Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genom erfarenhetsutbyte dra nationell lärdom av det israeliska mentorsprogrammet Perach.
Israel har sedan 1970-talet ett landsomfattande statligt program, Perach, där universitetsstudenter är mentorer åt skolbarn i åldrarna 8–12 år. Programmets mål är att
berika och förbättra livet för barn som kommer från icke-privilegierad bakgrund genom en varm och omtänksam relation med en personlig mentor
hjälpa universitetsstudenter att klara kostnaderna för högre utbildning genom stipendier och akademiska meriter i utbyte mot deras arbete med behövande barn
universitetsstudenter – landets framtida ledare inom sina områden – får ta del av några av landets mest angelägna sociala problem och genom det minska klyftorna i samhället
understödja tolerans och förståelse mellan olika delar av samhället genom gemensamma aktiviteter.
De barn som deltar som adepter kommer oftast från ofördelaktiga socioekonomiska förhållanden. Ungefär 20 % av barnen är nya immigranter. I mentorsprogrammet deltar även barn med funktionsnedsättning och barn vars fäder sitter i fängelse.
Perach är organiserat med ett litet huvudkontor och regionala kontor på universitet runt om i Israel. I varje region finns 50–70 koordinatorer som alla är studenter och tidigare mentorer. Varje koordinator har ansvar för 50 mentorer. Koordinatorn är den som, efter intervjuer och avstämning av bakgrund/situation, parar ihop mentorer och adepter.
I programmet ingår också ”Enrichment centers”, berikningscenter eller bildningscenter om man så vill. Dessa mötesplatser är öppna på eftermiddagarna och där finns böcker, videos, datorer, utbildningsspel och olika typer av konstmaterial som mentorer och adepter kan ta del av tillsammans.
Programmet har dessutom ett antal interaktiva Science centers där barnen uppmuntras och stimuleras att leka sig fram till kunskap i interaktiva stationer, utställningar, workshops. Här finns också eftermiddagsundervisning och under loven heldagsprogram.
Perach har inspirerat Malmö högskola till ett snarlikt projekt, Näktergalen, som sedan starten 1997 fört samman mer än 1 000 barn och mentorer. Grundidén med Näktergalen är att genom möten mellan människor lär man sig om varandra och kan bättre förstå varandras olikheter och likheter. Den etniska och sociala mångfald som finns både i samhället och inom skolan – studenters och barns olika bakgrund – ses som en stor tillgång.
Malmöprojektet i sin tur har inspirerat till ett 20-tal projekt, i Sverige och i övriga Europa. Förra året startade till exempel Norges regering, genom Barne- och likestillingsdepartementet, mentorssatsningen ”Nattergalen” för låg- och mellanstadiebarn i samarbete med 8 högskolor och universitet. Syftet med den norska satsningen är bland annat att bidra till att barn och unga med minoritetsbakgrund fullföljer sin utbildning. Ett annat syfte är att stärka de mångkulturella erfarenheterna och öka kunskapen om barn, unga och familjer med minoritetsbakgrund hos studenter som i framtiden ska arbeta med barn och inom sociala områden.
Sverige har mycket att vinna genom att via erfarenhetsutbyte dra nationell lärdom av Perach, dess Enrichment centers och dess Science centers. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.