 10 119    
Integration 7 9 776    
Information/utbildning 7 4 776    
Drogförebyggande 6 3 691    
Satsningen Fördel barn 3 2 701    
Familjestöd 2 2 302    
Tillgänglighet 2 1 303    
Hjälpmedel 1 1 132    
Kost/motion 1 979    
Organisationsutveckling 1 910    
Total 213 234 695    

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3.1Exempel på projekt för ungdomar 12–25 år som beviljats medel under 2009

Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning

Rivaler på plan – inte på stan

Fotbollsalliansen är ett samarbete mellan AIK, Djurgården, Hammarby och Fryshuset som arbetar för att främja ett positivt supporterskap. Projektet Rivaler på plan – inte på stan syftar till att skapa en arbetsmodell som omfattar dels förebyggande åtgärder för mellan- och högstadieungdomar och dels riktade åtgärder för supportrar mellan 12 och 25 år. Inom ramen för projektet genomför spelare och aktörer från Fryshuset föreläsningar och workshops i mellan- och högstadieskolor. Vidare anordnas en supportermässa varje år, där alla supporterklubbar i landet erbjuds att delta. Andra viktiga aktiviteter är matchvärdskap, riktade åtgärder mot supportervåld samt ett antal större arrangemang för målgrupperna. Under projektets tredje år är tio klubbar involverade och en manual för det fortsatta arbetet kommer att färdigställas.

Arbete och sysselsättning  
Unga entreprenörer  
Ung Företagsamhet vill med det här projektet utveckla och pröva två  
utbildningskoncept för barn och unga i grundskolan, vilket är nya mål-  
grupper för organisationen. De två utbildningskoncepten går under nam-  
nen Our Community (9–11 år) och It`s my business (13–16 år) och 18
 

används i ett antal länder i Europa i dag. I projektet har sex pilotregioner Skr. 2009/10:145 valts ut där utbildningskoncepten kommer att prövas på 1–2 skolor per

region. Tillsammans med lärare och regionala medarbetare ska koncepten först anpassas till det svenska utbildningssystemet, närsamhället och klassrumssituationen. Därefter kommer seminarium att anordnas i varje pilotregion för elevråd, lärare, skolledare och politiker innan konceptet testas på varje enskild skola.

Demokrati och delaktighet

Framtidsboxen

Framtidsboxen drivs av föreningen Social Entrepreneurship Forum och vänder sig till gymnasieungdomar som fått ferieanställning i en kommun. Genom ett samarbete med kommunen ges deltagarna möjlighet att, med bibehållen ferielön, genomgå en tre veckor lång kurs om demokrati, inflytande, samhällsengagemang, socialt entreprenörskap m.m. i stället för sina ordinarie arbetsuppgifter. Ett kursmoment innebär att kommunen presenterar en fråga som innebär en utmaning för kommunen eller samhället, som ungdomarna försöker lösa genom att tillämpa sina nya kunskaper. Projektet tillför på så sätt ett ungdomsperspektiv på den kommunala verksamheten samtidigt som det ger en möjlighet att tillämpa nyvunna kunskaper på verkliga frågor. Under 2010 genomförs Framtidsboxen bl.a. i Flen, Katrineholm, Strängnäs, Sala, Vingåker, Gävle och Ljusdal. Framtidsboxen är ett projekt inom den särskilda satsningen Vi deltar.

4.4Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Under 2009 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 149 miljoner kronor, fördelat på 140 olika projekt, till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 14. Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika projektändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Under 2009 fick sex projekt, som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning, stöd ur fonden. Den totala summan uppgick till nästan åtta miljoner kronor för dessa projekt.

19

Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr Skr. 2009/10:145
Projektändamål Antal projekt Summa tkr  
Information/utbildning 23 26 779  
Arbete/sysselsättning 19 21 322  
Demokrati/delaktighet 15 19 614  
Rehabilitering 20 18 807  
Kultur 16 15 053  
Tillgänglighet 6 12 581  
Hjälpmedel 10 9 986  
Psykisk ohälsa 14 9 591  
Kost/motion 5 4 337  
Organisationsutveckling 2 2 338  
Teknikstöd 1 2 000  
Förebyggande av brott/våld/mobbning 3 1 926  
Fritid/idrott 2 1 692  
Bemötande 2 1 353  
Jämställdhet/könsroller 1 1 167  
Familjestöd 1 55  
Totalt 140 148 601  

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4.1Exempel på projekt för personer med funktionshinder som beviljats medel under 2009

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förverkligande av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning – Agenda 50

Projektet verkar för att den nya FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning genomförs och att konventionens 50 artiklar blir verklighet i hela landet. Projektet vänder sig till människor med funktionsnedsättning, handikapporganisationer, beslutsfattare och personalgrupper i län, regioner och kommuner liksom till statliga myndigheter. Med stöd av informations- och utbildningsmaterial som används i seminarier, kurser och studiecirklar runt om i landet, ges möjlighet att lära mer om konventionens innehåll. Arbetet syftar till att öka kunskapen om hur konventionen kan användas för att påverka livsvillkoren för människor med olika funktionsnedsättningar. Projektet genomförs av Handikappförbundens samarbetsorgan i samverkan med Synskadades Riksförbund, Forum kvinnor och funktionsnedsättning samt Svenska Kommittén för Rehabilitation International (SVERI).

20

Främjande av fysisk och psykisk hälsa Skr. 2009/10:145

Föreningarnas Hus

I samarbete med SPES7, Ananke8, RSMH9, föreningen Trivselhuset i Skellefteå, Skellefteå Kommun och Västerbottens Läns Landsting vill Schizofreniförbundet i Västerbottens distrikt skapa ett Föreningarnas hus med café, utbildningar, konferenser och viss arbetsträningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå med omnejd. Metoden innebär att föreningarna bygger upp ett eget center för konferenser dit kommunen, landstinget och andra offentliga och privata aktörer kan förlägga sina kurser och konferenser. I huset ska det bland annat finnas verksamhetslokaler för de olika föreningarna samt verkstäder för att utföra vissa arbeten. Anställda och medlemmar i organisationerna ska kunna arbeta med rehabiliterande arbetsuppgifter, utveckla samarbetet mellan föreningar, utbilda personal och anhöriga i bemötande och brukarinflytande samt driva konferensanläggning och café. Brukarinflytandesamordnare i regionen kommer att arbeta i huset och Barn- och ungdomspsykiatrin i Skellefteå har avsatt resurser för att, vid sidan av personer med egna erfarenheter, kunna svara på ungdomarnas frågor.

Ökat tillträde till arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade

Dövas Förening i Örebro län beviljades under 2009 medel för ett treårigt arbetsmarknadsprojekt riktat till döva och hörselskadade ungdomar. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Örebro Dövas Ungdomsklubb, Stiftelsen Activa Örebro län och Arbetsförmedlingen. Projektet syftar till att döva och hörselskadade ungdomar ska bli bättre förberedda för att ta sig in på arbetsmarknaden. Målet ska nås genom att utveckla, producera och sprida ett teckenspråkigt material som presenterar olika yrken där det idag finns döva eller hörselskadade personer som arbetar och där miljön inte är primärt teckenspråkig. Målet med materialet är att ungdomarna ska få sina vyer vidgade genom att de får bättre kunskap om vilka yrken som finns och vad det innebär, samtidigt som de förbereds på vilka krav som ställs på dem själva på arbetsmarknaden. Den primära målgruppen är döva och hörselskadade ungdomar på gymnasieskolan som kommunicerar med teckenspråk. Projektet ska i samarbete med ett produktionsbolag intervjua 30 döva personer i olika yrken över hela Sverige och be dem delge sina kunskaper och erfarenheter av att arbeta på en hörande arbetsplats. Intervjuerna sker på teckenspråk och filmerna kommer att textas. Varje yrke ska bli en produkt för sig och genom att producera material om många yrken, inom olika områden, säkerställer man att det kan finnas något för alla oavsett vilken inriktning man valt på sitt gymnasieprogram. Idag finns mycket lite material som kan användas för att förbereda döva och hörselskadade

7Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd.

8En rikstäckande ideell förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och deras anhöriga.

9Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

21

på det arbetsliv som väntar dem. Med ett nytt inspirationsmaterial kring Skr. 2009/10:145
olika yrken öppnas nya möjligheter som på sikt kan bidra till att öka  
tillträdet till arbetsmarknaden för döva och hörselskadade ungdomar.    

4.5Lokalstöd

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd

  2009 2008 2007 2006 2005
Antal lokalstödsprojekt 30 23 19 11 12
Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 36,5 15,5 12,9 7,0 4,3

Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling, se tabell 15. Detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar för nyskapande och utvecklande verksamhet är Power House i Vetlanda, Mellanbygdens Ryttarförening i Flarken, Alnö Idrottsförening på Alnö och Svenska Motorklubben i Arboga.

4.6Årets Guldkorn

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn.

Föreningen Clownronden fick priset 2009 i kategorin barn, för projektet Salut. Föreningen Autism i Jönköpings län fick årets Guldkorn i kategorin ungdom, för projektet Freja Musikteater. Priset i kategorin projekt till förmån för personer med funktionshinder tilldelades Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, för projektet Föräldrar ni kan.

För första gången delade Arvsfondsdelegationen även ut årets Guldkorn till en förening som fått lokalstöd. Det priset tilldelades Färjestads Ridklubb för nybyggnad av ett ridlekisstall.

5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett  
visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning.  
Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom  
en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser  
för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga  
projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genom- 22
 

föra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars Skr. 2009/10:145 inflytande och delaktighet under 2009–2012 (se nedan). Satsningarna

lanserades i mars 2009 och under året fördelades drygt 63 miljoner kronor till totalt 61 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna.

Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr

Satsning Antal projekt Summa tkr
Fördel barn 27 30 710
Vi deltar 32 32 601
Totalt 61 63 311

5.1Fördel barn

Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd.

Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer stimuleras. En förhoppning är att Fördel barn ska leda till ökad kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna.

I arbetet med utveckling och lansering av satsningen Fördel barn har arbetsgruppen vid Arvsfondsdelegationens kansli besökt ett stort antal föreningar och olika evenemang kring barnrättsfrågor. I samband med lanseringen uppmärksammades satsningen i ett antal tidningar och på ett flertal webbplatser.

Under 2009 har 95 ansökningar om medel inom ramen för satsningen inkommit. Av dessa har 27 ansökningar beviljats stöd om sammanlagt 30 710 000 kronor. Av projekten riktar sig 24 stycken till målgruppen barn och övriga tre till målgruppen ungdomar. Inom ramen för de beslutade projekt som planeras sträcka sig över flera år beräknas omkring 17 miljoner kronor avsättas 2010 och 15 miljoner kronor 2011. Till största del har ansökningarna inkommit från ideella föreningar, men även offentliga huvudmän finns representerade. Projekten som fått stöd har haft god geografisk spridning och pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö.

5.2 Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya  
metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktig-  
het och mänskliga rättigheter. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som  
projektstöd.  
Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 år  
och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livs-  
situation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situa-  
tioner och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. 23
 

Information om satsningen har under våren 2009 spridits både i tryckt Skr. 2009/10:145 form, via Internet och genom informationsträffar, konferenser och semi-

narier. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år och det första ansökningstillfället var den 1 september 2009. Till detta datum hade 221 ansökningar inkommit, varav 32 ansökningar beviljades projektstöd om sammanlagt 32 601 000 kronor under 2009. Merparten av dessa projekt var två- eller treåriga, vilket innebär att drygt 80 000 000 kronor totalt är intecknat inom ramen för satsningen.

De projekt som beviljades stöd under satsningens första år uppvisar en stor bredd och variation avseende metoder, teman och inriktning. Flera projekt arbetar med att stimulera ungas valdeltagande i riksdagsvalet hösten 2010, medan andra syftar till att ge unga människor förutsättningar att själva påverka sin livssituation mer generellt. Ett betydande antal projekt från olika delar av landet delar målsättningen att nå och involvera unga i förorts- och utanförskapsområden.

När det gäller den geografiska spridningen, tillhör Västra Götaland, Stockholm och Skåne de län som fått mest stöd ur satsningen, medan bland annat norrlandslänen hittills inte finns representerade. Arvsfonden kommer mot bakgrund av detta att genomföra vissa riktade regionala informationsinsatser under 2010.

6Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1Kommunikation

Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2009 var att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om fonden. I slutet av 2010 ska fler känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och Arvsfondsdelegationens verksamhet jämfört med 2008. Arvsfondsdelegationen ska också i större utsträckning än tidigare använda digitala kanaler för den externa kommunikationen och samtidigt minska användandet av trycksaker.

Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2008 redovisades i en digital verksamhetsberättelse. Den spreds på CD till ideella föreningar och organisationer, kommuner och relevanta delar av Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar fil på delegationens webbplats.

Den allmänna informationsfolder som Arvsfondsdelegationen tidigare tillhandahållit har under året ersatts av ett enkelt informationsblad med tydlig hänvisning till webbplatsen www.arvsfonden.se. Det har också producerats ett usb-minne fyllt med presentationsmaterial och verksamhetsinformation. En folder med information om lokalstöd nytrycktes. För de två särskilda satsningarna producerades enkla informationsblad samt ett informationshäfte. Samtliga trycksaker är kortfattade och hänvisar till www.arvsfonden.se där det finns fördjupad information.

Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 10 000 besökare i genomsnitt per

24

månad under 2009. Det är en ökning med 33 procent jämfört med 2008. De dokument, utöver ansökningsblanketterna för projektstöd och lokalstöd, som laddats ned mest från webbplatsen är den grafiska manualen, informationsfilmerna på teckenspråk samt Arvsfondsdelegationens utvärderingsrapporter.

Under 2010 lanseras en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har pågått under året.

Fyra introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar arrangerades under året. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva.

Arvsfondsdelegationen medverkade i mars i konferensen D som i demokrati och delaktighet, arrangerad av Forum för frivilligt socialt arbete. I maj medverkade Arvsfondsdelegationen med en workshop på URIX inspirationsmässa i Söderhamn, arrangerad av Föreningen Gemensam Framtid. Även vid MR-dagarna på Älvsjömässan i Stockholm arrangerade Arvsfondsdelegationen en workshop. Personal från Arvsfondsdelegationens kansli har också deltagit i Leva & fungera och haft informationsbord vid Forum för eldsjälar.

Arvsfondsdagen 2009 genomfördes på Världskulturmuseet i Göteborg den 12 oktober. Där deltog 600 personer från ideella organisationer, kommuner, myndigheter och forskarvärlden som fick ta del av 21 projektpresentationer från hela landet och delta i ett utvärderingsseminarium.

I mars 2009 lanserade Arvsfondsdelegationen två treåriga särskilda satsningar för att stärka barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället, Fördel barn och Vi deltar (se avsnitt 5 ovan). Arvsfondsdelegationen har informerat om satsningarna genom e-postutskick, pressmeddelanden, exponering i andra organisationers nyhetsbrev och på relevanta webbplatser som når Arvsfondens målgrupper.

Under året har två informationsträffar arrangerats i Göteborg och Malmö. På Urix och MR-dagarna höll satsningen Vi deltar workshops på temat Testa din idé. Den tydliga och föreningsnära kommunikationen kring mål och kriterier för satsningarna Fördel barn och Vi deltar har medfört att en större andel av de inkomna ansökningarna inom satsningarna har fått bifall jämfört med genomsnittet för ansökningar utanför satsningarna.

Kommunikationsarbetet kring satsningarna har också avsiktligt exponerat Arvsfondens övriga finansieringsområden och bidragit till en ökning av antalet besökare på webbplatsen www.arvsfonden.se.

Arvsfondsdelegationen har under året bevakat nätbaserade mediers rapportering om projektverksamheten. Av 1022 unika artiklar om Arvsfondsdelegationen och våra projekt kom 529 från lokalmedia. Rapporteringen om Arvsfonden har ökat med 45 procent i lokala medier jämfört med 2008. Totalt har antalet artiklar ökat med 30 procent jämfört med 2008.

Under året har Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev ändrat form och fått en tydligare koppling till konkreta händelser som lanseringen av

Skr. 2009/10:145

25

satsningarna, Arvsfondsdagen och sista ansökningsdag för satsningen Vi Skr. 2009/10:145 deltar. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det

finns fördjupande information.

Arvsfondsdelegationens kansli har påbörjat ett arbete för att stärka och effektivisera de interna kommunikationsprocesserna. Ett konkret exempel är kansliets eget intranät som lanserades under hösten.

6.2Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Att få tillgång till djupare kunskap om vad projekt resulterade i samt deras styrkor och brister i olika avseenden torde utgöra en viktig del i Arvsfondsdelegationens möjligheter att aktivt styra sitt fortsatta arbete och hanteringen av ansökningar. Även riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer med flera kan ha intresse av projekten och de resultat som uppnåtts.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också ta tillvara den nya kunskapen inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, socialt arbete och statskunskap.

Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisades under 2009 leds dubbelt så många projekt av kvinnor som av män. Det finnas ingen större skillnad i vilken typ av organisationer eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projektledare för.

6.2.1Uppföljning av enskilda projekt

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.

Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår

Sju av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för, bland annat för att de inte lyckats nå ut till den målgrupp som avsågs. Andra orsaker till misslyckande uppges vara organisationens interna svårigheter eller att samarbete med andra, för projektet viktiga aktörer, inte lyckats etableras.

26

Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats Skr. 2009/10:145
I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projekt-  
planen. Som exempel kan nämnas projekt som arbetat med information  

och stöd av olika slag såsom att arbeta med traumatiserade barn, att bryta spelberoende eller projekt för att unga med funktionsnedsättning ska kunna delta i sport och idrottsverksamhet. Dessa projekt har genomförts, men inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet.

Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare

I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen. Erfarenheterna tas tillvara, men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2009 återfinns i denna kategori handlar om nya arbetssätt och information. I många av projekten går metod och information hand i hand. Ett exempel på detta är Riksförbundet Attentions projekt där förbundet vill uppmärksamma att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom är funktionsnedsättningar som inte växer bort.

Kategori 4, Verksamheten lever vidare

I denna kategori återfinns projekt där verksamheten lever vidare. De finansieras av organisationen själv eller helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Ett exempel på sådana projekt som slutredovisats under året är Föreningen Bryggans verksamhet, Gråfäll, för barn och ungdomar vars föräldrar är föremål för kriminalvården. Norrköpingsanstalten arbetar nu efter denna modell. Ett annat exempel är Sensus Studieförbund med projektet Att främja islamsk fredskultur, vars syfte är att utbilda muslimska cirkelledare och föredragshållare, så kallade fredsagenter, i islamsk fredskultur. Fredsagenterna finns nu i fem regioner runt om i landet och håller på att sprida verksamheten ute i Europa. Verksamheten finansieras idag av Sensus tillsammans med Sveriges Kristna Råd.

Av de sammanlagt 31 projekt som lever vidare finansieras 21 stycken av offentlig sektor. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning.

Kansliets genomgång av de 183 slutredovisningar som inkom under 2009 utmynnar i följande kategorisering av projektens överlevnadsgrad. Tabell 17 visar att i 81 projekt, eller 44 procent, lever erfarenheterna från projekten vidare.

Tabell 17 Projektens överlevnad

Överlevnadskategori 1 2 3 4
Antal projekt 7 95 50 31

27

6.2.2 Utvärdering Skr. 2009/10:145

Sex utvärderingar som omfattar 191 projekt har avslutats under 2009. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Några utvärderingar omfattar ett enda projekt, andra uppdrag innebär utvärdering av flera projekt på samma tema. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.

Checklistor, tålamod och gemenskap – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar

Projektet FIB – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar fick stöd ur Arvsfonden åren 2005–2008. Syftet med projektet har varit att utveckla kunskap om och stöd och hjälpinsatser till familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell begränsning. Detta för att minska risken för att barn far illa.

Studien visar att självkänslan ökar och kommunikationen fungerar bättre för de föräldrar som får hjälp i hemmet. Föräldrarna uppger också att gruppverksamheten där de får möjlighet att utbyta erfarenheter med andra vuxna som lever i liknande situationer har gett dem tillgång till ett större nätverk och ett deltagande i en gemenskap.

Förortens sociala kapital – en utvärdering av Lugna gatan i Göteborg och Malmö

Utvärderingen syftade till att undersöka de erfarenheter som gjorts inom Fryshuset, KFUM Söder i Stockholms, projekt Lugna gatan, vid etableringen i Göteborg och Malmö under åren 2007–2009. Lugna gatans mål är att skapa möjligheter för ungdomar att bli delaktiga i skapandet av harmoniska bostadsmiljöer och utvecklas i respekt och ansvarstagande för den egna hemmiljön. Lugna gatans verksamhet har fungerat som en vändpunkt för många av de ungdomar som utbildats till värdar inom projektet. I både Göteborg och Malmö har många värdar fått en anställning och på så sätt integrerats från ett utanförskap i form av arbetslöshet, socialbidrag och kriminalitet. Studien visar att frivilligorganisationer kan stärka ungdomars livsvillkor och åstadkomma en positiv förändring i samarbete med offentliga insatser.

Kulturell och språklig revitalisering bland romska barn och ungdomar – en väg till självorganisering

Relativt få organisationer bildade på etnisk grund har sökt medel ur Arvsfonden genom åren. Ett undantag är romska organisationer och föreningar, som mellan åren 1996 och 2009 beviljats medel för 27 projekt. Majoriteten av projekten har genomförts av romska föreningar och organisationer i storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Genom projekten har det bland annat startats en romsk förskola som idag drivs av föräldrarna själva, samt en rad romska mötesplatser för såväl barn, ungdomar som vuxna. Genom projekten har ett antal unga romer

28

gått vidare till arbete och studier. Arvsfondsprojekten har varit ett viktigt Skr. 2009/10:145 bidrag i att erövra det organisationskapital som föreningsarbete innebär.

Stackars flickor i en bristfällig skola – utvärdering av projekt avsedda att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad

Många av de projekt som söker medel ur Arvsfonden har för avsikt att samarbeta med skolan. Erfarenheter från sådana projekt visar att det inte är helt lätt att få tillträde till skolans värld. Därför har Arvsfondsdelegationen låtit utvärdera 29 projekt som under åren 1995–2006 beviljades medel för att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad.

Utvärderingen visar att flickorna inte vill kännas vid den vanliga bilden av att de skulle vara i behov av stärkande aktiviteter. Samtidigt är de väldigt nöjda med projekten de deltagit i. De har exempelvis fått möjlighet att spegla sig själva med andra, de har träffat goda förebilder i vuxna och de har erbjudits en annan arena än skolan där de fått prata om normer, värderingar och självbilder. En annan positiv erfarenhet har varit att de mött flickor från andra miljöer och med andra uppväxtvillkor än de egna.

6.3Erfarenhetsspridning

Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap.

Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I Arvsfondsdelegationens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län och målgrupp. Det finns även möjlighet till fritextsökning. Genom erfarenhetsspridningen kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom avslutade projekt som också redovisas i databasen.

Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2009 hölls fyra seminarier. Sammanlagt har 245 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna.

29

Under 2009 har fyra utvärderingar påbörjats. Tre av dessa avser projekt Skr. 2009/10:145 där en forskare följer verksamheterna från starten; satsningarna Fördel

barn och Vi deltar och projektet Livsstilshus, som drivs av Riksorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället. En utvärdering är tematisk. Den berör ett trettiotal projekt som vänder sig till äldre med funktionsnedsättning.

På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående och avslutade utvärderingar. Under 2009 har slutrapporter från slutredovisade utvärderingar och information om utvärderingsverksamheten laddats ner 35 000 gånger.

7 Regeringens bedömning av  
  Arvsfondsdelegationens verksamhet och  
  utveckling  
   
Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 478 mil-  
joner i projektmedel under 2009, vilket är det högsta belopp som  
någonsin fördelats inom ramen för verksamheten. Stödet har fördelats  
på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom  
ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Arvsfondsdelega-  
tionens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med  
den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Regeringen välkomnar  
de särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och  
inflytande som Arvsfondsdelegationen lanserat under året.  
  Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till förmån för mål-  
gruppen barn har ökat under året, men att den fortfarande är låg i jäm-  
förelse med de övriga målgrupperna. Det är önskvärt att antalet in-  
komna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet  
till förmån för barn ökar framöver.  
  Slutligen gör regeringen bedömningen att Arvsfondsdelegationen  
bör överväga att presentera sin strategi för uppföljning och utvärdering  
av beviljade stöd i ett sammanhållet dokument i syfte att stärka och  
förtydliga mål och metoder för detta arbete.  
  Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen  
(1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen  
av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana  
prioriterade områden som är angelägna att utveckla. I sin skrivelse till  
riksdagen 2007 avseende medel fördelade 2006 angav regeringen nya  
prioriterade områden. Dessa prioriteringar har gällt sedan 2008. Av Arvs-  
fondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2009 framgår att nästan  
391 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de  
prioriterade områdena, en ökning med 187 miljoner kronor jämfört med  
2008. Det innebär att 82 procent av de av Arvsfondsdelegationen  
beslutade medlen för året tillföll ett prioriterat område, att jämföra med  
54 procent 2008. Regeringen bedömer det som positivt att de prioriterade  
områdena har fått ett tydligare genomslag i Arvsfondsdelegationens för-  
delning av projektmedel. 30

Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om, se avsnitt 2.4. Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren, vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Arvsfondsdelegationen redovisar även den geografiska fördelningen av beviljade medel. Mer än hälften, 270 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Det innebär att finansieringen av lokala och regionala projekt ökade med 90 miljoner kronor, eller 50 procent under 2009. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Det framstår som rimligt att medelsfördelningen, åtminstone i viss utsträckning, återspeglar antalet föreningar och invånare i landets olika regioner. Samtidigt beviljades projekt i samtliga län medel ur Allmänna arvsfonden 2009, vilket är en positiv förändring jämfört med 2008. Detta tyder på att Arvsfondsdelegationens särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i kommuner vars föreningsliv får litet stöd ur fonden, ger resultat.

Tilldelningen av medel ökade under 2009 för samtliga målgrupper. Den största ökningen skedde bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar, där ökningen är 73 miljoner kronor jämfört med året innan. Medelstilldelningen till förmån för målgruppen personer med funktionshinder har ökat med 14 miljoner kronor och för målgruppen barn med 15 miljoner kronor. Vad gäller målgruppen barn har antalet beviljade projekt dock ökat med endast tre stycken. Arvsfondsdelegationen bör analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i. Eventuellt kan speciellt riktade informationsinsatser övervägas i syfte att öka antalet projektansökningar av hög kvalitet i syfte att främja verksamhet för och med barn 0–12 år.

Arvsfondsdelegationen införde 2007 ett system för jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel. I de närmare tvåhundra projekt som slutredovisats under året var omkring två tredjedelar av projektledarna kvinnor och en tredjedel män. Det var ingen större skillnad när det gäller vilken typ av organisationer eller verksamheter som kvinnor och män var projektledare för.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till under 2009 riktar sig 28 stycken till enbart män eller enbart kvinnor. Av dessa riktar sig 11 stycken till pojkar och män, varav tre genomförs av mansorganisationer. Alla utom ett projekt, som inriktar sig på pojkars engagemang i jämställdhetsarbetet, har till syfte att stödja pojkar och män på olika sätt. Exempel på detta är att stärka mäns självförtroende, psykoterapimottagning för unga män, hjälpa unga män som vill lämna kriminella gäng och jourverksamhet. Av de 17 projekt som riktar sig till enbart flickor och kvinnor drivs fyra av kvinnoorganisationer. Sju projekt handlar om mäns våld mot kvinnor.

I förra årets skrivelse angav regeringen att rutinerna för Arvsfondsdelegationens jämställdhetsredovisning bör kunna utvecklas och bli mer

Skr. 2009/10:145

31

kvalificerad. Under 2009 inledde Arvsfondsdelegationens kansli ett Skr. 2009/10:145 arbete med att utveckla myndighetens handläggning, uppföljning och

utvärdering av projekten ur ett genusperspektiv. Det är därför regeringens förhoppning att i nästa års skrivelse kunna återkomma med en mer kvalificerad jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel ur fonden.

Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I dag redogör Arvsfondsdelegationen i sin verksamhetsberättelse för hur utvärderingarna struktureras. I syfte att stärka och förtydliga mål och metoder för arbetet med uppföljning och utvärdering, anser regeringen att delegationen bör överväga att även presentera denna strategi i ett särskilt dokument.

7.1Analys av fördelningen av stöd 2009 till verksamhet till förmån för barn under 12 år

Regeringen har i tidigare skrivelser angivit att det är önskvärt med fler  
projekt som rör barn i åldrarna 0–12 år. Utvecklingen har i detta av-  
seende varit svagt positiv under året. Under 2009 ökade både fördel-  
ningen av stöd och antalet projekt till förmån för målgruppen. Cirka  
95 miljoner kronor fördelades vilket innebär en ökning med 15 miljoner  
kronor jämfört med 2008. Antalet projekt ökade något under 2009; från  
90 till 93 stycken. Antalet ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna  
0–12 år, som inkommit till Arvsfondsdelegationen, har också fortsatt att  
öka; under 2008 inkom 423 ansökningar och under 2009 inkom 522 an-  
sökningar.  
Arvsfondens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för målgruppen  
0–12 år, pågår under 2009–2012. Målsättningarna med satsningen är att  
pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka  
främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som är  
i risk att hamna i utsatta situationer, att stimulera till samarbete, utifrån  
barnets bästa, mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, att pröva  
nya metoder, arbetsformer och modeller som ska leda till ökad delaktig-  
het och inflytande för barn samt att öka kunskapen och medvetenheten  
om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventionen, såväl bland  
barn som vuxna. Inom ramen för satsningen finns 30 miljoner kronor  
avsatta under projekttiden. Regeringen ser positivt på att det inom ramen  
för satsningen under 2009 beviljats cirka 28 miljoner kronor till 24 pro-  
jekt till målgruppen 0–12 år.  
Regeringen kan vidare konstatera att medel till projekt under året  
beviljats till samtliga av de för målgruppen prioriterade områden som  
regeringen lyft fram. Det är till exempel glädjande att antalet kultur-  
projekt har mer än fördubblats jämfört med 2008. Regeringen uttalade i  
föregående års skrivelse att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när  
det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkon-  
ventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Det  
är därför glädjande att kunna konstatera att antalet projekt som beviljats  
medel för det prioriterade området Information och tillämpning av barn-  
konventionen under 2009 fördubblats. 32

Antalet projekt för andra projektändamål till förmån för målgruppen 0– Skr. 2009/10:145 12 år har emellertid samtidigt minskat under året. Antalet projekt för

målgruppen har därför totalt sett endast ökat med tre stycken trots den särskilda satsningen Fördel barn och den stora ökningen av projekt inom det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen.

Det är önskvärt att antalet inkomna och beviljade ansökningar med ändamål att främja verksamhet till förmån för barn ökar framöver. Arvsfondsdelegationen bör därför analysera vad den mindre mängden ansökningar gällande denna målgrupp i förhållande till övriga målgrupper har sin grund i.

En bärande tanke i barnkonventionen och i regeringens barnrättspolitik är att barn ska ges förutsättningar att komma till tals i frågor som rör dem. För att ge barnet goda förutsättningar att komma till tals krävs det att ansvariga aktörer har kunskap om hur denna rättighet ska förverkligas i den egna verksamheten. Det innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas, beroende på barnets ålder och mognad samt situation. Det är viktigt att miljön känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade utifrån barnets förutsättningar. Det innebär att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få möjlighet att höras inte begränsas till tal utan kan inhämtas genom olika uttrycksmedel. I alla beslut som rör barn ska det framgå hur barnets åsikter har inhämtats och beaktats. Det är angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts inom ramen för projekten samt att en uppföljning och utvärdering av denna del görs som en del i att mäta kvaliteten i projekten.

En bedömning av projektens så kallade brukardelaktighet ska enligt Arvsfondens kriterier göras. Det innebär en bedömning av t.ex. barns och ungas egen delaktighet i planeringen och genomförandet av projekten. I utvärderingsarbetet har delegationen identifierat brukardelaktigheten som en av tre framgångsfaktorer för att ett projekt ska leva vidare efter projekttidens slut. Regeringen ser det som angeläget att projektens brukardelaktighet följs upp och utvärderas systematiskt.

7.2Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12–25 år uppgick till  
nästan 235 miljoner kronor under 2009. Detta innebär en ökning i  
medelstilldelning för målgruppen med hela 45 procent jämfört med 2008.  
Antalet projekt som har beviljats medel har ökat från 183 till 213  
stycken. Andelen inkomna ansökningar som beviljas medel har ökat  
kontinuerligt under en femårsperiod, vilket tyder på att kvaliteten i an-  
sökningarna höjts. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen av  
stödet till förmån för målgruppen ungdomar.  
Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan, som regeringen  
tidigare noterat, i viss utsträckning förklaras av att stöd till projekt till  
förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in  
bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen 33

personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också Skr. 2009/10:145 de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet

och ungdomars psykiska ohälsa som genomfördes 2004–2008 samt den nya satsningen Vi deltar, vilka medfört personalförstärkningar av arvsfondskansliet. Detta har, tillsammans med informationsinsatser och andra åtgärder, lett till att fler ansökningar gällande målgruppen inkommit till Arvsfondsdelegationen.

Regeringen välkomnar den nya särskilda satsningen Vi deltar som lanserades under året. Dels eftersom ändamålet, att utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter, är högst angeläget och dels för att satsningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomsprojekt. Satsningen Vi deltar har dessutom flera beröringspunkter med regeringens skrivelse Dialog om samhällets värdegrund (skr. 2009/10:106). De insatser som utgår från skrivelsen avser att verka för social sammanhållning i samhället genom att stimulera till en fördjupad dialog om demokrati och mänskliga rättigheter, framförallt bland unga. Regeringen konstaterar att de medel som avsatts för den särskilda satsningen Vi deltar har fördelats under året.

Genom att understryka att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförande av alla projekt som rör dem, anser regeringen att Arvsfondsdelegationen tar fasta på att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en viktig resurs, vilket är en av utgångspunkterna för ungdomspolitiken. Det är angeläget att beskrivningar av hur denna s.k. brukardelaktighet även kommer till uttryck i utvärderingar och uppföljningar av de verksamheter som beviljats stöd ur fonden.

7.3Analys av fördelning av stöd 2009 till verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Fördelningen av medel till målgruppen personer med funktionshinder uppgick 2009 till nästan 149 miljoner kronor fördelat till 140 olika projekt (se tabell 14). Det är en ökning med cirka 14 miljoner kronor (10 procent) jämfört med året innan. Antalet projekt har dock minskat från 156 till 140 projekt mellan 2008 och 2009. Den största förändringen i fördelningen mellan olika ändamål uppvisar ändamålet Kultur. Tilldelade medel ökade från 7 miljoner kronor under 2008 till 15 miljoner kronor under 2009.

Tilldelade medel för projekt inom det prioriterade området, att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd, ökade från 5 miljoner kronor 2008 till 11 miljoner kronor 2009.

Det bör i detta sammanhang påpekas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder sedan 2006 redovisas under rubriken verksamhet till förmån för barn under 12 år respektive ungdomar 12-25 år. Under året har 44 projekt som rör barn med funktionshinder fått

stöd ur fonden, motsvarande nästan 41 miljoner kronor Vidare har
48 projekt till stöd för ungdomar med funktionshinder fått stöd med

48 miljoner kronor. Om även dessa projekt skulle räknas in under rubriken funktionshinder uppgår totalsumman för målgruppen till 237 miljo-

34

ner kronor. Det utgör 50 procent av det totala belopp som utbetalas under Skr. 2009/10:145 2009. Detta är ett tillfredsställande resultat enligt regeringen.

Under perioden 1994–2009 har 44 projekt relaterade till funktionsnedsättningen dövblindhet beviljats medel ur Arvsfonden. Projekten omfattar livets alla faser från det lilla barnet med dövblindhet till äldregruppen samt anhöriga till dessa grupper. De utvärderade projekten visar hur den ideella sektorn, i det här fallet brukarorganisationen Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), på ett systematiskt sätt arbetar för att påverka och förändra samhället i riktning mot ökad delaktighet för personer med dövblindhet. De visar också på brukarinflytande inte enbart i projekten utan även i samhällsutvecklingen i stort.

Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som avser personer som är äldre, omfattas äldre personer av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Under 2009 fick sex projekt som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning stöd ur fonden. Den totala summan av projektstöd uppgick till nästan åtta miljoner kronor. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.

8Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2009

8.1Inriktning

8.1.1 Barnrättspolitik

Regeringens politik för barnets rättigheter syftar till att ta till vara och  
stärka barnets rättigheter och intressen i samhället, med utgångspunkt i  
konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). För att förtyd-  
liga detta syfte beslutade regeringen i budgeten för 2009 att i fortsätt-  
ningen rubricera området som barnrättspolitik istället för som tidigare  
barnpolitik. Den nationella barnrättspolitiken utgår från målet att barn  
och unga ska respekteras och ges möjlighet till trygghet och utveckling  
samt delaktighet och inflytande. Med barn avses alla personer under  
18 år. Regeringen arbetar strategiskt med att stärka barnets rättigheter i  
enlighet med barnkonventionen på olika nivåer och områden i samhället.  
Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande. Inget barn  
får diskrimineras och barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen  
takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället  
ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och  
goda uppväxtvillkor. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfaren-  
heter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt. Dessa princi-  
per är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsätt-  
ningsvis vara viktiga för Arvsfondsdelegationens fördelning av medel till  
verksamhet för barn. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verk- 35
 

samheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt Skr. 2009/10:145 utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov.

8.1.2Ungdomspolitik

Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

8.1.3Handikappolitik

De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att

-identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,

-förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,

-ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar

för självständighet och självbestämmande.

Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 i samband med att en tioårig nationell handlingsplan för handikappolitiken beslutades. I april 2010 överlämnade regeringen en skrivelse (Skr. 2009/10:166) till riksdagen med inriktningsmål för den fortsatta handikappolitiken efter 2010. Dessa bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige ratificerade den 15 december 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari 2009. Regeringen förde in ökad kännedom om konventionen som ett nytt prioriterat område för två år sedan, se vidare under avsnitt 8.2 Prioriterade områden.

36

8.2 Prioriterade områden Skr. 2009/10:145

Regeringen valde att kraftigt reducera antalet prioriterade områden i regeringens skrivelse till riksdagen avseende medel fördelade 2006 (Skr.2006/07:125). Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för organisationer att ansöka. De prioriteringar som angavs förra året ligger fast för 2011.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper.

Projekt som syftar till att göra konventionen och barnets rättigheter känd och tillämpad

Det är angeläget att konventionen om barnets rättigheter genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne.

Demokrati och delaktighet

Det är viktigt att stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap.

37

Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Skr. 2009/10:145
Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd behöver prövas  
och utvecklas i syfte att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn  
och ungdomar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som  
syftar till att utveckla formerna för ett universellt förebyggande föräldra-  
stöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp.  
Detta kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och  
ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet  
dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det  
fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd, kan öka andelen barn  
som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möj-  
ligheter till god hälsa och ett gott liv.  
Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd  
kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräld-  
rar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt  
utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som miss-  
brukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psy-  
kiska eller fysiska funktionshinder.  
Främjande av psykisk och fysisk hälsa  
Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller  
tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för  
att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här  
ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot nar-  
kotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med att  
stärka unga personers identitet, självbild, självförtroende och tillit till sin  
egna förmåga bör ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger  
eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med  
funktionshinder.  
Satsningar mot våld, mobbning och trakasserier  
Det är viktigt att förebygga våld, mobbning och trakasserier samt stärka  
stödet till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att  
motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet,  
sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här  
innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan  
kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga  
och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd  
till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som  
utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som  
syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med  
funktionshinder. Här ingår även sådana projekt som arbetar med att före-  
bygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck.  

38

Delaktighet i kulturlivet Skr. 2009/10:145
Projekt som utvecklar barns, ungdomars och funktionshindrade personers  
möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget  
skapande bör ges fortsatt prioritet. Även projekt som syftar till att ut-  
veckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt före-  
ningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns  
och ungas språkutveckling.  
Ökat tillträde till arbetsmarknaden  
Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbets-  
marknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges  
fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att  
tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om  
och erfarenhet av arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna  
för en bättre matchningsprocess och de projekt som riktar sig till unga  
som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.  
Projekt som syftar till att göra konventionen om rättigheter för personer  
med funktionsnedsättning känd  
En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten i samhället  
om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Medel från  
arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och  
arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktions-  
nedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet.  

39

Resultaträkning     Skr. 2009/10:145
      Bilaga 1
ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Fondnr
Org. nummer 802004-9642     6103
Tkr Not 2009 2008
INTÄKTER      
Influtna arvsmedel   475 964 350 102
Återvunna rättegångskostnader   225 13
SUMMA INTÄKTER   476 189 350 115
KOSTNADER      
Restituerade arvsmedel m.m. 1 –37 202 –31 053
Förvaltning och administration 2 –39 580 –31 504
Övriga externa kostnader   0 –1
SUMMA KOSTNADER   –76 782 –62 558
RESULTAT FÖRE FINAN-      
SIELLA INTÄKTER OCH      
KOSTNADER   399 407 287 557
FINANSIELLA INTÄKTER      
Ränteintäkter   234 1 411
Ränteintäkt vid försäljning      
andelar räntekonsortium   1 811 376
Utdelning räntekonsortium   35 333 45 662
Utdelning aktiekonsortium   91 173 123 337
Utdelning aktieindexkonsortium   11 321 18 150
SUMMA   139 872 206 469
FINANSIELLA KOSTNADER      
Räntekostnad vid köp andelar      
räntekonsortium   –976 –672
Valutakursdifferenser   –11 0
SUMMA   –987 –672
RESULTAT FÖRE REALISA-      
TIONSVINSTER OCH FÖR-      
LUSTER   538 292 493 354
REALISATIONSVINSTER      
Resultat vid försäljning aktie-      
konsortium   16 610 387 869
Resultat vid försäljning ränte-      
konsortium   605 0
SUMMA   17 215 387 869
      40
REALISATIONSFÖRLUSTER     Skr. 2007/08:145
Resultat vid försäljning ränte-     Bilaga 1
konsortium   –462 –5 354
SUMMA   –462 –5 354
RESULTAT EFTER REA-      
LISATIONSVINSTER OCH      
FÖRLUSTER   555 045 875 869
NEDSKRIVNING      
Nedskrivning/återföring 3 171 995 –171 995
SUMMA   171 995 –171 995
ÅRETS RESULTAT   727 040 703 874

41

Balansräkning     Skr. 2009/10:145
ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Bilaga 1
    Fondnr
Org. nummer 802004-9642     6103
Tkr Not 2009-12-31 2008-12-31
TILLGÅNGAR      
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3    
Andelar i räntekonsortium   940 699 944 387
Andelar i aktiekonsortium   1 293 487 1 185 704
Andelar i aktieindexkonsortium   529 471 346 155
SUMMA   2 763 657 2 476 246
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR      
Skattekonto   8 0
Likvida medel   41 989 26 047
SUMMA   41 997 26 047
SUMMA TILLGÅNGAR   2 805 654 2 502 293
EGET KAPITAL OCH      
SKULDER      
BUDGET EGET KAPITAL 4    
Fondkapital   1 651 797 1 419 148
SUMMA   1 651 797 1 419 148
FRITT EGET KAPITAL 4    
Utdelningsbara medel   925 882 902 975
SUMMA   925 882 902 975
SUMMA EGET KAPITAL   2 577 679 2 322 123
KORTFRISTIGA SKULDER      
Leverantörsskulder   4 610 3 991
Leverantörsskulder, bidrag 5 19 984 7 699
Beviljade ej utbetalda bidrag 6 198 050 165 130
Övriga kortfristiga skulder   88 0
Upplupna kostnader och förut-      
betalda intäkter 7 5 242 3 351
SUMMA SKULDER   227 975 180 170
SUMMA SKULDER OCH      
EGET KAPITAL   2 805 654 2 502 293
Ställda panter   Inga Inga
Ansvarsförbindelser   Inga Inga
      42
ALLMÄNNA ARVSFONDEN Skr. 2007/08:145
Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.

I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.

43

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Skr. 2009/10:145
Org. nummer 802004-9642 Bilaga 1
NOTBILAGA    
Not 1    
Restituerade arvsmedel m.m. 2009 2008
Testamente, bättre rätt m.m. 11 198 14 448
Avstående av arv 19 074 7 711
Dödsboförvaltning 6 164 7 993
Rättegångskostnader 143 0
Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 345 562
Fastighetsskatt 277 339
  37 202 31 053
Not 2    
Förvaltning och administration    
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen    
– Förvaltning 19 766 14 025
– Projekt 3 215 320
– Utåtriktade aktiviteter 0 3 247
  22 981 17 591
Kammarkollegiet    
– Dödsboavveckling m.m. 11 615 11 286
– Fondförvaltning, baserad på marknads-    
värde 4 174 2 072
– Fondförvaltning, timtaxa 723 488
  16 512 13 845
Revisionsarvode 87 67
Summa 39 580 31 504
Not 3    
Andelar i ränte- och aktie-    
konsortierna    
Räntekonsortiet 2009 2008
Ingående anskaffningsvärde 944 387 1 330 844
Investeringar 44 934 44 989
Avyttringar –48 623 –431 446
Utgående anskaffningsvärde 940 699 944 387
Marknadsvärde 975 064 959 934

44

Aktiekonsortiet     2009 2008 Skr. 2007/08:145
Ingående anskaffningsvärde 1 185 704 775 497 Bilaga 1
Investeringar     121 173 547 337  
Avyttringar     –13 390 –137 131  
Utgående bokfört värde 1 293 487 1 185 704  
Marknadsvärde   3 205 244 2 201 579  
Aktieindexkonsortiet          
Ingående anskaffningsvärde   518 150 0  
Investeringar     11 321 518 150  
Avyttringar     0 0  
Utgående bokfört värde   529 471 518 150  
Ingående nedskrivning   –171 995 0  
Periodens nedskrivning/återföring   171 995 –171 995  
Utgående nedskrivningar   0 –171 995  
Utgående bokfört värde efter        
nedskrivningar     529 471 346 155  
Marknadsvärde     531 802 346 155  
Summa Anläggningstillgångar 2 763 657 2 476 246  
Not 4          
Förändringar i eget kapital        
  2009 2009 2008 2008  
  Bundet eget Fritt eget Bundet eget Fritt eget  
Belopp vid årets kapital kapital kapital kapital  
         
ingång 1 419 148 902 975 1 176 722 810 227  
Redovisat resultat   727 040   703 874  
Kapitalisering av          
influtna arvsmedel* 43 899 –43 899 31 905 –31 905  
Under året beslutade          
bidrag   –479 001   –378 996  
Återföring, ej förbru-          
kade utdelningsbara   7 515   9 522  
medel          
Återförda ej          
utnyttjade beslut   0   774  
Omföring av realisa-          
tionsvinster 17 215 –17 215 387 869 –387 869  
Omföring av realisa-          
tionsförluster –462 462 –5 354 5 354  
Nedskrivning/åter-          
föring 171 995 –171 995 –171 995 171995  
Belopp vid årets          
utgång 1 651 797 925 882 1 419 148 902 975  
          45
* Kapitalisering av influtna arvsmedel     Skr. 2009/10:145
Influtna arvsmedel 476 189 350 102 Bilaga 1
Restituerade arvsmedel (enl. not 1) –37 202 –31 053  
  438 987 319 049  
varav 10% till fondkapitalet 43 899 31 905  
Not 5    
Leverantörsskulder, bidrag 2009-12-31 2008-12-31
Mottagare    
Extern utvärdering 287  
Studiefrämjandet i Kalmar 700  
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 500  
Karlskrona kommun 101  
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 500  
Sveriges Dövas Riksförbund 500  
Medborgarskolan Stockholm Opera    
Studio 67 205  
Medborgarskolan Stockholm Opera    
Studio 67 205  
SCTS 675  
Sundsgårdens Folkhögskola 137  
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 395  
HSO 728  
Malmö Dövas Förening ”svenske” 261  
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 435  
Stiftelsen Activa 500  
Specialpedagogiska Skolmyndigheten 300  
Föreningen Passalen 290  
Reumatikerförbundet 388  
Riksf. för Folkmusik och Dans 325  
Skellefteå Ridklubb 706  
Föreningen Skyddsvärnet 500  
HSO 1 500  
Sveriges Elevråds Centralorganisation 575  
HSO Jönköpings län 475  
Spiritus Mundi 1 400  
KFUM Göteborg 500  
Almaeuropa 610  
Riksförbundet Attention 500  
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 500  
Riksförbundet FUB 566  
SRF i Hudiksvall/Nordanstig 235  
Nationella Hjälplinjen 1 357  
Reumatikerförbundet 725  
Afrosvenskarnas Riksförbund 500  
Share Music Sweden 600  
Föreningen Attention i Nordöstra Skåne 503 46
   
Föreningen Bure 400 Skr. 2007/08:145
SIOS 400 Bilaga 1
  19 986 7 699
Not 6    
Beviljade ej utbetalda bidrag 2009-12-31 2008-12-31
ADEL: Handikappade 57 069 59 084
ADEL: Barn 39 710 33 341
Kultursatsningar 0 11 896
Externa utvärderingar 7 814 8 213
ADEL: Ungdom 92 778 50 788
Ungdomars psykiska ohälsa 679 1 808
Summa beslutade ej utbetalda bidrag 198 050 165 130

47

Tilldelade medel per organisation 2009

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

Handikapporganisationer Antal Belopp
Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening   1 716 000
Astma- och Allergiförbundet 2 2 090 000
De Handikappades Riksförbund (DHR) i Borås   1 560 000
De Handikappades Riksförbund (DHR) i    
Stockholm   1 608 000
Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter   1 764 000
Dövas förening i Malmö   523 000
Dövas Förening i Örebro län   1 535 000
Förbundet Blödarsjuka i Sverige   770 000
Förbundet Sveriges Dövblinda   802 000
Förbundet Unga Rörelsehindrade   628 000
Föreningen Attention i Nordöstra Skåne   1 003 000
Föreningen Autism i Jönköpings län   55 000
Föreningen Furuboda 3 8 288 000
Föreningen för Kognitivt Stöd 2 1 002 750
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,    
Ungdomar och Vuxna (FUB)   1 560 000
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn,    
Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län   298 000
Föreningen Grunden 2 2 692 000
Föreningen Handikapprörelsens Idé- och    
Kunskapscentrum   343 000
Föreningen Idrott För Handikappade   173 000
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap   700 000
Föreningen Passalen   890 000
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)    
Stockholms och Gotlands län   626 000
Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund   620 000
Göteborgskooperativet för Independent Living    
(GIL) ek. förening   707 000
Handikappförbundens Samarbetsorgan 7 15 826 000
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)    
i Jönköpings län 2 1 826 000
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)    
i Skåne län   690 000
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)    
i Uppsala län 2 751 000
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO)    
i Värmland   310 000
Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms    
län   581 000
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund   1 160 000
ILCO Riksförbundet för stomi- och    
reservoaropererade 2 1 159 000
Independent Living Institute   1 220 000

48

Intresseförbundet för personer med schizofreni    
och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, 2 2 535 000
Västerbottens distrikt    
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i    
Göteborg   775 000
Intressegruppen för Assistansberättigade 2 2 603 000
Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland   377 000
Macken Växjö Ekonomisk Förening   731 000
Mo Gård Folkhögskoleförening   820 000
Neurologiskt Handikappades Riksförbund 2 2 675 000
Norrbottens Handikappidrottsförbund   810 000
Reumatikerförbundet 5 7 867 000
Reumatikerföreningen i Örebro   1 650 000
Riksförbundet Attention 4 5 095 000
Riksförbundet för döva, hörselskadade och    
språkstörda barn   540 000
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och    
Ungdomar   55 000
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa   850 000
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa    
(RSMH) i Säffle   478 000
Riksförbundet för Trafik- Olycksfalls- och    
Polioskadade 3 2 658 000
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,    
Ungdomar och Vuxna 6 5 027 000
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser   305 000
Stockholms Dövas Förening   952 000
Stockholms funktionshindrades    
frilufs/fiskeförening, SFFF   1 217 000
Svensk Barnsmärtförening   104 000
Svenska Celiakiungdomsförbundet   382 500
Svenska Diabetesförbundet   562 000
Svenska Dysfagiförbundet   21 000
Svenska Migränförbundet   275 000
Svenska PKU-föreningen   55 000
Svenska Service- och Signalhundsförbundet   1 132 000
Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott   1 000 000
Sveriges Dövas Pensionärsförbund   1 407 000
Sveriges Dövas Riksförbund 2 2 558 000
Synskadades förening (SRF) i    
Hudiksvall/Nordanstig   700 000
Synskadades Riksförbund   1 347 000
Synskadades Riksförbund Kronoberg   80 000
Överviktigas Riksförbund   979 000
Summa   104 099 250

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

49

Idrottsföreningar Antal Belopp
Alnö Idrottsförening   1 111 600
Arlanda Amerikansk Fotbollsförening   648 300
BBK Solna Vikings   240 000
FC Södra Ryd   952 000
FC Växjö   942 000
Fotbollsklubben FC Rosengård   1 625 000
Fridlevstad GoIF   500 000
Färjestad Ridklubb   55 000
Gyttorps Ridklubb   4 160 000
Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS   3 541 000
Huddinge Idrottsförening   1 016 000
Idrottsklubben Östria Lambohov   2 210 000
Korpen i Tyresö   1 200 000
Korpen Malung-Sälen   261 000
Laholms Motorklubb   504 000
Landvetter Judo Klubb   373 200
Mellanbygdens Ryttarförening   412 000
Rinkeby International Boxningsklubb   910 000
Råslätts Sportklubb   457 000
Sigtunabygdens Ryttarförening   1 600 000
Sjuhäradsbygdens Sportskytteklubb   983 000
Skellefteå Ridklubb   1 413 000
Skellefteå Rullstols IF   342 000
Sundets Ryttarförening   251 000
Svenska Biljardförbundet   467 000
Svenska Motorklubben (SMK) Arboga   1 747 100
Sveriges Catamaran och Trimaranseglare   1 350 000
Södermanlands Idrottsförbund    
Sörmlandsidrotten   455 000
Team Rollerblade klubb   411 500
Trönninge Bollklubb   1 070 000
Tyresögymnastiken   3 760 000
Vindelns Motorsällskap   128 000
Åsebo Ridsällskap   405 625
Åsele Idrottsklubb   354 000
Summa   35 855 325
Organisationer bildade på etnisk grund Antal Belopp
Afrosvenskarnas Riksförbund 2 4 426 000
Arabisktalande Kvinnoföreningen   318 000
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 2 3 396 000
Föreningen Nevo Drom   742 000
Föreningen RedSea   283 500
Föreningen Wadajir   1 470 000
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i    
Sverige   618 000
Somali Centre for Water & Environment   388 500
Somalilands Förening   1 211 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

50

Stockholms Romska-kvinnors rådgivningscenter    
och Sociala-kamratforum SRRS   600 000
Summa   13 453 000
Kulturföreningar Antal Belopp
Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad   1 900 000
Byteatern   1 055 000
Clownetterna   116 900
Eksjö Animation   465 000
FilmPool Jämtland   554 000
Föreningen Artikel 31   2 830 000
Föreningen Cirkus Cirkör   1 300 000
Föreningen Fanzingo   1 008 000
Föreningen Filmateljén 2 1 110 000
Föreningen Kulturprojekt Röda Sten   639 000
Föreningen Kulturstorm   400 000
Föreningen Moliére Ensemblen 2 1 609 000
Föreningen Möteplats Hornstull   939 000
Föreningen Zingo   2 045 000
Ideella Kulturföreningen Cirkustältet   380 000
Kulturföreningen Dialog   1 584 000
Kulturföreningen m.i.m   35 000
Kulturföreningen Spiritus Mundi   4 200 000
Kulturföreningen SweSom   95 000
Köpings Amatörteater   474 000
Länsbygderådet i Östergötland   1 572 000
Musiklärare Utan Gränser   792 000
Mångkulturella Ungdomscenter   211 000
Personalkooperativet Drao´Thea Ek. För.   80 000
Re:Orient   310 000
Riksförbundet för Folkmusik och Dans, RFoD   325 000
Riksteatern Barn och Ungdom   1 169 000
Share Music Sweden   1 800 000
Svenska Very Special Arts   1 460 000
Sveriges Musik och Kulturskoleråd   2 793 000
Teater De Vill   1 076 000
Teater Laika   400 000
Teaterföreningen Die Buhne   1 080 000
Tomtarna   205 000
upSweden Music Community   381 000
Virserums Konsthallsförening 2 1 175 000
Summa   37 567 900

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

51

Offentlig huvudman Antal Belopp
Botkyrka kommun 2 2 566 000
DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias    
barn- och ungdomssjukhus   900 000
Handikappkommittén, Västra    
Götalandsregionen,   2 822 000
Hjälpmedelsinstitutet 3 4 952 000
Karlskrona kommun, Barn och    
Ungdomsförvaltningen   101 000
Karolinska Universitetssjukhuset   222 000
Kulturverket   1 345 000
Landstinget i Uppsala   683 000
Linköpings kommun   658 000
Malmö Stadsbibliotek   1 143 000
Region Skåne, Habilitering och Hjälpmedel,    
Vuxenhabiliteringen   706 000
Riksteatern   1 440 000
Riksutställningar   1 800 000
Robertsfors kommun   767 500
Sahlgrenska Universitetssjkuhuset   2 531 000
Sala kommun   700 000
Specialpedagogiska Skolmyndigheten   821 000
Statens maritima museer/Vasamuseet   1 600 000
Stockholms läns landsting   1 147 000
Stockholms Stad, Utbildningsförvaltningen   790 000
Teaterhögskolan i Stockholm   1 435 000
Universitetssjukhuset i Linköping   305 000
Universitetssjukhuset i Lund   500 000
Örebro Universitet, Barnrättsakademin   1 181 000
Summa   31 115 500
Sociala organisationer Antal Belopp
ATIM Kvinnojour   485 000
Biståndsorganisationen Individuell    
Människohjälp   516 000
Ersta Diakonisällskap   532 000
Föreningen Alla Kvinnors Hus   267 000
Föreningen Bona Vias Föräldrar   298 000
Föreningen Bryggan i Norrköping   1 910 000
Föreningen Bryggan i Stockholm   1 690 000
Föreningen Hjälpkällan   866 000
Föreningen Kvinnors Nätverk 2 2 101 000
Föreningen På Kusten   3 132 000
Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 3 3 454 000
Föreningen Socionomer inom fosterbarnsvården   828 000
Kamratföreningen Convictus   780 000
Origo   611 000
Partnerskapet för utveckling av socialt   500 000
företagande  

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

52

  Antal Belopp
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället   1 800 000
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare   467 000
Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och    
läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg 3 1 536 000
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor   860 000
Riksorganisationen Kriminellas Revansch i    
Samhället 2 8 480 000
Riksorganisationen Män för Jämställdhet 2 4 564 000
Rädda Barnen 2 2 102 000
Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors   975 000
Rädda barnen i Malmö   1 217 000
Rädda Barnen i Sundsvall   452 000
Rädda Barnen i Södertälje   900 000
Röda Korset, Region Syd   557 000
Röda Korset, Region Sydost   450 000
Stadsmissionen i Stockholm   569 000
Stadsmissionen i Stockholm, Terapicenter   1 485 000
Svenska Röda Korset, Region Syd   960 000
Svenska Röda Korset, Stockholm 3 1 074 000
Vägen ut - Kooperativens Intresseförening 2 1 938 000
Summa   48 356 000
Stiftelser Antal Belopp
Centrum för lättläst   500 000
Fonden Mot Våld för Medmänsklighet 2 1 372 000
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 3 3 423 000
Insamlingsstiftelsen Plan Sverige   6 000 000
Klarälvdalens Folkhögskola   359 000
Skarpnäcks Folkhögskola   1 346 000
Stiftelsen Activa i Örebro län 2 1 942 000
Stiftelsen Arbetets museum   679 000
Stiftelsen Bräcke Diakoni 4 6 884 000
Stiftelsen Framnäs Folkhögskola   760 000
Stiftelsen Friends - elever mot mobbing   1 245 000
Stiftelsen Gyllenkroken   2 680 000
Stiftelsen Göteborgsfontänen 2 583 500
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 8 20 622 000
Stiftelsen Min Stora Dag   266 000
Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan   1 150 000
Stiftelsen Nordens Biskops-Arnö   678 000
Stiftelsen Orionteatern   1 200 000
Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad   400 000
Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater   475 000
Stiftelsen Sjöviks Folkhögskola   304 000
Stiftelsen Spinalis   1 937 000
Stiftelsen Stora Sköndal   1 362 000
Stiftelsen Västergötlands museum   647 000
Summa   56 814 500

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

53

Studieförbund Antal Belopp
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden   135 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping   160 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norrtälje   569 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Stockholm-    
Sydväst, Skärholmen   170 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra -    
Östra Dalarna   710 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra    
Västerbotten   1 300 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö   596 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro 2 1 582 000
Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i    
Stockholm   1 580 000
Folkuniversitetet i Karlstad   1 000 000
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds    
Universitet   400 000
Medborgarskolan Region Syd Malmö   390 000
Medborgarskolan Stockholm Opera Studio 67 -    
Kulturama   410 000
Sensus Studieförbund, Norrköping 3 3 327 000
Sensus Studieförbund, Stockholm-Gotland 2 1 204 000
Sensus Studieförbund, Västra Sverige   3 400 000
Studiefrämjandet i Göteborg 2 1 026 000
Studiefrämjandet i Kalmar   2 575 000
Studiefrämjandet i Karlstad   236 000
Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden   2 700 000
Studiefrämjandet i Norra Skaraborg   325 000
Studiefrämjandet i Uppsala   300 000
Studiefrämjandet i Östergötland   1 164 000
Studieförbundet Bilda Svealand   2 068 000
Studieförbundet Ibn Rushd   2 023 300
Studieförbundet Vuxenskolan   234 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg   1 120 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Region    
Jönköpings län   404 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Södra    
Mellansverige 2 1 458 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Värmland 2 1 334 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro   76 000
Sundsgårdens Folkhögskola   137 000
Sydnärkes Utbildningsförbund   791 000
Ädelfors Folkhögskola   1 564 000
Summa   36 468 300
Trossamfund Antal Belopp
Eggvena Missionsförsamling   500 000
Kristna Fredsrörelsen   1 200 000
Kungsportens Friskvård   528 000
Summa   2 228 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

54

Ungdomsorganisationer Antal Belopp
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte   733 000
Förbundet Unga Forskare   1 339 000
Förbundet Vi Unga   861 000
Föreningen KulturUngdom 2 1 410 000
Föreningen Miljonkulturell Ungdom 2 1 441 000
Föreningen Svea Sträng - Ung utan Pung   3 442 000
Föreningen Ungdomsalternativet   2 300 000
KFUK-KFUM, Göteborg 3 1 930 000
KFUK-KFUM, Uppsala   700 000
KFUM Basket Nässjö   500 000
KFUM, Jönköping   323 000
Majornas Samverkansförening   1 197 000
Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa   175 000
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism   1 280 000
Romska Ungdomsförbundet   328 000
Somalisk-Svenska Ungdomsriksförbundet 2 2 390 000
Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU)    
Uppsala   1 523 375
Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO   575 000
Sveriges Förenade HBTQ-studenter, SFQ   1 300 000
Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund    
(SVEROK) i Linköping   945 000
Sveriges Ungdomsråd   1 984 000
Södertäljes Ungdomsråd   323 000
Ung Företagsamhet i Sverige   1 903 000
Ung Media Sverige   1 097 500
Unga Allergiker   596 000
Unga Synskadade Stockholm   370 000
Ungdomens Nykterhetsförbund   93 000
Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande    
(RFSL) Ungdom 4 5 565 000
Summa   36 623 875
Övriga organisationer Antal Belopp
Arbetslinjen Klippan Ek. förening   583 000
Centrum Mot Rasism   4 102 000
Daalsan AF   522 000
Drömmarnas Hus Ek. förening   2 533 000
Fisksätra Folkets Husförening   1 014 000
Folkets Hus Hammarkullen   756 000
Folkets Hus i Sofielund   1 630 000
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids-    
och Hemgårdar   1 301 000
Föreningarnas Hus i Skellefteå   1 511 000
Föreningen Alma Europa 3 5 638 400
Föreningen Annorlunda   848 000
Föreningen Arena   500 000
Föreningen Bure   655 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

55

  Antal Belopp
Föreningen Clownronden   55 000
Föreningen Fenix   1 067 000
Föreningen FöräldraFamnen   244 000
Föreningen Göteborgs Räddningsmission   785 000
Föreningen Integrations Nätverk   266 500
Föreningen Klassmorfar för Barnen   1 100 000
Föreningen Mot Ofrivillig Drogning   1 285 000
Föreningen Neon Gallery Brösarp Society   800 000
Föreningen Ordfront   1 468 000
Föreningen Projektor   1 495 000
Föreningen Rötter   886 000
Föreningen Simone   312 000
Föreningen Tjejers Rätt I Samhället   956 000
Föreningen Vårt Nya Ättetorp   387 000
Författarcentrum Väst   70 000
Föräldraföreningen i Viskafors   370 000
Gagnef-Floda Brukshundsklubb   505 525
Göteborgs Integrations Center   300 000
Göteborgsinitiativet   1 720 000
Hassela Solidaritet i Skåne   1 160 000
Hushållningssällskapens Förbund   3 220 000
Hushållningssällskapet Väst   756 000
Hälsans Natur   2 298 000
Ideella Föreningen Dalbo   600 000
Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön   168 000
IOGT-NTO, Kronoberg, Växjö   205 000
IOGT-NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen   893 000
IOGT-NTO. Skutskär   288 000
Kod-Knäckarna, ideell förening   500 000
Landeryds Scoutkår   820 800
Löa Bygdegårdsförening   1 438 000
Mansmottagningen mot våld i Uppsala   478 000
Nationella Hjälplinjen   3 357 000
Nordisk förening för sjuka barns behov   240 000
Nämndemännens Riksförbund   162 000
Power House   1 287 000
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande    
(RFSL) i Stockholm 3 4 440 100
Rinkeby Folkets Husförening   655 000
Social Entrepreneurship Forum   700 000
Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation    
(SKOOPI) 2 2 811 000
Spädbarnsfonden   378 000
Stockholms läns Hembygdsförbund   1 715 000
Svensk Forms Regionalförening För Skåne   436 000
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund   1 263 000
Svenska OMEP   410 000
Tjejjouren Ludvika & Smedjebacken   4 305 000
Träkvista Sjöscoutkår   1 624 000

Skr. 2009/10:145

Bilaga 2

56

  Antal Belopp Skr. 2009/10:145
Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån     Bilaga 2
Uppsala 2 1 532 000  
Via Nova   294 000  
Värmdö Föreningsråd   879 000  
Öppna Kanalen Närke   410 000  
Summa   75 388 325  
TOTALT   477 969 975  

57

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 2010

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz, Ohlsson

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2009

Skr. 2009/10:145

58