Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att integrera klimat och miljötänkande i utbildningen.
Inom utbildningsväsendet finns idag en stark dragning mot specialisering. Speciellt inom högskolan utvecklas utbildningen mot smalare kunskap där expertis inom ett utmejslat område är slutmålet för utbildningsprogram. Det är i grunden bra för den nationella konkurrenskraften, men det föreligger samtidigt en risk för fragmentering och brist på helhetsperspektiv. Särskilt oroande är den brist på ekologiskt helhetstänkande som ibland framträder inom vissa utbildningar.
Redan under grundskolan och gymnasieutbildningen måste grunden läggas för ett ökat systemtänkande. Men om detta skall vara möjligt, räcker det knappast med att ge naturvetenskapen som kärnämne större utrymme. Det krävs att kunskap från olika discipliner vägs samman på ett mer systematiskt sätt. Men lika viktigt är integreringen av dessa teman i andra ämnesområden. Av central betydelse är också att öka kunskapen om livsstil och konsumtionsvanor och om hur dessa påverkar klimat- och miljöutvecklingen.
För den högre utbildningen är det av absolut vikt att humaniora och samhällsvetenskapernas roll i klimat- och miljöarbetet utvärderas och förstärks.
Den ekonomiska vetenskapen utgör en särskild utmaning. De etablerade modeller som används exkluderar tidvis effekterna på miljö och klimat. Historiskt kunde man, så länge externa effekter i form av föroreningar och decimering av naturkapitalet skedde i liten skala, från samhällets sida ofta överse med bristen på helhetsperspektiv.
Dock har tiderna förändrats och följderna av en icke-förvaltande miljösyn är inte längre acceptabelt. Utfiskning, föroreningar, ökad global medeltemperatur, skogsskövling, utrotning av hotade arter och vattenbrist utgör mycket omfattande och svåra problem. Modellerna och undervisningen måste förändras. Den traditionella ekonomutbildningen måste kompletteras med kunskap från naturvetenskapen, kunskap som grundar sig på vad som är fysiskt möjligt att uppnå inom ramen för ett stabilt klimat och ett uthålligt bruk av naturresursbasen.
I ekonomiska utbildningar på högskolor och universitet bör det ingå obligatoriska kurser i miljöekonomi. Miljösituationen i sig är ett tillräckligt skäl för detta, samtidigt som detta är en konkurrensfråga för Sverige där vi annars riskerar att hamna på efterkälken gentemot andra länder som nu prioriterar ekologisk medvetenhet inom utbildningsväsendet.
Särskilt viktigt i sammanhanget är förstås att integrera miljötänkandet i lärarutbildningen. Idag finns det en risk att miljökurser bara är något som berör lärare i matematik och naturvetenskap. Ett alternativ är att i examensmålen för lärarutbildningen skriva in att ett visst antal poäng i miljövetenskap ingår. Detta bör ges regeringen till känna.