Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regering och riksdag i den nya skollagen slår fast att varje skolbibliotek ska ha anpassat material för elever med särskilda behov, där lättlästa böcker och tidningar är en viktig del.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla kommuner i sina biblioteksplaner säkerställer en kompetensutveckling för bibliotekarier med inriktning på att främja läsandet för personer med lässvårigheter.
9 % av alla elever och 12 % av pojkarna som går ut nian får inte godkänt i läsförståelse. För pojkar med invandrarbakgrund är siffran ännu högre, drygt 17 %. Det är dubbelt så många jämfört med flickorna.
Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund läser var fjärde pojke i årskurs 7–9 aldrig på fritiden. Bland flickorna är det bara var tionde som aldrig läser.
År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull.
Många bibliotek arbetar redan aktivt med tillgänglighet, men långt ifrån alla. Inte sällan råder det okunskap om vem som är målgrupp för de lättlästa böckerna, hur böckerna ska marknadsföras och vem som egentligen är ansvarig för den lättlästa litteraturen.
Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner ha en biblioteksplan som ger beredskap för framtidens krav och stimulerar utveckling. För att främja läsandet för personer som är ovana läsare eller har lässvårigheter bör biblioteksplanerna uppdateras så att de säkerställer att det finns kompetens inom området.