Bilaga 1
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Bilaga 1
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
3
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabellförteckning
4
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi
Tabell 1
Procentuell förändring. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Förenta staterna | 3,1 | 2,7 | 2,1 | 0,4 | 2,8 | 2,9 | 3,5 | 2,9 | 2,3 | |
Euroområdet | 1,7 | 3,0 | 2,8 | 0,6 | 1,3 | 1,6 | 2,0 | 2,0 | 1,9 |
Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och egna beräkningar.
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs
Värde vid respektive års slut. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Reporänta | 1,50 | 3,00 | 4,00 | 2,00 | 0,25 | 1,00 | 2,25 | 3,50 | 4,00 | 4,00 |
1,93 | 3,09 | 4,17 | 1,59 | 0,19 | 1,25 | 2,25 | 3,75 | 4,25 | 4,25 | |
3,16 | 3,68 | 4,19 | 2,11 | 2,62 | 3,20 | 4,00 | 4,50 | 5,00 | 5,00 | |
3,37 | 3,65 | 4,31 | 2,67 | 3,24 | 3,75 | 4,50 | 4,70 | 5,20 | 5,20 | |
0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
6 mån. |
2,46 | 3,61 | 3,97 | 1,97 | 0,46 | 1,25 | 2,00 | 2,80 | 3,50 | 4,15 |
131,2 | 123,1 | 125,7 | 142,0 | 136,7 | 127,6 | 126,6 | 126,4 | 126,5 | 126,5 | |
EUR/SEK | 9,44 | 9,03 | 9,43 | 10,83 | 10,40 | 9,50 | 9,30 | 9,20 | 9,20 | 9,20 |
USD/SEK | 7,95 | 6,84 | 6,48 | 8,00 | 7,14 | 6,79 | 6,89 | 7,08 | 7,08 | 7,08 |
EUR/USD | 1,19 | 1,32 | 1,46 | 1,35 | 1,46 | 1,40 | 1,35 | 1,30 | 1,30 | 1,30 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt
Årsgenomsnitt. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
1,75 | 2,47 | 3,63 | 3,87 | 0,37 | 0,50 | 1,79 | 3,06 | 4,02 | 4,25 | |
2,84 | 3,52 | 4,15 | 3,78 | 2,52 | 2,70 | 3,63 | 4,27 | 4,77 | 5,00 | |
3,38 | 3,70 | 4,17 | 3,90 | 3,25 | 3,41 | 4,16 | 4,61 | 4,97 | 5,20 | |
0,00 | ||||||||||
6 mån. |
2,13 | 3,06 | 3,98 | 3,72 | 0,72 | 0,80 | 1,66 | 2,43 | 3,18 | 3,85 |
128,3 | 127,3 | 125,2 | 127,2 | 140,2 | 130,7 | 127,1 | 126,5 | 126,5 | 126,5 | |
EUR/SEK | 9,28 | 9,25 | 9,25 | 9,62 | 10,61 | 9,77 | 9,39 | 9,25 | 9,20 | 9,20 |
USD/SEK | 7,47 | 7,37 | 6,75 | 6,59 | 7,64 | 7,04 | 6,84 | 6,99 | 7,08 | 7,08 |
EUR/USD | 1,24 | 1,26 | 1,37 | 1,46 | 1,39 | 1,39 | 1,37 | 1,32 | 1,30 | 1,30 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
5
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan
Tabell 4 Försörjningsbalans
Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1 487 | 2,7 | 2,3 | 3,0 | 2,1 | 3,8 | 3,5 | 2,8 | 2,5 | ||
Offentliga konsumtionsutgifter | 858 | 0,4 | 2,0 | 0,3 | 1,4 | 2,1 | 1,5 | 0,5 | 0,3 | 0,3 | 0,5 |
Statliga | 227 | 1,0 | 0,0 | 1,5 | 2,6 | ||||||
Kommunala | 631 | 1,5 | 2,4 | 0,7 | 1,9 | 2,3 | 1,0 | 0,7 | 0,6 | 0,8 | 0,8 |
Fasta bruttoinvesteringar | 533 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 2,6 | 1,4 | 7,7 | 7,1 | 6,9 | 6,0 | |
Lagerinvesteringar2 | 0,2 | 0,8 | 1,4 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |||||
Export | 1 504 | 6,6 | 8,9 | 5,8 | 1,8 | 5,0 | 7,3 | 6,8 | 6,8 | 6,3 | |
Import | 1 279 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,0 | 7,1 | 7,3 | 6,9 | 6,6 | 6,3 | |
BNP | 3 057 | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 2,5 | 3,9 | 3,5 | 3,2 | 2,8 | ||
BNP, kalenderkorrigerad | – | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 2,2 | 4,0 | 3,9 | 3,2 | 3,0 |
1Löpande priser.
2Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till
Tabell 5 Bidrag till tillväxt
Procentenheter
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1,3 | 1,1 | 1,4 | 1,0 | 1,8 | 1,7 | 1,3 | 1,2 | ||
Offentliga konsumtionsutgifter | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,4 | 0,5 | 0,4 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Statliga | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |||
Kommunala | 0,3 | 0,5 | 0,1 | 0,4 | 0,4 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 |
Fasta bruttoinvesteringar | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 0,5 | 0,3 | 1,3 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | |
Lagerinvesteringar | 0,0 | 0,2 | 0,8 | 1,4 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||
Export | 3,1 | 4,3 | 3,0 | 1,0 | 2,5 | 3,7 | 3,6 | 3,7 | 3,5 | |
Import | 6,3 | |||||||||
BNP | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 2,5 | 3,9 | 3,5 | 3,2 | 2,9 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling
Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Export | |||||||||||
Varuexport | 1 005 | 5,0 | 7,6 | 3,1 | 1,1 | 5,8 | 7,2 | 6,6 | 6,5 | 6,1 | |
Bearbetade varor2 | 801 | 4,6 | 8,0 | 3,9 | 5,8 | 8,0 | 7,4 | 7,1 | 6,5 | ||
Tjänsteexport | 498 | 11,7 | 12,5 | 13,3 | 3,7 | 3,5 | 7,4 | 7,4 | 7,2 | 6,7 | |
Total export | 1 504 | 6,6 | 8,9 | 5,8 | 1,8 | 5,0 | 7,3 | 6,8 | 6,8 | 6,3 | |
Exportpris | 2,8 | 2,9 | 2,0 | 4,2 | 0,4 | 0,4 | 1,0 | 1,2 | |||
Import | |||||||||||
Varuimport | 896 | 7,4 | 9,0 | 9,2 | 2,2 | 9,2 | 6,9 | 6,4 | 6,1 | 5,8 | |
Bearbetade varor2 | 647 | 8,9 | 10,9 | 11,9 | 0,4 | 11,8 | 8,1 | 7,6 | 7,0 | 6,6 | |
Tjänsteimport | 383 | 5,6 | 7,8 | 10,1 | 5,0 | 2,2 | 8,4 | 8,0 | 7,8 | 7,6 | |
Total import | 1 279 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 3,0 | 7,1 | 7,3 | 6,9 | 6,6 | 6,3 | |
Importpris | 4,6 | 3,2 | 4,3 | 0,7 | 1,3 | 1,6 | |||||
1Löpande priser.
2Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
6
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar
Procentuell förändring
Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Näringslivet2 | 353 | 8,9 | 8,3 | 8,4 | 4,6 | 9,6 | 10,0 | 9,1 | 7,3 | ||
Varuproducenter | 159 | 14,2 | 5,8 | 9,5 | 4,0 | 9,4 | 9,6 | 7,1 | 4,4 | ||
Industri | 80 | 12,8 | 11,4 | 2,2 | 9,0 | 8,2 | 4,7 | 0,7 | |||
Övriga varuproducenter | 80 | 16,3 | 15,8 | 7,2 | 6,2 | 9,8 | 10,9 | 9,4 | 7,7 | ||
Tjänsteproducenter2 | 194 | 5,1 | 10,1 | 7,6 | 5,0 | 1,5 | 9,8 | 10,4 | 10,6 | 9,5 | |
Bostäder | 78 | 15,7 | 15,0 | 8,7 | 7,4 | 10,1 | 6,1 | 5,8 | 4,9 | ||
Nybyggnationer | 32 | 18,3 | 12,8 | 8,6 | 23,0 | 11,8 | 10,5 | 8,0 | |||
Ombyggnationer | 46 | 11,3 | 18,9 | 8,9 | 7,7 | 5,8 | 18,1 | 2,9 | 2,2 | 2,4 | 2,5 |
Offentliga myndigheter | 102 | 2,8 | 6,6 | 2,4 | 2,8 | 6,9 | 3,6 | 1,2 | |||
Staten | 50 | 2,3 | 3,7 | 9,3 | 4,0 | 0,7 | |||||
Kommuner | 52 | 8,4 | 11,4 | 8,6 | 2,0 | 4,7 | 3,3 | 1,8 | 0,8 | 1,5 | 1,6 |
Totalt | 533 | 8,9 | 9,1 | 7,5 | 2,6 | 1,4 | 7,7 | 7,1 | 6,9 | 6,0 | |
Byggnader | 239 | 4,7 | 10,3 | 6,4 | 1,0 | 5,7 | 4,2 | 4,7 | 4,8 | ||
Maskiner | 202 | 12,2 | 9,5 | 9,8 | 6,0 | 4,9 | 10,6 | 10,8 | 10,3 | 8,1 | |
Mjukvara | 93 | 11,1 | 5,0 | 4,8 | 0,4 | 6,5 | 6,1 | 4,4 | 3,7 | ||
1Löpande priser.
2Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
7
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 8 Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Real disponibel inkomst2 | 1,2 | 3,3 | 3,6 | 2,7 | 2,1 | 3,1 | 2,6 | 2,4 | 2,0 | ||
Prisindex3 | 1,2 | 1,0 | 1,1 | 2,8 | 2,2 | 1,6 | 0,5 | 1,0 | 1,7 | 2,1 | |
Nominell disponibel inkomst | 1 622 | 2,4 | 4,3 | 5,2 | 5,6 | 4,4 | 1,4 | 3,5 | 3,6 | 4,1 | 4,1 |
varav | |||||||||||
Lönesumma4 | 1 313 | 3,6 | 5,4 | 6,9 | 5,8 | 0,4 | 2,1 | 4,0 | 4,6 | 4,9 | 4,9 |
Övriga faktorinkomster | 249 | 4,6 | 8,8 | 3,6 | 3,3 | 1,6 | 2,9 | 3,3 | 3,6 | 3,6 | |
Räntor och utdelningar, netto5 | 17 | 1,4 | 0,5 | 0,1 | |||||||
Offentliga transfereringar | 531 | 1,6 | 1,9 | 1,3 | 6,6 | 2,1 | 0,5 | 0,8 | 2,2 | 2,7 | |
varav | |||||||||||
Pensioner | 281 | 0,7 | 2,8 | 4,0 | 5,5 | 7,5 | 0,0 | 1,1 | 3,8 | 5,4 | 5,2 |
Sjukdom | 110 | 3,7 | 0,0 | ||||||||
Arbetsmarknad | 33 | 53,5 | 33,1 | ||||||||
Familjer och barn | 59 | 2,9 | 8,5 | 1,8 | 2,0 | 2,2 | 2,9 | 2,8 | 2,0 | 2,7 | 2,4 |
Studier | 13 | 2,9 | 5,3 | 4,9 | 8,4 | 7,8 | 0,1 | 0,7 | |||
Övrigt | 35 | 0,7 | 5,7 | 0,7 | 7,5 | 11,4 | 4,8 | 1,5 | 2,1 | 3,2 | |
Privata transfereringar | 57 | 6,0 | 6,4 | 13,3 | 6,0 | 5,6 | 5,2 | 5,5 | 5,4 | ||
Skatter och avgifter | 546 | 4,7 | 5,4 | 1,2 | 0,7 | 3,1 | 3,7 | 3,9 | 4,1 | ||
Hushållens sparande | |||||||||||
Mdkr | Andel av disponibel inkomst | ||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Eget sparande | 135 | 1,0 | 1,9 | 2,9 | 5,6 | 8,3 | 6,3 | 5,7 | 4,9 | 4,6 | 4,0 |
Nettosparande i avtalspensioner | |||||||||||
(inklusive pps) | 105 | 6,2 | 6,4 | 7,2 | 6,7 | 6,5 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,1 |
Total sparkvot6 | 239 | 7,2 | 8,3 | 10,1 | 12,3 | 14,8 | 12,3 | 11,7 | 10,9 | 10,6 | 10,1 |
Finansiellt sparande | 209 | 4,7 | 5,2 | 6,6 | 9,3 | 12,9 | 9,4 | 8,9 | 8,2 | 8,0 | 7,6 |
1Löpande priser.
2Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 9 Näringslivets produktion
Mdkr | Procentuell förändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Varuproducenter | 716 | 3,6 | 5,3 | 2,6 | 2,8 | 6,0 | 4,5 | 4,1 | 3,7 | ||
varav: Industri | 452 | 4,4 | 7,4 | 2,4 | 3,4 | 7,9 | 5,8 | 4,8 | 4,5 | ||
Byggverksamhet | 136 | 4,3 | 4,0 | 4,6 | 2,9 | 0,6 | 3,5 | 2,8 | 3,2 | 2,6 | |
Tjänsteproducenter | 1 304 | 4,3 | 5,7 | 3,7 | 0,4 | 2,9 | 4,2 | 4,0 | 3,8 | 3,3 | |
varav: Handel | 315 | 4,4 | 3,3 | 4,0 | 0,5 | 5,7 | 5,3 | 5,4 | 4,7 | 4,0 | |
Företagstjänster | 291 | 6,0 | 11,2 | 6,2 | 5,0 | 4,5 | 2,3 | 2,6 | 3,3 | ||
Näringslivet totalt | 2 020 | 4,0 | 5,6 | 3,3 | 2,9 | 4,8 | 4,2 | 3,9 | 3,4 |
1 Löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
8
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 10 Offentlig produktion
Mdkr | Procentuell volymförändring. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Kommunal produktion | 418 | 0,6 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 1,3 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,8 | 0,8 |
Statlig produktion | 147 | 0,1 | 0,5 | 1,6 | 0,1 | ||||||
Total offentlig produktion | 565 | 2,8 | 4,5 | 4,4 | 4,3 | 1,2 | 2,9 | 2,6 | 2,3 | 3,1 | 3,3 |
1 Löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 11 Bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | ||||
Handelsbalans | 145 | 151 | 106 | 115 | 97 | 72 | 84 | 85 | 93 | 101 | |||
procent av BNP | 5,3 | 5,2 | 3,5 | 3,6 | 3,2 | 2,3 | 2,5 | 2,4 | 2,5 | 2,6 | |||
Tjänstebalans | 57 | 75 | 111 | 117 | 112 | 118 | 123 | 131 | 138 | 139 | |||
Faktorinkomster | 21 | 41 | 73 | 110 | 53 | 69 | 59 | 58 | 58 | 58 | |||
Löpande transfereringar | |||||||||||||
Bytesbalans | 190 | 231 | 257 | 300 | 225 | 222 | 225 | 231 | 243 | 250 | |||
procent av BNP | 6,9 | 7,9 | 8,4 | 9,5 | 7,4 | 7,0 | 6,8 | 6,6 | 6,7 | 6,5 | |||
Kapitaltransfereringar | 2 | ||||||||||||
Finansiellt sparande | 192 | 211 | 254 | 295 | 222 | 217 | 220 | 226 | 237 | 244 | |||
procent av BNP | 7,0 | 7,3 | 8,3 | 9,3 | 7,3 | 6,8 | 6,6 | 6,5 | 6,5 | 6,4 | |||
Bytesförhållande | |||||||||||||
procentuell utveckling | 2,1 | 0,4 | 0,1 | 0,4 | |||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | |||||||||||||
Tabell 12 Realt sparande | |||||||||||||
Mdkr | Procent av BNP. Utfall för |
||||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||
Realt sparande | 489 | 17,2 | 18,2 | 19,7 | 19,6 | 16,0 | 16,9 | 17,7 | 18,3 | 18,9 | 19,3 | ||
Fasta investeringar | 534 | 17,4 | 18,2 | 19,0 | 19,5 | 17,4 | 17,0 | 17,6 | 18,2 | 18,7 | 19,2 | ||
Lagerinvesteringar | 0,0 | 0,7 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | ||||||
1 Löpande priser. Näringslivet. | |||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI)
Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
BNP | 2 735 | 2 901 | 3 063 | 3 155 | 3 057 | 3 174 | 3 330 | 3 483 | 3 651 | 3 822 |
Primära inkomster netto | 49 | 72 | 108 | 38 | 70 | 61 | 60 | 60 | 60 | |
BNI | 2 731 | 2 949 | 3 135 | 3 262 | 3 095 | 3 245 | 3 392 | 3 543 | 3 710 | 3 881 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation
Tabell 14 Arbetsmarknad
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet | ||||||||||
Procentuell förändring om annat ej anges | ||||||||||
BNP1 | 3,3 | 4,2 | 2,5 | 2,5 | 3,9 | 3,5 | 3,2 | 2,9 | ||
Produktivitet2 | 3,0 | 3,0 | 2,0 | 2,6 | 2,7 | 1,8 | 1,9 | |||
Arbetade timmar | 0,2 | 1,3 | 3,2 | 1,6 | 0,5 | 1,3 | 0,7 | 1,3 | 1,0 | |
Medelarbetstid3 | 0,0 | 1,0 | 0,6 | 0,9 | 0,6 | 0,1 | ||||
Kalenderkorrigerat4 | ||||||||||
BNP1 | 3,3 | 4,6 | 2,7 | 2,2 | 4,0 | 3,9 | 3,2 | 3,0 | ||
Produktivitet2 | 3,0 | 2,7 | 2,2 | 2,5 | 2,3 | 1,7 | 1,7 | |||
Arbetade timmar | 0,2 | 1,9 | 3,5 | 1,0 | 1,3 | 1,5 | 1,4 | 1,3 | ||
Medelarbetstid3 | 0,2 | 1,3 | 0,7 | 0,3 | 0,6 | 0,2 | 0,1 | 0,2 | ||
Sysselsatta, |
0,5 | 1,8 | 2,4 | 0,9 | 0,7 | 1,3 | 1,2 | 1,0 | ||
Sysselsatta, |
0,4 | 1,8 | 2,5 | 1,2 | 0,7 | 1,3 | 1,2 | 1,1 | ||
Sysselsättningsgrad, |
73,9 | 74,5 | 75,6 | 75,7 | 73,5 | 72,9 | 73,3 | 74,2 | 75,2 | 76,1 |
Arbetskraften, |
0,6 | 1,1 | 1,4 | 0,9 | 0,1 | 0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | 0,3 |
Arbetskraften, |
0,5 | 1,1 | 1,5 | 1,2 | 0,2 | 0,5 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,4 |
Arbetslöshet, |
7,7 | 7,1 | 6,2 | 6,1 | 8,4 | 9,2 | 8,9 | 8,0 | 7,3 | 6,7 |
Arbetslöshet, |
7,7 | 7,1 | 6,1 | 6,2 | 8,3 | 9,2 | 8,8 | 8,0 | 7,3 | 6,7 |
Arbetslöshet, |
6,0 | 5,4 | 4,6 | 4,6 | 6,5 | 6,6 | 6,0 | 5,5 | 5,0 | 4,5 |
Programdeltagare10 | 2,6 | 2,9 | 1,8 | 1,7 | 2,6 | 4,5 | 4,4 | 3,5 | 2,9 | 2,5 |
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program | ||||||||||
Tusental personer, årsgenomsnitt | ||||||||||
Sysselsatta | 40 | 56 | 37 | 16 | 9 | 11 | 11 | 11 | 11 | 11 |
I utbildning | 83 | 82 | 52 | 69 | 118 | 211 | 209 | 166 | 135 | 115 |
Totalt | 123 | 139 | 89 | 85 | 127 | 222 | 219 | 176 | 146 | 125 |
Anm.: Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat länkade dataserier för att överbrygga tidsseriebrottet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) mellan första och andra kvartalet 2005. De av SCB publicerade helårsmedeltalen för 2005 är dock inte konsistenta med en sammanvägning av de länkade siffrorna för första kvartalet och siffror för övriga tre kvartal enligt nuvarande AKU.
1BNP till marknadspris, fasta priser.
2Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme.
3Avser arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna dividerat med antal sysselsatta i åldersgruppen
4Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
5Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen
6Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
7Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt
8I procent av arbetskraften.
9Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet.
10Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
10
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 15 Resursutnyttjande
Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
0,4 | 2,4 | 2,5 | 0,0 | |||||||
Produktivitetsgap | 1,1 | 2,3 | 0,8 | 0,6 | 0,5 | 0,4 | ||||
Timgap | 0,0 | 1,7 | 0,9 | |||||||
Sysselsättningsgap | 0,3 | 1,2 | 0,5 |
1 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 16 Löneutveckling och inflation
Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Nominell löneutveckling | ||||||||||
Industri | 3,1 | 3,2 | 3,7 | 4,4 | 2,9 | 1,9 | 2,3 | 2,8 | 3,3 | 3,4 |
Byggindustri | 3,1 | 3,4 | 2,6 | 4,5 | 3,4 | 2,0 | 2,4 | 2,8 | 3,3 | 3,4 |
Näringslivets tjänstesektorer | 3,3 | 3,1 | 3,4 | 3,8 | 3,1 | 2,4 | 2,6 | 3,0 | 3,3 | 3,4 |
Statliga myndigheter | 3,3 | 3,4 | 3,8 | 3,9 | 3,8 | 2,4 | 2,5 | 2,9 | 3,3 | 3,4 |
Kommunala myndigheter | 2,8 | 2,8 | 3,0 | 5,0 | 3,9 | 2,4 | 2,5 | 2,9 | 3,3 | 3,4 |
Totalt, konjunkturlönestatistiken | 3,1 | 3,1 | 3,3 | 4,3 | 3,4 | 2,3 | 2,5 | 2,9 | 3,3 | 3,4 |
Totalt, nationalräkenskaperna | 3,5 | 3,3 | 3,1 | 4,4 | 3,2 | 2,3 | 2,6 | 3,1 | 3,5 | 3,6 |
Konsumentprisernas utveckling | ||||||||||
KPI, |
0,9 | 1,6 | 3,5 | 0,9 | 0,9 | 1,7 | 1,5 | 2,6 | 2,8 | 2,7 |
KPI, årsgenomsnitt | 0,5 | 1,4 | 2,2 | 3,4 | 1,3 | 1,6 | 2,2 | 2,7 | 2,7 | |
KPIX, |
1,2 | 1,2 | 2,0 | 1,4 | 2,4 | 1,6 | 0,6 | 1,3 | 1,8 | 2,0 |
KPIX, årsgenomsnitt | 0,8 | 1,2 | 1,2 | 2,5 | 1,5 | 2,0 | 0,7 | 1,1 | 1,6 | 2,0 |
KPIF, |
1,6 | 1,2 | 2,4 | 1,6 | 2,7 | 1,8 | 0,9 | 1,6 | 2,1 | 2,3 |
KPIF, årsgenomsnitt | 1,1 | 1,4 | 1,5 | 2,7 | 1,9 | 2,2 | 1,0 | 1,4 | 1,9 | 2,2 |
HIKP, |
1,3 | 1,4 | 2,5 | 2,1 | 2,8 | 1,7 | 0,6 | 1,3 | 1,8 | 2,0 |
HIKP, årsgenomsnitt | 0,8 | 1,5 | 1,7 | 3,3 | 1,9 | 2,1 | 0,7 | 1,1 | 1,6 | 2,0 |
NPI, |
0,2 | 1,9 | 3,8 | 0,6 | 1,7 | 0,6 | 1,3 | 1,8 | 2,0 | |
NPI, årsgenomsnitt | 0,1 | 1,1 | 2,7 | 2,7 | 1,5 | 0,7 | 1,1 | 1,6 | 2,0 | |
Prisbasbelopp, tusen kronor | 39,4 | 39,7 | 40,3 | 41,0 | 42,8 | 42,4 | 42,9 | 43,5 | 44,5 | 45,7 |
1Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.
2Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
11
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabeller till avsnitt 9 Finansiell sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen
Tabell 17 Offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 1 491 | 1 561 | 1 640 | 1 661 | 1 612 | 1 622 | 1 691 | 1 768 | 1 847 | 1 929 |
Procent av BNP | 54,5 | 53,8 | 53,6 | 52,6 | 52,7 | 51,1 | 50,8 | 50,8 | 50,6 | 50,5 |
Skatter och avgifter | 1346 | 1413 | 1472 | 1480 | 1438 | 1461 | 1519 | 1588 | 1661 | 1735 |
Procent av BNP | 49,2 | 48,7 | 48,1 | 46,9 | 47,0 | 46,0 | 45,6 | 45,6 | 45,5 | 45,4 |
Kapitalinkomster | 62 | 60 | 71 | 77 | 61 | 53 | 61 | 64 | 67 | 70 |
Övriga inkomster | 83 | 87 | 97 | 104 | 114 | 108 | 111 | 115 | 119 | 123 |
Utgifter | 1 435 | 1 491 | 1 524 | 1 583 | 1 637 | 1 689 | 1 724 | 1 754 | 1 798 | 1 844 |
Procent av BNP | 52,5 | 51,4 | 49,8 | 50,2 | 53,5 | 53,2 | 51,8 | 50,3 | 49,3 | 48,3 |
Transfereringar och subventioner | 586 | 595 | 588 | 602 | 635 | 659 | 672 | 676 | 691 | 705 |
Hushåll | 490 | 499 | 493 | 499 | 533 | 542 | 543 | 547 | 559 | 572 |
Näringslivet | 55 | 51 | 52 | 54 | 54 | 68 | 73 | 70 | 71 | 70 |
Utlandet | 41 | 45 | 43 | 49 | 49 | 50 | 55 | 58 | 61 | 64 |
Konsumtion | 723 | 762 | 792 | 833 | 858 | 887 | 907 | 927 | 953 | 983 |
Investeringar m.m. | 75 | 83 | 89 | 94 | 107 | 110 | 107 | 107 | 105 | 106 |
Ränteutgifter | 52 | 51 | 55 | 53 | 36 | 32 | 38 | 44 | 49 | 49 |
Finansiellt sparande | 55 | 70 | 116 | 78 | 14 | 49 | 84 | |||
Procent av BNP | 2,0 | 2,4 | 3,8 | 2,5 | 0,4 | 1,3 | 2,2 | |||
Staten | 12 | 32 | 74 | 44 | 12 | 50 | 88 | |||
Pensionssystemet | 27 | 30 | 33 | 31 | 5 | 1 | 9 | 7 | 1 | |
Kommunsektorn | 16 | 8 | 9 | 2 | 4 | 1 | ||||
Finansiell ställning | ||||||||||
Konsoliderad bruttoskuld | 1 396 | 1 331 | 1 253 | 1 208 | 1 294 | 1 312 | 1 325 | 1 316 | 1 256 | 1 157 |
Procent av BNP | 51,0 | 45,9 | 40,9 | 38,3 | 42,3 | 41,3 | 39,8 | 37,8 | 34,4 | 30,3 |
Nettoskuld | ||||||||||
Procent av BNP |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
12
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 18 Statens finanser
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 840 | 877 | 915 | 883 | 829 | 834 | 873 | 916 | 957 | 997 |
Skatter och avgifter | 759 | 799 | 824 | 786 | 732 | 743 | 777 | 815 | 854 | 892 |
Överföring från |
1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Övriga inkomster | 80 | 77 | 90 | 97 | 96 | 90 | 96 | 100 | 102 | 104 |
Utgifter | 828 | 846 | 841 | 839 | 856 | 906 | 906 | 904 | 907 | 909 |
Transfereringar till privat sektor | 375 | 375 | 357 | 355 | 368 | 386 | 394 | 385 | 384 | 381 |
Bidrag till kommunsektorn | 142 | 150 | 159 | 152 | 157 | 181 | 170 | 168 | 169 | 170 |
Ålderspensionsavgifter | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 23 | 22 | 21 | 21 | 21 |
Konsumtion | 195 | 205 | 210 | 217 | 225 | 235 | 240 | 244 | 248 | 255 |
Investeringar m.m. | 41 | 43 | 44 | 45 | 50 | 52 | 46 | 45 | 41 | 39 |
Ränteutgifter | 47 | 46 | 49 | 45 | 32 | 29 | 35 | 42 | 44 | 42 |
Finansiellt sparande | 12 | 32 | 74 | 44 | 12 | 50 | 88 | |||
Procent av BNP | 0,4 | 1,1 | 2,4 | 1,4 | 0,3 | 1,4 | 2,3 | |||
Budgetsaldo | 14 | 18 | 103 | 135 | 18 | 69 | 108 | |||
Procent av BNP | 0,5 | 0,6 | 3,4 | 4,3 | 0,5 | 1,9 | 2,8 | |||
Statsskuld | 1262 | 1220 | 1115 | 1062 | 1149 | 1161 | 1160 | 1142 | 1072 | 965 |
Procent av BNP | 46,1 | 42,1 | 36,4 | 33,7 | 37,6 | 36,6 | 34,8 | 32,8 | 29,4 | 25,3 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 19 Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 200 | 210 | 223 | 233 | 225 | 224 | 235 | 244 | 255 | 266 |
Socialförsäkringsavgifter | 151 | 160 | 169 | 178 | 179 | 182 | 190 | 198 | 207 | 217 |
Statliga ålderspensionsavgifter | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 23 | 22 | 21 | 21 | 21 |
Räntor, utdelningar m.m. | 22 | 24 | 30 | 31 | 22 | 19 | 24 | 25 | 26 | 28 |
Utgifter | 173 | 180 | 189 | 202 | 220 | 223 | 226 | 237 | 254 | 271 |
Pensioner | 169 | 176 | 186 | 199 | 217 | 220 | 223 | 234 | 251 | 267 |
Överföring till staten | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Övriga utgifter | 3 | 4 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
Finansiellt sparande | 27 | 30 | 33 | 31 | 5 | 1 | 9 | 7 | 1 | |
Procent av BNP | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 1,0 | 0,2 | 0,0 | 0,3 | 0,2 | 0,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
13
PROP. 2009/10:100 BILAGA 1
Tabell 20 Kommunsektorns finanser
Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 630 | 658 | 693 | 729 | 748 | 776 | 784 | 807 | 835 | 868 |
Skatter | 436 | 454 | 479 | 503 | 512 | 521 | 538 | 560 | 584 | 610 |
Kommunal fastighetsavgift | 12 | 14 | 15 | 15 | 15 | 16 | 16 | |||
Statsbidrag1 | 108 | 114 | 120 | 111 | 115 | 138 | 126 | 123 | 122 | 122 |
Skatter och statsbidrag1, | ||||||||||
procent av BNP | 19,9 | 19,6 | 19,6 | 19,5 | 20,4 | 20,5 | 19,7 | 19,4 | 19,2 | 19,0 |
Kapitalinkomster | 10 | 11 | 12 | 12 | 8 | 7 | 7 | 8 | 10 | 13 |
Övriga inkomster2 | 76 | 80 | 82 | 90 | 98 | 95 | 98 | 101 | 104 | 106 |
Utgifter | 614 | 650 | 685 | 727 | 750 | 772 | 792 | 811 | 837 | 867 |
Transfereringar till hushåll | 27 | 28 | 28 | 29 | 31 | 32 | 34 | 34 | 35 | 35 |
Övriga transfereringar | 12 | 13 | 16 | 18 | 22 | 24 | 25 | 26 | 25 | 25 |
Konsumtion | 526 | 555 | 580 | 614 | 631 | 650 | 665 | 680 | 703 | 726 |
Investeringar | 43 | 47 | 53 | 57 | 61 | 62 | 65 | 67 | 69 | 72 |
Ränteutgifter | 6 | 7 | 9 | 10 | 5 | 4 | 4 | 4 | 6 | 9 |
Finansiellt sparande | 16 | 8 | 9 | 2 | 3 | 1 | ||||
Procent av BNP | 0,6 | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | ||||
Resultat före extraordinära poster | 13 | 15 | 14 | 8 | 14 | 10 | 1 | 5 | 7 | 9 |
1Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.
2Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 21 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP, om annat ej anges.
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Finansiellt sparande, miljarder kronor | 55 | 70 | 116 | 78 | 14 | 49 | 84 | |||
Finansiellt sparande | 2,0 | 2,4 | 3,8 | 2,5 | 0,4 | 1,3 | 2,2 | |||
Justering för konjunkturläge | 0,0 | 2,9 | 2,4 | 1,6 | 1,1 | 0,6 | 0,1 | |||
Justering för engångseffekter1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||
Justering, extraordinära kapitalvinster | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |||
Strukturellt sparande | 1,1 | 0,6 | 1,6 | 2,3 | 2,2 | 0,4 | 0,7 | 1,5 | 2,0 | 2,4 |
Finansiellt sparande, genomsnitt från | ||||||||||
2000 | 0,9 | 1,1 | 1,5 | 1,6 | 1,3 | 1,0 | 0,9 | 0,8 | 0,9 | 0,9 |
0,4 | 2,4 | 2,5 | 0,0 |
1 Engångseffekterna 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
14