2010 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2009/10:140

2010 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2009/10:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 17 juni 2010

Maud Olofsson

Eskil Erlandsson

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2009/10.

Innehållsförteckning	Skr. 2009/10:140
1 Inledning...........................................................................................	3

1Inledning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2009 och fram till och med maj 2010. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar.

En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader.

I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång beskrivs bland annat hur de statligt ägda företagen arbetar för att bekämpa korruption och mutor. Dessutom finns det ett avsnitt som beskriver innehållet i de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ur ett branschperspektiv.

En konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas. Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras.

I avsnittet om den statliga ägarförvaltningen finns information om Näringsdepartementets förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster.

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål såsom finansiella mål, verksamhetsmål och samhällsekonomiska/sektorpolitiska mål redovisas

Skr. 2009/10:140

och utvärderas. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att Skr. 2009/10:140 staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med

en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2010.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har en etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, ett miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och finns inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

Skr. 2009/10:140

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE – EKONOMISK FAKTA

mdkr	2008	2009	Förändring, %
Nettoomsättning	312,5	352,8	7
Resultat före värdeförändringar	63,8	53,3	-16
Värdeförändringar	-3,3	1,2	-
Rörelseresultat	60,5	54,5	-10
Resultat före skatt	51,8	42,4	-18
Resultat efter skatt	43,4	34,7	-20
Summa eget kapital	328,3	341,8	41
Balansomslutning	1 386,5	1 598,8	15
Kassaflöde från löpande verksamhet1)	62,9	59,5	6
Bruttoinvesteringar	61,9	120,8	95
Medelantal anställda, tusental	89,3	94,6	-6
Medelantal anställda, inklusive intresseföretag i tusental	192,3	190,3	-1
Avkastning på eget kapital, %	14,4	10,5	-3,9 procentenheter
Soliditet, %	20,1	18,1	-2,0 procentenheter
Utdelning	21,8	20,8	-5
Uppskattat värde	500	620	24

1) Exklusive företagen inom finanssektorn (SEK och SBAB).

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

UTDELNING

VÄRDEUTVECKLING

%				Mdr kr				Mdr kr
20				40				800
15				30				600
10				20				400
5				10				200
0	2007	2008	2009	0	2007	2008	2009	0	2007	2008	2009
	2007	2008	2009		2007	2008	2009		2007	2008	2009

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 5

Skr. 2009/10:140

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige.

I den statliga bolagsportföljen ﬁnns 57 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till

att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRORD

2009 – ett år med många utmaningar!

Staten är med sina 57 statligt ägda företag Sveriges största företagsägare. Företagen representerar stora värden, cirka 620 miljarder kronor, och är stora arbetsgivare med många medarbetare runt om i Sverige. Företagen ägs gemensamt av svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta alla dessa företag.

VÄRDESKAPANDE SOM ÖVERGRIPANDE MÅL

Det är viktigt med framtidstro, som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas, att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att i förlängningen bidra till att behålla och skapa nya jobb.

FÖRSÄLJNINGAR OCH NYA FÖRTYDLIGADE UPPDRAG

Det är inte självklart att staten ska äga alla dessa företag, men så länge staten äger är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägar- roll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. Under mandatperioden har det arbetet hit- tills resulterat i försäljningar av företagen Vin & Sprit och Vasakronan, försäljning av statens aktier i OMX, minskat ägande i TeliaSonera, och ett samgående mellan svenska Pos- ten och Post Danmark men också förnyade och förtydligade uppdrag, bland annat för Vattenfall och för Sveaskog. Reger- ingen har också genomfört en omfattande omstrukturering av Apoteket som resulterat i en försäljning av apotek. I början av året öppnade de första nya privata apoteken sedan 1971. Apoteket har med detta gått från att vara ett monopolföretag till att bli ett mindre företag med samhällsuppdrag, samtidigt som vi har fått fler aktörer och mer konkurrens på apoteks- marknaden.

NYA FÖRETAG BILDADE

En annan del av arbetet med att gå igenom det statliga ägandet är också att se över annan statlig aﬀärsverksamhet som bedri- vits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som vi får förbättrad konkurrens på vissa marknader. Under mandatperioden har antalet företag i den statliga företagsportföljen ökat. Under 2010 bildades Infr- anord AB av verksamheter som tidigare ingick i Banverket Pro- duktion och Swedavia AB som består av ﬂygplatsverksamheten som tidigare bedrevs inom Luftfartsverket. 2009 bildades Vec- tura Consulting AB och Svevia AB från verksamhet som tidi- gare ingick i Vägverket och Banverket. Dessutom bildades Fou- riertransform AB i slutet av 2008 för att investera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret.

HÅLLBARHETSRAPPORTERING ENLIGT GRI

I november 2007 beslutade regeringen som första land i världen att alla företag med statligt ägande skulle presentera en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s internationella riktlinjer. Vi ser nu ﬂera andra länder följa vårt exempel och ställer liknande krav. I december när priser delades ut för bästa hållbarhetsredovisning av FAR SRS vann LKAB kategorin ”Stora företag” och Swedfund kategorin ”Små & medelstora företag”. Det gör mig glad och jag vet att det ligger mycket arbete bakom.

I princip alla statligt ägda företag gör en hållbarhetsredovis- ning enligt GRI:s riktlinjer. 45 av 48 företag (94 procent) av de statligt ägda företagen presenterade för 2009 en hållbarhetsre- dovisning enligt GRI. Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Uppsala universi- tet har på vårt uppdrag tittat närmare på redovisningens fak- tiska eﬀekter på hållbarhetsarbetet. Vi kan se att kravet på redo- visning har lett till ett ökat engagemang och medvetenhet för frågeställningarna, ett mer strukturerat arbete och mer struktu- rerade processer, och att hållbarhetsfrågorna har kommit upp på agendan och blivit mer prioriterade hos både styrelse och ledning.

FÖREDÖMEN AVSEENDE JÄMSTÄLLDHET

Jag gläder mig åt att arbetet med att öka andelen kvinnor i företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordfö- rande har ökat från 22 procent 2006 till i år 34 procent, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helägda statliga företagen kvin- nor, att jämföra med börsbolagens 21 procent. Det visar att det ﬁnns många kvaliﬁcerade kvinnor som är beredda att ta ansvar i styrelsear- betet. Här är statligt ägda företagen verkliga föredömen.

Men självfallet ﬁnns det mer att göra, exempelvis är andelen kvinnor som är VD:ar alldeles för låg och även andelen kvinnor i ledningsgrupperna, även om den ökar glädjande nog, från 31 pro- cent i fjol till 35 procent i år. Steg för steg förbättras jämställdhe- ten i de statligt ägda företagen. Långsiktigt arbete ger resultat.

Stockholm i juni 2010

Maud Olofsson

Näringsminister

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 7

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Statliga företag bäst på hållbarhetsredovisning

När branschorganisationen för rådgivare och revisorer, FAR, i december delade ut pris för bästa hållbarhetsredovisning vann statligt ägda företag. I kategorin Stora företag vann LKAB och i kategorin Små & medelstora företag vann Swedfund.

SBAB har ansökt om tillstånd att bedriva bankrörelse

SBAB har i december lämnat in en ansökan till Finansinspektionen om tillstånd att bedri- va bankrörelse.

Seminarium om ersättningar och anställningsvillkor

I början av december arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium om ersättnings- frågor med anledning av regeringens riktlinjer för ersättningar för ledande befattnings- havare som beslutades i april 2009.

Enligt de nya riktlinjerna ska bland annat ledande befattningshavare i företag med statligt ägande inte längre kunna ges rörlig lön.

Akademiska Hus skärper målet för köpt energi

Akademiska Hus nya mål är att minska mängden köpt energi per kvadratmeter med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. En fortsatt utveckling av tekniska lösningar ska göra att fastighetsbolagets byggnader i allt högre utsträckning kan producera sin egen energi och därmed blir självförsörjande.

Bilprovningen får konkurrens

I december 2009 beslutade riks- dagen att från och med den 1 juli 2010 konkurrensutsätta den svenska fordonsbesiktningsmark- naden och ge regeringen rätt att öka eller minska statens ägande i Bilprovningen.

Nytt specialistnätverk inom hållbarhetsfrågor

Under året har nätverket träffats flera gånger för att utbyta erfarenheter från de olika företagen med statligt ägande. Ämnen som har stått på programmet har varit bland annat ”värdeskapande indikatorer”, ”organisation” och ”leveran- törer och leverantörsuppföljning”.

Kungsbrohuset invigt - trippelt miljöklassat

Jernhusen invigde i maj 2010 Kungsbrohu- set i Stockholm. Huset präglas av miljösmar- ta lösningar bland annat sker uppvärmingen genom att värmen används från de cirka 20 000 pendlare som dagligen passerar central- stationen. Ytterligare ett exempel är att huset kyls ner av vatten från Klara sjö.

Nyemission och försäljningsmandat för SAS

Under våren deltog staten i en nyemission i SAS. Regeringen har också begärt och fått mandat från riksdagen att vid lämplig tid- punkt minska statens ägande i SAS.

8NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Landets bästa webbplats

Web Service Award är ett pris som tilldelas webbplatser som ger bästa service. Operan tog hem priset i kategorin ”samhällskommu- nikation” för andra året i rad och den här gången fick Operan dessutom en hedersut- märkelse. Cirka 270 000 svenskar har be- dömt webbplatser enligt kriterierna använ- darvänlighet, information, design och kontaktmöjligheter. 14 webbplatser var nomi- nerade i fyra olika kategorier

Green Cargo deltar i europeisk allians

I februari 2010 bildade Green Cargo tillsammans med sex andra ledande europeiska järnvägsföretag alliansen Xrail. Målet är att göra internationella godstransporter på järnväg mer kundvänliga och effektiva. Xrail vill öka järnvägens konkurrenskraft och därmed minska antalet lastbilar på vägarna och värna om miljön.

SP – numera dotterbolag till RISE

Den 2 november 2009 undertecknades aktieöverlåtelseavtalet mellan svenska staten och RISE varigenom det helstatliga forskningsinstitutet SP blev ett helägt dotterbolag till RISE. Sammanslag- ningen är ett led i den omstrukturering av industriforskningsinstituten som staten sedan många år drivit i syfte att uppnå en sammanhållen, konkurrenskraftig och internationellt slagkraftig svensk industriforskningskoncern.

Fouriertransform investerar

Under det första verksamhetsåret har ca 40 projekt analyserats. I oktober gjordes

den första företagsinvesteringen, 60 miljoner kronor investerades i Powercell Sweden AB.

Nya företag bildade 2010

Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB av Banverket Produktions tidigare verksamhet. Infranord AB levererar kompletta järnvägstekniska tjänster och entreprenader. Den 1 april 2010 bolagiserades flygplats- verksamheten inom Luftfartsverket och blev det statligt ägda företaget Swedavia AB med ansvar för fjorton flygplatser.

Styrelsekraft

I september startade ALMI Styrelsekraft, ett nationellt program för att få fler kvinnor i bo- lagsstyrelser. Programmet möjliggör för minst 200 kvinnor att delta i ett exklusivt mentor- program, samt tilldelas stipendier på 10 000 kronor för en valfri styrelseutbildning. Insat- sen riktar sig till kvinnor med erfarenhet av ledande befattningar och hög kompetens.

Bättre mat i offentlig sektor

Svenska Miljöstyrningsrådet har fått Jord- bruksdepartementets uppdrag att öka kunskapen om offentlig upphandling av mat. Detta är en del av satsningen ”Sve- rige – det nya matlandet” och Svenska Miljöstyrningsrådet får två miljoner kronor extra av regeringen för ändamålet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 9

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

VisitSweden värd för miljösymposium

FN och European Travel Commission, ETC, arrangerade ett internationellt miljösymposium om turism i Göteborg i september 2009. VisitSweden var, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland, värd på uppdrag av FN:s turistorganisation UNWTO och ETC. Näringsminister Maud Olofsson invigde konferensen, där drygt 150 svenska och internationella delegater samlats för att diskuterar hur hållbar utveckling ska samverka med ekonomisk tillväxt inom turistindustrin.

Apoteket Påfågeln nu privat

Den 17 januari 2010 nyinvigde socialminister Göran Hägglund apoteket Påfågeln på Kungsholmen i Stockholm som var det första apotek som överlämnats från staten till en ny ägare. I november 2009 offentliggjordes att staten sålt de åtta apotekskluster som varit till försäljning. Det totala försäljningspriset uppgick till 5,9 miljarder kronor.

Förtydligat uppdrag för Vattenfall

Regeringen vill med prop. 2009/10:179 Förtydligande av uppdraget för Vattenfall AB tydliggöra den strategiska inriktningen för Vattenfall. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning genom att bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Nytt spelansvarsverktyg

Svenska Spel har i samarbete med Spelinstitutet utvecklat ett nytt spelansvarsverktyg, Stödkontakten. Där kan spelare få individuella råd om sitt spelande via telefon, e-post, sms och ges möjlighet att boka tid via Internet. Tjänsten innefattar även en livechat samt diskussionsforum.

Forskningsuppdrag till Uppsala Universitet

Näringsdepartementet har givit Företagseko- nomiska institutionen vid Uppsala Universitet i uppdrag att undersöka vilka effekterna av regeringens krav på hållbarhetsredovisning har haft på företagens hållbarhetsarbete. Studien består både av en enkätstudie och kvalitativa intervjuer. Rapporten kommer att presenteras senast den 30 juni 2010.

Riktlinjer för de nordiska alkoholmonopolen

Under 2009 påbörjade Systembolaget till- sammans med de nordiska alkoholmonopo- len ett arbete för att ta fram en gemensam nordisk uppförandekod med tillhörande rikt- linjer. CSR (Corporate Social Responsibility) var också temat för två träffar som Systembo- laget hade med sina dryckesleverantörer un- der mars 2009.

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

LKAB planerar för tre nya järnmalmsgruvor

Under 2010 planerar LKAB att öppna ett dagbrott i Gruvberget vid Svappavaara, sex mil sydost om Kiruna. Miljödomstolsprövning skedde i mars. Dessutom kommer LKAB i år att lämna in en ansökan om att tömma vatt- net från dagbrottet Leväniemi, som stängdes i mitten av 1980-talet av konjunkturskäl. Pro- duktion planeras kunna komma igång inom 3–5 år. Ytterligare en högintressant fyndighet i Svappavaaraområdet är Mertainen. Ansö- kan om provbrytning kommer att lämnas in under 2010.

1000000000 ton

LKAB:s malmhamn i Narvik uppnådde i mars 2010 den magiska gränsen 1000000000 ton lastad järnmalm sedan starten för verksamheten den 4 januari 1903.

Förändrat uppdrag för Sveaskog

I mars 2010 överlämnade regeringen prop. 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Svea- skog AB till riksdagen. Förslaget innebär att bolagets framtida inriktning och uppdrag ska renodlas. Sveaskog ska generera en mark- nadsmässig avkastning och vara en obero- ende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara.

Fler kvinnor i skogen

Sveaskog står bakom en informationssats- ning för att locka fler kvinnor till skogliga yr- ken. Under en vecka i augusti ordnades före- läsningar, möten med yrkesverksamma kvinnor inom skogsbranschen, studiebesök och aktiviteter som till exempel vargsafari. Målgruppen var de som går i årskurs två på samhällsvetarprogrammet eller på något na- turbruksgymnasium och syftet var förstås att få fler att upptäcka hur många intressanta yrken med skogsanknytning som finns.

Vasallen fick utökat uppdrag

Det utvidgade uppdraget innebär bland an- nat att bolaget på kommersiella villkor kan göra kompletterande förvärv och utveckla fastigheter som ägs av staten och av företag med statligt ägande för att senare sälja fastig- heterna. Detta innebar också att det statligt ägda fastighetsbolaget Kasernen blev en del av Vasallen.

Statens Bostadsomvandling nu i 107 kommuner

Statens Bostadsomvandling har under 2009 fått ett utvidgat uppdrag. Bolaget kan nu ver- ka i svaga kommuner med vikande befolk- ningsunderlag, även om kommunen inte har ett avtal med Statens bostadskreditnämnd, BKN. Detta innebär att 107 kommuner nu kan ta del av bolagets tjänster.

Havsbaserad vindkraftspark

Vattenfall och ScottishPower Renewables har i januari 2010 tilldelats rättigheterna att utveckla en stor havsbaserad vind- kraftspark utanför Englands östkust. An- läggningen kommer ha potential att pro- ducera hushållsel för mer än fyra miljoner hushåll årligen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 11

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Statens ägarpolicy 2010

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 571) bolag, varav 43 är helägda och 14 är delägda.

Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

I statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställ- ning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).

Regeringen avser att i samråd med övriga ägare verka för att ägarpolicyn även tillämpas i delägda bolag. Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. Regeringens uppdrag och mål

1.1 INLEDNING

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

Staten äger såväl stora som små bolag i ett ﬂertal branscher. Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Reger- ingskansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2010 till cirka 620 miljarder kronor.

Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder.

Det ﬁnns bolag som inom ramen för aﬀärsmässighet dess- utom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Slutligen ﬁnns det vissa företag som verkar på marknader med särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksam- heten och där konkurrens helt eller delvis saknas.

För mer information se respektive bolagssida, sid 46-95. Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som

verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om företaget inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt.

Regeringen anser att det statliga ägandet av bolag ska minska, men så länge bolagen ägs av staten ska den aktiva förvaltningen fortsätta på ett professionellt sätt med värdeskapande som över- gripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens ägarför- valtning ska fortlöpande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

Statens bolagsstyrning ska också vara tydlig och skötas mål- medvetet. Bolagsstyrningen utövas främst på bolagsstämmor, genom en professionell och strukturerad styrelsenominerings- process med nominering och utvärdering av styrelseledamöter och genom dialog med styrelseordförande. Ägarpolicy med rikt- linjer och en eﬀektiv kapitalstruktur är andra viktiga verktyg.

1)Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägar- policy i tillämpliga delar som om det vore ett aktiebolag. Per 31 december 2009 fanns 52 bolag med statligt ägande i portföljen med statligt ägda bolag, under 2010 har tre nya bolag bildats (Infranord, Swedavia och Bolaget för den europeiska spallationskällan) därtill har Apoteket AB omstrukturerats vilket flera nya bolag har bildats (se sid 97-99).

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 13

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, eﬀektivi- tet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömäs- sigt och socialt ansvarstagande.

Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom uppdraget ryms även att utveckla sta- tens ägarpolicy och tillämpa den i majoritetsägda2) bolag med stat- ligt ägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dia- log med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas. Regeringen redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verk- samhetsberättelsen för företag med statligt ägande.

1.2 REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens dis- position enligt 9 kap. 8 § regeringsformen (RF). Enligt 9 kap. 9 § RF ska riksdagen i den omfattning som behövs fastställa grun- derna för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över denna. Detta är ramen för det förvaltningsmandat reger- ingen har för förvaltningen av företag med statligt ägande. Upp- draget innebär att regeringen under vissa förutsättningar behö- ver riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av företagets inriktning, kapitaltillskott samt för försäljningar och köp av aktier eller andra förändringar av ägandet.

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten anges att regeringen får sälja statens aktier eller andelar i företag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får därmed inte utan riks- dagens godkännande minska statens ägarandel i företag där sta- ten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som företag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda bolagen se sidorna 110-111. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit näringsministern ansvaret i frågor

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

	Näringsdepartementet		Övriga departement med

			företagsansvar
	Enheten för statligt ägande
	Enheten för statligt ägande

som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Näringsministern har även ansvaret för förvalt- ningen av huvuddelen av bolagen med ett statligt ägande. Statsrådet Mats Odell har ett förordnande enligt 7 kap. 5 § RF att i Näringsdepartementet ansvara för förvaltningen av Arbetslivs- resurs, Bilprovningen, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera, som regeringen av riksdagen bemyndigats att förändra ägandet i, enligt tabell nedan.

1.3 BEMYNDIGANDEN

Riksdagen har bemyndigat regeringen att minska eller avveckla ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank, SBAB och TeliaSonera. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att minska ägandet i Posten Norden till lägst 34 procent. När det gäller SEK (AB Svensk Exportkredit) ﬁnns två beﬁntliga bemyndiganden, dels prop. 1995/96:141,1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302 som bemyndigar regeringen att minska ägandet i bolaget till lägst 34 procent, dels prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244 i vilken riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att staten tills vidare blir ensam ägare i bolaget.

Under 2009 och 2010 har riksdagen även bemyndigat reger- ingen att förändra ägandet i Bilprovningen och SAS, enligt tabell nedan.

	Nuvarande	Bemyndigande att
Företag	ägarandel, %	förändra ägande till, %	Beslut
Arbetslivsresurs	100	0	prop. 2006/07:100, bet. 2006/07: FIU21, rskr. 2006/07:222
Bilprovningen	52	0–100	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr.2009/10:162
Nordea Bank	19,9	0	prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217,
			prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92
Posten Norden	60,69	34	prop.2007/08:143, bet.2007/08:NU13, rskr.2007/08:253,
			prop.1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92
SAS	21,4	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220
SBAB	100	0	prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217
TeliaSonera	37,3	0	prop.2006/07:57, bet.2006/07:NU16, rskr.2006/07:217

2) Bolag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

2. Regeringskansliet

2.1REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION

Inom enheten för statligt ägande på Näringsdepartementet ﬁnns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Denna ordning ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och rikt- linjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för för- valtningen av merparten av de statligt ägda bolagen som förval- tas av Regeringskansliet. Sammantaget förvaltar Näringsdepartementet 41 bolag. För 16 bolag ligger ansvaret för förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdeparte- mentet, Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Inte- grations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdeparte- mentet.

I Regeringskansliet ﬁnns anställda som är styrelseledamöter i vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrelsemedver- kan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksam- heten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och äga- ren underlättas. Det ﬁnns sammanlagt 29 anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och av dessa är 12 kvinnor och 17 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas.

Regeringen har dessutom inrättat ett särskilt råd, Rådet för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande (dir. 2007:130). Rådet ska vara ett stöd vid regeringens beredning av försälj- ningsbeslut och avge yttrande på begäran av bolagsansvarigt statsråd.

2.2FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2009 till 81,8 (133,0) miljoner kronor, varav 52,8 (108,5) miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster och utred- ningar, exklusive de direkta försäljningsomkostnader som avräknats direkt mot försäljningsinkomsterna. De interna kost- naderna för Näringsdepartementets enhet för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom ﬁnansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsbe- rättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. De interna förvaltningskostnaderna för företag som förvaltas på andra departement redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive departements övriga arbetsuppgifter.

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Näringsdepartementet –	Näringsdepartementet –
Enheten för statligt ägande	Övriga enheter
Akademiska Hus	ALMI
Arbetslivsresurs	Arlandabanan Infrastrucure
Bilprovningen	Botniabanan
Bostadsgaranti	Innovationsbron
Dom Shvetsii	Norrland Center
Fouriertransform	SVEDAB
Green Cargo	SweRoad
Göta kanalbolaget	VisitSweden
Infranord 1)
Jernhusen	Finansdepartementet
Lernia	Statens Bostadsomvandling
LKAB	Svenska Spel
Nordea Bank
Posten Norden	Utbildningsdepartementet
Preaktio 2)	Bolaget för den europeiska
RISE	spallationskällan 1)
Rymdbolaget
Samhall	Integrations- och
SAS	jämställdhetsdepartementet
SBAB	Miljömärkning Sverige
SJ
SOS Alarm	Miljödepartementet
Specialfastigheter	Svenska Miljöstyrningsrådet
Sveaskog	Swedesurvey
Svenska Skeppshypotekskas-
san	Socialdepartementet
Svevia	Apotekens Service
Swedavia 1)	Apoteket Produktion &
TeliaSonera	Labratorier
Teracom	Systembolaget
Vasallen
Vattenfall	Kulturdepartementet
Vectura Consulting	Dramaten
Zenit Shipping 3)	Operan
	Voksenåsen
	Utrikesdepartementet
	SEK
	Swedfund

1)Bolag under avveckling.

2)Vilande bolag under 2009.

3)Nybildade bolag 2010.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 15

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

3. Ramverk för bolag med statligt ägande

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda bolag. Beslut som ägaren tar och som rör bolagen följer de förvaltningsregler som finns inom Regeringskansliet.

3.1 SAMMA LAGSTIFTNING FÖR ALLA BOLAG

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen, årsredovisnings-, konkur- rens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Bolag verksamma inom en viss sektor kan exempelvis också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskansliet än Näringsdepartementets enhet för statligt ägande.

RAMVERK

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

		Förvaltning skild		Lagstiftning, ABL,
		från reglering		konkurrens etc.


		Riksdagsbeslut		Regeringens
				Regeringens
				förvaltningsmandat
				förvaltningsmandat

3.2 AKTIEBOLAGSLAGEN

Aktiebolagslagen utgör det centrala ramverket för bolagen. Stat- ligt ägda bolag lyder liksom privatägda bolag under aktiebo- lagslagen och det ﬁnns inte några särregler för statligt ägda bolag, utom att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i bola- gen. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet och följer de riksdagsbeslut som fattats beträﬀande bolaget i fråga.

3.3 EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

Det ﬁnns vissa bestämmelser som tar sikte på kapitaltillskott och andra ekonomiska förmåner från staten. I praktiken gäller reglerna om statligt stöd för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privata, och baseras på EU:s bestämmel- ser om statligt stöd. Dessa regler är särskilt viktiga eftersom sta- ten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlems- stat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltillskott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepte- rats av en privat investerare. Om medlemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsik- tigt kan ge tillräcklig avkastning, utgör det därmed inte olagligt statsstöd.

3.4 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av ﬁnansiella förbindelser. Reglerna är uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kon-

troll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning ﬁnns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföretag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet. Reglerna ﬁnns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa ﬁnansiella förbindelser m.m.

3.5KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET PÅ MARKNADEN

De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inﬂytande omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en eﬀektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går dock utöver den som gäller för andra företag enligt konkur- renslagen.

3.6OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Genom att de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskans- liet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till, eller upprättad i Regeringskansliet, vara allmän handling. Under vissa förutsätt- ningar kan uppgifterna i en allmän handling hållas hemliga.

Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgif- ter kan vara känsliga aﬀärsuppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt oﬀentlig-

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

hets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt läm- nas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

3.7 INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlin- jerna togs fram 2005, som inte är bindande, är ett väl använt stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning föl- jer i stort dessa riktlinjer. Intresset för riktlinjerna och styrning av statligt ägda bolag är stort i många länder inom och utanför OECD. Riktlinjerna ﬁnns på www.oecd.org/datao- ecd/46/51/34803211.pdf.

Vidare har Sverige aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s A Guide for State Ownership – Accountability and Transparency. Denna guide handlar om att sätta upp tydligaoch uppföljnings- bara mål för det statliga ägandet och för de statligt ägda bolagen. Den hanterar också frågor om rapportering och uppföljning.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 17

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och företagsledningar

4.1TILLÄMPNING AV SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga delägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska til- lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser från Koden. Nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna.

4.2BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarna formellt utövar sitt inﬂytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- möter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- ten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har ﬂer än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till styrelsen och anmälan bör vara styrelsen tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att när- vara. De statliga ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämmorna i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respek- tive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bola- gens årsstämmor.

4.3 BOLAGSORDNING

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet till- handahåller en mall för bolagsordning för de statligt ägda bola- gen. Mallen bygger på aktiebolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

4.4 KAPITALSTRUKTUR I STATLIGT ÄGDA BOLAG

Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen över tiden har en eﬀektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en eﬀektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och

externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget bör vara så eﬀektivt kapitaliserat som möjligt för att med hän- syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hän- syn måste också tas till framtida kapitalbehov.

Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt ﬁnansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställ- ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så eﬀektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det ﬁnns ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett bolag ska användas så eﬀektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkost- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett eﬀektivt kapital- utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapi- talkostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har bolaget inte något incitament att ﬁnansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

4.5 EKONOMISKA MÅL I STATLIGT ÄGDA BOLAG

Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspek- tiv att:

F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[Y eXgTZf_XW- ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZ eT kostnaden för eget kapital.

;~__TUb_TZXgf|aTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~!G\__Y ef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[Y ehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och

ﬁnansiella ställning.

@ ]_\ZZ eTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZ hccY _]a\aZbV[hgi|eWX- ring av bolagens lönsamhet, eﬀektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen deﬁnieras i huvudsak inom följande kate- gorier:

? afT`[Xgf`~_ g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_X__Xe rörelsemarginal)

>Tc\gT_fgeh^ghe g\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTWHgWX_a\aZf`~_ g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg kapital)

Vilket mål och vilken deﬁnition som används i varje speciﬁkt

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

bolag kan variera. Skillnaden beror bland annat på bolagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, bolagets ﬁnan- siella situation och i vilken mognadsfas bolaget beﬁnner sig. Generellt sett ska bolaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den ﬁnansiella risken i bolaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i bolaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

=h[ ZeXe\f^Xa\Ub_TZXg|eWXfgb[ ZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa!=h[ ZeX^Tc\gT_^bfgaTWXa|eWXfgb[ ZeX_|ZZfZb_iXgY e_ a- samhetsmålet.

=h[ ZeXe eX_fXe\f^WXfgb[ ZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if!=h_|ZeXg\__i|kg\Ub_TZXgWXfgb[ ZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa vara.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

4.6 OM STYRELSEN

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, ägarens anvis- ningar och ägarpolicy ger.

Styrelsenomineringsprocessen

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä- dare för staten.

För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer. För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi- per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en eﬀektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered-

ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nomineringsfrågor.

Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande inom Näringsdepartementet. För varje bolag analyserar en arbetsgrupp kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekry- teringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamö- ter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar oﬀentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordföran- des särskilda roll behandlas i Koden. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren snarast välja ny ordfö- rande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen. En särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Det är styrelsen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

Styrelseledamöters oberoende

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovi- sas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två sty- relseledamöter som är oberoende i förhållande till större aktieä- gare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få delä- gare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovi- sas dock styrelseledamöternas oberoende i förhållande till delä- garen staten.

Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vik- tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande aﬀärsverksamhet, aﬀärsutveckling, branschkunskap, ﬁnansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

För att uppnå eﬀektiva styrelser bör antalet ledamöter inte vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna samt att det inte ska väljas någon vice styrelseordfö- rande.

Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfaren- het och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 pro- cent.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 19

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

Styrelsens arbetsformer

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer.

Verkställande direktör

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse och entlediga verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direk- tören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Reger- ingen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkstäl- lande direktörens roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

Utvärdering av styrelserna

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. För att utskottsar- vodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Arvoderingen kan även tidsbegränsas vid perioder av hög arbetsbelastning. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- ras på respektive bolags sida (sid. 46-95).

Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår.

4.7 FÖREDÖME SOM BOLAGSÄGARE

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett aﬀärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- kurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den

långsiktiga aﬀärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya aﬀärsmöjligheter på marknader där anställda, aﬀärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarstagande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågorså väl i de egna företagen som i samarbete med aﬀärspartners, kun- der och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor- tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utö- kade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en håll- barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen stödjer och följer de universella riktlinjer som ﬁnns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventio- ner och avtal och har formulerats för företag av företag i samar- bete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inriktning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i företagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, aﬀärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bola- gen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstift- ning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera års- redovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om rikt- linjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sid. 124-126.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäk- rar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sid. 129-130.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 21

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2010

5. Uppföljning och utvärdering

5.1ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för bolagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut en verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom fyra delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

5.2VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovis- ning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Det gäller dock inte Riksrevi- sionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Vanligen hanteras det prak- tiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av bolagsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsut-

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2009

		Övriga			Andel totala
	Revisions-	konsult-		Andel	revisions-
	intäkter,	tjänster,	Totalt,	revision,	arvoden,
Företag	Tkr	Tkr	Tkr	%	%

BDO	704	0	704	100	0

Deloitte	27661	28866	56527	49	14
Ernst & Young	66645	50543	117188	57	33
KPMG	10063	10772	20835	48	5
Lindeberg	1 939	792	2 731	71	1
Öhrlings PWC	92331	47856	140188	66	46
Övriga	422	8 022	8 444	5	0
Summa exkl. Riksrevisionen	199 766	146851	346617	58	100
Riksrevisionen	2 432	115	2 547	95

skott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regerings- kansliets förvaltare och handläggare följer upphandlingsproces- sen från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete. Riksrevisionen kan förordna en eller ﬂera revisorer att delta i den årliga revisionen.

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

5.3 KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 31 maj 2010 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. I 41 (38 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes mål- sättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 13 företag upp- nåddes inte målsättningen, i 11 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I två av dessa företag var det övervikt av kvin- nor. Se ﬁgur ”Könsfördelning i styrelserna”.

Under 2009 bestod styrelserna i bolag med statligt ägande i snitt av 6,5 (6,8) ledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 4 till 10 ledamöter.

STATENS ÄGARPOLICY 2010

KÖNSFÖRDELNING I STYRELSERNA

Antal styrelser1)		2006		2007		2008		2009 K = Kvinnor % M = Män %
50

40
30
20
10
0	0–19 K	20–39 K	40–60 K	61–80 K	81–100 K
	0–19 K	20–39 K	40–60 K	61–80 K	81–100 K
	100–81 M	80–61 M	60–40 M	39–20 M	19–0 M

1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Redovisningen ovan omfattar samtliga bolag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Stattum och det vilande bolaget Preaktio.

KÖNSFÖRDELNING VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

		2009 -12-31		2009-12-31		2008-12-31		2007-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	5	41	46	11	87	13	87	12	88
Ledningsgrupp 2)	109	202	311	35	65	31	69	33	67

I tolv av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1)Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2)Exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

		2010-05-31		2010-05-31		2009-05-31		2008-06-05		2007-05-27		2006-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda företag
Ordförande	18	36	54	33	67	33	67	33	67	27	73	22	78
Ledamöter	155	164	319	49	51	49	51	48	52	47	53	49	51
Summa ordföranden och ledamöter	173	200	373	46	54	46	54	46	54	44	56	44	56
utsedda av bolagsstämman

Helägda företag
Ordförande	13	27	40	35	65	35	65	33	67	27	73	23	77
Ledamöter	107	103	210	51	49	51	49	51	49	50	50	53	47

Summa ordföranden och ledamöter	132	136	268	48	52	48	52	48	52	47	53	48	52
utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2010 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män var 54. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordföranden som var kvinnor uppgick till 33 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping och det vilande bolaget Preaktio.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 23

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Staten ansvarsfull och aktiv som ägare

Staten är en av Sveriges största företagsägare. Direkt- ägandet av företag värderades i juni 2010 till cirka 620 miljarder kronor.

GENOMGÅNG AV DET STATLIGA ÄGANDET

Staten är en av Sveriges största företagsägare, det är dock inte självklart att staten ska fortsätta att äga alla dessa företag. Reger- ingen anser att staten i princip inte ska äga företag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om företaget inte har ett särskilt samhällsupdrag som är svårt att klara på något annat sätt. En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. Resultatet av en genomgång kan leda till att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om avyttring av hela eller delar av ett statligt ägt företag. Försäljningar kom- mer att ske, när tidpunkten är den rätta, allt i syfte att skapa mesta möjliga värde för svenska folket. När frågan om försälj- ning är aktuell innebär beredningsprocessen att varje försälj- ning anpassas till rådande marknadsläget så att försäljningarna kan ge bästa möjliga aﬀärsmässiga utfall. En annan del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att är gå igenom företagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan

statlig aﬀärsverksamhet som bedrivs i myndighetsform, vilket kan innebära att nya statligt ägda företag uppstår genom bolagi- seringar. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda företags uppdrag. Redovis- ningen till riksdagen sker per företag och i takt med att den individuella genomgången av ett företag är klar. Det är viktigt att så länge staten äger företagen att de ges möjlighet att utveck- las och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren.

MINSKAT STATLIGT ÄGANDE

Regeringen uttryckte i propositionen ”Försäljning av vissa stat- ligt ägda företag” (prop. 2006/07:57) sin avsikt att minska ägan- det av Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Nordea Bank, OMX, SBAB, TeliaSonera och Vin & Sprit. Vad gäller Imego fanns ett bemyndigande sedan tidigare att få avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav (prop. 2004/05:80, 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289). Under 2008 utnyttjade regeringen sina bemyndiganden att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i OMX, Civitas Holding (som ägde Vasakronan), Vin & Sprit och Imego. Statens aktier i Venantius överfördes i december 2008 till AB Sveriges Exportkredit (SEK) i samband med att regeringen bemyndigades att öka utlåningskapaciteten för SEK för att underlätta för industrin att fortsätta att investera

Förändringar i det statliga ägandet 2006–2010

	16 oktober 2006	20 juni 2007	23 juli 2008	1 sept 2008
	Minskat statligt	Riksdagsmandat för	Regeringsbeslut om	Regeringsbeslut
	ägande i budgetpro-	försäljning av vissa	försäljning av Vin &	om försäljning
	positionen	statligt ägda företag	Sprit till franska	Vasakronan till
			Pernod Ricard	AP Fastigheter
	3 maj 2007		27 februari 2008
	Försäljning av aktier		Staten säljer sina
	i TeliaSonera		aktier i OMX
2006	2007		2008

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Statsrådet Mats Odell i samband med försäljningen av Vin & Sprit till Pernod Ricard.

(prop.2008/09:86, bet.2008/09:NU12, rskr.2008/09:125). Statens aktier i SP avyttrades till RISE under hösten 2009 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) som en del i den pågående omstruktureringen av industriforskningsinsti- tuten i syfte att stärka konkurrensen och en uthållig tillväxt i

såväl näringsliv som samhälle.

I samband med samgåendet mellan Posten med Post Danmark och bildandet av det nya postföretaget Posten Norden (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253), bemyndiga- des regeringen att minska statens ägande till lägst 34 procent av rösterna i Posten Norden. Under 2010 har riksdagen även beslu- tat om bemyndigande att minska eller förändra ägandet i SAS AB, (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220) och i Bilprovningen (prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162). Regeringen fortsätter genomgången av resterande företag i den statliga företagsportföljen.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER HITILLS UNDER MANDATPERIODEN

Under mandatperioden har regeringen hittills genomfört för- säljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mil- jarder kronor, inklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäk- terna från dessa försäljningar uppgår till 98,9 miljarder kronor, exklusive nettoskulder m.m. Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på statsskulden för att därigenom minska sta- tens skuldsättning och räntekostnader. Statsrådet Mats Odell har i regeringen ansvarat för genomförandet av försäljningar av statligt ägda företag.

10 november 2008	1 januari 2009	12 februari 2009	1 januari 2010	18 februari 2010	1 april 2010
Kapitaltillskott till	Svevia och Vectura	Nyemission i SAS	Infranord bildas	Nyemission i SAS	Swedavia bildas
ALMI och SEK	Consulting bildas
			17 januari 2010
			Första privatägda
			apoteket öppnas
18 december 2008	13 mars 2009	24 juni 2009	sedan 1971	22 mars 2010
18 december 2008	13 mars 2009	24 juni 2009		22 mars 2010
Fouriertransform	Nyemission i	Posten och Post		Nya förtydligade
bildas	Nordea Bank	Danmark bildar		uppdrag för
		Posten Norden		Vattenfall och
2009			2010	Sveaskog
2009			2010

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 25

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

FÖRÄNDRADE OCH FÖRTYDLIGADE UPPDRAG

SBAB

Riksdagen beslutade i prop. 2008/09:104 att utvidga uppdraget för SBAB. En utvidgning av verksamheten förutsätter dock att Finansinspektionen bevilja nödvändiga tillstånd. Syftet med det utvidgade uppdraget är att förbättra SBAB:s lönsamhet och där- med dess värde vid en försäljning (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217).

Sveaskog

Sveaskogs förändrade uppdrag innebär att verksamhet ska base- ras på aﬀärsmässig grund och generera marknadsmässig avkast- ning. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksam- het inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. Sveaskog bör också kunna bedriva närliggande verksamhet om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Dess- utom ska Sveaskog även fortsättningsvis genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar och tillköp för enskilt skogbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad. Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark ska upphöra och bolaget ska överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark till staten för att användas som ersättningsmark för att underlätta skydd av skogsmark.

Vattenfall

Vattenfalls förtydligade uppdrag innebär att det ska generera en marknadsmässig avkastning genom att bedriva energiverk- samhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utveck-

GENOMFÖRDA FÖRSÄLJNINGAR

I maj 2007 såldes 8% av statens aktier i TeliaSonera och statens ägarandel minskade från 45,3% till 37,3%. Priset var 50 kr per aktie och 359 236 578 aktier såldes. Likviden för försäljningen uppgick till cirka 17,9 miljarder kronor.

I februari 2008 sålde statens samtliga sina 7 993 466 aktier i OMX för 265 kr per aktie. Likviden blev 2 118 miljoner kronor.

I juli 2008 såldes V&S Vin&Sprit Aktiebolag för 55 miljarder kro- nor. I transaktionen ingick även aktier i Beam Global Spirits & Wine, Inc. för cirka 3 miljarder kronor.

I september 2008 såldes Civitas Holding Aktiebolag (bolaget som ägde samtliga aktier i Vasakronan) för cirka 41 miljarder kronor. Köparen tog över skulder i Civitas Holding/Vasakronan motsvarande 16,5 miljarder kronor.

lingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning, i enlighet med vad som presenterades på bolagets årsstämma 2009. Ett förtydligande av Vattenfalls uppdrag rekommenderades av Riksrevisionen i rapporten Vattenfall – med vind i ryggen? (RiR 2007:29).

Övriga

Dessutom, i syfte att bättre kunna tillvarata och utveckla vär- dena i företagen, beslutade riksdagen att uppdraget för Vasallen skulle utvidgas och att aktierna i Kasernen skulle överlåtas till Vasallen (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263).

Därtill har riksdagen godkänt att förändra uppdragen i ytter- ligare företag, för ALMI kring upphandling av rådgivningsresur- serna i koncernen och för Innovationsbron om förtydligad inriktning och målgrupp för företaget. Därtill har riksdagen godkänt att vidga Swedfunds uppdrag genom övertagandet av ansvaret för de så kallade Startprogrammen (Swedpartnership) från Sida.

RIKSREVISIONENS GRANSKNING

Riksrevisionen har inom ramen för sin eﬀektivitetsrevision granskat regeringens bolagsförsäljningar vilket resulterat i föl- jande granskningsrapporter: Regeringens försäljning av åtta procent av TeliaSonera (RiR 2008:12), Regeringens försäljning av V&S Vin & Sprit AB (RiR 2009:9) samt Regeringens försäljning av Vasakronan (RiR 2010:2). Det framgår av rapporterna att regeringen genomfört försäljningarna i enlighet med gällande lagstiftning och riksdagsbeslut.

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATEN ANSVARSFULL OCH AKTIV SOM ÄGARE

Regeringens redogörelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag sker i budgetpropositio- nen. I år har Riksrevisionen bland annat publicerat gransknings- rapporterna Vasakronan (RiR 2010:2) samt Sveaskog AB och dess uppdrag (RiR 2010:8), vilka regeringen kommer att redogöra för i budgetpropositionen för 2011.

NYA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Under mandatperioden har ﬂer nya företag bildats från verk- samheter som tidigare bedrivits i myndighetsform på ett eller annat sätt. Skälen för bolagiseringarna har främst varit att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, öka produktivite- ten på marknaden samt skapa eﬀektivitetsvinster för samhället. Under 2008 bildades Fouriertransform för att investera i forsk- nings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret. Före- taget är del av regeringens åtgärder för att möta utmaningarna inom svensk fordonsindustri.

Under 2009 bildades företaget Svevia av den verksamhet som tidigare bedrivits inom aﬀärsenheten Vägverket Produktion. Företaget Vectura Consulting som bildades i januari 2009, är en sammanslagning av verksamheter som tidigare ingått som aﬀärsdrivande enheter inom Vägverket och Banverket.

I januari 2010 bildades företaget Infranord när aﬀärsenheten Banverket Produktions tidigare verksamhet överfördes i aktie- bolagsform. I april 2010 bildades företaget Swedavia när ﬂyg- platsverksamheten vid Luftfartsverket bolagiserades och bola- get som ska planera och bygga en forskningsanläggning för den europeiska spallationskällan.

OMSTRUKTURERING AV APOTEKET TILL FÖLJD AV OMREGLERING AV APOTEKSMARKNADEN

I samband med den omreglering av apoteksmarknaden som genomförts och som möjliggör för nya aktörer att etablera sig på apoteksmarknaden har ägandet och verksamheten i Apoteket omstrukturerats. Under omregleringen har ﬂera nya bolag bil- dats, bland annat Apoteksgruppen i Sverige Holding (tidigare Apoteket Omstrukturering), Apotekens Service samt Apoteket Produktion & Laboratorier.

Apoteket Omstrukturering Aktiebolag (OAB) har varit moder- bolag för Apoteket under omregleringsperioden. OAB har haft ansvaret för att omstrukturera Apoteket och för att skapa förut- sättningar för en väl fungerande konkurrens på en omreglerad apoteksmarknad. I april 2010 blev Apoteket åter direktägt av sta- ten och OAB ombildades till ett holdingbolag; Apoteksgruppen i Sverige Holding. Denna koncern ska möjliggöra för småföreta- gare att driva apotek med stöd av en gemensam organisation för inköp, distribution och IT med mera.

Nödvändig infrastruktur och servicefunktioner för samtliga apotek verksamma på den omreglerade svenska apoteksmarkna- den har överförts till Apotekens Service. Apotekens Service AB ägs sedan mars 2010 direkt av staten.

NYA FÖRETAG BILDADE UNDER MANDATPERIODEN

Bolaget för den europeiska spallationskällan

Bolaget ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inledningsvis ägs företaget av svenska staten men avsikten är att danska staten ska gå in som delägare, och med tiden även andra delägare.

Fouriertransform

Fouriertransform är ett statligt venture capitalbolag vars uppdrag är att bidra

till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkur- renskraften. Detta görs genom att på kommersiella grunder till- handahålla kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, vinstan- delslån och optioner samt att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt.

Infranord

Företaget bildades genom att affärsenheten Banverket Produktion bolagiserades. Kärn-

verksamheten är att bygga, förbättra och modernisera järnvägs- infrastruktur. 2009 hade bolaget cirka 3000 anställda och omsättningen uppgick till 4,3 miljarder kronor.

Svevia

Företaget bildades genom en bolagisering av affärsenheten Vägverket Produktion. Svevias

affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infra- struktur genom att bedriva entreprenad-, service-, och uthyr- ningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsom- rådet. 2009 hade bolaget drygt 2 800 anställda och omsatte 7,9 miljarder kronor.

Swedavia

Företaget bildades genom att flygplatsverk- samhet vid Luftfartsverket bolagiserades.

Swedavia äger, driver och utvecklar 14 flygplatser och har ca

2600 medarbetare. Omsättningen är på årsbasis ca 5 miljarder kronor.

Vectura Consulting

Vectura Consulting bildades genom en bolagi- sering och sammanslagning av Vägverket Kon-

sult och Banverket Projektering. Bolagets kärnverksamhet utgår från tjänsteområdena utredning och analys, projektering, pro- jekt- och byggledning samt drift och underhåll inom både väg- och järnvägssektorn. Under 2009 hade företaget drygt 1000 anställda och omsatte ca 1,1 miljard kronor.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 27

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

» Arbete med hållbarhetsfrågorna är ett pågående arbete med förbättring i fokus. Rapporteringen både driver arbetet fram- åt och ökar transparansen! «

Näringsminister Maud Olofsson

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till förbättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett aﬀärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- tiga aﬀärsstrategi för att ta tillvara på nya aﬀärsmöjligheter på marknader där anställda, aﬀärspartners, kunder och leverantö- rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative’s rikt- linjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- ten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- barhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlin- jerna om en tydlig förklaring anges. För 2009 publicerade i princip alla statligt ägda företag, 94 procent (45 av 48), en håll- barhetsredovisning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsre- dovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar visar att ﬂera företag har ökat sin ambition under 2009 jämfört med föregående år, genom att höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. På uppdrag av När- ingsdepartementet har Uppsala universitet under våren genomfört en forskningsstudie för att undersöka vilka eﬀekter som kravet på redovisning har haft på hållbarhetsarbetet i företagen. Resultaten visar på ökad prioritet för hållbarhetsfrå- gorna hos styrelse och ledning och ett mer strukturerat arbete och mer strukturerade processer i företagen.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagstyrningsfråga och riktlinjerna för extern rapportering ingår i ägarpolicyn som sedan tidigare fastslagit att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöan- svar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsent- liga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbätt- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verk- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen.

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor ﬁnns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig. Genom att företagen i en intressent- och materialitetsanalys identiﬁerar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- ningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i egen- skap av ägare, och i ägarpolicyn (sid.9–23) framförs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identiﬁera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram. Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärksamhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och miss- gynna företagets aﬀärsmässiga utveckling, som vid konsument- bojkotter eller oﬀentliga missförtroendeförklaringar.

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- let få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väljer att belöna det arbetet. En eﬀektiv hushållning med naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- förbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll-

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan om en mer hållbar utveck- ling. Några viktiga internationella normsändare är:

t OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efter- leva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. En uppdatering av rikt- linjerna har påbörjas under 2010 och avslutas vid halvårsskiftet 2011.

barhetsfrågorna hjälpa företag att identiﬁera hållbara aﬀärsmöjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en håll- bar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publice- ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom det tillsammans med den ﬁnansiella rapporteringen utgör grun- den för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapporte- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatio- nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I ﬂera länder i Europa ﬁnns numera riktlinjer och andra regleringar för att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Dan- mark ska de 1100 största bolagen rapportera om sitt hållbarhets- arbete och i Holland ska de statligt ägda företagen hållbarhets- rapportera enligt GRI. Många överstatliga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller socialt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initiativ skapar en länk mellan internationella konventioner och företa- gens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

t Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som ansluter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till över 4 000 företag från 120 länder. Bland de statligt ägda företagen finns Nordea, SAS, Sveaskog, SweRoad (anslutna 2009) och Vattenfall anslutna till Global Compact.

t Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av håll- barhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jämförbarheten.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 29

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB

När samspelet mellan ekonomi, miljö och det sociala är avgörande för framgång

LKAB är en internationell järnmalmskoncern med hjärtat uppe i Malmfälten. Där bryter och förädlar LKAB järnmalm med unika egen- skaper, som utgör grundbulten i uppbyggnaden av samhällen världen över. LKAB:s verksamhet och framgång som pålitlig leverantör av kvalitetsledande järnmalmspellets är tätt sammanlänkat med ett ansvar för naturresurser och miljön, och är beroende av goda relatio- ner med omgivningen – såväl med medborgarna i staden ovan gruvan som med medarbetarna.

ETT DRAMATISKT ÅR MED TUFFA BESLUT

Efter inledande starka ekonomiska resultat under 2008 avslutades året med en kraftigt vikande marknadssituation, och inledningen på 2009 innebar stora utmaningar.

Tack vare en stark finansiell ställning tog LKAB beslut om att fortsätta bygga lager av järnmalmsprodukter och råmalm, fortsätta de stora fram- tidsinvesteringarna för utökad kapacitet men samtidigt införa ett kraftfullt kostnadssänknings- och kapitaleffektiviseringsprogram.

”Det visade sig vara rätt beslut eftersom efterfrågan kraftigt tog fart under hösten och lagren tömts vid årets slut”, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB.

GEMENSAMMA INSATSER SKAPAR FLEXIBILITET OCH UTHÅLLIGHET PÅ LÅNG SIKT

Trots besluten om att bygga lager innebar den vikande efterfrågan att flera av LKAB:s produktionsanläggningar stängdes i omgångar under det första halvåret. Dessutom genomfördes det första sommarstop- pet på 25 år i järnmalmsverksamheten. Det innebar att antalet viss- tidsanställda och konsulter begränsades kraftigt. Samtidigt förde LKAB en löpande dialog med medarbetarna och facket för att hitta långsiktiga lösningar för att behålla personalen och undvika varsel.

Genom gemensamma ansträngningar nåddes en lösning som inne- bar att LKAB betalade lön under fyra extra lediga veckor under som- maruppehållet, samtidigt som medarbetarna sköt på lönerevisioner och tog tid från tidsbanker.

På så sätt kunde LKAB behålla kompetenta medarbetare och sam- tidigt vara flexibla under perioden med lägre produktion. När efter- frågan steg fanns produktlager och personal på plats, och LKAB kunde ta marknadsandelar i uppgången.

SAMHÄLLEN I FÖRÄNDRING

Samhällena runt LKAB:s järnmalmsfyndigheter, Malmberget och Kiruna, lever med verksamheten som närmaste granne, största arbets- givare och dominerande ekonomisk kraft i regionen. De samhällen som

växte upp till följd av gruvbrytningen måste flyttas om den ska kunna fort- sätta eftersom de underjordiska malmkropparna lutar in under samhällena. Förflyttningen av boplatser har pågått i många decennier allteftersom

järnmalmsbrytningen skett på nya huvudnivåer. Inom de närmaste 20 åren räknar LKAB med att cirka 3 000 människor behöver flytta.

”LKAB orsakar genom gruvbrytningen omvandlingar i samhällena, men har inte rollen att planera och utföra förändringarna. Det är kommunerna som bestämmer över planeringen och hur det nya samhället ska se ut och fungera. LKAB deltar naturligtvis aktivt i det arbetet”, säger Lotta Fogde.

Dialog och transparens är avgörande för att skapa förståelse och acceptans för dessa förändringar. Löpande hålls samråd med dem som berörs, men LKAB försöker också nå bredare i sin kommunikation. Webb- platsen LKAB Framtid och regelbundna tidningar till samtliga hushåll i Malmberget och Kiruna berättar om vad som är på gång och ger insyn i processerna.

DET UNIKA ERBJUDANDET- MAGNETITEN

Att verksamheten fortsätter är till gagn för såväl ägaren, och indirekt svenska folket, som för näringslivet i regionen och andra industrier, såsom stålindustrin.

Dessutom är järnmalmen i Malmfälten unik. Magnetitmalmen är mer sällsynt och har egenskaper som ger både ekonomiska och miljömässiga

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

fördelar. Magnetitmalmen genererar nämligen stora mängder värme i för- ädlingsprocessen, vilket innebär att LKAB:s produktion kräver tillförsel av väsentligt mindre mängder fossila bränslen som olja och kol jämfört med konkurrenterna, som har omagnetisk hematitmalm.

Magnetitbaserade pellets medför även stora miljöfördelar för LKAB:s kunder. Med LKAB Green Pellets i masugnen reduceras utsläppen av kol- dioxid från gruva till råstål. Alternativen genererar upp till sju gånger högre koldioxidutsläpp. Därför vinner även klimatet på att så mycket som möjligt av världens stål har sitt ursprung i Malmfältens gruvor. För precis som stål- och järnmalmsmarknaden är världsomspännande, är också kli- matfrågan global.

LKAB Green Pellets hjälper gruv- och stålindustrin att minska sin miljö- påverkan och att bidra till en hållbar utveckling. Stålet, och därigenom järnmalmen, är en nödvändig resurs när samhällen utvecklas och nya samhällen byggs. Behoven är störst i regioner som växer snabbt och som har stort behov av utveckling. Därför ser LKAB en ökad potential i tillväxt- marknader som Mellanöstern och Kina, och där skedde också flera nya affärer under 2009.

”Men det är i Europa, där koldioxidutsläppen är prissatta som vi ser att kunderna efterfrågar mer information om miljöpåverkan från våra produk- ter. Vi kan visa på bättre resultat i livscykelanalyser och på sikt tror vi att det kan utvecklas till en viktig konkurrensfördel”, säger Lotta Fogde.

VINNARE FÖR BÄSTA REDOVISNINGEN - LKAB OCH SWEDFUND !

Flera av de statligt ägda företagen har under året uppmärk- sammats för sitt hållbarhetsarbete i olika sammanhang.

I samband med FinForum utdelades FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. I kategorin Stora företag vann LKAB första pris med motiveringen att hållbarhetsredovisning på ett strukturerat sätt visar hur koncernen arbetar med sina väsentliga hållbarhetsfrågor ur perspektiven ekonomiska frå- gor, miljöfrågor och sociala frågor. I kategorin Små & medel- stora företag vann Swedfund första priset med motiveringen att hållbarhetsredovisningen på ett intressant och trovärdigt sätt beskriver verksamheten i ett hållbarhetskontext, och övertygande redovisar hur strategier omsätts i resultat och aktivt bidrar till hållbar utveckling. RISE placerade sig som näst bäst i kategorin Små & medelstora företag.

GENOM SAMARBETEN DRIVER LKAB FORSKNINGEN FRAMÅT

Det internationella forskningsprojektet ULCOS (Ultra Low Carbon dioxide Steel Making) har sedan 2004 arbetat för att ta fram helt ny teknik med målet att halvera ståltillverkningens koldioxidutsläpp. Totalt deltar 48 företag, organisationer, universitet och forskningsin- stitut från 15 länder i projektet. Projektet samfinansieras av ULCOS medlemmar och EU. LKAB är en av kärnmedlemmarna, och den enda järnmalmsleverantören. Samtliga tester sker i LKABs experi- mentmasugn i Luleå, och projektet är nu i fasen att testa de mest lovande teknikerna.

Tillsammans med två medlemmar i ULCOS, Statoil och Höganäs undersöker LKAB just nu möjligheten att bygga ett järnverk i Norge i projektet Ironman. Genom att reducera syret i järnmalmen med naturgas i stället för med kol, kan koldioxidutsläppen vid ståltillverk- ning minska med upp till 70 procent. Det planerade järnverket skulle bli ett av världens största för direktreduktion med naturgas med en kapacitet på cirka 1,6 miljoner ton förädlad pellets årligen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 31

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

HÅLLBARHETSARBETE I KINA

CSR och hållbarhetsarbete för statligt ägda företag i Kina

UTLÄNDSKA FÖRETAG FÖREBILDER I KINA

I ett land som Kina där den ekonomiska utvecklingen går väldigt fort, hinner ofta lagstiftningen och implementeringen av lagarna inte med. Mot bakgrund av detta har utländska företag i Kina länge arbetat med CSR-frågor, till stor del drivna av konsumenter och investerares krav. Kinas regering ser att företagens arbete har fallit väl ut och vill gärna lyfta fram utländska företag som goda förebilder för kinesisk industri. Kina ser företagen som en resurs i arbetet med att åtgärda samhällsproblem, och CSR-begreppet i Kina blir därför något bredare än den traditionella definitionen.

SASAC

Sedan många år finns ett stort intresse från SASAC kring hur förvalt- ningen av statligt ägda företag i Sverige går till. SASAC är den centrala myndigheten i Kina som förvaltar de största statligt ägda företagen, däri- bland flera av Kinas absolut största företag såsom exempelvis, China Mobil, Sinopec, Baosteel, PetroChina och COSCO. Ett skäl till intresset är att den svenska modellen för styrning av statligt ägda företag har ansetts vara en föregångare och bland annat varit modell för OECD:s riktlinjer för corporate governance för statligt ägda företag. Det finns numera även ett intresse och utbyte kring hur CSR/hållbarhetsfrågor hanteras i de statligt ägda företagen i Sverige och Kina. Sedan 2008

finns en CSR-policy för statligt ägda kinesiska företag som innebär att de bland annat ska arbeta integrerat med hållbarhetsfrågorna och rapportera om sitt arbete. I policyn framhålls hållbarhetsarbetet som en bidragande fak- tor till såväl innovationsförmåga som ett ökat krav vid internationella samar- beten. Utöver policyn finns även en rekommendation om att SASAC:s företag inom tre år ska göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.

SVENSKT SAMARBETE MED KINA

När Kinas president Hu Jintao besökte Sverige i juni 2007 underteckna- des ett samförståndsavtal (MoU) om ökat samarbete kring företagens sociala ansvar. Det är det första och hittills enda avtal av detta slag som Kina ingått. Avtalet omfattar samarbete i frågor som arbetsvillkor, arbe- tarskydd, industriella föroreningar, konsumenters rättigheter och antikor- ruption. Avtalspart på kinesisk sida är handelsministeriet (MOFCOM, Ministry of Commerce). Under vice handelsminister Gao Huchengs besök i Stockholm i juli 2009 undertecknades ett kompletterande MoU som närmare reglerar kontaktformerna när det gäller CSR och i mars 2010 signerades en handlingsplan på CSR-området i samband med att Kinas vice president Xi Jinping besökte Sverige för firandet av 60 års bilaterala relationer mellan Sverige och Kina. I april 2010 inrättades ett CSR-center vid svenska ambassaden i Peking för att arbeta vidare med att utveckla samarbetet inom CSR.

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

FORSKNINGSSTUDIE UPPSALA UNIVERSITET

Hållbarhetsfrågorna allt högre upp på den agendan

Preliminära resultat från Uppsala Universitets forskningsstudie av redo- visningskravets effekter visar på en utbredd medvetenhet om GRI, ökat utrymme för hållbarhetsfrågor internt och en systematik i att identifiera och samordna relevanta hållbarhetsfrågor. Studien som genomförts två år efter att riktlinjerna om hållbarhetsrapportering införts visar också att det ännu inte går att spåra någon större påverkan på kärnverksamheten.

ENKÄTER OCH INTERVJUER

Forskargruppen vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala univer- sitet har på uppdrag av Näringsdepartementet undersökt vilka effekter riktlinjerna för hållbarhetsrapportering haft på kärnverksamheten, struk- turen och de interna processerna i de statligt ägda företagen. Genom enkäter till både styrelseordförande och hållbarhetsansvarig tillsammans med intervjuer med ett utvalt antal företag har gruppen försökt identifiera hur bolagens arbete påverkats.

ÖKAD MEDVETENHET OCH FÖRBÄTTRAD SYSTEMATIK

Studien visar att medvetenheten om frågorna är hög, samtliga styrelseord- föranden har kännedom om GRI:s riktlinjer och det går också att konstatera att hållbarhetsfrågorna har lyfts fram tydligare på den interna agendan på grund av rapporteringskravet. Det finns också stöd för att arbetet enligt GRI har gett tydligare systematik i hållbarhetsprocesserna och hjälpt till att identifiera frågor för fortsatt arbete, som till exempel inköp och miljö- och kvalitetsfrågor i leverantörsledet. En annan tydlig signal i studien är att led- ningens engagemang betraktas som avgörande för ett fungerande hållbar- hetsarbete. Det ger mandat och stärker organisationens arbete.

KÄRNVERKSAMHETEN INTAKT

När det gäller riktlinjernas påverkan på kärnverksamheten går det ännu inte att identifiera något större genomslag. Det nya sättet att rapportera är hittills ett verktyg för ökad transparens men har inte förändrat hur man gör affärer i någon större utsträckning.

”Däremot lyfter flera bolag fram att det på sikt kan leda till stärkt konkurrenskraft och göra bolagens produkter och tjänster mer attrak- tiva för marknaden liksom påverka bolagens rykten positivt”, säger Magnus Frostenson, forskare vid Uppsala universitet.

ÖVERVÄGANDE POSITIVT

Efter två år är det fortfarande tidigt att påvisa mer omfattande förändringar än ökad medvetenhet och transparens, och attityderna till rapporteringskravet är blandade. De positiva reaktionerna överväger dock.

”Några av de företag som har mest positiva erfarenheter har arbe- tat med att utifrån GRI:s ramverk vidareutveckla indikatorerna för att bättre reflektera deras verksamheter. För flera branscher saknas fort- farande specifika riktlinjer, och bolag har utgått från de generella riktlinjerna och översatt indikatorer till att bli relevanta för just deras verksamhet. På så sätt kan de mäta utvecklingen inom de områden som är mest relevanta för den egna verksamheten vilket innebär en direkt nytta för bolagen”, framhåller Frostenson.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 33

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

Krav på rapportering ger möjlighet till tydligare uppföljning av åtgärder för bekämpning av mutor och korruption

Korruption hindrar ekonomisk utveckling, skapar barri- ärer som sätter marknadsekonomins funktion ur spel. Lagstiftningen och påföljderna för korruption skiftar mellan olika länder, men företag är skyldiga att upp- rätthålla system som motverkar och säkerställer skydd mot korruption. Genom tydlig intern styrning och rap- portering kan de statligt ägda företagen redovisa vilka åtgärder som vidtagits.

HINDER MOT EN EFFEKTIV MARKNAD

Korruption är ett stort problem i många länder. Korruption ska- dar och försvagar demokratin och det politiska systemet, sätter marknadsekonomins funktionssätt ur spel och motverkar eko- nomisk utveckling. Utbredd korruption undergräver rättssäker- heten för medborgarna och gynnar ett fåtal på bekostnad av samhället i stort. Korruption hämmar också handel och investe- ringar eftersom företag är mindre intresserade av att satsa i län- der eller regioner där korruption och mutor är vanligt förekom- mande. Statens ägarpolicy fastslår att de statligt ägda företagen ska skötas föredömligt inom de ramar lagstiftningen ger och ligga i framkant i arbetet med hållbarhetsfrågor, inklusive bland annat etik och bekämpning av korruption. Mutbrott och bestickning är ett lagbrott i svensk lagstiftning och i ett statligt ägt företag kan detta påverka förtroendet inte bara för det enskilda företaget utan även för staten som företagsägare, och leda till misstro mot rättsstaten och det demokratiska systemet.

När företag med statligt ägande med verksamhet eller upphand- ling i länder som brister i efterlevnaden av grundläggande inter- nationella ramverk är det särskilt viktigt att företaget har en väl förankrad policy och strategi för att hantera dessa frågor.

MARKNADSSITUATIONER MED ÖKAD RISK

Risken för korruption ökar då ett företag på ett eller annat sätt har en stark marknadsställning, eller verkar i en sektor med liten konkurrens, med få aktörer och där leverantörer endast har en ingång för att sälja sina produkter eller tjänster till slutkunder.

I den statliga företagsportföljen ﬁnns företag som verkar under lagstadgade monopol eller företag med dominerande ställning på en marknad med tydligt reglerade förutsättningar, exempel- vis Svenska Spel, Systembolaget, Bilprovningen och Apoteket. Andra risksituationer är när produkter eller tjänster som ska inhandlas har ett högt ekonomiskt värde, men där inköpsbeslu- ten är delegerade långt ner i organisationen. För organisationer och företag som agerar i länder med svagt rättsväsende eller lag- stiftning är det extra viktigt att kunna uppvisa tydliga åtgärder för att upprätthålla en hög aﬀärsetik i sina aﬀärsrelationer.

VIKTIGA RAMVERK, RIKTLINJER OCH INSTRUMENT

Sedan 1997 ﬁnns en OECD-konvention som omfattar bekämpning av bestickning till utländska oﬀentliga tjänstemän i internationella aﬀärsförhållanden. Utöver OECD-länderna har ytterligare länder undertecknat konventionen, såsom Brasilien och Sydafrika. Grun- dat på denna konvention har riktlinjer mot korruption även införts i OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Samma år, 1997, kom även en EU-konvention mot korruption.

GRÄNSDRAGNINGSPROBLEMATIK OCH INTERNATIONELLA MUTOR I FÖRSLAG TILL NY REGLERING

Lagstiftningen för mutbrott har uppfattats som svårtillgänglig och otydlig. Därför inleddes i juni 2009 en offentlig utredning om mutor, Ju 2009:05, med syfte att tydliggöra lagstiftningen. Ett nytt lagför- slag har nyss lämnats och en förändring i lagen är att vänta under 2012. I förslaget samlas bestämmelserna om mutbrott i ett kapitel, tidigare var de fördelade på olika paragrafer i olika kapitel.

”Remissförslaget behandlar fem typfall av otillåtna förmåner. Det första fallet handlar om mutor till skada för huvudman, till exempel när en anställd tar emot förmåner för att sälja arbetsgivarens produk- ter eller tjänster billigare. Myndighetsutövning och offentlig upphand- ling är ett annat typfall där avsikt att påverka processerna är straff- bart. Som ett tredje typfall inringas handlingar som utgör hinder för fri konkurrens”, säger Henrik Karlsson, sekreterare i Utredningen om mutor och rådman vid Göteborgs tingsrätt.

”De övriga två typfallen har aktualiserats i takt med att markna-

den har förändrats och där tydlighet särskilt efterfrågats för att skapa gemensamma spelregler internationellt. Ett är ’vårdslös finansiering av muta’ som siktar på att säkra att svenska företag inte bidrar till mutbrott genom agenter och andra mellanmän. Enligt förslaget blir det straffbart att av grov oaktsamhet främja givande av muta. Detta ställer krav på företag att ha en effektiv internkon- troll och informera sig om hur pengar som betalas till agenter används. Det sista typfallet rör mutor vid idrottsevenemang och andra tävlingar som är föremål för kommersiell vadslagning. Spel- marknaden uppgår till enorma belopp, vilket har ökat risken för uppgjorda matcher och mutor.”

”Vi ser en begränsad omfattning av korruptionsincidenter i Sverige jämfört med andra länder. Genom ökad tydlighet vill vi förebygga att svenska företag överträder regler i brist på kunskap. God affärsetik kan också vara en konkurrensfördel,” lägger Henrik Karlsson till.

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

MODELL FÖR INTERNT ARBETE MOT KORRUPTION

Styrelse

Policy om

Utvärdering och

korruption

uppföljning

Ledning

Whistlerblower

funktion

Förankring

Rapportering av

av riktlinjer

oegentligheter

Organisation

Den är ett av ﬂera instrument inom EU för att bekämpa korrup- tion. Under 2003 antog EU ett rambeslut mot korruption inom den privata sektorn.

Den första globala konventionen mot korruption, FN:s kon- vention mot korruption, trädde i kraft i slutet av 2005. Sverige är ett av ca 140 länder som anslutit sig till konventionen. FN:s Glo- bal Compact föregick konventionen och lade 2004 till en tionde princip om bekämpning av korruption riktad till företag.

Statens ägarpolicy fastställer de viktiga principer som skall til- lämpas i statligt ägda företag. Den slår bland annat fast att det är styrelsens ansvar för att företagen har en förankrad policy och strategi för att hantera hållbarhetsfrågor, inklusive bekämpning av korruption.

Det ﬁnns även en rad instrument mot korruption där närings- livet är initiativtagare. Institutet Mot Mutor (IMM), en ideell näringslivsorganisation, har tagit fram ”Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i aﬀärsverksam- het” och handledande dokument för hur ett företag tar fram och följer upp en policy mot mutor. Internationella handelskamma- ren (ICC) har utvecklat och antagit en ”ICC Rules of Conduct” som vänder sig dels till regeringar och internationella organisa- tioner, dels till medlemmarna med uppmaning till självsanering. Inom ICC ﬁnns en särskild anti-korruptionskommission.

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

BEGREPP – MUTOR OCH KORRUPTION

Det finns flera företeelser och begrepp som är kopplade till kor- ruption och transparens;

t ,PSSVQUJPO- anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv, t.ex. en beslutsfattare inom förvaltningen eller en inköpschef i näringslivet, eller ett intresse som står beslutsfattaren nära. Integritet är motsatsen till korruption.

t .VUCSPUU - föreligger i svensk rätt om en arbetstagare, upp- dragstagare m.fl. ”för sig själv eller för annan tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.”

t #FTUJDLOJOH - den som till arbetstagare m.fl. ”lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen” gör sig skyldig till bestickning.

t +ÊW - föreligger när det finns en ”omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för en beslutsfattare”, t.ex. därför att han eller hon inte uppfattas vara opartisk.

t #JTZTTMPS - kan vara förtroendeskadliga och vetter därmed mot jävsproblematiken. Ett exempel kan vara att en domare på fri- tiden ger råd åt en organisation eller att en kommunanställd har intressen i ett företag som kommunen anlitar. I bägge fallen kan bisysslorna skada förtroendet för det allmänna, också om beslutsfattaren inte tar några otillbörliga hänsyn i sin tjänst.

t *OUSFTTFLPOýJLUFS - ett vitt begrepp som används flitigt i den anglosaxiska världen och täcker situationer, där en persons oväld kan sättas i fråga.

t .JTTCSVL BW FHFO NBLUTGÊS - inbegriper trolöshet mot huvud- man, förskingring och liknande. Typiskt sett innebär dessa brott att tillgångar förs över från en arbetsgivare till en anställd. Det kan dock finnas exempel på att förfarandet får effekter av större räckvidd. Ett exempel är att en insamlings- chef på en biståndsorganisation berikar sig, t.ex. genom att utfärda falska fakturor. Sådan trolöshet kan skada hela organi- sationens trovärdighet och kanske också bidra till att andra liknande organisationer får svårare att samla in medel.

t 5SBOTQBSFOT - ett medel att bekämpa korruption, jäv och andra intressekonflikter liksom andra dubiösa förfaranden, såsom försäljning av allmän egendom till underpris, tillsättning av befattningar utan ett utlysningsförfarande (jfr. högre statliga tjänster), bidrag i det dolda till politiska partier m.m. Samti- digt kan man säga att en omfattande öppenhet har ett egen- värde i ett demokratiskt samhälle.

t w8IJTUMFCMPXJOHw - ett medel att avslöja dubiösa förfaranden. Skydd för ”whistleblowers” är effektivt därför att anställda vanligen har bäst insyn i sin arbetsgivares ljusskygga föreha- vanden (jfr. lex Bratt och lex Sarah).

Källa: Svenska avdelningen för Transparency International

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 35

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

KORRUPTION ÄR ETT GLOBALT PROBLEM

Transparency International är en oberoende ideell organisation som bedriver opinionsbildning och sprider kunskap om eﬀek- terna av korruption. Deras årliga korruptionsindex visar vilka länder som uppfattas ha en låg respektive hög nivå av korrup- tion. Totalt ingår 180 länder i indexet.

I korruptionsindex för 2009 rankas Sverige som fjärde land i världen efter Nya Zeeland, Danmark och Singapore när det gäl- ler att förebygga och motverka korruption. Det betyder inte att korruption inte förekommer i Sverige. Det ﬁnns ett stort mör- kertal när det gäller anmälningar om korruptionsincidenter.

Ett annat verktyg för att identiﬁera korruptionsrisk i ett land är den anti-korruptionsportal som Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien och Tyskland samﬁnansierar. Syftet är att under- lätta för mindre och medelstora att göra aﬀärer i u-länder genom att tillhandahålla information om korruption i ca 50 länder, och genom verktyg för att utveckla interna riktlinjer mot korrup- tion. Korruption tenderar att drabba de fattigaste människorna värst.

TYDLIGARE UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING

De statligt ägda företagen ska vara föredömen och uppvisa en hög transparens. Att följa lagar och regler är en grundförutsätt- ning. Mutor och annan otillbörlig påverkan ska inte förekomma i företag med statligt ägande eller annan statlig verksamhet.

Nyckeltalen i GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering

fångar upp ﬂera av dessa aspekter; hur många aﬀärsenheter som analyserats utifrån risk om korruption (SO2), andel medarbetare som utbildats i policy och rutiner mot korruption (SO3) och åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter (SO4). Lobby- ing och bidrag till politiska partier är frågor som internationellt sett rör sig i sfären kring korruptionsfrågor, men haft begränsat utrymme i den svenska debatten.

En organisations kultur och värderingar kan vara starka verk- tyg för att förebygga korruption. Genom formella riktlinjer och policy kan ledningen för en organisation tydliggöra sin inställ- ning och understryka dess vikt. Det utgör grunden i att bygga en kontrollmiljö för att följa upp organisationens förmåga att före- bygga korruption. En annan grundläggande aspekt är att bedöma i vilken utsträckning verksamheten exponeras mot eventuella korruptionsrisker. Kontrollfunktioner, rapporteringsmekanis- mer, utbildning och uppföljning är därefter centrala delar i ett systematiskt arbete med syfte att förebygga korruption.

KORRUPTIONSFRÅGOR I STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att ungefär var tredje företag har reﬂekterat över korruptionsrisker kopplade till verksamheten, indikator SO2, och knappt var fjärde företag har ett mer systematiskt förhåll- ningssätt till riskbedömning.

Sveaskog arbetar exempelvis kontinuerligt med riskanalyser av aﬀärsenheterna, och bedömer att det föreligger korruptions-

TELIASONERA

Systemen utgör plattformen men människorna skapar resultaten

Hög affärsetik är en prioriterad fråga hos TeliaSonera, vilket under- stryktes i den analys som företaget genomförde 2009 för att ringa in viktiga ansvarsfrågor.

”TeliaSonera bedriver verksamhet i länder som rankas som både hög och låg risk vad gäller korruption, men samma standard måste gälla för hela koncernen. Gemensamma riktlinjer och ett tydligt ställ- ningstagande hos den högsta ledningen mot alla former av korruption gör affärsetiken till en levande del i kulturen och beteendet”, säger Christian Luiga som är ansvarig för Corporate Control hos TeliaSonera.

Riskanalysen för korruption bygger på flera parametrar där externa organisationer, såsom Transparency International, utgör en informa- tionskälla. Därutöver analyseras till exempel vilka kostnadsstrukturer som finns och som potentiellt utgör risk i olika enheter samt erfaren- heter från intern och extern revision.

”Vi eftersträvar lika system och processer på samtliga marknader

där vi agerar, vilket ger förutsättningar för samma höga standard inom de olika verksamheterna”, säger Luiga.

En koncerngemensam uppförandekod som uppdaterades under 2009 ger övergripande riktlinjer för medarbetares agerande och beto- nar vikten av hög affärsetik. Samtliga medarbetare uppmanas att rap- portera oegentligheter. Det finns även särskilda instruktioner för dem som arbetar med upphandling och med finansiell rapportering som ger ytterligare vägledning för att motverka korruptionsrisker.

”Genom koordinering av våra olika aktiviteter inom Corporate Responsibility, riskanalys och kontrollaktiviteter skapar vi ett mer effek- tivt system som är gemensamt för koncernen. Tillsammans med lokala ledningar, våra interna kontrollfunktioner och externa revisorer har vi tagit fram en gemensam bild av situationen. Det ger en effektivare process för identifiering av var risker för korruption eller bristande kontroll finns och var vi ska sätta in stöd och utbildning för att förbättra resultaten.”

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

risk kopplade till det dotterbolag som köper in virke i Ryssland och Baltikum. Där genomförs utbildning i uppförandekoden årligen och under 2009 även en stickprovskontroll av en leveran- tör. Inom SEK förekommer en systematisk bedömning av risk i samband med kreditansökningar. SEK har klassiﬁcerat ett tju- gotal länder och hundratals företag, banker, oﬀentliga organisa- tioner och kommuner utifrån ﬂera hållbarhetsaspekter, däri- bland korruption. Dessa utgör underlag inför beslut om kreditgivning i ett så kallat traﬁkljussystem som signalerar risknivå.

REDOVISNING AV GRI-INDIKATORER

Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att åtta av företagen har rapporterat att de har utbildning av medarbetare i rutiner och riktlinjer mot korrup- tion, indikator SO3, och angett andel medarbetare som omfat- tats. Därtill har ytterligare sex företag delvis rapporterat denna indikator. Samhall har utvecklat en ny Uppförandekod och håll- barhetspolicy, som introducerats i början av 2010. Den tydliggör företagets position angående mutor, bestickning och oetiska för- måner, inklusive otillbörliga gåvor eller tjänster, och refererar till såväl Skatteverkets deﬁnitioner och beloppsgränser som till IMM rekommendationer. I samband med interna sälj- och inköpskonferenser har medarbetare informerats om Samhalls riktlinjer. Hos Bilprovningen råder nolltolerans mot mutor och bestickning i samband med fordonsbesiktning, detta ingår både i rekryteringsprocesser med potentiella anställda samt som en del i grundutbildningen av nyanställda. SweRoad genomför ingen regelbunden utbildning i korruptionsfrågor, däremot har bolaget arbetat fram en rutin så att korruptionsfrågor diskuteras i samband med uppstart av ett projekt.

TEMA: BEKÄMPNING AV MUTOR OCH KORRUPTION

FÅ RAPPORTERAR OM INCIDENTER

När det gäller åtgärder som vidtagits vid korruptionsincidenter, indikator SO4, redovisar knappt var fjärde företag någon infor- mation. I de ﬂesta fallen anges endast upplysningen att inga kor- ruptionsincidenter förekommit. Bilprovningen har hanterat fall av bestickning som lett till förundersökning eller åtal. Företaget klargör att rapporterade fall hanteras genom internutredning och polisanmälan, och att medarbetare som bryter mot reglerna riskerar uppsägning eller avsked. Inom Systembolaget ﬁnns sedan 2005 en etisk rådgivare, som kan agera s.k. whistleblower- funktion och ta emot misstankar om oegentligheter, men också ge medarbetarna stöd och vägledning. Under 2009 vidarebeford- rades sju frågor till den etiska rådgivaren, och medarbetare som vänder sig dit är garanterade anonymitet. En incident under 2009 har lett till att Svenska Spel har sett över sina riktlinjer och rutiner för representation och kontaktfrämjande förmåner och väntas fatta beslut om nya instruktioner under 2010.

NY KOD GER STÖD TILL NÄRINGSLIVET

Sedan 2009 har en arbetsgrupp med representanter från näringslivet och branschföreningar, såsom Svenskt Näringsliv, ICC, Svensk Handel och Bankföreningen, arbetat för att ta fram en vägledande kod kring gåvor och förmåner.

”Arbetsgruppen har arbetat fram koden tillsammans med IMM. Det förslag till kod som nu går med i remissrundan är brett för- ankrat i näringslivet, och har diskuterats med representanter för en rad företag och branschorganisationer. Koden kommer att för- valtas av IMM som ansvarar för att koden förblir ett levande instrument som går i takt med utvecklingen”, säger Viveca Berg- stedt Sten, ledamot i Kodgruppen och chefsjurist hos Posten Nor- den.

”Koden, tillsammans med lagförslagets förarbeten, ska ge företag en tydligare och utförligare vägledning i frågor om förmåner och mutor. Språket är mer modernt och tillgängligt än lagtexten och koden innehåller också olika varningsflaggor och förebyggande åtgärder som ett företag kan vidta. Ett företag som följer koden håller sig utanför det straffrättsliga området, men en avvikelse från koden behöver inte nödvändigt innebära en lagöverträdelse. Det är tydligt uttalat att koden ska vara en viktig rättskälla för domstolarna.”

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 37

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Vad rapporterar de statligt ägda företagen om i sina hållbarhetsredovisingar?

Olika branscher möter olika utmaningar och olika förtro- endefrågor kopplade till vilka risker och utmaningar som finns i respektive branscher. Näringsdepartementet har uppdragit åt PWC att granska årets rapporter i förhål- lande till branschspecifika frågor. Ägarens förväntningar är att företagen har identifierat sina viktigaste frågor och redovisar sitt arbete och resultat.

ENERGI: Vattenfall

Viktiga hållbarhetsfrågor för energisektorn är framförallt kli- matpåverkan och förnybar energi, kärnkraftssäkerhet, kund- nöjdhet och aﬀärsetik. Vattenfalls fem övergripande strategiska målsättningar mäts delvis med GRI-indikatorer, däribland kundnöjdhet. Fokus under året har varit arbetet med att för- bättra drifts- och leveranssäkerheten genom utbyggnad av kraftnätet med kabel under mark, samt installation av mätut- rustning för elkonsumtion hos kunder och ökad rådgivning om eﬀektivitetsåtgärder.

Inom ramen för klimatfrågor görs investeringar i alternativa energikällor och i tekniker för lägre koldioxidutsläpp. De sam- lade resultaten av dessa åtgärder mäts delvis i form av GRI-indi- katorer för sänkta koldioxidutsläpp.

Vattenfall är medlem i Transparency Internationals svenska avdelning. Med stöd av interna riktlinjer och utbildningar arbe- tar företaget för att förebygga korruption. Totalt hade 1 311 med- arbetare utbildats i Vattenfalls Antitrust Compliance Pro- gramme vid årets slut.

BASINDUSTRI: -,"# HSVWESJGU PDI 4WFBTLPH TLPHTGÚSFUBH

Viktiga frågor för Sveaskog och LKAB är bland annat säker arbetsmiljö, påverkan på natur och lokalsamhälle, klimat-, energi- och avfallsfrågor. Rapporteringen visar att analys och bedömning av relevanta frågor väl överensstämmer med branschanalysen.

Sveaskog har en central skyddskommitté med ansvar för en intern utbildning i arbetsmiljö, anpassad till Sveaskogs verksam- het och riktad till samtliga personalansvariga chefer och skydds- ombud. LKAB bedriver ett motsvarande program kallat ”Säker- heten först”. Resultaten av företagens arbete mäts i form av nyckeltal för olyckor och sjukfrånvaro.

Påverkan på samhället skiljer sig mellan företagen. LKAB:s största utmaning är de omfattande samhällsförﬂyttningarna som krävs i takt med att järnmalmen bryts på nya, djupare nivåer och påverkar bebyggelse och boende i Malmfälten (se sid xx). Sveaskogs påverkan på den biologiska mångfalden är en viktig fråga och före- taget arbetar med att återskapa eller förstärka naturvärden i vissa skogsbestånd. Båda företagen uppvisar transparens om sin påver- kan och om samråd och samarbete med olika intressentgrupper. Energifrågor är en aﬀärskritisk fråga för LKAB som är en storkon-

sument av energi. LKAB:s redovisning lyfter upp resultat från ener- gieﬀektiviseringsprogram och initiativ för ökad tillgång på el från förnybara källor - som basindustrins investering i vindkraft.

DETALJHANDEL: 4ZTUFNCPMBHFU "QPUFLFU 4WFOTLB 4QFM

För detaljhandelsföretagen är frågeställningar relaterade till deras marknadsställning centrala. Deras samhällsuppdrag är att reducera negativa konsekvenser för folkhälsan, såsom spelmissbruk eller alkoholism. Kundnöjdhet är ett sätt att mäta förtroendet och påverkar företagens handlingsutrymme. Generellt är transporter och arbetsvillkor i leverantörskedjan också viktiga frågor.

Apotekets läkemedelsombudsman hanterar frågor eller klago- mål angående leverantörsneutraliteten med syfte att säkerställa hög etik och rättvis behandling av leverantörer. Under 2009 behandlades fyra ärenden. Svenska Spel har infört åldersgränser och oannonserade kontroller hos ombud för ett säkert spelande. Över 2 000 personer valde ett frivilligt avtal om avstängningar från kasinon vid tendenser till spelberoende.

Systembolaget driver ett nordiskt samarbete för en uppfö- randekod för leverantörer, och Svenska Spel har inlett arbetet med en ny uppförandekod. Apoteket har gjort riskbedömningar av leverantörskedjan och inkluderar sin nya kod i alla nya avtal med leverantörer.

FASTIGHETER: "LBEFNJTLB )VT 4QFDJBMGBTUJHIFUFS +FSOIVTFO 7BTBMMFO

Verksamheterna för de statliga fastighetsbolagen skiljer sig åt, men gemensamma relevanta hållbarhetsfrågor är energi och kli- mat, kundnöjdhet, aﬀärsetik, hållbara byggnader och leveran- törsfrågor, såsom relationen med bygg- och anläggningsföretag. Rapportomfånget varierar mellan företagen, men en återkom- mande fråga är energianvändning och då främst arbetet med energieﬀektiviseringar och att minska utsläpp från fossila bränslen.

Specialfastigheter är igång med att arbeta in ett miljömålspro- gram i aﬀärsplanerna med konkreta målsättningar för förnyelse- bar energi, minskad el- och värmeförbrukning och utfasning av fossila bränslen. Akademiska Hus har infört Energiportalen på ﬂera campusområden, och genom analys av energianvändningen identiﬁerat förbättringsområden. Målet är att minska mängden köpt energi med 30 procent till 2015, och 40 procent till 2025.

Fastighetsbolagens rapporter kan bli ytterligare transparenta om arbetet med aﬀärsetiska frågor kopplade till korruption och risk.

TELEKOM: 5FMJB4POFSB 5FSBDPN 3ZNECPMBHFU

TeliaSonera och Teracom har gemensamma frågeställningar kopplade till öppenhet och åsiktsfrihet. Teracom framhåller sin uppgift att säkerställa tillgång till oberoende media och bidra till mediemångfald. För TeliaSonera innebär det säker datahan- tering för att skydda kundernas integritet, och med GRI-indika- torer redovisas ärenden kopplade till hantering av kunddata.

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

* (( # !!' N!! & ('&$* '# #

SJ AB Hållbarhetsredovisning 2009

Ökad tillgång till telekomtjänster ingår också som en viktig del i Teracom och TeliaSoneras rapportering och tillgång till tjänster på olika geograﬁska marknader och i olika priskategorier.

Miljöpåverkan skiljer sig mellan verksamheterna, men mäts och följs upp i nyckeltal, exempelvis miljöpåverkan från resor och fastigheter. TeliaSonera har trefaldigat antalet videokonfe- renser. Det har gett kostnadsbesparingar på 43 procent och minskat koldioxidutsläppen 32 procent. Rymdbolaget arbetar även för att ta fram mer miljövänliga alternativ till det giftiga satellitbränslet, och för att hitta alternativa till asbest som ﬁnns i vissa raketmotorer.

Aﬀärsetiska frågor i företagen inkluderar såväl mutor och korruption som ansvarsfull marknadsföring av tjänster. TeliaSo- nera har en transparent rapportering om riskanalys, utbildning och åtgärder i inköpsorganisationen för att säkerställa aﬀärsra- tionella beslut. För övriga företag ﬁnns det fortsatt utvecklings- potential i rapportering om problematiken och åtgärder som vidtagits.

FINANS: /PSEFB #BOL 4&, 4XFEGVOE #PTUBETHBSBOUJ 4WFOTLB 4LFQQTIZQPUFLTLBTTBO 4#"# "-.*

Bra bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar är viktiga frå- gor för den ﬁnansiella sektorn, vilka också påverkar kundnöjdhe- ten. Ansvarsfull kreditgivning och indirekt social och miljöpåver- kan genom investeringar är speciﬁka utmaningar i sektorn.

Alla företagen förklarar processen kring kreditgivning på ett tydligt sätt, inklusive socialt och miljömässigt ansvar i proces- sen. SEK tillämpar en systematik för risk kallad ”traﬁkljussyste- met” där länder och företag bedöms utifrån potentiella risker, som penningtvätt eller mänskliga rättigheter.

Svenska Skeppshypotekskassan arbetar för att redare ska ta miljöhänsyn vid fartygsinvesteringar, och ﬁnansierar inte fartyg som inte uppfyller miljökrav enligt regler och interna kriterier. Särskilda prövningar görs av arbetsmiljö och mänskliga rättighe- ter vid utlandsﬂagg. SBAB beskriver noggrant sin kreditbedöm- ningsprocess med syfte att säkerställa att kunderna har ekono- miska förutsättningar för att klara sina åtagande. Nordea Bank

HÅLLBAR UTVECKLING

rapporterar efter indikatorer från GRI:s sektorsupplement för ﬁnanssektorn och beskriver rutiner för att säkerställa att miljö- relaterade, sociala och politiska risker bedöms i beslutsprocessen för företagskrediter. Med hänsyn till den generella förtroende- skada som ﬁnanskrisen resulterat i kan företagen bli ytterligare transparenta i vilka åtgärder som görs för att öka kundnöjdhet och stärka förtroendet, liksom i ersättningsfrågor i hållbarhets- sammanhang.

TRANSPORT: SJ, Posten Norden, Green Cargo, SAS

Klimatfrågan har stort fokus i transportföretagens redovis- ningar. Det är ett pågående arbete att identiﬁera såväl beﬁntliga fördelar som utveckling av nya transporttjänster med mindre miljöpåverkan. Tillsammans med kunder har Posten Norden utvecklat ett antal miljötjänster där klimatkompensation ingår. Green Cargo transporterar 90 procent med eltåg som drivs av energi från vattenkraft och vindkraft, därför fokuserar de resur- ser på eﬀektivisering av de transporter som drivs med diesel.

SJ investerar i nya snabbtåg som innebär mindre energiför- brukning, trots att tågens hastighet ökar. I de nya tågen kan dessutom inbromsningsenergin återföras till elnätet samtidigt som de har eﬀektivare komfortsystem och lägre luftmotstånd. SAS har ett program för att minska energiförbrukningen som löper fram till 2011. Insatser under året, som modiﬁering av ﬂyg- planen, eﬀektivare färdplanering och erfarenhetsutbyte inom Star Alliance minskade bränsleförbrukningen med en procent, vilket motsvarar kostnadsbesparingar på 70-80 miljoner kronor och 38 000 ton lägre koldioxidutsläpp.

KULTUR: Operan, Dramaten

Främst för Operan och Dramaten är samhällsuppdraget, till- gängliggörandet av kultur och kulturell mångfald. Genom redo- visning av nyckeltal som antal egna produktioner, föreställ- ningar, besökare och beläggningsgrad söker de båda nationalscenerna spegla hur väl de lever upp till sina uppdrag. Operans och Dramatens konstformer görs också tillgängliga genom sändningar över det digitala biografnätetet samt via Sve- riges Radio och Sveriges Television. Opera och balett är en inter- nationell konstart med regelbundna utbyten av konstnärliga team och gästsolister mellan scenerna. Vikten av samförstånd och tolerans lyfts därför fram i Operans hållbarhetsredovisning. Under 2009 fastställde Operan etiska riktlinjer - ett styrdoku- ment som inkluderar etiskt ansvar vid bl.a resor, transporter, IT- användning m.m. Dramaten lyfter fram uppbyggnaden av ett ledningssystem för miljöarbetet i sin hållbarhetsredovisning, där de menar den största förändringspotentialen ﬁnns. Det handlar då inte minst om energiförbrukning och ﬂygresor i sam- band med turnéer och gästspel. Dramaten har en policy och en handlingsplan mot diskriminering och för att motverka trakas- serier, en etikpolicy som anger hur personalen ska förhålla sig till varandra, publiken och omvärlden.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 39

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation

Kvalitetshöjning i rapporteringen

”Det är ett tydligt genomslag för riktlinjerna när i princip samtliga statligt ägda företag rap- porterar enligt de normgivande riktlinjerna för rapportering redan två år efter att de införts.

Det innebär att den så betydelsefulla trans- parensen förbättrats och det står klart att de statligt ägda företa- gen generellt hävdar sig bättre på detta område än de flesta börsnoterade bolagen,” säger Lars-Olle Larsson, ordförande i juryn för FAR:s tävling om bästa hållbarhetsredovisning och part- ner i PricewaterhouseCoopers. ”Under de senaste åren har ett flertal företagen i den statliga portföljen visat att de står sig väl i konkurrensen och vi har i FARS regi under de senaste åren pris- belönat SAS, Vattenfall, Green Cargo, LKAB och Swedfund i täv- lingen om bästa hållbarhetsredovisning.”

”Särskilt utmärkande för i år är ökningen av rapporteringen på tillämpningsnivå B i redovisningsramverket GRI. Mellan 2008 och 2009 har B-rapporterna ökat från några enstaka till nära ett tiotal, vilket är en tydlig ambitionsmarkör. Klättringen från nivå C till nivå B kräver ett tydligare åtagande från ledningen i att sätta affären i ett hållbarhetssammanhang, liksom ett större krav på transparens och fokus på väsentlighet. Det är uppmuntrande att se bolagens arbete för att möta redovisningsprinciperna”, fram- håller Larsson som förväntar sig att inom några år också kunna prisbelöna ett svenskt statligt ägt företag i den världsomspän- nande redovisningstävlingen Globe Award. ”För detta krävs fort- satt utveckling och integrering av hållbarhetsinformationen också i årsredovisningen, ett arbete som några statliga bolag redan är på god väg med”, menar Lars-Olle Larsson som är ord- förande också i den internationella juryn för Globe Award.

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sid 37, visar att 94 procent (45 av 48 före- tag) har för 2009 presenterat en separat eller integrerad hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbättring jämfört med 14 procent 2007, och jämfört med 89 procent 2008. Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbarhets- redovisning enligt GRI, vilket i och för sig är en ökning från 25 procent 2008. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhets- arbete och därför räknas in bland de företag som gjort en håll- barhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikelsen i bolags- styrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och för- klara”. Det nybildade Fouriertransform har inte heller gjort någon hållbarhetsredovisning 2009, men har angivt att de avser att göra en hållbarhetsredovisning 2010.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de ﬂesta företa- gen gjort, 83 procent, vilket kan jämföras med cirka 10 procent bland de 100 största börsnoterade företagen.

Genomgången visar ﬂera företag som har ökat sin ambition för redovisningen under 2009 jämfört med 2008, genom att höja som redovisningsnivå från ’C’ till ’B’. Totalt 35 rapporterar enligt ”C”, 8 enligt ”B” och 2 enligt ”A”.

TELIASONERA ÅTER I FTSE4GOOD

TeliaSonera förlorade under 2008 sin plats i det internationella hållbarhetsindexet FTSE4Good, med motiveringen att företaget brast i transparens om hur koncernen arbetade för att motverka korruption och med mänskliga rättigheter. Genom aktiva dialo- ger och ökad transparens om TeliaSoneras rutiner och arbetssätt återﬁck de sin plats i FTSE4Good under 2009.

Nätverk för hållbarhetspecialister

Våren 2009 startade ett nätverk för hållbarhetsfrågor i de statligt ägda företagen. Syftet är träffas, bygga nätverk, utbyta erfarenheter, disku- tera och fördjupa sig i olika sakfrågor. Ämnen som har stått på program- met har bland annat varit ”värdeskapande indikatorer”, ”organisation” och ”hur kan man jobba med leverantörer och leverantörsuppföljning”. ”Man får alltid med sig något att fundera över, och det är viktigt att

ställa sig frågan vad som är relevant för oss på Svevia, utifrån våra målsättningar”, säger Anders Lindström, miljö- och hållbarhetschef hos Svevia. ”Vi, liksom många andra, befinner oss i en uppbyggnads- fas i detta arbete och jag tar med mig nyheter från nätverket in i vår interna arbetsgrupp i Svevia.”

”Det som varit särskilt värdefullt för oss är att få höra erfarenheter från gästföreläsande entrepenadföretag vars verksamhet har likheter med vår. Ett annat exempel är den genomgång vi hade om sociala frågor i utvecklingsländer, vilket gett en viss förståelse för olika pro- blem man kan stöta på hos olika leverantörer.”

”Det som varit slående är att bolagen i nätverket ställs inför så många gemensamma utmaningar och frågeställningar – oberoende av storlek eller verksamhet. Genom att diskutera och dela erfarenheter med andra CSR- eller hållbarhetsansvariga i bolagen har vi kunnat stötta varandra i det interna arbetet och hitta argumenten som når ut i organisationen och övertygar”, säger Michelle von Gyllenpalm, CSR-ansvarig på Vattenfall.

40 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 20091)

'ÚSFUBH TUBUFOT ÊHBSBOEFM JOPN QBSFOUFT	)ÌMMCBSIFUT	GRI	Nivå	#FTUZSLU	Publicering
	redovisning2)	2009
Akademiska Hus (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
ALMI (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Apoteket (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
Arbetslivsresurs (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Arlandabanan Infrastructure (100%)	Nej	-	-	-	-
Bostadsgaranti (50%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Botniabanan 3) (50%)	Ja (i ÅR)	Nej	-	-	April
Fouriertransform 4) (100%)	Nej	-	-	-	-
Green Cargo (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
Göta Kanalbolaget (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Mars
Innovationsbron (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Jernhusen (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Dramaten (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Operan (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Maj
Lernia (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
LKAB (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Nordea (19,9%)	Ja	Ja	C	Ja	Februari
Posten Norden (60,9%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
RISE (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Samhall (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Februari
SAS (21,4%)	Ja	Ja		Ja	Mars
Miljömärkning Sverige (10%)	Ja	Ja	C	Nej	Mars
SJ (100%)	Ja	Ja	B	Ja	Mars
SOS Alarm (50%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SP (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Specialfastigheter (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Statens Bostadsomvandling (100%)	Ja	Ja	C	Nej	Mars
Sveaskog (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
SVEDAB (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Swedesurvey (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Maj/juni
Swedfund (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Bilprovningen (52%)	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
SEK (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Miljöstyrningsrådet (85%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Rymdbolaget (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Skeppshypotekskassan (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Nej	Mars
Svenska Spel (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SBAB (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SweRoad (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svevia 5) (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Systembolaget (100%)	Ja (där ÅR inkluderas)	Ja	B	Ja	Mars
TeliaSonera (37,3%)	Ja	Ja	B	Nej	Mars
Teracom (100%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Vasallen (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Vattenfall (100%)	Ja	Ja	A	Ja	Mars
Vectura Consulting 5) (100%)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
VisitSweden (50%)	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Voksenåsen (100%)	Ja	Ja	C	Ja	April

1)I sammanställningen ingår inte vilande företag eller företag under avveckling (Zenit Shippping och Preaktio) Det delägda företagen Norrland Center och det ryska företa- get Dom Shvetsii och ingår inte i sammanställningen. De nybildade företagen sedan 1 januari 2010 (Infranord och Swedavia) ingår inte heller i sammanställningen.

2)(i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3)Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och därför räknas in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer.

4)Nybildat företag i december 2008.

5)Nybildade företag under 2009.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 41

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE – UPPFÖLJNING

Ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare – uppföljning

Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befatt- ningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.

ERSÄTTNINGAR - EN VIKTIG FÖRTROENDEFRÅGA

För de statligt ägda företagen är rimliga och väl avvägda ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar- styrningen. De statligt ägda företagen ägs gemensamt av det svenska folket. Det ﬁnns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparant redovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befattningshavare.

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare utgör en del av Statens ägarpolicy (se sid. 9-19), och riktlinjerna ﬁnns i sin helhet på sid. 129-130. I före- tag där staten direkt eller indirekt är en av ﬂera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.

UNDERSÖKNINGEN

På Näringsdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger på information insamlad från företagen baserad på uppgifter om ersättningar till ledande befattningshavare från företagens årsredo- visningar. Därtill har marknadsdata används från privata företag för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara stor- lekar och branscher. Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida totalersättningen varit ”konkurrenskraftig men ej lönele- dande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersätt-

TOTAL ERSÄTTNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

ning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen Teliasonera och Nordea Bank ingår inte i undersökningen.

LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN

Under perioden 2003-2009 har totalersättningen till VD:ar ökat med 4 procent per år, vilket är lägre än marknadens 5,8 procent. Löneutvecklingen för de statligt ägda företagen har legat under marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger majoriteten av VD:arna runt marknadens nedre kvartil. Övriga ledande befatt- ningshavare ligger också i genomsnitt runt den nedre kvartilen, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor mel- lan företag och mellan olika år. Avseende övriga ledande befatt- ningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befatt- ningar. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor, men mindre i jämförelse med privata företag. Under 2009 utbe- talades ingen rörlig lön till ledande befattningshavare. Två före- tag avviker (Arbetslivsresurs och Vattenfall), där ett fåtal indivi- der för 2009 hade utfall på rörlig lön, vilket redovisats i respektive årsredovisning för 2009.

PENSIONENS ANDEL AV TOTAL ERSÄTTNING MINSKAR

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättning bland de statligt ägda företagen, största föränd- ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- ning något större.

Drygt hälften av alla VD:ar och ledande befattningshavare har fortfarande förmånsbestämd pension. I många fall är detta baserat på tillämpliga kollektivavtal och alltså inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omför- handlats, men det går inte att ge en exakt uppgift om hur många det handlar om utan en vidare undersökning.

På samma sätt förekommer också uppsägningstider över 6 månader, och avgångsvederlag motsvarande mer än 18 månader, men dessa fall är i minoritet och gäller tidigare ingångna avtal.

RESPEKTIVE TOTAL ERSÄTTNING VD

Tusental kr/år		Övre kvartil	Median	Nedre kvartil	Tusental kr/år	VD	Övre kvartil	Median	Nedre kvartil
7	Befattningshavare 1				30
6	Befattningshavare 1				25
6	Befattningshavare 2				25
5	Befattningshavare 3				20
4					20
4					15
3					15
3					10
2					10
2
1					5
1
0	Mindre företag			Större företag	0				Större företag
	Mindre företag			Större företag	Mindre företag				Större företag

42 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – de särskilt belutade samhällsuppdragen utförs. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekonomiska mål, samhällsekonomiska mål samt andra särskilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolagss- stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan sta- ten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i samband med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jämfört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företa- get och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksam- hetsberättelsen för företag med statligt ägande” och hos företa- get i årsredovisningen och i företagets interna uppföljning.

EKONOMISKA MÅL

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

F|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWXZXab`TggfgleX_fXbV[Y eXgTZf ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

Hcca~XǁX^g\iTai|aWa\aZTi^Tc\gT_ZXab`TggglW_\ZZ eT kostnaden för eget kapital.

;~__TY eXgTZXgf|aTaf\X__Te\f^c~Xae\`_\Za\i~!G\__Y ef|^eT|ZTeXa[~__UTeTbV[Y ehgf|ZUTeThgWX_a\aZTe med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och

ﬁnansiella ställning.

@ ]_\ZZ eTbV[haWXe_|ggT`|ga\aZ hccY _]a\aZbV[hgi|eWX- ring av företagens lönsamhet, eﬀektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen deﬁnieras i huvudsak inom följande kategorier:

? afT`[Xgf`~_ g\__XkX`cX_Ti^Tfga\aZc~XZXg^Tc\gT_ eller rörelsemarginal)

>Tc\gT_fgeh^ghe g\__XkX`cX_fb_\W\gXgX__Xee|agXg|V^a\aZfZeTWHgWX_a\aZf`~_ g\__XkX`cX_TaWX_TiaXggbi\afgX__XeXZXg kapital)

Vilket mål och vilken deﬁnition som används i varje speciﬁkt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets ﬁnan- siella situation och i vilken mognadsfas företaget beﬁnner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den ﬁnansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

=h[ ZeXe\f^Xa\Y eXgTZXg|eWXfgb[ ZeX|e^Tc\gT_^bfgaTWXa!

Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

=h[ ZeXe eX_fXe\f^WXfgb[ ZeXTaWX_XZXg^Tc\gT_^e|if!=h_|ZeXg\__i|kg\Y eXgTZXgWXfgb[ ZeX^TahgWX_a\aZfTaWX_Xa vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så eﬀektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk- samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt ﬁnansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så eﬀektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det ﬁnns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bun- det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så eﬀektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett eﬀektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investe- ringar. Kapitalkostnaden måste minst motsvara den riskfria

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 43

Skr. 2009/10:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

4,8–15,0%

			+/- 3%
		0-4%
	5 %
2,8-
3,0%

Riskfria	Placerares	Ev. påslag	Branschrisk1)
räntan	förväntade	för små	(betavärde)
	riskpremium	företag
	för aktier

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

räntan, annars har företaget inte något incitament att ﬁnansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den risk- fria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på årsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön- samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma för- utsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt eﬀektiv användning av kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon-

kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.

FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE SAMHÄLLSUPPDRAG

För företag med i huvudsak särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekono- miska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strä- var oftast istället efter ett eﬀektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Ett ﬂertal av de statligt ägda företagen har en målkonﬂikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslu- tade samhällsuppdraget. Exempelvis kan det ﬁnnas krav att en verksamhet ska ha en viss geograﬁsk spridning över landet, trots att det inte är helt aﬀärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekonomiska mål tydliggörs dessa konﬂikter och ägaren och före- tagsledningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och före- taget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företa- gets eﬀektivitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

^iTag\gTg\iTcTeT`XgeTe[|e_XWWThefT`[|__fX^bab`\f^TX__Xe sektorpolitiska mål och

XǁX^g\i\gXgf "eXfh_gTg^eTi!

Kraven på till exempel kostnadseﬀektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets eﬀektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkostnader) till varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa-, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-ﬁnansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och deﬁnition av de olika målen (sid. 49 f.).

44 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

EKONOMISKA MÅL – MÅL OCH UTFALL 2009

	AVKASTNINGSMÅL						MARGINALMÅL				KAPITALSTRUKTUR					UTDELNINGSMÅL
			Avkastning					3ÊOUF				Kapital-		1SJNÊS
	Avkastning		operativt		Rörelse-		Vinst-	UÊDLOJOHT				UÊDLOJOHT		kapital
	eget kapital		kapital		marginal		marginal	grad		Soliditet		grad		relation			Utdelning
%	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall	Mål	Utfall mnkr
Akademiska Hus	6,5	4,0								35	47,3						1219
ALMI
APL
Apotekens Service
Apoteket
Apoteksgruppen
Arbetslivsresurs					08-maj	12				30	25,5					50	0
Arlandabanan Infrastructure
Bilprovningen
Bostadsgaranti
Botniabanan
Dom Shvetsii
Dramaten
Fouriertransform
Göta kanalbolaget
Green Cargo	10	neg								30	28						0
Infranord
Innovationsbron
Jernhusen	12	13						2,0	8,5	35-45	37,5						100
Lernia
LKAB
Miljömärkning Sverige
Nordea Bank 1)		11,3										11,5	11,9	9	11,4	>40	2 120
Norrland Center
Operan
Posten
RISE
Rymdbolaget	10	neg														30-50	0,8
Samhall	7	-2								30	42					0	0
SAS		neg								30-40	27						0
SBAB	8,4	8,7										-	9,2	-	9,4	33	0
SEK
SJ	10	11								30	41						153
SOS Alarm	8	8														5	8
Specialfastigheter	4,5	6,5								25-35	29,7						310
Statens Bostadsomvandling
Sveaskog	6	11,3	7	12,3				2	2,8								489
SVEDAB
Svenska Miljöstyrningsrådet
Svenska Skeppshypotekskassan
Svenska Spel
Svevia
Swedavia
Swedesurvey
Swedfund
SweRoad
Systembolaget	7,2	16,1		24,4		1,7				35	37,5					50	345
TeliaSonera
Teracom	17	16								30	40					40-60	110
Vasallen
Vattenfall
Vectura Consulting	>15	neg.								<50	65,7					50-90	0
VisitSweden
Voksenåsen

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 45

Skr. 2009/10:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

Ett bra år för de statligt ägda företagen

Fortsatt omsättningsökning för företag med statligt ägande; den sammanlagda omsättningen ökade med 13 procent från 312,5 till 352,8 miljarder kronor, ökningen förklaras främst av att flera nybildade företag numera ingår i den statliga företagsportföljen och gjorda förvärv under året. Det sammanlagda resultatet efter skatt uppgick till 34,7 (43,4) miljarder kronor, en minskning med 20 procent jämfört med 2008. Den totala utdelningsnivån minskade, från 23,2 till 20,8 miljarder kronor, främst på grund av lägre resultat i företagen.

VATTENFALL BIDROG MED ÖKAD OMSÄTTNING

Utvecklingen för de statligt ägda företagen fortsatte positivt under 2009; den sammanlagda omsättningen ökade med 13 pro- cent under året och totalt uppgick omsättningen till 352,8 (312,5) miljarder kronor. Vattenfall stod för den största omsätt- ningsökningen bland samtliga statligt ägda företag och ökade sin omsättning med 24,8 miljarder kronor, från 164,5 miljarder till 205,4 miljarder kronor. Vattenfalls andel av omsättningen uppgick till 58 procent och 48 procent av total omsättning

OMSÄTTNING

mnkr

Kvartal

Rullande 12 månader

mnkr 12 månader

150 000

450 000

120 000

360 000

90 000

270 000

60 000

180 000

30 000

90 000

2007

2008

2009

(inklusive intressebolagen). Vattenfalls omsättningsökning för- klaras huvudsakligen av förvärvet av Nuon, men också valutaef- fekter påverkade omsättningen positivt. LKAB:s omsättning minskade med 50 procent från 23,1 till 11,6 miljarder kronor på grund av lägre priser och lägre produktion. TeliaSonera, Apote- ket och Systembolaget stod för stora absoluta omsättningsök- ningar.

Rymdbolaget, RISE och Innovationsbron stod för procentuellt stora omsättningsökningar jämfört med samma period föregå- ende år.

De under 2009 nybildade företagen Svevia och Vectura Con- sulting har påverkat den totala omsättningen positivt med 7,9 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor.

LÄGRE RESULTAT FÖR MÅNGA FÖRETAG

Det sammanlagda resultatet efter skatt för de statligt ägda före- tagen minskade med 20 procent, från 43,4 till 34,7 miljarder kro- nor under 2009. Resultatet före skatt uppgick till 42,4 (51,8) mil- jarder kronor för 2009. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 4,3 miljarder kronor från 17,8 miljarder kronor till 13,5 mil- jarder kronor. Vattenfalls lägre resultat förklaras främst av lägre rörelseresultat och högre räntekostnader på grund av större net- toskuld. LKAB redovisade 6,9 miljarder kronor lägre resultat efter skatt jämfört med föregående år, vilket är en minskning från 7,6 miljarder kronor till 0,7 miljarder kronor, minskningen förklaras främst av lägre priser och en minskad efterfrågan. SEK och Sveaskog stod för stora resultatförbättringar i absoluta tal [utveckla med förklaringar. x företag med statligt ägande kunde redovisa förbättrat eller oförändrat resultat jämfört med föregå- ende år.

FÖRBÄTTRAT KASSAFLÖDE

Kassaﬂödet från den löpande verksamheten exklusive företagen inom den ﬁnansiella sektorn (SBAB och SEK) uppgick till 62,9 (59,5) miljarder kronor. Vattenfall, Sveaskog och Svenska Spel redovisade förbättrade kassaﬂöden jämfört med samma period föregående år. LKAB, Teracom och Swedfund redovisade för- sämrade kassaﬂöden jämfört med föregående år.

RESULTAT FÖRE SKATT

OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN

Kvartal

Rullande 12 månader

PER DEN 31 DECEMBER 2009

mnkr

mnkr 12 månader

Vattenfall 48%

40 000

80 000

Apoteket 10%

30 000

60 000

TeliaSonera1) 10%

Posten Norden1) 6%

20 000

40 000

Systembolaget 5%

10 000

20 000

Övriga 21%

1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen.

2007

2008

2009

46 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

FORTSATT HÖGA INVESTERINGSNIVÅER				RESULTATRÄKNING
TACK VARE FÖRVÄRV				mnkr	2007	2008	2009
Bruttoinvesteringarna ökade med 95 procent under 2009, från				Nettoomsättning	279 754	312 486	352 762
Bruttoinvesteringarna ökade med 95 procent under 2009, från				Övriga intäkter	3 340	4 027	5 015
61,9 till 120,8 miljarder kronor. Vattenfalls investeringar ökade				Övriga intäkter	3 340	4 027	5 015
				Kostnader	-234 029	-262 441	-314 434
med 61 miljarder kronor till 103 miljarder kronor, exklusive				Kostnader	-234 029	-262 441	-314 434
				Resultat från andelar i intresseföretag	8 995	9 684	9 951
investeringar i aktier uppgick investeringar i el- och värmepro-				Resultat från andelar i intresseföretag	8 995	9 684	9 951
				Värdeförändringar	846	-3 290	-1 206
duktion uppgick till 38 miljarder kronor. Investeringarna i vind-				Rörelseresultat	58 906	60 465	54 500
kraftproduktion ökade med 5,4 miljarder kronor till 8 miljarder				Finansiella intäkter	3 987	5 769	4 675
kronor. Av Vattenfalls totala investeringar utgjorde 18,2 (17,3)				Finansiella kostnader	-10 383	-14 373	-16 752
miljarder kronor förnyelseinvesteringar i anläggningar och 84,3				Resultat före skatt	52 509	51 861	42 423
(25,1) miljarder kronor var tillväxtinvesteringar, 56,2 (11,8) mil-				Skatt	-7 116	-8 440	-7 606
jarder kronor av dessa utgjordes av investeringar i aktier.				Resultat från avvecklad verksamhet	0	-39	-77
jarder kronor av dessa utgjordes av investeringar i aktier.				Årets resultat	45 394	43 357	34 740
Ökningen av förnyelseinvesteringar är främst hänförlig till för-				Årets resultat	45 394	43 357	34 740
				Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	44 394	42 577	34 197
värvet av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mil-				Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	44 394	42 577	34 197
				Hänförbart till minoritetsintressen	1 000	780	542
jarder kronor. Vattenfall bidrog med 85 procent av de totala				Hänförbart till minoritetsintressen	1 000	780	542
				Summa	45 394	43 357	34 740
investeringarna. Sveaskog, Jernhusen och Rymdbolaget bidrog				Summa	45 394	43 357	34 740
investeringarna. Sveaskog, Jernhusen och Rymdbolaget bidrog
med ökade investeringar jämfört med samma period föregående				BALANSRÄKNING
år. LKAB, Botniabanan och Teracom redovisade lägre investe-				mnkr	2007	2008	2009
ringar jämfört med samma period föregående år.				Tillgångar
ringar jämfört med samma period föregående år.				Materiella anläggningstillgångar	372 821	422 548	478 012
				Materiella anläggningstillgångar	372 821	422 548	478 012
				Immateriella tillgångar	172 828	197 027	67 872
				Finansiella tillgångar	415 022	511 007	511 007
				Omsättningstillgångar	181 624	255 948	305 890
				Summa tillgångar	1 142 295	1 386 530	1 598 837
BRUTTOINVESTERINGAR1)				&HFU LBQJUBM BWTÊUUOJOHBS PDI TLVMEFS
				Eget kapital hänförbart till	274 887	316 624	334 355
mnkr	2007	2008	2009	Eget kapital hänförbart till	274 887	316 624	334 355
mnkr	2007	2008	2009	aktieägare i moderbolaget
				aktieägare i moderbolaget
Vattenfall	18 964	42 296	102 989	Eget kapital hänförbart till	13 186	11 679	7 456
Vattenfall	18 964	42 296	102 989	minoritetsintressen
				minoritetsintressen
TeliaSonera (37,3%)	20 702	24 855	16 849	Summa eget kapital	288 074	328 303	341 811
				Summa eget kapital	288 074	328 303	341 811
SAS (21,4%)	2 949	4 455	4 661	Långfristiga skulder (inkl. avsättningar)	604 031	711 733	1 019 549
				Långfristiga skulder (inkl. avsättningar)	604 031	711 733	1 019 549
LKAB	6 003	4 732	3 543	Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar)	250 189	346 357	237 476
				Kortfristiga skulder (inkl. avsättningar)	250 189	346 357	237 476
Specialfastigheter	678	2 352	2 544	5PUBMB TLVMEFS PDI FHFU LBQJUBM	1 142 295	1 386 530	1 598 837
				5PUBMB TLVMEFS PDI FHFU LBQJUBM	1 142 295	1 386 530	1 598 837
Jernhusen	496	649	2 132
Posten Norden 2)	-	-	1 923	KASSAFLÖDE
Svevia 2)	-	-	1 546	mnkr	2007	2008	200
Akademiska Hus	2 183	1 456	1 395	Kassaflöde från löpande verksamhet	52 021	59 455	62 878
Botniabanan	2 258	2 107	1 378	Kassaflöde från investeringsverksamhet	-26 423	-54 785	-96 908
Green Cargo	240	909	928	Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-30 435	8 898	28 542
SJ	379	1 010	596
Teracom	240	1 239	488	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Sveaskog	90	172	458	mnkr	2007	2008	2009
Svenska Spel	205	708	437	Bruttoinvesteringar	33 385	61 909	120 766
Vasallen	303	421	427	Av- och nedskrivningar	21 266	20 695	29 566
Rymdbolaget	22	116	393	Omsättning som avser anslag från staten	5 157	5 231	5 546
Apoteket	429	253	360	Utdelning	38 556	21 784	20 813
Systembolaget	315	505	291	Medelantal anställda	125 689	122 880	122 880
Vectura Consulting 2)	-	-	286	Medelantal anställda, inkl. intresseföretag	175 925	174 304	174 304
RISE	7	10	106	Soliditet, %	23,6	20,3	20,3
Övriga företag	572	2 974	467	Avkastning på eget kapital, %	15,8	13,7	13,7

1)Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr. Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen.

2)Nybildade företag under 2009.

(Intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 47

Skr. 2009/10:140

Bilaga

LÄGRE UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2009 uppgick statens andel av utdelning- arna till 20,8 (23,2) miljarder kronor. TeliaSonera, Sveaskog, Aka- demiska Hus och SEK har ökat sin utdelning jämfört med före- gående år. Bland de företags som har minskat utdelningen jämfört med 2008 märks LKAB, Vattenfall, Svenska Spel, Sys- tembolaget och Teracom. Läs mer om företagens utdelningspo- licy i respektive företagspresentation (sid. 49 f.).

UTDELNING FÖR 2008 OCH 2009 FÖR FÖRETAG MED UTDELNINGSPOLICY

mnkr 1)	Ägarandel	2009	2008
Apoteket	100%	177 2)	237
Akademiska Hus	100%	1219	978
Arbetslivsresurs	100%	0	0
Bostadsgaranti	50%	2	0
Fouriertransform	100%	0	–
Green Cargo	100%	0	0
Jernhusen	100%	100	100
Lernia	100%	0	0
LKAB	100%	500	2800
Nordea Bank 3)	19,9%	2120	1121
Posten Norden 4)	60,7%	720	1400 4)
Rymdbolaget	100%	1	0
SAS	21,4%	0	0
SBAB	100%	0	0
SEK	100%	518	0
SJ	100%	153	181
SOS Alarm	50%	4	4
Specialfastigheter	100%	310	310
Sveaskog	100%	486	89
Bilprovningen	52%	3	3
Svenska Spel 5)	100%	4977	5108
Svevia	100%	59	–
Systembolaget	100%	345	774
TeliaSonera	37,3%	3769	3015
Teracom	100%	110	150
Vasallen	100%	0	0
Vattenfall	100%	5240	6900
Vectura Consulting	100%	0	–

Summa		20 813	23 170

1)Gäller utdelning för 2009.

2)Avser föreslagen utdelning från Apoteket Omstrukturering AB till staten.

3)Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs SEK/EUR är bolagets bok- slutskurs. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. Utdelningen hänförlig till stabilitetsfon- den utbetalas till Riksgälden.

4)I samband med fullföljandet av samgåendet mellan Posten och Post Danmark lämnades en extra utdelning om 1400 mnkr.

5)Av till utdelning tillgängliga vinstmedel ska inget belopp utbetalas till aktieägaren i Svenska Spel. Alla vinstmedel tillgängliga för utdelning ska disponeras som regeringen föreskriver, för 2009 fördelas 500 mnkr till Riksidrottsförbundet.

48 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Det börsnoterade aktieinnehavet

Under 2009 ökade marknadsvärdet på det statliga börsnoterade aktieinnehavet med 55 procent, från 95 miljarder kronor till 142 miljarder kronor.

Marknadsvärdet på det börsnoterade innehavet ökade under 2009 med 55 procent till 142,2 miljarder kronor jämfört med 94,7 miljarder kronor i slutet av 2008. Under 2009

har nyemissioner genomförts i Nordea Bank och SAS, ägarande- larna är oförändrade. OMX Stockholm PI index ökade under samma period med 40 procent. Marknadsvärdet på det börsnote- rade innehavet uppgick den 16 februari 2010 till 138,3 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 46 procent jämfört med den 31 december 2008. OMX Stockholm PI index ökade med 38 procent under perioden. I april 2010 genomfördes en ytterligare nyemission i SAS med ägarandelarna oförändrade.

NYEMISSIONER I SAS OCH NORDEA BANK 2009

SAS

Mot bakgrund av SAS utveckling och de utmaningar som ﬁnns på ﬂygmarknaden presenterade styrelsen för SAS en ny strate- gisk inriktning och aﬀärsplan kallad ”Core SAS”. I samband med detta beslutade styrelsen om en nyemission med företrä- desrätt för bolagets aktieägare på cirka 6 miljarder kronor totalt varav högst 1,3 miljarder kronor föll på svenska statens del. Regeringen uttryckte i februari sitt stöd för emissionen och riksdagen beslutade om propositionen den 12 mars 2009. Extra bolagsstämman den 12 mars beslutade om att genomföra nyemissionen. Nyemissionen övertecknades med 24 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 528 750 000 aktier mot- svarande oförändrad ägarandel om 21,4 procent.

Nordea Bank

Nordea Banks styrelse presenterade ett förslag om nyemission den 10 februari 2009 i syfte att stärka företagets kapitalbas. Bolagsstämman fattade beslut om nyemissionen den 13 mars och svenska staten deltog med sin pro-rata andel som ﬁnansie- rades genom det kapitaltillskottsprogram som regeringen

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR

TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2004–JUNI 2010

300		OMX Stockholm Benchmark GI	Telia Sonera	SAS	Nordea
300
250
200
150
100
50
0	04-01-01	06-01-01	08-01-01		10-06-15

Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2004.

inrättat med stöd av medel från stabilitetsfonden. Nyemissi- onen övertecknades med 28 procent. Efter nyemissionen äger svenska staten 799 181 711 aktier motsvarande oförändrade ägarandel om 19,8 procent.

NYEMISSION I SAS 2010

I februari 2010 tillkännagavs att styrelsen i SAS i samband med en extra bolagsstämma skulle komma att föreslå ytterligare en nyemission uppgående till 5 miljarder kronor. I februari över- lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att svenska staten ska delta i SAS nyemission. Regeringen begärde också mandat från riksdagen om att vid lämplig tid- punkt minska statens ägande i SAS. 1 mars beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition.

Staten deltog i nyemissionen med sin pro rata andel och erlagd likvid uppgick till omkring 1,1 miljard kronor. Teckningstiden löpte ut den 29 april 2010 och utfallet visade att nyemissionen blev övertecknad med 50 procent. På SAS årsstämma den 7 april 2010 beslutades att genomföra en aktiesammanläggning av aktier i SAS. Sammanläggningen innebär att 30 aktier läggs samman till en aktie. Sista dagen för handel i bolagets aktier före sammanläggningen blir den 4 juni 2010 och första dagen för handel efter sammanläggningen blir den 7 juni 2010.

						'ÚSÊOESJOH
			#ÚSTWÊSEF QFS 'ÚSÊOESJOH TFEBO #ÚSTWÊSEF QFS			sedan #ÚSTWÊSEF QFS
Företag	Ägarandel	Antal aktier	2008-12-31	2009-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2010-06-16

Nordea Bank 1)	19,9%	799 181 711	28 203	107%	58 260	-4%	55 823
SAS 2)	21,4%	70 500 000	1 336	59%	2 131	-5%	2 016
TeliaSonera	37,3%	1674310553	65 131	33%	86 813	-2%	85 139

Total			94 670	55%	147 204	-3%	142 987

1)Nyemission i Nordea Bank 2009, antalet aktier ökade från 515 601 104 aktier till 799 181 711. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent.

2)Nyemissioner i SAS under 2009 och 2010. Antalet aktier ökade från 35 250 000 aktier till 528 750 000 aktier efter nyemissionen 2009. Efter nyemission 2010 ökade anta- let aktier till 2 115 000 000 aktier. I juni 2010 genomfördes en aktiesammanläggning till 1:30 vilket ger nytt antal aktier uppgående till 70 500 000.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 49

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

47	A/O DOM SHVETSII
48	AB GÖTA KANALBOLAG
49	AB SVENSKA SPEL
50	AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG
51	AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI
52	AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING
53	AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT, (SEK)
54	AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET
55	ALMI FÖRETAGSPARTNER AB
56	APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)
57	ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)
58	ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG
59	BOTNIABANAN AB (PUBL)
60	FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG
61	GREEN CARGO AB
62	INNOVATIONSBRON AB
63	JERNHUSEN AB
64	KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG
65	KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG
66	LERNIA AB
67	LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG, (LKAB)
68	MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG
69	NORDEA BANK AB
70	NORRLAND CENTER AB
71	POSTEN NORDEN AB
72	RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB
73	SAMHALL AKTIEBOLAG
74	SAS AB
75	SJ AB
76	SOS ALARM SVERIGE AB
77	SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG
78	STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO
79	SVEASKOG AB
80	SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET
81	SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN
82	SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG
83	SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)
84	SVEVIA AB (PUBL)
85	SWEDESURVEY AKTIEBOLAG
86	SWEDFUND INTERNATIONAL AB
87	SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG, (SWEROAD)
88	SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG
89	TELIASONERA AKTIEBOLAG
90	TERACOM AB
91	V.S. VISIT SWEDEN AB
92	VASALLEN AB
93	VATTENFALL AKTIEBOLAG
94	VECTURA CONSULTING AB
95	VOKSENÅSEN A/S

50 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

A/O Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, A/O Dom Shvetsii. Syftet var att företaget skulle förvalta fastigheter i St Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St Petersburg skulle ses som ett led i utvecklingen av relatio- nerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbin- delserna med St Petersburgsområdet. Det an- sågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svens- ka staten, St Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar idag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB, ett dotterbolag till CA Fastigheter, till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sveri- gehuset och till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäs- ter är Sveriges Generalkonsulat, Mannheimer Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrå- det.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Sh- vetsii till CA Fastigheter hösten 2008. St Pe- tersburg stad har annonserat att de avser att sälja sina aktier i Dom Shvetsii.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på hur stor efterfrågan på lokaler

i St Petersburg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 94 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Jan Borekull	VD: Ett managementbolag
	sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Natalia Borisovna Nagornaya, Johan Damne, Håkan Erixon, Hanna Lagercrantz, (Hanna Lagercrantz valdes och Sten Luthman avgick vid extrastämma i november 2009, Håkan Erixon val- des och Monica Lundberg avgick vid 2010 års stäm- ma) Revisor: Dmitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov Con- sulting Bureau.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 0 (3 400) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

reg nr P 4401.16.4 t " 0 %0. 4)7&54**

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009			2008
Nettoomsättning					19			18
Rörelsekostnader					-5			-6
Rörelseresultat					14			12
Finansnetto					-8			-16
Resultat för skatt					6			-4
Skatt					-2			1
Nettoresultat					4			-3
BALANSRÄKNING, mnkr					2009			2008
Tillgångar
Anläggningstillgångar					19			22
Omsättningstillgångar					9			8

Totala tillgångar					28			30
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital					-34			-42
Summa eget kapital					-34			-42
Räntebärande långfristiga skulder					60			66
Ej räntebärande kortfristiga skulder					2			6
Totala skulder och eget kapital					28			30
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
25						Mål
20						Utfall
20						Utfall
15
10
5	neg		neg	neg
0	neg		neg	neg
0
	2007		2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor
Ledningsgrupp				Styrelse
100		0	60	40

Etikpolicy								Nej
Jämställdhetspolicy								Nej
Miljöpolicy								Nej
Miljöledningssystem								Nej
Redovisar enligt IFRS								Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008								Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 36%

CA Fastigheter 49%

Staden St Petersburg 15%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 51

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"# (½5" ,"/"-#0-"( t PSH OS t XXX HPUBLBOBM TF

Göta kanalbolaget bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978 och fr.o.m. 1992 svarar Näringsdepartementet för förvaltningen. Företaget ansvarar för att kanalen rustas upp, underhålls och drivs så att kanalens värde som kultur- historiskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörel- se. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passa- gerarbåtstrafik samt slussning, båtupplägg- ning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplad till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fast- igheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2009 omsatte företaget cirka 57 (58,3) mnkr och redovisade ett resultat på 109 (976) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 25,8 mnkr, oförändrat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörel- sen uppgick till 12,2 (12,1) mnkr. Företagets soliditet uppgick till 77,8 (80,4) procent. Statens bidrag ökade under året från tidigare 14,9 mnkr till 19,9 mnkr för upprustning av kanalen. Bidrag om 1,4 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Eriksson

VD: Anders Donlau

Ordf: Björn Eriksson Led: Elving Andersson, Susanna Bervå, Gertrud Hermelin, Renée Mohlkert, Michael Thorén (Michael Thorén valdes och Patrik Jönsson av- gick vid årstämman 2010) Arb rep: Henric Stöök, Hå- kan Hultkrantz Arb suppl: Anders Hoff, Ismo Kutti Re- visor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag har ägaren inte be- slutat om några specifika ekonomiska mål el- ler krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i gott skick. Behov av mer omfattande reparationer av kajer har dock identifierats. Reparationer kommer att pågå kontinuerligt över tid. Företagets verksamhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attrak- tivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landtu- rismen längs med kanalen genom ökad till- gänglighet och utökad service. Utbud och standard avseende boende, restauranger, toa- letter och duschar har fortsatt förbättrats un- der året. Den ägda skogsmarken förvaltas ef- fektivt och är miljöcertifierad enligt FCS. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Företaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	38	37
Övriga rörelseintäkter	19	22
Kostnader	-57	-58
Rörelseresultat	0	1
Finansiella intäkter	0	0
Resultat före skatt	0	1
Nettoresultat	0	1
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	1
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	36	37
Räntebärande anläggningstillgångar	5	10
Ej räntebärande omsättningstillgångar	9	5
Räntebärande omsättningstillgångar	5	1
Totala tillgångar	55	53
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	42	42
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	42	42
Räntebärande kortfristiga skulder	1	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	12	8
Totala skulder och eget kapital	55	53
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	2	-1
Kassaflöde från investeringsverksamhet	4	-3
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-2	3
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	0,3	1,7
Soliditet, %	77,8	80,4
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	2	5
Av- och nedskrivningar	2	2
Antal anställda i medeltal	46	42
Sjukfrånvaro, %	1,2	1,2

BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, antal
5000		Passagerar-
		Passagerar-
4000		båtar, turer
3000		Fritidsbåtar,
2000		sålda
2000		biljetter
		biljetter
1000
0	2008	2009
2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
65	35	60	40	50	50

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Ja
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

52 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.svenskaspel.se t PSH OS tAB SVENSKA SPEL

AB Svenska Spel bildades 1996 ge- nom en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Svenska Spels tillstånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeauto- mater, kasinospel och pokerspel över Internet lämnas av regeringen. Nuvarande tillstånd för verksamheten löper ut den 31 december 2010 för- utom tillståndet för kasinospel som gäller till utgången av 2011.

VERKSAMHET

Svenska Spels uppdrag från staten är att efter tillstånd av regeringen på ett socialt ansvarsfullt sätt anordna spel- och lotterier. Bolaget bedriver verksamhet inom fyra affärs- områden: Restaurangspel & Bingohallar, Ka- sino, Ombud (består av försäljningsområde Butik, Förening och Prenumeration) samt In- ternet.

EKONOMI

Nettoomsättningen från spelverksamhet mm uppgick till 8 096 (8 071) mnkr. Rörelsere- sultatet uppgick till 4 921 (4 985) mnkr. Re- sultatet efter finansiella poster och skatt upp- gick till 4 977 (5 108) mnkr. Det lägre resul- tatet förklaras av genomförda spelansvarsåt- gärder, ökade kostnader efter genomförda satsningar, samt lägre finansiella intäkter.

MÅL

Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin marknadsföring av verksamheten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande. Svenska Spel ska beakta konsumenternas in- tresse av ett trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. En väl utbyggd service i så- väl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshän- syn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksamhet. Bolaget ska anta en försiktighetsprincip när det gäller nya spel

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Margareta Winberg

VD: Meta Persdotter

Ordf: Margareta Winberg Led: Hans Bergenheim Ste- fan Borg, Lena Borgström Melinder, Björn Fries, Eva- Britt Gustafsson, Lena Jönsson (Hans Bergenheim val- des och Lars Otterbeck avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Anders Andersson, Martina Ravn Arb suppl: Peter Cernvall, Roland Norbäck Revisorer: Per Ward- hammar, Öhrings PriceWaterhouseCoopers och Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 93 (93) tkr.

och nya marknader. Risken för bedrägerier och olagligt spel ska också beaktas. Maximal säkerhet i spelhanteringen ska eftersträvas. Utifrån bolagets uppdrag ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt.

Styrelsen har beslutat att bolaget ska ha ett spelutbud som attraherar spelarna utan att vinstmaximera samtidigt som spelarna ges goda möjligheter att kontrollera sitt spelande genom information, utbildning och exempel- vis spelbudgetar och spelkoll. Styrelsen fast- ställer därutöver interna ekonomiska mål för verksamheten grundade på en avvägning mel- lan ansvarstagande och resultatnivå. För 2009 uppgick koncernens resultatmål efter finansiella poster och skatt till 5 094 (5 122) mnkr. Utfallet är 117 mnkr lägre än målet, en avvikelse på 2,3 %.

UTDELNINGSPOLICY

Alla, till utdelning tillgängliga, vinstmedel ska disponeras på sätt som regeringen föreskriver. I vinstdispositionen föreslås att 500 mnkr fördelas till Riksidrottsförbundet och 4 477 mnkr till staten.

UTVÄRDERING

Svenska Spel har under 2009 uppfyllt de mål som regering och riksdag ställt upp. Svenska Spel är ett av de första spelbolagen i Europa att uppfylla branschorganisationen European Lotteries krav för spelansvar.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning från spelverksamheten	8096	8 071
Aktiverat arbete för egen räkning	15	11
Personalkostnader	-971	-924
Övriga externa kostnader	-1890	-1 853
Av- och nedskrivningar	-329	-320
Rörelseresultat	4921	4 985
Finansiella poster	56	123
Skatt	0	0
Nettoresultat	4977	5108
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	4977	5 108
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1373	1452
Räntebärande anläggningstillgångar	1469	1354
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1754	1744
Räntebärande omsättningstillgångar	3404	3362
Totala tillgångar	8000	7912
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	4977	5108
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital	4977	5108
Ej räntebärande avsättningar	13	14
Ej räntebärande långfristiga skulder	1264	1236
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1746	1554
Totala skulder och eget kapital	8000	7912
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	5737	4762
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-365	-699
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-5108 -5247
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	98,7	98,7
Rt (genomsnitt), %	63,6	66,4
Rsyss (genomsnitt), %	80,2	82,8
Soliditet, %	62,2	64,6
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	4977	5108
Bruttoinvesteringar	372	708
Av- och nedskrivningar	329	320
Antal anställda i medeltal	1748	1720
Sjukfrånvaro, %	3,8	3,8

BIDRAG TILL FOLK- OCH IDROTTSRÖRELSEN, mnkr
1600		Utfall
		Utfall
1200
800
400
0	2008	2009
2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
56	44	75	25	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 53

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG t PSH OS twww.akademiskahus.se

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud- uppgift är att erbjuda landets universi- tet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forsk- ning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekono- miska och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verk- samhet består i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kun- derna ska kunna fokusera på sin utbildnings- verksamhet. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är också långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till 4927 (4793) mnkr. Ökningen beror på index- uppräkning av hyrorna samt tillskott från fär- digställda ny- och ombyggnationer. Försälj- ningarna i Stockholm och Härnösand under slutet av 2008 har minskat intäkterna något. Driftsöverskottet uppgick till 3149 (3053) mnkr och direktavkastningen ökade till 6,8 (6,4) procent. Årets resultat efter skatt blev 972 (749) mnkr. Förbättringen förklaras av en mindre negativ värdeförändring i förvalt- ningsfastigheterna jämfört med 2008. De orealiserade värdeförändringarna i förvalt- ningsfastigheter uppgick till -1208 (-2192) mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1395 (1456) mnkr. Under året genomfördes inga försäljningar (1383 mnkr).

MÅL

Akademiska Hus arbetar med strategier och mål inom fyra delområden; marknad, medar- betar- och ledarskap, lönsamhet samt fastig- heter/hållbarhet. Kundnyttan mäts bland an- nat med nöjdkundindex (NKI) där målet är in- dex 70. Medarbetarnas trivsel mäts genom

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Mikael Lundström

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Hyresintäkter	4927	4793
Övriga intäkter	188	164
Kostnader	-2001	-1944
Värdeförändringar fastigheter	-1208 -2192
Rörelseresultat	1906	821
Finansiella intäkter	381	265
Finansiella kostnader	-957	-854
Resultat före skatt	1330	232
Skatt	-358	517
Nettoresultat	972	749
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	972	749
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	47744	47543
Räntebärande anläggningstillgångar	2251	2954

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Sigbrit Franke, Marian-	Ej räntebärande omsättningstillgångar	599	576
	Räntebärande omsättningstillgångar	1193	1590
ne Förander, Per Granath, Gunnar Svedberg, Maj-Char-
lotte Wallin, Ingemar Ziegler Arb rep: Anders Larsson,	Totala tillgångar	51787	52663
Tomas Jennlinger Revisorer: Hans Warén, Deloitte AB	Eget kapital, avsättningar och skulder

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190)	Eget kapital hänförbart	24476	24462
	till aktieägare i moderbolaget
tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr.
	Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-
	Summa eget kapital	24476	24462
ingskansliet.
	Räntebärande avsättningar	252	239

	Ej räntebärande avsättningar	6574	6571
NMI (nöjdmedarbetarindex). Här är målet 71.	Räntebärande långfristiga skulder	11551	15464
	Ej räntebärande långfristiga skulder	25	7
Lönsamhetsmålet innebär att avkastningen	Räntebärande kortfristiga skulder	6973	3779
på eget kapital ska motsvara den femåriga	Ej räntebärande kortfristiga skulder	1936	2141
statsobligationsräntan plus 4 procentenheter,	Totala skulder och eget kapital	51787	52663

över en konjunkturcykel. Soliditeten bör vara	KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
lägst 35 procent. Miljömålen ställs upp dels	Kassaflöde från löpande verksamhet	1761	1980
	Kassaflöde från investeringsverksamhet	-1123	291
för kommande året, dels långsiktigt. Ett av
	Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-771	-2100

miljömålen är att mängden köpt energi ska	NYCKELTAL	2009	2008
minska med 40 procent till år 2025 jämfört
	Re (genomsnitt), %	4,0	0,7
med år 2000. Vid årstämman 2010 besluta-
	Rt (genomsnitt), %	4,4	2,1
des att soliditeten ska uppgå till mellan 30	Soliditet, %	47,3	46,5
och 40 procent.	Lokalarea, tkvm	3219	3200
	Marknadsvärde fastigheter	47723	47524

UTDELNINGSPOLICY	ÖVRIGT, mnkr	2009	2008

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50	Utdelning				1219		978
Målet är att utdelningen ska uppgå till 50	Bruttoinvesteringar				1395		1456
procent av resultatet efter finansiella poster,	Bruttoinvesteringar				1395		1456
procent av resultatet efter finansiella poster,	Av- och nedskrivningar					8,4	8,8
exklusive orealiserade värdeförändringar, med	Antal anställda i medeltal					399	399
avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel-	Sjukfrånvaro, %					2,3	2,6
ning ska hänsyn tas till koncernens kapital-	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
struktur och kapitalbehov.	25					Mål
	20					Mål
	20					Utfall
UTVÄRDERING	15
UTVÄRDERING	10
NKI blev liksom året innan 70 (av maximalt	10
NKI blev liksom året innan 70 (av maximalt	5
100) och nådde därmed målnivån. Även NMI	5
100) och nådde därmed målnivån. Även NMI	0
	0
uppgick till 70 (70) och målet för 2009 var	2007		2008	2009
71. Soliditet uppgick vid utgången av 2008	KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
till 47,3(46,5) procent vilket, med god mar-	KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
till 47,3(46,5) procent vilket, med god mar-	Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
ginal, är inom det uppsatta målet. Avkast-	77	23	57	43	43		57
ningen på eget kapital efter schablonskatt	77	23	57	43	43		57
ningen på eget kapital efter schablonskatt
uppgick till 4,0 (0,7) procent, vilket är lägre	Etikpolicy						Ja
än målet, som för 2009 utföll till 6,5 pro-	Jämställdhetspolicy						Ja
cent. Målet är dock satt över en konjunktur-	Miljöpolicy						Ja
cent. Målet är dock satt över en konjunktur-	Miljöledningssystem					ISO 14001
cykel. Den minskade avkastningen beror näs-	Miljöledningssystem					ISO 14001
cykel. Den minskade avkastningen beror näs-	Redovisar enligt IFRS						Ja
tan uteslutande på orealiserade negativa vär-	Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja
deförändringar i fastigheterna. Den underlig-	STATENS ÄGARANDEL, %
gande direktavkastningen är dock fortsatt	STATENS ÄGARANDEL, %
gande direktavkastningen är dock fortsatt			Statens ägarandel 100%
			Statens ägarandel 100%
god. En utdelning om 1219 (978) mnkr före-
slogs för 2009, vilket är enligt policy. Mäng-
den köpt energi blev för 2009 246 kwh/kvm
och årsmålet var 259 kwh/kvm.

54 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.bostadsgaranti.se t PSH OS tAKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Företaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenör- föreningen. Bostadsgaranti tecknar sä- kerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i nyproducerade bostads- rättsföreningar ökad trygghet.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

AB Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fo- kus på bygg- och bostadssektor. Hos Försäk- rings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets (fullgö- rande)- och byggfelsförsäkringar medan mo- derbolaget fortsatt erbjuder insats- och för- skottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Mo- derbolaget har också en omfattande kursverk- samhet inom bostadsrättsområdet. Försäk- ringarna lämnas för såväl flerbostadshus som småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäkring- en den största produkten. Byggfelsförsäkring- en är obligatorisk att teckna enligt lag vid byggande av bostäder för permanent bruk och ger ett skydd mot byggfel och skador under 10 år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till beställaren.

EKONOMI

Koncernens nettoomsättning uppgick till 22 (25) mnkr. Inklusive premieintäkterna från dotterbolaget uppgick nettoomsättningen till 56 (58) mnkr. Nedgång i bostadsbyggandet har fortsatt även 2009 med färre påbörjade bostadsrättsprojekt vilket innebär en mins- kande marknad för bolagets produkter. Pro- duktionen av styckebyggda småhus utveckla-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl (Leif Ljungqvist valdes och Michel Thorén avgick vid extra bolagsstämma 2009, Pether Fredholm valdes och Johan Skoglund avgick vid årsstämma 2010) Revisor: Per Bergman, KPMG Bohlins AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

des dock bättre än väntat och de totala pre- mieintäkterna överträffade budget. Skadeut- fallet på byggfelsförsäkringar fortsatte att öka. Även driftskostnader i dotterbolaget ökade under året. För såväl moderbolag som dotter- bolag var emellertid resultatet starkt positivt 2009, vilket främst beror på återhämtningen på de finansiella marknaderna men också fortsatt stark marknadsposition vad gäller ga- rantier och försäkringsprodukter. Koncernens resultat före skatt uppgick till 90 (-40) mnkr. Marknadsvärdet på koncernens placeringstill- gångar uppgick vid årsskiftet till 812 mnkr med en totalavkastning på 12,8% under 2009.

MÅL

Avkastningsmålet, som reviderades under 2009, uttrycks som att avkastningen på ge- nomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus tre pro- centenheter, över en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska de- las ut.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2009 till ca 35 procent och därmed överträf- fades målet. För 2009 föreslås en utdelning- en på 1/3 av årets resultatet efter skatt, vilket motsvarar 24 mnkr, varav hälften tillfaller sta- ten som ägare. Bolaget har upprättat en håll- barhetsredovisning för 2009 i enlighet med GRI:s riktlinjer.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Intäkter	22	25
Övriga intäkter	1	2
Kostnader	-15	-22
Värdeförändringar	62	-61
Rörelseresultat	70	-57
Finansiella intäkter	43	56
Finansiella kostnader	-25	-23
Försäkringsföretagets tekniska resultat	4	-16
Resultat före skatt	90	-40
Skatt	-23	10
Nettoresultat	67	-30
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	67	-30
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	5
Ej räntebärande omsättningstillgångar	378	356
Räntebärande omsättningstillgångar	818	703
Totala tillgångar	1197	1064
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	223	156
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	223	156

Ej räntebärande avsättningar					214	185
Ej räntebärande kortfristiga skulder					760	723
Totala skulder och eget kapital				1197		1064
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					47	75
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-54	-75
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					0	-8
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %					34,6	neg
Rt (genomsnitt), %					10,7	3
Rsyss (genomsnitt), %					61,9	17,1
Soliditet, %					19,3	14,9
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Utdelning					24	0
Bruttoinvesteringar					0	0
Av- och nedskrivningar					0	0
Antal anställda i medeltal					14	11
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
35					Mål
30					Mål
30					Utfall
25					Utfall
25
20
15
10
5		neg.
0		neg.
0	2007	2008	2009
2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
43	57	40	60	29		71
Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej

Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 50%
	Statens ägarandel 50%
	Sveriges Byggindustrier 50%
	Sveriges Byggindustrier 50%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 55

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING t PSH OS twww.bilprovningen.se

Bilprovningen bildades 1963 och har haft ensamrätt på att utföra den tek- niska fordonskontrollen enligt föreskrif- ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- slut av riksdagen kommer fordons- besiktningsmarknaden att konkurrens- utsättas fr.o.m. den 1 juli 2010.

VERKSAMHET

Verksamheten består till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med EU-direktiv samt natio- nella lagar och föreskrifter. Priserna ska vara samma i hela landet och tillgängligheten god. Därutöver finns vissa konkurrensutsatta tjäns- ter som kran- och lyftbesiktningar, frivilliga bromstester samt miljökontroller och kvalitets- kontroller. Dessa bedrivs i eget dotterbolag.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1508,7 (1516,1) mnkr och rörelseresultatet till 39,7 (-248,6) mnkr. Resultatförbättringen förkla- ras av att föregående års rörelseresultat be- lastades av nedskrivningar på grund av sänkta marknadsvärden på fastigheter. Årets nettore- sultat ökade till 18,0 (-203,5) mnkr av sam- ma orsak. Koncernens bruttoinvesteringar uppgick 2009 till 47,1 (114,3) mnkr. Den fi- nansiella ställningen är fortsatt god med en soliditet på 53,5 (52,6) procent. Noterbart är också att priset för kontrollbesiktning är oför- ändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ut- delningen till ägarna om 5 310 (4864) tkr el- ler 132,75 (121,60) kr per aktie fastställdes av bolagsstämman den 29 april 2010.

MÅL

Den övergripande målsättningen för företaget är att främja miljö och trafiksäkerhet. Verksamhe- ten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgäng- lighet och hög kvalitet. Företaget ska ha lägst pris för likvärdig kontrollbesiktning i Europa och en soliditet på minst 25 procent. Företaget strä- var efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, relevanta och konkreta mål. Förutom inom miljö och säkerhet finns sådana mål inom områdena kund, ägare, utveckling, medarbetare och process.

UTDELNINGSPOLICY

Med beaktande av företagets finansiella ställ- ning kan utdelning ske med maximalt 1,5 procent av 25 procent av moderbolagets ba- lansomslutning.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Kerstin Lindberg	VD: Magnus Ehrenstråhle
Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Ulf Blomgren, Håkan Bryngelson, Per Johansson, Anna Nilsson Ehle, Richard Reinius, Annika Sten Pärson, Thomas Win- skog, Christer Zetterberg, (Richard Reinius valdes och Christer Berggren avgick vid årsstämma 2010)

Arb rep: Erik Jonasson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Sonny Johansson, Stefan Sandqvist Revisorer: Sten Olofsson och Lena Möllerström, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordförande 80 (80) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

UTVÄRDERING

Verksamheten kännetecknas bl.a. av god eko- nomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av Nöjd Kund Index Privatkunder, NKI Privat- kunder, för år 2009 var 4,30, målet var 4,20. Målet för NKI Företagskunder år 2009 var 4,10 och utfallet blev 4,19.

Utifrån givet uppdrag har företagets verk- samhet under 2009 bedrivits effektivt och medverkat till ökad trafiksäkerhet och en minskning av fordonens påverkan på miljön. Företagets verksamhet uppfyller en viktig funktion. Mot bakgrund av kontinuerliga in- vesteringar i ny teknik och god ekonomi är bolaget en drivande och aktiv aktör inom tra- fiksäkerhetsområdet. Till detta kommer att bolaget har kundernas förtroende. Bilprov- ningen har under 2009 uppfyllt merparten av ekonomiska och andra mål.

Enligt beslut av riksdagen kommer fordons- besiktningsmarknaden att konkurrensutsättas fr.o.m. den 1 juli 2010. Bolaget har på ett aktivt och ansvarsfullt sätt fortsatt arbetet med en anpassning till de nya marknadsförut- sättningarna.

Bolaget arbetar aktivt och medvetet med hållbarhetsfrågor. I sin hållbarhetsredovisning analyserar och redovisar bolaget på ett trans- parent sätt dessa frågor.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	1509	1516
Övriga intäkter	9	18
Kostnader	-1478 -1783
Rörelseresultat	40	-249
Finansiella intäkter	4	16
Finansiella kostnader	-5	-46
Resultat före skatt	39	-279
Skatt	-22	75
Nettoresultat	18	-204
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	18	-204
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	744	778
Räntebärande anläggningstillgångar	19	18
Ej räntebärande omsättningstillgångar	70	93
Räntebärande omsättningstillgångar	554	371
Totala tillgångar	1387	1259
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	743	663
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	743	663
Räntebärande avsättningar	185	188
Ej räntebärande avsättningar	36	29
Räntebärande långfristiga skulder	33	50
Ej räntebärande långfristiga skulder	28	31
Räntebärande kortfristiga skulder	10	9
Ej räntebärande kortfristiga skulder	352	289
Totala skulder och eget kapital	1387	1259
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	249	175
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-44	-48
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-21	-17
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	2,6	neg
Rt (genomsnitt), %	3,4	neg
Rsyss (genomsnitt), %	4,8	neg
Soliditet, %	53,5	52,6
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	5	5
Bruttoinvesteringar	47	114
Av- och nedskrivningar	154	452
Antal anställda i medeltal	1851	1959
Sjukfrånvaro, %	4,3	5,1

SOLIDITET, %
60					Mål
					Mål
40					Utfall
40
20
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
89	11	71	29	67	33

Etikpolicy	Nej
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS	Ja

Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009	Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 52%
Bilförsäkringsföretagen 12%
Motorbranschens Riksförbund 12%
Kungliga Automobil Klubben 5%
Motorförarnas Helnykterhetsförbund 5%
Motormännens Riksförbund 5%
Övriga 9%

56 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Totalt 64,9

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.sek.se t PSH OS tAKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) bildades av staten och affärsbankerna 1962 i syfte att ge den svenska indu- strin bättre tillgång till långfristig fi- nansiering och öka dess konkurrens- kraft. Sedan 2003 är staten ensam ägare till SEK. SEK:s uppdrag är att säkerställa tillgång till finansiella lös- ningar för export och infrastruktur. SEK fungerar som ett oberoende kreditmark- nadsbolag.

VERKSAMHET

SEK bedriver finansieringsverksamhet samt kan i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten omfattar exportkredi- ter, långivning samt strukturerad finansiering och leasing till företag, offentlig sektor, finan- siella institutioner och placerare. SEK är Nor- dens största upplånare på den internationella kapitalmarknaden. På uppdrag av svenska staten administrerar SEK det svenska syste- met för statsstödda exportkrediter till fast ränta (CIRR-systemet) och statens bistånds- kreditsystem. SEK:s totala volym av nya kundfinansieringslösningar under 2009 upp- gick till 122,5 (64,9) mdkr. Utlåning till före- tag var 101,5 (42,7) mdkr, varav nya export- krediter uppgick till 54,0 (26,8) mdkr. Utlå- ning till den offentliga sektorn (främst infra- strukturinvesteringar) uppgick till 14,8 (8,1) mdkr och till den finansiella sektorn uppgick den till 6,2 (14,1) mdkr.

EKONOMI

SEK kärnresultat uppgick till 1 599,3 (833,9) mnkr, förbättringen förklaras främst av en ökning av räntenettot relaterat till öka- de volymer. Rörelseresultatet, efter nedskriv- ningar och värdeförändringar, var 2 368,6 (185,2) mnkr, i detta ingår värderingseffekter på 769,3 (-648,7) mnkr. Räntenetto uppgick till 1 994,3 (1 543,3) mnkr. Kapitaltäck- ningsgraden var 19,8 (21,4) procent före be- aktande av övergångsreglerna och 18,7 (15,5) procent enligt övergångsreglerna. SEK:s rating för långfristiga skulder är AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s. Under fjärde kvartalet var räntenettot 458,8 (563,0) mnkr och resultat efter skatt 497,2 (-118,5) mnkr. Den låneram om 100 mdkr som riksdagen beslutade om i prop. 2009/08:86 förlängdes att gälla även kom- mande år i budgetpropositionen för 2010

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Ulf Berg

VD: Peter Yngwe

Ordf: Ulf Berg Led: Karin Apelman, Jan Belfrage, Chris- tina Liffner, Risto Silander, Helena Levander, Bo Netz, Eva Walder, Jan Roxendal (Jan Belfrage valdes vid års- stämma 2010) Revisorer: Jan Birgersson, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (165) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

(prop. 2009/10:1) enligt regeringsbeslut som togs den 17 dec 2009.

MÅL

SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för svenska exportaffärer och investe- ringar. SEK ska främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri samt i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten ska drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. SEK:s styrelse fastställer årligen SEK:s affärsplan för en treårsperiod samt ut- värderar affärsplanen kontinuerligt.

UTDELNINGSPOLICY

SEK:s utdelningspolicy syftar till att för sin aktieägare långsiktigt generera en marknads- mässig avkastning på eget kapital samtidigt som bolaget alltid ska ha ett riskkapital som väl överstiger de legala kraven. Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att utdelning för 2009 ska uppgå till 518 Mkr motsvarande cirka 30 procent av årets resultat efter skatt.

UTVÄRDERING

SEK har under året uppfyllt sin roll att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri genom sin kreditgivning som varit inriktad mot exportindustrin samt mot fi- nansiering av infrastruktur. SEK har dessutom varit mycket framgångsrik i sin upplåning trots en orolig och turbulent marknad. Export- industrin drabbades mycket hårt av finanskri- sen under hösten 2008. SEK har med hjälp av låneramen (se ovan) kunnat lämna lånelöf- ten som gjort att svenska exportföretag har kunnat offerera fler exportaffärer.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Räntenetto	1994	1543
Provisionsintäkter	26	35
Provisionskostnader	-26	-22
Nettoresultat finansiella transaktioner	1103	-457
Summa rörelseintäkter	3097	1100
Allmänna administrationskostnader	-471	-340
Avskrivningar, icke-finansiella tillgångar	-11	-21
Övriga rörelsekostnader	0	-1
Återvunna kreditförluster	37	4
Nedskrivning av finansiella tillgångar	-283	-557
Rörelseresultat	2369	185
Skatt	-642	-41
Nettoresultat	1727	144
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Summa tillgångar	371588	370014
Totala tillgångar	371588	370014
Skulder, avsättningar och eget kapital
Summa skulder och avsättningar	358133	359620
Summa eget kapital	13455	10394
Summa skulder, avsättningar och	371588	370014
eget kapital
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-37333	31007
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-3	564
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	31193	-18098
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	16,8	2,8
Primärkapitalrelation, %	17,9	15,5
Kapitaltäckningsgrad, %	18,7	15,5
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	518	0
Bruttoinvesteringar	3475	74975
Av- och nedskrivningar	243	573
Antal anställda i medeltal	211	183
Sjukfrånvaro, %	2,1	2,3

NYA KUNDFINANSIERINGSLÖSNINGAR, mnkr

Exportkrediter 54,0

Övrig utlåning till exportörer 45,8

Utlåning till övriga företag 0,7

Utlåning till den publika sektorn 14,8

Utlåning till den finansiella sektorn 6,2

Syndikerade kundtransaktioner 1,0

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
56	44	57	43	50	50

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 57

Skr. 2009/10:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET t PSH OS twww.msr.se

Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 1995 för att vara svenskt registrerings- organ enligt EU:s miljöstyrnings- och revisionsförordning, Emas. Verksamheten har sedan utvecklats och omfattar idag även det internationella systemet för miljövarudeklarationer, EPD, samt för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och annan professionell upphandling (Miljö- styrningsrådets upphandlingskriterier).

VERKSAMHET

Bolaget förvaltar och vidareutvecklar tre frivil- liga system på miljöområdet. Emas beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljöprestanda. EPD är ett system för miljövarudeklarationer som inne- bär ett sätt att faktabaserat beskriva produk- ters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv – från råvaruutvinning till slutlig avfallshantering. Det tredje systemet är Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, som ger vägledning för upphandlande enheter inom stat, kommun och landsting samt nä- ringsliv för att på bästa sätt kunna inkludera miljöaspekter i samband med upphandling. Arbetet med att utarbeta kriterier som stöd vid upphandling av ett antal vanligt förekom- mande produktområden är viktiga delar i verksamheten liksom information inom områ- det miljöanpassad upphandling.

EKONOMI

Verksamheten finansieras via registrerings- och årsavgifter från de organisationer som an- sluter sig till Emas- och EPD-systemen. Där- utöver får bolaget vissa intäkter från projekt- verksamhet inom verksamhetsområdena. Bo- laget har fått ett statsbidrag på 11,2 mnkr under 2009 för verksamheten det tredje året av regeringens handlingsplan för miljöanpas- sad offentlig upphandling. Omsättningen uppgick till 14 (16) mnkr.

MÅL

Bolaget ska stödja industri, övrigt näringsliv och offentlig förvaltning att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och kost- nadseffektivt sätt. Bolaget ska även ge dem som öppet beskriver syftet med och resultate av sitt miljöarbete ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som internationellt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annika Christensson, Ted Ekman, Johan Gerklev, Kerstin Grönman, Lars Jons- son, Marie Larsson, Annaa Mattsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster (Ted Ekman, Kerstin Grönman, Lars Jonsson och Marie Larsson valdes och Sofia Ahlroth, Stefan Holm, Anna Sander, avgick vid årstämman 2010) Revisorer: Mikael Sjölander och Magnus Fager- stedt, Ernst & Young AB.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 10 (10) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Ett mål för upphandlingsverksamheten är att underlätta för upphandlarna i kravställandet så att den tid och de resurser man satsar, för- utom att ge ett bra avtal, också resulterar i största möjliga miljönytta. Det ekonomiska målet är att verksamheterna kring Emas och EPD ska ge ett tillräckligt överskott för att möjliggöra utökade och förbättrade informa- tionstjänster.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UTVÄRDERING

Arbetet att som så kallat behörigt organ infor- mera om Emas på hemsidan www.emas.se in- kludsive sedvanlig information om Emas-för- ordningen, regler för att ansluta sig till syste- met samt Emas-registrerade organisationer fortsatte. Motsvarande arbete genomfördes också avseende det intenationella EPD-syste- met men här med ett internationellt perspek- tiv. Arbetet med upphandlingsverksamhet un- der 2009 präglades till stor del av arbetet med regeringens handlingsplan för miljökrav vid offentlig upphandling. Det har inneburit ett omfattande informations- och kriterieut- vecklingsarbete samt vägledning för upp- handlare. Det innebar uppdatering av existe- rande kriterier och att arbetet med kriterier för nya produktområden påbörjats. Bolaget redovisar i sin hållbarhetsredovisning nyckel- tal för påverkan från den egna verksamheten, bl.a. utsläpp av växthusgaser, personalsitua- tionen inkl. omsättning, sjukfrånvaro och ut- bildning, samt ekonomiska nyckeltal.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	2	2
Övriga intäkter	12	14
Kostnader	-14	-16
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande omsättningstillgångar	3	3
Räntebärande omsättningstillgångar	9	8
Totala tillgångar	12	11
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	3	3
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	9	8
Totala skulder och eget kapital	12	11
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	0	0
Rt (genomsnitt), %	1,9	2,7
Soliditet, %	30,1	30,0
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	11	9

EPD-REGISTRERINGAR, antal

120					Utfall
100					Utfall
100
80
60
40
20
0	2005	2006	2007	2008	2009

EMAS-REGISTRERINGAR, %

120 Utfall

90
60
30
0	2005	2006	2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor

Anställda			Styrelse
45	55	44	56

Etikpolicy				Ja
Jämställdhetspolicy				Ja
Miljöpolicy				Ja
Miljöledningssystem				Nej
Redovisar enligt IFRS				Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009				Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 85%

Sveriges kommuner och landsting 10%

Svenskt Näringsliv 5%

58 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX BMNJ TF t PSH OS t "-.* '½3&5"(41"35/&3 "#

ALMI:s uppdrag är att främja utveck- lingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyfö- retagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en kon- cern med 19 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dot- terbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kom- munala samverkansorgan.

VERKSAMHET

ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mik- rolån samt särskilda finansieringsformer för innovatörer) och affärsrådgivning till små och medelstora företag, nya såväl som etablerade. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kreditgivning sker i sam- verkan med andra kreditgivare, banker är en viktig samarbetspartner. Under 2009 hade ALMI drygt 47 000 (64 000) kundkontakter. I november 2008 beslutades om ett kapital- tillskott till ALMI på 2 mdkr för att tillgodose behovet av finansiering hos landets företagare i spåren av finanskrisen, detta har även på- verkat ALMIs verksamhet under 2009. ALMI Invest, som finansieras av bl.a. EU-medel och regional medfinansiering, har under 2009 på- börjat sin operativa verksamhet och har till- sammans med kommersiella investeringspart- ners genomfört ett tjugotal investeringar i små företag i expansionsfas. ALMI Invest be- står av sju regionalt baserade riskkapitalfon- der som totalt förvaltar över en miljard kronor.

EKONOMI

2009 uppgick ALMI:s driftanslag från staten till 135 (135) mnkr. De regionala dotterbola- gen får driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till -59 (9) mnkr. Moderbolagets resultat uppgick till -46 (-31) mnkr. Avkastningen på utlånade medel upp- gick efter kreditförluster till 0,91 (1,25) pro- cent. Kreditförlusterna i förhållande till utlå- ningsvolymen var 5,99 (7,1) procent, en för- bättring som till viss del hänger samman med upplösning av en central reservering och att stora reserveringar gjordes redan i slutet av 2008 som en följd av finanskrisen.

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskrafti-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Thomas Bengtsson, Jan Berg, Maria Masoomi, Marita Skog, Bertil Törsäter (Majvor Müller avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Lars Jansson, Arb suppl: Anna-Lena Wester Lars-Erik Wiik Revisorer: Stefan Holmström KPMG samt Bertil Forsslundh, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

ga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand- rare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföreta- gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Under 2009 har koncernledningen fått i uppdrag att utveckla en strategi för hur koncernen ska arbeta med hållbarhet ur ett helhetsperspektiv och bl.a. integrera hållbarhet i företagets mål.

UTDELNINGSPOLICY

Företaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Under 2009 kommersialiserades 567 (585) innovationer, 4704 (3800) nya företag kom igång med hjälp från ALMI och sammanlagt genomfördes 4 476 (3700) fördjupade råd- givningsinsatser. Nyutlåningen ökade mycket kraftigt, totalt 3 231 (1716) mnkr, en ökning med 88 procent, varav 2 100 krediter bevil- jagdes till etablerade företag om totalt 2 158 (796) mnkr, 2744 (2285) lån till nya företag om 1 011 (816) mnkr och 256 (355) lån till innovatörer om 62 (104) mnkr. Dessutom har 17 mnkr i förstudiemedel tilldelats 2 665 innovationsprojekt för en första utvärdering av idéns kommersialiserbarhet. Antalet kvinnor bland låntagarna ökade med 30 procent från 1 241 till 1 610. Den totala andelen kvinnor var 32 procent. ALMI:s utlåning har medver- kat till att banker och andra finansiärer lånat ut 7 159 mnkr till företagen under 2009, vil- ket innebär att för varje utlånad krona från ALMI så har företagen fått ytterligare nära 2,5 kronor i lån.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	868	828
Kostnader	-903	-794
Rörelseresultat	-35	34
Finansiella kostnader	-24	-25
Resultat före skatt	-59	9
Nettoresultat	-52	9
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-52	-9
Minoritetsintressen	-7	18
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	210	153
Räntebärande anläggningstillgångar	4308	2814
Ej räntebärande omsättningstillgångar	98	90
Räntebärande omsättningstillgångar	2619	3936
Totala tillgångar	7235	6993
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	6170	6223
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	159	166
Summa eget kapital	6329	6389
Ej räntebärande avsättningar	70	70
Räntebärande långfristiga skulder	147	147
Ej räntebärande långfristiga skulder	505	137
Ej räntebärande kortfristiga skulder	184	250
Totala skulder och eget kapital	7235	6993
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-120	-1935
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-49	-23
Kassaflöde från	339	2149
finansieringssverksamhet
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	0,5
Rsyss (genomsnitt), %	neg	0,5

Soliditet, %								87,5	91,4
ÖVRIGT, mnkr							2009		2008
Anslag från staten								142	151
Bruttoinvesteringar								58	48
Av- och nedskrivningar								36	18
Antal anställda i medeltal								460	424
Sjukfrånvaro, %								3,3	3,4
NYUTLÅNING, mnkr
3500								Utfall
3000								Utfall
3000
2500
2000
1500
1000
500
0	2002	2004		2006		2008
	2003		2005		2007		2009
KÖNSFÖRDELNING, %							Män	Kvinnor
Anställda				Ledningsgrupp				Styrelse
52		48		67		33	50		50
Etikpolicy									Nej
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem									Nej
Redovisar enligt IFRS									Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009									Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
			Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 59

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"105&,&5 ",5*�-"( 16#- t PSH OS t XXX BQPUFLFU TF

Apoteket AB hade fram till den 1 juli 2009 ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten. Apoteket AB har därefter kvarstått som en central aktör i statlig ägo som ska agera utifrån samma vill- kor som de nya aktörerna på en konkur- rensutsatt marknad.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja lä- kemedel till den svenska allmänheten. För- säljningen har under 2009 huvudsakligen skett via drygt 900 öppenvårdsapotek. I glest befolkade områden sker även försäljning ge- nom apoteksombud som Apoteket har avtal med. Prioriterade områden under 2009 har varit att trygga en säker läkemedelsförsörj- ning, bidra till omregleringen och anpassa Apoteket till en ny marknadssituation. Under 2008–2009 har apoteksmarknaden reforme- rats i flera steg. Den 1 juli 2009 trädde nya regler i kraft som gör det möjligt för fler aktö- rer än Apoteket att driva öppenvårdsapotek. I november 2009 tecknades avtal om försälj- ning av åtta apotekskluster med totalt 465 apotek. Den 1 november 2009 blev det tillå- tet att sälja vissa receptfria läkemedel på andra ställen än apotek.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Christian W Jansson VD: Stefan Carlsson

Apoteket: Ordf: Christian W Jansson (Per Båtelson av- gick vid extra bolagsstämma 2009) Led: Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisa- beth Wenzlaff (Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisabeth Wenzlaff valdes och Sven-Olof Bodenfors, Eva Eriksson, Catarina Fritz, Karin Kronstam, Peter Lagerblad, Henrik Lundström och Kia Orback Pettersson avgick vid extra bolagsstämma 2009)

Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Gunilla Larsson, Malin Jonsson Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young AB, Lars Nordstrand,

Riksrevisionen samt lekmannarevisor riksdagsledamot Lars Elinderson.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr.

Apoteksgruppen: Ordf: Birgitta Böhlin VD: Eva-Britt Gustafsson Led: Gunnvor Engström, Jan Forsberg, Ann-Christin Nykvist Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young AB samt lekmannarevisor riksdagsledamot Ceci- lia Widegren.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 43 073 (41 710) mnkr. Försäljningen av läkemedel på re- cept ökade med 0,9 procent medan egen- vårdsförsäljningen ökade med 10,3 procent. Rörelseresultatet uppgick till 804 mnkr, vil- ket var en minskning med 146 mnkr. Minsk- ningen förklaras till största delen av tillkom- mande kostnader kopplade till nödvändig in- frastruktur för den nya apoteksmarknaden samt omregleringskostnader.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån sam- ma villkor som de nya aktörerna. Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under för- utsättning att aktiebolagslagens regler med- ger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt uppdrag. De av regeringen fast- ställda räntabilitets- och soliditetsmålen över- träffas. Företaget har även under 2009 place- rat sig väl i mätningar när det gäller känne- dom om och attityd till företaget.

I samband med den omreglering av apo- teksmarknaden har ägandet och verksamheten i Apoteket omstrukturerats. Apoteket AB har under 2009 varit dotterbolag till Apoteket Omstrukturering AB,OAB, som ägdes direkt av staten. Under första halvåret 2010 har nya bolag bildats, Apotekens Service AB och Apo- teket Produktion & Laboratorier AB och OAB bytt namn till Apotektsgruppen i Sverige Hol- ding AB.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Nettoomsättning				43073			41710
Övriga intäkter				6			11
Kostnader				-42275 -40771
Resultat från andelar i intresseföretag				-1			0
Rörelseresultat				803			950
Finansiella intäkter				13			39
Finansiella kostnader				-10			-20
Resultat före skatt				806			969
Skatt				-274			-258
Nettoresultat				532			711
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				532			711
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				2184			2748
Ej räntebärande omsättningstillgångar				8736			7942
Räntebärande omsättningstillgångar				766			1010
Totala tillgångar				11686			11700
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				4026			3838
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				4026			3838
Ej räntebärande avsättningar				749			680
Räntebärande kortfristiga skulder				1750			2300
Ej räntebärande kortfristiga skulder				5161			4882
Totala skulder och eget kapital				11686			11700
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				890			1068
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-282			-253
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-852			-264
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %				13,5			19,9
Rt (genomsnitt), %				7,0			8,9
Rsyss (genomsnitt), %				17,5			23,7
Soliditet, %				34,5			32,8
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				372			237
Bruttoinvesteringar				296			253
Av- och nedskrivningar				508			303
Antal anställda i medeltal				10319			10666
Sjukfrånvaro, %				3,9			4,7
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
11	89	40	60	60			40

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

60 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX BSCFUTMJWTSFTVST TF t PSH OS t ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

Riksdagen beslutade hösten 2005 att bilda företaget (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109).

Företaget bildades genom att av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till äga- ren varefter företaget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte därefter namn till Arbetslivsresurs AR AB.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är ar- betslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Fö- retagets breda utbud av omställningstjänster gör det lättare för uppsagda och långtidsar- betslösa personer att snabbare komma tillba- ka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga in- satser bidrar Arbetslivsresurs till att förbättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 246 (184) mnkr vilket innebär en ökning med 62 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades under året till 26,2 (-13,4) mnkr pga. en för- ändrad leverensmodell, kostnadsbesparingar och kraftigt ökad efterfrågan på bolagets om- ställningstjänster. Den 31 december uppgick soliditeten till 25,5 (13,7) procent och det egna kapitalet till 44,6 (11,0) mnkr. Bolagets nettokassa är starkt positiv.

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rö- relsemarginal är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunktur- och marknadsläge. Soliditetsmålet uppgår till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att solidi- tetsmålet är uppfyllt. Ingen utdelning beslu- tades i år eftersom soliditetsmålet ej var upp- fyllt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Tobias Hen- mark, Vivi Libietis, Elisabeth Wallin Mononen Arb rep: Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisorer: Fredrik Westin, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTVÄRDERING

Företaget har genomfört en sk. ”turn-around” som följd av en förändrad leveransmodell, lägre ”over-head”-kostnader, ny lönestruktur som förstärker medarbetarnas engagemang samt en mycket positiv marknadsutveckling. Arbetslivsresurs har under 2009 upplevt en ökad efterfrågan på bolagets omställnings- tjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har bidragit till det positiva resultatet. Tillväxt och marginal har under året överstigit långsiktiga mål. Bolagets orderbok har utvecklats positivt och det har en god geografisk täckning. Med- elantalet anställda uppgick under året till 212 (206). Bolagets ledning har aktivt arbe- tat med strategisk inriktning och framtida marknadspositionering. Det interna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskultur och för att skapa en tydlighet i verksamhetens inriktning och dess mål. Bolaget redovisade för första gången en hållbarhetsredovisning enl. GRI. Målet är att från detta utgångsläge utveckla hållbarhetsredovisningen bl.a. vad gäller ef- fekterna av bolagets verksamhet på samhäl- let. Därutöver bör bolaget sträva efter att minska bolagets miljöpåverkan och förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Nettoomsättning				246			184
Kostnader				-220			-197
Rörelseresultat				26			-13
Resultat före skatt				26			-13
Uppskjuten skatt				8			0
Nettoresultat				34			-13
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				23			19
Ej räntebärande omsättningstillgångar				66			61
Räntebärande omsättningstillgångar				86			0
Totala tillgångar				175			80
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				45			11
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				45			11
Räntebärande långfristiga skulder				0			11
Räntebärande kortfristiga skulder				0			12
Ej räntebärande kortfristiga skulder				130			46
Totala skulder och eget kapital				175			80
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				110			-14
Kassaflöde från investeringsverksamhet				0			0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-24			9
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %				122,5			neg
Rt (genomsnitt), %				20,2			neg
Rsyss (genomsnitt), %				80,2			neg
Soliditet, %				25,5			13,7
Rörelsemargnial, %				12			-6
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				0			0
Av- och nedskrivningar				3			3
Antal anställda i medeltal				212			206
Sjukfrånvaro, %				2,9			2,7
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
36	64	100	0	40			60

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 61

Skr. 2009/10:140

Bilaga

"3-"/%"#"/"/ */'3"4536$563& ",5*�-"( t org nr 556481-2385 t www.abanan.se

I syfte att utveckla den svenska järn- vägsmodellen och att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mellan staten och det privata näringslivet samfinansierat in- frastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure (tidigare A-Banan Projekt) bildades för statens räkning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger, förvaltar och svarar för att statens rättigheter och skyl- digheter efterlevs i den järnväg som går under namnet Arlandabanan. Arlandabanan omfat- tar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flygplats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggning- ar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.

År 1995 fick A-Train uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. A-Train får under avtalstiden utnyttja Arlan- dabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet. Arlandabanan In- frastructure övervakar driften av järnvägsan- läggningen, flygpendeltrafiken och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandaba- nan Project Agreement (Projektavtalet) god- kännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bl.a. god insyn och kontroll av verk- samheten. I enlighet med sitt trafikpolitiska uppdrag och i syfte att fullfölja statsmakter- nas intentioner att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och in- ternationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samförstånd med flygplatshål- laren och övriga operatörer för en utvecklad järnvägstrafik på Arlandabanan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via Trafikver- ket. Därutöver erhåller Arlandabanan Infrastruc- ture vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Gunnar Björk

VD: Ulf Lundin

Ordf: Gunnar Björk Led: Elisabet Annell, Hans Bränd- ström, Karin Starrin Revisorer: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young samt Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (102,5) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 (61,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och flygpendeltrafiken utveck- las och drivs i enlighet med de utgångspunk- ter och riktlinjer som fastställts för projektet.

Trafikpolitiskt ska Arlandabanan Infrastruc- ture verka för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Flyg- pendeltrafiken som är en mycket uppskattad service utvecklas positivt vad avser marknads- andelar och lönsamhet.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009		2008
Nettoomsättning				65		66
Kostnader				-65		-66
Rörelseresultat				0		0
Resultat före skatt				0		0
Nettoresultat				0		0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				0		0
Minoritetsintressen				0		0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009		2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				1758		1827
Ej räntebärande omsättningstillgångar				20		21
Räntebärande omsättningstillgångar				13		17
Totala tillgångar				1791		1865
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				10		10
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0		0
Summa eget kapital				10		10
Ej räntebärande avsättningar				1701		1771
Ej räntebärande kortfristiga skulder				80		84
Totala skulder och eget kapital				1791		1865
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				-4		4
Kassaflöde från investeringsverksamhet				0		0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				0		0
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Utdelning				0		0
Bruttoinvesteringar				0		0
Av- och nedskrivningar				56		56
Antal anställda i medeltal				2		2
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor


Anställda			Styrelse
50	50	50	50

Etikpolicy						Nej
Jämställdhetspolicy						Nej
Miljöpolicy						Nej
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

62 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.botniabanan.set org nr 556558-1971 t BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 och med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Tillkomsten av Botniabanan möjliggör en ef- fektivare transporter och innebär stora miljö- fördelar samt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet som binder samman de nordliga delarna av Norge, Sveri- ge, Finland och Ryssland med övriga Europa. I ett regionalt perspektiv kan Botniabanan på ett avgörande sätt skapa bättre förutsättning- ar för näringslivet i Norrland och dessutom bidra till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom den avlast- ning av vägtrafiken som blir möjlig.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Banverket, numera Trafikverket. Avtalet träder i kraft när en etapp är överlämnad till myn- digheten. Etapp 1, sträckan Örnsköldsvik C till Husum överlämnades den 15 oktober 2008. Etapp 2, sträckan Nyland till Örn- sköldsvik C överlämnades den 15 oktober 2009. 2009 års hyresintäkter uppgick till 306 (51) mnkr, vilket var enligt plan. Den sista etappen, sträckan Husum till Umeå C, planeras att överlämnas till Trafikverket den 15 augusti 2010 och hyresintäkterna för år 2010 bedöms uppgå till 720 mnkr.

EKONOMI

Produktion har år 2009 bedrivits främst på sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- kostnaden uppgick till 1 250 (2 061) mnkr, vilket var 14 procent lägre än budgeterat. Det lägre utfallet beror framförallt på billigare produktion, lägre räntor och gynnsamma peri- odiseringseffekter. Vid utgången av år 2009 uppgick den totala investeringen till 16 120 (14 998) mnkr, varav 1 735 mnkr avsåg rän- tor. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2009/10 uppgick låneskulden till 16 103 (14 648) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Anna Grönlund-	VD: Lennart Westberg
Krantz

Ordf: Anna Grönlund Krantz Led: Elisabet Annell, Len- nart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Hele- na Lefvert, Ingemar Sandström, Elvy Söderström, Björn Östlund. Arb rep: Lena Arvidsson Revisorer: Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 84,8 (85,6) tkr. och till vice ordförande 63,6 (64,2) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 42,4 (42,8) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

I syfte att uppnå ändamålen med Botniaba- nan och få ett gott eftermäle ska bolaget på ett professionellt sätt och inom fastställd hu- vudtidsplan och totalbudget, leda byggandet av den miljöanpassade järnvägen så att angiv- na funktionskrav uppfylls samtidigt som bola- get medverkar till en god arbetsmiljö under både bygg- och driftsskedet.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UTVÄRDERING

Årets opinionsundersökning visar att boende i botniabaneområdet är mycket positiva, 86 (81) procent, till projektet och endast två procent är negativa.

Bolagets totalbudget är fastställd till 13 200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå ja- nuari 2003. Bolagets finansieringsram, inklu- sive ränta och i löpande penningvärde, är för närvarande 17 800 mnkr. Bolaget bedömer att kunna genomföra investeringsprojekten inom fastställd totalbudget och finansierings- ram.

Den successiva avveckling av organisatio- nen har kunnat genomföras på ett sätt som minimerat störningar för den kvarvarande per- sonalen.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Rörelsens intäkter				1556			2112
Rörelsens kostnader				-1093 -1612
Rörelseresultat				463			500
Finansiella intäkter				9			6
Finansiella kostnader				-472			-505
Nettoresultat				0			0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Anläggningstillgångar				16120			14998
Räntebärande anläggningstillgångar				174			46
Ej räntebärande omsättningstillgångar				48			53
Räntebärande omsättningstillgångar				4			8
Totala tillgångar				16 346			15105
Eget kapital				1			1
Summa eget kapital				1			1
Långfristiga skulder				16103			14648
Kortfristiga skulder				242			456
Totala skulder och eget kapital				16 346			15105
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				-209			-266
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-1250 -2061
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				1455			2303
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %				0			0
Rsyss (genomsnitt), %				3,0			3,7
Soliditet, %				0			0
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				0			0
Nettoinvesteringar				1424			2107
Antal anställda i medeltal				79			97
Sjukfrånvaro, %				0,9			1,2
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
61	39	78	22	60			40

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem						ISO 14001
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 91%

Kommunerna Kramfors,

Örnsköldsvik, Nordmaling

och Umeå 9%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 63

Skr. 2009/10:140

Bilaga

'063*&353"/4'03. ",5*�-"( t org nr 556771-5700 t www.fouriertransform.se

Fouriertransform ska investera i kom- mersialiserbara investerings- och FoU- projekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris inter- nationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsk- lustret m m” (prop. 2008/09:95; bet 2008/09:FiU19; rskr. 2008/09:144). Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture ca- pitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets inter- nationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhandahålla kapital i olika former som t.ex. aktiekapital, vinstandelslån och annat ägarkapital. Fourier- transform investerar i verksamheter som be- döms kunna bidra till att svensk fordonsrela- terad industri kan upprätthålla sin världsle- dande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför långsiktig finansiell och industriell kompetens till varje projekt. Fouriertransform bidrar med en professionell utvärdering som syftar till att identifiera de mest angelägna projekten och genom högt kvalificerade styrelserepresentanter i alla in- vesteringsobjekt.

Fouriertransform har t.o.m. februari 2010 investerat i fem bolag – Powercell Sweden AB, Norstel AB, NovaCast Technologies AB, Flexprop AB och Effpower AB.

EKONOMI

I och med att detta är Fouriertransforms för- sta verksamhetsår saknas jämförelsesiffror för 2008. Periodens resultat efter skatt 2009 uppgick till 8,3 mnkr. Resultatet hänför sig främst till ränteintäkter på 20,9 mnkr. Kost- naderna avser projekt- och konsulttjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till 2 966 mnkr efter erhållen ny- emission om 3 mdkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar, aktie- och ränte- fonder, uppgick till 2 965 mnkr vid årets slut. Den 31 december 2009 uppgick Fourier-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fjäjdin-Hellqvist, Hasse Johansson Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seide- gård Revisor: Hans Andersson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

transforms eget kapital till 3 008,3 mnkr, va- rav årets vinst utgjorde 8,3 mnkr.

MÅL

Fouriertransform saknar ekonomiska mål.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar utdelningspolicy.

UTVÄRDERING

Bolaget ska verka på marknadsmässiga grun- der och saknar särskildt beslutade samhälls- uppdrag. Ekonomiska mål kommer att arbetas fram under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009
Rörelsens kostnader				-9
Rörelseresultat				-9
Ränteintäkter och liknande				21
resultatposter
Räntekostnader och liknande				0
resultatposter
Resultat före skatt				12
Skatt				-4
Nettoresultat				8
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				8
Minoritetsintressen				0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				44
Räntebärande anläggningstillgångar				0
Ej räntebärande omsättningstillgångar				7
Räntebärande omsättningstillgångar				2965
Totala tillgångar				3016
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				3008
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0
Summa eget kapital				3008
Räntebärande långfristiga skulder				0
Ej räntebärande kortfristiga skulder				8
Totala skulder och eget kapital				3016
KASSAFLÖDE, mnkr				2009
Kassaflöde från löpande verksamhet				10
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-44
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				3000
NYCKELTAL				2009
Re (genomsnitt), %				0,5
Rt (genomsnitt), %				0,8
Rsyss (genomsnitt), %				0,8
Soliditet, %				99,7
ÖVRIGT, mnkr				2009
Utdelning				0
Bruttoinvesteringar				44
Av- och nedskrivningar				0
Antal anställda i medeltal				1
KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor


Anställda		Styrelse
0	100	57	43

Etikpolicy					Nej
Jämställdhetspolicy					Nej
Miljöpolicy					Nej
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Nej

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

64 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX HSFFODBSHP DPN t PSH OS t (3&&/ $"3(0 "#

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt lo- gistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten. Bil- transporter är ett komplement och kombina- tionen tåg och lastbil blir allt viktigare i före- tagets erbjudande. För att erbjuda heltäckan- de logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distribution. Företagets största kunder finns inom industri- erna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att le- verera med hög kvalitet och kostnadseffektivi- tet. Kunderna efterfrågar effektiva internatio- nella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om inter- nationella flöden. Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nord- iska som europeiska järnvägslogistiken. Un- der 2009 har Green Cargo, trots det omfat- tande effektiviseringsprogrammet då över 300 medarbetare lämnat verksamheten, nått 95 procents punktlighet till kund inom tåg- trafiken. En siffra som i en internationell jäm- förelse är mycket god.

EKONOMI

Resultatet efter finansnetto uppgick till -223 (27) mnkr. Koncernens intäkter minskade och uppgick till 5897 (6432) mnkr. Med un- dantag för bransch Handel har samtliga av Green Cargos marknadssegment för transpor- ter haft en mycket negativ utveckling under 2009. Nedgången var mycket kraftig under första halvåret men från slutet av tredje kvar- talet märktes ett trendbrott och vid årets slut kom positiva signaler från de flesta segment.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Håkan Buskhe

VD: Mikael Stöhr

Ordf: Håkan Buskhe Led: Margareta Alestig Johnson, Anne Gynnerstedt, Björn Mikkelsen, Lena Olving, Len- nart Pihl, Tryggve Stehn (Margareta Alestig Johnson och Lennart Pihl valdes och Lotta Lundén och Jan Sjö- qvist avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisorer: Henrik Nilsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 pro- cent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo har år 2009 inte nått ägarens fi- nansiella mål. För 2009 lämnade företaget ingen vinstutdelning (0 mnkr). Trots den sva- ga konjunkturen innebar 2009 ett antal nya affärer för Green Cargo och intresset för järn- vägslogistik är stort inom näringslivet. Nya af- färer förmår dock inte väga upp stora volym- nedgångar för i huvudsak traditionella bran- scher som stål, skog och fordon. Volymminsk- ningen för 2009 ligger på 24 procent jämfört med 2008. Den långsiktiga framtidstron kring hållbar logistik kvarstår, men för att motverka effekten av konjunkturnedgången, förbättra kassaflödet och förbli en viktig partner för nä- ringslivet ligger fokus fortfarande på att redu- cera kostnaderna.

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009			2008
Nettoomsättning					5889			6392
Övriga intäkter					8			40
Kostnader					-6065			-6279
Resultat från andelar i intresseföretag					-23			-10
Rörelseresultat					-191			143
Finansiella intäkter					15			44
Finansiella kostnader					-47			-160
Resultat före skatt					-223			27
Skatt					49			-20
Nettoresultat					-174			7
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					-174			6
Minoritetsintressen					0			1
BALANSRÄKNING, mnkr					2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					2907			2196
Räntebärande anläggningstillgångar					682			757
Ej räntebärande omsättningstillgångar					956			960
Räntebärande omsättningstillgångar					432			329
Totala tillgångar					4977			4242
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					1393			1482
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					7			7
Summa eget kapital					1400			1489
Räntebärande avsättningar					8			4
Ej räntebärande avsättningar
Räntebärande långfristiga skulder					2455			1665
Räntebärande kortfristiga skulder					93			132
Ej räntebärande kortfristiga skulder					1021			952
Totala skulder och eget kapital					4977			4242
KASSAFLÖDE, mnkr					2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					75			221
Kassaflöde från investeringsverksamhet					153			-589
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					29			214
NYCKELTAL					2009			2008
Re (genomsnitt), %						neg		0,4
Rsyss (genomsnitt), %						neg		4,9
Soliditet, %					28			35,1
Volymer, miljarder bruttotonkm					23,9			31,5
ÖVRIGT, mnkr					2009			2008
Utdelning					0			0
Bruttoinvesteringar					928			909
Av- och nedskrivningar					237			223
Antal anställda i medeltal					3017			3156
Sjukfrånvaro, %					3,3			4,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10						Mål
8						Utfall
8						Utfall
6
4
2			neg
0			neg
2008		2009		2010
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
90	10	75		25	57			43

Etikpolicy								Ja
Jämställdhetspolicy								Ja
Miljöpolicy								Ja
Miljöledningssystem							ISO 14001
Redovisar enligt IFRS								Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009								Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 65

Skr. 2009/10:140

Bilaga

*//07"5*0/4#30/ "# t PSH OS t XXX JOOPWBUJPOTCSPO TF

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta af- färsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är via Näringsdepartementet majori- tetsägare med 83,7 procent av aktier- na. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder ett nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga nya företag och affärer ur både tjänste- och produktbaserad forskning och innovation. Bo- lagets verksamhet ligger i tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innova- tionsbrons viktigaste verktyg är såddverksam- het och affärsutveckling främst via insatser för att utveckla inkubatorer. Bolaget bidrar också på olika sätt till stärkt samverkan mel- lan både nationella och regionala aktörer inom innovationssystemet.

EKONOMI

Innovationsbrons kapital beräknas räcka till 2013 mot bakgrund av storleken på förvaltat kapital och tillskottet om 50 mnkr årligen som riksdagen beslutade om i januari 2009 mot bakgrund av propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50, bet. Ubu4, rskr.160). Regering- en gör i budgetpropositionen för 2010 bl.a. bedömningen att om Innovationsbrons verk- samhet ska hållas intakt behöver kapital till- föras och att ett ställningstagande behövs un- der 2010.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att skapa ett ut- hålligt marknadskompletterande innovations- system för kommersialisering av kunskapsre- laterade affärsidéer med målet att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förut- sättningar för jobb i fler och växande företag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Akbar Seddig

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Eva Lindqvist, Sofia Medin, Claes de Neergaard, Jonas Ohlsson, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Eva Lindqvist och Jonas Ohlsson val- des och Gun-Britt Fransson och Leif Gustafsson avgick vid årsstämman) Revisor: Stefan Hultstrand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 102 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 54 (54) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kommersialisering av kunskapsrela- terade affärsidéer och utveckling av hållbara tillväxtföretag.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2009 bl.a. investe- rat 44 mnkr i direkt ägarkapital, och 15 mnkr i projektlån. Innovationsbron hade vid årets slut direkta innehav i 161 portföljbolag. Innova- tionsbrons indirekta innehav innefattar ägande i 16 bolag, som i sin tur äger andelar i ett drygt hundratal företag. Innovationsbrons tota- la lånestock innefattade vid årsskiftet 312 lån om totalt utbetalt 105 mnkr. Därutöver satsa- de bolaget 13 mnkr för att verifiera 189 kun- skapsrelaterade projekt och idéer. Insatsen för att utveckla inkubatorer har fortgått.

Flera projekt drivs för närvarande i syfte att integrera hållbarhet i hela Innovationsbrons verksamhet. Under 2009 antogs en miljöpo- licy, där det övergripande målet för Innova- tionsbrons miljöarbete är att minimera verk- samhetens skadliga miljöpåverkan. Externt ska Innovationsbron verka för att öka inflödet av kommersialiserbara innovationer inom mil- jöområdet, och stödja vidareutveckling av så- dana innovationer till nya tillväxtföretag.

Innovationsbron bedöms ha uppfyllt målet med verksamheten under året, med god ba- lans mellan olika insatser.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Nettoomsättning				78			38
Kostnader				-238			-245
Resultat från andelar i intresseföretag				-1			-3
Rörelseresultat				-161			-210
Finansiella poster				-38			-58
Resultat efter finansiella poster				-199			-268
Skatt				-1			0
Årets resultat				-197			-268
Hänförbart till
aktieägare i moderbolaget				-198			-268
Minoritetsintressen				1			0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				69			78
Räntebärande anläggningstillgångar				147			177
Ej räntebärande omsättningstillgångar				51			16
Räntebärande omsättningstillgångar				488			543
Totala tillgångar				755			814
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				606			760
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				1			0
Summa eget kapital				607			760
Ej räntebärande kortfristiga skulder				148			54
Totala skulder och eget kapital				755			814
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				-179			-160
Kassaflöde från investeringsverksamhet				16			100
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				159			50
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %					neg		neg
Soliditet, %				80,3			93,4
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				0			0
Investeringar				77			81
Antal anställda i medeltal				64			55
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
48	52	50	50	57			43

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Nej
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 83,7

Industrifonden 16,3%

66 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX KFSOIVTFO TF t PSH OS t +&3/)64&/ "#

Under 2009 ökade Jernhusen investe- ringstakten kraftigt, i första hand i sta- tioner och kringliggande fastigheter.

Målsättningen med dessa insatser är att skapa nya attraktiva stationslös- ningar som bidrar till ökat tågresande. Satsningarna ökade även inom bolagets övriga verksamhetsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar sta- tions- och verkstadsområden samt godstermi- naler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värdeskapande aktör som på konkurrensneutrala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra använ- dares behov av stations- och verkstadsområ- den av fastigheter.

EKONOMI

Rörelseresultatet ökade under 2009 till 393 (355) mnkr, främst tack vare ökade hyresin- täkter. Resultatet efter skatt uppgick till 43 (53) mnkr. Den lägre nettovinsten härrör framförallt från orealiserade värdeförändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig av- kastning i jämförelse med motsvarande verk- samhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35– 45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkastningen på eget kapital är 12 procent över en kon- junkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Det något sämre finansiella utfallet under 2009 grundar sig i huvudsak i marknadens höjda krav på direktavkastning. Bolagets lö- pande intjäning är dock fortsatt god. Parat med en stark finansiell position har Jernhu- sen goda förutsättningar att med lönsamhet fortsätta sina kraftfulla investeringsinsatser i järnvägens sidosystem för att därmed bidra till målsättningen om en fördubblad tågtrafik fram till 2020.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Per Berggren

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Kerstin Gillsbro, Kia Orback Pettersson, Richard Reinius, Bo Wallin Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 91 (91) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Hyresintäkter	868	803
Fastighetskostnader	-415	-399
Driftsöverskott	453	405
Övriga kostnader	-60	-49
Rörelseresultat	393	355
Finansnetto	-55	-123
Resultat efter finansiella poster	338	232
Summa värdeförändringar	-290	-189
Resultat före skatt	48	42
Skatt	-5	11
Nettoresultat	43	53
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	9079	7225
Räntebärande anläggningstillgångar	450	450
Ej räntebärande omsättningstillgångar	140	162
Räntebärande omsättningstillgångar	57	31
Totala tillgångar	9726	7868
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart	3611	3113
till aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	7	8
Summa eget kapital	3618	3121
Ej räntebärande avsättningar	309	304
Räntebärande långfristiga skulder	5194	3353
Räntebärande kortfristiga skulder	85	689
Ej räntebärande kortfristiga skulder	520	401
Totala skulder och eget kapital	9726	7868
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	480	276
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-2205	-569
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	1705	319
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	1,3	1,7
Soliditet, %	37,2	39,7
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	100	100
Antal anställda i medeltal	128	104
Sjukfrånvaro, %	1,7	1,6

SOLIDITET, %
60		Mål
		Mål
45		Utfall
30
15
0	2008	2009
2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
59	41	75	25	67	33

Etikpolicy					Nej
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					ISO 14001
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 67

Skr. 2009/10:140

Bilaga

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG torg nr 556190-4201 twww.dramaten.se

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi- dare uppfylla nationella intressen ge- nom att främja det nationella kulturar- vet inom teaterns område och genom att vårda och främja det svenska språ- ket.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar be- står av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad mot barn och unga.

Dramatens satsning på barn och unga för- stärktes under 2009 när Unga Dramaten flyt- tade till ”Elverket”, vilket innebar en utökad verksamhetsvolym där även evenemang utöver föreställningsverksamheten genomförs. Ande- len barn- och ungdomsproduktioner utgjorde 25 procent av Dramatens totala produktioner. Under 2009 gavs totalt 771 egna föreställ- ningar på teaterns scener. Dessa besöktes av 197 931 personer. Beläggningen var 78 pro- cent. Turnéer genomfördes i samarbete med

Riksteatern. Den första upplagan av Ingmar Bergman International Theatre Festival ge- nomfördes med bl.a. gästspel från ett antal av Europas teatrar. Dramaten genomförde också internationella gästspel i Belgrad, Moskva och med Unga Dramaten i Rwanda. Teaterföreställningar har sänts via digitala biografer och Sveriges Television.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2009 till 212,2 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 55,2 mnkr, varav biljettintäkter 34 mnkr. Verksamheten gav under 2009 ett resultat på 0,6 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Bah Kuhnke, Carina Broman, Karl-Olof Hammarkvist, Gun- vor Kronman, Lotta Lotass (Lotta Lotass valdes och Bo Ralph avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Björn Gra- nath, Barbro Forsgårdh Arb suppl: Lars Lindberg, Jens Thiman Revisorer: Benny Wieveg, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 15 (15) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den le- dande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama- ten ska vidare sträva efter högsta möjliga be- sökstal vid hemmascenerna och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoa- ren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bl.a. genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverks- skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Dramaten har en varierande repertoar och vik- tiga insatser görs för att nå en större publik. Beläggningsgraden har också ökat och publik- undersökningar under 2009 visar på en liten ökning av förstagångsbesökare. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sammantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	267	245
Kostnader	270	-248
Rörelseresultat	-3	-3
Finansiella intäkter	4	2
Finansiella kostnader	-1	-5
Resultat före skatt	0	-6
Bokslutsdispositioner	1	0
Nettoresultat	1	-6
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	13	12
Ej räntebärande omsättningstillgångar	15	14
Räntebärande omsättningstillgångar	53	51
Totala tillgångar	81	77
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	20	19
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	20	19
Obeskattade reserver	3	3
Ej räntebärande avsättningar	3	10
Ej räntebärande kortfristiga skulder	55	45
Totala skulder och eget kapital	81	77
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	8	-9
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-5	-4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	0	neg
Rt (genomsnitt), %	1,3	neg
Soliditet, %	27	28
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Anslag från staten	212	202
Bruttoinvesteringar	5	4
Av- och nedskrivningar	5	5
Antal anställda i medeltal	320	321
Sjukfrånvaro, %	2,8	2,8

PRODUKTIONER, antal

40 Utfall

30
20
10
0	2007	2008	2009
2006	2007	2008	2009

BELÄGGNING, %
100						Utfall
						Utfall
75
50
25
0	2006	2007	2008	2009
	2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %					Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
54	46	40		60	57	43

Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Nej
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

68 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.operan.se t PSH OS tKUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG

Kungliga Operan AB är Sveriges natio- nalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institu- tionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveck- ling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vår- da och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och beva- rad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta sce- nerna utomlands och det internatio- nella samarbetet.

VERKSAMHET

Operan presenterar en bred och varierad re- pertoar, alltifrån att upprätthålla en tradition av stilhistoriskt informerade 1700-talsbalet- ter till ny svensk helaftonsbalett och kreatio- ner av dansverk. På operasidan har det under året gjorts nyuppsättningar av såväl barocko- pera som framförande av ny svensk opera samtidigt som repertoarverk ur tysk, italiensk, fransk och rysk opera framförts. Under 2009 gavs 221 föreställningar på stora scenen som sågs av 172 024 personer. Särskilda före- ställningar gavs riktade till barn och unga. Operans barn- och ungdomsverksamhet Unga på Operan är en integrerad del av national- scenens verksamhet som bl.a. erbjuder möj- ligheter för skolklasser att besöka operahuset, möta artister och ta del av repetitioner. Ge- nom Devising opera/balett, där skolelever själva skapar, har en föreställning arbetats fram under 2009.

Totalt besökte 241 966 personer Operan under året. Därutöver sändes fem operapre- miärer direkt i Sveriges Radio, två operapro- duktioner sändes i Sveriges Television och två föreställningar via digitala sändning på svens- ka biografer i samarbete med Folkets Hus och Parker.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2009 till 411,3 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 75,9 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 57,1 mnkr. Verksamheten gav under 2009 en negativt resultat –11,3 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Michael Christiansen, Katarina Bonde, Karin Forseke, Lennart Låftman, Dag Hallberg, Leif Jakobsson, Stina Westerberg Arb rep:

Magnus Kyhle, Thomas Nylander, Anna Norrby, Arb suppl: Gunilla Markström, Jan-Erik Wikström

Revisorer: Göran Tidström, Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 34 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 13 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras till- gänglig för en bred publik i hela landet. Hant- verksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2009 en fortsatt hög ge- nomsnittsbeläggning. Insatser görs för att nå en ny publik genom verksamheten Unga på Operan, riktat publikarbete och utveckling av den digitala kommunikationen. Genom fram- för allt samarbete med Folkets Hus och Par- ker och Sveriges Television görs föreställning- ar tillgängliga för människor bosatta utanför Stockholmsområdet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	487	464
Kostnader	-499	-474
Rörelseresultat	-12	-10
Finansiella intäkter	1	2
Resultat före skatt	-11	-7
Nettoresultat	-11	-7
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-11	-7
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	11	23
Ej räntebärande omsättningstillgångar	19	19
Räntebärande omsättningstillgångar	45	45
Totala tillgångar	75	86
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	3	14
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3	14
Ej räntebärande långfristiga skulder	0	1
Ej räntebärande kortfristiga skulder	72	71
Totala skulder och eget kapital	75	86
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	5	-11
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-5	-12
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	4	16,7
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Anslag från staten	411	383
Bruttoinvesteringar	6	13
Av- och nedskrivningar	17	6
Antal anställda i medeltal	562	552
Sjukfrånvaro, %	3	3

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400 Utfall

300
200
100
0	2007	2008	2009
2006	2007	2008	2009

BELÄGGNING, %
100						Opera
						Opera
75						Balett
50
25
0	2006	2007	2008	2009
	2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %					Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
54	46	50		50	50	50

Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 69

Skr. 2009/10:140

Bilaga

LERNIA ABt PSH OS t XXX MFSOJB TF

Lernia är ett av Sveriges ledande kun- skapsföretag inom utbildning och be- manning. Företaget finns över hela Sverige och hjälper årligen cirka 50 000 människor vidare i karriären, har ca 3 000 medarbetare och ca 6 000 kunder.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbets- marknaden. Bolagets tjänster inom beman- ning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och organisationers konkurrenskraft genom rätt kompetens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Ge- nom att organisera företaget med tjänster inom sex huvudområden tillgodoser Lernia kundens behov av spetskompetens samtidigt som man tar ett bredare grepp på individens och företagens kompetensbehov.

t -FSOJB #FNBOOJOH SFLSZUFSBS PDI IZS VU personal inom industri, teknik, logistik, kontor och ekonomi.

t -FSOJB 6UCJMEOJOH FSCKVEFS VUCJMEOJOHT PDI matchningstjänster till individer via arbets- förmedlingar, kommuner och myndigheter.

t -FSOJB $PMMFHF FSCKVEFS ZSLFTVUCJMEOJOHBS till individer inom gymnasie- och yrkeshög- skola.

t -FSOJB +PCC ,BSSJÊS TLBQBS NÚKMJHIFUFS för individen i arbetslivet genom att stödja medarbetaren, arbetsgivaren och facket vid t.ex. omorganisation eller omställning.

t -FSOJB $POTVMUJOH FSCKVEFS TLSÊEEBSTZEEB tjänster inom organisations- och ledarut- veckling till företag och organisationer.

t -FSOJB 5FDI FSCKVEFS GÚSFUBH PDI PSHBOJTB- tioner värdeskapande teknikutbildningar, certifieringar och behörigheter.

Lernia är kvalitets- och miljöcertifierat och är auktoriserat både som bemanningsföretag och utbildningsföretag av respektive bransch- organisation.

EKONOMI

Lernias nettoomsättning minskade under 2009 med 19 procent till 1 591 (1 973) mnkr, främst genom en kraftig minskning

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Bertil Villard

VD: Mattias Kjellberg

Ordf: Bertil Villard Led: Sven-Runo Bergqvist, Kristina Ekengren, Anna Klingspor, Göran Sevebrant, Helena Skåntorp, Birgitta Stymne Göransson (Kristina Eken- gren och Helena Skåntorp valdes och Viktoria Aastrup avgick vid årsstämman 2010) Arb rep: Inge Lindroth, Lena Lundberg Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg Jonsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

inom bemanning. Rörelseresultatet minskade till -36 (-10) mnkr. Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till -27 (5) mnkr.

Det försämrade resultatet beror framförallt på sämre lönsamhet i Lernia Bemanning orsakat av kraftigt vikande omsättning på marknaden för bemanningstjänster. Den omstrukture- ringsreserv på 26 mnkr som reserverades 2008 nyttjades med 24 mnkr under 2009. I bokslutet för 2009 belastas resultatet med 22 mnkr i omstruktureringskostnader avseen- de uppsagd personal och outnyttjade lokaler. För 2009 redovisade Lernia -5,8 (1,0) pro- cent avkastning på eget kapital. Soliditeten uppgick till 62 (61) procent.

MÅL

På årsstämman 2006 antogs nya ekonomiska mål. Rörelsemarginalen ska långsiktigt vara lägst 5 procent och soliditeten ska ligga i spannet 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy antogs på årsstämman 2006 och innebär att Lernia långsiktigt ska dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rörelsemarginalen var negativ och underskred målet på 5,0 procent. Detta beror främst på ett kraftigt vikande resultat på marknaden för bemanningstjänster. Soliditeten ligger på 62 procent vilket är över målet på 40–50 pro- cent men förväntas på sikt hamna inom må- let. Utdelningen var 0 mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr							2009			2008
Nettoomsättning							1 591			1973
Övriga intäkter							7			9
Kostnader							-1 634			-1992
Rörelseresultat							-36			-10
Finansiella intäkter							1			13
Finansiella kostnader							0			0
Resultat före skatt							-35			3
Skatt							8			2
Nettoresultat							-27			5
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget							-27			5
BALANSRÄKNING, mnkr							2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar							185			136
Räntebärande anläggningstillgångar							0			0
Ej räntebärande omsättningstillgångar							350			356
Räntebärande omsättningstillgångar							194			303
Totala tillgångar							729			795
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till							455			482
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital							455			482
Ej räntebärande avsättningar							26			26
Räntebärande långfristiga skulder							3			7
Räntebärande kortfristiga skulder							7			8
Ej räntebärande kortfristiga skulder							238			272
Totala skulder och eget kapital							729			795
KASSAFLÖDE, mnkr							2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet							-91			68
Kassaflöde från investeringsverksamhet							-18			-6
Kassaflöde från finansieringsverksamhet							0			-25
NYCKELTAL							2009			2008
Re (genomsnitt), %								neg		1,0
Rt (genomsnitt), %								neg		0,4
Rsyss (genomsnitt), %								neg		0,6
Soliditet, %							62			61
ÖVRIGT, mnkr							2009			2008
Utdelning							0			0
Bruttoinvesteringar							19			10
Av- och nedskrivningar							16			17
Antal anställda i medeltal							2 317			3449
Sjukfrånvaro, %							1,4			1,5
RÖRELSEMARGINAL, %
10								Mål
8								Utfall
8								Utfall
6
4
4
2
0		neg.			neg.
0	2008			2009		2010
	2008			2009		2010
KÖNSFÖRDELNING, %							Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %							Män		Kvinnor

Anställda				Ledningsgrupp				Styrelse
61			39	67		33	50			50

Etikpolicy										Ja
Jämställdhetspolicy										Nej
Miljöpolicy										Ja
Miljöledningssystem										Ja
Redovisar enligt IFRS										Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009										Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

70 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.lkab.com t PSH OS tLUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG

LKAB, har sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Fyndigheterna i malmfälten i Kiruna och Malmberget var kända sedan 1600-talet men det var först i slutet av 1800-talet som malmfyndigheterna blev kommersiellt intressanta då en ny metod att fram- ställa stål ur fosforrik malm uppfunnits. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mer- värden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten.

EKONOMI

Huvuddelen av året präglades av en mycket svag efterfrågan på järnmalm till följd av den finansiella krisen. För 2009 redovisar LKAB- koncernen en minskning av resultatet med 89 procent vilket var 1 192 (10 389) mnkr efter finansiella poster. Nettoomsättningen minska- de med 50 procent och blev 11 558 (23 128) mnkr. Rörelseresultatet minskade med 94 pro- cent och blev 659 (10 327) mnkr. Resultatet från finansiella poster blev 533 (62) mnkr. En stark förbättring kännetecknar dock fjärde kvartalet. LKAB lämnar en utdelning till äga- ren på 500 (2 800) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthål- lig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

UTVÄRDERING

Trots global kris med efterföljande minskad orderingång har LKAB under 2009 genom

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Sprängare

VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Björn Sprängare Led: Christer Berggren, Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Lars- Åke Helgesson, Hanna Lagercrantz, Anna-Greta Sjö- berg, Egil M. Ullebø, (Hanna Lagercrantz valdes vid årsstämma 2010) Arb rep: Thomas Kohkoinen, Tomas Nilsson, Jan Thelin Arb suppl: Seija Forsmo, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisorer: Caj Nackstad, KPMG och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 160 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

bl.a. kostnadsbesparingsprogram, valutasäk- ring och nya kunder åstadkommit ett mycket bra resultat. Under andra halvåret stärktes konjunkturen vilket medförde ökade leveran- ser. I slutet av året var leveranstakten 17,7 miljoner ton på årsbasis vilket innebär full produktion inom alla anläggningar. LKAB sat- sade ca 2 procent av nettoomsättningen på forskning och utveckling för att säkerställa sin konkurrenskraft. Under året omvandlades LKAB till ett publikt bolag. Koncernens inves- teringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 543 mnkr och bolaget har tagit beslut om att öppna tre nya gruvor. Under 2009 uppnåddes inte målet för avkastning på eget kapital. Företaget har en mycket god so- liditet och uppnår soliditetsmålet väl. LKAB:s verksamhet omfattar nästan samtliga hållbar- hetsfaktorer och bolaget fick första pris för bästa hållbarhetsredovisning 2009 i klassen stora företag av FAR.

LKAB planerar full produktion i samtliga järnmalmsanläggningar under 2010.Med tan- ke på de snabba omsvängningar som skedde under 2009 är marknadsläget för året som helhet fortfarande svårbedömt.

LKAB:s expansion i Malmfälten kommer att medföra strukturförändringar för samhälle- na Kiruna och Malmberget. Tillsammans med kommunerna Kiruna och Gällivare och andra berörda parter bedriver LKAB ett aktivt arbete för att finna bra lösningar för samtliga berör- da. LKAB har också deltagit i den av reger- ingen tillsatta Malmfältsgruppen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	11 558	23128
Övriga intäkter	263	580
Kostnader	-11 162	-13381
Rörelseresultat	659	10327
Finansiella intäkter	705	556
Finansiella kostnader	-172	-494
Resultat före skatt	1 192	10389
Skatt	-473 -2748
Nettoresultat	719	7641
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	719	7641
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	21 927	20 378
Räntebärande anläggningstillgångar	1 761	1 036
Ej räntebärande omsättningstillgångar	5 672	5272
Räntebärande omsättningstillgångar	6 195	9643
Totala tillgångar	35 555	36329
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	25 375	25218
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	25 375	25 218
Räntebärande avsättningar	1 786	1 701
Ej räntebärande avsättningar	5 533	5 042
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2 861	4 368
Totala skulder och eget kapital	35 555	36 329
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	2 888	10383
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-3 228	-4435
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-2 800	-2000
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	2,8	32,2
Rt (genomsnitt), %	3,5	31,5
Rsyss (genomsnitt), %	3,9	35,1
Soliditet, %	71,4	69,4
Järnmalmsproduktion, miljoner ton	16,9	22,5
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	500	2800
Bruttoinvesteringar	3 543	4732
Av- och nedskrivningar	2 144	1465
Antal anställda i medeltal	3 778	4086
Sjukfrånvaro, %	2,8	3,1

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
40					Mål
					Mål
30					Utfall
20
10
0		2009	2010
2008		2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
87	13	67	33	62	38
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
		Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 71

Skr. 2009/10:140

Bilaga

MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAGt PSH OS t XXX TWBOFO TF

Miljömärkning Sverige Aktiebolag		RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Miljömärkning Sverige Aktiebolag		Nettoomsättning	39	35
		Övriga rörelseintäkter	4	5
		Kostnader	-45	-39
		Rörelseresultat	-1	1
		Finansnetto	3	-4
		Resultat före skatt	2	-3
		Nettoresultat	2	-3
Miljömärkning Sverige förvaltar på re-	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011	BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Miljömärkning Sverige förvaltar på re-	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011	Tillgångar
geringens uppdrag den nordiska miljö-		Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
märkningen Svanen och EU:s miljö-		Räntebärande anläggningstillgångar	16	12
märkningen Svanen och EU:s miljö-		Ej räntebärande omsättningstillgångar	4	2
märkningssystem EU Ecolabel		Ej räntebärande omsättningstillgångar	4	2
märkningssystem EU Ecolabel		Räntebärande omsättningstillgångar	4	6
(Blomman). Svanen bildades 1989 av		Totala tillgångar	25	21
(Blomman). Svanen bildades 1989 av
de nordiska konsumentministrarna i		Eget kapital, avsättningar och skulder
de nordiska konsumentministrarna i		Eget kapital hänförbart till	19	17
Nordiska ministerrådet med syfte att	Ordf: Christina Lindbäck VD: Ragnar Unge	Eget kapital hänförbart till	19	17
Nordiska ministerrådet med syfte att	Ordf: Christina Lindbäck VD: Ragnar Unge	aktieägare i moderbolaget
vägleda konsumenter till de från miljö-	Ordf: Christina Lindbäck (Eva Smith avgick vid årstäm-	Minoritetens andel av eget kapital	0	0
synpunkt bästa produkterna och att	man 2010) Led: Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman,	Summa eget kapital	19	17
synpunkt bästa produkterna och att	Peter Knutsson, Leif Löf (Peter Knutsson valdes och	Kortfristiga skulder	6	4
	Peter Knutsson, Leif Löf (Peter Knutsson valdes och
stimulera en produktutveckling som tar	Britta Ahnmé Kågerman avgick vid årstämman 2010)
stimulera en produktutveckling som tar	Britta Ahnmé Kågerman avgick vid årstämman 2010)	Totala skulder och eget kapital	25	21
hänsyn till miljön. Sedan 1994 finns	Arb rep: Ulla Sahlberg, Ingela Hellström Revisor:
hänsyn till miljön. Sedan 1994 finns	Bengt Doyle, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB	NYCKELTAL	2009	2008
också ett gemensamt miljömärknings-		NYCKELTAL	2009	2008
också ett gemensamt miljömärknings-	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92)	Soliditet, %	77	80
system inom EU Ecolabel.	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92)
system inom EU Ecolabel.	tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr.	ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Miljömärkning Sverige bildades 1998	tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr.	ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Miljömärkning Sverige bildades 1998	Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-	Utdelning	0	0
och ägs av staten (10 procent) och	ingskansliet.	Av- och nedskrivningar	0	0
och ägs av staten (10 procent) och		Av- och nedskrivningar	0	0
Sveriges standardiseringsråd, SSR (90		Antal anställda i medeltal	43	37
Sveriges standardiseringsråd, SSR (90		Sjukfrånvaro, %	1,6	2,6
		Sjukfrånvaro, %	1,6	2,6
procent).	MÅL	ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN
	MÅL	ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN

	Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt	1500					Utfall
	Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt	1200					Utfall
VERKSAMHET	arbete på ett betydande vis till målet för kon-	1200
VERKSAMHET	arbete på ett betydande vis till målet för kon-	900
Verksamheten grundas på kriterieutveckling,	sumentpolitiken, som lyder ”Konsumenterna	900
Verksamheten grundas på kriterieutveckling,	sumentpolitiken, som lyder ”Konsumenterna	600
information och marknadsföring av miljö-	har makt och möjlighet att göra aktiva val”.	600
information och marknadsföring av miljö-	har makt och möjlighet att göra aktiva val”.	300
		300
märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel	Genom att ge förutsättningar för och stimule-	0 2005 2006		2007	2008	2009
samt produktkontroll med licensiering. Syftet	ra utveckling och användning av produkter
med verksamheten är att underlätta för kon-	som ur miljösynpunkt är mindre belastande	ANTAL SVENSKA LICENSER, EU ECOLABEL
sumenter att göra miljöanpassade val och att	bidrar företaget till en mer hållbar konsum-	25					Utfall
hjälpa producenter att miljöanpassa sina va-	tion och därmed även till arbetet för ett håll-	20
ror och tjänster. Bland viktiga händelser un-	bart samhälle. Ökat fokus har under senare år	15
ror och tjänster. Bland viktiga händelser un-	bart samhälle. Ökat fokus har under senare år	10
der 2009 kan nämnas fortsatt utveckling och	lagts på produktområden med stor bäring på	10
der 2009 kan nämnas fortsatt utveckling och	lagts på produktområden med stor bäring på	5
lansering av nya och ett flertal reviderade pro-	klimatfrågan.	5
lansering av nya och ett flertal reviderade pro-	klimatfrågan.	0 2005
duktgrupper inom såväl Svanen som EU Eco-		0 2005	2006 2007 2008 2009
label. Den landsomfattande informationskam-	UTDELNINGSPOLICY	KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
		KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
panjen ”Hur Svanlig är du?” avslutades. To-	Verksamheten syftar inte till att ge ägarna	Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
talt fanns vid årets slut 1241 st aktiva Svan-	vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell	60	40	17	83	40	60
enlicenser i Sverige inom de 65 produktgrup-	vinst till aktieägarna.	60	40	17	83	40	60
enlicenser i Sverige inom de 65 produktgrup-	vinst till aktieägarna.
perna och 21 licenser för EU Ecolabel. Beslut		Etikpolicy					Nej
fattades om en ny förordning om EU:s miljö-	UTVÄRDERING	Jämställdhetspolicy					Ja
fattades om en ny förordning om EU:s miljö-	UTVÄRDERING	Miljöpolicy					Ja
märke, vilken trädde i kraft 19 februari	Företaget har till uppgift att förvalta miljö-	Miljöpolicy					Ja
märke, vilken trädde i kraft 19 februari	Företaget har till uppgift att förvalta miljö-	Miljöledningssystem					Ja
2010. Ett arbete bedrevs på nordisk nivå	märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel	Miljöledningssystem					Ja
2010. Ett arbete bedrevs på nordisk nivå	märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel	Redovisar enligt IFRS					Nej
med att formulera en vision för Svanen 2015.	och att genom det bidra till att uppfylla kon-	Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja
	sument- och miljöpolitiska mål. Det statliga	STATENS ÄGARANDEL, %
EKONOMI	bidraget ska användas så att den vidare ut-			Statens ägarandel 10%
Verksamheten finansieras huvudsakligen ge-	vecklingen av miljömärkningen främjas och			Sveriges Standardiseringsråd 90%
nom avgifter från företag som har miljömärk-	sker i enlighet med Sveriges internationella
ningslicenser samt genom statligt bidrag som	åtaganden. Under 2009 har arbetet med att
2009 motsvarat 11 procent av intäkterna.	vidareutveckla den nordiska och europeiska
Det statliga stödet används huvudsakligen för	miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier har ut-
att delfinansiera kriteriearbetet inom de båda	vecklats och marknadsinsatserna har varit
miljömärkningssystemen samt till att göra	omfattande. Svanen är ett av Sveriges star-
EU:s system mer spritt och känt på den	kaste varumärken med en kännedom på över
svenska marknaden. Företaget omsatte drygt	97%. Att visa att miljömärkningen är en del
39 mnkr 2009 (exklusive statsbidrag).	av lösningen på klimatfrågan har fortsatt varit
	en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

72 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

I samband med 1992 års finansiella rekonstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomfördes 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av sta- tens innehav. Därefter har flera samgå- enden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christiania Bank og Kreditkasse). Statens innehav repre- senterar idag 19,9 procent av bankens aktiekapital.

Regeringen meddelade den 14 de- cember 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lös- ningar inom bank, kapitalförvaltning och för- säkring.

Koncernens affärsorganisation består av tre affärsområden: Nordic Banking, Banking & Capital Markets samt Savings & Life Produc- ts. Varje affärsområde ansvarar för finansiellt resultat, kundrelationer, distribution, produkt- och affärsutveckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 10 miljoner kunder och cirka 1400 kontor, och är med sina 6 miljoner e-kunder ledande inom banktjänster på Internet. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.

EKONOMI

Nordea Banks räntenetto ökade under 2009 till 5 281 (5 093) miljoner euro och rörelse- intäkterna till 9 073 (8 200) miljoner euro. Inlåningsmarginalerna var betydligt lägre än tidigare år till följd av de låga marknadsrän- torna medan utlåningsmarginalen uppvisade en positiv utveckling. Koncernens kostnader ökade med 4 procent, delvis drivna av perso- nalkostnaderna som ökade med 6 procent.

Resultatet före kreditförluster ökade till 4 561 (3 862) miljoner euro medan rörelsere- sultatet minskade till 3 075 (3 396) miljoner euro som en följd av att kreditförlusterna öka- de till 1 486 (466) miljoner euro. Avkast- ningen på eget kapital var 11,3 (15,3) pro- cent. Nordea Bank genomförde under våren 2009 en nyemission. Staten valde att finan- siera sitt pro rata-deltagande med medel ur

XXX OPSEFB DPN t PSH OS tNORDEA BANK AB

	RESULTATRÄKNING, miljoner euro	2009	2008
	Räntenetto	5 281	5 093
	Avgifts- och provisionsnetto	1 693	1 883
	Nettoresultat av finansiella poster	1 946	1 028
	Andelar i intresseföretagens resultat	48	24
	Övriga rörelseintäkter	105	172
	Summa rörelseintäkter	9 073	8 200
	Personalkostnader	-2 724	-2 568
	Övriga kostnader	-1 639	-1 646
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011	Av-och nedskrivningar av materiella och	-149	-124
	immateriella tillgångar
	Summa rörelsekostnader	-4 512	-4 338
	Kreditförluster	-1 486	-466

Ordf: Hans Dalborg

VD: Christian Clausen

Ordf: Hans Dalborg Led: Stine Bosse, Marie Ehrling, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sa- rah Russell, Björn Savén, Kari Stadigh, Björn Wahl- roos, (Sarah Russell och Kari Stadigh valdes och Timo Peltola och Heidi M Petersen avgick vid årsstämma 2010) Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jen- sen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro. och till vice ordförande 97,65 (97,65) tu- sen euro. Arvode till stämmovalda ledamöter 75,6(75,6) tusen euro.

Nettoresultat vid försäljning	0	0
av anläggningstillgångar
Rörelseresultat	3 075	3 396
Skatt	-757	-724
Periodens resultat	2 318	2 672
BALANSRÄKNING, miljoner euro	2009	2008
Tillgångar
Summa tillgångar	507 544	474 074
Totala tillgångar	507 544	474 074
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	22 420	17 803
Summa skulder	485 124	456 271
Totala skulder och eget kapital	507 544	474 074
KASSAFLÖDE, miljoner euro	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	13 624	10 839
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-5 908	-11 184
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	807	-804

stabilitetsfonden, och ägandet av 19,9 pro- cent är därefter uppdelat mellan svenska sta- ten 12,9 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig till- växt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Av- kastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något abso- lut procentuellt mål används inte då avkast- ning på eget kapital varierar över tid och föl- jer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgraden 11,5 procent under en konjunkturcykel. Nordea Banks miljömål för perioden 2008 – 2016 är en reducering av energiförbrukning med 15 procent, resande med 30 procent samt papperskonsumtion med 50 procent.

NYCKELTAL				2009	2008
Re (genomsnitt), %				11,3	15,3
Utlåning till allmänheten, miljarder euro				282,4	265,1
Kostnad/Intäktsrelation, %				50	53
Primärkapitalrelation, %				10,2	7,4
Kapitaltäckningsgrad, %				11,9	9,5
ÖVRIGT				2009	2008
Utdelning, EUR/aktie				0,25	0,20
Antal anställda i medeltal				33 347	34 008
KURSUTVECKLING 2009
120				Nordea
100				Nordea
100				OMX
80				OMX
80				Stockholm PI
60				Stockholm PI
60
40				index=100
202009-01-02			2009-12-30
KÖNSFÖRDELNING, %				Män Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
40	60	86	14	70	30
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Det riskjusterade resultatet ökade med 22 (2) procent. Totalavkastningen var 78,6 (-46,9) procent vilket placerade Nordea Bank som nummer 7 (2). Primärkapitalrelationen var 10,2 (7,4) och kapitaltäckningsgraden 11,9 (9,5) procent. Miljömålen utvärderas över pe- rioden.

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 19,9%

Sampo Oy 20,1%

Nordeafonden 3,9%

Swedbank Robur fonder 3,4%

Övriga ägare 52,7%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 73

Skr. 2009/10:140

Bilaga

NORRLAND CENTER AB t PSH OS t XXX OPSSMBOEDFOUFS TF

Norrland Center AB bildades 1991 i syfte att främja etableringar och ut- veckling av näringsverksamhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands in- land. Företaget ägs till lika delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr AB.

VERKSAMHET

Norrland Center har under året bedrivit kon- taktskapande verksamhet i samarbete med ett antal betalande kommuner i Norrland. Ge- nom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av samhället kan Norrland Center vara en sammanhållande länk vid såväl utveckling av befintliga företag som vid etablering alter- nativt outsourcing av nya verksamheter i Norrland. Kontakter tas med företag och orga- nisationer i södra Sverige för att inormera om förutsättningar för och fördelar med att bedri- va verksamhet i Norrland. Företaget agerar som lots, rådgivare och samtalspartner både till företag och till kommuner.

EKONOMI

Norrland Centers resultat efter skatt 2009 uppgick till ca 117 (437) tkr. Det egna kapi- talet uppgick till ca 13,4 (13,2) mnkr.

MÅL

Norrland Center ska vara den aktör som kom- muner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitar när det gäller affärs- och närings- livsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investerats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars-Olov Söderström VD: Örjan Granström

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson, Ur- sula Tengelin Revisor: Peter Zell, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (60) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 0 (40) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och ut- veckla ca 130 verksamheter i Norrland. Anta- let i nuläget etablerade och bestående arbets- tillfällen uppgår till cirka 2500. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar är dock fortsatt hård.

Under året har företaget haft samarbete med ett antal kommuner. Vid årets utgång hade bolaget samarbetsavtal för år 2010 med 8 kommuner.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009		2008
Nettoomsättning				2		3
Kostnader				-3		-3
Rörelseresultat				-1		0
Finansiella intäkter				1		0
Finansiella kostnader				0		0
Resultat före skatt				0		0
Nettoresultat				0		0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009		2008
Tillgångar
Summa tillgångar				15		16
Totala tillgångar				15		16
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital				13		13

Summa eget kapital				13		13
Ej räntebärande kortfristiga skulder				2		3
Totala skulder och eget kapital				15		16
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %				0,1		3,8
Rt (genomsnitt), %				0,1		3,0
Rsyss (genomsnitt), %				0,1		3,8
Rop (genomsnitt), %				0,1		3,8
Soliditet, %				88,8		83,5
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Utdelning				0		0
Bruttoinvesteringar				0		0
Av- och nedskrivningar				0		0
Antal anställda i medeltal				2		2
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor


Anställda			Styrelse
100	0	67	33

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Delvis

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 33%

Norrlandsfonden 33%

Norrvidden Delägare Norr AB 33%

74 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

www.postennorden.com/sv t org nr 556771-2640 t POSTEN NORDEN AB

I juni 2009 slutfördes samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB. Tillsammans bildar bolagen en koncern med det gemensamma nya moderbolaget Posten Norden AB, där svenska staten äger 50 procent av rösterna och 60 procent av kapitalet.

VERKSAMHET

Posten Norden är Nordens största företag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysis- ka brev och paket till delvis eller helt elektro- niska tjänster. Posten Norden tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar Posten Norden över 30 miljoner försändelser med en världs- ledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbo- lag och samarbetspartners förmedlar Posten Norden brev och paket till övriga Norden och resten av världen. I maj 2008 beslutade riks- dagen om en proposition om samgående mel- lan Posten AB och Post Danmark A/S (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13 rskr. 2007/08:253). I februari 2009 meddelade Näringsdepartementet och det danska Trans- portministeriet att parterna undertecknat av- tal för en sammanslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mellan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009.

EKONOMI

Nettoomsättningen exklusive struktur- och va- lutaförändringar minskade med 7 procent. Försäljningen i samtliga affärsområden påver- kades kraftigt negativt av lågkonjunkturen och därav följande efterfrågeminskning. Brev- intäkterna i de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S minskade även till följd av substitutionen från fysisk till elektro- nisk kommunikation. Den positiva utveckling- en inom distanshandeln har dock fortsatt. Marknaden för informationslogistik karakteri- seras av pressade priser, och logistikmarkna- den präglas av överkapacitet och prispress. Rörelseresultatet för koncernen exklusive om- struktureringskostnader minskade med 49 procent och uppgick till 1 438 (3 109) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars G Nordström

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Torben Jan- holt, Anne Birgitte Lundholt, Richard Reinius Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisorer: Lars Träff, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (250).

Det lägre resultatet förklaras av försäljnings- minskningen samt att kostnadsåtgärder som vidtagits ännu inte hunnit få full effekt.

MÅL

Ekonomiska mål har ännu inte antagits av bo- lagstämman.

UTDELNINGSPOLICY

Posten Norden ska lämna en utdelning på 60 procent av nettoresultatet med hänsyn till fö- retagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2009 föreslås uppgå till 1 440 mnkr, varav svenska staten erhåller 60 procent motsvarande sin ägarandel av ka- pitalet.

UTVÄRDERING

Samtliga verksamheter inom Posten Norden påverkades under 2009 kraftigt av konjunk- turavmattningen. Tack vare ett fortsatt arbete med att anpassa verksamheten till minskande volymer kunde koncernen till viss del kom- pensera för den minskande försäljningen. Yt- terligare kostnadsanpassningar, synergieffek- ter av samgåendet samt en stark finansiell ställning gör att företaget har goda förutsätt- ningar att möta en fortsatt svag efterfrågan.

Posten Norden är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2009 kom 96,0 procent av inrikesbreven i Sverige fram dagen efter att de postats. Kravet på postföretag inom EU är 85 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Nettoomsättning				44 633			45 810
Övriga intäkter				249			586
Kostnader				-44 605 -43 454
Andelar i intresseföretag				7			4
Rörelseresultat				284			2 946
Finansiella intäkter				188			392
Finansiella kostnader				-251			-240
Andelar i intresseföretag				2 218			542
Resultat före skatt				2 439			3 640
Skatt				-25			-891
Nettoresultat				2 414			2 749
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				2 421			2 753
Minoritetsintressen				-7			-4
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				17 483			18 804
Räntebärande anläggningstillgångar				149			132
Ej räntebärande omsättningstillgångar				7 086			7 616
Räntebärande omsättningstillgångar				4 853			2 256
Totala tillgångar				29 571			28 808
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				13 267			11 305
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				91			27
Summa eget kapital				13 358			11 332
Räntebärande avsättningar				1 665			1 394
Ej räntebärande avsättningar				2 661			2 587
Räntebärande långfristiga skulder				1 193			2 032
Ej räntebärande långfristiga skulder				199			263
Räntebärande kortfristiga skulder				610			1 155
Ej räntebärande kortfristiga skulder				9 885			10 045
Totala skulder och eget kapital				29 571			28 808
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				640			-
Kassaflöde från investeringsverksamhet				3 327			-
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-929			-
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %				20			-
Rt (genomsnitt), %				9,2			-
Rsyss (genomsnitt), %				14,7			-
Soliditet, %				45			-
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				1 440			-
Bruttoinvesteringar				1 923			-
Av- och nedskrivningar				2 014			-
Antal anställda i medeltal				47 625			-
Sjukfrånvaro, %				5			-
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
30					Utfall
25
20
15
10
5
0
0	2008		2009
	2008		2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
62	38	92	8	63			38

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja
Redovisar enligt IFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 60,7%

Danska staten 39,3%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 75

Skr. 2009/10:140

Bilaga

3*4& 3&4&"3$) */45*565&4 0' 48&%&/ )0-%*/( "# t PSH OS t XXX SJ TF

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforsknings- institut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62). Den 1 januari 2009 ändrade före- taget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt nä- ringsliv samt samverkan mellan institut, uni- versitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industriforsk- ningsinstituten. I RISE-koncernen ingår indu- striforskningskoncernerna Swerea AB, Swe- dish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med närings- livet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 628 (343) mnkr. Resultatet blev en vinst på 13 (19) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompetens- utveckling, SK-medel, som beslutats för 2009 med 310 (210) mnkr. Enligt proposi- tionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (prop. 2008/09:50) ska nya särskilda strate- giska kompetensutvecklingsmedel (SK-medel) fördelas för 2010. Det totala anslaget till RISE för 2010 är 468 (355) mnkr.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svens- ka instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och sam- hälle med teknisk forskning, utveckling och innovation och bidra till en hållbar samhälls- utveckling. Med hänsyn till karaktären på fö- retagets verksamhet förväntas den inte vara vinstgenererande.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Madeleine Caesar, Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johan- nesson, Pia Sandvik Wiklund (Lars Erik Fredriksson valdes och Christer Berggren avgick vid årsstämma 2010) Revisor: Olof Enerbäck, PricewaterhouseCoo- pers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 90 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 47 (47) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av att företa- get inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Före- taget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraf- tiga institut vilket resulterat i fyra industri- forskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett ak- tivt sätt deltagit i processen att integrera SP i koncernen fr.o.m. den 2 november 2009. Bo- lagets viktigaste uppgifter under 2009 har varit att fortsätta att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget samt til- lämpa framtagna riktlinjer för SK-medlen. RISE har på ett medvetet och aktivt sätt ar- betat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna ägarstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Ge- nom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad till- växt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med extern rapportering och hållbarhetsredovisning. Trots en komplicerad holdingbolagsstruktur har RISE lyckats ta fram en transparent hållbar- hetsredovisning som på ett bra sätt genomlys- er koncernens hållbarhetsfaktorer. RISE er- höll 2009 revisorernas genom FAR:s andra pris för bästa hållbarhetsredovisning i klassen SME-företag.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009		2008
Nettoomsättning				628		343
Övriga intäkter				1		1
Kostnader				-615		-345
Resultat från andelar i intresseföretag				-4		16
Rörelseresultat				10		15
Finansiella intäkter				3		5
Finansiella kostnader				0		0
Resultat före skatt				13		20
Skatt				-6		-1
Nettoresultat				7		19
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				7		17
Minoritetsintressen				0		2
BALANSRÄKNING, mnkr				2009		2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				403		153
Räntebärande anläggningstillgångar				1		1
Ej räntebärande omsättningstillgångar				380		101
Räntebärande omsättningstillgångar				381		112
Totala tillgångar				1 165		367
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				642		185
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				43		27
Summa eget kapital				642		185
Ej räntebärande avsättningar				38		2
Ej räntebärande kortfristiga skulder				442		153
Totala skulder och eget kapital				1 165		367
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				29		-10
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-189		-10
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				429		0
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %				4,8		9,8
Rt (genomsnitt), %				4,0		5,3
Rsyss (genomsnitt), %				6,5		9,6
Soliditet, %				58,8		57,9
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Anslag från staten				205		171
Bruttoinvesteringar				106		10
Av- och nedskrivningar				98		5
Antal anställda i medeltal				1 240		306
Sjukfrånvaro, %				2,2		1,7
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor


Anställda			Styrelse
52	28	50	50

Etikpolicy						Nej
Jämställdhetspolicy						Nej
Miljöpolicy						Nej
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

76 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TBNIBMM TF t PSH OS tSAMHALL AKTIEBOLAG

Riksdagen beslutade 1992 att den då- varande stiftelsen Samhall skulle om- bildas till aktiebolag. Samhalls upp- drag är att, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera varor och tjänster och genom detta ska- pa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionshinder. Med ett starkt individperspektiv som förenas med en lönsam affärsstruktur ska Samhall erbjuda ett varierat utbud av arbetsuppgifter. På så sätt kan före- taget arbeta för att stärka funktionshin- drades ställning på arbetsmarknaden.

VERKSAMHET

Samhall är i dag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionshinder. Företaget har knappt 21000 anställda på cirka 250 orter i Sverige. Samhall levererar varor och tjänster till kun- der inom en rad olika områden som städning, mark- fastighets- och äldreservice, tillverk- ning, montering och förpackning, lager och logistik.

EKONOMI

Nettoomsättningen inklusive merkostnadser- sättning var 6 807 (7 275) mnkr, varav fak- tureringen uppgick till 2287 (2 890) mnkr och merkostnadsersättningen uppgick till

4220 (4220) mnkr. Avkastningen på eget kapital var -2 (13) procent och soliditeten 42 (42) procent. Rörelseresultatet uppgick till -89 (101) mnkr, försämringen med 190 mnkr förklaras av bl.a. lägre efterfrågan och om- struktureringskostnader. Resultatet påverka- des även av tillfälligt sänkta kostnader för kollektiv avtalade försäkringar.

MÅL

Målen för Samhall för år 2009 var: Minst 24,4 miljoner timmar av meningsfullt och ut- vecklande arbete ska erbjudas personer med funktionshinder. Minst 40 procent av de per- soner som rekryteras ska komma från priorite- rade grupper (psykiskt funktionshinder, ut- vecklingsstörning och personer med mer än ett funktionshinder). Minst 5 procent av de anställda med funktionshinder ska lämna fö- retaget för arbete hos annan arbetsgivare. Minst 7 procents avkastning på eget kapital och en soliditet om minst 30 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Björn Wolrath

VD: Birgitta Böhlin

Ordf: Björn Wolrath Led: Bertil Carlsén, Tobias Hen- mark, Kenneth Johansson, Eva-Lotta Kraft, Maria Nils- son, Anna Rolén, Gunnel Tolfes (Bertil Carlsén och Gunnel Tolfes valdes och Marie Hallander Larsson och Maria Sedolin avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Hans Abrahamsson, Kerstin Mjönes, Pia Litbo Arb suppl: Ann-Christin Andersson, Björn-Ove Jönsson, Yvonne Kvarnström Revisorer: Per Wardhammar, Öhr- lings PricewaterhouseCoopers samt Henrik Söder- hielm, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 245 (245) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 118 (118) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej, uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UTVÄRDERING

Samtliga mål uppnåddes för 2009, eftersom målet om avkastning på 7 procent kan anses uppfyllt över konjunkturcykeln. Antalet ar- betstimmar var 24,6 (23,9) miljoner. Rekry- teringen från prioriterade grupper var 45 (51) procent. Av de anställda med funktionshinder lämnade 5,4 (4,9) procent företaget för annat arbete. Samhalls styrelse har fastställt en ut- vecklingsplan för arbetet med hållbarhetsre- dovisningen som innebär att GRI:s tillämp- ningsnivå B gäller för 2010, den uttalade styrningen av hållbarhetsarbetet kommer ut- vecklas liksom redovisningen av resultatindi- katorerna. Samhalls största miljöpåverkan sker genom transporter. Det övergripande mil- jömålet är att minska det totala utsläppet kol- dioxid genom att aktivt påverka transporter samt rese- och mötesvanor. Dels styrs trans- porter och resande till miljövänliga alternativ, dels reduceras resandet med hjälp av mötes- teknik (tele- och videokonferenser). Det ope- rativa miljömålet som prioriteras är att mins- ka koldioxidutsläpp från bilarna i Samhalls produktion. Det är den del av Samhalls vagn- park där minskningen är tydligt styrbar genom att öka andelen miljöklassade bilar med mil- jövänligt bränsle. För 2010 är målet att koldi- oxidutsläppet ska minska med 5 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	6 686	7106
Övriga intäkter	115	165
Kostnader	-6 890	-7170
Rörelseresultat	-89	101
Finansiella intäkter	48	84
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	-41	185
Bokslutsdispositioner	24	-24
Skatt	-8	-8
Nettoresultat	-25	153
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-25	153
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	111	121
Ej räntebärande omsättningstillgångar	553	658
Räntebärande omsättningstillgångar	2 282	2202
Totala tillgångar	2 946	2981
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	1 231	1256
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 231	1256

Obeskattade reserver					0	24
Ej räntebärande avsättningar					15	9
Ej räntebärande kortfristiga skulder				1 700		1692
Totala skulder och eget kapital				2 946		2981
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					90	290
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-7	10
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					0	0
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %					neg	13,0
Soliditet, %					42	42
Rekrytering från prioriterade grupper					45	51
Antal anställda med arbetshandikapp				19 141		19383
Övergångar, antal				1 029		948
Övergångar, %					5,4	4,9
Arbetstimmar, tusental				24 617		23929
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Bruttoinvesteringar					23	37
Av- och nedskrivningar					34	32
Antal anställda i medeltal				16 743		17 137
Sjukfrånvaro, %					10,8	12,1
ANDEL ÖVERGÅNGAR, %
6					Mål
					Mål
4					Utfall
4
2
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
55	45	80	20	37		63
Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Ja

Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 77

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SAS AB t PSH OS t XXX TBTHSPVQ OFU

SAS bildades 1946 då de nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. Detta blev grunden för det skandinaviska luftfarts- politiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsätt- ningar som övriga flygbolag på den in- ternationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot ak- tier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. Företaget har en stark marknadsposition om mellan 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnote- rat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo.

Aktörerna på den europeiska flygmarkna- den står inför flera utmaningar. Efterfrågan har minskat kraftigt till följd av det svaga konjunkturläget. Situationen drabbar de tradi- tionella nätverksföretagen i större utsträck- ning än lågkostnadsbolag som fortsätter ta marknadsandelar. Minskade passagerarvoly- mer har även lett till prispress vilket gjort att 2009 var ett av de sämsta åren någonsin inom flygbranschen.

EKONOMI

Omsättningen minskade med 15 procent till 44 918 (52 870) mnkr, framförallt till följd av kapacitetsminskningar i linje med strate- gin Core SAS. Rörelseresultatet i kvarvarande verksamheter innan engångskostnader blev -1754 (-339) mnkr. Årets resultat blev -2 947 (-6 360) mnkr. Resultatet per aktie blev -1,44 (-6,26) kronor. I februari 2010 medde- lade styrelsen att kostnadsprogrammet inom strategin ”Core SAS” utökades med 2 mdkr till totalt 7,3 mdkr. Dessutom föreslog styrel- sen en nyemission om cirka 5 mdkr som en del i att stärka SAS finansiella ställning. De tre statliga aktieägarna, samt Wallenberg-stif- telsen, skulle delta i nyemissionen under för- utsättning att vissa villkor var uppfyllda. Svenska staten deltog i april 2010 i nyemis- sionen med sin pro rata-andel. Emissionen blev övertecknad med 50,0 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Mats Jansson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell, Gry Mølleskog, Timo Peltola, Jacob Wallenberg (Monica Caneman och Gry Mølleskog valdes och Berit Kjöll och Anitra Steen avgick vid års- stämman 2010) Arb rep: Asbjørn Wikstad, Ulla Gröntvedt, Carsten Nielsen Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (585) tkr, till förste vice ordförande 390 (390) tkr och till andre vice ordförande 345 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 295 (295) tkr.

MÅL

SAS koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal på 7 procent, vilket motsvarar en CFROI på minst 25 procent.

UTDELNINGSPOLICY

SAS koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finan- siella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 pro- cent av koncernens resultat efter schablon- skatt. Vid negativa resultat ges som regel ing- en utdelning för att säkerställa koncernens fi- nansiella position.

UTVÄRDERING

Som en följd av den ekonomiska nedgången sjönk passagerarsiffrorna drastiskt under 2009, i synnerhet inom affärsresandet. Det kraftigt minskade affärsresandet ledde till en historiskt stor yieldnedgång och stora intäkts- minskningar för hela flygindustrin. Samtidigt har SAS planenligt genomfört det kostnads- program som presenterades i februari 2009 i samband med den nya strategin Core SAS. Under året har kostnadsåtgärderna givit en positiv resultateffekt om 2,2 mdkr. Återståen- de resultateffekt beräknas till omkring 5,5 mdkr, där majoriteten av effekten förväntas under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009				2008
Intäkter					44 918				52 870
Personalkostnader					-17 998 -17 632
Övriga rörelsekostnader					-25 912 -31 959
Leasingkostnader flygplan					-2 319				-2 282
Av- och nedskrivningar					-1 845				-1 550
Resultat från andelar i intresseföretag					-258				-147
Resultat vid försäljning av akier i dotter-					429				0
och intresseföretag
Resultat vid försäljning av flygplan och					-97				4
byggnder
Rörelseresultat					-3 082				-696
Finansiella intäkter					304				660
Finansiella kostnader					-645				-933
Resultat före skatt					-3 423				-969
Skatt					803				4
Resultat från avvecklad verksamhet					-327				-5395
Årest resultat					-2 947				-6360
BALANSRÄKNING, mnkr					2009				2008
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar					29 636				26 840
Summa omsättningstillgångar					12 859				16 524
Totala tillgångar					42 495				43 364
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					11 389				7 312
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					-				-
Summa eget kapital					11 389				7 312
Långfristiga skulder					13 069				19 160
Kortfristiga skulder					18 037				16 892
Totala skulder och eget kapital					42 495				43 364
KASSAFLÖDE, mnkr					2009				2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					-3 414				- 2 651
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-2 611				-2 913
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					4 284				2 480
NYCKELTAL					2009				2008
Re (genomsnitt), %							neg.		neg.
Rt (genomsnitt), %							neg.		neg.
Rsyss (genomsnitt), %							neg.		neg.
CFROI, %					1,4				4,8
Soliditet, %					27				15
Yield,kr					1,30				1,27
Enhetskostnad					1,01				0,94
Kabinfaktor %					72,7				72,3
ÖVRIGT, mnkr					2009				2008
Utdelning					0				0
Bruttoinvesteringar					4 521				4 150
Av- och nedskrivningar					1 845				1 550
Antal anställda i medeltal					17 371				19 636
Sjukfrånvaro, %					6,9				6,5
KURSUTVECKLING 2009
120
						SAS
100

80						OMX
						Stockholm PI
60

40						index=100
20
	2009-01-02		2009-12-30
KÖNSFÖRDELNING, %					Män			Kvinnor


Anställda			Ledningsgrupp				Styrelse
53		47	83	17	63				38

Etikpolicy									Ja
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem								ISO 14001
Redovisar enligt IFRS									Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009									Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 21,4%

Danska staten 14,3%

Norska staten 14,3%

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 7,6%

Övriga ägare 42,4%

78 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SJ, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 i samband med bola- giseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ affärsverkets persontrafik på järn- väg. Målet är att SJ skall vara ett mo- dernt resetransportföretag som i alla avseenden och uthålligt agerar affärs- mässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i dotterbolaget Stockholmståg och Norrlands- tåg. Övriga dotterbolag och intresseföretag bedriver verksamhet med nära anknytning till SJ:s kärnverksamhet.

SJ är huvudsakligen verksamt på markna- den för interregionala eller långväga resor. Fö- retaget verkar inom två typer av trafik, kom- mersiell trafik och avtalstrafik. I den kommer- siella trafiken, det vill säga interregional tra- fik, har SJ en exklusiv trafikeringsrätt1 och konkurrerar om kunden med bil, flyg och buss. Avtalstrafiken omfattar sträckor där det inte går att driva lönsam trafik på grund av få resenärer eller höga kostnader men där det är samhällsekonomiskt motiverat med tågtrafik. Rikstrafiken eller regionala trafikhuvudmän sköter upphandling av avtalstrafik och SJ konkurrerar då med nationella och internatio- nella tågoperatörer. SJ driver de båda typerna av trafik på affärsmässiga grunder.

SJ står för cirka 80 procent av hela person- trafiken på järnväg i Sverige. I takt med marknadens ökade miljötänkande, tågens ut- veckling vad gäller hastighet och bekvämlig- het, fortsätter tåget att ta marknadsandelar från i första hand inrikesflyget. Tåget svarar för cirka 15 procent av antalet medellånga re- sor (10-30 mil) i Sverige. Huvudkonkurrenten till SJ är bilen som står för 79 procent, bus- sen står för 5 procent och flyget svarar för 15 procent av dessa resor.

EKONOMI

Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 629 (795) mnkr. Intäkterna uppgick till 8741 (8992) mnkr. Intäktsminskningen förklaras av en något lägre resandeutveckling då resandet

1Riksdagen beslutade i juni 2009 om att förändra marknadsstrukturen för persontrafik på järnväg i Sverige, innebärande att SJ:s ensamrätt upphör.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Ulf Adelsohn

VD: Jan Forsberg

Ordf: Ulf Adelsohn Led: Eivor Andersson, Lars-Olof Gustavsson, Björn Mikkelsen, Elisabet Salander Björk-

MVOE $BSPMJOF 4VOEFXBMM *OHFMB 5VWFHBSO $BSPMJOF 4VOEXBMM WBMEFT PDI .POJDB $BOFNBO BWHJDL WJE ÌS- stämman 2010) Arb rep: Erik Johannesson, Nils-Gun- nar Nyholm, Thomas Winäs Revisorer: Anders Wiger, Ernst & Young AB samt Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

med SJ minskade med 2 procent. Affärsre- sandet med tåg utvecklas negativt under låg- konjunkturen, samtidigt ökar fritidssegmentet Avkastning på eget kapital uppgick till 11,2 procent (13,5) och soliditeten ökade till 41 procent (40,4).

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för SJ är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital uppgående till 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till en tredje- del av årets vinst, då soliditetsmålet har upp- nåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om detta erfordras för att uppnå en effektiv kapi- talstruktur.

UTVÄRDERING

SJ har verksamhetsåret 2009 nått ägarens fi- nansiella mål. Företaget lämnade en utdel- ning om 153 (169) mnkr. Resandet med SJ minskade under de första tre kvartalen för att sedan återhämta sig under det sista kvartalet och totalt har resandet minskat med 2 pro- cent under 2009. SJ är exponerat för ett an- tal risker där minskad efterfrågan på grund av lågkonjunkturen och effekter av den komman- de avregleringen av persontrafiken utgör stora risker. SJs punktlighet påverkades negativt av det ovanligt stränga vintervädret under de- cember och in i 2010. De många störningar- na i trafiken som sträng kyla och stora mäng- der snö över hela landet skapade, ledde till att de förbättringar i punktligheten som upp- nåtts tidigare under året försvann.

XXX TK TF t PSH OS t SJ AB

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	8 741	8 992
Övriga intäkter	49	2
Kostnader	-8 163	-8 203
Resultat från andelar i intresseföretag	2	4
Rörelseresultat	629	795
Finansiella intäkter	133	143
Finansiella kostnader	-140	210
Resultat före skatt	622	728
Skatt	-162	-203
Nettoresultat	460	525
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	460	525
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	6 597	6 820
Räntebärande anläggningstillgångar	497	435
Ej räntebärande omsättningstillgångar	596	714
Räntebärande omsättningstillgångar	2 800	1989
Totala tillgångar	10 490	9 958
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	4 306	4026
aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital	4 306	4026
Räntebärande långfristiga skulder	3 505	3 677
Ej räntebärande långfristiga skulder	772	358
Räntebärande kortfristiga skulder	137	123
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 770	1 774
Totala skulder och eget kapital	10 490	9 958
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 329	1309
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-1 858	-1858
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-1 304	-420
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	11,2	13,5
Rt (genomsnitt), %	7,5	9,7
Rsyss (genomsnitt), %	9,6	11,6
Soliditet, %	41,0	40,4
Resande (personkilometer, miljoner)	7 038	7 156
Beläggningsgrad (%)	54	54
Antal resor, miljoner	36,3	40,1
Punktlighet (%)	91	90
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	153	169
Bruttoinvesteringar	595	1011
Av- och nedskrivningar	639	621
Antal anställda i medeltal	4 439	4539
Sjukfrånvaro, %	4,6	5,1

AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
15			Mål
12			Mål
12			Utfall
9
6
3
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
62	38	67	33	43	57

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Ja
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 79

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SOS ALARM SVERIGE AB t PSH OS t XXX TPTBMBSN TF

SOS Alarm ägs av svenska staten (50 pro- cent) och av Sveriges Kommuner och Lands- ting, via SKL Företag AB (50 procent). SOS Alarm har samhällets uppdrag att ansvara för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. I nästa led sker utalarmering av ambulanser och rädd- ningstjänstresurser enligt särskilda avtal med landsting och kommuner. Till detta kommer andra tjänster med anknytning till kärnverk- samheten som riktar sig till såväl offentlig som privat sektor. Rollen i samhällets krisbe- redskap betonas allt starkare, bl.a. i samband med samhällets nya radiosystem Rakel nu successivt införs. I SOS Alarm koncernen finns två rörelsedrivande dotterbolag, YouCall Sverige AB och Rescue Electronic AB. YouCall Sverige AB producerar och säljer tele- kommunikations- och telefontjänster och Rescue Electronic AB levererar utrustning för larmmottagning.

VERKSAMHET

SOS Alarm tar emot, analyserar och förmedlar larmsamtal via 18 SOS-centraler i Sverige. Företagets verksamhet rörande nödnumret 112 regleras i ett avtal med staten. Under 2009 tog SOS Alarm emot cirka 20 miljoner anrop varav 3,5 (3,6) miljoner nödsamtal. Nödnumret 112, räddnings- och vårdtjänster står för cirka två tredjedelar av omsättningen och säkerhets- och jourteletjänster för cirka en tredjedel. Åt kommuner och landsting sva- rar SOS Alarm exempelvis för dirigering och prioritering av ambulanser samt rådgivning i väntan på ambulans, förmedling av insatser från räddningstjänsten och trygghetsjour för äldre. Andra larmtjänster är brand- och in- brottslarm, personallarm samt utlarmning av krisgrupper m.m. (Krisjour).

EKONOMI

Koncernen ökade sin omsättning med 6 (5) procent till 808 (761) mnkr. SOS-centralerna ökade sin omsättning med 5 (5) procent från 737 till 774 mnkr. Callcenterverksamheten har bidragit med ett rörelseresultat om 7,4 (1,8) mnkr. Resultatet efter skatt ökade till 14,1 (11,1) mnkr. Förbättringen beror bl.a. på att kostnaderna för omställning till en ny teknisk plattform i SOS-centralerna har mins- kat. Samtidigt finns ett ökat behov av ytterli- gare investeringar som är motiverade av an- passningen till Rakel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Johnny Magnusson

VD: Johan Hedensiö

Ordf: Johnny Magnusson Led: Bo Anderson, Tommy Bernevång Forsberg, Göran Gunnarsson, Maria

,IPSTBOE *OHSJE -FOOFSXBME -PUUB .FMMTUSÚN &XB

Ställdal, Håkan Sörman (Lotta Mellström valdes och Hanna Lagercrantz avgick vid årsstämman 2010) Arb rep: Tommie Lundqvist, Rasmus Rasmussen

Arb suppl: Liselotte Bäckström, Margareta Lundén Re- visorer: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 45 (45) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

SOS Alarm ska enligt avtal med staten ha en genomsnittlig svarstid på 112-anrop på 8 sekunder. Företaget ska årligen avge en rap- port till Försvarsdepartementet om kvaliteten i 112-tjänsten. Företaget ska långsiktigt av- kasta 8 procent på eget kapital.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicyn är 5 procent på eget kapi- tal.

UTVÄRDERING

Den genomsnittliga svarstiden 2009 var 6,8 sekunder, vilket innebar att målet på 8 sek- under hölls. Införandet av ny tekniskt platt- form har under föregående år ökat svarstiden tillfälligt. I takt med att såväl organisation som teknik trimmats in har medelsvarstiden kunnat pressas ner väsentligt under den tidi- gare nivån. SOS-centralernas utökade möjlig- heter till samverkan i den nya tekninken inne- bär också att företagets redundans och möj- ligheter att hantera stora olyckor och kriser ökat väsentligt. För andra aspekter på hur av- talet om 112-tjänsten har uppfyllts hänvisas till separat rapport. Avkastning på eget kapi- tal var 8 (7) procent vilket innebär att det av ägarna uppsatta ekonomiska målet har upp- nåtts.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	808	761
Övriga intäkter	3	4
Kostnader	-792	-751
Rörelseresultat	19	13
Finansiella intäkter	4	7
Finansiella kostnader	-1	-1
Resultat före skatt	22	19
Skatt	-6	-8
Nettoresultat	16	12
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	12	11
Minoritetsintressen	2	1
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	1	0
Ej räntebärande anläggningstillgångar	233	213
Ej räntebärande omsättningstillgångar	241	228
Räntebärande omsättningstillgångar	45	56
Totala tillgångar	520	497
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	168	162
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	6	4
Summa eget kapital	174	166
Ej räntebärande avsättningar	32	30
Räntebärande långfristiga skulder	0	4
Ej räntebärande kortfristiga skulder	314	297
Totala skulder och eget kapital	520	497

KASSAFLÖDE, mnkr					2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet						76	73
Kassaflöde från investeringsverksamhet						-75	-39
Kassaflöde från finansieringsverksamhet						-13	-12
NYCKELTAL					2009		2008
Re (genomsnitt), %						8	7
Rt (genomsnitt), %						4,4	3,9
Rsyss (genomsnitt), %						13	11
Soliditet, %						33	33
Genomsnittlig svarstid, sekunder						6,4	8,3
ÖVRIGT, mnkr					2009		2008
Utdelning						8	8
Bruttoinvesteringar						75	39
Av- och nedskrivningar						54	58
Antal anställda i medeltal						874	821
Sjukfrånvaro, %						3,1	4,4
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
8						Mål
						Mål
6						Utfall
4
2
0	2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %					Män	Kvinnor
	Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
38		62	69	31	56		44
Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja
STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 50%

Sveriges Kommuner och Landsting,

SKL 50%

80 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TQFDJBMGBTUJHIFUFS TF t PSH OS t SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AKTIEBOLAG

Specialfastigheter bildades år 1997. Bakgrunden till bildandet av Specialfastigheter var att skilja den statliga fastighetsförvaltningen från brukandet av lokaler och mark. Dessutom skulle en rättvisande bild ges av mark- och lokalkostnaderna i statsbudgeten, både när det gäller fastighetsförvaltningens resultat- och balansräkningar och de brukande myn- digheternas eller uppdragsgivarnas kostnader. Fastighetsförvaltningen skulle vidare bedrivas med ett mark- nadsmässigt avkastningskrav.

VERKSAMHET

Specialfastigheter äger genom sina dotterbo- lag fastigheter byggda för speciella ändamål, till exempel kriminalvårdsfastigheter, polis- fastigheter och ungdomsvårdshem. Fastighe- terna är anpassade till hyresgästen och ska långsiktigt stötta hyresgästernas verksamhet. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. De tre största hyresgästerna är Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Statens Institutionssty- relse. En stor utmaning inför kommande år är att klara kapacitetsutbyggnaden för bolagets största kunder, främst Kriminalvården.

EKONOMI

Specialfastigheters nettoomsättning ökade till 1487 (1280) mnkr. Ökningen förklaras hu- vudsakligen av tillkommande hyra för avsluta- de projekt samt förvärvet av fastigheten Tre Vapen 4 i Stockholm. Driftöverskottet förbätt- rades med 173 mnkr till 1141(968) mnkr. Årets resultat ökade till 300 (-117) mnkr. Ök- ningen beror på ökade intäkter samt lägre orealiserade värdeförändringen på förvalt- ningsfastigheter, -439 (-978) mnkr. Bruttoin- vesteringarna i anläggningstillgångar uppgick under året till 2544 (2352) mnkr.

MÅL

Specialfastigheter sätter upp mål utifrån fyra perspektiv; Kund, Medarbetare, Process och Samhälle/ägare. Kundperspektivet mäts ge- nom NKI (Nöjd kund index) där bolaget för 2009 har ett mål på 78. Medarbetarperspek- tivet mäts genom medarbetarenkäter (NMI) där målet uppgår till 4,2. Processperspektivet mäts genom direktavkastningsmålet som 2009 uppgår 8,1 procent. Ägarperspektivet mäts genom avkastning på genomsnittligt

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Sven Landelius

VD: Peter Karlström

Ordf: Sven Landelius Led: Christel Armstrong-Darvik, Jan Berg, Marianne Förander, Nina Linander, Per Hå- kan Westin, Carina Wång Arb rep: Lena Nibell Reviso- rer: Peter Gustafsson, Deloitte AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 90 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

eget kapital, som över en konjunkturcykel ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter. Bolagets soliditet bör uppgå till mellan 25–35 procent. Speci- alfastigheter har dessutom ett antal miljömål, varav minskad energiförbrukning är priorite- rat.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelning bör vara 50 procent av årets resultat efter skatt, efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Vid beslut om utdelning tas hänsyn till koncernens ekonomiska ställning.

UTVÄRDERING

Direktavkastningen år 2009 var 8,0 (8,0) procent och avkastningen på eget kapital 6,5 (-2,3) procent. För 2009 uppnåddes avkast- ningsmålet på eget kapital som utföll till 4,5 procent. Avkastningen på eget kapital ska dock utvärderas över en konjunkturcykel där Specialfastigheter även har överträffat målet. Soliditeten minskade till 29,7 (34,7) procent och är därmed inom målintervallet. För 2009 föreslås utdelningen uppgå till 310 (310) mnkr vilket är enligt policy. I bolagets senaste NKI uppnåddes resultatet 74 av maximalt 100. NMI gav 4,3 på en femgradig skala. Specialfastigheter har kontinuerligt minskat sin energiförbrukning.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Hyres- och förvaltningsintäkter	1 342	1174
Övriga intäkter	145	106
Driftskostnader	-346	-312
Driftöverskott	1 141	968
Övriga rörelsekostnader	-52	-42
Fastighetsförsäljningar	-1	29
Värdeförändringar	-439	-978
Rörelseresultat	649	-23
Finansnetto	-233	-257
Resultat före skatt	416	-280
Skatt	-116	163
Nettoresultat	300	-117
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	15 524	13466
Ej räntebärande omsättningstillgångar	495	325
Räntebärande omsättningstillgångar	63	17
Totala tillgångar	16 082	13808
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	4 772	4789
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	4 772	4789
Räntebärande långfristiga skulder	6 267	5812
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 618	1 590
Räntebärande kortfristiga skulder	2 751	1001
Ej räntebärande kortfristiga skulder	674	616
Totala skulder och eget kapital	16 082	13808
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	697	841
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-2 539	-2307
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	1 896	1471
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	6,5	neg
Rt (genomsnitt), %	4,9	0,8
Soliditet, %	29,7	34,7
Lokalarea, tkvm	1 101	1048
Marknadsvärde fastigheter, Mkr	15 242	12 530
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	310	310
Bruttoinvesteringar	2 544	2352
Av- och nedskrivningar	2	2
Antal anställda i medeltal	101	99
Sjukfrånvaro, %	2,0	2,2

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
12					Mål
10					Mål
10					Utfall
8					Utfall
8
6
4
2		neg.
0		neg.
0		2008	2009
2007		2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
83	17	91	9	43	57
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
		Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 81

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO t PSH OS t XXX TCP TF

Statens Bostadsomvandling AB Sbo bildades 2004 för att komplettera den verksamhet som bedrivs inom ramen för Statens bostadskreditnämd (BKN) med att bistå kommuner som har ett övermäktigt åtagande för boendet. Syftet med bolagets verksamhet är att ta hand om tomma bostäder i kommu- nala fastighetsbeståndet och på kom- mersiella villkor omvandla dem till an- nat ändamål.

VERKSAMHET

Bolaget ska praktiskt medverka till att bo- stadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning. Verksamheten inne- bär att bolaget av kommunen eller det kom- munala bostadsbolaget köper bostäder som står tomma för att sedan omvandla dem till annan verksamhet. De övertaliga lägenheter- na ska i första hand omvandlas för att tillgo- dose ett långsiktigt och efterfrågat behov på orten. När bostadsmarknaden är i balans ska fastigheterna säljas till kommunen eller an- nan lämplig ägare. I sista hand ska bostäder- na avvecklas genom miljömässig rivning. Sta- tens bostadsomvandling har under 2009 fått ett utvidgat uppdrag. Bolaget kan nu verka i svaga kommuner med vikande befolkningsun- derlag, även om kommunen inte har ett avtal med BKN. Detta innebär att 107 kommuner nu kan ta del av bolagets tjänster.

EKONOMI

Statens Bostadsomvandling har ökat hyresin- täkterna till 15,9 (15,1) mnkr. Uthyrnings- graden har samtidigt minskat till 85 (87) pro- cent. Rörelseresultat har minskat med 2 mnkr tillföljd av ökade nedskrivningar. Årets resultat uppgår till 4,5 (0,4) mnkr. Kassaflö- det har försämrats från 9,2 mnkr till -7,0 mnkr detta år främst beroende på ökade fast- ighetsinvesteringar 25,4 (16,3) mnkr. Fastig- hetsbeståndet har under året utökats med fastigheter i Bräcke, Filipstad, Hassela, Laxå, Sorsele, Söråker och Timrå om 10 302 m2. Totala fastighetsinnehavet omfattar i och med detta 33 849 m2 lägenhetsarea. Under året har bolaget genomfört sin första försäljning, i Åsarna har en fastighet sålts till Åsarna Fast- ighets AB. Fastigheten förvärvades 2004 och byggdes om till elevboende för elever vid skidgymnasiet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Rolf Åbjörnsson	VD: Ann Eriksson (fr.o.m.
	den 1 augusti 2010)

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Björn Sundström, Christina Rogestam, Andreas Giaever, Cathrine Holgersson (Ca- thrine Holgersson valdes och Ann Eriksson avgick vid årstämman 2010) Revisor: Lars Nordenö, Öhrlings Pri-

DFXBUFSIPVTF$PPQFST

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 68 (68) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 34 (34) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Statens Bostadsomvandling har ett särskilt samhällsuppdrag att stödja kommuner med övertalighet i bostadsbeståndet. Det ekono- miska målet för hela koncernen är att minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas. Det- ta mål bryts ner till styrning för alla fastig- hetsinvesteringar och mäts varje kvartal. Må- let för samhällsuppdraget mäts dels genom antal lägenheter som genom bolaget får ny användning. Samhällsnyttan mäts också ge- nom årliga enkäter till kommuner och hyres- gäster där målet är 80 procent nöjda samar- betspartners. Bolagets miljömål är att halvera energikostnaderna för de förvärvade fastighe- terna.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns inte då företaget sak- nar utdelningskrav.

UTVÄRDERING

Det ekonomiska målet tillgodoses. Balansräk- ningen för 2009 överstiger ursprungligt kapi- tal som tillförts bolaget. Sedan Statens Bo- stadsomvandling bildades 2004 har 293 tomma lägenheter undgått rivning.

Under året har 15 lägenheter försetts med hiss för att rörelsehindrade äldre skall kunna flytta dit. Uppföljningar som gjorts visar att hälften av de som flyttar in i dessa äldre an- passade bostäder flyttar från hus och därmed har insatsen bidragit till inflyttning genom ökad tillgång till hus till försäljning. Kommu- nen minskar samtidigt kostnaderna för bo- stadsanpassningar och kostnaderna för socia- la servicen kan hållas nere genom minskat re- sande.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009		2008
Nettoomsättning				16		15
Övriga intäkter				0		1
Kostnader				-25		-23
Rörelseresultat				-9		-7
Finansiella intäkter				17		11
Finansiella kostnader				0		0
Resultat före skatt				8		3
Skatt				-3		-3
Nettoresultat				5		0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				0		0
Minoritetsintressen				0		0
BALANSRÄKNING, mnkr				2009		2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				95		70
Ej räntebärande omsättningstillgångar				11		13
Räntebärande omsättningstillgångar				485		494
Totala tillgångar				591		577
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				555		550
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0		0
Summa eget kapital				555		550
Ej räntebärande kortfristiga skulder				36		27
Totala skulder och eget kapital				591		577
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				15		8
Kassaflöde från investeringsverksamhet				-22		1
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %				0,9		0,1
Rt (genomsnitt), %				1,4		0,6
Rsyss (genomsnitt), %				1,5		0,6
Soliditet, %				94,0		95,4
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Utdelning				0		0
Bruttoinvesteringar				25		16
Av- och nedskrivningar				6		1
Antal anställda i medeltal				6		6
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor


Anställda			Styrelse
57	43	60	40

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej
Redovisar enligt IFRS						Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

82 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TWFBTLPH TF t org nr 556558-0031 t SVEASKOG AB

Sveaskog har sitt ursprung i Domänverket som bolagiserades 1992. Sveaskog är i dag Sveriges största skogsägare och förvaltar 4,3 miljoner hektar mark. Skogen är viktig som rå- vara för skogsindustrin och skapar sys- selsättning och rekreationsmöjligheter. Verksamheten ska drivas på marknads- mässiga grunder.

VERKSAMHET

Sveaskog är Sveriges största skogsägare och förvaltar 3,3 miljoner hektar produktiv skogs- mark. Bolaget säljer framförallt timmer, mas- saved och biobänsle. Bolaget bedriver huvud- sakligen skogsbruk och prioriterar naturskydd på 20 procent av den produktiva skogsmar- ken. Sveaskog har beslutat bilda 36 st Eko- parker där bolaget bedriver ett skogsbruk där människan och naturen sätts i centrum. Bola- get säljer skogsmark till enskilda (Markförsälj- ningsprogrammet) för att bidra till tillköps- och omarronderingsmöjligheter, särskilt i glesbygd. Regeringen har i en proposition (2009/10:169) till riksdagen föreslagit att Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersätt- ningsmark ska upphöra och att bolaget över- för 100 000 hektar produktiv skogsmark till staten för att användas som ersättningsmark.

EKONOMI

Nettoomsättning för 2009 uppgick till 6 034 (7240) mnkr. Bolagets omsättning minskade med 17 procent som en följd av lägre efter- frågan och lägre priser. Rörelseresultatet före värdeförändring skog ökade dock till 1 192 (928) mnkr. Detta beror främst på minskade kostnader till följd av kostnadsbesparingar. Resultatandelen från Setra uppgick till -139 (-146) mnkr. Rörelseresultatet efter värdeför- ändringar i skogsinnehavet ökade till 2 915 (1 738) mnkr, där reavinster från markförsälj- ningen uppgick till 407 (330) mnkr och vär- dejustering av skogskapitalet, enligt IAS 41, med 1 723 mnkr.

MÅL

Sveaskogs skogsmark ska förvaltas på ett för- dömligt sätt, ur både produktions- och miljö- synvinkel. Avkastningsmålet på operativt ka- pital (rörelseresultat efter värdeförändringar) är minst 7 procent och avkastningen på eget kapital minst 6 procent. Bolagets räntetäck- ningsgrad ska långsiktigt uppgå till 2,0 men kan variera i intervallet 1,5–2,5 ggr. Skuld-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Göran Persson

VD: Gunnar Olofsson

Ordf: Göran Persson Led: Eva Färnstrand, Marianne Förander, Thomas Hahn, Carina Håkansson, Birgitta Johansson-Hedberg, Elisabeth Nilsson, Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Mats Ringesten (Marianne Föran- der, Carina Håkansson och Elisabeth Nilsson valdes och Patrik Jönsson och Christina Liffner avgick vid års- stämman 2010) Arb rep: Eva-Lisa Lindvall, Sture Persson Arb suppl: Per Eriksson, Kurt Larsson Reviso- rer: .JLBFM &SJLTTPO PDI .BSUJO +BOTTPO 1SJDFXBUFS- houseCoopers samt Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 145 (145) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

sättningsgraden bör ligga inom intervallet 0,3–0,7 ggr. Sveaskogs markförsäljningspro- gram har målet att på sikt avyttra 5–10 pro- cent av den egna skogsmarken (beräknat på innehavet 2002).

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 60 procent av resultatet efter skatt, ex- klusive ej kassaflödespåverkande värdeför- ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono- miska ställning i övrigt.

UTVÄRDERING

Under 2009 uppgick avkastningen på opera- tivt kapital till 12,3 procent och avkastningen på eget kapital till 11,3 procent, vilket upp- fyller de satta målen. Räntetäckningsgraden ökade till 2,8 (1,3) ggr vilket är över det satta målintervallet. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,34 (0,44) ggr, vilket är inom målinter- vallet. För verksamhetsåret 2009 har styrel- sen, enligt policy, föreslagit en utdelning på 487 mnkr. Bolaget gjorde 267 affärer under 2009 inom markförsäljningsprogrammet om- fattande 34979 ha mark. Sveaskog har nu totalt sålt 5,98 procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet. Regering- en har i en proposition (2009/10:169) före- slagit att försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade år 2002 avyttrats.

RESULTATRÄKNING, mnkr				2009			2008
Nettoomsättning				6 034			7240
övriga intäkter				16			21
Kostnader				-5 126			-6517
Reavisnter i fastighetsförsäljning				407			330
Värdeförändring skog				1 723			810
Resultat från andelar i intresseföretag				-139			-146
Rörelseresultat				2 915			1738
Finansnetto				-271			-458
Resultat före skatt				2 644			1280
Skatt				-720			90
Resultat från avvecklad verksamhet				0			0
Nettoresultat				1924			1370
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				1924			1370
BALANSRÄKNING, mnkr				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				31 063			29 667
Ej räntebärande omsättningstillgångar				2 660			2812
Räntebärande omsättningstillgångar				506			741
Totala tillgångar				34 229			33220
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart				17 898			16051
till aktieägare i moderbolaget
Summa eget kapital				17 898			16051
Räntebärande avsättningar				802			841
Ej räntebärande avsättningar				8 204			7947
Räntebärande långfristiga skulder				3 170			3599
Ej räntebärande långfristiga skulder				17			6
Räntebärande kortfristiga skulder				2 566			3340
Ej räntebärande kortfristiga skulder				1 572			1436
Totala skulder och eget kapital				34 229			33220
KASSAFLÖDE, mnkr				2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet				534			201
Kassaflöde från investeringsverksamhet				522			853
Kassaflöde från finansieringsverksamhet				-1 289			-500
NYCKELTAL				2009			2008
Re (genomsnitt), %				11,3			8,7
Rop (genomsnitt), %				12,3			7,5
Räntetäckningsgrad				2,8			1,3
Skuldsättningsgrad				0,34			0,44
Soliditet, %				52			48
Verkligt värde skog, Mkr				28 028			26803
ÖVRIGT, mnkr				2009			2008
Utdelning				487			89
Bruttoinvesteringar				458			172
Av- och nedskrivningar				77			72
Antal anställda i medeltal				958			1018
Sjukfrånvaro, %				2,4			2,9
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
12					Mål
10					Utfall
8
6
4
2
0
2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
81	19	50	50	50			50

Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja
RedovisarenligtIFRS							Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 83

Skr. 2009/10:140

Bilaga

47&/4," 3:.%",5*�-"(&5 t PSH OS t XXX TTD TF

Rymdbolaget bedriver rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svarar för driften av Esrange Space Center samt utövar annan med detta förenlig verk- samhet. Företaget arbetar med utveck- ling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. Bolaget bildades 1972.

VERKSAMHET

Rymdbolaget är en komplett svensk rymdin- dustri som utvecklar, sänder upp och handhar driften av rymdsystem. Rymdbolagets verk- samhet bedrivs genom fem operativa divisio- ner: Satellite Operations Division, Space Sys- tems Division, Sciences Service Division, Aerospace Services Division och Airborne Systems Division. Rymdbolaget äger också 100 procent av aktierna i Universal Space

/FUXPSL *OD 64/ -4& 4QBDF &OHJOFFSJOH

& Operations AG (LSE), ECAPS AB, SSC Chi- le SA och NanoSpace AB. USN tillhandahål- ler markstationstjänster för satelliter på fram- för allt den amerikanska marknaden. LSE till- handahåller konsulttjänster inom områdena satellitkontroll och satellitmarkstationer. ECAPS AB utvecklar och tillverkar miljövänli- ga framdrivningssystem i första hand avsedda för rymdtillämpningar. SSC Chile SA driver en satellitstation norr om Santiago. NanoSpace AB bedriver utveckling inom området mikro- elektromekaniska system för rymdtillämp- ningar. Under året har utvecklingen av satel- litsystemet Prisma fortsatt. Prisma ska de- monstrera möjligheten för satelliter att auto- nomt mötas i rymden, s.k. rendez vous. Om- bord på Prisma finns innovativa framdriv- ningssystem från ECAPS AB och NanoSpace AB. Prismasatelliterna beräknas sändas upp före sommaren 2010.

EKONOMI

Rymdbolagets nettoomsättning uppgick till 994 (669) mnkr, en ökning med 48,6 pro- cent från föregående år. Ökningen beror dels på oregelbundenhet i koncernens projektverk- samhet, dels på förvärven av SSC Chile och det amerikanska företaget USN. Årets resultat efter skatt uppgick till -23 (143) mnkr. Re- sultatet har påverkats av låg beläggning avse- ende utvecklingsarbete inom moderbolagets Space Systems Division. Resultatet har också belastats med avskrivningar på förvärvade i huvudsak immateriella tillgångar i SSC Chile och USN och av valutakursförluster. Av före-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Olof Rydh

VD: Lars Persson

Ordf: Olof Rydh Led: Carl-Johan Blomberg, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, Per-Erik Mohlin, Fredrik Wilhelmsson (Lars Leijonborg valdes vid årsstämman 2010) Arb rep: Maria Hjerpe, Britt-Marie Åslund Arb suppl: Christer Colliander, Len- nart Jonasson Revisorer: Stefan Holmström, KPMG AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

gående års resultat utgjordes knappt 140 mnkr av realisationsvinster. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till - 4,4 procent (30,6). Soliditeten uppgick till 47 (60) procent. Sty- relsen föreslår en utdelning på 50 kr per ak- tie, totalt 0,8 mnkr för år 2009.

MÅL

Rymdbolaget ska över en konjunkturcykel av- kasta 10 procent på eget kapital. Bolaget har också ett miljömål som riktar in sig på att be- gränsa utsläppet av koldioxid.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt av bolagsstämman beslutad utdel- ningspolicy ska Rymdbolaget långsiktigt dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rymdbolaget har 2009 inte uppnått sitt av- kastningsmål. Detta beror bland annat på att Rymdbolagets möjligheter att få offentligt fi- nansierade utvecklingsuppdrag i närtid mins- kat och att koncernen har en avsevärd oregel- bundenhet i sin projektverksamhet. Rymdbo- laget strävar efter att strategiskt utveckla af- färerna inom de verksamheter som genererar stabila kassaflöden. Vad gäller miljömålet av- seende koldioxidutsläpp så är det inte realis- tiskt att minska utsläppsmängderna från nu- varande nivå eftersom bolaget befinner sig i ett expansivt skede med ökad global verksam- het. Dock kommer Rymdbolaget att följa upp utvecklingen och ta fram åtgärder och aktivi- teter för att begränsa utsläppsmängderna.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	994	669
Övriga intäkter	25	13
Kostnader	-1005	-690
Resultat från andelar i intresseföretag	-9	-2
Rörelseresultat	5	-10
Finansiella intäkter	6	164
Finansiella kostnader	-25	-2
Resultat före skatt	-14	152
Skatt	-9	-9
Nettoresultat	-23	143
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-23	143
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	663	329
Räntebärande anläggningstillgångar	0	9
Ej räntebärande omsättningstillgångar	229	201
Räntebärande omsättningstillgångar	236	370
Totala tillgångar	1128	909
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	528	544
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	528	544

Ej räntebärande avsättningar					45	17
Räntebärande långfristiga skulder					259	57
Räntebärande kortfristiga skulder					15	19
Ej räntebärande kortfristiga skulder					281	272
Totala skulder och eget kapital				1128		909
KASSAFLÖDE, mnkr				2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					40	60
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-399	129
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					251	46
NYCKELTAL				2009		2008
Re (genomsnitt), %					neg.	30,6
Rt (genomsnitt), %					1	20,5
Rsyss (genomsnitt), %					1,4	30
Soliditet, %					46,8	59,8
ÖVRIGT, mnkr				2009		2008
Utdelning					1	0
Bruttoinvesteringar					393	116
Av- och nedskrivningar					70	37
Antal anställda i medeltal					643	555
Sjukfrånvaro, %					0,8	2,1
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
30					Mål
					Mål
20					Utfall
20
10
		Utfall
0		neg
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
77	23	75	25	67		33
Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Nej

Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 100%

84 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TLFQQTIZQPUFL TF t PSH OS t 47&/4," 4,&114):105&,4,"44"/

Svenska Skeppshypotekskassan bilda- des 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. För verksamheten i gäller lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Svenska Skeppshypotekskassan är inte ett aktie- bolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Regeringen utser styrelse och revisorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

VERKSAMHET

Svenska Skeppshypotekskassans uppgift är att medverka till föryngringen och modernise- ringen av den svenska handelsflottan. Svens- ka Skeppshypotekskassan finansierar rederi- verksamhet med svenskt ägande eller ut- ländskt ägande med betydande svenskt in- tresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. Verksamheten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På upp- drag av regeringen administrerar Svenska Skeppshypotekskassan också Rederinämn- dens angelägenheter.

EKONOMI

Resultat uppgick till 61 (85) mnkr. Räntenet- tot har minskat med cirka 22 mnkr jämfört med 2008. Förändringen i räntenettot beror på lägre svenskt ränteläge och lägre utlå- ningsvolym. Några kreditförluster har inte uppstått. Reservfonden uppgick till 1 459 mnkr. Svenska Skeppshypotekskassan har be- viljade men ej utbetalade lån på cirka 90 mnkr och låneutbetalningarna under 2009 uppgick till 87 mnkr. Vid utgången av 2009 var lånestocken 6915 (7 891) mnkr. Balans- omslutningen uppgick till 7698 mnkr.

MÅL

Syftet med verksamheten är att underlätta fi- nansieringen för rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse. Ägaren har inte ställt upp några ekonomiska mål. Lagen sti- pulerar dock att Svenska Skeppshypotekskas- sans behållna årsvinst ska avsättas till en re- servfond (eget kapital). Reservfonden ska an- vändas till att täcka eventuella förluster i rö- relsen. Svenska Skeppshypotekskassans sty- relse, som ansvarar för förvaltningen av verk- samheten, har beslutat om ekonomiska mål,

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Erling Gustafsson

VD: Lars Johanson

Ordf: Erling Gustafsson Vice ordf: Lars Höglund Led: Tomas Abrahamsson, Kristina Ekengren, Lars Höglund, Anders Källsson, Fredrik Lantz, Agneta Rodosi (Kristi- na Ekengren valdes och Hanna Lagercrantz avgick en- ligt beslut i maj 2010, Anders Källsson valdes som le- damot från att tidigare varit suppleant) Suppleant: Karin Barth, Håkan Larsson, Jan-Olof Selén (Håkan Larsson valdes som suppleant från att tidigare varit le- damot) Revisorer: Harald Jagner Deloitte, samt lek- NBOOBSFWJTPS &XB 8JEHSFO från Näringsdepartementet.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 48 (48) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

där kapitaltäckningsgraden ska vara lägst 12 procent och soliditeten lägst 10 procent. Där- till ska Svenska Skeppshypotekskassan verka för en god balans mellan konkurrenskraft och lönsamhet. Det viktigaste hållbarhetsmålet är att verka för förnyelse av den svenska han- delsflottan.

UTDELNINGSPOLICY

Svenska Skeppshypotekskassans vinst behålls i sin helhet i verksamheten i enlighet med la- gen (1980:1097) om Svenska Skeppshypo- tekskassan. Utdelningspolicy saknas och där- för lämnar ingen utdelning.

UTVÄRDERING

Svenska Skeppshypotekskassan bedöms på ett tillfredställande sätt uppfylla sitt uppdrag. Efterfrågan på nya fartyg har varit liten och fi- nansiering har varit svår att få. Svenska Skeppshypotekskassan har under dessa om- ständigheter erbjudit den svenska handels- flottan attraktiva finansieringslösningar. Svenska Skeppshypotekskassan har special- kunskaper inom sjöfart och har en hög servi- cenivå, vilken uppskattas av rederinäringen. Svenska Skeppshypotekskassan uppfyller väl de av styrelsen uppställda ekonomiska mål för verksamheten och hade under 2009 var- ken kreditförluster eller osäkra krediter. Soli- diteten uppgick till 19,0 procent. Avkastning- en på eget kapital uppgick till 4,3 procent. Den finansiella situationen är stark. Svenska Skeppshypotekskassan har också fortsatt sitt arbete att åstadkomma förnyelse av den svenska handelsflottan.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Ränteintäkter	185	339
Kostnader	-124	-254
Rörelseresultat	61	85
Resultat före skatt	61	85
Nettoresultat	61	85
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	61	85
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	7222	8494
Ej räntebärande omsättningstillgångar	24	53
Räntebärande omsättningstillgångar	452	97
Totala tillgångar	7698	8644
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	1459	1398
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1459	1398
Ej räntebärande avsättningar	10	11
Räntebärande långfristiga skulder	6215	7194
Ej räntebärande kortfristiga skulder	14	41
Totala skulder och eget kapital	7698	8644
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	62	95
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	294	-4
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	4,3	6,3
Rt (genomsnitt), %	0,7	1,1
Kapitalbas, Mkr	1459	1398
Soliditet, %	19,0	16,2
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0
Antal anställda i medeltal	8	8

UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr

8000					Utfall
					Utfall
6000
4000
2000
0		2007	2008	2009
2006		2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda			Styrelse
50	50	71		29
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
		Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 85

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SVENSKA-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG t PSH OS t XXX TWFEBC TF

SVEDAB:s uppgift är dels att genom sitt delägarskap i Öresundsbro- konsortiet, äga och förvalta den svens- ka 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron, dels att äga och förvalta de svenska landsanslutningarna till bron. Konsortiet äger den 16 km långa avgiftsfinansierade kust-till-kustförbin- delsen. Broförbindelsen omfattar både väg- och järnvägstrafik. Konsortiet ansvarar för finansiering, prissättning, drift- och underhåll, kundservice och marknadsföring av anläggningen.

VERKSAMHET

SVEDAB:s verksamhet är i allt väsentligt in- riktad på ekonomisk koncern- och bolagsför- valtning. SVEDAB ska genom sitt delägarskap i konsortiet aktivt verka för en affärsmässig och sund utveckling av Öresundsbron. SVE- DAB ska även se till att driften och underhål- let av de svenska landanslutningarna är kost- nadseffektiv och sker med samma krav på miljö och säkerhet som gäller för Sveriges in- frastruktur i övrigt. Aktierna i SVEDAB ägs av svenska staten och förvaltas av Näringsdepar- tement.

EKONOMI

Kostnaderna för byggnation och drift av Öresundsförbindelsen ska täckas av trafikant- avgifter. Konsortiet finansierar sin verksamhet genom lån på den öppna marknaden och SVEDAB genom lån i Riksgäldskontoret. Tra- fikutvecklingen över Öresundsbron har varit positiv fram till och med första halvåret 2008. Därefter skedde en nedgång på mark- naden, orsakad av den finansiella krisen och den därpå följande lågkonjunkturen. Trafiktill- växten har sedan dess varit stagnerande. Om- sättningen ökade trots detta med 11 procent men blev oförändrad efter eliminering av va- lutakurseffekter. Rörelseresultat förbättrades dock med 15 procent. Konsortiets skuld fort- satte att minska.

MÅL

Riksdagens fastlagda mål för SVEDAB är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbin- delsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv en till- fredsställande, säker och miljövänlig trans- port.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Karin Starrin

VD: Lars Christiansson

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell, Gunnar Björk, Hans Brändström, Gunnar Malm (Gunnar Malm valdes vid årsstämman 2010) Revisorer: Mats Åker-

MVOE ½ISMJOHT 1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST "# PDI $BSJO

Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 121 (121) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Ägaren har inte fastställt några krav på utdel- ning.

UTVÄRDERING

Öresundsbron bidrar fortsatt till att öka inte- grationen i Öresundsregionen. Utvecklingen av Öresundsbron har, trots den på senare tid stagnerande trafiken, överträffat de ursprung- liga kalkylerna. Antalet bilar per dygn under 2009 ökade med 1 procent och det totala an- talet resenärer med 2,5 procent. Konsortiets finansieringsmodell har visat sig vara förhål- landevis robust. Prognoserna visar att konsor- tiets lån beräknas vara återbetalda före 2035 och SVEDAB:s lån före 2040. Förbindelsen har inneburit en minskad miljöbelastning jämfört med den tidigare färjetrafiken.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	1033	930
Kostnader	-510	-477
Rörelseresultat	523	453
Finansiella intäkter	78	129
Finansiella kostnader	-698	-790
Värdeförändringar	-283	-611
Resultat före skatt	-903	-819
Skatt	99	174
Nettoresultat	-281	-645
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-281	-645
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	15256	16139
Räntebärande anläggningstillgångar	1881	1766
Ej räntebärande omsättningstillgångar	287	437
Räntebärande omsättningstillgångar	1564	2002
Totala tillgångar	18988	20344
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	-1382	-1202
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	-1382	-1202
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Räntebärande långfristiga skulder	17244	15851
Räntebärande kortfristiga skulder	2550	4952
Ej räntebärande kortfristiga skulder	576	743
Totala skulder och eget kapital	18988	20344
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	831	734
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-42	-31
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-1167	748
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	3,1	3,1
Rsyss (genomsnitt), %	3,9	4,0
Soliditet, %	neg	neg
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	92	98
Av- och nedskrivningar	295	270
Antal anställda i medeltal	92	91
Sjukfrånvaro, %	4,2	3,6

PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, Miljoner

20					Bil
					Bil
15					Tåg
10
5
0		2007	2008	2009
2006		2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor
Anställda			Styrelse
48	52	50		50
Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
		Statens ägarandel 100%

86 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TCBC TF t PSH OS t SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL)

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Räntenetto	1 519	1 141
Övriga rörelseintäkter	455	-14
Summa rörelseintäkter	1974	1 127
Summa kostnader före kreditförluster	-578	-520
Kreditförluster, netto	-107	-22
Rörelseresultat	1289	585
Skatt	-338	-161
Nettoresultat	951	424

SBAB är ett bankoberoende bolånefö- retag och ska med lönsamhet bidra till mångfald och konkurrens på markna- den för bolån och inlåning från allmän- heten. SBAB övertog 1985 uppgiften att finansiera statliga bostadslån som tidigare hade finansierats över stats- budgeten. Den konkurrensutsatta utlå- ningen startade 1991 då SBAB fick rätt att lämna bottenlån i konkurrens med andra bostadslångivare.

VERKSAMHET

SBAB:s affärsmodell bygger på distribution av bolån, sparande via Internet och telefon samt kreditgivning till företag. SBAB:s mark- nadsandel på den totala bolånemarknaden för 2009 ökade till 9,5 (8,6) procent.

Den 22 april 2009 beslöt riksdagen i enlig- het med regeringens förslag att SBAB utöver nuvarande verksamhet även får bedriva bank- rörelse och annan finansiell verksamhet och sådan verksamhet som har ett naturligt sam- band därmed i enlighet med lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörel- se samt fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. En utvidg- ning av verksamheten förutsätter att Finans- inspektionen beviljar nödvändiga tillstånd. Den 18 december 2009 lämnade SBAB in en ansökan till Finansinspektionen om tillstånd att bedriva bankrörelse. SBAB har under 2009 breddat verksamheten till att erbjuda inlåning till företag och bostadsrättsförening- ar.

EKONOMI

SBAB:s rörelseresultatet ökade jämfört med föregående år och uppgick till uppgick till

1 289 (585) mnkr. 2009 kännetecknades av god efterfrågan med hög tillväxt både avseen- de kreditvolym och marknadsandelar. Därtill har året karaktäriserats av ökad stabilitet på de globala penning- och kapitalmarknaderna. Omkostnaderna uppgick till 578 (520) mnkr. En stor del av kostnadsökningen är hänförlig till ökade personalkostnader. SBAB:s totala utlåning ökade med 23 procent till 226,0 (184,0) mdkr. Även SBAB:s inlåningsvolym ökade och uppgick till 4,7 (3,5) mdkr. Kapi- taltäckningsgraden var 9,2 (9,4) procent och primärkapitalrelationen 7,4 (7,6) procent. Av- kastning på eget kapital för innevarande år uppgick till 13,8 (6,7) procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Arne Liljedahl

VD: Eva Cederbalk

Ordf: Arne Liljedahl (Claes Kjellander avgick vid år- stämman 2010) Led: Lennart Francke, Jakob Grin- baum, Hanna Lagercrantz, Helena Levander, Karin Mo- berg, Lena Smeby-Udesen (Jakob Grinbaum och Hanna Lagercrantz valdes och Lars Linder Aronson och Michael Thorén avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Anna Christenson, Göran Thilén Revisorer: Ulf Wester-

CFSH ½ISMJOHT 1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST "#

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 174 tkr + 87 tkr i extraarvode (174 + 87) tkr. Arvode till stäm- movalda ledamöter 87 tkr + 43,5 tkr i extra arvode (87 + 43,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

SBAB:s ekonomiska mål är att avkastningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus fem procentenheter, över en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Den av ägaren fastställda principen om utdel- ning är att en tredjedel av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägaren.

UTVÄRDERING

SBAB:s avkastning uttryckt som ett genom- snitt under femårsperioden 2005-2009 upp- gick till 8,7 procent. För motsvarande period uppgick ägarens avkastningsmål till 8,4 pro- cent.

SBAB har under året som gått integrerat ”Corporate Responsibility” i företagets affärs- plan. En ny CR-strategi är fastställd i före- tagsledningen och en CR-policy är beslutad i styrelsen. Under 2009 har SBAB signerat FN:s Global Compact och dess 10 principer. En klimatredovisning är utförd enligt ”Green- house Gas Protocol” (GHG protokollet). SBAB:s fortsatta arbete med CR kommer att fokusera på kommunikation och utbildning inom organisationen samt kunddialogen.

BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Utlåningsportfölj	225 976	183 959
Övriga tillgångar	68 099	69 335
Totala tillgångar	294 075	253 294
Eget kapital och skulder
Emitterade värdepapper mm	249 095	198 643
Övriga skulder	34 052	44 553
Efterställda skulder	3 551	3 666
Eget kapital inkl. minoritetsintressen	7 377	6 432
Totala skulder och eget kapital	294 075	253 294

KASSAFLÖDE, mnkr					2009		2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					-6 487		853
Kassaflöde från investeringsverksamhet						-28	-19
Kassaflöde från finansieringsverksamhet						0	403
NYCKELTAL					2009		2008
Re (genomsnitt), %						13,8	6,7
Utlåning, Mkr					225 976		183 959
Primärkapitalrelation, %						7,4	7,6
Kapitaltäckningsgrad, %						9,2	9,4
Soliditet, %						2,5	2,5
ÖVRIGT, mnkr					2009		2008
Utdelning						0	0
Bruttoinvesteringar						28	19
Av- och nedskrivningar						28	32
Antal anställda i medeltal						396	365
Sjukfrånvaro, %						2,6	3,6
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10						Mål
8						Mål
8						Utfall
6
4
2
0	2007	2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %					Män	Kvinnor
Anställda			Ledningsgrupp			Styrelse
40		60	58	42	57		43
Etikpolicy							Ja
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja

Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 87

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SVEVIA AB (PUBL) t PSH OS t XXX TWFWJB TF

Svevia, som tidigare var en del av Vägverket, är sedan den 1 januari 2009 ett helägt statligt bolag som be- driver entreprenad-, service-, och uthyr- ningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg-, och anläggningsområdet. Svevias affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur.

VERKSAMHET

Tidigare Vägverket Produktion – numera Sve- via AB – bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Verksamheten har bedrivits i bolagsliknande form utan sub- ventioner och varit helt konkurrensutsatt se- dan 2001. Skälen till bolagiseringen var att öka förutsättningarna för konkurrensneutrali- tet och eliminera grunden för misstankar om korssubventioner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar.

Marknadstrenden visar ett stort utbud av offentliga infrastrukturprojekt, men ett svaga- re utbud av privata och kommunala projekt. Konkurrensen har stadigt ökat under året, med sjunkande priser och ett ökande antal anbudsgivare vid projektupphandlingar. An- läggningssegmentet har övertagit rollen som draglok för byggmarknaden och under 2010 förväntas anläggningsinvesteringarna att öka med tio procent, samtidigt som bostäders dramatiska fall bromsas upp med en prognos- tiserad nedgång med en procent för helåret 2010. Sammantaget innebär det att den tota- la byggmarknaden förväntas växa med tre procent under 2010. Marknaden för drift och underhåll bedöms som god under det kom- mande året, men trenden med ökande kon- kurrens kommer att fortsätta, sannolikt med fler aktörer än tidigare på såväl väg- som järn- vägssidan.

EKONOMI

Nettoomsättning för 2009 uppgick till 7 941 (7585) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 148 (82) mnkr inklusive bolagiseringskostna- der om 58 mnkr. Omsättningsökningen om 5 procent var framför allt hänförbar till Regio- nerna Väst och Nord, där några förlustprojekt, som tidigare tyngt hela regionernas rörelse- marginal, avslutats. Orderingången minskade med 17 procent och uppgick till 7 428 (8 979) mnkr och orderstocken minskade till 6 502 (7 015) mnkr vid årsskiftet. Den primära orsaken till minskningen var högre konkurrens

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Christina Rogestam VD: Per-Olof Wedin

Ordf: Christina Rogestam Led: Christer Bådholm, Pia Gideon, Patrik Jönsson, Ola Salmén, Åsa Söderström Jerring, Johan Trouvé (Åsa Söderström Jerring och Jo- han Trouvé Karl valdes och Karl Sverker Lerheden och Monica Lundberg avgick vid årstämman 2010) Arb rep: Martin Harr, Moody Israelsson Arb suppl: Christer Dahlberg, Jan Salkert Revisorer: Tommy Mårtensson, Deloitte samt Leif Lundin, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 200 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

främst avseende större anläggningsprojekt. Vid analys av orderingången måste hänsyn tas till den starka orderingången under slutet av 2008 då ett antal större anläggningsprojekt erhölls.

MÅL

Regeringens vision och målsättning är att bo- laget skall vara ett lönsamt och framgångsrikt anläggnings- och driftföretag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt. Svevia har sedan bolagsstämman i april 2010 det lång- siktiga avkastningsmålet 13 procent och soli- ditetsmålet 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara 50-75 procent av resultatet efter skatt. Vid förslag till utdelning skall hänsyn tas till bola- gets framtida kapitalbehov och eventuella in- vesterings- och förvärvsplaner. Utdelning är endast aktuellt om soliditetsmålet är uppnått.

UTVÄRDERING

Under 2009 uppgick avkastningen på eget kapital till drygt 9 procent inklusive bolagise- ringskostnader och knappt 13 procent juste- rat för bolagiseringskostnader. För jämförbar- het på längre sikt kommer även resultatet att behöva justeras positivt för avskrivningar av

HPPEXJMM TPN GÚSTWJOOFS J TBNCBOE NFE ÚWFS- gången till IFRS-redovisning. Bolaget anses därför ha uppfyllt avkastningsmålet. Solidite- ten uppgick till 32,5 procent, vilket är i linje med det satta målvärdet. För verksamhetsåret 2009 har styrelsen, enligt policy, föreslagit en utdelning på 59 mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009
Nettoomsättning					7 941
Kostnader för produktion					-7 291
Kostnader för försäljning och					-502
administration
Rörelseresultat					148
Finansnetto					18
Resultat före skatt					166
Skatt					-48
Nettoresultat					118
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					118
Minoritetsintressen					0
BALANSRÄKNING, mnkr					2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					1 002
Räntebärande anläggningstillgångar					445
Ej räntebärande omsättningstillgångar					1 976
Räntebärande omsättningstillgångar					630
Totala tillgångar					4 053
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					1 316
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					0
Summa eget kapital					1 316
Ej räntebärande avsättningar					264
Ej räntebärande kortfristiga skulder					2 163
Räntebärande kortfristiga skulder					310
Totala skulder och eget kapital					4 053
KASSAFLÖDE, mnkr					2009
Kassaflöde från löpande verksamhet					219
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-1 537
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					1 507
NYCKELTAL					2009
Re (genomsnitt), %					9,4
Rt (genomsnitt), %					8,4
Rsyss (genomsnitt), %					21,6
Soliditet, %					32,5
ÖVRIGT, mnkr					2009
Utdelning					59
Bruttoinvesteringar					1 546
Av- och nedskrivningar					143
Antal anställda imedeltal					2 811
Sjukfrånvaro, %					2,1
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
15					Mål
12					Utfall
9
6
3
0
0	2009	2010
	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
91	9	64	36	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdehetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Etikpolicy					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för					Ja
2009

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

88 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TXFEFTVSWFZ TF t PSH OS t SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

4XFEFTVSWFZ NBSLOBETGÚS PDI TÊMKFS svenskt kunnande inom lantmäteriom- rådet utomlands, med fokus på juri- diska och tekniska frågor angående fastighetssystem, geografisk informa- tion och fastighetsinformation. Denna kompetens hämtas främst från Lantmäteriet. Verksamheten sker ofta i form av institutionellt samarbete och tjänsteexport som bedrivs inom

4XFEFTVSWFZ ÊS FO EFM BW EFO TWFOTLB politiken för global utveckling.

VERKSAMHET

Bolagets uppgift är att globalt tillhandahålla kunnande och erfarenhet inom lantmäteriom- rådet, detta för att främja hållbar utveckling, minskad fattigdom och ekonomisk tillväxt.

Verksamheten omfattar frågor som rör grund- läggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system etc. för fastighetsbild- ning, fastighetsregistrering och inskrivning, värdering och geodetisk mätning, aktiviteter för att skapa en infrastruktur för samhällets informationsförsörjning av fastighets- och geografisk information samt olika former av samhällsplanering. Tjänster tillhandahålls på affärsmässiga villkor med finansiering direkt från kund alternativt genom bilaterala/multi- laterala organisationer.

EKONOMI

Den fakturerade försäljningen under 2009 uppgick till 58 (88) mnkr. Resultatet efter fi- nansiella poster uppgick till -3 (-8) mnkr, och rörelsemarginalen blev -4,1 (-9,4) procent. Det negativa resultatet beror delvis på att vik- tiga förutsättningar för bolagets verksamhet har förändrats, bl.a. har omläggningen av det svenska utvecklingssamarbetet försämrat marknaden för tjänsteexport för de svenska konsultföretagen. Den globala finanskrisen och den följande lågkonjunkturen har också påverkat verksamheten, detta då pågående samt planerade projekt ej kunnat slutföras el- ler genomföras som planerat.

MÅL

Den långsiktiga visionen för bolaget är att i samverkan med Lantmäteriet förbli en ledan- de, välkänd och välrenommerad leverantör av tjänster och produkter inom fastighetssystem och geografisk information, som med till- fredsställande lönsamhet utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom verksamhetsområ-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Anders Ågren

Tf VD: Annette Ljung

Ordf: Anders Ågren Led: Monica Lagerqvist Nilsson, Eva Gianko, Siv Hellén, Lars Jansson, Peter Ljung

Revisor: "OOJLB 8FEJO ½ISMJOHT 1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr Arvode till stämmovalda ledamöter 35 (35) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

det. Verksamhetens mål koncentreras även till insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling samt till att bidra till kvin- nors rättigheter och deras ekonomiska egen- makt bland annat genom att medverka till kvinnors rätt till mark. Bolagets målsättning för 2009 var att öka omsättningen till minst 90 mnkr. Rörelsemargnialen, dvs. rörelsere- sultatet efter avskrivningar i procent av om- sättningen bör senast 2011 uppgå till minst 5 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte någon fastställd utdelnings- policy då överskottet återinvesterats i bolaget i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- samhetens långsiktiga utveckling.

UTVÄRDERING

Under året har landfrågornas betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling fortsatt varit i fokus, vilket har medfört en fortsatt god efterfrågan. Däremot har rörelse- intäkterna och rörelseresultatet inte utveck- lats positivt. Verksamhetsinriktningen går allt- mer mot en marknad där projekten finansie- ras av kunderna själva eller av multilaterala utvecklingsorgan. Nationella reformprogram för att skapa hållbar ekonomisk utveckling, där landfrågorna är en viktig komponent ge- nomförs i många länder. Den effektiviseringen av lantmäteriverksamheten i utvecklingslän-

EFSOB TPN 4XFEFTVSWFZ NFEWFSLBS UJMM CJESBS i hög grad till en rättvis och global utveckling, fattigdomsbekämpning, att främja kvinnors rättigheter, ökad säkerhet samt till en bättre miljö.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	58	88
Kostnader	-61	-97
Rörelseresultat	-3	-9
Finansiella intäkter	0	1
Resultat före skatt	-3	-8
Skatt	0	0
Nettoresultat	-3	-8
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-3	-8
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2	3
Ej räntebärande omsättningstillgångar	47	42
Räntebärande omsättningstillgångar	15	18
Totala tillgångar	64	63
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	30	33
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	30	33
Obeskattade reserver	0	0
Räntebärande avsättningar	4	4
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	30	26
Totala skulder och eget kapital	64	63
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-4	-10
Kassaflöde från investeringsverksamhet	1	-1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL		2008
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	48,9	55,5

ÖVRIGT, mnkr					2009		2008
Utdelning						0	0
Antal anställda i medeltal						15	19
Sjukfrånvaro, %						1,5	0
OMSÄTTNING, mnkr
125						Mål
100						Mål
100						Utfall
75
50
25
0		2008	2009	2010
2007		2008	2009	2010
KÖNSFÖRDELNING, %					Män	Kvinnor
Anställda		Ledningsgrupp				Styrelse
53	47	75		25	50		50
Etikpolicy							Ja

Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 89

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SWEDFUND INTERNATIONAL AB t PSH OS t XXX TXFEGVOE TF

4XFEGVOE ÊS FUU BW TUBUFO IFMÊHU SJTL- kapitalbolag vars syfte är att bidra med kapital och kunnande för investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och vissa länder i Östeuropa. Investeringarna ska bidra till ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling i de länder där de görs och därigenom bidra till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och det svenska ut- vecklingssamarbetet.

VERKSAMHET

4XFEGVOE TLB UJMMTBNNBOT NFE TUSBUFHJTLB partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- sigt drivna företag genom riskkapitalsatsning- ar i form av aktier, lån och/eller garantier, pri- märt i samband med direktinvesteringar.

Investeringar kan ske i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar för utveck- lingsfinansiering samt i länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar. Fokus vad gäller utvecklingsländerna ska vara de fattigaste länderna. Engagemangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.

Under 2009 har 8 (13) nya aktieinveste- ringar samt 16 (12) tilläggsinvesteringar ge- nomförts. Bolaget har under året fattat 30 (31) beslut om investeringar till ett totalt be- lopp om 639 (1015) mnkr. Vid utgången av

WBS 4XFEGVOE WFSLTBN J MÊOEFS och hade 81 (71) kontrakterade engagemang.

EKONOMI

4XFEGVOET UPUBMB LBQJUBM VQQHJDL UJMM

2 674 (2 078) mnkr med en soliditet på

79,5 (78,1) procent. Under 2009 har bolaget tillförts ett kapitaltillskott på 600 mnkr. Hal-

WB EFUUB CFMPQQ TZGUBEF UJMM BUU TUÊSLB 4XFE- funds möjligheter att bidra till att mildra den finansiella krisens effekter i utvecklingslän- derna. Resultat efter finansnetto uppgick till -92,5 (107) mnkr och resultat efter boksluts- dispositioner och skatt uppgick till -3,3 (75,5) mnkr. Vinsten i bolag som bedriver riskkapitalverksamhet varierar kraftigt över

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars Gårdö

VD: Björn Blomberg

Ordf: Lars Gårdö Led: Claes Ekström, Stina Mossberg, Maria Norrfalk, Charlotte Petri Gornitzka, Elisabeth Westberg, Håkan Åkesson, Per Östensson (Charlotte Petri Gornitzka och Per Östensson valdes och Bo Gö- ransson avgick vid årstämman 2010) Revisorer: Sus-

TBOOF 4VOEWBMM ½ISMJOHT 1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST "#

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 108 (108) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 55 (55) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

åren beroende på uppnådda resultat vid avyttringar.

MÅL

4XFEGVOET TLB NFEWFSLB UJMM BUU OÌ NÌMFO GÚS

Sveriges politik för global utveckling (PGU) och det svenska utvecklingssamarbetet. Uti- från det överordnade utvecklingsmålet ska verksamheten bedrivas på ett affärsmässigt

TÊUU 4XFEGVOE TLB FGUFSTUSÊWB BUU EFO HF- nomsnittliga avkastningen på det egna kapi- talet före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget inte har några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

4XFEGVOE IBS CZHHU VQQ FO NPEFMM GÚS BOBMZT av investeringarnas utvecklingseffekter. Alla investeringsförslag granskas inför styrelsens beslut och en uppföljning av effekterna görs i samband med avyttringar. I hållbarhetsredo- visningen redogörs för arbetet, bl.a. framgår

BUU BOUBMFU EJSFLUB BSCFUTUJMMGÊMMFO J 4XFEGVOET direktinvesteringar uppgår till ca 22 900 (12 100).

Bolaget har den senaste sjuårsperioden väl uppfyllt avkastningsmålet med en genom- snittlig avkastning på 6,94 procent (genom- snittlig statsskuldsränta: 2,70 procent).

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	87	304
Övriga intäkter	10	4
Kostnader	-111	-168
Värdeförändringar	-108	-101
Rörelseresultat	-122	39
Finansiella intäkter	31	70
Finansiella kostnader	-1	-2
Resultat före skatt	-92	107
Bokslutsdispositioner	90	-1
Skatt	-1	-30
Nettoresultat	-3	76
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-3	76
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	47	93
Räntebärande omsättningstillgångar	3 334	2664
Totala tillgångar	3 383	2759
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	2 674	2078
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 674	2078
Obeskattade reserver	18	108
Räntebärande avsättningar	1	1
Räntebärande långfristiga skulder	428	394
Räntebärande kortfristiga skulder	171	111
Ej räntebärande kortfristiga skulder	91	67
Totala skulder och eget kapital	3 383	2759
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	-382	-157
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-118	-106
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	734	466
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt 7 år), %	6,94	8,86
Soliditet, %	79,5	78,1
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	118	106
Av- och nedskrivningar	118	123
Antal anställda i medeltal	35	30
Sjukfrånvaro, %	1,0	1,6

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, %

15		Mål
		Mål
10		Utfall
10
5
0	2008	2009
2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
57	43	50	50	57	43

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Nej
Redovisar enligt IFRS					Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

90 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX TXFSPBE TF t PSH OS t SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG

4XF3PBE ÊS FUU BW TUBUFO IFMÊHU CPMBH som förvaltas av Vägverket, numera Trafikverket, i enlighet med riksdagsbe- slut fattat 1982. Verksamheten genom- förs i nära intressegemenskap med Trafikverket. Resursbasen är främst den kunskap och erfarenhet som finns inom verket. Trafikverkets exportverksamhet bedrivs normalt i form av samarbete i projektform med motsvarande myndig-

IFUFS J VUMBOEFU 4XF3PBE WFSLTUÊMMFS och administrerar internationella sam- arbetsprojekt och bedriver den upp- handlade, kommersiella verksamheten i eget namn.

VERKSAMHET

4XF3PBE VUGÚS LPOTVMUUKÊOTUFS VUBOGÚS 4WFSJ- ge, främst till myndigheter och inom område- na väg och transport, trafiksäkerhet och insti- tutionsuppbyggnad. Tjänsterna tillhandahålls på kommersiella villkor med finansiering di- rekt från kund eller genom nationellt och multilateralt bistånd. Bolagets tjänster präg- las av hög kompetens, insikt om uppdragsgi- varens villkor och hög kvalitet i genomförande av uppdrag. Verksamhet har under året, förut- om Sverige, bedrivits i 16 länder fördelade på Europa (Albanien, Cypern, Danmark, Irland, Moldavien, Nederländerna och Norge), Afrika

&UJPQJFO -FTPUIP .BMBXJ PDI /BNJCJB

Mellanöstern (Förenade Arabemiraten och Iran), Asien (Georgien och Laos) samt Latin- amerika (Costa Rica). Dessutom administre- ras utlandspersonal för ett antal svenska myndigheters räkning.

EKONOMI

Faktureringen uppgick under 2009 till 45,4 (76,2) mnkr. Kostnaderna uppgick till 55,5 (72,4) mnkr och rörelseresultatet blev -10,1 (3,8) mnkr. Nettoresultatet, efter bokslutsdis- positioner och skatt, uppgick till -5,9 (3,9) mnkr. Rörelsemarginalen uppgick till -22 pro- cent. Uppdragens finansiärer är till stor del säkra finansiella institutioner och biståndsgi- vare med god betalningsförmåga. Detta med- för att projektriskerna är begränsade. Under

IBS 4XF3PBE EPDL UWJOHBUT HÚSB CFUZ- dande reserveringar för befarade kundförlus- ter avseende ett av projekten.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Ingemar Skogö

VD: Gunnar Tunkrans

Ordf: Ingemar Skogö Led: Christer Agerback, Sture Er- iksson, Christofer Gyllenstierna, Carina Lundberg Mar-

LPX )BOT 3JOH )BOT 3JOH WBMEFT WJE ÌSTUÊNNBO

2010) Arb rep: Klas-Ove Kindlund Arb suppl: Leif Jör- ud Revisor: Ove Olsson, BDO Stockholm AB

Inget arvode utgår till styrelsens ordföranden. Arvode till stämmovalda ledamöter 82 (82) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

4XF3PBE IBS FO OÊSB BOLOZUOJOH UJMM 5SB- fikverket, vars strategiska avsikt för export- verksamheten är att möjliggöra verkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig”. Detta görs ge- nom att svenskt väg- och trafikkunnande görs tillgängligt för omvärlden. Den internationella kompetensen i Trafikverket ska systematiskt utvecklas och underhållas så att de transport- politiska målen nås på ett effektivt sätt och Sveriges, verkets och övriga svenska aktörers intressen kan tillvaratas. De policydokument som Trafikverket fastställt och som i tillämp-

MJHB EFMBS HÊMMFS GÚS 4XF3PBE VUHÚS SÊUUFTOÚSF för verksamheten.

4XF3PBE IBS FO BGGÊSTFUJTL QPMJDZ PDI GÚS- säkrar sig om att inga kränkningar av mänsk- liga rättigheter sker inom det område företa- get har inflytande över. Trafikverket fastställer årligen resultatkrav för bolaget. För 2009 var målet att rörelsemarginalen skulle vara bättre än 2 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Under 2009 har Trafikverket fastställt en ny

VUEFMOJOHTQSJODJQ GÚS 4XF3PBE %FO HÊMMFS när soliditeten ligger i intervallet 60-80 pro- cent och innebär att 50 procent av årets re- sultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, ska delas ut.

UTVÄRDERING

2009 har bolaget inte nått upp till de upp- ställda målen för verksamheten. Det beror dels på minskad omsättning och dels på att bolaget gjort betydande reserveringar för be- farade kundförluster.

RESULTATRÄKNING, mnkr						2009			2008
Nettoomsättning						45			76
Kostnader						-55			-72
Rörelseresultat						-10			4
Finansiella intäkter						0			2
Finansiella kostnader						-1			0
Resultat före skatt						-11			6
Bokslutsdispositioner						4			0
Skatt						1			-2
Nettoresultat						-6			4
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget						-6			4
Minoritetsintressen						0			0
BALANSRÄKNING, mnkr						2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar						1			1
Ej räntebärande omsättningstillgångar						18			25
Räntebärande omsättningstillgångar						19			33
Totala tillgångar						38			58
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till						31			39
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital						0			0
Summa eget kapital						31			39
Obeskattade reserver						0			4
Ej räntebärande kortfristiga skulder						7			15
Totala skulder och eget kapital						38			58
KASSAFLÖDE, mnkr						2009			2008
Kassaflöde från löpande verksamhet						-10			-11
Kassaflöde från investeringsverksamhet						0			0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet						-2			0
NYCKELTAL						2009			2008
Re (genomsnitt), %							neg		10,7
Rt (genomsnitt), %							neg		9,5
Rsyss (genomsnitt), %							neg		13,1
Soliditet, %						80			72
ÖVRIGT, mnkr						2009			2008
Utdelning						0			2
Bruttoinvesteringar						0			0
Av- och nedskrivningar						0			0
Antal anställda i medeltal						31			53
Sjukfrånvaro, %						0,4			0,3
AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
12							Utfall
10
8
6
4
2					neg.
0					neg.
0
	2007		2008		2009
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor
KÖNSFÖRDELNING, %						Män		Kvinnor

Anställda				Styrelse
77		23	80		20

Etikpolicy									Ja
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem									Nej
Redovisar enligt IFRS									Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009									Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 91

Skr. 2009/10:140

Bilaga

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG t PSH OS t XXX TZTUFNCPMBHFU TF

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738) ensamt ska svara för de- taljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. Systembolagets verksamhet regleras i alkohollagen, i ett avtal mel- lan företaget och staten och i ett ägar- direktiv. 1997 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte strider mot EG-rätten.

VERKSAMHET

Huvuduppgiften för Systembolaget är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ten, vilket har ett socialpolitiskt syfte och be- gränsar tillgängligheten till alkohol. Begräns- ningen sker genom att har kontroll över bu- tiksetableringar och öppettider, ser till att al- koholdrycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anledning anta att per- sonen har för avsikt att langa vidare. System- bolaget ska vara ett modernt, effektivt detalj- handelsföretag som med ansvar säljer alko- holdrycker och förmedlar en god dryckeskul- tur. Under 2009 såldes 449 (417) miljoner liter alkoholdrycker, en ökning med 7,6 pro- cent. Försäljningsvolymen av vin ökade med 9,0 procent, starköl och sprit ökade med 6,9 respektive 5,4 procent. Försvagningen av den svenska kronan har ökat Systembolagets för- säljning. Svenskar åker i mindre utsträckning utomlands för att handla alkohol samtidigt som gränshandeln från våra nordiska grann- länder ökar. Den andel av alkoholen som kon- sumeras i Sverige och som är inköpt på Sys- tembolaget är nu den högsta sedan mätningar inleddes i mitten av 1990-talet.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade till 23 360

(21296) mnkr främst till följd av högre för- säljningsvolymer för vin och öl. Resultatet minskade till 467 (833) mnkr främst till följd av att i jämförelsesiffran från föregående år ingår en reavinst på 573 mnkr från försälj- ning av Systembolaget Fastigheter AB.

MÅL

Bolaget ska utveckla och tydliggöra det socia- la ansvaret att bidra till att alkoholens negati- va effekter minskas i en verksamhet som utmärks av god service och ekonomisk effek-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Cecilia Schelin	VD: Magdalena Gerger
Seidegård

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Vice ordf: Gert Karn- berger Led: Sven Andréasson, Lena Furmark Löfgren, Johan Gernandt, Carl B Hamilton, Annika Nilsson, Kerstin Wigzell Arb rep: Maj-Britt Eriksson, Anna Hol- gersson Arb suppl: Erik Bergström, Maria Åström Revi- sorer: Torsten Lyth, Ernst & Young samt Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (180) tkr och till vice ordförande 109 (109) tkr Arvode till stämmovalda ledamöter 87 (87). Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

tivitet. För att mäta hur väl bolaget axlar det sociala ansvaret så finns det bland annat mål för genomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet mäts i ett Nöjd-Kund-Index (NKI) där kunderna sätter betyg på bolaget, dess buti- ker och medarbetare. Allmänhetens förtroen- de för bolaget och dess detaljhandelsmonopol mäts i ett särskilt opinionsindex (OPI). De fi- nansiella målen består av soliditetsmål, rän- tabilitetsmål samt mål för handelsmarginal och effektivitet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- rande minst hälften av vinsten efter skatt, med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 procent. Om vinsten varaktigt överstiger rän- tabilitetsmålet bör detta på sikt komma kun- derna till godo genom anpassning av handels- marginalen.

UTVÄRDERING

Målet för ålderskontrollen 2009 uppfylldes med god marginal. NKI ökade till 78 procent, vilket är en procentenhet högre än målet. An- delen av befolkningen om har förtroende för och vill behålla detaljhandelsmonopolet upp- gick till 66 procent vilket är högre än målet på 64 procent och en väsentlig ökning jäm- fört med 49 procent då mätningarna inleddes 2001. Bolaget nådde 2009 samtliga finan- siella mål. Soliditeten uppgick till 37,5 (38,1) procent, räntabiliteten på eget kapital till 16,1 (11,01) procent, handelsmarginalen till 22,2 (22,6) procent och aktieutdelning fastställdes till 100 procent av årets resultat.

1) Exklusive reavinsten från fastighetsförsäljningen.

92 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	23 360	21296
Övriga intäkter	401	345
Kostnader	-23 367	-21506
Rörelseresultat	394	135
Finansiella intäkter	125	758
Finansiella kostnader	-52	-60
Resultat före skatt	467	833
Skatt	-122	-59
Nettoresultat	345	774
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	345	774
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 280	1230
Räntebärande anläggningstillgångar	1 783	1768
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 027	938
Räntebärande omsättningstillgångar	1 804	1501
Totala tillgångar	5 894	5437
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	2 213	2069
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 213	2069
Ej räntebärande avsättningar	204	207
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 477	3161
Totala skulder och eget kapital	5 894	5437
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	778	576
Kassaflöde från investeringsverksamhet	18	54
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-201	-868
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	16,1	36,6
Rt (genomsnitt), %	9,2	16,3
Rsyss (genomsnitt), %	24,2	42,2
Soliditet, %	37,5	38,1
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	345	774
Bruttoinvesteringar	291	406
Av- och nedskrivningar	239	226
Antal anställda i medeltal	3 219	3232
Sjukfrånvaro, %	5,1	5,9

GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %
100			Mål
80			Mål
80			Utfall
60
40
20
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
36	64	50	50	50	50

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX UFMJBTPOFSB TF t PSH OS t TELIASONERA AKTIEBOLAG

Telia bildades 1993 genom bolagise- ringen av Televerket. 2000 börsintrodu- cerades Telia, varvid statens ägande minskade till drygt 70 procent. Efter ett riksdagsbeslut, som tillåter reger- ingen att utan begränsningar förändra i ägandet, slogs Telia samman med fin- ska Sonera och TeliaSonera bildades. Under våren 2007 sålde svenska sta- ten cirka 8 procentenheter av sitt inne- hav och ägandet uppgår därefter till 37,3 procent.

Regeringen meddelade den 14 decem- ber 2006 att man avser avyttra svenska statens innehav i TeliaSonera.

VERKSAMHET

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med star- ka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien, Turkiet och Ryssland. TeliaSonera finns i 20 länder, intressebolag inkluderat. Verksamheten omfattar fast och mobil telefo- ni samt Internet- och datakommunikation. Vid årsskiftet hade koncernen 147,6 miljoner abonnemang, varav 48,5 miljoner finns i den konsoliderade verksamheten. TeliaSonera är indelad i en produktbaserad affärsorganisa- tion: Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt Övrig verksamhet.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade 5,4 procent till 109 161 (103585) mnkr. Nettoomsättning- en påverkades positivt av förvärv med 1,1 procent och valutakursförändringar med 4,6 procent. EBITDA före engångsposter ökade till 36 666 (32954) mnkr och marginalen var 33,6 (31,8) procent, delvis till följd av ef- fektiviseringsåtgärder i Sverige och Finland men också som en konsekvens av stärkt lön- samhet i Eurasien. Nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare minskade som en följd av lägre resultat från intressebolagen samt högre skattekostnader till 18 854 (19 011) mnkr. CAPEX minskade i absoluta tal till 14 007 (15 795) mnkr och i relation till nettoomsättningen till 12,8 (15,2) procent. Det fria kassaflödet förbättrades till 17 024 (11 328) mnkr, huvudsakligen till följd av stärkt EBITDA och högre utdelningar från in- tressebolagen, 2 153 (1 410) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Anders Narvinger

VD: Lars Nyberg

Ordf: Anders Narvinger (Tom von Weymarn avgick vid årstämman 2010) Led: Maija-Liisa Friman, Ingrid Jo- nasson Blank, Conny Karlsson, Timo Peltola, Lars Ren- ström, Jon Risfelt, Per-Arne Sandström (Ingrid Jonas- son Blank, Anders Narvinger och Per-Arne Sandström

WBMEFT PDI -BST ( /PSETUSÚN PDI $BSPMJOF 4VOEFXBMM avgick vid årsstämma 2010) Arb rep: Magnus Bratt- ström, Stefan Carlsson, Agneta Ahlström Revisorer:

(ÚSBO 5JETUSÚN 1SJDFXBUFSIPVTF$PPQFST "#

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1000 (1 000) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 425 (425) tkr.

MÅL

TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål för 2009 i form av framtidsutsikter: Nettoom- sättningen i lokala valutor och exklusive för- värv förväntas att vara på ungefär samma nivå 2010 som 2009. TeliaSonera kommer att fortsätta att investera i framtida tillväxt och kvalitet i nät och tjänster, fastän strävan är att hålla den påverkbara kostnadsmassan för 2010 oförändrad jämfört med 2009 års 33,6 mdkr i lokala valutor och exklusive förvärv. Ambitionen för 2010 är att bibehålla 2009 års EBITDA-marginalnivå, före engångsposter. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli något under 15 procent 2010.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy för 2009 var att ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av netto- resultatet hänförligt till moderbolagets aktieä- gare. Från 2010 har utdelningsmålet höjts till minst 50 procent av resultatet.

UTVÄRDERING

Nettoomsättningen förväntades vara omkring oförändrad relativt nettoomsättningen för 2008, utfallet var en ökning om 5,4 procent. Den påverkbara kostnadsmassan för 2009 förväntades bli 33,8 mdkr, utfallet var 33,6 miljarder kronor. EBITDA-marginalen förvän- tades bli oförändrat cirka 31,8 procent, utfal- let var 33,6 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009				2008
Nettoomsättning					109 161				103585
Övriga intäkter					1 106				755
Kostnader					-87 958 -84 788
Resultat från andelar i intresseföretag					8 015				9096
Rörelseresultat					30 324				28648
Finansiella intäkter					481				1445
Finansiella kostnader					-3 191				-3682
Resultat före skatt					27 614				26411
Skatt					-6 334				-4969
Nettoresultat					21 280				21442
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					18 854				19011
Minoritetsintressen					2 426				2431
BALANSRÄKNING, mnkr					2009				2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					217 180				217982
Räntebärande anläggningstillgångar					5 130				7197
Ej räntebärande omsättningstillgångar					23 146				25134
Räntebärande omsättningstillgångar					24 214				13973
Totala tillgångar					269 670				264286
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					135 372				130387
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					7 127				11061
Summa eget kapital					142 499				141448
Räntebärande avsättningar					680				22
Ej räntebärande avsättningar					24 945				24572
Räntebärande långfristiga skulder					63 664				54178
Ej räntebärande långfristiga skulder					1 589				2565
Räntebärande kortfristiga skulder					8 169				11621
Ej räntebärande kortfristiga skulder					28 124				29880
Totala skulder och eget kapital					269 670				264286
KASSAFLÖDE, mnkr					2009				2008
Kassaflöde från löpande verksamhet					30 991				27086
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-17 627				-19634
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					-2 568				-4359
NYCKELTAL					2009				2008
Re (genomsnitt), %					15,2				17,2
Rsyss (genomsnitt), %					13,5				14,7
Soliditet, %					52,8				53,5
ÖVRIGT, mnkr					2009				2008
Utdelning					10 104				8083
Bruttoinvesteringar					16 849				24855
Av- och nedskrivningar					12 932				12106
Antal anställda i medeltal					28 815				30037
Sjukfrånvaro, %					1,7				2,1
KURSUTVECKLING 2008
120
						TeliaSonera
100

						OMX

80						Stockholm PI
60						index=100

40
	2009-01-02		2009-12-30
KÖNSFÖRDELNING, %					Män			Kvinnor


Anställda			Ledningsgrupp				Styrelse
54		46	70	30	75				25

Etikpolicy									Ja
Jämställdhetspolicy									Ja
Miljöpolicy									Ja
Miljöledningssystem									Ja
Redovisar enligt IFRS									Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009									Ja

STATENS ÄGARANDEL PER 2009-12-31, %

Statens ägarandel 37,3%

Finska staten 13,7%

Swedbank Robur-fonder 3,5%

Alecta 2,5%

Övriga ägare 43%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 93

Skr. 2009/10:140

Bilaga

TERACOM AB t PSH OS t XXX UFSBDPN TF

Teracom, som tidigare var en del av Televerket, är sedan 1992 en fristå- ende nätoperatör som distribuerar ra- dio- och tv-program och telekomtjäns- ter till hushåll och företag. Bolaget har en god räckvidd i Sverige. Teracom har sedan dess utvecklats till ett nät- och betaloperatörsbolag med ett tillväxt fokus.

VERKSAMHET

Teracom distribuerar radio och tv till hushåll i hela Sverige via en rikstäckande infrastruktur och serviceorganisation. Kunderna är public servicebolag och kommersiella bolag. Dessut- om hyr flera mobiloperatörer plats i företagets infrastruktur. Det helägda dotterbolaget Boxer TV-Access AB tillhandahåller betal-TV till drygt 660000 hushåll i Sverige. Under 2009 förvär- vade Teracom majoriteten i betal-tv-verksam- heten Digi TV Plus Oy i Finland samt lansera- de en betal-tv-operatör i Danmark. Segmentet Bredband avyttrades i september 2009.

EKONOMI

Koncernens omsättning ökade under året med 14 procent till 3 408 (2 991) mnkr, ök- ningen beror primärt på förvärvet av finska Plus-tv. Rörelsemarginalen uppgick till 15 (18) procent och avkastningen på eget kapi- tal uppgick till 16 (26) procent. Segmentet Betal-tv stod för 71 procent av verksamhe- tens externa intäkter. Rörelseresultatet upp- gick till 496 (635) mnkr och årets resultat efter skatt var 269 (460) mnkr. Teracom gjor- de under 2009 investeringar i anläggningstill- gångar för 547 (1 210) mnkr inklusive före- tagsförvärv. Kassaflöde före finansieringsverk- samheten uppgick till 260 (581) mnkr. Kon- cernen ökade den externa långfristiga upplå- ningen med 476 mnkr under 2009. Balans- omslutningen ökade med 425 mnkr under år 2009 och uppgick till 4 190 (3 765) mnkr.

MÅL

Målet för koncernens soliditet är 30 procent. Avkastningen på eget kapital, beräknat som resultat efter schablonskatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital, ska lång- siktigt uppgå till 17 procent på eget kapital.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Åsa Sundberg

VD: Crister Fritzson

Ordf: Åsa Sundberg Led: Kristina Axberg Bohman, Ma- ria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Tobias Henmark, Urban Lindskog Arb rep: John-Olof Blom- kvist, Claes-Göran Persson Arb suppl: Stig-Arne Celin, Stefan-Thylander Revisorer: 4UFO )ÌLBOTTPO 1SJDFXB- terhouseCoopers

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Dessa mål speglar den tillväxtplan som bola- get antagit samt bolagets specifika förutsätt- ningar. Hållbarhetsmålen består i att ytterli- gare utveckla hållbarhetsredovisning bl.a. vad gäller att genomföra en leverantörsbedömning (70 procent av leverantörerna). Att bygga ut miljöredovisningen för att inkludera avfallsre- dovisning och bättre kvantifierade mått som mäter energiförbrukningen som tar hänsyn till bolagets tillväxt. När det gäller den sociala redovisningen är målet för nöjdmedarbetar in- dex 73 (73) samt vad gäller nöjdkundindex 69 (60).

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningsandelen ska uppgå till 40–60 pro- cent av nettoresultatet.

UTVÄRDERING

Soliditeten uppgick till 40 (44) procent och avkastningen på eget kapital uppgick till 16 (24) procent. Styrelsen föreslår en utdelning på 110 (150) mnkr mot bakgrund av antagen tillväxtstrategi. Bolagets avkastningen har över en period med god marginal överstigit uppsatta mål. Årets avkastning understeg dock långsiktigt mål.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	3 402	2 976
Övriga intäkter	15	31
Kostnader	-2921	-2372
Rörelseresultat	496	635
Finansiella intäkter	16	31
Finansiella kostnader	-29	-44
Resultat före skatt	483	622
Skatt	-214	-162
Årets resultat från avvecklad verksamhet	-78	-39
Nettoresultat	191	421
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	191	330
Minoritetsintressen	0	91
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	3 187	3074
Ej räntebärande omsättningstillgångar	921	619
Räntebärande omsättningstillgångar	82	72
Totala tillgångar	4 190	3765
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	1 685	1666
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 685	1666
Räntebärande avsättningar	3	10
Ej räntebärande avsättningar	446	407
Räntebärande långfristiga skulder	780	302
Ej räntebärande långfristiga skulder	65	467
Räntebärande kortfristiga skulder	1	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 210	910
Totala skulder och eget kapital	4 190	3765
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	286	618
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-519 -1200
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	293	-180
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	16	26
Rt (genomsnitt), %	12	17
Rsyss (genomsnitt), %	25	36
Soliditet, %	40	44
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	110	150
Bruttoinvesteringar	488	1242
Av- och nedskrivningar	281	277
Antal anställda i medeltal	638	669
Sjukfrånvaro, %	2,0	2,5

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
30			Mål
25			Mål
25			Utfall
20			Utfall
20
15
10
5
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
74	26	77	33	43	57

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

94 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX WJTJUTXFEFO TF t PSH OS t 7 4 7*4*5 48&%&/ "#

7JTJU4XFEFO BOTWBSBS GÚS NBSLOBETGÚ- ringen av Sverige som turistland utom- lands och har även ett ansvar för varu- märket Sverige och ”Sverigebilden”.

Turistnäringen har en samhällsekono- misk och tillväxtpolitiskbetydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder. Turistnäringen har, med få undantag, ett stöd från det offentliga genom nationella turistorganisationer.

7JTJU4XFEFO ÊHT UJMM MJLB EFMBS BW TUBUFO och Svensk Turism AB.

VERKSAMHET

7JTJU4XFEFO IBS TPN IVWVETBLMJH VQQHJGU BUU utomlands svara för den övergripande mark- nadsföringen av Sverige som resedestination. Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke medan näringen fi- nansierar riktade aktiviteter och produktmark- nadsföring i anslutning till bolagets verksam- het. Huvudkontoret är placerat i Stockholm. Bolaget arbetar med målgruppsinritad mark- nadsföring på följande marknader: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Ne- derländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Stor- britannien, Tyskland och USA. I Japan och Kina finns ett gemensamt skandinaviskt kon- tor, Scandinavian Tourist Board. En viktig del av marknadsföringen är, förutom de mer tra-

EJUJPOFMMB LBOBMFSOB XFCCQMBUTFO XXX WJTJU- TXFEFO DPN

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 196,7 (175,2) mnkr. Statens grundanslag uppgick till 110,1 mnkr.

MÅL

Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrens- kraftig turistnäring, som bidrar till hållbar till- växt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Bolaget ska medverka till att turismen ökar genom övergripande marknadsföring ut- omlands av Sverige som turistland och även genom riktade aktiviteter i form av produkt- marknadsföring.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Elizabeth Nyström

VD: Thomas Brühl

Ordf: Elizabeth Nyström Led: Peter Clason, Maria Dahl Torgerson, Elisabeth Haglund, Jan Kårström, Karin Mattsson Weijber, Gunilla Mitchell, Magnus Nilsson Suppl: Mats Svensson, Patric Sjöberg (Patric Sjöberg valdes och Tom Beyer avgick vid årsstämman 2010)

Revisor: #FOOZ 8JFXFH ,1.( "#

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

7JTJU4XFEFO IBS CFESJWJU WFSLTBNIFUFO FOMJHU den inriktning som ägarna fastställt. Verksam- hetsåret 2009 var ytterligare ett rekordår för svensk turistnäring. Antalet utländska gäst- nätter ökade med 3 procent. Värdet av svensk turismexport växer och exportvärdet, dvs. ut- ländska privat- och affärsresenärers konsum- tion i Sverige, hade under 2008 ett värde av 90,9 mdkr, vilket är en ökning med över 8 procent sedan 2007. I en internationell jäm- förelse från UNWTO ligger Sverige på 20:e plats bland världens länder vad gäller inkomst från turism och är nu det land i Norden med högst inkomster från turismen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	197	175
Kostnader	-195	-176
Rörelseresultat	2	-1
Resultat före skatt	1,5	0
Nettoresultat	2	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	2	0
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	3	5
Ej räntebärande omsättningstillgångar	27	33
Räntebärande omsättningstillgångar	34	25
Totala tillgångar	64	63
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	23	21
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	23	21
Ej räntebärande kortfristiga skulder	41	42
Totala skulder och eget kapital	64	63
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	9	-5
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-1	-1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	9,1	0
Rt (genomsnitt), %	3,6	0
Soliditet, %	35,7	33,4
ÖVRIGT, Mkr	2009	2008
Anslag från staten	112	100
Bruttoinvesteringar	1	0
Av- och nedskrivningar	1	1
Antal anställda i medeltal	66	60
Sjukfrånvaro, %	2,3	1,8

ANTALET UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, Miljoner

15							Utfall
12							Utfall
12
9
6
3
0	2005	2006	2007	2008	2009
KÖNSFÖRDELNING, %						Män	Kvinnor
Anställda			Ledningsgrupp				Styrelse
30		70	50		50	37	63

Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009		Ja
STATENS ÄGARANDEL, %
	Statens ägarandel 50%

	Svensk Turism AB 50%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 95

Skr. 2009/10:140

Bilaga

7"4"--&/ "# t PSH OS t XXX WBTBMMFO TF

Vasallen bildades 1997 för att i samar- bete med kommuner och lokalt nä- ringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastighe- ter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter. Under 2009 ut- vecklades uppdraget till att också om- fatta andra typer av fastigheter i syfte att öka Vasallens attraktivitet på mark- naden inför en framtida försäljning.

VERKSAMHET

Vasallen arbetar med utvecklingsprojekt på nio orter samt äger bostadsfastigheter på tre orter. I enlighet med tidigare riksdagsbeslut bör ägandet i Vasallen avvecklas. Regeringen har dock avvaktat att ta ytterligare steg i en försäljningsprocess. Den 20 maj 2009 beslu- tade riksdagen i enlighet med regeringens proposition med förslag om utvidgat uppdrag för Vasallen (prop. 2008/09:172). Det inne- bar att bolaget utöver tidigare verksamhet på kommersiella villkor även får möjlighet att ge- nomföra kompletterande förvärv, utveckla och förädla fastigheter som ägs av staten och fö- retag med statligt ägande, för att senare sälja fastigheterna. Om särskilda skäl föreligger, kan Vasallen få genomföra kompletterande förvärv även av andra aktörer. I propositionen föreslogs även att statens aktier i Kasernen Fastighetsaktiebolag skulle föras över till Vasallen och den 1 oktober 2009 överfördes Kasernen Fastighetsaktiebolag till Vasallen genom ett ovillkorat aktieägartillskott.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade under 2009 till 245 (236) mnkr varav hyresintäkterna utgjor- de 217 (181) mnkr. Bruttovinsten uppgick till 78 (29) mnkr och resultatet efter skatt till -26 (-115) mnkr. Anledningen till det förbätt- rade resultatet är framförallt att bruttovinsten ökat. Att resultatet efter skatt blev negativt beror till stor del på nedskrivningar av fastig- hetsvärden.

MÅL

Vasallens övergripande verksamhetsmål är att förädla fastighetsbeståndet så att fastigheter- na blir intressanta förvärvsobjekt på markna- den. Avkastning på eget kapital över en fem- årsperiod ska motsvara den femåriga statso- bligationsräntan plus 4 procent. Soliditeten ska vara minst 50 procent och räntetäck- ningsgraden överstiga 2. Varje dotterbolag ska

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Charlotte Axelsson

VD: Håkan Steinbüchel

Ordf: Charlotte Axelsson (Holger Wästlund avgick vid årstämman 2010) Led: Peter Almström, Biljana Bozic, Agneta Kores, Liia Nõu, Michael Thorén, Tomas Wern-

HSFO 1FUFS "MNTUSÚN WBMEFT PDI +FOT &OHXBMM BWHJDL vid årstämman 2010) Arb rep: Håkan Andershed, Charlotta Westerberg Revisor: Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgick till 130 (130) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Re- geringskansliet.

uppnå ett positivt driftnetto efter tre års verk- samhet. Vasallen har ett årsspecifikt mål gäl- lande nyuthyrning av lokalarea som för 2009 var 36 500 kvm. Vasallen mäter också nöjd- kundindex där målet är lägst index 80. Vasal- len har dessutom en rad olika specifika miljö- och hållbarhetsmål.

UTDELNINGSPOLICY

Vasallen ska ge en marknadsmässig utdelning till ägaren. Målet är att utdelningen ska upp- gå till 30–50 procent av resultatet efter skatt.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick i ge- nomsnitt mellan 2005–2009 till 3,4 procent. Detta är lägre än målet vilket beror på utfal- len 2008 och 2009 som var negativa, vilket till stor del berodde på nedskrivningar av fast- ighetsvärdena. Soliditeten sjönk under året, från 58 till 52 procent, beroende på den kraf- tigt ökade upplåningen i bolaget. Räntetäck- ningsgraden var 2,5 för 2009 och uppnådde därmed målet. 70 procent av Vasallens dot- terbolag klarade målet om positivt driftnetto. Under 2009 har hyreskontrakt tecknats avse- ende 41 000 kvm lokalarea. Nöjdkundindex uppgick till 87 (78) av maximalt 100. För 2009 föreslås ingen utdelning som en följd av det negativa resultatet. De flesta miljömål uppnåddes under 2009, t ex målet att utsläp- pen av CO2 årligen ska minska med 5 pro- cent. En minskad energiförbrukning är den mest prioriterade frågan i Vasallens hållbar- hetsarbete. Genom ett medvetet miljöarbete hos våra medarbetare har energianvändningen effektiviserats. Målet är att samtliga byggna- der 2012 ska ha en energiförbrukning som är lägre än 100 kWh/kvm köpt energi per år.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Hyresintäkter	217	181
Övriga Intäkter	28	55
Kostnader	-205	-252
Värdeförändring	-70	-112
Rörelseresultat	-30	-128
Finansnetto	-17	-13
Resultat före skatt	-47	-141
Skatt	21	26
Nettoresultat	-26	-115
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-26	-115
Minoritetsintressen	0	0
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2 242	1677
Ej räntebärande omsättningstillgångar	69	95
Räntebärande omsättningstillgångar	4	1
Totala tillgångar	2 315	1773
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	1 201	1021
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 201	1021
Ej räntebärande avsättningar	132	126
Räntebärande kortfristiga skulder	813	468
Ej räntebärande kortfristiga skulder	169	158
Totala skulder och eget kapital	2 315	1773
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	65	30
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-598	-391
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	536	336
NYCKELTAL	20099	2008
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Direktavkastning, %	4	1
Soliditet, %	52	58
Lokalarea, tkvm	591	567
Marknadsvärde, förvaltningsfastigheter	2 222	1657
Uthyrningsgrad, %	52	54
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	0	0
Bruttoinvesteringar	427	421
Antal anställda i medeltal	60	62
Sjukfrånvaro, %	4,0	3,2

AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %
15		Mål
		Mål
10		Utfall
10
5
0	neg	neg
0	2008	2009
2007	2008	2009

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
59	41	57	43	57	43

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

96 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX WBUUFOGBMM TF t PSH OS t 7"55&/'"-- AKTIEBOLAG

Vattenfall AB bildades 1992 efter riks- dagsbeslut 1991 med motiven att ef- fektivisera förvaltningen av statens ka- pital, möjliggöra konkurrens på samma villkor som konkurrenterna och ta vara på affärsmöjligheter utomlands. Riksdagen har beslutat att Vattenfall ska generera en marknadsmässig av- kastning genom att affärsmässigt be- driva energiverksamhet. Vattenfall ska vara ett av de bolag som leder utveck- lingen mot miljömässigt hållbar energi- produktion.

VERKSAMHET

Vattenfall producerar, distribuerar och säljer el och värme i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, Nederländerna och Belgien. Vattenfall är med en marknadsandel på cirka 5 procent den femte största elproducenten i Europa. Vattenfall är Västeuropas största vär- meproducent. Under 2009 genererade Vat- tenfall totalt 159 TWh el och 38 TWh värme. Cirka 75 procent av de anställda finns utan- för Norden och 65 procent av resultatet gene- reras utanför Norden.

EKONOMI

Rörelseresultatet (EBIT) exklusive jämförelse- störande poster ökade med 6,3 procent till 32,1 (30,2) mnkr. Resultatförbättringen be- ror till största delen på prissäkringar, vilka på- verkade rörelseresultatet positivt med cirka 10 mnkr. Rörelseresultatet har också påver- kats positivt av valutaeffekter på cirka 0,9 miljarder kronor till följd av den svagare svenska kronan. Årets resultat (efter skatt) minskade med 24,3 procent till 13,4 (17,8) mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av ned- skrivningar av danska värmetillgångar samt vindkrafttillgångar. Nettoskulden ökade med 89 mnkr till 155 (6,6) mnkr främst till följd av förvärvet den 1 juli 2009 av det neder- ländska energibolaget Nuon. Effekten på rö- relseresultatet av förvärvet var under året -0,7 mnkr, vari ingår av- och nedskrivningar på to- talt 2,1 mnkr.

MÅL

Avkastning på eget kapital ska långsiktigt vara 15 procent. Kassaflödesräntetäcknings- graden ska uppgå till 3,5–4,5 ggr. Rating ska vara inom ”single A”-kategorin.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Lars Westerberg

VD: Øystein Løseth

Ordf: Lars Westerberg Led: Eli Arnstad, Christer Båd- holm, Lone Foenss Schröder, Patrik Jönsson, Björn Sa-

WÏO $FDJMJB 7JFXFH 1BUSJL +ÚOTTPO WBMEFT PDI 7JDUPSJB

Aastrup avgick vid årsstämman 2010) Arb rep: Carl- Gustaf Angelin, Johnny Bernhardsson Arb suppl: Lars Carlsson, Lars-Göran Johansson, Per-Ove Lööv Reviso- rer: Hamish Mabon, Ernst & Young samt Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 580 (580) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 280 (280) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt uppgå till 40–60 procent av resultatet efter skatt. De årliga be- sluten om utdelning ska dock beakta genom- förandet av bolagets strategi, bolagets finan- siella ställning samt övriga ekonomiska mål.

UTVÄRDERING

Vattenfall når inte ägarens finansiella mål med avseende på avkastning på eget kapital. Utdelningen är enligt policy. Den finansiella situationen har försvagats under året efter förvärvet av Nuon, samtidigt som den tidigare oron på de finansiella marknaderna minskat. Osäkerheter om framtida prisläge, kreditra- ting, samt koncernens planerade investerings- program om 201 mnkr fram till år 2014 utgör finansiella utmaningar. Majoriteten av före- slagna, men ännu ej beslutade projekt, inom investeringsprogrammet är inom lågutsläp- pande energiproduktion. I början av januari 2010 erhöll Vattenfall tillsammans med Scot-

UJTI1PXFS 3FOFXBCMFT SÊUUJHIFUFSOB BUU VU- veckla en stor havsbaserad vindkraftpark ut- anför Englands östkust med potential att upp- nå en kapacitet på 7 200 MW, motsvarande el för mer än fyra miljoner hushåll årligen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2009	2008
Nettoomsättning	205 407	164549
Övriga intäkter	3 790	2357
Kostnader	-182569-138438
Resultat från andelar i intresseföretag	1 310	1427
Rörelseresultat	27 938	29895
Finansiella intäkter	2 814	3412
Finansiella kostnader	-13 018	-9809
Resultat före skatt	17 734	23498
Skatt	-4 286	-5735
Nettoresultat	13 448	17763
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	12 896	17095
Minoritetsintressen	552	668
BALANSRÄKNING, mnkr	2009	2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	375 543	271 298
Räntebärande anläggningstillgångar	41 961	46 614
Ej räntebärande omsättningstillgångar	127 683	87 679
Räntebärande omsättningstillgångar	56 940	40236
Totala tillgångar	602 127	445827
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till	135 620	129861
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital	6 784	11025
Summa eget kapital	142 404	140886
Räntebärande avsättningar	86 291	84 820
Ej räntebärande avsättningar	35 953	26107
Räntebärande långfristiga skulder	184 678	77 833
Ej räntebärande långfristiga skulder	7 480	3818
Räntebärande kortfristiga skulder	28 816	29514
Ej räntebärande kortfristiga skulder	116 505	82 849
Totala skulder och eget kapital	602 127	445827
KASSAFLÖDE, mnkr	2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet	46 246	36194
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-83 040	-41273
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	27 822	14294
NYCKELTAL	2009	2008
Re (genomsnitt), %	11,4	13,6
Soliditet, %	23,7	31,6
Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr	4,3	4,1
Avkastning på nettotillgångar, %	10,0	15,1
ÖVRIGT, mnkr	2009	2008
Utdelning	5 240	6900
Bruttoinvesteringar	102 989	42 296
Av- och nedskrivningar	23 839	16065
Antal anställda i medeltal	36 655	32 801
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,6

AVKASTNING PÅ SYNLIGT EGET KAPITAL, %
20			Mål
			Mål
15			Utfall
10
5
0	2008	2009	2010
2007	2008	2009	2010

KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
76	24	87	13	57	43

Etikpolicy					Ja
Jämställdhetspolicy					Ja
Miljöpolicy					Ja
Miljöledningssystem					Ja
Redovisar enligt IFRS					Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009					Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 97

Skr. 2009/10:140

Bilaga

VECTURA CONSULTING AB t PSH OS t XXX WFDUVSB TF

Vectura Consulting, som är en sam- manslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering, är sedan 1 ja- nuari 2009 ett helägt statligt bolag som bedriver konsultverksamhet hu- vudsakligen inom transportinfrastruk- tur. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grun- den för misstankar om korssubventio- nering samt öka produktiviteten på marknaden.

VERKSAMHET

Vectura Consulting är Sveriges ledande kon- sult inom transportinfrastruktur och finns re- presenterade på ett 40-tal orter i Sverige och har även verksamhet i Danmark och Norge.

Kärnverksamheten utgår från tjänsteområde- na utredning och analys, projektering, pro- jekt- och byggledning samt drift och under- håll. Vägverket och Banverket, numera Tra- fikverket, har varit bolagets dominerande kunder under det första året. En växande grupp kunder är kommuner, regioner och tra- fikhuvudmän.

EKONOMI

Eftersom detta är bolagets första verksam- hetsår saknas jämförelsesiffror för 2008. Net- toomsättningen 2009 uppgick till 1 083 mnkr med en debiteringsgrad på 72 procent. Det operativa resultatet (rörelseresultat före

PNTUÊMMOJOHTLPTUOBEFS PDI HPPEXJMMBWTLSJW- ningar) uppgick till 63 mnkr vilket motsvarar en marginal på 5,8 procent. Rörelseresultatet uppgick till 1 mnkr vilket motsvarar en margi- nal på 0,1 procent. Resultatet har påverkats av engångskostnader på 41 mnkr som är- kopplade till bildandet av bolaget, vilket är i nivå med vad som förväntades.

MÅL

På årsstämman 2010 antogs ekonomiska mål för bolaget. Övergripande mål är att uppnå god och uthållig lönsamhet minst i nivå med andra företag i branschen, huvudsakligen inom trafik- och transportområdet, samt att i alla avseenden agera affärsmässigt. Långsik- tigt ska avkastning på eget kapital uppgå till minst 15 procent och soliditeten till högst 50 procent. Vectura Consulting ska bli det mest framstående teknikkonsultföretaget inom hållbarhetsfrågor. Hälften av anbuden ska innehålla avsnitt kring hållbarhetslösningar

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Kajsa Lindståhl

VD: Jan Colliander

Ordf: Kajsa Lindståhl Led: Anders Bäck, Bengt Görans- son, Birgitta Johansson Hedberg, Bert-Ove Johansson, Lise Langseth, Lotta Mellström Arb rep: Lars Anders- son, Jan Bielak Arb suppl: Karin Danielsson Revisorer: Björn Ohlsson, Ernst & Young AB

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tsk Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

och hur de kan stärka kundens egna affärer. Hållbarhetsindex ska år 2009 uppgå till 7,0 av 10,0 i medarbetarenkäten för att öka till 8,0 år 2011.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till 50-70 pro- cent av årets resultat. Vid varje utdelningstill- fälle ska hänsyn tas till bolagets framtida ka- pitalbehov och eventuella investerings- och förvärvsplaner. Utdelningspolicyn antogs på årsstämman 2010.

UTVÄRDERING

Marknaden som helhet för teknikkonsulter försvagades under 2009, men marknaden inom transportinfrastruktur har dock varit fortsatt stark. Detta har medfört att flera ak- törer i konsultbranschen intresserat sig för transportinfrastrukturområdet med en hård- nande priskonkurrens som följd. Investeringar i transportinfrastruktur förväntas ligga på en hög nivå under en lång tid framöver, både i Sverige och internationellt. Vectura Consul- ting har under sitt första verksamhetsår upp- nått den omsättning som förväntades trots ökad konkurrens. Rörelseresultatet har belas- tats med höga omställningskostnader men slutar ändock positivt, vilket var ett av målen inför 2009. Bolaget redovisar dock en förlust efter skatt vilket medför att avkastningen på eget kapital är negativ. Ingen utdelning läm- nas för 2009. Soliditeten uppgick till 65,7 procent. Hållbarhetsindex i medarbetarenkä- ten uppgick till 6,1 för 2009. Bolagets främ- sta påverkan på miljön är att föreslå hållbara lösningar till kunder i samband med erhållna uppdrag. År 2010 ska bli ett hållbarhetsår för Vectura Consulting vilket kommer att genom- syra hela verksamheten.

RESULTATRÄKNING, mnkr					2009
Nettoomsättning					1 083
Kostnader					-1082
Rörelseresultat					1
Finansiella intäkter					1
Finansiella kostnader					-2
Resultat efter finansiella poster					0
Bokslutsdispositioner					-4
Resultat före skatt					-4
Skatt					0
Nettoresultat					-4
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget					-4
Minoritetsintressen					0
BALANSRÄKNING, mnkr					2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar					243
Räntebärande anläggningstillgångar					1
Ej räntebärande omsättningstillgångar					250
Räntebärande omsättningstillgångar					95
Totala tillgångar					589
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till					383
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital					0
Summa eget kapital					383
Obeskattade reserver					4
Räntebärande avsättningar					7
Ej räntebärande långfristiga skulder					2
Ej räntebärande kortfristiga skulder					193
Totala skulder och eget kapital					589
KASSAFLÖDE, mnkr					2009
Kassaflöde från löpande verksamhet					-6
Kassaflöde från investeringsverksamhet					-286
Kassaflöde från finansieringsverksamhet					387
NYCKELTAL					2009
Re (genomsnitt), %						neg
Rt (genomsnitt), %					0,7
Rsyss (genomsnitt), %					1,0
Soliditet, %					65,7
ÖVRIGT, mnkr					2009
Bruttoinvesteringar					286
Av- och nedskrivningar					45
Antal anställda i medeltal					1 013
Sjukfrånvaro, %					1,9
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
71	29	67	33	43	57

Etikpolicy						Ja
Jämställdhetspolicy						Ja
Miljöpolicy						Ja
Miljöledningssystem						Ja
Redovisar enligt IFRS						Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2008						Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

98 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

XXX WPLTFOBBTFO OP t org nr t 70,4&/¯4&/ " 4

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

VERKSAMHET

Voksenåsen är en hotell- och konferensverk- samhet och en mötesplats för kultur- och samhällsliv i Norge och Sverige. Programverk- samheten innehåller en stor variation på te- man inom områden som språk och kultur, ländernas gemensamma historia, dagsaktuel- la politiska och ekonomiska frågor, närings- livs, turism och regionalt samarbete samt Sverige och Norges internationella engage- mang. Aktiviteterna på Voksenåsen upptar även den mer långsiktiga utvecklingen i de svensk-norska relationerna. Ett flertal projekt riktar sig till ungdomar och studenter som till exempel SommerAkademiet i samarbete med högskolor i Oslo och Stockholm, Språk- og kulturkursene för lärar- och journaliststuden- ter samt Kulturkurser för utomnordiska yngre författare och andra konstnärer.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick under 2009 till 9,7 miljoner SEK. Från och med 2009 får Voksenåsen även bidrag från norska staten med 1,5 miljoner NOK. Verksamhetens totala omsättning uppgick till 45,4 miljoner NOK. Verksamheten gav under 2009 ett negativt resultat med -1,7 miljoner NOK.

MÅL

Målet är att Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Norge och Sve- rige. Programverksamheten ska främja sam- hörigheten mellan svenskar och norrmän, vär- na om yttrandefriheten och arbeta för respekt och tolerans i ett mångkulturellt samhället. Målet är vidare att erbjuda gästerna en boen- demiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Oslo-området samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen res- pekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2010/2011

Ordf: Eva Eriksson

VD: Karl Einar Ellingsen

Ordf: Eva Eriksson Led: Jan Andréasson, Johan J Ja- kobsen, Sverre Jervell, Ingrid Lomfors, Ingegerd Lu- sensky, Inge Lönning, Christina Mattson, Tove Veierod (Jan Andréasson valdes och Arne Ruth avgick vid års- stämma 2010) Revisor: Eystein O. Hjelme, Kjelstrup & Wiggen A/S, Oslo

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 33,9 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 8,2 tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Voksenåsen har en programverksamhet som innehåller en stor variation av teman relevan- ta för båda länderna. Voksenåsen strävar efter att bygga upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer i de båda län- derna och är en vital mötesplats för det svensk-norska. Gästrum har vidare renoverats och utökats.

RESULTATRÄKNING, miljoner NOK				2009			2008
Nettoomsättning				39			45
Övriga intäkter				14			13
Kostnader				-55			-58
Rörelseresultat				-2			0
Resultat före skatt				-2			0
Nettoresultat				-2			0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget				-2			0
Minoritetsintressen				0			0
BALANSRÄKNING, mijoner NOK				2009			2008
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar				15			15
Räntebärande anläggningstillgångar				5			8
Ej räntebärande omsättningstillgångar				0			0
Totala tillgångar				20			23
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till				8			11
aktieägare i moderbolaget
Minoritetens andel av eget kapital				0			0
Summa eget kapital				8			11
Räntebärande långfristiga skulder				6			5
Ej räntebärande kortfristiga skulder				6			7
Totala skulder och eget kapital				20			23
NYCKELTAL				2009			2008
Soliditet, %				40			48
ÖVRIGT, miljoner NOK				2009			2008
Utdelning				0			0
Bruttoinvesteringar				2			2
Av- och nedskrivningar				2			2
Antal anställda i medeltal				46			53
Sjukfrånvaro, %				7,5			8,6
KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor


Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
63	37	80	20	44			56

Etikpolicy							-
Jämställdhetspolicy							Ja
Miljöpolicy							Ja
Miljöledningssystem							Ja
Redovisar enligt IFRS							Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2009							Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 99

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAG UNDER AVVECKLING SAMT VILANDE BOLAG 2009

Bolag under avveckling

ZENIT SHIPPING AKTIEBOLAG

556031-2919

Zenit Shipping bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte att stå som beställare av fartyg som byggdes för varvets egen räkning. 1977 förstatligades AB Götaverken och blev ett dotterbolag till Svenska Varv AB. Efter förstatligandet ﬁck Zenit Shipping en aktivare roll, under sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping med resultat att Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3000 miljoner kronor.

Under år 1985 träﬀades en uppgörelse med Riksgäldskontoret att genom villkorade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1700 miljoner kronor.

Till och med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1181 miljo- ner kronor. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1093 miljoner kronor har hit- tills 107 miljoner kronor återbetalats. Som mest har Zenit Ship- ping kontrollerat 6400000 dwt fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg avyttrats. Inﬂutna medel används för återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare vill- korade tillskott.

Riksdagen har den 19 december 2006 bemyndigat regeringen (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) att avveckla Zenit Shipping. Det åligger regeringen att bedöma och avgöra lämplig avveckling. Under huvuddelen av 2009 har Zenit Shipping förvaltats av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra en avveckling av bolaget genom en frivillig likvida- tion. Avvecklingen beräknas ske under 2010.

Vilande bolag 2009

PREAKTIO AB

556511-7990

Preaktio, tidigare V&S Latin America AB, är ett vilande statligt helägt aktiebolag som för närvarande förvaltar den resterande köpeskillingen från försäljningen av V&S Vin & Sprit AB (V&S) i juli 2008.

I samband med att den aktiepost som V&S ägde i distributions- bolaget Beam Global Spirits & Wine, Inc. (Beam) skulle försäljas under sommaren 2008, delade V&S ut sitt dotterbolag V&S Latin America AB till staten. Enligt ett aktieägaravtal som V&S slutit med den andra aktieägaren i Beam, Fortune Brands, Inc. (Fortune) skulle V&S:s aktiepost i Beam återförsäljas till Fortune vid ägar-

byte i V&S. För att möjliggöra försäljningen av V&S till Pernod Ricard S.A. överförde V&S aktieposten i Beam till sitt dotterbolag V&S Latin America AB.

Preaktios verksamhetsföremål är att äga och förvalta aktier. bolaget förvaltar även biﬁrmorna Stattum, Statsföretag och For- tia. I juli 2008 såldes aktieposten i Beam till Fortune för en köpe- skilling om USD 455 033 903. Medlen har varit placerade på ränte- bärande konto i Nordea Bank. Huvuddelen av beloppet kunde som utdelningsbara medel inbetalas till staten i januari 2009. Förvaltningen av Preaktio sköts av Näringsdepartementet.

100 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

NYBILDADE BOLAG 2009/10

Nybildade bolag 2009/2010

INFRANORD AB

556793-3089

Den 19 november 2009 beslutade riksdagen i enlighet med reger- ingens förslag att enheten Banverket Produktion vid dåvarande Banverket skulle bolagiseras (prop. 2009/10:10, bet 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59). Den 1 januari 2010 bildades bolaget Infranord AB. Bolaget är statligt ägt med agerar på en konkurrensutsatt marknad. Kärnverksamheten är att bygga, förbättra och moder-

SWEDAVIA AB

556797-0818

nisera järnvägsinfrastruktur. Infranords vision är att vara Nor- dens ledande entreprenör vad gäller järnvägstekniska tjänster och entreprenader. Infranord har cirka 3 000 anställda och är etablerade i hela landet. Bolaget har regionkontor i Luleå, Gävle, Sundbyberg, Göteborg och Malmö. Huvudkontoret ligger i Solna och omsättningen uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor. .

Riksdagen beslöt den 3 december 2009 i enlighet med regering- ens förslag att dela Luftfartsverket, LFV, och bolagisera ﬂyg- platsverksamheten (prop. 2009/10:16, bet 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114). LFV delas till följd av de skilda aﬀärsförutsätt- ningar som gäller för ﬂygtraﬁktjänsten respektive ﬂygplatserna så att respektive ledningar och styrelser helt kan fokusera på sina kärnverksamheter. För ﬂygplatsverksamheten skapar bola- giseringen bättre aﬀärsmöjligheter och statens ﬂygplatser sam- las i ett bolag.

BOLAGET FÖR DEN EUROPEISKA SPALLATIONSKÄLLAN

I maj 2009 beslutade de europeiska forskningsministrarna att den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) ska förläggas till Lund med ett centrum för databe- arbetning i Köpenhamn. Regeringen bildade i april 2010 ett före- tag som ska bygga och driva den europeiska spallationskällan. Anläggningen i Lund kommer att bestå av en 600 meter lång accelerator för protoner som skjuts in i ett strålmål som i sin tur frigör neutroner. Dessa neutroner används för ”röntgenbilder” av föremål och skeenden (t.ex. metallens spänningar i en bilmotor under drift eller läkemedels funktion i en naturliknande omgiv- ning) som kan ses samtidigt i hela sitt djup.

Den 1 april 2010 överfördes ﬂygplatsverksamheten till ett bolag helt ägt av staten, Swedavia AB. Swedavia äger, driver och utvecklar 14 ﬂygplatser Kiruna, Luleå, Umeå, Åre Östersund, Örnsköldsvik, Sundsvall Härnösand, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Karlstad, Göteborg Landvetter, Visby, Ängelholm Helsingborg, Ronneby och Malmö. Bolaget har sam- anlagt cirka 2 600 anställda och omsätter cirka 5 miljarder kro- nor.

I ett inledande skede ägs bolaget för den europeiska spalla- tionskällan av den svenska staten. Avsikten är att Danmark så snart som möjligt ska gå in som delägare. Allt eftersom kommer andra länder som är med i projektet att bli delägare i bolaget. Intresserade länder deltar i planeringen av forskningsanlägg- ningen genom deltagande i en styrkommitté där själva kon- struktionen av spallationskällan och dess framtida ägarskap behandlas. Konstruktionsplanerna beräknas vara klara om två till tre år, därefter inleds konstruktionen av anläggningen som beräknas pågå under ca 10 år.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 101

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAG SOM AVYTTRATS ELLER OMSTRUKTURERATS 2009

Bolag som avyttrats eller omstrukturerats 2009

KASERNEN FASTIGHETSAKTIEBOLAG

556331-5836

Riksdagen beslutade 1981 att statliga tjänstebostäder skulle av- vecklas och att myndigheter inte ﬁck inneha och förvalta bostä- der för uthyrning till anställd personal. För att underlätta tillfäl- lig bostadsförsörjning åt Försvarsmaktens anställda bildades en stiftelse – Stiftelsen Försvarsbostäder. Stiftelsen anskaﬀade ett antal bostadsrätter och bildade tillsammans med Diös-koncer- nen bolaget Kasernen Fastighetsaktiebolag år 1990. I januari 1992 förvärvade staten samtliga aktier i Kasernen som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningsområdet. År 1995 överlät Fortiﬁkationsverket ett antal fastigheter till Kaser- nen. Förvaltningen av Kasernen överfördes samma år från För- svarsmakten till Regeringskansliet.

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT AB

556464-6874

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bildades 1993 då riksdagen beslöt att ombilda verksamheten inom Statens Prov- ningsanstalt till aktiebolag. SP är moderbolag i koncernen med sex dotterbolag, CBI Betonginstitutet AB, Glafo AB (Glasforsk- ningsinstitutet), JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik AB, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, SMP Svenska Maskinprovning AB och YKI, Ytkemiska Institutet AB.

Den 28 januari 2009 beslutade riksdagen i enlighet med reger- ingens förslag att SP ska avyttras till RISE Research Institutes of

Kasernens verksamhet var att uppföra, förvärva, äga och hyra ut elevbostäder och bostäder för korttidsboende åt anställda inom Försvarsmakten. Eftersom fastigheterna endast hyrdes ut till anställda inom Försvarsmakten så påverkades bolagets verksam- het kraftigt av förändringar inom Försvarsmakten.

Riksdagen beslöt den 20 maj 2009 i enlighet med regeringens förslag (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) att statens aktier i Kasernen skulle överföras till Vasallen AB. Den 1 oktober 2009 överfördes Kasernen till Vasallen genom ett ovillkorat aktieägartillskott. Vasallen ﬁck genom detta 21 000 kvm bostadsfastigheter i Uppsala, Skövde och Halmstad. Årshy- ran för dessa uppgick till 21 miljoner kronor och bedömt mark- nadsvärde per den 30 september 2009 var 250 miljoner kronor.

Sweden Holding AB (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Syftet är att uppnå en mer konkurrenskraftig industriforskning för tillväxt i såväl samhälle som näringsliv genom att konsolidera industriforskningsinstituten mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga enheter. Den 2 november 2009 blev SP ett helägt dotterbolag till RISE.

102 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAG SOM AVYTTRATS ELLER OMSTRUKTURERATS 2009

APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL)

556138-6532

I samband med den omreglering av apoteksmarknaden som genomförts under 2009, som möjliggör för nya aktörer att eta- blera sig på apoteksmarknaden, har ägandet och verksamheten i Apoteket Aktiebolag (publ) (Apoteket) omstrukturerats. Under omregleringen har ﬂera nya bolag bildats, bland annat Apotekts- gruppen i Sverige Holding AB (tidigare Apoteket Omstrukture- ring Aktiebolag), Apotekens Service AB och Apoteket Produk- tion & Laboratorier AB.

Apoteket Omstrukturering Aktiebolag (OAB) har varit moderbolag för Apoteket under omregleringsperioden. OAB har haft ansvaret för att omstrukturera Apoteket och för att skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens på en omregle- rad apoteksmarknad.

I april 2010 blev Apoteket åter direktägt av staten och OAB ombildades till holdingbolaget Apoteksgruppen i Sverige Hol- ding AB. Denna koncern ska möjliggöra för småföretagare att driva apotek med stöd av en gemensam organisation för inköp, distrubution och IT med mera.

Nödvändig infrastruktur och servicefunktioner för samtliga apotek verksamma på den omreglerade svenska apoteksmarkna- den har överförts till Apotekens Service AB (Apotekens Service). Apotekens Service ägs sedan mars 2010 direkt av staten.

Under juni 2010 går Apoteket Produktion & Laboratorier AB (APL) från att vara ett dotterbolag till Apoteket till att bli direkt- ägt av staten.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 103

Skr. 2009/10:140

Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK

104 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK

Viktiga händelser och historik

Förvaltningen av de statligt ägda bolagen har sedan 1969 i princip varit samlad inom Regeringskansliet och då huvudsakligen inom Näringsdepartementet, tidigare Industridepartementet. Det statliga ägandet har sedan dess på olika sätt förändrats.

	1969	1969 Industridepartementet
	1969	bildas dit ﬂertalet av de statliga
		bildas dit ﬂertalet av de statliga
		företagen förs.
		1970 Statsföretag bildas för
		att samordna de stora aktie-
		bolagen inom gruv-, stål-,
		skogs-, och petrokemiska
		branscherna med ﬂera.
		Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde- vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu- rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag

1980 svarar tillsammans för 20 procent av landets industri- investeringar.

1981 Staten överlåter sin hälf- tenandel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvar- ven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av tv-tillverkaren Luxor.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Olje- konsumenternas förbund (OK) går ihop och bildar OK Petro- leum med statliga ﬁnska Neste som delägare. Första delprivati- seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Aﬀärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och aﬀärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtraﬁ- ken.

1988

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Aﬀärs- verket FFV ombildas till aktiebolag.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt aﬀärsverk – Aﬀärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbju-

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 105

Skr. 2009/10:140

Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK

1992

dande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeﬂyg och bildar ett helt integrerat inrikesﬂyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av ﬁnanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upp-

1993 hör och myndigheter och verk kan agera fritt på fastighets- marknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastighe- ter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en upp- delning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Phar- macia AB, inriktat på läkeme- del, och Volvo blir huvudägare i

AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i för- svarskoncernen Celsius och aktien noteras på Stockholms Fond- börs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDo- män AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 mdkr för att rädda Nordbanken.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan. Det är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- ﬁnansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Under året säljs det resterande innehavet i SSAB, OKP, samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 AmuGruppens situation blir kritisk under hösten och staten skjuter till 600 mnkr för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till

1997 Active i Malmö. Svenska Pen- ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel. Merita och Nordbanken oﬀentliggör sin avsikt att gå samman och bilda MeritaNordbanken.

1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings och Handelsdepartementen slås samman till Näringsdepartementet. Det sektorpolitiska ansvaret och ägarfrågorna åtskiljs i ökad utsträckning.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll och VPC.

2000 Aktieinnehavet i Cel-

2000 sius (25 procent av kapitalet och 62 procent av rösterna) säljs till Saab. Telia börsintro- duceras i juni. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14

mdkr. Nordea Bank blir en nordisk bank efter samgåenden med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.

106 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK

2001 Aﬀärsverket SJ har ombildas till aktiebolag omstrukture- ras vid årsskiftet till tre rörelsedrivande företag/koncerner: SJ, Green Cargo och Swedcarrier med dotterbolag. Sveaskog förvär- var AssiDomän AB. Aktieägarna i SAS tre moderbolag byter sina aktier mot samma antal nyemitterade aktier i SAS AB, det nybildade moderbolaget för SAS-koncernen.

2002 Telia och ﬁnska Sonera gick samman till TeliaSonera. Därmed skapades den ledande teleoperatören i Norden.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Den svenska staten förvärvade ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blev efter förvärvet ensam ägare till SEK.

2004 Bothia Garanti AB

2004 namnändrades till Statens Bostadsomvandling AB.

2005 Staten skjuter till 600 mnkr till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styr-

ning av svenska aktiebolag, började tillämpas av Stockholmsbör- sen från den 1 juli. Ett nytt statligt ägt bolag, Innovationsbron, bildades och i december beslutade riksdagen att utvidga SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrade den sista aktien i SAKAB AB. Sveriges Rese- och Turistråd AB bytte namn till VisitSweden.

2007 Staten sålde i maj drygt 359 miljoner aktier i TeliaSonera för 18 mdkr. Efter detta uppgår statens ägarandel till 37,3 pro- cent. I juni fattade Riksdagen beslut om regeringens proposition om försäljning av vissa statligt ägda företag.

2008 Regeringen minskade

2008 det statliga ägandet genom att sälja statens innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP-fastigheter. SEK och ALMI tillfördes nytt kapital, i samband med detta överläts aktierna i Venantius till SEK. I december bildas Fouriertransform för att inves-

tera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret.

2009 I januari bildades före-

2009 tagen Svevia och Vectura Con- sulting från tidigare verksam- heter inom Banverket och Vägverket. Staten deltog i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slut- förs och det nya bolaget Posten Norden bildas. Apotekmono- polet avvecklas.

2010 Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksam- het och Swedavia AB tar över ﬂygplatsverksamheten från Luft- fartsverket. Staten deltog i nyemission i SAS. De första priva- tägda apoteken öppnas och de statliga apoteksbolagen omstruktureras till att bli fyra av staten direktägda aktiebolag. I april bildades ett bolag som ska planera och bygga den europe- iska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbet- ning i Köpenhamn.

2010

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 107

Skr. 2009/10:140

Bilaga

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisningsprinciper

Företag som ingår i den konsoliderade redovisningen är dels aktie- bolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet, dels organisationen Svenska Skeppshypotekskassan. Den konsolide- rade redovisningen är en sammanställning av ﬁnansiell informa- tion som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som ägs av statliga myndighe- ter eller statliga stiftelser. Företag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Intresseföretag, med en ägaran- del överstigande 20 procent, har medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på ﬁnansiell information som upprättats och inrapporterats av res- pektive företag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en regelrätt koncernredovisning. Anledningen till detta är att de statligt ägda företagen tillsammans inte utgör en koncern i vanlig bemärkelse och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt ett formellt regelverk. Samman- ställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en sam- lad och tydlig bild av förvaltningen av de statligt ägda företagen, i ﬁnansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från företag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaﬂö- desanalys har dock komprimerats.

I inrapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet. Företagsbeskrivningarna som presenterar respektive företag base- ras på företagens egna uppgifter på sidorna x–x. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoli- derade redovisningen skilja sig från de nyckeltal företagen själva redovisat, (se deﬁnitioner sid. 107).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande:

De företag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina ﬁnansiella rapporter. Inrapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive företag. En del företag, bla de ﬁnansiella företagen

som redovisar enligt ÅRKL, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets inrapporteringsformat för att konsoli- deringen ska bli praktiskt genomförbar.

Av regeringens riktlinjer om ﬁnansiell rapportering i företag med statligt ägande framgår att de statliga företagens ﬁnan- siella rapporter bör upprättas med utgångspunkt från de krav som ställs på noterade bolag. Fr.o.m 2005 skall noterade bolag inom EU upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

Intresseföretag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intresseföretaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsolide- rade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På mot- svarande sätt har ägarens andel i intresseföretagets eget kapi- tal tillförts den konsoliderade balansräkningen.

Dotterföretag i vilken det ﬁnns en minoritet har justerats i resultaträkning och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i dotterföretagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intresse- företag. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovi- sas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalans- räkningen.

Transaktioner mellan företag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvan- liga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellanhavan- den. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att företa- gen tillsammans inte utgör en egentlig koncern. Av denna anledning ﬁnns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de inrappor- terande företagen.

Vissa nyckeltal har ej beräknats för de ﬁnansiella företagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de ﬁnan- siella företagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jäm- fört med det stora ﬂertalet övriga företag.

Jämförelsesiﬀrorna för 2008 är justerade och rensade för Vin & Sprit, Vasakronan och Imego som avyttrades under 2008 och ExStattum och Zenit Shipping som är under likvidation.

Den ekonomiska informationen för Posten Norden är pro forma för 2008 och de två första kvartalen 2009. Posten Nor- den ingår ej i jämförelsematerialet för 2007.

För information om redovisningsprinciper i respektive företag hänvisas till respektive företags årsredovisning.

108 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

Definitioner och förkortningar

Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.

Avkastning på eget kapital (Re) – Generell. Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i relation till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbola- get.

S. 52 (Akademiska Hus) – Resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt i relation till genomsnittligt eget kapital.

S. 63 (Green Cargo) – Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

S. 65 (Jernhusen) – Rullande 12-månaders resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

S. 88 (Swedfund) - Resultat efter skatt hän- förbart till aktieägare i moderbolaget i relation till genomsnittligt eget kapital beräknat som ett genomsnitt under den senaste sjuårsperio- den.

S. 91 och 94 (TeliaSonera, Vasallen) – Netto- resultat (exklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

S. 92 (Teracom) – Resultat före skatt med av- drag för schablonskatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.

S. 95 (Vattenfall) – Årets resultat hänförbart till aktieägare i moderbolaget i procent av medelvärdet av periodens eget kapital hänför- bart till aktieägare i moderbolaget exklusive säkringsreserv.

Avkastning på nettotillgångar – Rörelseresultat plus diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar i relation till ett vägt medelvärde av årets nettotillgångar. Nettotillgångar defi- nieras som balansomslutning med avdrag för ej räntebärande skulder, avsättningar, räntebä- rande fordringar, medel i Kärnavfallsfonden och likvid medel.

Avkastning på operativa tillgångar – Rörelse- resultat i relation till genomsnittliga operativa tillgångar där operativa tillgångar avser till- gångar som inte är finansiella och påverkar fi- nansnettot.

Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss) –

Resultat efter finansiella poster plus finansiel- la kostnader i procent av genomsnittligt sys- selsatt kapital.

Avkastning på totalt kapital (Rt) – Resultat ef- ter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader i procent av totalt kapital.

Kassaflödesräntetäckningsgrad

Sid. 94 (Vattenfall) – Kassaflöde från den löpande verksamheten minus förnyelseinveste- ringar plus finansiella kostnader exklusive dis- konteringseffekter dividerat med finansiella kostnader exkl diskonteringseffekter hänförba- ra till avsättningen.

Nettoskuldsättning – Kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsätt- ningar minus räntebärande omsättnings- och anläggningstillgångar inklusive aktier i intres- seföretag.

Operativt kapital – Balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder och räntebärande tillgångar.

Räntetäckningsgrad

S. 81 (Sveaskog) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Sjukfrånvaro – Total sjukfrånvaro bland samt- liga anställda under året i relation till samtliga anställdas ordinarie arbetstid. Uppgift om sjukfrånvaro lämnas inte om gruppen, som uppgiften avser, understiger 10 personer eller om sjukfrånvaron kan hänföras till en enskild individ.

Skuldsättningsgrad

S. 81 (Sveaskog) – Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital.

Soliditet – Generell. Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansom- slutningen.

S. 91 (TeliaSonera) – Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av balans- omslutningen.

Sysselsatt kapital – Balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder.

Totalt kapital – Balansomslutning.

Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2009 avser beslutad utdelning vid årsstämman som hölls 2010.

BRANSCHSPECIFIKA NYCKELTAL

Finansbolag

Kapitaltäckningsgrad – Kapitalbas i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

Kostnads/Intäktsrelation – Totala rörelsekost- nader i relation med totala rörelseintäkter.

Primärkapitalrelation – Primärkapital i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

Flygbolag

CFROI, Cash Flow Return On Investments –

Avkastningsmått inom flygindustrin. Avkast- ningen mäts som; Rörelseresultat före avskriv- ningar och leasingkostnader dividerat med bo- lagets justerade sysselsatta kapital.

Enhetskostnad – Flygverksamhetens totala rörelsekostnader inkl. kapacitetskostnad för flygplan minskat med ej trafikrelaterade intäk- ter per antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med sträcka som flygs.

Enhetsintäkt (yield) – Genomsnittlig trafikin- täkt per antal betalande passagerare multipli- cerat med sträcka i kilometer som flygs.

Kabinfaktor – Beläggningsgrad. Mäts som an- tal betalande passagerare i förhållande till an- tal tillgängliga passagerarsäten.

Spelbolag

Vinnarnas andel – Andel spelintäkter som åter- betalas till vinnarna.

FÖRKORTNINGAR e.t. – Ej tillämpligt.

u.s. – Uppgift saknas.

Emas – EU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (Eco Management and Audit Scheme).

EPD – Internationellt system för miljövaru- deklarationer.

FSC – Miljö- och rättvisemärkning av skogs- bruket (Forest Stewardship Council)

IFRS – International Financial Reporting

Standards.

ISO 14001 – Ett miljöledningssystem enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 ger en välkänd kvalitetsstämpel på miljöarbetet.

TWh – Terawattimme, energienhet.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 109

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

					Anslag/Omsättning
Departement/företag	Ägarandel, %	Resultatkrav	Konkurrens	Anslagsfinansiering	2009, mnkr
Finansdepartementet
Svenska Spel	100	Ja	Delvis monopol
Statens Bostadsomvandling	100	Ja
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Miljömärkning Sverige	10,0	Nej		Delvis	4/39
Kulturdepartementet
Dramaten	100	Nej		Delvis	202/230
Operan	100	Nej		Delvis	383/464
Voksenåsen	100	Nej	Ensamställning	Delvis	9/38
Miljödepartementet
Swedesurvey	100	Ja
Svenska Miljöstyrningsrådet	85,0	Nej	Ensamställning	Delvis
Näringsdepartementet
Dom Shvetsii	36,0	Ja
Jernhusen	100	Ja	Delvis ensamställning
Akademiska Hus	100	Ja
Arbetslivsresurs	100	Ja
Botniabanan	91	Nej
Fouriertransform	100	Ja
Green Cargo	100	Ja
Kasernen	100	Ja
Lernia	100	Ja
LKAB	100	Ja
Posten Norden	100	Ja
SBAB	100	Ja
SJ	100	Ja
Specialfastigheter	100	Ja
Sveaskog	100	Ja
Rymdbolaget	100	Ja
Svenska Skeppshypotekskassan	100	Ja
Svevia	100	Ja
SweRoad	100	Ja
Vasallen	100	Ja
Vattenfall	100	Ja
Nordea Bank	19,9	Ja
SAS	21,4	Ja
TeliaSonera	37,3	Ja
Bostadsgaranti	50	Nej
Svensk Bilprovning	52	Nej	Lagstadgat monopol
Arlandabanan Infrastructure	100	Nej
ALMI	100	Nej		Delvis	151/828
Göta kanalbolaget	100	Nej		Delvis	15/36
Innovationsbron	83,7	Nej
RISE	100	Nej	Ensamställning	Delvis	171/343
Norrland Center	33,3	Nej
Samhall	100	Nej		Delvis	4 220/7271
SOS Alarm	50	Ja	Delvis ensamställning		183/761
SP	100	Ja		Delvis	61/846
SVEDAB	100	Nej
Teracom	100	Ja	Delvis monopol
Vectura Consulting	100	Ja
VisitSweden	50	Nej		Delvis	100/175

110 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

					Anslag/Omsättning
Departement/företag	Ägarandel, %	Resultatkrav	Konkurrens	Anslagsfinansiering	2009, mnkr
Socialdepartementet
Apoteket	100	Ja	Lagstadgat monopol	Delvis	31/90
Systembolaget	100	Ja	Lagstadgat monopol
Utrikesdepartementet
SEK	100	Ja
Swedfund	100	Ja			30

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 111

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE I SIFFROR

Företag med statligt ägande i siffror

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE1)

	Omsättning,		Rörelseresultat,		Resultat efter		Avkastning eget		Utdelning,			Antal
		Mkr		Mkr	skatt, Mkr		kapital, %			Mkr	anställda
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Helägda, 100% ägande
Akademiska Hus	4927	4793	1906	821	972	749	4,0	3,0	1219	978	399	399
ALMI	868	828	-59	9	-52	-10	neg	neg	0	0	460	424
Apoteket	43073	41710	804	950	532	711	13,5	19,9	372	237	10319	10666
Arbetslivsresurs	246	184	26	-13	34	-13	121,4	neg	0	0	212	206
Arlandabanan Infrastructure	65	66	0	0	0	0	0,0	0,0	0	0	2	2
Dramaten	267	245	-3	-3	1	-6	5,1	neg	0	0	320	321
Fouriertransform	21		-9		8		0,3		0		1
Green Cargo	5889	6392	-191	143	-174	7	neg	0,4	0	0	3016	3156
Göta Kanalbolag	38	36	0	0	0	1	0,2	2,4	0	0	46	42
Jernhusen	868	803	393	355	43	53	1,3	1,7	100	100	150	119
Lernia	1591	1973	-36	-10	-27	5	neg	1,0	0	0	2317	3449
LKAB	11558	23128	659	10327	719	7641	2,8	32,2	500	2800	3778	4086
Operan	487	464	-12	-10	-11	-7	neg	neg	0	0	562	552
Posten Norden (pro forma siffror)	44633	45810	284	2946	2414	2749	20,0	27	1440	0	47625	51783
RISE	628	343	10	15	7	19	1,7	9,6	0	0	1236	306
Rymdbolaget	994	669	14	-10	-23	143	neg	30,6	813	0	643	555
Samhall	6686	7106	-89	101	-25	153	neg	13,0	0	0	16743	17137
SBAB	1519	1141	1289	585	951	424	13,8	6,7	0	0	396	365
SEK	1994	1543	2369	105	1727	144	16,8	1,9	518	0	227	209
SJ	8741	8992	629	795	461	443	11,2	13,5	181	169	4439	4539
SP	936	846	44	33	34	26	7,6	6,4	0	0	893	843
Specialfastigheter	1342	1174	649	-23	300	-117	6,5	neg	310	310	101	99
Statens Bostadsomvandling	16	15	-9	-7	5	0	0,9	0,1	0	0	6	6
Svevia	7941		148		118		9,4		60		2811
Sveaskog	6034	7240	2915	1738	1924	1370	11,3	8,7	487	89	958	1018
SVEDAB	1033	930	523	453	-281	-645	neg	neg	0	0	92	91
Swedesurvey	54	84	-3	-9	-3	-8	neg	neg	0	0	15	19
Swedfund	87	304	-122	39	-3	76	neg	4,0	0	0	35	30
Svenska Skeppshypotekskassan	74	97	61	85	61	85	4,3	6,3	0	0	8	8
Svenska Spel	8096	8071	4921	4985	4977	5108	98,7	98,6	4977	5108	1748	1678
SweRoad	45	76	-10	4	-6	4	neg	10,7	0	2	31	53
Systembolaget	23360	21296	394	135	345	774	16,1	36,6	345	774	3219	3232
Teracom	3402	2976	496	635	191	421	16,0	24	110	150	638	667
Vasallen	217	181	-30	-128	-26	-115	neg	neg	0	0	60	62
Vectura Consulting	1083		1		-4		neg		0		1013
Vattenfall	205407	164549	27938	29895	13448	17763	11,4	13,6	5240	6900	36655	32801
Voksenåsen	39	45	-2	0	-2	0	neg	neg	0	0	46	53

1) Dom Shvetsii, ExStattum, Zenit, Preaktio, Swedavia, Infranord ingår ej i sammanställningen.

112 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

STATLIGT ÄGDA FÖRETAG I SIFFROR

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE1)

	Omsättning,		Rörelseresultat,		Resultat efter		Avkastning		Utdelning,			Antal
		mnkr		mnkr	skatt, mnkr		eget kapital, %			mnkr	anställda
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Delägda bolag (ägarandel i %)
Bilprovningen (52)	1509	1516	40	-249	18	-204	3	neg	5	5	1851	1959
Bostadsgaranti (50)	22	25	8	5	67	-31	35	neg	24	0	21	10
Botniabanan (91)	1556	2112	471	500	0	0	0	0,0	0	0	79	97
Innovationsbron (84)	78	38	-161	-210	-197	-268	-27	neg	0	0	64	55
Miljömärkning Sverige (10)	39	35	-1	1	2	-3	11	neg	0	0	43	37
Nordea Bank 2) (19,9) i EURm	5281	5093	3075	3396	2318	2672	11,3	15,3	9738	5024	33347	34008
Norrland Center (33)	2	3	-1	0	0	0	0,1	3,8	0	0	2	2
SAS 2) (21,4)	44918	52870	-3082	-696	-2947	-6360	neg	neg	0	0	17371	19636
SOS Alarm (50)	808	761	19	13	14	12	8	7,0	8	8	874	821
Svenska Miljöstyrningsrådet (85)	2	2	0	0	0	0	3	0,0	0	0	10,5	9
TeliaSonera 2) (37,3)	109161	103585	30324	28648	21280	21442	15,2	15,4	10104	8083	28815	30037
VisitSweden (50)	197	175	2	-1	2	0	10	0,5	0	0	66	60

1) Dom Shvetsii, ExStattum, Zenit Shipping, Preaktio ingår ej i sammanställningen.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 113

Skr. 2009/10:140

Bilaga

PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR

Propositionsförteckningar

FÖRETAG / PROPOSITION

A/O Dom Shvetsii

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

AB Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224)

AB Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248)

Akademiska Hus Aktiebolag

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

Aktiebolaget Bostadsgaranti

(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr. 1983/84:64)

Aktiebolaget Svensk Bilprovning

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Aktiebolaget Svensk Exportkredit, (SEK)

(prop. 1981/82:181, 1981/82:NU52, rskr. 2002/03:428) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet

(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)

(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20, bet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103)

ALMI Företagspartner AB

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25)

Apotekens Service AB, Apoteket Aktiebolag (publ),

Apoteket Produktion & Laboratorier AB, Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop.2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop.2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop.2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop.2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23)

Arbetslivsresurs AR AB (publ)

(SOU 2006:25)

(prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109, rskr 2005/06:110) (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21, rskr. 2006/07:222)

(prop. 2008/09:2, bet. 2008/09:FiU11, rskr. 2006/07:55)

Arlandabanan Infrastructure Aktiebolag

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

Bolaget för den europeiska spallationskällan

(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126)

Botniabanan AB (publ)

(prop. 1997/98:62, bet1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20, rskr. 1998/99:256) (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

FÖRETAG / PROPOSITION

Fouriertransform Aktiebolag

(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU 19, rskr. 2008/09:144)

Green Cargo AB

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr 2003/04:286 )

Infranord AB

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Innovationsbron AB

(prop. 2004/05:1, bet 2004/05:NU1, rskr 2004/05:117) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/2009:160) (SFS 2009:268)

Jernhusen AB, (tidigare Swedcarrier AB)

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238)

Kungliga Dramatiska Teatern aktiebolag

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129)

Kungliga Operan aktiebolag

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129)

Lernia AB

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95)

Luossavaara-Kirunavaara Aktiebolag, (LKAB)

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Miljömärkning Sverige Aktiebolag (tidigare SIS Miljömärkning)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1)

(prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377)

Nordea Bank AB

(prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU4, rskr. 1991/92:8) (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

Norrland Center AB

(prop. 1989/90:76, bet 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Posten Norden AB (tidigare Posten AB)

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19)

RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (tidigare IRECO Holding AB)

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)

114 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAG / PROPOSITION

Samhall Aktiebolag

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop.1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293) (prop.1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153)

(prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:AU16, rskr. 1991/92:249)

SAS AB

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU09, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17), bet. 1999/00:TU1 (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2008/09: FiU35, rskr. 2009/10:220)

SJ AB

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343)

(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm Sverige AB

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

Statens Bostadsomvandling AB Sbo

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49)

Sveaskog AB

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108)

(prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NUI, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22)

Svenska rymdaktiebolaget

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305

Svenska Skeppshypotekskassan

Lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB Aktiebolag

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379 ) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32) (prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10)

(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35)

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ)

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217)

Svevia AB (publ)

(prop.2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia AB

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114)

PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR

FÖRETAG / PROPOSITION

Swedesurvey Aktiebolag

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund International AB

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Swedish National Road Consulting Aktiebolag, (SweRoad)

(prop. 1981/82:137, bet.1981/82:TU29, rskr. 1981/82:259)

Systembolaget Aktiebolag

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU14, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38)

(prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125)

TeliaSonera Aktiebolag

(prop. 1992/93:200, bet. 11992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

Teracom AB

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU07, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU06, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU07, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121)

V.S. Visit Sweden AB

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)

Vasallen AB

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263)

Vattenfall Aktiebolag

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rsk. 2009/10:325)

Vectura Consulting AB

(prop.2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Voksenåsen A/S

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 115

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

Förändringar i företagsledningar och styrelser

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER

Företag	Tillträdande	Avgående
Arlandabanan Infrastructure	Ulf Lundin	Gunnar Malm
Fouriertransform	Per Nordberg	Hans Goltars
Green Cargo	Mikael Stöhr	Lennart Pihl
Infranord	Niclas F Reinikainen
LKAB	Lars-Eric Aaro	Ola Johnsson
Norrland Center	Örjan Granström
Operan	Birgitta Svendén	Anders Franzén
SOS Alarm	Johan Hedensiö	Sven-Runo Bergqvist

Statens Bostadsomvandling	Ann Eriksson	Sten Ekström
Swedesurvey	Rekrytering pågår	Hans-Erik Wiberg
SweRoad	Gunnar Tunkrans	Per-Erik Winberg
Vattenfall	Øystein Løseth	Lars G Josefsson
STYRELSEORDFÖRANDEN

Företag	Tillträdande	Avgående
Apoteket	Christian W Jansson	Per Båtelson
Bolaget för den europeiska spallationskällan	Sven Landelius
Infranord	Jan Sundling
Miljömärkning Sverige	Christina Lindbäck	Eva Smith
Posten		Marianne Nivert
Posten Norden	Fritz H. Schur
SBAB	Arne Liljedahl	Claes Kjellander
Swedavia	Ingemar Skogö
Teliasonera	Anders Narvinger	Tom von Weymarn
Vasallen	Charlotte Axelsson	Holger Wästlund
STYRELSELEDAMÖTER

Företag	Tillträdande	Avgående
ALMI		Majvor Müller
Apoteket	Gert Karnberger	Sven-Olof Bodenfors
Apoteket	Lars Johan Jarnheimer	Eva Eriksson
Apoteket	Kristina Schauman	Catarina Fritz
Apoteket	Elisabeth Wenzlaff	Karin Kronstam
Apoteket		Peter Lagerblad
Apoteket		Henrik Lundström
Apoteket		Kia Orback Pettersson
Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen		Sofia Wallström
Bilprovningen	Richard Reinius	Christer Berggren
Bostadsgaranti	Pether Fredholm	Johan Skoglund
Dom Shvetsii	Håkan Erixon	Monica Lundberg
Dom Shvetsii	Hanna Lagercrantz	Sten Luthman
Dramaten	Lotta Lotass	Bo Ralph
Bolaget för den europeiska spallationskällan	Katarina Bjelke
Bolaget för den europeiska spallationskällan	Lars Börjesson
Bolaget för den europeiska spallationskällan	Per Eriksson
Bolaget för den europeiska spallationskällan	Lena Gustafsson
Green Cargo	Margareta Alestig Johnson	Lotta Lundén
Green Cargo	Lennart Pihl	Jan Sjöqvist
Göta kanalbolag	Michel Thorén	Patrik Jönsson
Infranord	Agneta Kores
Infranord	Sven Landelius
Infranord	Gunilla Spongh
Infranord	Ann-Christine Svärd
Infranord	Michael Thorén
Infranord	Ingemar Ziegler
Innovationsbron	Eva Lindqvist	Gun-Britt Fransson
Innovationsbron	Jonas Ohlsson	Leif Gustafsson

116 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

Lernia	Kristina Ekengren	Viktoria Aastrup
Lernia	Helena Skåntorp
LKAB	Hanna Lagercrantz
Miljömärkning Sverige	Peter Knutsson	Britta Ahnmé Kågerman
Nordea Bank	Sarah Russell	Timo Peltola
Nordea Bank	Kari Stadigh	Heidi M Petersen
Posten		Lars G Nordström
Posten		Katarina Mohlin
Posten		Bertil Persson
Posten Norden	Mats Abrahamsson
Posten Norden	Ingrid Bonde
Posten Norden	Gunnel Duveblad
Posten Norden	Bjarne Hansen
Posten Norden	Torben Janholt
Posten Norden	Anne Birgitte Lundholt
Posten Norden	Richard Reinius
RISE	Lars Erik Fredriksson	Christer Berggren
Rymdbolaget	Lars Leijonborg
SAS	Monica Caneman	Berit Kjøll
SAS	Gry Mølleskog	Anitra Steen
Samhall	Bertil Carlsén	Marie Hallander Larsson
Samhall	Gunnel Tolfes	Maria Sedolin
SEK	Jan Belfrag
SBAB	Jakob Grinbaum	Lars Linder-Aronson
SBAB	Hanna Lagercrantz	Michael Thorén
SBAB	Karin Moberg
SJ	Caroline Sundewall	Monica Caneman
SOS Alarm	Lotta Mellström	Hanna Lagercrantz
Statens Bostadsomvandling	Cathrine Holgersson	Ann Eriksson
Sveaskog	Marianne Förander	Patrik Jönsson
Sveaskog	Carina Håkansson	Christina Liffner
Sveaskog	Elisabeth Nilsson
SVEDAB	Gunnar Malm
Svenska Spel	Hans Bergenheim	Lars Otterbeck
Svenska Miljöstyrningsrådet	Ted Ekman	Stefan Holm
Svenska Miljöstyrningsrådet	Kerstin Grönman	Anna Sander
Svenska Miljöstyrningsrådet	Lars Jonsson
Svenska Miljöstyrningsrådet	Marie Larsson	Sofia Ahlroth
Svenska Skeppshypotekskassan	Kristina Ekengren	Hanna Lagercrantz
Svevia	Åsa Söderström Jerring	Karl Sverker Lerheden
Svevia	Johan Trouvé	Monica Lundberg
Swedavia	Karin Apelman
Swedavia	Lars Backemar
Swedavia	Anders Ehrling
Swedavia	Anna Elgh
Swedavia	Adine Grate Axén
Swedavia	Hans Jeppson
Swedavia	Christopher Onajin
Swedavia	Lottie Svedenstedt
Swedfund	Charlotte Petri Gornitzka	Bo Göransson
Swedfund	Per Östensson
SweRoad	Hans Ring
TeliaSonera	Ingrid Jonasson Blank	Lars G Nordström
TeliaSonera	Per-Arne Sandström	Caroline Sundewall
Vasallen	Peter Almström	Jens Engwall
Vattenfall	Patrik Jönsson	Viktoria Aastrup
Visit Sweden	Patric Sjöberg, suppl	Tom Beyer, suppl
Voksenåsen	Jan Andréasson	Arne Ruth

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 117

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag med statligt ägande

NAMN

Regeringskansliets växel

08-405 10 00, www.regeringen.se

Maud Olofsson	Näringsminister, vice statsminister, Näringsdepartementet. Ansvarar för förvaltningen av företag med statligt ägande
Ola Alterå	Statssekreterare, Näringsdepartementet
Mats Odell	Kommun- och finansmarknadsminister, Finansdepartementet. Ansvarar för försäljningsprocessen av företag med
	statligt ägande.
Urban Karlström	Statssekreterare, Finansdepartementet
NAMN	ANSVAR

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande
www.regeringen.se/sb/d/2819
(E-post förnamn.efternamn@enterprise.ministry.se)
Jonas Iversen	Enhetschef
Lars E Andersson	Budgetsamordning
Christer Berggren	Bilprovningen, RISE, LKAB, SP, Zenit Shipping
Jenny Didong	Extern ekonomisk information, ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor
Kristina Ekengren	Lernia, Nordea Bank, Svenska Skeppshypotekskassan, TeliaSonera
Gustaf Enquist	Analys: Bilprovning, Lernia, Samhall, SOS Alarm, Vattenfall, Vectura Consulting; kvartalsrapportering
Håkan Erixon	Corporate Finance
Magnus Fernström	Analys: Jernhusen, Posten Norden, SAS, Vattenfall
Lars Erik Fredriksson	Styrelserekryteringsfrågor; Fouriertransform, RISE; Analys: LKAB; OECD-arbetsgruppen
Malin Fries	Juridik
Marianne Förander	Akademiska Hus, Specialfastigheter, Sveaskog
Johan Hallberg	Analys: Arbetslivsresurs, Svevia, TeliaSonera, Teracom
Tobias Henmark	Arbetslivsresurs, Samhall, Teracom
Patrik Jönsson	Svevia, Vattenfall
Katarina Karinsdotter	Verksamhetsplanering, budgetsamordning
Sofia Knapp	Extern ekonomisk information
Hanna Lagercrantz	Dom Shvetsii, LKAB, SBAB, Rymdbolaget
Jenny Lahrin	Juridik
Leif Ljungqvist	Bostadsgaranti; Analys: Akademiska Hus, Dom Shvetsii, Specialfastigheter, Sveaskog, Vasallen
Lotta Mellström	Vectura Consulting, SOS Alarm; Analys: Bostadsgaranti, Nordea Bank, SBAB
Helena Malmborg	Enhetsassistent
Björn Mikkelsen	Green Cargo, SAS, SJ
Christopher Onajin	Preaktio, Swedavia; Analys: Svenska Skeppshypotekskassan, Rymdbolaget
Therese Reinfeldt	Styrelserekryteringsfrågor
Richard Reinius	Bilprovningen, Jernhusen, Posten Norden
Frida Rågenmo	Styrelsenomineringsprocessen, jämställdhetsfrågor
Kerstin Sahlin	Chefsassistent
Michael Thorén	Göta kanalbolaget, Infranord, Vasallen
Maude Wallerstedt Sjöberg	Assistent till Håkan Erixon
NAMN	FÖRETAGSANSVAR

Personer inom Utrikesdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@foreign.ministry.se)
Barbro Johansson	SEK
Anna Centerstig	Swedfund
Personer inom Socialdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@social.ministry.se)
Lovisa Strömberg	Systembolaget
Helena Santesson-Kurti	APL, Apotekens Service, Apoteket, Apoteksgruppen
Personer inom Finansdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)
Vakant	Svenska Spel
Andreas Giæver	Statens Bostadsomvandling
Per Östensson	Bolagsfrågor, budgetavdelningen
Personer inom Utbildningsdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@education.ministry.se)
Anna-Karin Dahlén	Bolaget för den europeiska spallationskällan

118 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

NAMN	FÖRETAGSANSVAR

Personer inom Miljödepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@environment.ministry.se)
Kerstin Grönman	Svenska Miljöstyrningsrådet
Monica Lagerqvist Nilsson	Swedesurvey
Personer inom Integrations- och jämställdhetsdepartementet
med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@integration.ministry.se)
Marita Axelsson	Miljömärkning Sverige
Personer inom Kulturdepartementet med företagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@culture.ministry.se)
Birgit Gunnarsson	Dramaten, Operan och Voksenåsen
Övriga personer inom Näringsdepartementet med företagsansvar
Thomas Bengtsson	ALMI
Lina Kager	Norrland Center
Sofia Medin	Innovationsbron
Erik Bromander	Arlandabanan Infrastrucure, Botniabanan, SVEDAB, SweRoad
Vakant	VisitSweden

FÖRETAG MED	FÖRETAGSANSVARIG /		FÖRETAG MED	FÖRETAGSANSVARIG /
STATLIGT ÄGANDE	VÄXEL 08-405 10 00	DEPARTEMENT	STATLIGT ÄGANDE	VÄXEL 08-405 10 00	DEPARTEMENT

Akademiska Hus	Marianne Förander	N	Rymdbolaget	Hanna Lagercrantz	N
ALMI	Thomas Bengtsson	N	Samhall	Tobias Henmark	N
APL	Helena Santesson-Kurti	S	SAS	Björn Mikkelsen	N
Apoteket	Helena Santesson-Kurti	S	SBAB	Hanna Lagercrantz	N
Apotekens Service	Helena Santesson-Kurti	S	SEK	Barbro Johansson	UD
Apoteksgruppen	Helena Santesson-Kurti	S	SJ	Björn Mikkelsen	N
Arbetslivsresurs	Tobias Henmark	N	SOS Alarm	Lotta Mellström	N
Arlandabanan Infrastrucure	Erik Bromander	N	Specialfastigheter	Marianne Förander	N
Bilprovningen	Richard Reinius	N	Statens Bostadsomvandling	Andreas Giæver	Fi
Bolaget för den europeiska	Anna-Karin Dahlén	U	Sveaskog	Marianne Förander	N
spallationskällan			SVEDAB	Erik Bromander	N

Bostadsgaranti	Leif Ljungqvist	N	Svenska Miljöstyrningsrådet	Kerstin Grönman	M

Botniabanan	Erik Bromander	N	Svenska Skeppshypotekskassan	Kristina Ekengren	N

Dom Shvetsii	Hanna Lagercrantz	N	Svenska Spel	Vakant	Fi

Dramaten	Birgit Gunnarsson	K	Svevia	Patrik Jönsson	N

Fouriertransform	Lars Erik Fredriksson	N	Swedavia	Christopher Onajin	N

Green Cargo	Björn Mikkelsen	N	Swedesurvey	Monica Lagerqvist Nilsson	M

Göta kanalbolaget	Michael Thorén	N	Swedfund	Anna Centerstig	UD

Infranord	Michael Thorén	N	SweRoad	Erik Bromander	N

Innovationsbron	Sofia Medin	N	Systembolaget	Lovisa Strömberg	S

Jernhusen	Richard Reinius	N	TeliaSonera	Kristina Ekengren	N

Lernia	Kristina Ekengren	N	Teracom	Tobias Henmark	N

LKAB	Hanna Lagercrantz	N	Vasallen	Michael Thorén	N

Miljömärkning Sverige	Marita Axelsson	IJ	Vattenfall	Patrik Jönsson	N

Nordea Bank	Kristina Ekengren	N	Vectura Consulting	Lotta Mellström	N

Norrland Center	Lina Kager	N	VisitSweden	Vakant	N

Operan	Birgit Gunnarsson	K	Voksenåsen	Birgit Gunnarsson	K

Posten Norden	Richard Reinius	N
Preaktio	Christopher Onajin	N
RISE	Lars Erik Fredriksson	N

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 119

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

Bolagsstämmovalda styrelseledamöter

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Aastrup	Viktoria	1971	Kanslisråd Näringsdepartementet	Lernia (2003, avgick 2010), Vattenfall (2008, avgick 2010)
Abrahamsson	Mats	1960	Professor logistik Linköpings Universitet	Posten (2003, avgick 2009), Posten Norden (2009)
Abrahamsson	Tomas	1952	Vice förbundordförande SEKO	Svenska Skeppshypotekskassan (2002)
Adelsohn	Ulf	1942	Konsult	SJ (2002), ordf
Agerback	Christer	1946	Regionchef Trafikverket	SweRoad (2006)
Ahnmé Kågerman	Britta	1952	GD Allmänna reklamationsnämnden	Miljömärkning Sverige (2007, avgick 2010)
Ahlroth	Sofia	1960	Enhetschef Naturvårdsverket	Svenska Miljöstyrningsrådet (2009, avgick 2010)
Alestig Johnson	Margareta	1961	CFO JCE Group	Green Cargo (2010)
Almström	Peter	1958	Ansvarig fastighetsplaceringar HQ Bank	Vasallen (2010)
Anderson	Bo	1951	Landstingsdirektör Örebro läns landsting	SOS Alarm (2006)
Andersson	Elving	1953	Regionsekreterare Västragötalandsregionen	Göta kanalbolaget (1999)
Andersson	Eva	1965	Generalsekreterare i Sveriges Privattandläkarförening	Apotekens Service
Andersson	Jonas	1950	VD Framtidens Kultur	Dramaten (2006)
Andersson	Peter	1962	VD Norrvidden Fastigheter	Norrland Center (1998)
Andersson	Eivor	1961	VD Ving Sverige AB	SJ (2005)
Andréasson	Jan	1958	Generalkonsul	Voksenåsen (2010)
Andréasson	Sven	1952	Överläkare Beroendecentrum Stockholm	Systembolaget (2007)
Annell	Elisabet	1945	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2009), Botniabanan (2009), SVEDAB
				(2007)
Antoni	Bo	1948	VD Sveriges Byggindustrier	Bostadsgaranti (2008)
Apelman	Karin	1961	Generaldirektör Exportkreditnämnden	SEK (2003), Swedavia (2010)
Armstrong-Darvik	Christel	1953	VD Stena Fastigheter	Specialfastigheter (2005)
Arnstad	Eli	1962	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008)
Asplund	Ola	1953	Svenska Metallindustriarbetarförbundet	ALMI (2004)
Axberg-Bohman	Kristina	1959	CFO Manpower	Teracom (2007)
Axelsson	Charlotte	1948	VD HSB Stockholm	Vasallen (2010), ordf
Axelsson	Svante L.	1947	VD Silf Sveriges inköps- och logistikförbund	Miljömärkning Sverige (2007)
Backemar	Lars	1950	Konsult Backemar Consulting AB	Swedavia (2010)
Bah Kuhnke	Alice	1972	Tillträdande chef Miljö och CSR ÅF	Dramaten (2006)
Barth	Karin	1951	Vice Klubbordförande SEKO	Svenska Skeppshypotekskassan (2007), suppl
Belfrage	Jan	1942	Diverse styrelseuppdrag	SEK (2010)
Bengtsson	Thomas	1972	Kansliråd Näringsdepartementet	ALMI (2008)
Berg	Ulf	1951	VD Exportrådet	SEK (2006), ordf
Berg	Jan	1953	Egen konsultverksamhet	ALMI (2009), Specialfastigheter (2009)
Bergenheim	Hans	1960	VD Lateus AB	Svenska Spel (2010)
Berggren	Christer	1944	Kansliråd Näringsdepartementet	Bilprovningen (2007 avgick 2010), RISE (2000, avgick 2010), LKAB
				(2001)
Bergqvist	Sven-Runo	1943	Fd VD SOS Alarm	Lernia (2002)
Bernevång Forsberg	Tommy	1959	Kommunpolitisk sekreterare	SOS Alarm (2007)
Bervå	Susanna	1959	fd VD Ark Travel	Göta kanalbolaget (2009)
Beyer	Tom	1942	Fd VD Stockholmsmässan	VisitSweden (2007, avgick 2010), suppl
Bjelke	Katarina	1965	Departementsråd Utbildningsdepartementet	Bolaget för den europeiska spallationskällan (2010)
Björk	Gunnar	1944	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2007), ordf, SVEDAB (2009)
Blomberg	Carl-Johan	1952	CFO Micronic Laser Systems	Rymdbolaget (2007)
Blombäck	Stina	1951	VD Billerud Karlsborg AB	LKAB (2002)
Blomgren	Ulf	1948	Direktör Bilförsäkringsföretagen	Bilprovningen (1996)
Bodenfors	Sven-Olof	1946	VD F&B Case	Apoteket (2006, avgick 2009)
Bonde	Katarina	1958	Direktör	Operan (2005)
Bonde	Ingrid	1959	VD AMF Pension	Posten (2005, avgick 2009), Posten Norden (2009)
Bondestam	Anitha	1941	Ledamot i Centrala Etikprövningsnämnden	Apotekens Service
Borekull	Jan	1950	CA Fastigheter	Dom Shevtsii (2008), ordf
Borg	Stefan	1945	Docent vid Karolinska Institutet	Svenska Spel (2007)
Borgström Melinder	Lena	1957	Chefsjurist Boxer Access TV	Svenska Spel (2004)
Borisovna Nagornaya	Natalia	1981	Fastighetsdepartementet St Petersburg	Dom Shvetsii (2008)
Bosse	Stine	1960	VD TrygVesta A/S	Nordea Bank (2008)
Bozic	Biljana	1970	Senior Rådgivare East Capital	Vasallen (2006)
Broman	Carina	1958	Direktör	Dramaten (2008)
Bryngelson	Håkan	1948	Fd VD Vasakronan	Bilprovningen (2009)

120 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Brändström	Hans	1958	Departementsråd Näringsdepartementet	Arlandabanan Infrastructure (2007), SVEDAB (2007)
Buskhe	Håkan	1963	Tillträdande VD och konsernchef Saab AB (sept 2010)	Green Cargo (2007, ordf 2009), ordf
Bådholm	Christer	1943	Arb ordf. Bombardier	Vattenfall (2000), Svevia (2008)
Båtelson	Per	1950	VD Global Health Partner Ltd	Apoteket (2006, avgick 2009), ordf
Bäck	Anders	1958	Ekonomidirektör, vice VD Jernhusen	Vectura (2008)
Böhlin	Birgitta	1948	VD Samhall AB	Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen (2008), ordf
Börjesson	Lars	1957	Professor i kondenserade materiens fysik	Bolaget för den europeiska spallationskällan (2010)
Caesar	Madeleine	1949	Fd VD KK-stiftelsen	RISE (1997)
Caneman	Monica	1954	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2010), SJ (2002, avgick 2010)
Carlsén	Bertil	1960	CFO Billerud AB	Samhall (2010)
Christensen	Jens Erik	1950	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2006)
Christensson	Annika	1967	Miljöstrateg Landstinget Blekinge	Svenska Miljöstyrningsrådet (2009)
Christiansen	Mikael	1945	Fd Teaterchef	Operan (2009)
Clason	Peter	1963	VD American Express Norden	Visit Sweden (2007)
Cullin	Gillis	1944	Diverse styrelseuppdrag	Arbetslivsresurs (2009)
Curman	Maria	1950	VD Bonnier Books	Teracom (2007)
Dahl Torgerson	Maria	1965	Chefsstrateg Vinnova	Visit Sweden (2008)
Dalborg	Hans	1941	Diverse Styrelseuppdrag	Nordea Bank (1998), ordf
Damne	Johan	1963	CA Fastigheter	Dom Shvetsii (2008)
Duveblad	Gunnel	1955	Diverse Styrelseuppdrag	Posten (2007, avgick 2009), Posten Norden (2009)
Ehrling	Anders	1959	Fd VD SAS Sverige	Swedavia (2010)
Ehrling	Marie	1955	Diverse styrelseuppdrag	Nordea Bank (2007)
Ekengren	Kristina	1969	Kansliråd Näringsdepartementet	Lernia (2010), Svenska Skeppshypotekskassan (2010)
Ekman	Ted	1981	Expert Almega	Svenska Miljöstyrningsrådet (2010)
Ekström	Björn	1944	Teknisk Direktör Locum	Jernhusen (2008)
Ekström	Claes	1958	Partner Altor	Swedfund (2008)
Elgh	Anna	1963	Varuflödesdirektör Lantmännen	Swedavia (2010)
Englund	Olof	1954	Diverse styrelseuppdrag	Apotekens Service
Engström	Gunvor	1950	Landshövding Blekinge Län	Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen (2008)
Engström	Ingrid	1958	Vice VD HR Direktör SEB	Teracom (2003)
Engwall	Jens	1956	Fd VD Kungsleden	Vasallen AB (2004, avgick 2010)
Ericsson	Sture	1955	VD Stiftelsen Teknikdalen, fd VD Swedavia	SweRoad (2007)
Eriksson	Björn	1945	Fd Landshövding Östergötland län	Göta kanalbolaget (2002), ordf
Eriksson	Eva	1947	Landshövding Värmlands län	Apoteket (2001, avgick 2009), Voksenåsen (2008), ordf
Eriksson	Per	1949	Rektor vid Lunds universitet	ESS (2010)
Eriksson	Per-Ola	1946	Landshövding Norrbottens Län	LKAB (2004)
Eriksson	Ann	1965	Tillträdande VD Statens Bostadsomvandling (aug 2010)	Statens Bostadsomvandling (2004, avgick 2010)
Eriksson	Eva	1947	Landshövding Värmlands län	Voksenåsen (2008), ordf, Apoteket (2001, avgick 2009)
Erixon	Håkan	1961	Ämnessakkunnig Näringsdepartementet	Dom Shvetsii (2010)
Fønss Schrøder	Lone	1960	Egen företagare, fd vVD inom AP Möller	Vattenfall (2003)
Forsberg	Jan	1951	VD SJ AB	Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen (2008)
Forseke	Karin	1955	Direktör	Operan (2006)
Francke	Lennart	1950	Fd CFO Handelsbanken	SBAB (2009)
Franke	Sigbrit	1942	Filosofie doktor	Akademiska Hus (2001)
Fransson	Gun-Britt	1953	VD Alligator Bioscience	Innovationsbron (2005, avgick 2010)
Fredriksson	Lars Erik	1964	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Fouriertransform (2008), RISE (2010)
Fries	Björn	1951	Senior Advisor Intellecta	Svenska Spel (2007)
Friman	Maija-Liisa	1953	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2008), TeliaSonera (2007)
Fritz	Catarina	1963	CFO Addici	Apoteket (2008, avgick 2009)
Fräjdin-Hellqvist	Ulla-Britt	1954	Diverse styrelseuppdrag	Rymdbolaget (2007), Fouriertransform (2009)
Furmark Löfgren	Lena	1961	VD Caritea AB	Systembolaget (2007)
Färnstrand	Eva	1951	Diverse styrelseuppdrag	Sveaskog (2008)
Förander	Marianne	1967	Ämnesråd Näringsdepartementet	Akademiska Hus (2003), Specialfastigheter (2006), Sveaskog (2010)
Gauffin	Elisabeth	1959	Vice förbundsordförande LRF	ALMI (2008), ordf
Gerklev	Johan	1962	Miljöchef Skanska Sverige	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007)
Gernandt	Johan	1943	Advokat och konsult Advokatfirman Vinge	Systembolaget (2007)
Giaever	Andreas	1974	Departementssekreterare Finansdepartementet	Statens Bostadsomvandling (2009)
Gianko	Eva	1962	VD Arsis Group AB	Swedesurvey (2005)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 121

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Gideon	Pia	1955	Partner, Wikman Gideon & Partners	Svevia (2008)
Gillsbro	Kerstin	1961	VD NCC Boende Sverige, tillträdande VD Jernhusen (nov	Jernhusen (2008)
			2010)
Grinbaum	Jakob	1949	Fd chef för Group Treasury Nordea	SBAB (2010)
Granath	Per	1954	VD Humana Group	Akademiska Hus (2005)
Grate Axén	Adine	1961	Diverse styrelseuppdrag	Swedavia (2010)
Grönberg	Lars	1949	Diverse styrelseuppdrag	Teracom (2005)
Grönlund- Krantz	Anna	1971	Konsult	Botniabanan (2007), ordf
Grönman	Kerstin	1960	Kansliråd Miljödepartementet	Svenska Miljöstyrningsrådet (2010)
Grönwall	Kerstin	1948	Miljöchef KPA Pension	Bostadsgaranti (2009)
Gunnarsson	Göran	1959	Fd GD Räddningsverket	SOS Alarm (2007)
Gustafsson	Eva-Britt	1950	VD Apoteket Omstrukturering	Akademiska Hus (2007), ordf, Svenska spel (2008)
Gustafsson	Erling	1958	Fd VD Sjätte AP-Fonden	Svenska skeppshypotekskassan (2007), ordf
Gustafsson	Leif	1943	Diverse styrelseuppdrag	Innovationsbron (2008, avgick 2010)
Gustafsson	Lena	1949	Rektor Umeå universitet	Bolaget för den europeiska spallationskällan (2010)
Gustavsson	Lars-Olof	1943	Civilekonom	SJ (2005), Fouriertransform (2009), ordf
Gyllenstierna	Christofer	1942	Fd ambasadör	SweRoad (2008)
Gynnerstedt	Anne	1957	Chefsjurist SAAB	Green Cargo AB (2007)
Gårdö	Lars	1941	Diverse styrelseuppdrag	Swedfund (2001), ordf
Göransson	Bo	1942	Special Advisor	Swedfund (2007, avgick 2010)
Göransson	Bengt	1938	Egen konsultverksamhet	Vectura (2008)
Haglund	Elisabeth	1957	Hotelldirektör	Visit Sweden (2004)
Hahn	Thomas	1964	Forskare Centrum för tvärvetenskaplig forskning	Sveaskog (2007)
Hallander Larsson	Marie	1961	Tillträdande personaldirektör Swedbank	Samhall (2004, avgick 2010)
Hallberg	Dag	1942	Fd Teaterchef	Kungliga Operan (2007)
Hamilton	Carl B	1946	Riksdagsledamot	Systembolaget (2007)
Hammarkvist	Karl-Olof	1945	Professor Handelshögskolan i Stockholm	Dramaten (2006)
Hansen	Bjarne	1940	Diverse styrelseuppdrag	Posten Norden (2009)
Helgesson	Lars-Åke	1941	Fd VD STORA	LKAB (2000)
Hellén	Siv	1949	Direktör Nordiska Investeringsbanken	Swedesurvey (2006)
Henmark	Tobias	1968	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Samhall (2003), Teracom (2003), Arbetslivsresurs (2005)
Hermelin	Gertrud	1944	Ledamot landstingsfullmäktige Östergötland	Göta kanalbolaget (2007)
Holgersson	Cathrine	1969	VD Gävlefastigheter	Statens Bostadsomvandling (2010)
Holm	Stefan	1971	Expert Almega	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007, avgick 2010)
Holmlund	Lennart	1946	Kommunalråd Umeå kommun	Botniabanan (1998)
Hultin-Stigenberg	Anna	1963	Produktlinjechef banddivisionen Sandvik	RISE (2007)
Håkansson	Carina	1961	VD Dala Kraft	Sveaskog (2010)
Höglund	Lars	1958	Skeppsredare Furetank	Svenska skeppshypotekskassan (2002)
Ingman	Yvonne	1953	Vice VD och näringspolitisk chef Svensk Handel	Miljömärkning Sverige (2006)
Jacobsson-Libietis	Vivi	1952	Utredare Sveriges kommuner och landsting	Arbetslivsresurs (2005)
Jacobsen	Svein	1951	Diverse styrelseuppdrag	Nordea Bank (2008)
Jakobsen	Johan J	1937	Seniorkonsult Norsk Institut for strategiske studier	Voksenåsen (2005)
Jakobsson	Leif	1953	VD Pro Artibus	Operan (2008)
Janholt	Torben	1946	Diverse styrelseuppdrag	Posten Norden (2009)
Jansson	Christian W	1949	VD KappAhl	Apoteket (2009), ordf
Jansson	Lars	1947	Planeringsdirektör och ställföreträdande GD Lantmäteriet	Swedesurvey (2009)
Jarnheimer	Lars Johan	1960	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2009)
Jervell	Sverre	1943	Diplomat	Voksenåsen (2008)
Jeppson	Hans	1956	Konsult	Swedavia (2010)
Johannesson	Thomas	1943	FD VD Innventia	RISE (2007)
Johansson	Hasse	1949	Fd Chef FoU Scania	Fouriertransform (2009)
Johansson	Per	1954	VD Motorbranschens Riksförbund	Bilprovningen (2003)
Johansson	Kenneth	1956	Riksdagsledamot	Samhall (2004)
Johansson	Bert-Ove	1962	Transaktions och Corporate finance chef Newsec	Vectura (2009)
Johansson-Hedberg	Birgitta	1947	Diverse Styrelseuppdrag	Sveaskog (2001), Vectura (2008)
Jonsson	Lars	1962	VD Yttra Konsumentkommunikation	Svenska Miljöstyrningsrådet (2010)
Jonasson Blank	Ingrid	1962	Vice VD ICA Sverige AB	TeliaSonera (2010)
Jönsson	Lena	1958	Generaldirektör Fortifikationsverket	Svenska Spel (2007)

122 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Jönsson	Patrik	1971	Kansliråd Näringsdepartementet	Sveaskog (2008, avgick 2010), Svevia (2008), Göta Kanalbolaget
				(2005, avgick 2010), Vattenfall (2010)
Karlsson	Conny	1955	Fd VD Duni	TeliaSonera (2007)
Karnberger	Gert	1943	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2009), Systembolaget (2009)
Khorsand	Maria	1957	VD SP Sveriges tekniska forskningsinstitut	SOS Alarm (2009)
Kjellander	Claes	1945	Fd VD Jones Lang LaSalle	SBAB (2003, avgick 2010), ordf
Kjøll	Berit	1955	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2001, avgick 2010)
Klingspor	Anna	1959	Partner Differ	Lernia (2009)
Knutsson	Peter	1965	Departementsråd Integration- och	Miljömärkning Sverige (2010)
			jämställdhetsdepartementet
Knutzen	Tom	1962	Koncernchef Danisco	Nordea Bank (2007)
Kores	Agneta	1960	VD Familjebostäder Göteborg	Infranord (2009), Vasallen AB (2009)
Kraft	Eva-Lotta	1951	Diverse styrelseuppdrag	Samhall (2007)
Kronman	Gunvor	1963	VD Hanaholmen	Dramaten (2009)
Kronstam	Karin	1950	Diverse styrelseuppdrag	Arbetslivsresurs (2005), ordf, Apoteket (2006, avgick 2009),
				Fouriertransform (2009)
Kårström	Jan	1944	VD Viking Line	VisitSweden (2003)
Källsson	Anders	1944	Direktör Erik Tun	Svenska Skeppshypotekskassan (2007), suppl
Lagerblad	Peter	1944	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2002, avgick 2009)
Lagercrantz	Hanna	1970	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Dom Shvetsii (2009), LKAB (2010), SBAB (2010) Rymdbolaget
				(2008), SOS Alarm (2008, avgick 2010), Svenska
				Skeppshypotekskassan (2008, avgick 2010)
Lagerqvist Nilsson	Monica	1967	Kansliråd Enheten för hållbar utveckling	Swedesurvey (2004)
Landelius	Sven	1946	Fd VD Öresundsbrokonsortiet	Bolaget för den europeiska spallationskällan (2010), ordf, Infranord
				(2009), Specialfastigheter (2007), ordf
Langseth	Lise	1961	VD Svensk Betong	Vectura Consulting (2008)
Lantz	Fredrik	1963	Direktör Stena Line Scandinavia	Svenska skeppshypotekskassan (2007)
Larson	Mats	1952	Styrelseordförande Läkemedelsverket	Apotekens Service
Larsson	Håkan	1947	Diverse Styrelseuppdrag	Svenska Skeppshypotekskassan (2004)
Larsson	Marie	1953	Chef Naturvårdsverket	Svenska Miljöstyrningsrådet (2010)
Lefvert	Helena	1946	Ämnesråd Näringsdepartementet	Botniabanan (2009)
Leijonborg	Lars	1949	Fd statsråd och partiledare Folkpartiet	Rymdbolaget (2010)
Lennerwald	Ingrid	1948	Ledamot Regionstyrelsen Skåne	SOS Alarm (2007)
Lerheden	Karl Sverker	1947	Diverse styrelseuppdrag	Svevia (2008, avgick 2010)
Levander	Helena	1957	VD Nordic Investor Services	SBAB (2004), SEK (2004)
Liffner	Christina	1950	Ekonom	SEK (2003), Sveaskog (1999, avgick 2010)
Liljedahl	Arne	1950	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2010), ordf
Linander	Nina	1959	Rekryteringskonsult	Specialfastigheter (2006)
Lindberg Göransson	Kerstin	1956	Flygplatsdirektör Swedavia	Bilprovningen (2007), ordf
Lindbäck	Christina	1963	Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB	Miljömärkning Sverige (2010), ordf
Linder-Aronson	Lars	1953	VD Ventshare Management	SBAB (2000, avgick 2010)
Lindskog	Urban	1965	Fd vVD 42Networks	Teracom (2007)
Lindståhl	Kajsa	1943	Diverse styrelseuppdrag	Vectura Consulting (2008), ordf
Lindqvist	Eva	1955	Diverse styrelseuppgrag	Innovationsbron (2010)
Ljung	Peter	1958	Egen konsultverksamhet Accella	Swedesurvey (2009)
Ljungqvist	Leif	1971	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Bostadsgaranti (2009)
Lomfors	Ingrid	1957	Tidigare chef Göteborgs stadsmuseum	Voksenåsen (2006)
Lotass	Lotta	1964	Ledamot i Svenska Akademin	Dramaten (2010)
Lundberg	Monica	1942	Tidigare ämnessakkunnig Näringsdepartementet	Dom Shvetsii (2003, avgick 2010), Svevia (2008, avgick 2010)
Lundberg Markow	Carina	1959	Chef ansvarsfullt ägande, Folksam	Sweroad (2009)
Lundén	Lotta	1957	Partner Konceptverkstan	Green Cargo (2006, avgick 2010)
Lundholt	Anne Birgitte	1952	Diverse styrelseuppdrag	Posten Norden (2009)
Lundström	Henrik	1965	Ämnesråd Socialdepartementet	Apoteket (2009, avgick 2009)
Lusensky	Ingegerd	1950	Rektor	Voksenåsen (2007)
Lydahl	Rolf	1945	VD AB Sofielunds gård, fd VD Nordstjernan	Jernhusen (2003), (2008 ordf), ordf
Låftman	Lennart	1945	Direktör	Kungliga Operan (2006)
Löf	Leif	1947	Grundare Kemibolaget i Bromma	Miljömärkning Sverige (2006)
Lönning	Inge	1938	Professor	Voksenåsen (2008)
Magnusson	Johnny	1952	Egen konsultverksamhet	SOS Alarm (2007), ordf

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 123

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Malm	Gunnar	1950	Generaldirektör Trafikverket	SVEDAB (2010)
Masoomi	Maria	1965	Grundare Marias Etnokök	ALMI (2007)
Mattsson	Annaa	1951	Konsult Miljöförbundet Jordens Vänner	Svenska Miljöstyrningsrådet (1998)
Mattsson Weijber	Karin	1972	Ordförande Riksidrottsförbundet	VisitSweden (2002)
Mattsson	Christina	1947	Styresman, Stiftelsen Nordiska Museet	Voksenåsen (2009)
Medin	Sofia	1972	Kansliråd Näringsdepartementet	Innovationsbron (2008)
Mejdell	Dag	1957	VD Posten Norge	SAS (2008)
Mellström	Lotta	1970	Kansliråd Näringsdepartementet	Vectura Consulting (2008), SOS Alarm (2010)
Mikkelsen	Björn	1962	Kansliråd Näringsdepartementet	SJ AB (2002), Green Cargo (2003)
Mitchell	Gunilla	1950	VD Västsvenska Turistrådet	VisitSweden (2005)
Moberg	Karin	1963	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2009)
Moberg	Lars Göran	1943	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2009)
Mohlin	Katarina	1961	Kommunikationsdirektör IF Skadeförsäkring AB	Posten (2003, avgick 2009)
Mohlin	Per-Erik	1946	Diverse styrelseuppdrag	Rymdbolaget (1998)
Mohlkert	Renée	1960	VD ÖstgötaCorren	Göta kanalbolaget (2006)
Mossberg	Stina	1952	VD Ramboll Natura	Swedfund (2007)
Müller	Majvor	1958	Delägare Müller & Müller Bil	ALMI (2007, avgick 2010)
Mølleskog	Gry	1962	Senior Client Partner Korn/Ferry International	SAS (2010)
Narvinger	Anders	1948	Fd VD Teknikföretagen	TeliaSonera (2010), ordf
Neergaard	Claes de	1949	VD Industrifonden	Innovationsbron (2005)
Netz	Bo	1962	Överdirektör Sida	SEK (2006)
Nilsson	Annika	1971	Förbundssekreterare	Systembolaget (2006)
Nilsson	Christer	1945	Kramfors Kommun	Botniabanan (1998)
Nilsson	Elisabeth	1953	Landshövding Östergötlands län	Sveaskog (2010)
Nilsson	Magnus	1961	VD Kolmården	VisitSweden (2009)
Nilsson- Ehle	Anna	1951	Chef SAFER Fordons- och trafiksäkerhetscentrum	Bilprovningen (2009)
Nivert	Marianne	1940	Diverse styrelseuppdrag	Posten (2002, avgick 2009), ordf, Posten Norden (2009, avgick
				2009), Systembolaget (2002, avgick 2009)
Nordmark-Nilsson	Anna-Stina	1956	VD Företagarna	Sveaskog (2006)
Nordström	Lars G	1943	Tillförordnad koncernchef, Posten AB	Nordea Bank (1998), TeliaSonera (2007, avgick 2010), Posten
				(2008, avgick 2009)
Norrfalk	Maria	1952	Landshövding Dalarnas Län	Swedfund (2007)
Nou	Liia	1965	CFO Pandox	Vasallen (2009)
Nygårds	Peter	1950	Bankdirektör Swedbank	Botniabanan (2007)
Nykvist	Ann-Christin	1948	GD Statens Pensionsverk	Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen (2008)
Nyström	Elizabeth	1942	Egen företagare	VisitSweden (2004), ordf
Ohlsson	Jonas	1968	VD	Innovationsbron (2010)
Olving	Lena	1956	Vice VD och operativchef Saab AB	Green Cargo (2008)
Onajin	Christopher	1973	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Swedavia (2010)
Orback Pettersson	Kia	1959	Partner Konceptverkstan AB	Jernhusen (2008), Apoteket (2006, avgick 2009)
Otterbeck	Lars	1942	Diverse styrelseuppdrag	Svenska Spel (2007, avgick 2010)
Parkbring	Lars	1942	VD Göteborgs Stad Upphandlings AB	Svenska Miljöstyrningsrådet AB (2004), ordf
Paul	Ann-Christine	1953	VD PP Polymer AB	Innovationsbron AB (2009)
Peltola	Timo	1946	Diverse Styrelseuppdrag	SAS (2005), TeliaSonera (2004), Nordea Bank (1998, avgick 2010)
Persson	Bertil	1961	VD Beijer Alarm AB	Posten (2005, avgick 2009)
Persson	Jan	1957	Ekonomichef PEAB	Bostadsgaranti (2002)
Persson	Göran	1949	Fd Statsminister	Sveaskog (2008), ordf
Petersen	Heidi M	1958	Diverse styrelseuppdrag	Nordea Bank (2008, avgick 2010)
Petri Gornitzka	Charlotte	1959	Vikarierande GD Sida	Swedfund (2010)
Pihl	Lennart	1950	Diverse styrelseuppdrag	Green Cargo (2010)
Ralph	Bo	1945	Professor	Dramaten (2007 avgick 2010)
Reinius	Richard	1967	Kansliråd Näringsdepartementet	Bilprovningen (2010), Jernhusen (2008), Posten (2007, avgick
				2009), Posten Norden (2009)
Rennerstedt	Kristina	1952	Fd GD Kulturrådet	Operan (2009), ordf
Renström	Lars	1951	VD Alfa Laval	TeliaSonera (2009)
Ringesten	Mats	1950	Partner Neuman & Nydahl	Sveaskog (2009)
Ring	Hans	1954		SweRoad (2010)
Risfelt	Jon	1961	Senior Adviser Gambro Group	TeliaSonera (2007)

124 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Rodosi	Agneta	1957	Finansdirektör Akademiska Hus	Svenska Skeppshypotekskassan (1998)
Rogestam	Christina	1943	Utredare	Svevia (2008), ordf, Statens Bostadsomvandling (2004)
Rolén	Anna	1951	Generalsekreterare Internationell kompetens	Samhall (2009)
Roxendal	Jan	1953	Delägare och styrelseledamot i CBN Chamber Business	SEK (2007)
			Networks AB
Russell Felth	Sarah	1962		Nordea Bank (2010)
Ruth	Arne	1943	Författare	Voksenåsen (1999, avgick 2010)
Rydh	Olof	1942	Fd GD EKN	Rymdbolaget, ordf (2006)
Sachs	Daniel	1970	VD Proventus	Dramaten (2007, ordf 2009), ordf
Salander Björklund	Elisabet	1958	EVP Stora Enso	SJ (2008)
Salmén	Ola	1954	CFO Sandvik AB	Svevia (2008)
Sander	Anna	1967	Departementsråd Miljödepartementet	Svenska Miljöstyrningsrådet (2007, avgick 2010)
Sandström	Ingemar	1945	Kommunalråd Nordmalings kommun	Botniabanan (2007)
Sandström	Per-Arne	1947	Diverse styrelseuppdrag	TeliaSonera (2010)
Sandvik Wiklund	Pia	1964	Länsråd Länsstyrelsen Jämtland	RISE (2009)
Savén	Björn	1950	Arbetande Ordförande IK Investment Partners	Nordea Bank (2006), Vattenfall AB (2009)
Schauman	Kristina	1965		Apoteket (2009)
Schelin Seidegård	Cecilia	1954	Landshövding Gotland	Systembolaget (2008), ordf, Fouriertransform (2009)
Schur	Fritz H.	1951	Ordf. Fritz Schur Group	SAS (2001, ordf 2008), ordf, Posten Norden (2009), ordf
Seddigh	Akbar	1943	Diverse styrelseuppdrag	Innovationsbron (2007), ordf
Sedolin	Maria	1962	Egen konsultverksamhet	Samhall (2007, avgick 2010)
Selén	Jan-Olof	1944	Fd GD Sjöfartsverket	Svenska Skeppshypotekskassan (2005), suppl
Sevebrant	Göran	1945	Fd VD Samhall AB	Lernia (2004)
Silander	Risto	1957	Civilekonom	SEK (2004)
Sjöberg	Anna-Greta	1967	CFO RBS Norden	LKAB (2005)
Sjöberg	Patric	1964	VD Stockholmsmässan	VisitSweden (2010), suppl.
Sjöqvist	Jan	1948	Direktör	Green Cargo (2001, avgick 2010)
Skog	Marita	1958	Regional Utvecklingsdirektör Landstinget	ALMI (2008)
Skoglund	Johan	1962	VD JM AB	Bostadsgaranti (2002, avgick 2010)
Skogö	Ingemar	1949	Landshövding i Västmanlands län, fd GD Vägverket	Swedavia (2010), ordf, SweRoad (2009)
Skåntorp	Helena	1960	FD VD SBC	Lernia (2010)
Smeby-Udesen	Lena	1961	CFO Andra AP-fonden	SBAB (2009)
Smith	Eva	1948	Direktör Naturvårdsverket	Miljömärkning Sverige (2002, avgick 2010), ordf
Spongh	Gunilla	1966	CFO Mekonomen AB	Infranord (2009)
Sprängare	Björn	1940	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (1997), ordf
Stade	Yngve	1945	Fd Chef FoU Storaenso	RISE (2006), ordf
Stadigh	Kari	1955	VD Sampo plc	Nordea Bank (2010)
Starrin	Karin	1947	Generaltulldirektör	Arlandabanan Infrastructure (2009), SVEDAB (2007), ordf
Steen	Anitra	1949	Fd VD Systembolaget	SAS (2001 avgick 2010)
Stehn	Tryggve	1952	President SKF Automotive Division	Green Cargo (2008)
Sten Pärson	Annika	1963	Partner Lowe Plus	Bilprovningen (2005)
Strömdahl	Inger	1951	Miljörådgivare Svenskt Näringsliv	Svenska Miljöstyrningsrådet (2001)
Stymne Göransson	Birgitta	1957	VD Memira	Lernia (2007)
Ställdal	Ewa	1949	VD Vårdalstiftelsen	SOS Alarm (2004)
Sundberg	Åsa	1959	Partner Provider Venture Partners	Teracom (2008), ordf
Sundewall	Caroline	1958	Företagskonsult	SJ (2010), TeliaSonera (2001, avgick 2010)
Sundling	Jan	1947	Fd VD Green Cargo	Infranord (2009), ordf
Sundström	Björn	1946	Ekonom Kommunförbundet	Statens Bostadsomvandling (2004)
Svedberg	Gunnar	1947	VD Innventia AB	Akademiska Hus (2009)
Svedenstedt	Lottie	1957	Diverse styrelseuppdrag	Swedavia (2010)
Svensson	Mats	1962	Fd Marknadsdirektör Holiday Club	VisitSweden (2009), suppl
Svärd	Ann-Christine	1955	Fd chef Banverket Projektering	Infranord (2009)
Söderström	Elvy	1953	Kommunalråd Örnsköldsviks kommun	Botniabanan (1998)
Söderström	Lars-Olov	1952	VD stiftelsen Norrlandsfonden	Norrland Center (1993), ordf
Söderström Jerring	Åsa	1957	Diverse styrelseuppdrag	Svevia (2010)
Sörman	Håkan	1945	VD SKL	SOS Alarm (2005)
Tengelin	Ursula	1956	Generalsekreterare Cancerfonden	Norrland Center (2003)

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 125

Skr. 2009/10:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	NUVARANDE TITEL	FÖRETAG

Thorén	Michael	1969	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Infranord (2009), Göta kanalbolag (2010), SBAB (2003, avgick
				2010), Vasallen (2009)
Tolfes	Gunnel	1958	HR- och managementkonsult, People & Business	Samhall (2010)
Trouvé	Johan	1960	VD Västsvenska Industri- och handelskammaren	Svevia (2010)
Tuvegarn	Ingela	1951	Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus	SJ AB (2003)
Törsäter	Bertil	1949	Regionsutvecklingsdirektör, Västra götalandsregionen	ALMI (2007)
Ullebø	Egil M.	1941	Direktör	LKAB (2001)
Wahlroos	Björn	1952	Styrelseordförande Sampo plc	Nordea Bank (2008)
Wahrolin	Christina	1946	Företrädare för Handikappförbundens Samarbetsorgan	Apotekens Service
Walder	Eva	1951	Departementsråd Utrikesdepartementet	SEK (2009)
Wallenberg	Jacob	1956	Direktör	SAS (2001), vice ordf
Wallentin	Bengt	1950	Koncernchef och Ordförande Marakanda	Innovationsbron (2008)
Wallér	Johan	1967	VD Sveriges Apoteksförening	Apotekens Service
Wallin	Bo	1942	Fd departementsråd Näringsdepartementet	Jernhusen (2008)
Wallin	Maj-Charlotte	1953	VD Afa Försäkring	Akademiska Hus (2004)
Wallin Mononen	Elisabeth	1959	Personaldirektör Lantmännen	Arbetslivsresurs (2006)
Wallström	Sofia	1969	Departementsråd Socialdepartementet	Apoteket Omstrukturering/Apoteksgruppen (2008 avgick 2010)
Veierod	Tove	1941	Direktör	Voksenåsen (2001)
Wenster	Peter	1947	Geolog Svenska Kommunförbundet	Svenska Miljöstyrningsrådet (2001)
Wenzlaff	Elisabeth	1955	Chefsjurist Volvo Personvagnar AB	Apoteket (2009)
Werngren	Tomas	1961	VD Kommuninvest	Vasallen (2007)
Westberg	Elisabeth	1948	Senior Advisor	Swedfund (2003)
Westerberg	Stina	1965	VD Svensk Musik AB	Operan (2008)
Westerberg	Lars	1948	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008), ordf
Westerståhl	Kristina	1962	Chef Konsumenternas Bank och Finansbyrå	Bostadsgaranti (2008)
Westin	Per Håkan	1946	Diverse styrelseuppdrag	Specialfastigheter (2008)
Wibom	Hans	1949	Delägare Vinge	Bostadsgaranti (2008), ordf
Widgren	Ewa	1957	Rättssakkunnig Näringsdepartementet	Stattum (2004)
Vieweg	Cecilia	1955	Chefsjurist AB Electrolux	Vattenfall (2009)
Wigzell	Kerstin	1945	Diverse styrelseuppdrag	Systembolaget (2009)
Wilhelmsson	Fredrik	1963	Grundare och konsult Wilhelmsson Management	Rymdbolaget (2009)
Villard	Bertil	1952	Advokat och delägare Vinge	Lernia (2007), ordf
Winberg	Margareta	1947	Fd vice Statsminister	Svenska Spel (2008), ordf
Winskog	Thomas	1946	Förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet	Bilprovningen (2007)
Wolrath	Björn	1943	Direktör Momentum	Samhall (2000, ordf 2007)
von Weymarn	Tom	1944	Fd VD Rettig	TeliaSonera (2002, avgick 2010), ordf
Wång	Carina	1966	Chef Business Control Investor	Specialfastigheter (2003)
Wästlund	Holger	1938	Fd VD Specialfastigheter	Vasallen (2000 ordf 2006, avgick 2010), ordf
Zetterberg	Christer	1941	Förbundsordförande Kungliga Automobil Klubben	Bilprovningen (2007)
Ziegler	Ingemar	1947	Fd VD SL	Akademiska Hus (2007), Infranord (2009)
Åbjörnsson	Rolf	1941	Advokat och delägare i Setterwalls advokatbyrå	Statens Bostadsomvandling (2007), ordf
Ågren	Anders	1947	Direktör Nerga AB	Swedesurvey (2005, ordf 2009), ordf
Åkesson	Håkan	1961	Enhetschef Utrikesdepartementet	Swedfund (2006)
Östensson	Per	1959	Ämnesråd Finansdepartementet	Swedfund (2010)
Östlund	Björn	1957	Chef verksamhetsområde Trafik Trafikverket	Botniabanan (2009)

126 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

FÖRETAGENS RAPPORTDATUM

Företagens rapportdatum 2010

	ÅRSSTÄMMA	DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	BOKSLUTSKOMMUNIKÉ
FÖRETAG	2010	JAN–MARS 2010	JAN–JUNI 2010	JAN–SEP 2010	JAN–DEC 2010
Akademiska Hus	2010-04-28	2010-04-28	2010-07-14	2010-10-28	2011-02-04
ALMI	2010-04-20	2010-05-31	2010-08-31	2010-11-30
APL
Apotekens Service			2010-08-15	2010-10-30	2011-03-31
Apoteket	2010-04-13	2010-04-30	2010-08-13	2010-10-29
Apoteksgruppen
Arbetslivsresurs	2010-03-12	2010-04-14	2010-08-17	2010-10-26	2011-02-10
Arlandabanan Infrastructure
Bilprovningen	2010-04-29	2010-04-29	2010-08-13	2010-10-29	2011-02-15
Bostadsgaranti	2010-04-20
Botniabanan	2010-04-22		2010-08-27
Dom Shvetsii	2010-05-20
Dramaten	2010-04-27
ESS
Fouriertransform	2010-04-20	2010-04-20	2010-07-20	2010-10-25	2011-02-10
Green Cargo	2010-04-16	2010-05-05	2010-07-30	2010-10-29	2011-01-29
Göta kanalbolaget	2010-04-23
Infranord		2010-04-30	2010-08-10	2010-10-29
Innovationsbron	2010-04-28
Jernhusen	2010-04-22	2010-04-22	2010-07-22	2010-10-25
Lernia	2010-03-25	2010-04-30	2010-08-13	2010-10-29	2011-02-11
LKAB	2010-04-29	2010-04-29	2010-08-13	2010-10-27	februari 2011
Miljömärkning Sverige	2010-04-12
Nordea Bank	2010-03-25	2010-03-25	2010-07-21	2010-10-27	februari 2011
Norrland Center	2010-06-03
Operan	2010-05-07	2010-05-07	2010-09-10
Posten Norden	2010-04-10	2010-05-12	2010-08-31	2010-11-09	2011-02-28
RISE	2010-04-28	2010-04-26	2010-08-23	2010-10-25	2011-02-15
Rymdbolaget	2010-04-29	2010-05-14	2010-09-01	2010-11-12	2011-02-16
Samhall	2010-04-21	2010-04-23	2010-08-19	2010-10-22	2011-01-31
SAS	2010-04-07	2010-04-22	2010-08-18	2010-11-10	februari 2011
SBAB	2010-04-21	2010-04-29	2010-07-23	2010-10-29
SEK	2010-04-29	2010-04-29	2010-08-13	2010-10-29	2011-02-04
SJ	2010-04-29	2010-04-29	2010-08-13	2010-10-25	februari 2011
SOS Alarm	2010-04-13	2010-04-30	2010-08-13	2010-10-29	2011-01-31
Specialfastigheter	2010-04-26	2010-04-29	2010-07-13	2010-10-22
Statens Bostadsomvandling	2010-04-12	2010-05-19	2010-09-10	2010-11-18	2011-02-15
Sveaskog	2010-04-21	2010-04-21	2010-07-22	2010-10-26	2011-01-27
SVEDAB	2010-04-26	2010-04-30	2010-08-16	2010-11-01	2011-02-15
Svenska Miljöstyrningsrådet	2010-03-24
Svenska Skeppshypotekskassan	2010-06-02	2010-05-03
Svenska Spel	2010-04-20	2010-04-19	2010-07-16	2010-10-22	2011-02-11
Svevia	2010-04-22	2010-04-23	2010-08-13	2010-10-22	februari 2011
Swedavia				2010-10-27	2011-02-12
Swedesurvey	2010-04-21	2010-04-26	2010-08-23	2010-10-22	2011-02-15
Swedfund	2010-04-27	2010-04-27	2010-08-31	2010-10-31	2011-01-31
SweRoad	2010-03-25	2010-04-19
Systembolaget	2010-03-25	2010-04-30	2010-08-30	2010-10-29	2011-02-15
TeliaSonera	2010-04-07	2010-04-20	2010-07-20	2010-10-25
Teracom	2010-03-31	2010-04-28	2010-08-16	2010-10-29	2011-02-11
Vasallen	2010-04-27	2010-04-29	2010-08-16	2010-10-28	2011-01-31
Vattenfall	2010-04-29	2010-04-29	2010-07-29	2010-10-28	2011-02-10
Vectura Consulting	2010-04-19	2010-04-29	2010-08-13	2010-10-29	2011-02-15
VisitSweden	2010-03-25
Voksenåsen	2010-04-22	2010-04-26	2010-08-23	2010-10-22	2011-02-15

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 127

Skr. 2009/10:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

Riktlinjer för extern rapportering

Regeringen beslutade den 29 november 2007 om nedanstående riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Dessa ersätter de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. Riktlinjerna har

kompletterats med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag, exempelvis aktiebolagslagen, bokförings- och årsre- dovisningslagen. Riktlinjerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. Företagen ska senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Företagen repre- senterar stora värden och företagen ägs ytterst gemensamt av svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning.

INFORMATIONSGIVNING

Ledord för regeringens förvaltning är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. Övergripande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och att i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias. De statligt ägda företa- gens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, kvartalsrapporter, bolagsstyrningsrapport, rapport om intern kontroll och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade företag. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av företagens verksamhet och uppsatta mål. Regeringen kommer att utvärdera efterlevnaden av riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande. En ansvarsfull och professionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättigheter, jäm- ställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. Regeringen förstärker sina högt ställda ambitioner på området och genom dessa riktlinjer ställer reger- ingen tydligare krav på rapportering och redovisning. I statens ägarpolicy anges att styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera dessa hållbarhetsfrågor är en viktig del av regeringens ägarpolicy. Arbetet ska kommuni- ceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen presenterar en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer som tillsammans

med övrig ﬁnansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

RIKTLINJERNAS TILLÄMPNING

Företag med statligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. I de fall staten är en av ﬂera ägare avser regeringen att i samråd med företaget och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen.

Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, som inne- bär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tyd- lig förklaring med motivering till avvikelsen anges. Den konstruk- tionen gör riktlinjerna tillämpbara med bibehållen relevans bland alla företag, oavsett storlek eller bransch, utan att ge avkall på redo- visning och rapporteringens huvudsyfte. Styrelsen ska i årsredovis- ningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret, samt kommentera eventuella avvikelser.

ANSVARSFÖRHÅLLANDEN

Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagens redovisning och rapportering följer dessa beslutade riktlinjer. Företagen ska snarast och senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisnings- sed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartals- rapporter, samt bokslutskommuniké enligt OMX Nordic Ex- change Stockholm AB:s regler i noteringsavtal. Det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyrningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt Svensk kod för bolagsstyrning.

Företagen ska också möta de krav som ﬁnns i lag (2005:590) om insyn i vissa ﬁnansiella förbindelser m.m. Därutöver ansva- rar styrelserna för att företagen presenterar en hållbarhetsredo- visning enligt GRI:s riktlinjer. De regelverk som omger företag förändras och uppdateras löpande över tiden. De statligt ägda företagen förväntas följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendationer i takt med att de förändras. Styrelsen ska följa utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

128 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

PRINCIPER FÖR EXTERN RAPPORTERING OCH RAPPORTERINGSANSVAR

Årsredovisning

De statligt ägda företagen ska i årsredovisningen enligt bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL ge en rättvisande bild av utvecklingen av företagens verksamhet, ställning och resultat i enlighet med lagar och praxis. I detta ingår exempelvis: n Aﬀärsidé, strategi, verksamhet, marknad, kunder och

konkurrenter samt organisation.

n Risker och riskhantering, möjligheter och hot, känslighets- analys som beskriver företagets huvudsakliga ﬁnansiella risker.

n En beskrivning av företagets väsentliga icke-ﬁnansiella risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse för att förstå företagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

n Investeringar, förvärv och väsentliga händelser som inträﬀat under räkenskapsåret och efter dess slut.

n Företagets verksamhet inom forskning och utveckling. n Styrelsens arbete och sammansättning under året.

n Ersättning till ledande befattningshavare och beskrivning av incitamentsprogram.

$ºRUTÌVERska årsredovisningen innehålla en redovisning av, eller information om:

n Beslutade ﬁnansiella och icke ﬁnansiella mål, fastställd utdelningspolicy, verksamhetsmål och måluppfyllelse.

n Företagets etiska principer, uppförandekod och jämställdhets- policy.

n Företagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive arbete med jämställdhets, mångfald och andra etiska frågor.

n Regeringens uppdrag till företaget, mål kopplade till upp- draget och mätningar av måluppfyllelse såsom exempelvis kundundersökningar. Dessa uppdrag kan vara formulerade på olika sätt för olika företag, exempelvis i propositioner, riksdagsskrivelser, betänkanden, SOU och bolagsordningar.

n Företagets arbete med beaktande av regeringens riktlinjer och de policies som berör alla företag med statligt ägande, såsom exempelvis ägarpolicyn, dessa riktlinjer och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ska publiceras på res- pektive företags hemsida i samband med publiceringen av företagets årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en del i årsredovisningsdokumentet.

I en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ingår exempelvis: n Redogörelse och kort analys av vilka hållbarhetsfrågor som

bedömts som viktiga för företaget med motivering varför.

n Tydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor, i synnerhet sådana icke-ﬁnansiella risker

och möjligheter som behövs för förståelsen av företagets utveckling, resultat och ställning.

n En tydlig redovisning av genomförd intressentanalys och intressentdialog i syfte att identiﬁera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhets- frågor för företagets viktigaste intressenter.

n Redogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar företagets resultat och ställning nu och i framtiden.

n Redovisning av företagets ställningstaganden i egna policy- dokument och i form av internationella konventioner, såsom exempelvis FN:s Global Compact.

n Redogörelse för hur det aktiva hållbarhetsarbetet bedrivs med mål, handlingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incitamentssystem för uppföljning.

n En tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultatindikatorer. Dessa ska kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.

n Redovisningsprinciper som tydliggör företagets utgångs- punkter för redovisningen och avgränsningen för densamma.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom obero- ende granskning och bestyrkande. Tidpunkten för avgivandet av redovisningen ska följa årsredovisningens rapporteringscykel.

Kvartalsrapporter

Företagen ska kvartalsvis publicera kvartalsrapporter.

Tidplan för publicering av rapporter

Företagen ska publicera kvartalsrapporter, bokslutskommuni- kéer samt årsredovisningar på företagets hemsida. Årsredovis- ningen bör ﬁnnas tillgänglig både i tryckt format och i PDF-for- mat publicerad på företagets hemsida. Avseende hållbarhetsredovisning och delårsrapporter ska de ﬁnnas till- gängliga i PDF-format på företagets hemsida.

n Årsredovisningen ska publiceras senast den 31 mars.

n Hållbarhetsredovisning ska publiceras senast den 31 mars. n Bolagsstyrningsrapport och rapport om intern kontroll ska

publiceras senast den 31 mars.

n Bokslutskommunikén (Q4) ska senast publiceras den 15 februari. n Halvårsrapporten (Q2) ska publiceras senast den 15 augusti.

n Kvartalsrapporter för januari–mars (Q1) ska publiceras senast den 30 april.

n Kvartalsrapporter för januari–september (Q3) ska publiceras senast den 30 oktober.

Utvärdering

Efterlevnaden av dessa riktlinjer kommer att utvärderas och redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 129

Skr. 2009/10:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

ÖVERSIKT AV PRINCIPER FÖR REDOVISNING AV FINANSIELL OCH ICKE-FINANSIELL INFORMATION

	FINANSIELL INFORMATION
MOTIV
	Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling
	Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling


KÄLLA	Lag och standard
KÄLLA	Lag och standard


GRUNDPRINCIP	IFRS
GRUNDPRINCIP	IFRS


ÅRLIG	Årsredovisning
ÅRLIG	Bokslutskommuniké
	Bokslutskommuniké

ICKE-FINANSIELL INFORMATION

Följa och bedöma företagens bolagsstyrning, hållbarhetsarbete och utförande av ev. samhällsuppdrag

Riktlinjer		Beslut av ägare
Riktlinjer		Beslut av ägare


Bolagskoden		Bolagsstämmobeslut
Bolagskoden		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Riksdagsbeslut)
		(Riksdagsbeslut)

Hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsredovisning		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll

UNDER	ÅRET	Kvartalsrapporter	Förekommande nyckeltal



LÖPANDE		Särskilda pressmeddelanden/informationsinsatser. Öppenhet gentemot allmänhet och media.

Lagar och rekommendationer som ger vägledning

Lagar och direktiv:

n aktiebolagslagen, (2005:551) ABL n bokföringslagen, (1999:1078) BFL

n årsredovisningslagen, (1995:1554) ÅRL

n lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag, ÅRKL

n lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL

n lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. n lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Exempel på normgivande instanser:

n International Accounting Standards Board/International Accounting Standards Committee, IASB/IASC

n Bokföringsnämnden

n OMX Nordic Exchange Stockholm n Rådet för finansiell rapportering

n Europeiska gemenskapens institutioners rekommendationer som antas av föreningen för revisionsbyråbranschen, FAR SRS

n Kollegiet för svensk bolagsstyrning n Global Reporting Initiative, GRI

n SFF (Sveriges Finansanalytikers Förening)

130 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nedan- stående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringen förvaltar de statligt ägda företagen. Regeringens övergripande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattningshavarna är en central del för att uppnå det målet. Rimliga ersättningar är även viktiga för förtroendet för näringslivet.

Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både öppen och tydlig. De statligt ägda företagens externa rapportering ska därför vara minst lika genomlyst som de noterade företagens. Detta gäller även ersättningar till de ledande befattningshavarna.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den TOTALAERSºTTNINGENär rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur företagen tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa riktlinjer ersätter regeringens tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (2008-07-03). Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal med ledande befattningshavare som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av den statliga ägarpolicyn1. Rikt- linjerna avser företag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inﬂytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Dessa företag ska vidare tillämpa riktlinjerna i sina dotterföretag. I övriga företag där staten direkt eller genom ett företag är delägare bör regeringen

1Ingår i verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande).

respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

STYRELSENS ANSVARSOMRÅDE

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på motsvarande sätt som i noterade företag, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut och därmed tillämpa reglerna för detta som huvudsakligen ﬁnns i 8 kap. 51–54 §§ aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till riktlinjer ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens förslag till riktlinjer ska bland annat framgå

[hefgleX_fXaf|^Xefg|__XeTggXef|gga\aZTeaTY _]XeWXffT riktlinjer, och

TggWXgf^T|aaTff^e\Yg_\ZghaWXe_TZfb`hgi\fTeUb_TZXgf kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är HELASTYRELSENSansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattnings- havares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att företagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som ﬁnns för att i ett enskilt fall avvika från regeringens riktlinjer.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensions- kostnader ska betalas av företaget efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 131

Skr. 2009/10:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid uppsägning från företagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner.

Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från närings- verksamhet ska ersättningen från det uppsägande företaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

REDOVISNING

De statligt ägda företagen ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återﬁnns huvudsakligen i aktie- bolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befatt- ningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska vid årsstämman redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat yttrande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

Härutöver ska även styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavarnas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.

DEFINITIONER

t .FE ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Denna krets mot- svaras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolags- lagen (2005:551). Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

t .FE ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

t .FE förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

t .FE rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

t .FE avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

t .FE förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

t .FE dotterföretag avses de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).

132 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ADRESSREGISTER

Adressregister

A/O Dom Shvetsii	Aktiebolaget Svenska	Arbetslivsresurs AR AB (publ)	Infranord AB
190 031 Kazanskaya	Miljöstyrningsrådet	Box 3088	Box 1803
44 S:t Petersburg, Ryssland	Vasagatan 15-17	103 61 Stockholm	171 41 Solna
	111 20 Stockholm	Telefon: 020-258 258	Telefon: 010-121 10 00
AB Göta kanalbolag	Telefon: 08-700 66 90	Telefax: 08-508 941 01	Telefax: 010-121 10 01
Box 3	Telefax: 08-700 66 99	info@arbetslivsresurs.se	info@infranord.se
591 21 Motala	info@msr.se	www.arbetslivsresurs.se	www.infranord.se
Telefon: 0141-20 20 50	www.msr.se
Telefax: 0141-21 55 50		Arlandabanan Infrastructure	Innovationsbron AB
info@gotakanal.se	ALMI Företagspartner AB	Aktiebolag	Box 70407
www.gotakanal.se	Klarabergsviadukten 70	Box 70378	107 25 Stockholm
	Box 70394	107 24 Stockholm	Telefon: 08-587 919 20
AB Svenska Spel	107 24 Stockholm	Telefon: 08-22 40 10	Telefax: 08-587 919 50
621 80 Visby	Telefon: 08-709 89 00	Telefax: 08-22 41 29	info@innovationsbron.se
Telefon: 0498-26 35 00	Telefax: 08-406 03 00	info@abanan.se	www.innovationsbron.se
Telefax: 0498-26 36 30	info@almi.se	www.abanan.se
kundservice@svenskaspel.se	www.almi.se		Jernhusen AB
www.svenskaspel.se		Botniabanan AB (publ)	Box 520
	Apotekens Service AB	Box 158	101 30 Stockholm
Akademiska Hus Aktiebolag	Ringvägen 100, uppgång d	891 24 Örnsköldsvik	Telefon: 08-410 626 00
Box 483	118 60 Stockholm	Telefon: 0660-29 49 00	Telefax: 08-410 626 50
401 27 Göteborg	Telefon: 010-458 62 00	Telefax: 0660-29 49 10	info@jernhusen.se
Telefon: 031-63 24 00	info@apotekensservice.se	info@botniabanan.se	www.jernhusen.se
Telefax: 031-63 24 01	www.apotekensservice.se	www.botniabanan.se
info@akademiskahus.se			Kungliga Dramatiska Teatern
www.akademiskahus.se	Apoteket Aktiebolag (publ)	Bolaget för den europeiska	aktiebolag
	118 81 Stockholm	spallationskällan	Box 5037
Aktiebolagetet Bostadsgaranti	Telefon: 010-447 50 00	Lunds Universitet	102 41 Stockholm
Box 26029	Telefax: 010-447 55 15	Box 117	Telefon: 08-665 61 00
100 41 Stockholm	apoteket.sverige@apoteket.se	221 00 Lund	Telefax: 08-663 88 16
Telefon: 08-545 047 00	www.apoteket.se	Telefon: 046-222 00 00	info@dramaten.se
Telefax: 08-545 047 27		Telefax: 046-222 83 14	www.dramaten.se
abo@bostadsgaranti.se	Apoteket Produktion &	info@esss.se
www.bostadsgaranti.se	Laboratorier AB, (APL)	www.ess-scandinavia.se	Kungliga Operan aktiebolag
	Prismavägen 2		Box 16094
Aktibolaget Svensk Bilprovning	141 75 Kungens Kurva	Fouriertransform Aktiebolag	103 22 Stockholm
Box 508	Telefon: 010-447 96 00	Sveavägen 17	Telefon: 08-791 43 00
162 15 Vällingby	info@apl.se	111 57 Stockholm	Telefax: 08-791 44 44
Telefon: 08-759 21 00	www.apl.se	Telefon: 08-410 406 00	reception@operan.se
Telefax: 08-759 54 24		Telefax: 08-410 406 40	www.operan.se
kundtjanst@bilprovningen.se	Apoteksgruppen i Sverige	info@fouriertransform.se
www.bilprovningen.se	Holding AB	www.fouriertransform.se	Lernia AB
	Box 7264		Box 1181
Aktiebolaget Svensk Exportkredit,	103 89 Stockholm	Green Cargo AB	111 91 Stockholm
(SEK)	Telefon: 08-563 022 00	Box 39	Telefon: 08-701 65 00
Box 16368	info@apoteksgruppen.se	171 11 Solna	Telefax: 08-411 00 93
103 27 Stockholm	www.apoteksgruppen.se	Telefon: 010-455 40 00	info@lernia.se
Telefon: 08-613 83 00		Telefax: 010-455 71 13	www.lernia.se
Telefax: 08-20 38 94		info@greencargo.com
info@sek.se		www.greencargo.com
www.sek.se

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 133

Skr. 2009/10:140

Bilaga

ADRESSREGISTER

Luossavaara-Kiirunavaara	Samhall Aktiebolag	Sveaskog AB	Swedavia Aktiebolag
Aktiebolag, (LKAB)	Box 27705	Torsgatan 4	190 45 Stockholm-Arlanda
Box 952	115 91 Stockholm	105 22 Stockholm	Telefon: 08-797 60 00
971 28 Luleå	Telefon: 08-553 411 00	Telefon: 08-655 90 00	Telefax: 08-797 86 00
Telefon: 0920-380 00	Telefax: 08-553 411 01	Telefax: 08-655 94 14	swedavia@swedavia.se
Telefax: 0920-195 05	samhall.info@samhall.se	info@sveaskog.se	www.swedavia.se
info@lkab.com	www.samhall.se	www.sveaskog.se
www.lkab.com			Swedesurvey Aktiebolag
	SAS AB	Svenska rymdaktiebolaget	801 82 Gävle
Miljömärkning Sverige Aktiebolag	195 87 Stockholm	Box 4207	Telefon: 026-63 33 00
118 80 Stockholm	Telefon: 08-797 00 00	171 04 Solna	Telefax: 026-65 18 19
Telefon: 08-55 55 24 00	www.sasgroup.net	Telefon: 08-627 62 00	info@swedesurvey.se
Telefax: 08-55 55 24 01		Telefax: 08-98 70 69	www.swedesurvey.se
info@svanen.se	SJ AB	info@ssc.se
www.svanen.se	105 50 Stockholm	www.ssc.se	Swedfund International AB
	Telefon: 010-751 60 00		Sveavägen 24-26
Nordea Bank AB	info@sj.se	Svenska Skeppshypotekskassan	Box 3286
Smålandsgatan 17	www.sj.se	Box 11010	103 65 Stockholm
105 71 Stockholm		404 21 Göteborg	Telefon: 08-725 94 00
Telefon: 08-614 78 00	SOS Alarm Sverige AB	Telefon: 031-80 61 60	Telefax: 08-20 30 93
Telefax: 08-10 50 69	Box 5776	Telefax: 031-15 80 85	info@swedfund.se
www.nordea.com	114 87 Stockholm	loan@skeppshypotek.se	www.swedfund.se
	Telefon: 08-407 30 00	www.skeppshypotek.se
Norrland Center AB	Telefax: 08-611 63 36		Swedish National Road Consul-
Vasagatan 36	webb@sosalarm.se	Svensk-Danska Broförbindelsen	ting Aktiebolag, (SweRoad)
Box 415	www.sosalarm.se	SVEDAB Aktiebolag	Box 4021
101 28 Stockholm		Box 4044	171 04 Solna
Telefon: 070-602 69 25	Specialfastigheter Sverige	203 11 Malmö	Telefon: 08-799 79 80
Telefax: 08-613 08 68	Aktiebolag	Telefon: 040-660 98 80	Telefax: 08-29 46 89
info@norrlandcenter.se	Box 632	Telefax: 040-20 22 75	sweroad@sweroad.se
www.norrlandcenter.se	581 07 Linköping	svedab@svedab.se	www.sweroad.se
	Telefon: 013-24 92 00	www.svedab.se
Posten Norden AB	Telefax: 013-10 01 33		Systembolaget Aktiebolag
105 00 Stockholm	info@specialfastigheter.se	Sveriges Bostads-finansierings-	103 84 Stockholm
Telefon: 08-781 10 00	www.specialfastigheter.se	aktiebolag, SBAB (publ)	Telefon: 08-503 300 00
Telefax: 08-781 44 10		Box 27308	Telefax: 08-503 310 00
ir@posten.se	Statens Bostadsomvandling AB	102 54 Stockholm	kundtjanst@systembolaget.se
www.postennorden.se	Sbo	Telefon: 0771-45 30 00	www.systembolaget.se
	Sjögatan 23	Telefax: 08-614 38 60
RISE Research Institutes of Swe-	852 34 Sundsvall	kundcenter@sbab.se	TeliaSonera Aktiebolag
den Holding AB	Telefon: 060-16 21 20	www.sbab.se	Stureplan 8
Box 3072	Telefax: 060-16 21 24		106 63 Stockholm
103 61 Stockholm	info@sbo.se	Svevia AB (publ)	Telefon: 08-504 550 00
Telefon: 08-56 64 82 50	www.sbo.se	Box 4018	Telefax: 08-504 550 01
Telefax: 08-56 64 82 60		171 04 Solna	teliasonera@teliasonera.com
info@ri.se		Telefon: 08-404 10 00	www.teliasonera.com
www.ri.se		Telefax: 08-404 10 50
		kontakt@svevia.se
		www.svevia.se

134 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Skr. 2009/10:140

Bilaga

Teracom AB

Box 1366

172 27 Sundbyberg Telefon: 08-555 420 00 Telefax: 08-555 420 01 info@teracom.se www.teracom.se

V.S. Visit Sweden AB

Box 3030

103 61 Stockholm Telefon: 08-789 10 00 Telefax: 08-789 10 31 info@visitsweden.com www.visitsweden.com

Vasallen AB

Box 244

701 44 Örebro

Telefon: 019-764 86 00 Telefax: 019-764 86 60 info@vasallen.se www.vasallen.se

Vattenfall Aktiebolag

162 87 Stockholm Telefon: 08-739 50 00 Telefax: 08-17 85 06 www.vattenfall.com

Vectura Consulting AB

Svetsarvägen 10 Box 46

171 11 Solna

Telefon: 0771-159 159 Telefax: 010-484 53 88 info@vectura.se www.vectura.se

Voksenåsen A/S

Ullveien 4

NO-0791 Oslo, Norge Telefon: +47-22 81 15 00 Telefax: +47-22 81 15 40 hotell@voksenaasen.no www.voksenasen.no

NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009 135

Skr. 2009/10:140

Bilaga

136 NÄRINGSDEPARTEMENTET 2009

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 2010

Närvarande: Statsrådet Olofsson, ordförande, och statsråden Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz, Ohlsson

Föredragande: Statsrådet Olofsson

Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:140 2010 års redogörelse för företag med statligt ägande.

137