Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett treterminssystem vid universitet och högskolor.
Grundprincipen för nuvarande tvåterminssystem vid universitet och högskolor är att höst- och vårterminerna ska vara lika långa. Med nuvarande poängsystem ska varje termin omfatta 30 poäng. I motsats till barn- och ungdomsskolan påbörjas därför vårterminen kring den 20 januari, detta eftersom ett terminsslut till jul skulle betyda obalans i poängtal.
Många studenter anför att terminsindelningen inom den högre utbildningen försämrar både arbetsmiljön och studieresultaten. Ur lärarsynpunkt är det orimligt att de samtidigt som de ska ta sats för att starta en ny termin även måste examinera studenter, vilket kan betyda stora mängder tentamina att rätta. Det betyder extrem stress, i praktiken kan det mentalt kännas som om de befinner sig i båda terminerna samtidigt och att dygnet inte räcker till för allt arbete som ska göras på kort tid.
Ur studenternas perspektiv är det ett påtagligt inlärningshinder, att inte få tid att smälta det som de tidigare arbetade med. Istället måste de omedelbart kasta sig in i nya uppgifter. Därtill kommer att de kanske efter ett par veckor upptäcker att sista kursen på höstterminen blivit underkänd och att de då måste dubbelläsa.
Det finns många studier som visar att lärare på våra högskolor är hårt ansträngda och att det medfört att alltför många blivit långtidssjukskrivna. En bidragande faktor till stressen är ovan skisserade arbetssituation i januari och februari.
Det rimliga vore att införa ett treterminerssystem vilket är vanligt i andra länder. Då skulle dyra lokaler nyttjas mer effektivt och därtill skulle kvalitén på verksamheten höjas genom att låta två terminer vara undervisningstäta och den tredje terminen främst vara inriktad på inläsning och examination för studenterna. Det skulle också ge mer tid för forskning och utvecklingsarbete för lärarna.