Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att investera i utbildning i Norrbotten.
Sverige befinner sig i den allvarligaste krisen på mycket länge. I Norrbotten har antalet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen på ett år ökat med nästan 60 procent. Ungdomsarbetslösheten i länet var närmare 10 procent i augusti. Bland dem finns det många som saknar utbildning eller har fel utbildning. Nedskärningar inom komvux och arbetsmarknadsutbildning innebär att de har ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden, varför de riskerar att hamna i en långvarig arbetslöshet.
För att bekämpa jobbkrisen, stärka näringslivets konkurrenskraft och ge människor ökade möjligheter till arbete är det därför viktigt att investera i utbildning. Det är ett av de mest effektiva sätten att öka chansen att människor får jobb snabbare och får behålla dem längre. De som förlorar jobbet ska ha goda möjligheter att utveckla sin kompetens och stärka sin konkurrenskraft. Det behövs en bred satsning hela vägen från komvux och arbetsmarknadsutbildning till kvalificerad yrkesutbildning och fler platser inom högskolan.
Utgångspunkten för det livslånga lärandet är att alla unga lämnar grundskolan och gymnasieskolan med gott resultat. De som skolan har misslyckats med måste få en andra chans. Det behövs ett omfattande kunskapslyft så att alla får möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen.
Den kvalificerade yrkesutbildningen är viktig för att företag ska ha rätt utbildad arbetskraft och för individen en möjlighet att utbilda sig vidare efter gymnasiet. Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, som riktar sig till personer som sökt arbete en längre tid, är en effektiv åtgärd som har visat mycket goda resultat. Utbildningarna håller hög kvalitet och ger människor yrkeskompetens som är efterfrågad på den regionala arbetsmarknaden och i yrken där det finns arbetskraftsbrist.
Den offentliga sektorn i Norrbotten har stora behov av nyrekryteringar på grund av pensionsavgångar, men också behov av vidareutbildning av befintlig personal. Det kan till exempel handla om att ge ett vårdbiträde möjlighet att läsa till undersköterska eller en barnskötare att läsa till förskollärare, samtidigt som en arbetslös får chansen att vikariera. På så sätt får vi ökad kompetens och långsiktigt bättre kvalitet i offentlig sektor samtidigt som vi minskar arbetslösheten.
Utbyggnaden av högskolan under 1990-talet har inneburit att fler människor kan studera vidare och det är viktigt att hålla fast vid målet om att minst hälften av eleverna ska fortsätta till högre studier. För att ungdomar i Norrbotten, som saknar studietradition, ska studera på högskola måste det finnas bättre möjlighet till studier på nära håll genom decentralisering av utbildning till fler orter och fler distansutbildningar.
Den forskning och kunskap som finns vid Luleå tekniska universitet (LTU) bidrar till att skapa nya företag och innovationer i länet, vilket leder till nya jobb och tillväxt. Samspelet mellan LTU och näringslivet har en viktig roll i länets utveckling. Därför behövs det en satsning på fler utbildningsplatser på högskolorna och att forskningen i länet får fortsätta växa. Vi är djupt kritiska till att regeringen på ett år har minskat anslaget till LTU med över 20 miljoner kronor.