Motion till riksdagen
2009/10:Ub455
av Elisabeth Svantesson och Oskar Öholm (m)

Läkarutbildning i Örebro


m1903

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en läkarutbildning vid Örebro universitet.

Motivering

Det råder läkarbrist i Sverige idag. Det hotar på sikt patientsäkerheten, ekonomin och den framtida hälso- och sjukvårdens kvalitet. Orsakerna till läkarbristen går bland annat att finna i stora pensionsavgångar, men också kortsiktiga beslut i landstingen har påverkat. Alliansregeringen har sett problemet och utökat läkarutbildningen i landet genom att öka antalet platser vid de befintliga läkarutbildningarna, men det kommer inte att räcka. Prognoserna tyder på att efterfrågan på läkare kommer att vara mycket stor även i framtiden.

Det finns goda skäl att fortsätta bygga ut läkarutbildningen. Hälften av alla läkare i vårt land är över 50 år gamla. Den demografiska utvecklingen gör att vi lever allt längre, vilket ställer allt högra krav på en fungerande hälso- och sjukvård.

Problemet är inte att det är svårt att locka studenter till läkarutbildningen. Tvärtom har vi idag en situation där det går åtta till tio sökanden på varje utbildningsplats och där inte ens högsta möjliga gymnasiepoäng garanterar en utbildningsplats – istället är det lotten som avgör.

På grund av bristen på inhemskt utbildade läkare har vi en mycket stor invandring av läkare till Sverige. Denna invandring har pågått under flera år och har kommit att bli en grundförutsättning för att vården ska fungera. I längden kan det inte vara rimligt att andra länder ska utbilda läkare för att möta läkarbristen i Sverige, allra minst när vi också vet att tusentals svenskar åker utomlands för att där få sin läkarutbildning.

För att kunna möta den stora efterfrågan måste fler läkare utbildas. Till detta bör fogas vetskapen om de mycket stora regionala skillnader som idag finns vad gäller tillgång till läkare. I storstadsregionerna där läkarutbildning finns är också läkartätheten störst – i Stockholm är den till exempel dubbelt så hög som i Dalarna. Dessa obalanser är i sig allvarliga och vi vet att dålig tillgång på läkare ofta innebär att man måste tillgripa dyra lösningar för att upprätthålla kvaliteten i hälso- och sjukvården.

En ny läkarutbildning skulle med fördel kunna placeras vid Örebro universitet. En läkarutbildning vid Örebro universitet skulle, förutom att avhjälpa läkarbristen i Örebro län, även hjälpa Värmland och Dalarna som också har mycket låg läkartäthet. Örebro universitet har förberett sig väl för att kunna bli den sjunde läkarutbildningen i landet. Det är nu nödvändigt att inte bara öka antalet platser utan också utöka antal lärosäten som utbildar läkare. En ny läkarutbildning skulle också kunna bidra till en mer nytänkande läkarutbildning.

Stockholm den 1 oktober 2009

Elisabeth Svantesson (m)

Oskar Öholm (m)