Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101

Regeringens skrivelse 2009/10:101

Årsredovisning för staten 2009

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2010

Mats Odell

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2009. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på stats- budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

Skr. 2009/10:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2009

Den ekonomiska utvecklingen och lågkonjunkturen i världen och Sverige har påverkat statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Överskottet i de offentliga finanserna mins- kade från 2,5 procent av bruttonationalproduk- ten (BNP) 2008 till -0,8 procent 2009.

Utgiftstaket för 2009 klarades med en margi- nal på 24 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 31,6 procent som andel av BNP. Underskottet i statsbudgeten uppgick till -176 miljarder kronor, vilket är en försämring med 311 miljarder kronor jämfört med 2008.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 26 miljarder kronor. Jämfört med 2008 har resultatet försvagats med 66 miljarder kronor. Statsskulden har ökat med 87 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden ökat från 33,7 till 37,6 procent.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2009 jämfört med 2008.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2009	av BNP1	2008	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	-25	-0,8	78	2,5
Statsbudgetens
saldo	-176	-5,8	135	4,3
Utgiftstak	989	32,4	957	30,3
Takbegränsade
utgifter	965	31,6	943	29,9

Statens netto-
förmögenhet	-384	-12,6	-410	-13,0

Statsskuld	1 149	37,6	1 062	33,7

Årets över-/under-
skott i resultat-
räkningen	26	0,9	92	2,9

Garantiför-
bindelser3	1 461	47,8	1 040	33,0
EU-avgiften4	19	0,6	32	1,0
Nettoflöde till EU4	8	0,3	20	0,6

1Prel. BNP för 2009 uppgår till 3 057 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2008 uppgår till 3 155 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

Skr. 2009/10:101

Underskott i de offentliga finanserna

Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- snitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Utfallet för 2009 blev -25 miljarder kronor, mot- svarande -0,8 procent av BNP. Med hänsyn tagen till konjunkturen bedöms det finansiella sparandet ligga i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif- terna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2009 uppgick till 989 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 965 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 24 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket var en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med 2008.

Minskningen hänförs i huvudsak till att skat- teintäkterna minskade med 64 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 903 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.

Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Förändringen förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Skatt på kapital minskade med 15 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med

3,2 miljarder kronor och skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor, varav 2,3 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. Den låga ökningen förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion.

Kostnaderna för transfereringar ökade med

22 miljarder	kronor	jämfört	med	2008.
Transfereringar till		hushåll	ökade	med
31 miljarder	kronor netto. Transfereringar till

hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 18 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade med 12 miljarder

kronor. Arbetslöshetsersättningen			ökade	med
5,8 miljarder	kronor,	aktivitetsstödet		med
3,6 miljarder	kronor	och	lönegaranti-
ersättningarna	med	1,8 miljarder kronor.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18 miljarder kronor eller 9 procent. Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade med 4,8 miljarder kronor, medan transfereringar till utlandet minskade med 10 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter. Systemet gäller retroaktivt vilket gör att Sverige under 2009 har fått en återbetalning på 5,9 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med drygt 7,5 miljarder kronor jämfört med 2008. Kostnader för personal ökade med 5,4 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner ökade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 0,9 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 29 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 5,8 miljarder kronor jämfört med 2008. Luossavaara-Kiirunavaara AB försämrade sitt resultat med 6,9 miljarder kronor och Vattenfall med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken förbättrade sitt resultat med 2,0 och AB Svensk Exportkredit med 1,6 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5,5 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsminskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Detta beror framför allt på att de orealiserade valutavinsterna ökade med 30 miljarder kronor till följd av att kronkursen förstärktes mot slutet av året.

Övriga finansiella intäkter blev 46 miljarder kronor lägre än 2008, då försäljningen av Vin & Sprit AB gav en reavinst på ca 48 miljarder kronor.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till -384 miljarder kronor vid utgången av 2009, vilket motsvarar -12,6 procent av BNP. Nettoförmögenheten förbättrades med 26 miljarder kronor jämfört med 2008, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 26 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor vid utgången av 2009. Lån i svenska kronor minskade med 16 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor.

Statsbudgetens utfall

Inkomster
Statsbudgetens	inkomster	uppgick	till
710 miljarder	kronor 2009,	varav	statens

skatteinkomster utgjorde 706 miljarder kronor och övriga inkomster 3,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet av inkomsterna 127 miljarder kronor lägre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kro- nor lägre än i statsbudgeten för 2009.

De totala skatteintäkterna blev 93 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. De största

skillnaderna	finns under	skatt	på arbete
(40 miljarder	kronor), skatt	på	kapital från

hushåll (3,6 miljarder kronor), skatt på kapital från företagsvinster (30,6 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (14,5 miljarder kronor).

Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev 50 miljarder kronor lägre än statsbudgeten.

	Skr. 2009/10:101
Utgifter
Statsbudgetens utgifter m.m.	uppgick till
886 miljarder kronor, vilket är	107 miljarder

kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avsåg kommunsektorn och 10 miljarder kronor bidrag till arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 68 miljarder kronor högre. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med 421 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 1 461 miljarder kronor vid utgången av 2009. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP ökat från 33 procent 2008 till 47,8 procent 2009. Ökningen beror huvudsakli- gen på att finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Störst är insättningsgarantin med 886 miljarder kronor, kreditgarantier inklusive exportgarantier med 456 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 110 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk upp- gick till 209 miljarder kronor, varav 183 miljarder kronor avser studielån. Cirka 26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kas- samässig redovisning, har upprättats enligt god

Skr. 2009/10:101

redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- skaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick Sveriges avgift till EU till 19 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11,7 miljarder kro- nor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kro- nor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbud- geten till EU minskade med ca 13 miljarder kronor.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i sta- tens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där sta- tens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 307 miljarder kronor

jämfört med 2008.
De	samlade	skulderna	uppgick	till
3 530 miljarder kronor, vilket			motsvarar	en

ökning med 152 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas

bokförda värde, efter	elimineringar,	till
523 miljarder kronor,	en ökning	med
155 miljarder kronor jämfört med 2008.

AP-fondernas	tillgångar		ökade	med
82 miljarder kronor till		841 miljarder kronor.
AP-fondernas	egna	kapital	ökade	med
120 miljarder	kronor	och	uppgick	till

827 miljarder kronor i slutet av 2009.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder kronor, en ökning med 201 miljarder kronor jämfört med 2008. Statens andel av bolagens skulder ökade med 186 miljarder kronor till sammanlagt 1 402 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 15 miljarder kronor och uppgick till 338 miljarder kronor 2009.

Riksbankens tillgångar och skulder ökade med 9 respektive 1 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital ökade därmed med drygt 8 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott på 14 miljarder kronor reducerat med utdelningen till staten på 5,9 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som re- dovisas i anslutning till sammanställningen över den statliga sektorn, har ökat med 110 miljarder kronor jämfört med 2008. Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.

Skr. 2009/10:101

Innehållsförteckning

1	Årsredovisningen för staten 2009 – avgränsningar m.m...................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		27
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	27
	2.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	29
	2.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	31
3	Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................		35
	3.1	Statsbudgetens utveckling ....................................................................	35
	3.1.1	Statsbudgetens saldo.............................................................................	35
	3.1.2	Statsbudgetens inkomster ....................................................................	36
	3.1.3	Statsbudgetens utgifter.........................................................................	41
	3.1.4	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen................................	44
	3.1.5	Oförbrukade bidrag ..............................................................................	55
	3.2	Revisionsberättelser ..............................................................................	56
	3.2.1	Revisionsberättelser med invändning 2005–2009 ...............................	56

3.2.2Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning

		2009........................................................................................................	56
4	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................		61
	4.1	Resultaträkning .....................................................................................	61
	4.1.1	Intäkter ..................................................................................................	62
	4.1.2	Kostnader ..............................................................................................	63
	4.1.3	Transfereringar......................................................................................	63
	4.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet...............................................	64
	4.1.5	Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................	64

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

	och kostnader........................................................................................	64
4.2	Balansräkning ........................................................................................	64
4.2.1	Nettoförmögenheten............................................................................	65
4.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen................................................	66
4.3	Finansieringsanalys ...............................................................................	67
4.3.1	Statens verksamhet................................................................................	68
4.3.2	Investeringar..........................................................................................	68
4.3.3	Utlåning.................................................................................................	68
4.3.4	Finansiella aktiviteter............................................................................	68
4.3.5	Statens nettoupplåning .........................................................................	69
4.3.6	Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall............	69
4.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................	70
4.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning...........................	70
4.4.2	Redovisningsprinciper, statsbudgetens utfall......................................	76
4.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten .....................	77

Skr. 2009/10:101

	4.5	Noter ......................................................................................................	79
	4.5.1	Noter till resultaträkningen ..................................................................	79
	4.5.2	Noter till balansräkningen ....................................................................	99
	4.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	124
5	Statsbudgetens utfall...........................................................................................		131
	5.1	Statsbudgetens saldo 2009...................................................................	131
	5.1.1	Statsbudgeten 2008 och 2009..............................................................	133
	5.2	Statsbudgetens inkomster 2009 ..........................................................	134
	5.2.1	Prognosförutsättningar.......................................................................	134
	5.2.2	Totala skatteintäkter............................................................................	136
	5.2.3	Övriga inkomster.................................................................................	141
	5.3	Statsbudgetens utgifter 2009...............................................................	148
	5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................	148
	5.3.2	Sammanfattning...................................................................................	149
	5.3.3	Indragningar.........................................................................................	152
	5.3.4	Överskridanden ...................................................................................	153
	5.3.5	Begränsningsbelopp.............................................................................	154
	5.3.6	Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning....................................	154
	5.4	Utfall per utgiftsområde .....................................................................	157
	5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	158
	5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	159
	5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	160
	5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	161
	5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	162
	5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................	163
	5.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	164
	5.4.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	165
	5.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	166
	5.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp.............................................................................................	167
	5.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................	168
	5.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	169
	5.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................	170
	5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................	171
	5.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................	172
	5.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................	173
	5.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	175
	5.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik ......................................................	176
	5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................	177
	5.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................	178
	5.4.21	Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................	179
	5.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................	180
	5.4.23	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
		näringar.................................................................................................	181
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	182
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................	183
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	184
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................	186
	5.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	186

			Skr. 2009/10:101
	5.4.29	Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................	189
	5.4.30	Kassamässig korrigering .....................................................................	190
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.........................	191
	5.5	Realekonomisk fördelning av statsbudgeten.....................................	193
	5.6	Bemyndiganden...................................................................................	207
6	Statliga garantier och krediter............................................................................		211
	6.1	Statliga garantier..................................................................................	211
	6.1.1	Garantiportföljens sammansättning ..................................................	211
	6.1.2	De olika garantityperna ......................................................................	213
	6.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................	217
	6.1.4	Avsättningar för garantier enligt garantimodellen............................	218
	6.1.5	Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................	219
	6.1.6	Stabilitetsfonden .................................................................................	220

6.1.7Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

tillgångar i garantiverksamheten ........................................................

221

6.1.8Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	221
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	223
	6.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	223
	6.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	225
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		229
	7.1	Intygande avseende EU-medel...........................................................	229
	7.2	Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen.............	230

7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel för perioden 2007–

	2013......................................................................................................	230
7.3.1	Resultaträkning ...................................................................................	231
7.3.2	Balansräkning ......................................................................................	232
7.3.3	Redovisning på statsbudgeten – kassamässig....................................	233

7.4Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och

iakttagelser...........................................................................................

233

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av

	räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen ............	233
7.4.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	234

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	236
7.5	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	236
7.6	Revisionsrättens granskningar ...........................................................	236
7.6.1	Väsentliga iakttagelser under 2008.....................................................	237
7.6.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	237

7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

		iakttagelser...........................................................................................	237
	7.7	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	237
	7.7.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	238
	7.7.2	Återflöde från EU-budgeten..............................................................	238
	7.7.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	239
	7.7.4	Redovisning på statsbudgeten............................................................	239
8	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
	över......................................................................................................................		245
	8.1	Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................	245

Skr. 2009/10:101

8.2	AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten................................	248
8.3	Statliga bolag, banker och finansinistitut...........................................	248
8.4	Riksbanken...........................................................................................	249
8.5	Pensionssystemets årsredovisning 2009.............................................	249

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter

Skr. 2009/10:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................			7
2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		27
2.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................		28
2.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet ....................................................................................................	29
2.4	Utgiftstak för staten.................................................................................................		30
2.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009...............................................		31
2.6	Takbegränsade utgifter .............................................................................................		31
2.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2009 till utfallet för 2009......................................................................................	32
3.1	Statsbudgetens utfall 2005–2009..............................................................................		35
3.2	Statsbudgetens inkomster 2005–2009 .....................................................................		36
3.3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009.................................................		40
3.4	Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008
		och tidigare år .......................................................................................................	41
3.5	Statsbudgetens utgifter 2005–2009..........................................................................		43
3.6	Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005–2009...........................		44
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009................................................		45
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005–2009....................................		46
3.9	Nominella lån i svenska kronor 2005–2009 ............................................................		47
3.10		Statsskuldens kostnader 2005–2009 ......................................................................	48
3.11		Transfereringar 2005–2009 .....................................................................................	49
3.12		Socialförsäkringar 2005–2009 ................................................................................	49
3.13		Pensionstagare med ålderspension 2005–2009......................................................	50
3.14		Utbetalad ålderspension 2005–2009......................................................................	50
3.15		Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005–2009............................................	50
3.16		Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005–2009 ....................................	51
3.17		Studerande med studiemedel 2005–2009 ..............................................................	52
3.18		Studerande med studiemedel 2005–2009: Studielån............................................	52
3.19		Antal statligt anställda 2005–2009, kvinnor respektive män................................	53
3.20		Antal statligt anställda 2005–2009 fördelade på åldersgrupper............................	54
3.21		Antal anställda 2005–2009 fördelade på sektorer .................................................	54
3.22		Oförbrukade bidrag................................................................................................	55
3.23		Antal revisionsberättelser med invändning 2005–2009........................................	56
4.1	Resultaträkning.........................................................................................................		62
4.2	Balansräkning............................................................................................................		65
4.3	Finansieringsanalys...................................................................................................		68
4.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens utfall
		2009 .......................................................................................................................	69
4.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten........................................		78
5.1	Statsbudgetens utfall 2009......................................................................................		131
5.2	Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2009............................		132

Skr. 2009/10:101

5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 ......................................................................				134
5.4 Skattereformer 2009................................................................................................				135
5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med
	budgetpropositionen för 2009............................................................................			135
5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års
	statsbudget...........................................................................................................			137
5.7 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................				142
5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................				142
5.9 Rörelseöverskott .....................................................................................................				142
5.10	Ränteinkomster .....................................................................................................			143
5.11	Aktieutdelning 2008 och 2009..............................................................................			144
5.12	Inkomster av försåld egendom.............................................................................			145
5.13	Återbetalning av lån ..............................................................................................			145
5.14	Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................			145
5.15	Statliga pensionsavgifter .......................................................................................			146
5.16	Bidrag m.m. från EU.............................................................................................			147
5.17	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................			148
5.18	Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009 ..................................................			148
5.19	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................			148
5.20	Statsbudgetens utgifter m.m.2009........................................................................			151
5.21	Indragningar 2009 .................................................................................................			152
5.22	Medgivna överskridanden 2009............................................................................			153
5.23	Icke medgivna överskridanden 2009....................................................................			154
5.24	Utgiftsbegränsande åtgärder 2009........................................................................			154
5.25	Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning .....................................................			155
5.26	Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013.................................			156
5.27.UO		01	Rikets styrelse...........................................................................................	158
5.28	UO	02	Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................	159
5.29	UO	03	Skatt, tull och exekution ..........................................................................	160
5.30	UO	04 Rättsväsendet............................................................................................		161
5.31	UO	05	Internationell samverkan .........................................................................	162
5.32	UO	06	Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................	163
5.33	UO	07	Internationellt bistånd..............................................................................	164
5.34	Utfall för bistånd 2000–2009................................................................................			164
5.35 UO		08 Migration ..................................................................................................		165
5.36	UO	09	Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................	166
5.37 UO		10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................		167
5.38	UO	11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................		168
5.39	UO	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................	169
5.40	UO	13	Integration och jämställdhet....................................................................	170
5.41	UO	14	Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................	171
5.42	UO	15 Studiestöd .................................................................................................		172
5.43	UO	16	Utbildning och universitetsforskning.....................................................	173
5.44	UO	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................	175
5.45	UO	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................	176
5.46	UO	19	Regional tillväxt........................................................................................	177
5.47	UO	20	Allmän miljö- och naturvård ...................................................................	178
5.48 UO		21 Energi ........................................................................................................		179
5.49 UO		22 Kommunikationer ....................................................................................		180
5.50	UO	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.............................	181
5.51	UO	24 Näringsliv..................................................................................................		182

		Skr. 2009/10:101
5.52		UO 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................................	183
5.53		UO 26 Statsskuldsräntor m.m.............................................................................	184
5.54		Räntor på statsskulden 2005–2009 ......................................................................	184
5.55		Räntor och valutakurser 2005–2009 årsgenomsnitt ...........................................	185
5.56		Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2008 och 2009 ...................	185
5.57		UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ...................................................	186
5.58		Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
		2005-2009............................................................................................................	187
5. 59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under
		något av åren 2005-2009.....................................................................................	188
5.60		Riksgäldskontorets nettoutlåning .......................................................................	189
5.61		Kassamässig korrigering.......................................................................................	191
5.62		Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ..........................................	192
5.63		Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005–2009 ...................................	194
5.64		Transfereringar per utgiftsområde 2005–2009 ....................................................	197
5.65		Transfereringar till hushåll 2005–2009, särredovisning av större anslag............	198
5.66		Transfereringar till kommuner 2005–2009, särredovisning av större anslag.....	199
5.67		Transfereringar till företag 2005–2009, särredovisning av större anslag............	199
5.68		Konsumtion per utgiftsområde 2005–2009.........................................................	201
5.69		Lön inkl. sociala avgifter 2005–2009, särredovisning av större anslag ..............	202
5.70		Investeringar per utgiftsområde 2005–2009........................................................	204
5.71		Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsoråde 2005–2009.....................	206
5.72 Bemyndiganden 2009 ...........................................................................................			207
6.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2009-12-31...........................................		212
6.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 ...............................................		213
6.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2009-12-31 (exklusive
		insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....	218
6.4	Tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......		220
6.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
		garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
		investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	221
6.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2009.....................................		221
6.7	Betalningsflöden under 2009..................................................................................		222
6.8	Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 .........................................................		224
6.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2009-12-31...........................		224
7.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................		232
7.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................		232
7.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013.................		233
7.4	Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................		240
7.5	Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten........................................		241
8.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................		246
8.2	Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
		intresseföretag) och AP fondernas innehav av statspapper och
		Riksbankens valutalån ........................................................................................	247
8.3	Premiepensionsmyndigheten samlade tillgångar, skulder och kapital.................		247
8.4	AP-fonderna 2009...................................................................................................		248
8.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................		250
8.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................		251
8.7	Flerårsöversikt ........................................................................................................		252

Skr. 2009/10:101

Diagramförteckning

3.1	Totala skatteintäkter..................................................................................................	37
3.2	Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2009 .....................	37
3.3	Intäkter från skatt på företagsvinster.......................................................................	37
3.4	Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar i löpande priser och
	underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999–2009.............................	38
3.5	Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005–2009 ............................................	44
3.6	Transfereringar per sektor 2005–2009......................................................................	48
3.7	Socialförsäkring 2005–2009 ......................................................................................	49
3.8	Arbetsmarknad 2005–2009 .......................................................................................	50
3.9	Bistånd m.m., migration och integration 2005–2009..............................................	51
3.10 Utbildning och studiestöd 2005–2009...................................................................		52
3.11 Statens egen verksamhet 2005–2009 ......................................................................		53
3.12 Skatteintäkter 2005–2009........................................................................................		55
3.13 Statens över- /underskott 2005–2009 ....................................................................		55
4.1	Statens intäkter..........................................................................................................	62
4.2	Statens kostnader ......................................................................................................	63
4.3	Transfereringar per sektor.........................................................................................	63
5.1	Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009...............................	133
5.2	Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2009, realekonomiskt
	fördelade. .............................................................................................................	193
5.3	Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategori 2009...............	195
6.1	Garantiåtaganden 2005 - 2009 ................................................................................	212
6.2	Prognos för bakgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga
	nya garantier ställs ut).........................................................................................	215
6.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2005-2009............	223
6.4	Statens utlåning med kreditrisker efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2005-2009 ............................................................................................................	224

Årsredovisningen för staten 2009

– avgränsningar m.m.

Skr. 2009/10:101

1Årsredovisningen för staten 2009

–avgränsningar m.m.

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- gång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekono- miska vårpropositionen.

Årsredovisningen ska, enligt 38 § budgetlagen, innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- tens medel och övriga tillgångar som står till re- geringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska förpliktelser.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 10 december 2009 (dnr Fi2009/7776).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och an- delar som redovisas av myndigheterna.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in-

formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2009 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2009 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2008.

Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- getens utfall för 2009 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2009, dels med utfallet för 2008.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2010/717).

Skr. 2009/10:101

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- nansiella resultat och ekonomiska ställning ut- vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- ligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt in- flytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. Därtill lämnas även en redogörelse för Europeiska revi- sionsrättens granskning av EU-medel.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas för första gången en analys av budgeteringsmarginalens användning. Regeringen lämnar också en upplysning avse- ende Sveriges förväntade överskott av utsläpps- enheter.

En viktig förändring i år avser övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning av myndighe- ternas förvaltningsutgifter. Förändringen inne- bär att utfallet för statsbudgetens anslag i dessa delar avser kostnader i stället för utgifter.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens år- liga revision av myndigheterna och deras års- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2008

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk-

ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- seende Årsredovisningen för staten 2008 var att

Skr. 2009/10:101

redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2008/09:RRS25).

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2009/10:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2009, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse. En uppfölj- ning av balanskravet finns i 2010 års ekonomiska vårproposition.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårpro- position att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av brutto- nationalprodukten (BNP) över konjunkturcy- keln bör upprätthållas under mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offent- liga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Det slogs senare fast i budgetpro- positionerna för 2008, 2009 och 2010 som riks- dagen har ställt sig bakom.

Definitionen av överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansi- ella sparandet omfattar hela den offentliga sek- torn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärs- verken ingår enligt nationalräkenskapernas defi-

nition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Finansiellt sparande 2009

Det offentliga sparandet 2009 visade ett under- skott på 25 miljarder kronor, motsvarande 0,8 procent av BNP. I prognosen till budgetpro- positionen för 2009 beräknades ett överskott på 35 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 60 miljarder kronor lägre än beräknat. Den eko- nomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än väntat med en minskning av BNP med 4,9 procent i stället för en förväntad ökning med 1,4 procent. Detta medförde att den offentliga sektorns skatter och avgifter blev 84 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatte- intäkterna kompenserades till viss del av att ut- gifterna för bl.a. räntor blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2009, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

		2009	Utfall-	2008
	BP2009	Utfall	BP2009	Utfall
Inkomster	1 703	1 612	-91	1 661
varav skatter och
avgifter	1 522	1 4381	-84	1 480
Utgifter	1 668	1 637	-31	1 583
Finansiellt sparande	35	-25	-60	78
Procent av BNP	1,1	-0,8	-1,9	2,5

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1Utfallet av skatter och avgifter för 2009 är till vissa delar baserat på prognoser. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- nas uppgå till 1 430 miljarder kronor och är därmed 8 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna.

Som framgår av tabell 2.2 låg mer än hela den offentliga sektorns underskott 2009 i statens fi-

Skr. 2009/10:101

nansiella sparande, som uppgick till -27 miljarder kronor. Det är 45 miljarder kronor sämre än vad som bedömdes i budgetpropositio- nen för 2009. Både inkomster och utgifter blev lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev lägre än beräknat.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2009	2009	Utfall-	2008
	BP2009	Utfall	BP2009	Utfall
Staten	18	-27	-45	44
Ålderspensionssystemet	15	5	-10	31

Kommunala sektorn	3	-2	-5	2

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

Överskottsmålet är preciserat som att den of- fentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter- mer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabilise- ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk- turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas.

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används i första hand ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren. Därutöver analyseras även de två indikatorer regeringen använder som ett stöd i den framåtblickande utformningen av finans- politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel- värde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, de tre utfalls- åren före det angivna året, samt de tre åren efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medel- värdet för 2006 omfattar följaktligen perioden

2003–2009. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknade utifrån sparandet un- der flera år. Enkelheten gör dock att den inte be- aktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att om- fatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns vär- den på ett mer korrekt sätt bör hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samti- digt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidspe- riod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt juste- rar det faktiska finansiella sparandet för kon- junkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordi- nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med mycket stor osäkerhet. För po- tentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revi- deras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en föränd- rad syn på konjunkturläget utan också på revide- ringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild kon- junkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen.

I den tillbakablickande analysen av hur finans- politiken förhållit sig till överskottsmålet används även ett tioårigt glidande medelvärde. Medelvärdet beräknas för de år överskottsmålet har gällt och det finns nationalräkenskapsutfall, för

Skr. 2009/10:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Finansiellt sparande	3,7	1,7	-1,4	-1,2	0,6	2,0	2,4	3,8	2,5	-0,8

Bakåtblickande tioårssnitt										1,3

Konjunkturjusterat1										1,4
Sjuårsindikatorn				0,9	1,0	1,1	1,2
Konjunkturjusterat1				0,9	0,9	0,9	1,3
Strukturellt sparande	1,1	2,1	–0,3	0,1	0,4	1,1	0,6	1,6	2,3	2,2

BNP-gap	2,2	-0,9	-1,5	-1,9	-0,1	0,4	2,4	2,6	0,0	-5,3
Sjuårssnitt				0,1	0,2	0,3	-0,3

Bakåtblickande tioårssnitt										-0,2

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

närvarande endast tioårsperioden 2000–2009.1 Syftet med denna beräkning är att bedöma om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskotts- målet ska uppnås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden.

Avstämning av överskottsmålet till och med 2009

År 2009 uppgick det faktiska finansiella sparan- det till -0,8 procent av BNP och det strukturella sparandet beräknas till 2,2 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella spa- randet under 2000–2009 uppgick till 1,3 procent av BNP. Under samma period var det genom- snittliga resursutnyttjandet något lägre än nor- malt mätt med BNP-gapet. Det konjunkturju- sterade tioårssnittet för det finansiella sparandet är ca 1,4 procent av BNP 2009. Under åren 2000–2009 låg det finansiella sparandet därmed i genomsnitt knappt en halv procentenhet över överskottsmålet, utvärderat på detta sätt.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella spa- randet och BNP-gapet utvecklas mätta som sju- åriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2006 visar tabellen att det finansiella spa- randet för perioderna 2000–2006, 2001–2007, 2002–2008 respektive 2003–2009, ligger nära 1 procent av BNP i genomsnitt. Eftersom mot- svarande 7-åriga medelvärden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det fi-

nansiella sparandet låg i linje med överskotts- målet under dessa perioder, värderat med denna indikator, samtidigt som det finns en svag ten- dens till ett ökat sparande mot slutet av perio- den.

Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under åren 2000–2009 och sjuårsindikatorn för åren 2003–2006 på ett sparande som ligger i linje med målet eller något över överskottsmålet under åren 2000–2009.

I budgetpropositionen för 2008 räknade re- geringen med att ekonomin riskerade att över- hettas. Finanspolitiken var därför återhållsam, vilket bidrog till att öka det strukturella sparan- det mellan 2007 och 2008. Den kraftiga kon- junkturnedgången som inleddes under 2008 in- nebar därefter att den offentliga sektorns finansiella sparande försämrades med mer än tre procent av BNP mellan 2008 och 2009. Vid en konjunkturnedgång sjunker skatteinkomsterna medan utgifterna för exempelvis arbetslöshets- understöd ökar. De offentliga finanserna försva- gas samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Den offentliga sektorns goda finanser när lågkonjunkturen inleddes gjorde det möjligt att tillåta de s.k. automatiska stabilisatorerna att verka fullt ut, vilket dämpade konjunktursväng- ningarna, utan att oroväckande stora underskott uppkom. Därtill har utrymme funnits för att vidta aktiva stabiliseringspolitiska åtgärder. Fi- nanspolitiken har därmed motverkat en nedgång i sysselsättningen, samtidigt som efterfrågan har hållits uppe i den djupa lågkonjunkturen.

1 Medelvärdet för denna period är detsamma som värdet för den tidigare 2000-indikatorn för 2009.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell

Skr. 2009/10:101

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå	723	720	735	744	767	810	847	877	894	931	949	971	989
Tekniska justeringar	0	0	18	23	24	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0

Reella justeringar				-2							-11

Utgiftstak, slutligt fastställt	723	720	753	765	791	812	822	858	870	907	938	957	989
Takbegränsade utgifter	699	718	752	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6

Budgeteringsmarginal	24,1	2,0	1,5	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4

1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

2.4). Den reformerade statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt upp- ifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den ti- diga, övergripande restriktionen som begränsar budgetprocessen i termer av totala utgifter.

Under hela processen – från det att taket fast- ställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsamman med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudge- ten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2009 skulle uppgå till 989 miljarder kronor.2 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.

Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i efterföljande budgetpropositioner. Justeringar av teknisk natur görs när reformer genomförs som inte har någon direkt netto- effekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgif- terna. Tekniska justeringar syftar till att utgifts- taket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela mil- jarder kronor.

De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- giftstaket för 2009 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 2.5. Sammantaget uppgår de tekniska justeringarna till 0 miljarder kronor och den slutligt fastställda nivån på utgiftstaket är därmed samma som den ursprungligt fastställda nivån.

2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2009 i budgetpropositionen för 2007. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i budgetpropositionen för 2007, med undantag för tekniska justeringar.

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009

Miljarder kronor

	2009
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)	989
Tekniska justeringar i BP 2009

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt
grundavdrag till pensionärer	1,95

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd
gräns för reseavdrag	-0,29

Tekniska justeringar i BP 2010

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,55

Sänkning av statliga utgifter till följd av kostnadsmässig
budgetering	-2,24

Slutligt utgiftstak	989

Till följd av tekniska justeringar skiljer sig det ut- giftstak som ursprungligen beslutats från det slutligt fastställda utgiftstaket i stort sett samt- liga år sedan utgiftstaket infördes.

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- ter som omfattas av utgiftstaket, de takbegrän- sade utgifterna, 2009 till 964,6 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 24,4 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 11,3 miljar- der kronor högre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2009. Detta förklaras främst av högre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
25	Allmänna bidrag till kommuner	14,6
14	Arbetsmarknad	4,7
24	Näringsliv	1,4
4	Rättsväsendet	1,0

Inom några områden blev utgifterna lägre än be- räknat i statsbudgeten för 2009:

Utgiftsområde		Mdkr
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-4,0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	-2,6
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-1,7
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när-
	ingar	-1,2

I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skill- nader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Skr. 2009/10:101

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	20091	2009	SB 2009	2008
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	732,6	744,8	12,2	742,1

Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbud-
geten	220,7	219,8	-0,9	201,4
Takbegränsade utgifter	953,3	964,6	11,3	943,4

Budgeteringsmarginal	35,7	24,4	-11,3	13,6

Utgiftstak för staten	989	989		957

1 Den av riksdagen i december 2008 fastställda statsbudgeten för 2009, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2009.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 219,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009.

2.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2009 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-


gick	då till 40,4 miljarder kronor. I utfallet			för
2009	uppgick budgeteringsmarginalen			till
24,4 miljarder kronor.		Det	betyder	att

16,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen har tagits i anspråk sedan utgiftstaket för 2009 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Skr. 2009/10:101

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2009 till utfallet för 2009

Miljarder kronor

	2009
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2008	40,4

Reformer	-35,1
Reviderad pris- och löneomräkning	0,6
Övriga makroekonomiska förändringar	-8,1
Volymförändringar	15,8
Övrigt	11,0

Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	-16,0

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2009	24,4

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

Sammantaget har 35,1 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.3

Makroekonomiska förändringar har ian- språktagit ca 8,1 miljarder kronor av budgete- ringsmarginalen. Den främsta anledningen är den kraftiga ökningen av arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättning.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 15,8 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 som volymerna har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2009 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 36,3 miljoner 2009, vilket är 26 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2009 till ca 489 0000, vilket är ca 6 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 11,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.

3 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statsbudgeten 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avses att användas då.

Utveckling av statens ekonomi

Skr. 2009/10:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårs- översikt över statsbudgetens utveckling. Däref- ter redovisas utvecklingen av vissa nyckelupp- gifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag för perioden 2005–2009. Av- slutningsvis redovisas de revisionsberättelser med invändning som Riksrevisionen har lämnat under samma period.

3.1Statsbudgetens utveckling

3.1.1Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2005–2009

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Inkomster	745,8	810,3	863,7	901,3	709,5
Statens skattein-	743,1	806,3	815,5	808,7	705,8
komster
Övriga inkomster	2,7	4,0	48,2	92,5	3,8

Utgifter m.m.	731,8	791,9	760,5	766,1	885,7

UO 1–25 och 27	692,3	716,1	721,9	742,1	744,8
Statsskuldsräntor
m.m. UO 26	32,7	49,5	47,3	48,2	36,5
Kassamässig korri-
gering	-3,3	-1,1	-4,3	-27,9	-0,3
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	10,1	27,5	-4,3	3,7	104,7
Budgetsaldo	14,1	18,4	103,2	135,2	-176,1

Statsbudgetens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de så kallade automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bland annat hög hushållskonsumtion och minskade utgifter då exempelvis arbetslösheten är förhållandevis låg.

Åren 2005–2008 stärktes budgetsaldot gradvis från 14 miljarder kronor 2005 till att uppvisa ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008 (se tabell 3.1). Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskotten 2005– 2008. En betydande del av överskottet 2008 förklaras även av försäljningar av statligt aktie- innehav.

På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. Från ett överskott om 135 miljarder kronor 2008 visade statsbudgeten ett underskott på 176 miljarder kronor 2009. Statsbudgetens inkomster minskade med nära 200 miljarder kronor och utgifterna m.m. ökade med drygt 100 miljarder kronor från 2008 till 2009. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor åt Riksbanken för att förstärka valutareserven.

Skr. 2009/10:101

3.1.2Statsbudgetens inkomster

Tabell 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005–2009

Miljarder kronor

Inkomstår		2005	2006	2007	2008	2009
	Statens skatteintäkter	759,1	799,8	825,8	787,3	727,7
	Periodiseringar	-16,0	6,6	-10,3	21,4	-22,0
1000	Statens skatteinkomster	743,1	806,3	815,5	808,7	705,8
2000	Inkomster av statens verksamhet	27,5	43,4	66,5	53,0	48,1
3000	Inkomster av försåld egendom	6,7	0,1	18,0	76,5	0,1
4000	Återbetalning av lån	2,3	2,1	2,0	1,9	1,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	8,8	7,8	8,2	8,7	8,9
6000	Bidrag från EU	12,6	12,4	13,0	11,0	11,7
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-41,5	-48,2	-51,9	-56,2	-66,8
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-13,6	-13,7	-7,7	-2,4	0,0
Statens övriga inkomster (2000–8000)		2,7	4,0	48,2	92,5	3,8
Statsbudgetens inkomster		745,8	810,3	863,7	901,3	709,5

Statsbudgetens inkomster

Mellan 2005 och 2008 ökade statsbudgetens inkomster med 155 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången medförde däremot ett dramatiskt fall av inkomsterna med 192 miljarder kronor 2009. Variationer över åren är delvis en återspegling av makroekonomiska förändringar, delvis en återspegling av regel- ändringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas statsbudgetens inkomster för åren 2005–2009 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten avseende 2009. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster, dvs. statsbudgetens in- komster exklusive statens skatteinkomster, vari- erar kraftigt under perioden. I huvudsak förkla- ras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 samt 7000.

Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar. Dessa

dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 2005 försäljnings- inkomster från försäljningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. Under 2008 redovisades stora försälj- ningsinkomster beroende på försäljningar av statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB.

Under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas EU-skatter4, som främst utgörs av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på avgiften och ska endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans med en retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blev momsavgiften ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

4 EU-skatterna redovisas som inkomster på statsbudgetens inkomstsida och betalas ut till EU på statsbudgetens utgiftssida via utgiftsområde 27.

Nedgången i den ekonomiska konjunkturen och bortfall av skatteintäkter 2009

Den kraftiga turbulensen på de finansiella marknaderna under slutet av 2008 fick återverkningar på den reala ekonomin. Den globala konjunkturnedgången som följde medförde att svensk BNP minskade både under slutet av 2008 och 2009. Nedgången i BNP på 4,9 procent år 2009 är den största nedgången ett enskilt år sedan andra världskriget.5 Den kraftiga och snabba försämringen av den ekonomiska ut- vecklingen under 2009 medförde att de totala skatteintäkterna minskade (se diagram 3.1).

Diagram 3.1 Totala skatteintäkter

Procentuell förändring								Miljarder kronor
8										1 600
6										1 500
4										1 400
2										1 300
0										1 200
-2					Procentuell förändring					1 100
					Miljarder kronor
-4										1 000
99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09
Källa: Egna beräkningar.

De höga antalet varsel som rapporterades under hösten 2008 realiserades i högre arbetslöshet och lägre sysselsättning under 2009. Försvagningen på arbetsmarknaden ledde till att intäkterna från skatt på arbete blev lägre. Utvecklingen av löne- summan, dvs. antalet arbetade timmar i ekono- min multiplicerat med den genomsnittliga tim- lönen, är av stor betydelse för intäkterna från skatt på arbete. Lönesumman ökade i begränsad omfattning under 2009 till följd av att antalet ar- betade timmar minskade (se diagram 3.2).

5 Anger volymförändring i förhållande till föregående år.

Skr. 2009/10:101

Diagram 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996–2009

Procentuell förändring

9
7
5
3
1
-1			Arbetade timmar
			Arbetade timmar
-3			Timlön
			Lönesumma
-5
96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den globala lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har inneburit betyd- ande fall i intäkterna från skatt på företagsvins- ter. Det kraftiga raset i företagens vinster påbör- jades under 2008. Som en följd av denna nedgång minskade intäkterna från företagsvinster med 21 procent. Bolagens vinster har sedan fortsatt att falla under 2009, vilket har medfört att intäkterna från skatt på företagsvinster också bedöms bli betydligt lägre (se diagram 3.3). Bi- dragande orsaker till de lägre vinsterna var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och ökade kreditförluster i banksektorn.

Diagram 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster
Procentuell förändring								Miljarder kronor
50										120
40										110
30										100
										100
20										90
										90
10										80
0										80
0
-10										70
-10
-20										60
-20
-30							Procentuell förändring			50
-40							Miljarder kronor			40
-40										40
99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09

Källa: Egna beräkningar.

Osäkerheten på arbetsmarknaden bidrog till att hushållen ökade sitt sparande under 2009, vilket bidrog till att hushållens konsumtion ökade svagt. Intäkterna från skatt på konsumtion ut- vecklades därför i måttlig takt under 2009. Den svaga ökningen förklaras framför allt av låga skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatten dämpades också till följd

Skr. 2009/10:101

av en ändrad sammansättning i konsumtionen. Efterfrågan på varor som beskattas med den högsta mervärdesskattesatsen, som bilar och andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket under 2008–2009 jämfört med andra varor.

I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av de un- derliggande mervärdesskatteintäkterna (dvs. effekten av förändrade skatte- och redovisnings- regler är exkluderad) från privat sektor och hus- hållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror 1999–2009. Under slutet av 2008 och början av 2009 minskade de underliggande mervärdes- skatteintäkterna, vilket är ovanligt. Av diagram 3.4 framgår också det dramatiska fallet i hushål- lens konsumtion av bilar och andra sällanköpsva- ror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och som förefaller nått sin botten under första halvåret 2009.

Diagram 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och

bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999–2009

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

-3

-6			Underliggande mervärdesskatt från privat sektor
-9			Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar
-9			Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar
-12
-12
99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. De omfattar även kommunal- skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs av- drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2009 beräknas vara drygt 84 miljarder kronor högre än vad de var 2005. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utveck- lingstakt på 1,3 procent. Regeländringar bedöms ha minskat skatteintäkterna med 92 miljarder kronor under perioden 2005–2009. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna under denna period en årlig utvecklingstakt på 3,4 procent.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den globala konjunkturned- gången har medfört en kraftig minskning av lönesummans utvecklingstakt. Mellan 2008 och 2009 ökade lönesumman med endast 0,3 procent, vilket kan jämföras mellan 2007 och 2008 då ökningen av lönesumman var 5,8 procent.

Ett flertal förändringar som påverkar skatt på arbete har genomförts under 2009. Jobbskatte- avdraget förstärktes med ett tredje steg och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjdes, vilket i budgetpropositionen för 2009 sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15 miljarder kronor (se prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.1). År 2009 genomfördes även en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer. För kommunernas del kompenserades höjningen genom en motsvarande höjning av statsbidragen.

Dessutom sänktes det sammanlagda uttaget

av socialavgifter		och	allmän löneavgift		med
1 procentenhet.		Det		sammanlagda uttaget
uppgår	numera	till		31,42 procent	av
avgiftsunderlaget		för	arbetsgivaravgifter		och
29,71 procent av		avgiftsunderlaget för			egen-
avgifter.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i flera steg. År 2008 slopades den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades ned- sättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av taxe- rade kapitalvinster. Skatt på kapitalvinster ökade 2005–2007. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i kombination med den finansiella oron under året, medförde att skatt på

kapitalvinster föll. År 2009 bedöms skatt på hushållens kapitalvinster uppgå till 23 miljarder kronor.

Under 2005–2007 var intäkterna från skatt på företagsvinster mycket höga. Det var en följd av snabb vinstutveckling och höga vinster i företagen. Men det berodde också på att företa- gen, till följd av den räntebeläggning av periodi- seringsfonderna som infördes 2005, i stor ut- sträckning valde att återföra periodiserings- fonder till beskattning under 2005. År 2007 uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster till 105 miljarder kronor. Som en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen föll intäkterna kraftigt 2008 och uppgick till 83 miljarder kronor. Låg- konjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, bedöms leda till ännu lägre skatteintäkter 2009.

Utvecklingen av intäkterna från fastighetsskatten de senaste åren förklaras huvudsakligen av regeländringar. År 2006 infördes en begränsning av fastighets- skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsavgiften och fastighetsskatten blev lägre 2008 än 2007. År 2009 beräknas de uppgå till 26 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror

Utvecklingen av intäkterna från skatt på kon- sumtion och insatsvaror påverkas främst av ut- vecklingen av hushållens konsumtion. Mervär- desskatten är den skatt som inbringar mest intäkter av konsumtionsskatterna. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat årligen sedan 2005 och beräknas 2009 uppgå till 303 miljarder kro- nor.

Under perioden 2005–2007 ökade de under- liggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snabbare takt än hushållens konsumtions- utgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklar- ing till den snabba ökningen i mervärdesskatte-

Skr. 2009/10:101

intäkterna under perioden var att investeringarna ökade relativt mycket.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, främst till följd av oron på finansmarknaderna och den globala kon- junkturnedgången. Som en följd av detta däm- pades utvecklingen av intäkterna från mervärdes- skatt. Ett ökat sparande under 2009, delvis tillföljd av en oro över situationen på arbets- marknaden, medförde att hushållens konsum- tion ökade svagt. Minskade investeringar och en låg försäljning av bilar bidrog också till att intäk- terna från mervärdesskatt endast ökade i begrän- sad omfattning.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigställande. Debiteringarna beräknas därför tidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången till de nya reglerna innebär att debiteringar sker enligt det nya och gamla systemet under 2008,

vilket bedöms leda		till en	engångseffekt	på
8 miljarder	kronor i	högre	intäkter 2008	och
2 miljarder	kronor	2009.	De underliggande

mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008 och 2 miljarder kronor lägre 2009.

Utvecklingen av intäkterna från punktskat- terna är inte på samma sätt kopplade till konjunkturen som intäkterna från mervärdes- skatt. Ett undantag är skatt på energi, där utvecklingstakten för intäkterna dämpades under 2009 till följd av konjunkturnedgången. De senaste årens utveckling av intäkter från punktskatter förklaras annars i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen för intäkter från tobaksskatt till stor del på regeländringar, och då i huvudsak de skattesatshöjningar som genom- fördes 2007. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från skatt på vägtrafik med ca 4 miljarder kronor under perioden.

Skr. 2009/10:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009

Miljarder kronor

Inkomstår	2005	2006	2007	2008	2009
Skatt på arbete	829,6	857,2	873,6	908,8	867,6
Direkta skatter	476,9	490,1	483,0	497,5	478,1
Kommunal skatt	435,6	454,1	479,1	503,4	510,1
Statlig skatt	38,3	41,0	44,8	48,0	40,7
Allmän pensionsavgift	74,2	77,3	81,1	85,2	86,3
Skattereduktioner m.m.	-71,3	-82,4	-122,0	-139,2	-159,2
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	352,8	367,0	390,6	411,4	389,6
Arbetsgivaravgifter	341,1	357,0	382,1	404,1	392,2
Egenavgifter	10,1	11,0	11,8	12,0	10,7
Särskild löneskatt	29,3	28,9	30,2	32,6	31,4
Nedsättningar	-8,5	-8,8	-10,5	-13,4	-20,5
Tjänstegruppliv	1,1	1,2	0,9	1,2	1,2
Avgifter till premiepensionssystemet	-20,3	-22,3	-23,9	-25,1	-25,4
Skatt på kapital	167,9	192,2	208,7	163,5	148,8
Skatt på kapital, hushåll	22,9	37,4	49,7	26,3	23,1
Skatt på företagsvinster	92,0	99,2	104,6	83,0	75,4
Avkastningsskatt	12,0	11,1	12,8	15,2	13,2
Fastighetsskatt	25,1	25,0	25,9	24,0	26,0
Stämpelskatt	7,8	9,5	9,4	9,4	8,1
Förmögenhetsskatt	5,0	6,1	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	1,9	3,7	6,3	5,5	3,1
Arvs- och gåvoskatt	1,1	0,1	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	357,3	375,3	399,6	418,7	423,6
Mervärdesskatt	250,1	265,2	284,8	300,3	302,6
Tobaksskatt	8,2	8,6	9,7	9,9	10,6
Skatt på etylalkohol	4,1	4,2	4,2	4,2	4,4
Skatt på vin m.m.	3,6	3,8	4,0	4,1	4,4
Skatt på öl	2,6	2,7	2,8	3,1	3,3
Energiskatt	37,8	38,2	38,2	38,8	40,1
Koldioxidskatt	25,5	24,7	25,1	25,7	26,1
Övriga skatter på energi och miljö	3,3	4,7	4,7	5,1	4,2
Skatt på vägtrafik	11,0	11,8	13,1	16,0	16,4
Skatt på import	4,7	5,2	5,9	5,9	5,2
Övriga skatter	6,4	6,3	7,1	5,6	6,4
Restförda och övriga skatter	-1,3	-1,8	-0,8	-2,9	-3,6
Restförda skatter	-7,6	-5,4	-7,6	-8,2	-7,8
Övriga skatter	6,3	3,5	6,8	5,3	4,2
Totala skatteintäkter	1 353,5	1 422,9	1 481,1	1 488,1	1 436,6
EU-skatter	-7,8	-9,4	-7,2	-7,2	-6,5
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 345,7	1 413,5	1 473,8	1 480,9	1 430,1
Kommunal inkomstskatt	-435,6	-454,1	-479,1	-515,5	-524,0
Avgifter till ålderspensionssystemet	-151,0	-159,6	-168,9	-178,1	-178,3
Statens skatteintäkter	759,1	799,8	825,8	787,3	727,7

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Skr. 2009/10:101

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för
avtalspensioner1	1 222
Uppskjuten beskattning för
individuellt pensionssparande1	338
Uppskjuten beskattning vid
försäljning av privatbostad2	233
Periodiseringsfonder3	216

Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3Egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

3.1.3Statsbudgetens utgifter

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut- gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgifts- taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2005–2009. Tidsserierna är angivna i 2009 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur för åren 2005– 2009 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2009 kan ha tillhört ett annat utgifts- område.

I tabell 3.5 redovisas utgifternas utfall per ut- giftsområde åren 2005–2009. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade 2005 och 2006 med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor. Sådana förändringar ger upphov till ett brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

Skr. 2009/10:101

större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 3.5). Förklaringar till större tekniska förändringar som påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.6

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2005–2009. Flera utgifts- områden uppvisar en betydande förändring un- der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under perioden 2005–2009 varierade de mak- roekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna under perioden 2005–2009 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade ut- gifter inom utgiftsområdet.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna mätt som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2005 och 2009.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,1 procentenheter under perio- den. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,3 procentenheter mellan 2005 och 2009. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1,6 procentenheter under perioden 2005–2009. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 47 miljarder kronor 2005 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslöshets- försäkringen och färre antalet personer i arbets- marknadspolitiska program. År 2009 ökade ut- gifterna till 33 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa har ökat.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2005–2009. Ökningen är inte anmärknings- värt stor men det är stora variationer mellan åren. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringar av infrastrukturlån som genomför- des 2007 och 2008 på 10 respektive 25 miljarder kronor.

6 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens i kraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde i kraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skr. 2009/10:101

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2009. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

		Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
		2005	2006	2007	2008	2009	2005	2006	2007	2008	2009
		2005	2006	2007	2008	2009	2005	2006	2007	2008	2009
1	Rikets styrelse	1,1	1,2	1,2	1,2	1,3	9,9	10,6	10,6	11,0	12,2
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,3	1,3	1,2	1,2	1,2	11,0	11,8	11,2	11,4	12,0
3	Skatt, tull och exekution	1,0	1,0	1,1	1,0	1,0	8,6	9,0	9,7	9,4	9,4
4	Rättsväsendet	3,1	3,2	3,4	3,5	3,5	27,0	28,5	30,6	32,7	33,6
5	Internationell samverkan	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2	1,4	1,4	1,6	1,8	1,8
6	Försvar och samhällets krisberedskap	5,1	4,9	5,1	4,6	4,4	44,0	44,3	46,5	43,0	42,1
7	Internationellt bistånd	2,6	2,9	2,8	2,9	3,1	22,3	25,9	25,4	27,5	29,6
8	Migration	0,6	0,5	0,6	0,7	0,7	4,8	4,5	5,3	6,1	6,5
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4,4	4,7	5,1	5,2	5,5	38,5	42,2	46,7	49,1	53,1
10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp1	14,7	14,0	13,1	12,3	11,4	127,0	125,7	119,5	115,9	110,0
10	Justerat för teknisk förändring1	14,7	14,0	13,1	12,3	11,4	127,0	125,7	119,5	115,9	110,0
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom2	5,3	5,0	4,8	4,5	4,4	46,1	45,0	43,7	42,6	42,3
11	Justerat för teknisk förändring2	5,3	5,0	4,8	4,5	4,4	46,1	45,0	43,7	42,6	42,3
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	6,8	7,1	7,1	7,0	7,1	59,1	63,7	64,9	66,4	68,1
13	Integration och jämställdhet	0,7	0,4	0,5	0,5	0,6	6,4	3,4	4,3	5,0	5,3
14	Arbetsmarknad och arbetsliv3	7,7	7,8	6,0	5,1	6,3	66,4	69,5	54,9	47,8	60,6
14	Justerat för teknisk förändring3	7,9	8,0	6,3	5,1	6,3	68,5	71,6	57,1	47,8	60,6
15	Studiestöd	2,3	2,2	2,1	2,0	2,2	19,8	20,1	19,3	19,1	21,0
16	Utbildning och universitetsforskning4	5,1	5,2	4,6	4,7	5,1	43,7	46,5	42,2	44,5	49,3
16	Justerat för teknisk förändring4	4,4	4,7	4,6	4,7	5,1	38,3	41,8	42,2	44,5	49,3
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,0	1,1	1,1	1,1	1,1	9,0	9,6	10,1	10,1	10,3
	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
18	byggande samt konsumentpolitik	0,4	0,3	0,3	0,2	0,2	3,1	2,9	2,4	2,1	1,9
19	Regional tillväxt	0,4	0,4	0,3	0,3	0,3	3,3	3,3	2,9	2,8	3,2
20	Allmän miljö- och naturvård	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	4,0	4,5	4,3	4,7	5,2
21	Energi5	0,2	0,2	0,2	0,2	0,3	1,4	1,6	2,2	2,1	3,0
22	Kommunikationer	3,7	3,5	4,9	6,5	4,2	31,7	31,0	44,3	61,5	40,6
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	2,0	2,3	1,7	1,7	1,7	17,4	21,0	15,5	16,5	16,4
24	Näringsliv	0,4	0,4	0,5	1,4	0,7	3,6	3,9	4,3	12,8	6,6
25	Allmänna bidrag till kommuner 6	6,6	6,7	8,0	6,9	8,5	57,3	60,2	73,0	64,8	81,6
25	Justerat för teknisk förändring6	6,7	6,8	6,8	7,1	8,5	58,2	60,8	62,3	66,6	81,6
26	Statsskuldsräntor m.m.7	3,8	5,5	5,2	5,1	3,8	32,7	49,5	47,3	48,2	36,5
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	3,0	2,9	2,9	3,3	2,0	25,6	25,9	26,6	31,5	19,2
	Summa utgiftsområden						725,0	765,5	769,2	790,3	781,3
	Ålderspensionssystemet vid sidan av SB	19,9	20,0	20,7	21,3	22,8	172,0	179,1	188,2	201,4	219,8
	Takbegränsade utgifter	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6
	Budgeteringsmarginal	0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4
	Utgiftstak för staten						870,0	907,0	938,0	957,0	989,0

1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under ut- giftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005.

2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsom- råde 10.

3 År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor.

Skr. 2009/10:101

4Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006– 2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan.

5År 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande ca 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen.

6Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minsk- ning av utgiftstaket för staten på 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på stats- budgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende me- del för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade utgiftsområde 25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder togs bort och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2008. För 2009 tillfördes ca 2,0 miljarder kronor till utgiftsområde 25 på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. Utgiftsområde 25 ökade under 2009 med 0,1 miljarder kronor till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Under samma år minskade utgiftsområde 25 med 0,3 miljarder kronor till följd av en höjd gräns för reseavdrag.

7Ingår inte i takbegränsade utgifter.

3.1.4Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen

I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005–2009

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Statens netto-
förmögenhet	-746	-635	-499	-410	-384
Statsskulden	1 262	1 220	1 115	1 062	1 149

Transfereringar
exkl. avsätt-
ningar	742	759	762	768	790
Kostnader för
statens egen
verksamhet	194	202	195	210	217

Skatteintäkter	902	964	990	968	903
Årets över-
/underskott en-
ligt resultat-
räkningen	37	104	127	92	26

Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste- rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin- ciper m.m. som gäller sedan 2006, vilket framför allt påverkade skatteintäkterna (se Redovis- ningsprinciper och tilläggsupplysningar, avsnitt 4.4). I övrigt har de begränsade justeringar av redovisningsprinciper som genomförts ett visst år även tillämpats på tidigare år.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögen- heten är negativ, men har förbättrats under peri- oden med 362 miljarder kronor. Resultaträk- ningens överskott är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbätt- ring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 113 miljarder kro- nor.

Diagram 3.5 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005–2009

Miljarder kronor

2005	2006	2007	2008	2009
0
-200
-400
-600
-800
-1 000
-1 200
-1 400
Nettoförmögenhet			Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statsbudgetens saldo visade ett underskott på 176 miljarder kronor för 2009. Detta innebar att statens lånebehov – definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – var positivt och bidrog till att öka statsskulden. Den konsoliderade statsskulden ökade med drygt 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor 2009.

En förklaring till att statsskulden inte ökade i samma utsträckning som underskottet i stats- budgeten är att i första hand Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskat under året. Vid ingången av 2009 uppgick de kortfristiga placer- ingarna till 66 miljarder kronor, för att vid ut- gången av året ha minskat till 4 miljarder kronor. Ett av skälen till att de kortfristiga placeringarna var så stora vid årets början 2009 var att Riks- gäldskontoret under hösten 2008 gav ut mer statsskuldväxlar än vad som motsvarade lånebe- hovet. Syftet var att möta en kraftigt ökad efter- frågan på statspapper till följd av finanskrisen. Riksgäldskontoret hade även tillgångar i ut- ländsk valuta vid årets början 2009 till följd av att betalningen för statens aktier i Vin & Sprit inte växlades till kronor och användes för löpande betalningar. I stället behöll Riksgäldskontoret de som valutatillgångar som gradvis användes för att täcka räntebetalningar i utländsk valuta och förfall i valutaskulden.

Förutom statsbudgetens saldo och för- ändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek. Statsskulden minskade med 31 miljarder kronor beroende på en omvärdering av valutaskulden.

Den statsskuld som redovisas i årsredovis- ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli- derad) på grund av elimineringar för myndighe- ters innehav av statsobligationer och statsskuld- växlar. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarkna- den. Därigenom påverkar även förändringar i myndigheters innehav av statspapper statsskul- den.

Skr. 2009/10:101

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009

Miljarder kronor

	RGK		RGK,	Övriga
	RGK		RGK,	myndig-	Elimineras i ba-
	(IG)	KAF	övrig	heter	lansräkningen
Premieobliga-
tioner			0,5		0,5

Nominella
statsobliga-
tioner	19,0	9,9		0,4	29,3
Reala statsobli-
gationer		10,0			10,0
Totalt	19,0	19,9	0,5	0,4	39,8

Anm.: Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom in- sättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK, övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 39,8 miljarder kronor 2009, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- fallsfondens och Insättningsgarantifondens innehav (se tabell 3.7). Övriga myndigheters in- nehav har varit lägre än 1 miljard kronor de se- naste åren. Premiepensionsmyndighetens inne- hav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade års- redovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 39,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräk- ningen i årsredovisningen för staten.

Definition av statsskulden

Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nomi- nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Det avser även derivatinstrument, t.ex. de skuld- bytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret in- går för att påverka sammansättningen och löpti- den i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instru- ment inkluderas upplupen inflationskompensa- tion som med tidigare definition skuldfördes då de förföll. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang.

Statsskuldens sammansättning

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande mål- sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens

Skr. 2009/10:101

förvaltning avseende statsskuldens sammansätt- ning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- ningstid).

Inför 2009 ändrades riktlinjerna från att ange den genomsnittliga räntebindningstiden för skulden som helhet till att ange löptid för re- spektive skuldslag. Riktlinjerna för 2009 angav att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara 0,125 år för valutaskulden, 10,1 år för den reala skulden och 3,5 år för den nominella kron- skulden. I mars 2009 upphävde regeringen dock riktlinjebeslutet för löptiden för den nominella kronskulden då räntenivåerna för obligationer med lång löptid var mycket fördelaktiga. Samtidigt var det önskvärt att sänka risken i statsskulden då osäkerheten kring det statsfinansiella utsikterna ökade. Beslutet gav Riksgäldskontoret möjlighet att ge ut en stor mängd 30-åriga obligationer, vilket ökade den genomsnittliga löptiden för den nominella kronskulden till 5,5 år.

Inför 2007 beslutade regeringen om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Detta andelsmått, kallat skuldens summerade kassaflöden (SSK), ger en tydligare bild av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakte- rade kassaflöden genom att, förutom det nomi- nella slutbeloppet, även inkludera framtida kupongbetalningar och inflationskompensation.

Måttet används endast för att beskriva stats- skuldens sammansättning i riktlinjesamman- hang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för sta- ten.

I riktlinjebeslutet gällande statsskuldens sammansättning fastställdes att valutaskulden skulle utgöra 15 procent ±2 procentenheter, den reala skulden 25 procent och den nominella skulden 60 procent. Den reala skuldens andel uppgick till 25–28 procent under året, medan valutaskuldens andel uppgick till ca 15 procent. Vid beräkningen av andelen (enligt SSK-måttet) ingår inte de skulder som motsvarar medel som vidareutlånats. Detta betyder att de medel i utländsk valuta Riksgäldskontoret lånat upp under året för Riksbankens räkning inte ingår vid beräkningen av andelen.

Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riks- gäldskontoret delmål och riktmärken för löpti- den i den nominella kronskulden, reala kron- skulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret

svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden.

I tabell 3.8 redovisas statsskuldens utveckling och sammansättning för perioden 2005–2009.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005–2009

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Nominella lån i
svenska kronor	770	754	683	651	631
Reala lån i
svenska kronor	189	200	199	186	190
Nominella lån i
utländsk valuta	303	266	233	225	328
Summa konsoli-
derad statsskuld	1 262	1 220	1 115	1 062	1 149

Nominella lån i svenska kronor

Nominella lån i svenska kronor utgör den vikti- gaste källan för finansiering av statsskulden (se tabell 3.9). Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst sex månader vid emissionstillfället).

I nominella lån i svenska kronor ingår även privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2009 har privatmarknadsupplåningen minskat med 11 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 70 miljarder kronor vid slutet av året (6,1 procent av total statsskuld). Det är Riksgäldsspar som står för den stora minskningen under året. Minskningen kan för- klaras av att det var väldigt stora insättningar un- der hösten 2008 på grund av finansoron. När oron dämpades och räntan sänktes under 2009 blev effekten att uttagen från befintliga konton ökade, nyinsättningarna minskade och att färre kunder valde att förnya sparande som förföll. Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Riks- gäldskontoret billigare upplåning än konventio- nella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrä- desvis privatpersoner. Upplåningen på privat- marknaden minskade kostnaderna för statsskul- den med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden un- der 2009. För perioden 2005–2009 var den sammanlagda kostnadsbesparingen drygt 0,8 miljarder kronor.

Volymen statsskuldväxlar minskade med 24 miljarder kronor 2009. Statsskuldväxlar emit- teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året. Minskningen beror delvis på att Riksgäldskonto- ret vid ingången till 2009 hade ovanligt mycket statsskuldväxlar utestående. Detta var en följd av de extra emissioner som gjordes under senare delen av 2008 för att möta den stora efterfrågan på statspapper som uppstod på grund av finans- oron.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2005–2009

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Statsobligationer,
nominella	543	525	478	473	475
Ränte- och valuta-
swappar	-228	-239	-226	-228	-249
Statsskuldväxlar	284	252	170	139	115

Ränteswappar	85	94	112	134	121

Nominella privat-
marknadslån	63	63	63	81	70

Likviditetsinstrument	23	45	69	50	108
Valutaterminer m.m.	0	14	17	2	-9

Nominella lån i
svenska kronor	770	754	683	651	631

Reala lån i svenska kronor

Den reala lånestocken uppgick till 190 miljarder kronor i slutet av 2009. I slutet av 2008 uppgick den till 186 miljarder kronor.

Reala lån i svenska kronor är viktiga eftersom de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och risk- egenskaper än nominell upplåning, vilket medför att den sammantagna risken i samband med förvaltningen av statsskulden kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken.

Nominella lån i utländsk valuta

Valutaskulden ökade kraftigt under året till följd av att Riksgäldskontoret lånat upp motsvarande 97 miljarder kronor i utländsk valuta för Riksbankens räkning. Orsaken var att en del av

Skr. 2009/10:101

valutareserven använts för bland annat lån till svenska banker och utländska centralbanker. Med de valutakurser som gällde vid årsskiftet motsvarar det 92,5 miljarder kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2009 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 30 miljarder kronor (se tabell 3.10) och bidrog till att minska valutaskulden. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 36 miljarder kronor. År 2009 uppgick de realiserade valutaförlusterna till 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade valutavinster på 6 miljarder kronor 2008, dvs. en försämring med 20 miljarder kronor (se tabell 3.10). Valuta- skulden ökade totalt med 103 miljarder kronor 2009 (se tabell 3.8).

Valutaskulden bidrar på samma sätt som real- obligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lå- nekostnader.

Statsskuldens kostnader

De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas under utgiftsområde 26 på statsbudgeten uppgick till drygt 31 miljarder kronor 2009. Det är en minskning med ca 2,0 miljarder kronor jämfört med 2008.

Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt ut- giftsmässiga principer och utgör ett netto av in- komster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte fullständig när det gäller att beskriva statsskulds- räntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på an- slagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period på- verkas av underliggande skuld-, ränte- och valu- tautveckling.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader (se även avsnitt 4, not 12 Nettokostnad för statsskulden).

Skr. 2009/10:101

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2005–2009

Miljarder kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	49	52	55	55	37
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	24	23	26	21	12
Realiserade valutakurs-
differenser	-10	6	2	-6	14
Realiserade kursdifferen-
ser	8	6	4	5	2
Orealiserade valutakurs-
differenser	22	-15	0	17	-16
Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.	-7	-7	-6	-7	-6
Summa kostnader	86	65	81	85	43

Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten	-27	-28	-31	-28	-24

Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder	59	37	50	57	19
Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) hänför-
bara till skuldskötsel-
instrument	8	-9	4	19	-14

Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	67	28	54	76	5

Enligt resultaträkningen för 2009 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till drygt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskningen beror i första hand på oreali- serade valutakursförändringar som minskat statsskuldens kostnader med 66 miljarder kronor jämfört med 2008. Däremot ökade kostnaderna för de realiserade valuta- och kursdifferenserna med 17 miljarder kronor jämfört med 2008.

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 37 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2008. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Den stora minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknads- räntorna under 2009.

Realiserade valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra va- lutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till 14 miljarder kronor 2009 och ökade därmed

kostnaderna med 20 miljarder kronor jämfört med 2008. Under 2009 minskade de realiserade kursförlusterna med 3 miljarder kronor, från 5 till 2 miljarder kronor. De orealiserade valuta- kursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgär- der, minskade däremot skuldkostnaderna med 33 miljarder kronor jämfört med 2008. Den svenska kronan har varit lågt värderad under året, vilket förklarar de realiserade valutakurs- förlusterna. Kronkursen förstärktes dock mot slutet av året, vilket förklarar de orealiserade valutakursvinsterna då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurser. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 6 miljarder kronor 2009.

Nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder uppgick, med beaktande av

ränteintäkter	i upplåningsverksamheten på
24 miljarder	kronor, till 19 miljarder kronor

2009. Skillnaden mellan statsskuldens utgifts- mässiga räntekostnader på 31 miljarder kronor och nettokostnaden på 19 miljarder kronor för- klaras av att kursdifferenser vid emission, noll- kupongräntor och orealiserade valutakursför- ändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen.

Transfereringar

Diagram 3.6 Transfereringar per sektor 2005–2009

Miljoner kronor

800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2005	2006	2007	2008	2009

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I diagram 3.6 redovisas transfereringarna per sektor 2005–2009. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med ca 48 miljarder kronor eller drygt 6 procent under perioden. Den största delen eller 67 procent av de statliga

transfereringarna går till hushållen (innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med ca 49 miljarder kronor eller 10 procent mellan 2005 och 2009.

Tabell 3.11 Transfereringar 2005–2009

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Socialförsäkring	408 704	419 618	427 972	438 751	457 535
Allmänna bidrag
till kommuner	106 472	109 359	123 709	120 734	124 824
Arbetsmarknad	71 052	68 169	48 786	40 106	49 980

Nettoöverföring
till premiepen-
sionssystemet	23 805	25 920	26 387	27 546	27 138
Avgiften till
Europeiska ge-
menskapen	25 793	26 066	26 498	31 080	18 769

Bistånd m.m.,
migration och
integration	24 700	29 262	29 880	33 769	35 214

Utbildning, stu-
diestöd	19 868	26 838	22 581	22 130	22 477

Nettoöverföring
till ålderspen-
sionssystemet,
AP-fonderna	9 577	7 334	5 916	3 542	-

Övrigt	52 022	46 589	50 017	49 881	53 636
Summa	741 993	759 155	761 746	767 539	789 573

Anm.: Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa redovisas som transfere- ringar till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för tidigare år. För 2009 finns inte någon nettoöverföring till ålderspensionssystemet, eftersom pensionsutbetalningarna överstiger socialavgifterna till systemet.

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfere- ringar under den senaste femårsperioden. I det följande lämnas en närmare redovisning av del- områdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bi- stånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Skr. 2009/10:101

Socialförsäkring

Diagram 3.7 Socialförsäkring 2005–2009

Miljoner kronor

500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2 005	2006	2007	2008	2009

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk familjepolitik

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar har ökat varje år under femårsperioden (se diagram 3.7). År 2009 ökade kostnaderna med ca 19 miljarder kronor eller 4,3 procent. Under hela femårsperi- oden var ökningen totalt ca 49 miljarder kronor eller ca 12 procent.

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2005–2009

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Ålderspensioner
m.m.	215 227	221 232	229 915	242 665	261 428

Ekonomisk familje-
politik	54 232	58 415	59 335	60 409	61 597

Handikappolitik	14 603	16 338	18 416	20 058	21 975

Ersättning vid ar-
betsoförmåga m.m.	104 344	102 841	98 939	94 035	90 268

Läkemedelsförmå-
nerna	20 298	20 792	21 367	21 584	22 267

Summa transfere-
ringar	408 704	419 618	427 972	438 751	457 535

Av ökningen mellan 2005 och 2009 är drygt 46 miljarder kronor hänförliga till ökade pen- sionskostnader (se tabell 3.12). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under perioden. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på index- omräkning av pensionsbelopp (se även avsnitt 4, not 4 Transfereringar).

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför- måga m.m. minskade med sammanlagt

Skr. 2009/10:101

14,1 miljarder kronor eller 13,5 procent under perioden. Från 2005 bröts den tidigare upp- gången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har minskat för varje år. För 2009 var minskningen 3,8 miljarder kronor eller 4 procent. Det förkla- ras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska och kortare genomsnittliga sjukskriv- ningsperioder.

I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pen- sionstagare med ålderspension fördelat på kvin- nor och män respektive utbetalad ålderspension fördelad på kvinnor och män under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2005–2009

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2005	942 578	56	745 499	44	1 688 077

2006	955 994	56	764 622	44	1 720 616
2007	971 518	55	788 215	45	1 759 733

2008	975 687	55	802 128	45	1 777 815

2009	1 014 629	55	843 501	45	1 858 130

Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan.

År 2009 var nära 1,9 miljoner personer pen- sionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med 10 procent sedan 2005.

Tabell 3.14 Utbetalad ålderspension 2005–2009

Miljoner kronor

		Medel-		Medel-
		ersätt-		ersätt-
	Kvinnor	ning per	Män	ning per
	Kronor	månad	Kronor	månad	Summa
2005	89 076	7 875	104 017	11 627	193 093

2006	92 053	8 024	107 609	11 728	199 662
2007	96 405	8 269	112 424	11 886	208 829

2008	102 011	8 713	119 672	12 433	221 683

2009	111 032	9 119	130 318	12 875	241 350

Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan.

År 2009 utbetalades totalt drygt 240 miljarder kronor, varav 54 procent eller drygt 130 miljar- der kronor till män. Medelersättningen per må- nad 2009 var för kvinnor 9 119 kronor och för män 12 875 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således ca 30 procent lägre än männens medelersättning 2009. Skillnaden mel- lan kvinnors och mäns medelersättning har minskat något under perioden.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005– 2009

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2005	34 338 735	80	8 320 078	20	42 658 813
2006	34 524 796	79	8 957 898	21	43 482 694

2007	35 856 090	79	9 434 538	21	45 290 628

2008	37 117 288	79	10 143 062	21	47 260 350
2009	37 169 343	78	10 669 822	22	47 839 165

Källa: Försäkringskassan.

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 47,8 miljoner 2009, varav 78 procent uttagna av kvinnor. Andelen dagar uttagna av kvinnor har minskat med 2 procentenheter under perioden 2005–2009. Antalet ersatta nettodagar med för- äldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2009 i jämförelse med 2008.

Arbetsmarknad

Diagram 3.8 Arbetsmarknad 2005–2009

Miljoner kronor

80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2005	2006	2007	2008	2009
Arbetslöshetsersättning		Arbetsmarknadsutbildning m.m.		Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins- kade under perioden 2005–2009 med ca 22 miljarder kronor (se diagram 3.8). Kostna- derna minskade under perioden 2005–2008, för att sedan åter öka 2009. Arbetslösheten minskade under 2006 och 2007. Under de två första kvartalen 2008 fortsatte arbetslösheten att minska, vilket medförde en minskning av arbetslöshetsersättningen med drygt 6 miljarder kronor det aktuella året. På grund av lågkonjunkturen 2008–2009 har arbetslösheten åter ökat och arbetslöshetsersättningen har ökat med nästan 6 miljarder kronor sedan 2008.

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005–2009

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2005	124 000	46	145 100	54	269 100

2006	114 300	47	131 300	53	245 600

2007	104 400	48	111 400	52	215 800
20071	148 400	50	149 200	50	297 600
2008	152 400	50	152 300	50	304 700

2009	185 800	46	222 400	54	408 200

1Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15–74 år. Källa: Statistiska centralbyrån.

I tabell 3.16 redovisas det genomsnittliga antalet personer per månad som var arbetslösa perioden 2005–2009.

I oktober 2007 ändrades statistiken enligt in- ternationella rekommendationer och avser i och med detta personer i åldern 15–74 år (tidigare var åldersintervallet 16–64 år). På grund av detta är inte statistiken jämförbar mellan åren. För att möjliggöra jämförelser perioden 2007–2009 har utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gäl- lande principer.

Det genomsnittliga antalet arbetslösa per må- nad var 408 200 under 2009. Det har skett en ökning med i medeltal 103 500 personer under 2009. Lågkonjunkturen har framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed männen i högre grad än kvinnorna. Det har medfört att andelen män som är arbetslösa har ökat från 50 till 54 procent.

Skr. 2009/10:101

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.9 Bistånd m.m., migration och integration 2005–2009

Miljoner kronor

40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2005	2006	2007	2008	2009

Bidrag via Sida	Bidrag via RK	Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 mil- jarder kronor eller ca 43 procent under perioden 2005–2009 (se diagram 3.9). Under 2006 ökade kostnaderna med ca 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av BNI samt på grund av för- ändrade BNI-prognoser. Kostnaderna omfattar även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Ök- ningen under femårsperioden har främst skett avseende Bidrag till migration och integration som ökat med över 100 procent mellan 2005 och 2008. Under 2009 skedde dock ett trendbrott och Bidrag till migration och integration mins- kade med 4,4 procent. De övriga biståndspos- terna har dock ökat något under 2009; Bidrag via Sida ökade med 8,4 procent och Bidrag via Regeringskansliet ökade med 5,6 procent.

Skr. 2009/10:101

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.10 Utbildning och studiestöd 2005–2009

Miljoner kronor

30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2005	2006	2007	2008	2009

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 2,6 miljarder kronor under perioden (se diagram 3.10). Kostnaden för studiestöd, in- klusive av- och nedskrivningar, har ökat med ca 4,9 miljarder kronor eller 69,3 procent under femårsperioden. År 2009 har en återföring av re- servation för lånefodringar minskat studiestöds- kostnaderna med 2,4 miljarder kronor. En motsvarande återföring av reservation för lånefordringar minskade studiestödskostnaden 2005 med 16 miljarder kronor.

De studiestöd som når flest personer är stu- diehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock läm- nas med en högre bidragsdel, men i detta avse- ende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Stu- diemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberät- tigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2005–2009

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2005	257 018	60	171 511	40	428 529

2006	250 952	61	163 743	39	414 695

2007	252 363	61	159 923	39	412 286
2008	250 302	61	157 514	39	407 816

2009	266 810	60	177 132	40	443 942

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2005–2009: Studielån

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2005	189 697	60	126 684	40	316 381
2006	178 842	60	117 216	40	296 058

2007	173 311	61	111 339	39	284 650

2008	169 776	61	108 648	39	278 424
2009	179 016	60	120 725	40	299 741

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med studiemedel perioden 2005–2009. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och hög- skolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick ca 444 000 studerande stu- diemedel under 2009, vilket är en ökning med drygt 36 000 studerande eller ca 9 procent jäm- fört med 2008. Av dessa hade ca 300 000 studie- lån medan drygt 144 000 studerande endast ut- nyttjade studiebidrag. Andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidraget även har studielån har minskat stadigt under perioden 2005–2008, för att sedan öka 2009 (se tabell 3.18).

Statens egen verksamhet

Diagram 3.11 Statens egen verksamhet 2005–2009

Miljoner kronor

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2005	2006	2007	2008	2009

Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Statens egen verksamhet avser främst kostna- derna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader (inklusive arbetsavgivar- avgifter), lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. I diagram 3.11 redovisas kostnaderna för statens egen verksamhet för den senaste femårsperio- den. Kostnaderna har ökat med ca 16 miljarder kronor eller 8,2 procent under perioden. Under 2009 har framför allt övriga driftkostnader ökat något mer än de övriga posterna. De största ökningarna finns på Vägverket, Banverket och Försvarsmakten. Vägverkets och Banverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster. Vägverket har ökat sina kostnader för entreprenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktions- enheter. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändringar av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av av- sättningar för förluster i garanti- och utlånings- verksamhet hos Riksgäldskontoret och Export- kreditnämnden för 2005. Från och med 2006 särredovisas dessa i resultaträkningen (se även avsnitt 4, not 8 Vissa garantier och kreditkostnader).

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäk- ringskassan och Skatteverket redovisar de högsta personalkostnaderna (se även avsnitt 4, not 6

Skr. 2009/10:101

Kostnader för personal). Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 19 procent vid Rikspolisstyrelsen. Lönekostnaderna för Försvarsmakten har minskat med 8 procent, medan de övriga två myndigheterna ligger kvar på ungefär samma nivå.

Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Re- geringskansliet redovisar de högsta lokalkostna- derna (se även avsnitt 4, not 7 Kostnader för lokaler). Det avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler.

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet (se även avsnitt 4, not 9 Övriga driftkostnader). Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten.

Statens personal

I det följande lämnas en redovisning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer7. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- propositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 2), en utförlig redovisning av stats- förvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2005–2009, kvinnor respektive män

Antal1	2005	2006	2007	2008	2009
Kvinnor	105 223	109 678	109 357	107 601	108 545

Män	110 614	110 727	109 460	106 336	104 562
Summa	215 837	220 405	218 817	213 937	213 107

1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2009 utgjorde de ca 5 300 personer. Betings-, dag- eller timan- ställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 15 900 personer 2009.

Källa: Arbetsgivarverket.

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet

7 Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Skr. 2009/10:101

statsanställda. Därefter har det totala antalet statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt även 2009 (se tabell 3.19).

Antalet anställda (med månadslön) har mins- kat med drygt 800 under 2009. Hela minsk- ningen kan härledas till att Svevia (f.d. Vägverket Produktion) med nära 3 000 anställda brutits ut ur Vägverket. Skatteverket har minskat med 400 anställda och Försäkringskassan med drygt 300 anställda. Flera myndigheter har dock ökat an- talet anställda, exempelvis Arbetsförmedlingen med 700, Karolinska institutet med 450 och Försvarsmakten med nästan 350 personer.

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Andelen stats- anställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent) och denna utveckling förstärktes 2009. De könsmässiga skillnaderna mellan olika ålders- grupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer (se tabell 3.21).

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2005–2009 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och
kön	2005	2006	2007	2008	2009
–34	43 407	45 704	44 788	43 499	43 804
Kvinnor	49	51	51	52	52
Män	51	49	49	48	48
35–44	53 708	55 673	56 280	55 913	56 142
Kvinnor	48	50	50	51	52
Män	52	50	50	49	48

45–54	57 866	57 113	56 052	54 311	53 376
Kvinnor	48	49	49	49	50
Män	52	51	51	51	50

55–	60 856	61 915	61 697	60 214	59 425
Kvinnor	49	50	50	50	50
Män	51	50	50	50	50

Källa: Arbetsgivarverket.

I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2009 var ungefär densamma som 2008. Även genomsnittsåldern var ungefär densamma 2009 som 2008, dvs. 46 år. År 2009 var ca 28 procent av de statsanställda

55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år eller yngre. Det föreligger dock påtagliga skill- nader i åldersstruktur mellan olika myndigheter.

Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig verksamhet har ändrats i och med att den nya sektorn Centro bildats8. Därför redovisas antalet anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksam- het.

Tabell 3.21 Antal anställda 2005–2009 fördelade på sekto- rer

Sektor

Kön	2005	2006	2007	2008	2009
Affärsverk1	18 553	18 943	19 124	18 892	14 501
Kvinnor	24	25	26	27	29
Män	76	75	74	73	71
Universitet2	52 435	52 366	52 266	51 456	52 135
Kvinnor	52	53	53	54	54
Män	48	47	47	46	46

Försvar3	18 551	16 599	16 138	15 181	15 509
Kvinnor	21	21	21	19	19
Män	79	79	79	81	81

Övrig verk-
samhet4	126 298	132 497	131 289	128 408	130 962
Kvinnor	55	56	56	56	56
Män	45	44	44	44	44

1Affärsverk och infrastruktur.

2Universitet och högskolor.

3Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och ut- bildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.

Källa: Arbetsgivarverket.

Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsan- ställda arbetar vid någon av de 40-talet myndig- heter som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än en procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.

8 Sektorn omfattar 2009 Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Statens institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Skatteintäkter
Diagram 3.12 Skatteintäkter 2005–2009
Miljoner kronor
1 000 000
980 000
960 000
940 000
920 000
900 000
880 000
860 000
840 000
2005	2006	2007	2008	2009
	Skatteintäkter 2005-2009

Skatteintäkterna är på ungefär samma nivå i början som i slutet av femårsperioden (se diagram 3.12). Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter har skatteintäkterna minskat, och perioden 2008– 2009 var minskningen 64 miljarder kronor.

Resultaträkningens över-/underskott
Diagram 3.13 Statens över- /underskott 2005–2009
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2005	2006	2007	2008	2009
		Över/-underskott

Statens resultaträkning visar ett överskott för alla fem åren (se diagram 3.13). Den starka konjunkturen ledde till stora överskott under 2006 och 2007. Under 2008 bidrog de stora kapitalvinsterna vid försäljningen av Vin & Sprit till det höga överskottet. För 2009 har den försämrade konjunkturen med bl.a. lägre skatteintäkter och högre transfereringar gjort att överskottet minskat kraftigt, men lägre kostnader för statsskulden har bidragit till att även detta år visar ett överskott. Överskottet minskade med 66 miljarder kronor eller

Skr. 2009/10:101

71 procent mellan 2008 och 2009. År 2009 var överskottet 26 miljarder kronor.

3.1.5Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

	2005	2006	2007	2008	2009
Universitet och
högskolor	7 049	7 925	8 858	10 069	11 871
- inomstatliga	2 770	3 200	3 848	4 812	5 942
- utomstatliga	4 279	4 725	5 010	5 257	5 929

Länsstyrelser	1 503	2 216	2 553	2 253	2 186
- inomstatliga	1 395	2 128	2 496	2 190	2 085
- utomstatliga	108	88	57	63	101

Övriga	3 192	3 740	3 629	3 548	3 984
- inomstatliga	872	1 155	1 267	1 133	1 633
- utomstatliga	2 320	2 585	2 362	2 415	2 351

Summa	11 744	13 881	15 040	15 870	18 041
- inomstatliga	5 037	6 483	7 611	8 135	9 660
- utomstatliga	6 707	7 398	7 429	7 735	8 381

Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidra- gen sammantaget har ökat med 6,3 miljarder kronor eller med 54 procent under perioden 2005–2009.

De inomstatliga bidragen är medel som beta- lats från en statlig myndighet till en annan och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, medan de ännu inte för- brukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,6 miljarder kronor eller 92 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2009 till ca 9,7 miljarder kronor.

Huvuddelen eller ca 62 procent av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

Länsstyrelserna svarar för nära 22 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt.

Skr. 2009/10:101

Övriga myndigheter redovisar drygt 1,6 miljarder kronor av de inomstatliga oförbru- kade bidragen. Det motsvarar ca 17 procent av de inomstatliga bidragen 2009.

I årsredovisningen för staten elimineras de in- omstatliga bidragen när balansräkningen konso- lideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstå- ende motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 1,7 miljarder kronor eller 25 procent perioden 2005–2009. De uppgår till nära 8,4 miljarder kronor 2009. Universitet och hög- skolor är mottagare av ca 71 procent av dessa bidrag. De avser exempelvis medel från forsk- ningsstiftelser. Övriga myndigheters andel av oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är 28 procent. Jordbruksverket och Ungdomssty- relsen är exempel på myndigheter med oförbru- kade bidrag från utomstatliga givare. I avsnitt 4, not 51 Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag, specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen. Av noten framgår belopp per myndig- het och i vissa fall bidragets ändamål.

3.2Revisionsberättelser

Riksrevisionen genomför revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga re- visionen avslutas genom uttalanden i revisions- berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- ningar.

I det följande redovisas utvecklingen av revi- sionsberättelser med invändning för perioden 2005–2009. En redovisning lämnas också av revisionsberättelser med invändning respektive upplysning avseende räkenskapsåret 2009.

Regeringen avser att på sedvanligt sätt åter- komma i budgetpropositionen för 2011 med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna.

3.2.1Revisionsberättelser med invändning 2005–2009

Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning 2005–2009

Antal

	2005	2006	2007	2008	2009
Summa	16	11	10	5	12

Antalet revisionsberättelser med invändning har minskat under femårsperioden (se tabell 3.23). Däremot har antalet invändningar ökat markant vid en jämförelse mellan 2008 och 2009. En möjlig förklaring till detta trendbrott är att 2009 är det första året då myndigheterna lämnar en resultatredovisning enligt nya förutsättningar. Vidare är fel i redovisningen en förklaring till att några myndigheter erhöll en revisionsberättelse med invändning. Även brist på information i myndigheternas årsredovisningar och saknade underskrifter utgör i några fall grund för en invändning. Värt att notera är att två av de redo- visade invändningarna avser avvecklingsmyndig- heter.

3.2.2Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning 2009

Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskri- vit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberät- telse i standardutformning.

En upplysning kan lämnas för att peka på in- formation av särskild vikt som kan anses oväntad eller på annat sätt central för att årsredovis- ningen ska kunna anses rättvisande.

Om årsredovisningen saknar central informa- tion eller är missvisande avger Riksrevisionen en revisionsberättelse med invändning.

Nedan lämnas en redovisning av de invänd- ningar respektive upplysningar Riksrevisionen lämnat i 16 revisionsberättelser avseende räken- skapsåret 2009. Noterbart är att ingen myndighet 2009 har fått en revisionsberättelse med invändning eller upplysning till följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter.

Invändningarna respektive upplysningarna återges i enlighet med beslutade revi- sionsberättelser.

Revisionsberättelser med invändning

Diskrimineringsombudsmannen (DO)