Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa den nationella timplanen.
Barn är olika och tar till sig kunskap i olika takt. Vissa elever behöver mera tid medan andra behöver mindre. Men också en och samma elev kan behöva olika mycket tid beroende på ämne. Detta faktum måste det tas större hänsyn till i skolan.
Skolan är målstyrd. Elever ska i varje ämne ha uppnått ett visst mått av kunskap och förståelse för att erhålla godkänt betyg. Hur många timmar denna process tar borde egentligen vara ointressant. Idag har dock, trots den målstyrda skolan, varje ämne/kurs ett visst antal timmar. Det är ett förlegat system som borde göras mer flexibelt i en skola som sätter kvalitet framför kvantitet.
För att stärka de enskilda skolornas förutsättningar att ge varje elev möjlighet att nå kunskapsmålen i sin egen takt bör den nationellt styrda timplanen tas bort. Det är en självmotsägelse att en målstyrd skola har en timplan som exakt reglerar hur många undervisningstimmar som ska ges i varje ämne. En timplan kan som riktlinje vara ett stöd i undervisningen, men omfattningen ska beslutas på lokal nivå.
En försöksverksamhet fanns tidigare i 79 kommuner, där skolorna arbetade utan timplan och där kursplanerna istället fungerade som styrdokument. Erfarenheterna var positiva och bör leda till att den nationella timplanen tas bort i hela landet. Det skulle möjliggöra större hänsynstagande till enskilda elevers behov och förutsättningar att nå olika mål olika snabbt. Det skulle också kunna betyda en mer sammanhängande undervisning.