Regeringens proposition 2009/10:14
| Ändringar av stadgarna för Internationella | Prop. |
| valutafonden och Världsbanken | 2009/10:14 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 september 2009
Mats Odell
Sten Tolgfors
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ändringar av stadgarna för Internationella valutafonden (IMF) respektive Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), som är en del av Världsbanksgruppen. Ändringarna syftar till att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande i institutionerna. Vidare föreslås att riksdagen godkänner en stadgeändring för IMF som syftar till att utöka dess investeringsmandat.
1
Innehållsförteckning
Prop. 2009/10:14
2
Prop. 2009/10:14
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.godkänner ändringar av Internationella valutafondens respektive Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens stadgar som syftar till att öka utvecklings- och tillväxtländers inflytande i institutionerna (avsnitt 4),
2.godkänner ändringar av Internationella valutafondens stadgar som syftar till att utöka dess investeringsmandat (avsnitt 5).
3
Prop. 2009/10:14
2 Ärendet och dess beredning
Vid FN:s internationella konferens om utvecklingsfinansiering i Monterrey i Mexiko 2002 togs ett första beslut om att öka utvecklingsländernas inflytande i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanksgruppen. Som ett led i denna process har institutionerna beslutat om två reformpaket. Paketen innehåller flera element, varav några innebär stadgeändringar som kräver godkännande av riksdagen.
Under 2006 påbörjades arbetet med att ta fram en ny finansieringsmodell för IMF. Den nya modellen beslutades av IMF:s guvernörsstyrelse i maj 2008 och innebär att IMF:s olika verksamhetsområden i princip kommer att vara egenfinansierade. Detta sker bl.a. genom att institutionens resurser får investeras under friare former. Utökningen av investeringsmandatet innebär stadgeändringar som kräver riksdagens godkännande.
Under beredningen av propositionen har synpunkter inhämtats från berörda myndigheter, dvs. Sveriges riksbank och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).
3 Bakgrund
IMF och Världsbanken grundades 1944 i Bretton Woods, USA. Sverige inträdde som medlem i båda institutionerna 1951 (prop. 1950:89).
IMF har till huvudsaklig uppgift att öka stabiliteten i det internationella finansiella systemet genom övervakning och tillhandahållande av finansiellt stöd till medlemsländer med betalningsbalansproblem. IMF:s stöd finansieras i första hand genom utnyttjande av organisationens permanenta resurser, som består av medlemsländernas insatser.
Världsbanksgruppen har till syfte att bekämpa fattigdom genom att främja ekonomiskt och socialt framåtskridande i tillväxt- och utvecklingsländer. Tillväxt- och utvecklingsländer definieras i enlighet med IMF:s databas World Economic Outlook, där hänsyn tas till följande tre faktorer: inkomstnivå per capita, exportdifferentiering och integreringsgrad med det internationella finansiella systemet. Världsbanksgruppen omfattar fem institutioner: Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), som ger lån och utvecklingsstöd till medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer, Internationella utvecklingsfonden (IDA), som ger förmånliga lån och gåvor till de fattigaste länderna, Internationella finansieringsbolaget (IFC), som finansierar privatsektorutveckling, Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA), som utfärdar garantier för politiska risker vid privata investeringar i utvecklingsländer, och Internationella centret för lösning av investeringstvister (ICSID), som medverkar till tvistelösning mellan utländska investerare och regeringar i samarbetsländer. Med begreppet Världsbanken avses IBRD och IDA. IBRD:s utlåning finansieras
4
huvudsakligen genom upplåning på de finansiella lånemarknaderna och genom medlemsländernas insatser.
IMF och IBRD ägs och styrs av sina 186 medlemsländer. De båda institutionerna har liknande ledningsstrukturer. Varje medlemsland har en representant i det högsta beslutande organet – guvernörsstyrelsen. Det dagliga arbetet leds av en exekutivstyrelse. Frankrike, Förenta Staterna, Japan, Kina, Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien och Tyskland har egna representanter, exekutivdirektörer, i denna styrelse. Övriga länder är indelade i valkretsar, som leds av en exekutivdirektör (se bilaga 1). Totalt består styrelsen av 24 exekutivdirektörer. I både IMF och IBRD bildar Sverige valkretsar tillsammans med övriga nordiska länder och de baltiska länderna.
Röststyrkan i IMF:s och IBRD:s guvernörs- och exekutivstyrelser baseras till stor del på medlemsländernas andelar i institutionerna. Andelarna kallas kvotandelar i IMF och röstandelar i IBRD. Dessa är ursprungligen beräknade utifrån ländernas relativa storlek i världsekonomin. Den andra komponenten i medlemsländernas röststyrka är de s.k. basrösterna. Dessa fördelas lika mellan medlemsländerna i syfte att stärka små ekonomiers röststyrka, av vilka flera är tillväxt- och utvecklingsländer. I takt med att det har genomförts kapitalinsatser i IMF och IBRD har basrösternas andel minskat, vilket har lett till ett minskat inflytande för framför allt tillväxt- och utvecklingsländer.
Vid IMF:s årsmöte i Singapore 2006 presenterades ett reformförslag för ökat inflytande för tillväxt- och utvecklingsländerna. I ett första steg beslutade IMF:s guvernörsstyrelse den 18 september 2006 att öka kvotandelarna för ett fåtal tillväxtekonomier som uppfattades vara kraftigt underrepresenterade. I samband med IMF:s vårmöte i april 2008 fattade guvernörsstyrelsen beslut om ett andra steg i reformen för att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande och representation.
Vid Världsbanksgruppens årsmöte i Washington 2008 presenterades ett första reformpaket för att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande och representation i banken. En andra fas i reformen, som innefattar en omfördelning av röstandelar, är avsedd att genomföras under 2010.
Vid sidan av reformförslaget om utökat inflytande för tillväxt- och utvecklingsländer antog IMF:s guvernörsstyrelse den 7 april 2008 ett förslag om en ny finansieringsmodell.
Ändringarna i IMF:s och IBRD:s stadgar sker genom beslut av exekutiv- och guvernörsstyrelserna, vilka måste ratificeras av minst tre femtedelar av medlemsländerna som innehar åtminstone 85 procent av den totala röststyrkan.
Prop. 2009/10:14
5
Prop. 2009/10:14
4Reformer för att öka inflytandet för tillväxt- och utvecklingsländer
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ändringar av stadgarna för Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som ökar tilldelningen av basröster till medlemsländerna.
Riksdagen godkänner en ändring i IMF:s stadgar som möjliggör för stora valkretsar att tillsätta två biträdande exekutivdirektörer.
| Skälen för regeringens förslag | |
| De föreslagna reformerna | |
| IMF | |
| I samband med IMF:s vårmöte i april 2008 fattade guvernörsstyrelsen | |
| beslut om ett nytt reformpaket för att öka tillväxt- och utvecklings- | |
| ländernas inflytande och representation. Reformpaketet innehåller | |
| följande stadgeändringar: i) en ökning av medlemsländernas basröster | |
| och ii) en möjlighet för stora valkretsar att tillsätta två biträdande | |
| exekutivdirektörer. Stadgeändringarna redovisas i bilaga 2. | |
| Basrösterna utgör, tillsammans med kvotandelarna, den sammanlagda | |
| röststyrkan i IMF:s styrelser. I dag har varje medlemsland 250 basröster, | |
| vilket motsvarar 2,1 procent av den totala röststyrkan. Reformförslaget | |
| innebär en tredubbling av basrösterna och att basrösternas andel av den | |
| totala röststyrkan fixeras till 5,502 procent. Förslaget innebär således en | |
| ökning av basrösternas relativa vikt av den totala röststyrkan, vilket | |
| gynnar små ekonomier som har en liten kvotandel. Dessutom innebär | |
| fixeringen av basrösternas andel av den totala röststyrkan att basrösternas | |
| genomslag inte urholkas vid eventuella framtida kapitalinsatser. Enligt | |
| stadgeändringen ska även basröster för ett land som uteslutits inkluderas | |
| i den totala röststyrkan. Sammanfattningsvis medför stadgeändringen att | |
| tillväxt- och utvecklingsländerna erhåller en ökning av sin röststyrka om | |
| sammanlagt 2,7 procentenheter. För Sveriges del innebär ändringen att | |
| röststyrkan minskar från 1,09 procent till 1,01 procent. Den nordisk- | |
| baltiska valkretsen får sin röststyrka minskad från 3,44 procent till 3,35 | |
| procent. I bilaga 4 finns en mer detaljerad redovisning av förändringen av | |
| röststyrkan. | |
| Reformen innehåller även en stadgeändring som möjliggör för | |
| valkretsar med många medlemsländer att tillsätta två biträdande | |
| exekutivdirektörer. För närvarande har varje valkrets en biträdande | |
| exekutivdirektör. Det är exekutivstyrelsen som beslutar hur stor en | |
| valkrets måste vara för att få tillsätta två biträdande exekutivdirektörer. | |
| Enligt det nu gällande regelverket kommer valkretsar med minst 19 | |
| medlemsländer ha möjlighet att utse två biträdande exekutivdirektörer. | 6 |
Två afrikanska valkretsar kommer till följd härav ges möjlighet att tillsätta två biträdande exekutivdirektörer och därmed skaffa sig ökade resurser för styrelsearbetet.
IBRD
Efter Världsbanksgruppens årsmöte i oktober 2008 fattade guvernörsstyrelsen beslut om ett första reformpaket för att öka tillväxt- och utvecklingsländernas inflytande och representation. Reformpaketet innefattar bl.a. en ökning av medlemsländernas basröster.
Varje medlemsland har sedan IBRD grundandes haft 250 basröster. För närvarande utgör basrösterna 2,86 procent av den totala röststyrkan. Det föreslagna reformpaketet innebär en fördubbling av antalet basröster till 500 per land, vilket utgör en ökning av basrösternas relativa andel av den totala röststyrkan till 5,55 procent. Denna andel föreslås vidare fixeras för att undvika att basrösterna på nytt minskar som andel av den totala röststyrkan. En ökning av basrösternas andel gynnar främst små ekonomier och utvecklingsländer, som exempelvis de afrikanska länderna söder om Sahara. Tillväxt- och utvecklingsländerna erhåller en sammanlagd ökning av röststyrkan om 1,2 procentenheter. För Sveriges del innebär stadgeändringen att röststyrkan minskar från 0,94 till 0,93 procent. Den
IBRD:s guvernörsstyrelse har vidare som en del i det ovannämnda reformpaketet beslutat att utvidga exekutivstyrelsen med ytterligare en exekutivdirektör för de afrikanska länderna söder om Sahara.
Regeringens överväganden
En grundtanke i Sveriges politik för global utveckling är att de fattigas perspektiv ska vara centralt inom utvecklingssamarbetet.
IMF och Världsbanken är två centrala internationella samarbetsinstitutioner. IMF:s mandat att bistå sina medlemsländer med övervakning av ekonomiska flöden och finansiellt stöd vid betalningsbalansproblem fyller en funktion av stor vikt för det internationella finansiella systemet. Detta har blivit särskilt tydligt i och med den globala finansiella och ekonomiska krisen under det senaste året. Världsbankens utvecklingsmandat samt arbete med utlåning och stöd till tillväxt- och utvecklingsländerna har stor betydelse för att minska världens fattigdom.
Det är mot denna bakgrund av grundläggande betydelse att IMF:s och IBRD:s styrning fungerar väl och att institutionernas styrelser effektivt kan utföra de uppgifter som medlemsländerna ålagt dem. Det är också av största vikt att institutionerna uppfattas som legitima av sina medlemmar. Det är därför viktigt att medlemsländernas inflytande speglar deras relativa styrka i världsekonomin.
Till följd av den kraftiga ekonomiska tillväxten i många tillväxtländer, inte minst i Asien, återspeglar inte dessa länders röstandelar i IMF och Världsbanken deras styrka i världsekonomin. Förutom att flera tillväxtländer är underrepresenterade i institutionerna finns det en viktig
Prop. 2009/10:14
7
politisk ambition att stärka de fattigaste ländernas inflytande. Sedan IMF Prop. 2009/10:14 och IBRD grundandes har antalet basröster för varje medlemsland varit
oförändrat, något som med tiden inneburit att basrösternas vikt urholkats i takt med att kapitaltillskott genomförts i institutionerna. En ökning av basrösternas andel av den totala röststyrkan innebär således ett ökat inflytande för små ekonomier.
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att de nu aktuella reformerna utgör viktiga steg i arbetet med att stärka tillväxt- och utvecklingsländernas representation och inflytande i IMF och IBRD.
5 Utökning av IMF:s investeringsmandat
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner en ändring av IMF:s stadgar som syftar till att utöka dess investeringsmandat.
Skälen för regeringens förslag: Enligt IMF:s nuvarande finansieringsmodell finansieras stora delar av verksamheten av den räntemarginal som finns mellan in- och utlåning. Den goda globala ekonomiska utvecklingen åren före 2008 resulterade i att IMF:s utlåning minskade kraftigt, vilket ledde till minskade intäkter för institutionen. Från flera håll framfördes vidare uppfattningen att det inte var rimligt att låta IMF:s låntagare finansiera i princip hela institutionens verksamhet.
För att säkerställa att IMF har en långsiktigt hållbar och mer rättvis finansiering har dess guvernörsstyrelse den 5 maj 2008 beslutat att en ny finansieringsmodell ska införas. Enligt denna delas IMF:s verksamhet in i tre delar: i) låneförmedling, ii) kollektiva varor (övervakning, forskning, datainsamling etc.) och iii) bilaterala tjänster (teknisk assistans, subventionerad långivning etc.). Var och en av dessa delar ska vara egenfinansierad. Låneförmedlingen finansieras genom räntemarginalen, kollektiva varor främst genom avkastning från IMF:s reserver och bilaterala tjänster främst genom externa anslag, t.ex. bistånd.
Reformeringen av IMF:s finansieringsmodell kräver en ändring i institutionens stadgar som innebär att dess investeringsmandat utökas. Tidigare har investeringar av IMF endast varit tillåtna i form av obligationer utgivna av ett medlemsland eller internationell finansiell organisation. Denna restriktion tas nu bort, vilket ger IMF ökad frihet vid valet av investeringar. Det görs också ett tillägg i stadgarna som innebär att vinsten från framtida guldförsäljningar får avsättas för investeringar. Det krävs dock alltid att investeringarna godkänns av en majoritet av exekutivstyrelsens medlemsländer som tillsammans innehar minst 70 procent av den totala röststyrkan.
Regeringen anser att den stadgeändring som syftar till att ge IMF ett ökat investeringsmandat ger institutionen bättre möjligheter att öka avkastningen på sina investeringar. Samtidigt möjliggörs en mer långsiktig investeringsstrategi, vilket stärker IMF:s framtida finansiering. Stadgeändringen är också i linje med andra finansiella institutioners investeringsramverk.
8
| 6 | Ekonomiska konsekvenser | Prop. 2009/10:14 |
Regeringens bedömning: De ändringar som föreslås i IMF:s och
IBRD:s stadgar har inga ekonomiska konsekvenser för Sverige.
Skälen för regeringens bedömning: De aktuella stadgeändringarna påverkar inte Sveriges totala kvot i IMF eller IBRD och medför inte heller något behov av framtida medel. De bedöms därför sakna ekonomiska konsekvenser.
9
Översikt över IMF:s och IBRD:s valkretsar
Länder med egen exekutivdirektör
Frankrike
Förenade kungariket
Förenta staterna
Japan
Tyskland
Valkretsar med ett medlemsland
Kina
Ryssland
Saudiarabien
Valkretsar med flera medlemsländer
| Belgien | Brasilien |
| Kazakstan | Colombia |
| Luxemburg | Dominikanska republiken |
| Slovakien | Ecuador |
| Slovenien | Filippinerna |
| Tjeckien | Haiti |
| Turkiet | Panama |
| Ungern | Surinam |
| Vitryssland | Trinidad och Tobago |
| Österrike | Albanien |
| Costa Rica | Grekland |
| El Salvador | Italien |
| Guatemala | Malta |
| Honduras | Portugal |
| Mexiko | San Marino |
| Nicaragua | Östtimor |
| Spanien | |
| Venezuela | Australien |
| Kambodja | |
| Armenien | Kiribati |
| Bosnien och Hercegovina | Korea |
| Bulgarien | Marshallöarna |
| Cypern | Mikronesien |
| Georgien | Mongoliet |
| Israel | Nya Zeeland |
| Kroatien | Palau |
| Makedonien | Papua Nya Guinea |
| Moldavien | Samoa |
| Montenegro | Salomonöarna |
| Nederländerna | Vanuatu |
Prop. 2009/10:14
Bilaga 1
10
| Rumänien | Prop. 2009/10:14 | |
| Ukraina | Bangladesh | Bilaga 1 |
| Bhutan | ||
| Antigua och Barbuda | Indien | |
| Bahamas | Sri Lanka | |
| Barbados | ||
| Belize | Bahrain | |
| Dominica | Egypten | |
| Grenada | Förenade Arabemiraten | |
| Guyana | Irak | |
| Irland | Jemen | |
| Jamaica | Jordanien | |
| Kanada | Kuwait | |
| Saint Kitts och Nevis | Libanon | |
| Saint Lucia | Maldiverna |
Saint Vincent och Grenadinerna Oman
Qatar
Syrien
Brunei
Burma
Fiji
Indonesien
Laos
Malaysia
Nepal
Singapore
Thailand
Tonga
Vietnam
Argentina
Bolivia
Chile
Paraguay
Peru
Uruguay
Benin
Burkina Faso
Centralafrikanska republiken
Demokratiska republiken Kongo
Djibouti
Ekvatorialguinea
Elfenbenskusten
Gabon
Kap Verde
Komorerna
11
Valkretsar för länder söder om Sahara
| Angola | |
| Guinea | Kamerun |
| Botswana | Madagaskar |
| Burundi | Mali |
| Etiopien | Mauritius |
| Gambia | Niger |
| Kenya | Rwanda |
| Lesotho | Säo Tomé och Príncipe |
| Liberia | Senegal |
| Malawi | Tchad |
| Moçambique | Togo |
| Namibia | |
| Nigeria | |
| Seychellerna | |
| Sierra Leone | |
| Sudan | |
| Swaziland | |
| Sydafrika | |
| Tanzania | |
| Uganda | |
| Zambia | |
| Zimbabwe |
Prop. 2009/10:14
Bilaga 1
12
Översättning av ändringarna i stadgarna för IMF
Prop. 2009/10:14
Bilaga 2
Biträdande exekutivdirektörer
Article XII, Section 3 (e)
(e)Each Executive Director shall appoint an Alternate with full power to act for him when he is not present, provided that the Board of Governors may adopt rules enabling an Executive Director elected by more than a specified number of members may appoint two Alternates. Such rules, if adopted, may only be modified in the context of the regular election of Executive Directors and shall require an Executive Director appointing two Alternates to designate: (i) the Alternate who shall act for the Executive Director when he is not present and both Alternates are present and (ii) the Alternate who shall exercise the powers of the Executive Director under
(f)below. When the Executive Directors appointing them are present, Alternates may participate in meetings but may not vote.
Artikel XII, avsnitt 3 (e)
(e)Varje exekutivdirektör ska utse en biträdande exekutivdirektör med full befogenhet att agera i ledamotens ställe då denne är frånvarande, dock så att styrelsen får godkänna regler som ger en exekutivdirektör som valts av fler än det föreskrivna antalet medlemmar rätt att utse två suppleanter. Om sådana regler godkänns, får de ändras endast i samband med ordinarie val av exekutivdirektörer och förutsätter att en exekutivdirektör som utser två biträdande anger (i) den biträdande som ska agera i exekutivdirektörens ställe då denne är frånvarande och bägge biträdande direktörer är närvarande och (ii) den biträdande som ska utöva exekutivdirektörens befogenheter enligt
(f)nedan. När de exekutivdirektörer som utsett biträdande direktörer är närvarande har biträdande rätt att delta i möten men inte rösta.
13
Basröster
Article XII, Section 5 (a)
(a) The total votes of each member shall be equal to the sum of its basic votes and its quota based votes.
(i)The basic votes of each member shall be the number of votes that results from the equal distribution among all the members of 5.502 percent of the aggregate sum of the total voting power of all the members, provided that there shall be no fractional basic votes.
(ii)The
Paragraf 2, bilaga L
2 The number of votes allotted to the member shall not be cast in any organ of the Fund. They shall not be included in the calculation of the total voting power, except for purposes of:
(a) the acceptance of a proposed amendment pertaining exclusively to the Special Drawing Rights Department and (b) the calculation of basic votes pursuant to Article XII, Section 5(a) (i).
Prop. 2009/10:14
Bilaga 2
Artikel XII, avsnitt 5 (a)
(a) Det totala antalet röster för varje medlem är lika med summan av basrösterna och kvotrösterna.
(i)Antalet basröster för varje medlem erhålls genom att 5,502 procent av samtliga röster för alla medlemmar fördelas lika mellan medlemmarna, dock så att inga basröster blir bråktal.
(ii)Antalet kvotröster för varje medlem erhålls genom att en röst tilldelas för varje kvotdel som motsvarar etthundratusen särskilda dragningsrätter.
Paragraf 2, bilaga L
2 Det antal röster som tilldelats medlemmen får inte avges inom något av fondens organ. Rösterna får inte inräknas i det totala antalet röster annat än i syfte att (a) godkänna förslag till ändringar som uteslutande hänför sig till avdelningen för särskilda dragningsrätter och (b) beräkna basrösterna enligt artikel XII, avsnitt 5 (a) (i).
14
Investeringsmandat
Article XII, Section 6 (f)
(iii) The Fund may use a member’s currency held in the Investment Account for investment as it may determine, in accordance with rules and regulations adopted by the Fund by a seventy percent majority of the total voting power. The rules and regulations adopted pursuant to this provision shall be consistent with (vii), (viii), and (ix) below.
(vi) The Investment Account shall be terminated in the event of liquidation of the Fund and may be terminated, or the amount of the investment may be reduced, prior to liquidation of the Fund by a seventy percent majority of the total voting power.
Article V, Section 12 (h)
Pending uses specified under (f) above, the Fund may use a member’s currency held in the Special Disbursement Account for investment as it may determine, in accordance with rules and regulations adopted by the Fund by a seventy percent majority of the total voting power. The income of investment and interest received under (f) (ii) above shall be placed in the Special Disbursement Account.
Prop. 2009/10:14
Bilaga 2
Artikel XII, avsnitt 6 (f)
(iii) Fonden har rätt att, i enlighet med fondens regler och föreskrifter och med sjuttio procents majoritet av samtliga röster, använda en medlems valuta på investeringskontot för investeringar som den finner lämpliga. De regler och föreskrifter som antas i enlighet med denna bestämmelse ska vara förenliga med (vii), (viii) och (ix) nedan.
(vi) Investeringskontot ska avslutas om fonden avvecklas. Kontot får avslutas och investeringarna får minskas före fondens avveckling, genom beslut med sjuttio procents majoritet av samtliga röster.
Artikel V, avsnitt 12 (h)
Fonden har rätt att, i avvaktan på användning enligt (f) ovan, använda en medlems valuta på särskilda utbetalningskontot för investeringar som den finner lämpliga, detta i enlighet med fondens regler och föreskrifter och med sjuttio procents majoritet av samtliga röster. Inkomster från investeringar och ränta som erhållits enligt (f) (ii) ovan ska placeras på det särskilda utbetalningskontot.
15
A new Article V 12 (k)
Whenever under (c) above the Fund sells gold acquired by it after the date of the second amendment of this Agreement, an amount of the proceeds equivalent to the acquisition price of the gold shall be placed in the General Resources Account, and any excess shall be placed in the Investment Account for use pursuant to the provisions of Article XII, Section 6 (f). If any gold acquired by the Fund after the date of the second amendment of this Agreement is sold after April 7, 2008 but prior to the date of entry into force of this provision, then, upon the entry into force of this provision, and notwithstanding the limit set forth in Article XII, Section 6
(f) (ii), the Fund shall transfer to the Investment Account from the General Resources Account an amount equal to the proceeds of such sale less (i) the acquisition price of the gold sold, and (ii) any amount of such proceeds in excess of 12 the acquisition price that may have already been transferred to the Investment Account prior to the date of entry into force of this provision.
Ny artikel V 12 (k)
När fonden enligt (c) ovan säljer guld som den har förvärvat efter dagen för den andra ändringen av detta avtal ska den del av intäkterna som motsvarar guldets anskaffningspris placeras på det allmänna resurskontot. Eventuella överskott ska placeras på investeringskontot för att användas i enlighet med bestämmelserna i artikel XII avsnitt 6 (f). Om guld som fonden har förvärvat efter dagen för den andra ändringen av detta avtal säljs efter den 7 april 2008 men före den dag då denna bestämmelse träder i kraft, ska fonden, när denna bestämmelse träder i kraft och trots begränsningen i artikel XII, avsnitt 6 (f) (ii), överföra den del av intäkterna från det allmänna resurskontot till investeringskontot som motsvarar försäljningen minus (i) anskaffningspriset för det guld som säljs och (ii) den del av intäkterna som överstiger 12 gånger det anskaffningspris som redan kan ha förts över till investeringskontot före den dag då denna bestämmelse träder i kraft.
Prop. 2009/10:14
Bilaga 2
16
Översättning av ändringarna i stadgarna för IBRD
Prop. 2009/10:14
Bilaga 3
Basröster
Article V, Section 3
(a) The voting power of each member shall be equal to the sum of its basic votes and share votes.
(i)The basic votes of each member shall be the number of votes that results from the equal distribution among all members of 5.55 percent of the aggregate sum of the voting power of all the members, provided that there shall be no fractional basic votes.
(ii)The share votes of each member shall be the number of votes that results from the allocation of one vote for each share of stock held.
Artikel 5, avsnitt 3
(a) En medlems röststyrka ska motsvara summan av medlemmens basröster och andelsröster.
(i)En medlems basröster ska vara det antal röster som blir resultatet av en jämn fördelning bland alla ledamöter av 5,55 procent av summan av alla medlemmars röster, förutsatt att det inte förekommer några bråkdelar av basrösterna.
(ii)En medlems andelsröster ska vara det antal röster som blir resultatet av en tilldelning av en röst för varje andel av kapitalet.
17
Förändrad röststyrka i IMF och IBRD
Prop. 2009/10:14
Bilaga 4
Förändrad röststyrka för utvecklingsländer och utvecklade länder
IMF
| Länder | Röstandel före | Röstandel efter |
| reformerna | reformerna | |
| Tillväxt- och utvecklingsländer | 39,4 % | 42,1 % |
| Utvecklade länder | 60,6 % | 57,9 % |
IBRD
| Länder | Röstandel före | Röstandel efter |
| reformerna | reformerna | |
| Tillväxt- och utvecklingsländer | 42,6 % | 43,8 % |
| Utvecklade länder | 57,4 % | 56,2 % |
Förändrad röststyrka för Sverige och de
IMF
| Länder | Röstandel före | Röstandel efter |
| reformerna | reformerna | |
| Sverige | 1,09 % | 1,01 % |
| 3,44 % | 3,35 % |
IBRD
| Länder | Röstandel före | Röstandel efter |
| reformerna | reformerna | |
| Sverige | 0,94 % | 0,93 % |
| 3,34 % | 3,36 % |
18
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 2009
Närvarande: statsrådet Odell, ordförande, och statsråden Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Littorin, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors, Krantz
Föredragande: statsrådet Odell
Regeringen beslutar proposition 2009/10:14 Ändringar av stadgarna för Internationella valutafonden och Världsbanken
Prop. 2009/10:14
19