Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat entreprenörskap i skolan, gällande lärarnas kompetensutveckling för att stödja eleverna i ett entreprenöriellt förhållningssätt och för att i undervisningen kunna förmedla företagandets betydelse för jobb och välstånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nationellt kartlägga och sprida goda exempel på samarbete mellan skolor och näringsliv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vikten av entreprenörskap finns med i skolans styrdokument.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en statlig grundfinansiering till organisationer som på ett framgångsrikt sätt arbetar med entreprenörskap och företagande i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla gymnasieprogram ska ge utrymme för att inom ramen för ordinarie kurser använda undervisningsmetoden att prova på att starta och driva företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa utrymme för eleverna att starta eget under gymnasiets lärlingsprogram.
Sverige står inför en skarp global konkurrens om jobb och investeringar. Det är en tydlig tendens att nya arbeten skapas i små och medelstora företag och inom den växande tjänstesektorn. Därför behöver Sverige ett bättre företagsklimat, fler företagare och större utrymme för entreprenörer.
Entreprenörskap handlar inte bara om att starta företag. Att vara entreprenör handlar om att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. De egenskaper som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör är samtidigt egenskaper som alla människor har nytta av oavsett om man är företagare eller är anställd. Nyfikenhet, kreativitet och förmågan att lösa problem är därför viktiga egenskaper att stimulera och utveckla genom hela skolsystemet. Skolan är avgörande för att Sverige ska bli mer entreprenöriellt. Och om fler ska bli företagare i Sverige behöver positiva attityder, förhållningssätt och kunskap kring företagande och entreprenörskap grundläggas redan i skolan.
Även om skolans attityd, kunskap och arbetssätt kring entreprenörskap ändrats positivt de senaste åren så finns mycket kvar att önska. Man kan till exempel konstatera att läromedlen som används i skolan har allvarliga brister när det gäller att beskriva entreprenörskapets betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Lärare behöver mer kunskap om hur de kan stödja eleverna i ett entreprenöriellt förhållningssätt. För detta behövs kompetensutveckling hos lärarna, både för att använda mer entreprenöriella undervisningsformer i allmänhet och för att i undervisningen förmedla företagandets betydelse för arbete och välstånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre. Ofta bygger de framgångsrika exempel på entreprenörskap i skolan som finns runt om i Sverige på enskilda lärares och skolledares engagemang. Det är viktigt att skolväsendet blir bättre på att ta tillvara dessa goda exempel och sprida dem till fler. En nationell kartläggning bör göras, liksom ett system för kontinuerlig spridning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
En effekt av att många genomgripande reformer nu genomförs av skolväsendet är att styrdokument såsom kursplaner, läroplaner och kunskapskrav arbetas om. Det är viktigt att man i samband med detta arbetar in vikten av entreprenörskap i styrdokumenten för hela skolsystemet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Organisationer som på ett framgångsrikt och beprövat sätt arbetar med entreprenörskap i skolan bör stödjas, liksom även projekt på mellan- och högstadiet. Därför är det viktigt att de olika fristående organisationer som arbetar med detta får grundfinansiering för sin verksamhet, exempelvis Ung Företagsamhet, Snilleblixtarna och många andra. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Några av de orsaker till lågt företagande som brukar anges, är bristande självförtroende och för lite kunskap och praktisk erfarenhet om hur man startar och driver eget företag. Att redan i skolan få mer formell kunskap och färdighet om företagande genom att prova att driva företag underlättar sannolikt för många att våga ta steget. I samband med den stora omläggningen av gymnasieskolan som sker 2010–2011 måste entreprenörskap tydligt finnas med. Alla gymnasister bör ges möjlighet att prova på företagande. Det är därför viktigt att det inom ramen för ordinarie kurser på alla gymnasieprogram ges möjlighet att använda beprövade undervisningsmetoder för att starta och driva företag. Det nya gymnasieprogrammet med inriktning mot ekonomi bör få en tydlig entreprenöriell inriktning, men också i övriga högskoleförberedande program ska entreprenörskap naturligt finnas med. Gymnasiets yrkesinriktade program bör ha tydliga inslag av företagande. Möjligheten att starta eget under gymnasiets lärlingsutbildning bör utredas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna